Advokaten 1
av internationella rättsmedel Vad som är unikt me
d dessa domar är den vidräkning med Putin-regimen och den ryska statsapparaten som domskälen innehåller. I skiljedomen, meddelad av tre av världens ledande specialister på internationell investeringsrätt, fastslås, efter en synnerligen ingående redovisning av fakta och rättsprinciper, uttryckligen hur ryska myndigheter olagligt och helt medvetet lagt beslag på tillgångarna i Yukos. I detta ovärdiga spel har ett antal ryska domstolar medverkat som lydiga redskap. För den som trodde annat innebär både skiljedomen och Europadomstolens avgöranden ett sorgligt bevis på att rättsväsendet i Ryssland, i vart fall när det gäller statens och de politiska makthavarnas intressen, saknar oberoende och opartiskhet. Runebergs landshövding bor inte i Ryssland. vad lära vi då av detta? Bortsett från att Ryssland under nuvarande regim inte är i närheten av att fylla kraven på en rättsstat och att dess domstolsväsende inte når rimliga krav på oberoende, illustrerar Yukos-affären en problematik som under våren varit (och alltjämt tycks vara) av hög aktualitet. Det handlar om de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan USA och EU. I det sammanhanget har vissa hävdat att det är olämpligt att i avtalet ta in tvistlösningsbestämmelser som möjliggör för enskild att dra in en stat i skiljeförfarande under påstående att statens kränkt en investerares egendomsrätt, det må vara genom regelrätt expropriation eller genom andra typer av diskriminering och maktmissbruk. Ett viktigt skäl för detta skulle vara att det är orimligt att en enskild investerare tillåts angripa statens beslut fattade i ”demokratisk” ordning. Man har ju, hävdar företrädarna för denna åsikt, nationella domstolar att tillgå. Och där får man ju alltid rimlig och rättvis behandling. Eller? de som hävdar att skiljeförfarande i investeringstvister är onödigt och av ondo gör klokt i att läsa domarna i Yukosfallet. Vi européer har nog lite till mans föreställningen att staten är god och att dess organ handlar rättsenligt och Advokaten Nr 6 • 2014 rättvist. Lite som i Sverige. Men så är det inte överallt och i alla tider. Modern europeisk historia lär oss att skurkstater kan uppstå även i vår del av världen. Och vi behöver inte leta länge för att finna samtida exempel på sådana fenomen. Domstolar som saknar oberoende och integritet finns på alltför många ställen. Detta innebär att vi för gränsöverskridande ekonomisk aktivitet behöver tillgång till fora dit en investerare kan vända sig när han menar sig vara förfördelad av en stat. Ibland duger nationella domstolar mycket bra. Men alltför ofta är så inte fallet. Det system för handläggning av internationella investeringstvister som utvecklats under senaste decennier, genom bilaterala investeringsavtal och genom bredare konventioner (till exempel Energy Charter Treaty som låg till grund för Yukos-domen), har världssamfundet skapat ett relativt billigt och effektivt sätt att lösa denna typ av tvister. Modellen är inte fullkomlig, men den är det bästa alternativ vi har. När politiker utan begrepp om realiteterna angriper systemet, med milt sagt luftiga argument, innebär detta att man utsätter det internationella skyddet för rättsstatliga principer för opåkallad risk. Svenska politiker som framför sig tycks se möjligheten av legala problem när de vill genomföra reformer under slagordsmässiga paroller, såsom till exempel ”förbjud vinster i välfärden”, borde tänka till en gång till. Och medan de funderar kan de kanske bläddra i Yukos-domarna. Sommarens deckare framstår nog då som rena barnsagor. Och vägen till bot och bättring står alltjämt öppen. ”Vi européer har nog lite till mans föreställningen att staten är god och att dess organ handlar rättsenligt och rättvist.” Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 5