Advokaten 1
Debatt åklagare och skattehandläggare från en ans
tällning utanför domstolsväsendet kan det medföra att han eller hon är jävig i mål där arbetsgivaren är part. Bedömningen av jäv i 4 kap. 13 § 10 rättegångsbalken innebär inte att jäv föreligger automatiskt i varje fall då en ledamot är tjänstledig från myndighet eller då myndighet agerar som part. Vid bedömningen av om jäv förelegat på grund av ett anställningsförhållande måste man bedöma i vilken mån förhållanden i det enskilda fallet är ägnade att rubba förtroendet för domares opartiskhet och oberoende (jfr RÅ 2009 ref. 8). Domstolen redovisade Åklagarmyndighetens verksamhet och en allmän åklagares befogenheter (p. 23). Domstolen konstaterar att åklagaren har en självständig ställning i förhållande till anställningsmyndigheten, men att anställningen inte är förenad med samma starka skydd för uppsägning och förflyttning som en ordinarie domare har. När allmän åklagare för talan i brottmål är det åklagaren – och inte Åklagarmyndigheten – som är part. HD BEAKTADE FÖLJANDE FAKTORER I SIN BEDÖMNING PARTSFRÅGAN Domstolen konstaterar att det får anses naturligt att åklagaren uppfattas som företrädare för Åklagarmyndigheten och inte som självständig av allmänheten. Den omständigheten att åklagaren själv är part kan emellertid inte tillmätas någon betydelse vid jävsbedömningen (p. 25), jfr med utgången i HFD 2011 ref. 15. DEN TILLTALADES UPPFATTNING Domstolen framhåller vidare den tilltalades uppfattning att en tjänstledig åklagare företräder ett motstående myndighetsintresse eller att åklagaren hyser lojalitet mot sin arbetsgivare, Åklagarmyndigheten, som därmed inte framstår som helt fristående, utgör rimlig grund för tvivel om ledamotens opartiskhet. Advokaten Nr 6 • 2014 BROTTMÅL HD fortsätter med att konstatera att när det rör sig om brottmål får en adjungerad ledamots anställning hos Åklagarmyndigheten som åklagare anses som en sådan omständighet som objektivt sett är ägnad att rubba förtroendet för domares opartiskhet. Domstolen anser att jäv förelegat, även om inget i subjektivt hänseende talade för detta. Sammanfattningsvis påverkade följande faktorer jävsbedömningen. l Tjänstledigheten från Åklagarmyndigheten l Tjänstgöringsförhållandena vid domstolen l Fråga om brottmål Dessa omständigheter är således sådana särskilda omständigheter som är ägnade att rubba förtroende för domares opartiskhet. Domstolen fann emellertid att det är uppenbart att jävet saknat betydelse för målets utgång (p. 30). Därför förelåg inte grund för resning. Ett justitieråd var skiljaktigt och ansåg att jäv inte förelåg. Avseende jävet mot nämndemannen konstaterade HD att ingen omständighet utöver det faktum att ledamoten var suppleant i en polisnämnd framförts. Jäv skulle därför inte anses ha förelegat. RÅ 2009 REF. 8 OMSTÄNDIGHETER I målet var fråga om en adjungerad ledamot i kammarrätten som var tjänstledig från sin anställning hos Skatteverket. Ledamoten deltog således i ett beslut i kammarrätten där Skatteverket var part i målet. Frågan var om det var fråga om en sådan särskild omständighet som kunde rubba förtroendet för hennes opartiskhet i mål där Skatteverket är part. Denna omständighet ska bedömas utifrån såväl objektiv som subjektiv synpunkt. Avseende den subjektiva sidan förelåg inga omständigheter som kunde rubba opartiskheten. Avseende den objektiva sidan framfördes att det visserligen kan vara så att den enskilde känner en misstro till domstolen. Fråga var emellertid om denna misstro är objektivt berättigad. DOMSTOLEN BEAKTADE FÖLJANDE FAKTORER I SIN BEDÖMNING l Skatteverkets omorganisation. Det faktum att det finns många enheter inom myndigheten som sysslar med olika skatterättsliga frågor. l Antalet mål i förvaltningsrätt där Skatteverket är part är mycket stort. I de flesta fall torde inte finnas någon som helst koppling till adjungerad ledamots tidigare tjänstgöring m.m. Skatteverket är dessutom part till följd av att den skattskyldige överklagat ett visst beslut. l Målets individuella karaktär. Enligt HFD ska bedömningen om jäv objektivt förelegat beakta domstolens sammansättning och även vilken typ av beslut som det är frågan om. HFD:S BEDÖMNING Såvitt avser det nu aktuella målet framgår av utredningen att ledamotens tidigare tjänstgöring hos Skatteverket avsett annan verksamhet än sådan som var aktuell i målet hos kammarrätten och även att hon arbetat på annat håll i landet än den enhet hos Skatteverket som förde talan i målet. Hon deltog vidare endast som en av tre ledamöter vid beslut om avslag på begäran om muntlig förhandling. Målet har senare avgjorts genom dom, varvid hon inte deltagit. Mot denna bakgrund ansåg HFD inte att det framkommit något som var ägnat att rubba tilltron till domstolen och till att målet handlagts på ett opartiskt sätt. Ett justitieråd var skiljaktigt och ansåg att jäv förelåg. HFD 2011 REF. 15 OMSTÄNDIGHETER I detta fall hade den adjungerade 37 » En fråga som berörs avslutningsvis är om det går att hitta en lösning på jävsproblemet i samband med adjunktion i överrätterna.