Advokaten 1
Fokus Domarna inför framtiden ”Rättsväsendet tjän
ar på om aktörerna har olika bakgrund. Dels får man en bättre förståelse för andras agerande, dels kan man ställa större krav.” Lena Blixt Lena bLixt stolarna och man kan jämföra sig med dem som tidigare fått tjänster. Rådmannen Agneta Nyman hittade sina referenser genom de omfattande domstolskontakter hon haft under tiden som advokat. – Jag vände mig till en domare som hade sett mig som adHovrättsråd Svea hovrätt sedan augusti 2010. Tidigare verksam som brottmålsadvokat i Örebro. Lena hade bott i Stockholm tidigare, och när hon ville ha nya utmaningar kändes det bra att söka sig dit. – Den största positiva skillnaden är det kollegiala arbetssättet i hovrätten. Det är otroligt givande att arbeta tillsammans med duktiga och trevliga kolleger. Sedan är det roligt att arbeta med de unga duktiga juristerna, alltså fiskalerna och assessorerna, säger Lena. vokat under många år. Jag litade på hans omdöme. Jag bad också om yttrande från två kolleger som jag aldrig jobbat tillsammans med men mött som motpartsombud, och från två åklagare som också sett mig under många år. Det finns många som skickar in hur många yttranden som helst. Jag försökte välja med kvalitet framför kvantitet i stället, berättar hon. Referenserna kompletterades med referenser från hennes chef på den första advokatbyrån där hon arbetade och från en annan kollega utanför byrån. Advokat Lars Edlund, som i april utsågs till justitieråd, hade en liknande strategi för sin ansökan. – Jag frågade så många som möjligt av domare, advokater och rättsvetenskapsmän som jag haft litet djupare kontakt med under min yrkesverksamhet. Eftersom jag arbetat som ombud och skiljeman i många år, hade jag en ganska gedigen referenssamling, säger han och fortsätter: – I praktiken är det nog främst advokater som haft omfattande domstolskontakter och liknande som kan få fram en konkurrenskraftig referenssamling. I Domarnämnden känner man väl till svårigheterna för personer utanför den traditionella domarbanan att samla in referenser. Till detta kommer sedan också att nämnden kan ha svårt att tolka referenserna. – Det är svårt att jämföra meriter. Referensgivarna har olika vana att skriva referenser trots att vi har utarbetat mallar som ska följas. De olika kulturer som finns i olika yrkesgrupper vid referensgivning gör att det kan vara svårt att jämföra de sökande, säger Domarnämndens ordförande Thomas Rolén, som tillägger att de formella meriterna också kompletteras med intervjuer och tester. – Det gör att vi tycker att vi får ett bra underlag. Det är svårt att jämföra men nämnden är ju även sammansatt av olika kompetenser, sammanfattar Rolén. doMarutnäMningarna – dÅ och nu Oberoende domstolar är en relativt ny företeelse i Sverige. Länge hade kungen både den dömande och den styrande makten. Men under de senaste årtiondena har en rad reformer genomförts för att förstärka domstolarnas fria ställning. I praktiken var det naturligtvis omöjligt att sköta allt dömande själv för en person, och dömandet delegerades därför tidigt till be32 trodda personer, både lokalt och centralt. Under 1700talet uppstod maktdelningsläran. I Sverige slog läran aldrig igenom fullt ut, men den satte ändå spår i 1809 års regeringsform. I spåren av detta kom domstolarna att betraktas som en självständig statsmakt. I praktiken märktes det bland annat genom att Högsta domstolens ledamöter blev oavsättliga. Fortfarande var kungen ordförande i Högsta domstolen, och hade även två röster där om han var närvarande. Från början av 1900talet kom olika spelregler att råda för domstolar i städerna och domstolar på landet. Medan staten tillsatte landsbygdens domare i häradsrätterna, valde befolkningen själva sina domare i rådhusrätterna. 1909 inrättades Regeringsrätten, för att öka rättssäkerheten och minska regeringAdvokaten Nr 4 • 2012 Att jämföra olika kompetenser och erfarenheter är uppenbarligen en svårighet. Och den kan leda till misstag och felaktiga rekryteringar, i synnerhet i ärenden med få sökande till tjänsten. Det befarar i alla fall hovrättsrådet Lena Blixt, som varnar för att övervärdera meriterna för advokater, kronofogdar eller andra jurister utanför domarbanan för att kunna fylla en vakans. Thomas Rolén avfärdar dock farhågorna: – Det finns inte någon risk för övervärdering som jag ser det, säger han. oLika erFarenheter berikar Svårigheter till trots, allt tyder ändå på att domarkåren sakta med säkert håller på att breddas, precis som lagstiftaren avsett. Det är en mycket positiv utveckling, anser de allra flesta intervjuade. – Det finns enbart fördelar med en breddad domarrekrytering. Den vanliga domarkarriären genom domstolar och departement har i och för sig gett oss en mycket kompetent domarkår i Sverige. Samtidigt är det nyttigt att domarna kommer till dömandet med olika bakgrunder och erfarenheter. Den domare som tidigare verkat som till exempel advo