Advokaten 1
Fokus Domarna inför framtiden Sedan kunde man öpp
na och redovisa de kanske tre personer som Domarnämnden kan ha en efterkontroll så att det inte tas ovidkommande hänsyn” Stefan Lindskog Ändå tvekar många advokater att ta språnget. En viktig orsak är att alla ansökningar, från rådmanstjänsten i Mora till justitieråd, blir offentliga. Att domaransökningar görs offentliga är i och för sig inget nytt, annat än för de högsta tjänsterna. Där gällde fram till år 2011 ett kallelseförfarande, där regeringen själv, utanför offentlighetens ljus, valde ut sin kandidat till exempelvis en tjänst som justitieråd. Intresset för vilka som söker de högsta tjänsterna är stort i juridiska kretsar. Men minst lika nyfikna kan lokaltidningarna vara på vem som ska bli rådman eller lagman på orten, det märkte Agneta Nyman när hon bytte bana. – Det var besvärligt tyckte jag, och känsligt. Det kom ganska snart ute i offentligheten att jag sökte tjänsten, och det märktes på ärendetillströmningen, säger hon. Justitierådet Stefan Lindskog behövde inte ansöka om tjänsten som justitieråd. När han utsågs år 2008 gällde fortfarande det så kallade kallelseförfarandet för justitieråd och andra höga domaruppdrag. Men Lindskog förstår att offentligheten kan vara besvärlig för advokater som vill söka sig vidare. – Det är nog ett större problem för dem som har många fasta klienter som litar på dem än dem som inte har det, säger han, och konstaterar att alla hans klienter inte direkt var ”hellyckliga” när han bytte roll. För många advokater kan också kollegernas reaktion bli besvärlig. Det är inte alltid populärt att en delägare söker sig bort. – Där tror jag att det vore väldigt bra om det blev en attityd bland byråerna så att om man har någon som är intresserad och tillräckligt kvalificerad för en domartjänst, då är det närmast en merit för byrån, anser Stefan Lindskog. skapar LegitiMitet Domarnämndens kanslichef Ragnar Palmkvist bekräftar att advokater ofta lyfter fram offentligheten som ett hinder att söka domartjänster. Palmkvist konstaterar också att det knappast är någon förändring inte är att vänta från politiskt håll under den närmaste tiden. farande blir det helt enkelt lättare att granska att kandidaterna fått sina meriter rätt värderade. Stefan Lindskog accepterar resonemanget, men menar att det går att uppnå legitimitet även utan full offentlighet. – Jag tycker gott att man kunde ha sekretess fram till Domarnämndens förslag. Sedan kunde man öppna och redovisa de kanske tre personer som Domarnämnden föreslagit. Man förlorar inga demokrativärden på detta, för det viktigaste är att man kan ha en efterkontroll så att det inte tas ovidkommande hänsyn, säger han. Även Domarnämndens ordförande, kammarrättspresidenten Thomas Rolén, anser att fördelarna med en ökad sekretess väger tyngre än nackdelarna. – Jag tror att vi skulle ha betydligt fler sökande utanför domstolsväsendet om vi inte hade den här offentligheten. För några år sedan hade jag en utredning som hette Sekretess vid tillsättningar av högre tjänster. Nu är det sekretess på generaldirektörer och liknande. Jag tycker att det skulle vara på ett liknande sätt här, säger han, och fortsätter: – Allmänheten har naturligtvis ett berättigat insynsintresse. Men i och med att nämnden har kompletterats med två representanter för allmänheten, det vill säga riksdagsledamöterna, så finns det en bra insyn i hela processen. svÅrt att JäMFöra Åsikterna om den totala öppenheten går alltså isär. Klart är i alla fall att många advokater upplever det som besvärligt att få sin ansökan och alla meriter offentliggjorda. Ett annat problem för Advokaterna tycks ha klarat omställningen till domarrollen riktigt bra. många advokater som funderar på domartjänst är just redovisningen av meriter och hur de ska styrka sin lämplighet för domarsysslan. Domarnämnden utgår vid sin genomgång från skriftliga referenser. Personer på den klassiska domarbanan bedöms vid varje steg av sin utbildning, och det är naturligt för dem att få omdömen från sina respektive chefer – och när det är dags att söka en ordinarie domartjänst har de hunnit med Samtidigt är han i grunden positiv till öppenheten. – Fördelarna överhuvudtaget med det öppna systemet är ju att det skapar legitimitet för rättsväsendet, säger han. Offentligheten kring domarutnämningarna syftar just till att skapa legitimitet och rättssäkerhet. Med ett offentligt förAdvokaten Nr 4 • 2012 ett antal chefer. För en advokat kan det däremot vara svårt att hitta tillräckligt med referenser, i synnerhet om man vill hålla den egna byrån utanför. Lena Blixt tyckte själv att det var svårt att värdera sina meriter, och därmed sina möjligheter att få tjänsten. Hon hoppas att det ska bli lättare så småningom, när fler med annan bakgrund än domarbanan kommer in på dom» 31 steFan Lindskog Justitieråd Högsta domstolen. Tidigare verksam som advokat i Stockholm, med inriktning på bland annat skiljeförfaranden och tvister. Stefan Lindskog får ofta frågan om han inte saknar livet som advokat. Svaret är nej. – ”Been there, done that”. Allt har sin tid. Jag skulle om jag fick leva om livet med största sannolikhet välja samma yrke igen. Men nu är jag i sluttampen av yrkeslivet och då känns det naturligt att ägna sig åt det här, säger han.