Advokaten 1
Fokus Domarna inför framtiden ”Jag tycker gott at
t man kunde ha sekretess fram till Domarnämndens förslag. föreslagit. Man förlorar inga demokrativärden på detta, för det viktigaste är att man Lars edLund törer i både stort och smått. Nu är jag visserligen anställd, men styrs inte i så stor omfattning av andra. Inte heller behöver jag bekymra mig över att jag ska fakturera tillräckligt varje månad. Också Agneta Nyman, tidigare advokat i Falun med både Advokat vid Grönberg advokatbyrå i Stockholm. Tillträder i oktober som justitieråd i Högsta domstolen. I april kom beskedet att Lars Edlund utsågs till justitieråd. Han blir därmed den elfte advokaten i historien att inta en sådan post. – Jag är mycket glad och stolt över utnämningen, säger Lars. Han berättar att kollegerna på byrån har följt utnämningsproceduren med nästan lika stor spänning som han själv, men tillägger: – Sedan tycker i och för sig både jag och de att det ska bli tråkigt att jag slutar. Jag har trivts fantastiskt bra på Grönbergs. brottmål och konkurser, trivs med sin nya tillvaro. Hon började som rådman i Mora tingsrätt i januari 2010, och pendlar varje dag från hemmet i Borlänge. Precis som Lena Blixt uppskattar Agneta Nyman att hon som domare får tid och utrymme att arbeta med den rena juridiken. – Utmaningen och det jag tycker är roligast att få göra är själva dömandet och att leda förhandlingar. Det har varit väldigt utvecklande, säger Nyman, och fortsätter: – Sedan har jag ju gått ner med sina nya kolleger, och tyckte att de kommit in bra i arbetet. Men det kräver en del arbete för att komma in i domaryrket. Mycket av domarsysslan är, precis som advokatyrket, ett hantverk som tar tid att lära sig, konstaterar de intervjuade domarna. – Det är inte alldeles lätt, även om man teoretiskt förstår, att tillgodogöra sig det hantverket. Precis som det är jättesvårt för en domare att bli advokat, säger Stefan Lindskog. De båda rollerna har naadvokater soM bLir doMare Antal sökande till domartjänsterna utan fullständig domarutbildning har ökat kraftigt sedan millennieskiftet. Mellan år 2001 och 2010 ökade antalet sökande med otraditionell bakgrund till utannonserade domartjänster 35faldigt från 6 till 215 (de högsta domartjänsterna utannonserades då inte). Även antalet som fått tjänster har ökat på samma sätt, från en person 2001 till 36 år 2010. År 2011 fanns elva advokater bland de sökande till olika i lön. Men pengar är ju inte allt, och jag tycker väldigt mycket om att jobbet är mer renodlat på juridisk problemlösning nu än advokatens jobb är. Så jag är väldigt nöjd! Jag ångrar inte bytet av karriär. Stefan Lindskog lämnade advokatbyrån för att bli justitieråd för ungefär fyra år sedan. Även han trivs med sin nya roll. – Det är för det mesta väldigt roligt. Det som är roligast är kombinationen av juridiska, yrkesmässiga utmaningar och möjligheten att påverka rättsutvecklingen, säger han, och tillägger att han inte längtar tillbaka till livet som advokat. Agneta Nyman däremot kan ibland sakna sina klienter från advokattiden. – Som advokat får man träffa människor som man kanske aldrig lärt känna annars och få en nära kontakt, säger hon. Och Lena Blixt känner likadant. Som hovrättsråd har hon överhuvudtaget betydligt mindre kontakter med omvärlden än hon hade som advokat. – Visserligen kunde dessa kontakter vara krävande men de var också givande. Jag kände att jag verkligen kunde göra skillnad och hade ett extremt viktigt uppdrag. De kontakterna kan jag sakna, sammanfattar hon. hantverk att döMa Trivsel och roliga arbetsuppgifter alltså, men också lite saknad. Hittills verkar det också som att advokaterna klarat omställningen till domarrollen riktigt bra. Domarnämnden har följt upp alla domare som anställdes under 2011. Och resultatet blev positivt. Domstolscheferna som fått domare med annan bakgrund än den traditionella domarbanan var nöjda 30 domartjänster. Sex av dem utnämndes till ordinarie domare. Hittills i år har sex advokater sökt domartjänster, och hälften av dem har utnämnts till domare. Breddningen av domarkåren är en del i en medveten strategi från statsmaktens sida. Redan i början av 2000talet började man dra ner på antalet assessorer, alltså domare under utbildning, som anställdes. Tanken var att uppvärdera andra kvalificerade juristers erfarenheter och släppa in dem i domstolarna. turligtvis juridiken som gemensam nämnare. Men i övrigt skiljer de sig rätt mycket åt, menar han. – Som advokat har du hela tiden en sak i förgrunden och det är plikten mot klienten. Din uppgift är bara att se till att klienten kommer till sin rätt. Som domare ska man döma rätt och måste vara oerhört mycket mer nyanserad. Är du dessutom prejudikatsdomare ska du inte bara döma rätt i målet utan också medverka till en bra rättsbildning, konstaterar Stefan Lindskog. Även Lena Blixt och Agneta Nyman pekar på att de fått lära sig ett nytt yrke bit för bit. Till hjälp har de haft kolleger på domstolen, men också kurser vid Domstolsverkets Domstolsakademi. Agneta Nyman kan peka ut ett enskilt område som varit den största utmaningen, men också det roligaste att lära: domskrivningen. – Den stora utmaningen är att skriva begripligt, att inte gömma sig bakom svåra uttryck och fackuttryck, utan att verkligen skriva så att den enskilde parten eller den dömde eller målsäganden förstår hur rätten har tänkt och varför man kommit fram till det beslut man gjort, säger Nyman. Lena Blixt hade, innan hon sökte tjänsten som hovrättsråd, redan prövat på dömandet, som adjungerad vid just Svea hovrätt. Adjunktionen var en mycket positiv upplevelse. – Det skulle vara bra om det fanns fler platser till advokater som vill adjungera. Det är ett sätt att se om det är intressant och om man klarar av uppgifterna, säger Lena Blixt. Omvänt är adjunktionen en möjlighet för domstolen att testa domarkandidaten, konstaterar Blixt. oFFentLigheten ett probLeM Även om det innebär arbete att byta från advokatrollen till domaruppdraget så verkar advokaterna klara det rätt bra. Advokaten Nr 4 • 2012