Advokaten 1
Fokus Domarna inför framtiden Domarnämndens kansl
ichef Ragnar Palmkvist. Tidigare har han bland annat varit hovrättsråd och kanslichef vid Svea hovrätt. Dessförinnan arbetade Palmkvist som chefsjurist på Advokatsamfundet. Rekryteringen hård nöt för Domarnämnden Domarnämnden har på kort tid lyckats bidra till en ny och bredare domarrekrytering. Men nämnden står inför stora utmaningar, inte minst i form av bristande resurser. D omarnämnden kom till 2008. Men från och med den första januari 2011 är nämnden en självständig myndighet, som ska arbeta utan stöd från Domstolsverket. Nästan en tredjedel av de svenska domarna är över 60 år. Det är alltså ett omfattande rekryteringsarbete som ligger framför den nya myndigheten Domarnämnden. Ett svårt uppdrag kan det tyckas – nämnden har redan i dag svårt att locka sökande till vissa domartjänster. Enligt Ragnar Palmkvist har myndighetens första år på det hela taget varit lyckat. Nämndens ordförande Thomas Rolén delar den uppfattningen. – Den största framgången är att det efter en tid har blivit allt fler sökande till de gamla kallelsetjänsterna efter en lite tvekande inledning. Det beror dels på en ökad vana men också på att det görs ett stort arbete från kanslichefen, säger han. Rolén betonar att nämnden fungerar bra och att den samlade kompetensen som finns är väldigt fruktbar. Samtidigt sticker han inte under stol med att det finns utmaningar. – Framför allt är det nya att de gamla kallelsetjänsterna har blivit söktjänster. En sak som nämnden har haft särskilt att brottas med är att det ska bli naturligt att söka de här gamla kallelsetjänsterna, konstaterar han. svÅrt Locka sökande Men det är inte bara de tidigare kallelsetjänsterna som kan vara svåra att få tillräckligt många sökande till. Intresset för doMarutnäMningarna – dÅ och nu Forts. » någon mån också ett förändrat samhällsklimat, fångades sedan upp av Grundlagsutredningen, som föreslog att alla domartjänster skulle sökas. Kallelseförfarandet avskaffades sedan 2011. Fortfarande utses alla ordinarie domare av regeringen, som dock i praktiken sällan ändrar i Domarnämndens förslag. Även den svenska domarutbildningen 34 doMarnäMnden Domarnämnden tar emot och bereder ansökningar till domartjänster. I varje anställningsärende strävar nämnden efter att lämna ett förslag på tre namn i rangordning till regeringen. Regeringen måste inte följa förslaget, men gör det vanligtvis. Domarnämnden ska också bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Nämnden består av nio ledamöter och utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. För varje ledamot finns det en personlig ersättare. En företrädare för Domstolsverket har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens sammanträden. Vid Domarnämnden finns det ett kansli med en kanslichef, två föredragande och två administratörer. Domarnämnden kom till 2008 och ersatte då den tidigare Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Sedan 2011 är Domarnämnden en självständig myndighet, med ansvar även för de tidigare så kallade kallelsetjänsterna. ”vanliga” domartjänster är inte heller alltid så stort. Lättast går det att få sökande i storstäderna. Betydligt svårare är det i underrätter som ligger långt ifrån sina respektive överrätter. Förvaltningsdomstolarna har generellt fler sökande än de allmänna domstolarna. – Sett ur ett samhällsperspektiv är detta ett stort problem. De förslag vi lämnar kan vi stå bakom, det är kompetenta personer. Men det är klart, ingen skulle ju tacka nej till ett större har varit föremål för diskussioner under senare år. Domarutredningen föreslog i slutrapporten En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) att man helt skulle slopa domarutbildningen. Samtidigt borde lönen höjas, så att en domartjänst skulle framstå som en naturlig avslutning på en juristkarriär. Utredaren ville också ersätta Tjänsteförslagsnämnden med en ny Domarnämnd. Advokatsamfundet var positiv till utredningen och tillstyrkte förslaget om en helt öppen domarrekrytering, bland annat för att öka bredden i domarkåren. I övrig fick dock utredningens förslag mycket kritik, och regeringen tillsatte 2005 en ny utredning med uppdraget att lämna förslag för att uppnå en mer öppen domarutbildning, men med bibehållen domarbana. I rapporAdvokaten Nr 4 • 2012