Advokaten 1
Reportage Anders R Öhman » fick upp öronen för Be
nny Goodman och ganska omgående var jag en hängiven jazzdiggare! Jag vill tillägga att min stora jazzidol, alla kategorier, är tenorsaxofonisten Lester Young. Givetvis prövade tonåringen även på att själv improvisera, likt swingkungen Goodman. – Ganska omgående märkte jag att min förmåga inte räckte till. Jag vet hur det ska låta, men jag får inte till det riktigt när det gäller det viktiga svänget i musiken. I och med denna nyttiga självinsikt fortsatte Anders Öhman att förkovra sig i den notbundna och klassiska repertoaren, inte minst genom att under många år ingå i det kammarmusikaliska Mazerska Kvartettsällskapet. Ett livaktigt forum för såväl amatörer som professionella musiker med obotlig uttryckslust. Men jazzbacillen hade bitit sig fast rejält hos Anders Öhman. – Min speciella kärlek till swingmusiken växte sig allt starkare. Jag ansåg att de svenska företrädarna för Benny Goodmans swingideal inte fick tillräcklig uppmärksamhet. nÅgot borde göras. Och 1975 bildade Anders Öhman sitt eget skivbolag, Phontastic. På de första utgåvorna presenterade han sin klarinettfavorit Ove Lind, i samspel med vibrafonisten Lars Erstrand, trumslagaren Egil Johansen samt den mästerlige och ännu verksamme pianisten Bengt Hallberg. – De första skivorna med dessa utomordentligt kreativa musiker tillhör fortfarande mina favoriter. Jag vågar till och med avslöja att nästan varje kväll somnar jag till denna älskvärda swingmusik. Innan skivan snurrat färdigt sover jag helt avspänt … Sedan starten har nära tvåhundra skivor släppts på Phontastic; en imponerade utgivning för ett privatägt och ickekommersiellt skivbolag. Någon ekonomisk utdelning har det aldrig blivit, oM anders r öhMan l Efter jur.kand.examen 1950 ingick han i familjeföretaget Adolf Öhmans Advokatbyrå, därefter som delägare i fusionen med Advokatfirman Vinge 1984–1999, och efter det advokat i egen rätt. l Ledamot i Advokatsamfundet sedan 1955, styrelseledamot 1964–1970. l President Union Internationale des Avocats 1987–88, sakkunnig i lagberedningen 1963–71, styrelseledamot FFNS (Sweco) 1960–97, AB Custos 1967–94, Östgötabanken 1977–86. l Invald i det litterära samfundet De Nio sedan 1962. Ledamot i Kungliga Musikaliska akademien sedan 1984, under åren 1989–1997 som preses. l Musikskribent i Svenska Dagbladet 1949–1970, jazzskribent i magasinet OrkesterJournalen 1949–1977. 22 l Bildade egna skivbolaget Phontastic samt bokförlaget Dictum 1975. l Dessutom en lång rad av uppdrag, exempelvis statskontrollant AB Tipstjänst 1959–91, lärare på Grafiska Institutet, biträdande notarius publicus & styrelseledamot i Polar Music Prize. l Egen bokutgivning på Dictum, bland annat Mest om sonetten, 1975. Senaste utgivning To Be and Not to Be, A Claim for Existence in 31 Sonnets, 2009. l Egen skivinspelning på Phontastic, Bach Goes to Town, med fyra klarinetter: Arne Domnérus, Ove Lind, Bob Wilber & Anders Öhman. l Medverkan i Advokaten, Lätt seriösa betraktelser över mat och rätt, nr 1/95. Advokaten Nr 4 • 2012 men det betraktar Anders Öhman mer ”Vi delar ut omkring en miljon per år i priser och bidrag. För att ha en uppfattning om vilka som bör premieras måste vi förstås läsa mängder av böcker. Men samtidigt: denna läsplikt är ett privilegium. Min läshunger är konstant.” som en bagatell. – Värdet av att ha fått ge ut denna härliga musik upplever jag som ren vinst. Ännu en bonus har förstås varit att Anders Öhmans namn nämns med stor aktning i musikkretsar. Så pass att han 1984 invaldes i Kungliga Musikaliska akademien, där han under nio år dessutom fungerade som preses. – Ren och skär lycka att få omges av idel kreativa kulturmänniskor, kommenterar han medlemskapet i akademien. ännu ett skäL till akademisk upphöjelse torde vara att Anders Öhman också ägnat sig en hel del åt musikskriverier, främst i Svenska Dagbladet. – När den svenska jazzeliten framträdde i Paris 1949 med Alice Babs som sångsolist bad jag Svenskan om att få åka ner och rapportera. Den svenska jazzelitens helt fantastiska framgång innebar ett av mitt livs främsta konsertupplevelser och kontakten med SvD ledde till att jag när jag kom hem dessutom fick en stadig skivspalt i tidningen. Senare skrev jag även krönikor och medarbetade fram till 1970. – Faktiskt skrev jag även i jazzmagasinet OrkesterJournalen i flera decennier. Skrivandet ser Anders Öhman som ännu ett väsentligt andningshål. – Samtidigt som jag insett hur svårt det är att finna de rätta orden, speciellt när det gäller att beskriva något så abstrakt som musik. Ofta har jag känt det som fumliga försök och ett rent famlande. Dessa ord kan förstås uppfattas som koketteri, men mera troligt är de nog fullt uppriktiga. Alla som prövat att skriva om känslomässiga ting känner dilemmat. Alla vet också att innan man skriver måste man läsa, helst mycket. – Ja, tillstår Anders Öhman, det är en gammal ”sjuka” hos mig, detta att läsa. Även här var pappa Ragnar min mentor. Han var mycket boksynt och jag fångades av samma åkomma. En uppräkning av allt det lästa skulle bli en alltför lång katalogaria. Ombedd att nämna någon författare svarar Anders Öhman att William Shakespeare och dennes sonetter har en speciell plats i hans hjärta. Som den handlingens man han är var det för att ge ut en egen bok om sonetter som han 1975 även startade eget bokförlag, Dictum. Där han även har givit ut sådan litteratur som han ansett bör komma på pränt. Exempelvis verk om den svenske 1800-talsskalden Esaias Tegnér. – Ständigt små upplagor men en glädje att se i tryck, sammanfattar han bokförlaget Dictums verksamhet. Ett mycket hedrande uppdrag i svensk litteratur är att bli ledamot i Samfundet De Nio. Sedan 1962 är Anders Öhman en av De Nio och i dag är han dessutom sekreterare och skattmästare. Bland De Nio återfinns bland andra Kerstin Ekman, Agneta Pleijel och Niklas Rådström. – Givetvis en stor ära, tillstår Anders Öhman, men samtidigt ett ganska omfattande åtagande. Vi delar ut omkring en miljon per år i priser och bidrag. För att ha en uppfattning om vilka som bör premieras måste vi förstås läsa mängder av böcker. Men samtidigt: denna läsplikt är ett privilegium. Min läshunger är konstant … en naturLig och avrundande fråga till renässansmänniskan Anders Öhman är hur han har hunnit utföra sin advokatsyssla och samtidigt all denna kulturella verksamhet? Svaret lyder att man måste lära sig att hantera tiden. – Men samtidigt, det är ju omöjligt. Striden mot tiden är evig och till slut förlorar man. Innan dess gäller det att schemalägga och ligga i så mycket man förmår. – Det är också en fördel om man är bra på logistik. n