Advokaten 1
Fokus Svea hovrätt 400 år terna har gått med på d
et, säger Wersäll. I skånska hovrätten har man gjort det i rätt många fall där advokaterna har motsatt sig det och det finns sådana processrättsliga möjligheter som jag uppfattar det, inte minst när det gäller de här jättelika målen. För att få ut dem, kunna samla alla och undvika att folk sitter häktade för länge är det möjligt att vi också kommer att utnyttja den möjligheten. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som också deltog i seminarierna, uttryckte kritik mot EMR och att advokater inte får delta vid videouppspelningar i Skåne. – I takt med att domstolarnas inflytande i rättsstatens tjänst ökar och domarnas makt ökar blir behovet av transparens ännu större. Att då gömma sig i slutna rum och sitta och titta på TV i hovrätten är inte godtagbart, sa Anne Ramberg. Fredrik Wersäll påpekar att EMR har varit pådrivande i utvecklingen mot att man uppfattar hovrättens prövning som en överprövning i stället för en omprövning. Tyngdpunkten i rättsprövningen ska enligt honom ligga i underrätterna. – Det är ganska naturligt eftersom det är tingsrättsmaterialet vi granskar och prövar om tingsrätten har kommit till rätt resultat. Det var annorlunda tidigare när man inte riktigt visste vad som hade sagts i tingsrätten. Då blev det ofta så att tingsrättsprocessen blev en generalrepetition inför hovrätten där den egentliga processen skedde. Wersäll säger att han vill bjuda in advokater och åklagare till en diskussion om hur man på bästa möjliga sätt ska utnyttja de processrättsliga förutsättningar som EMR ger, så att domstolarna får effektiva processer där alla känner sig väl behandlade. OFÖRENLIGT MED RÄTTSSÄKERHETEN En annan fråga som fick stort utrymme på seminarierna var förslagen om ett generellt prövningstillstånd till hovrätt och kammarrätt. Här fanns också delade meningar och Anne Ramberg varnade för att det äventyrar rättsstatens grundprinciper. Advokatsamfundet finner det oförenligt med grundläggande rättssäkerhetsprinciper att inte som huvudregel ge den enskilde rätt att få sin sak prövad i ytterligare en instans i mål som kan leda till långtgående rättsverkningar som straffrättsliga påföljder, administrativa frihetsberövanden, liksom skatte- och avgiftstillägg. – Det har sagts av flera hovrättspresidenter att det är så lätt att identifiera när en underrättsdom är rätt eller fel. Advokaten Nr 6 • 2014 De korten bör man syna tycker jag. Det är ju häpnadsväckande i så fall att av brottmålsdomarna överklagas ungefär 10 procent och av dem ändras 47 procent. Det borde vara ett argument om något för att inte införa ett krav på generellt prövningstillstånd, sa Ramberg. Wersäll menar att detta är en riktig ståndpunkt. Men han tycker att den absolut viktigaste faktorn för statens ansvar i maktutövningen mot enskilda är att se till att det blir en fullständig och fullödig rättegång i första instans. Han påpekar att regler om ett generellt prövningstillstånd kan införas på ett ansvarsfullt sätt och att praktiskt taget alla länder anpassar processen i andra och tredje instans i det enskilda fallet. Wersäll betonar att tillståndsprövning inte är en utebliven prövning, utan en prövning som man gör på det material man har och som kan vara olika noggrann. – Jag skulle nog vilja påstå att efter vissa inledande trevande tilllämpningsproblem när det gäller prövningstillstånd i tvistemål har rättstillämpningen mognat och jag tycker att man ska kunna dra erfarenheter av detta på ett sådant sätt att man kan säga att fördelarna med ett generellt prövningstillstånd till hovrätten borde överväga. Jag tror på flexibilitet i processrätten som måste utvecklas på ett sådant sätt att man lägger ner rätt resurser på varje enskilt mål. Det är ändå så trots allt att när man granskar tingsrätternas avgöranden så kan man i rätt många mål vid en inledande granskning konstatera att det inte finns utrymme för att döma på något annat sätt. Då menar jag att det är rätt också i förhållande till parterna att inte ta upp hela målet igen. PASSIV LAGSTIFTARE När man ser till lagstiftningsbehovet inom processrätten så är det framför allt på straffrättsområdet som Fredrik Wersäll ser ett behov av reformer. Han tycker att det är synd att lagstiftaren inte har fattat några beslut om förslagen i en rad utredningar, till exempel Straffprocessutredningen, Nämndemannautredningen och Påföljdsutredningen. Wersäll tror att förslagen från dessa utredningar har blivit liggande som ett resultat av att regeringen inte har egen majoritet i riksdagen. Han är ängslig inför vad som kan hända efter valet och understryker att om det är någonting som domstolarna är betjänta av så är det en regering som tar stort ansvar för långsiktiga och nödvändiga reformer. – Till exempel hanteringen av skadeståndsrätten är 29 Lennart Svensäter. »