Säkerhetsinstallatören 1
har ramlat omkull på insidan. Två minuter senare
är dörren öppen, ytterligare fem minuter senare är vi på väg tillbaka i bilen efter att räddningstjänstpersonalen har fått skriva på ett papper. – Vissa saker går väldigt fort. Jag kommer dit och slungar och åker sedan därifrån. NÅGRA MACKOR OCH EN KOPP TE Vissa jobb tar längre tid, exempelvis det jobb Marcus Maehlum gjorde när 2019 blev till 2020. – Förra nyårsafton spenderade jag Det blev till slut ett klassiskt låssmedsjobb på natten. henne. Jag tänker att jag kanske har gått förbi henne på stan om hon klarade sig, säger han och tittar ut på vägen genom vindrutetorkarnas systematiska rörelser. – Det är inte min sak att vara nyfiken. Mitt jobb är dörren. Men ibland händer det att både dörren och Marcus får stå i centrum för extraordinära händelser. – En gång var det en man som fick hjärtstillestånd i trapphuset, precis efter att jag öppnat hans dörr. Ambulanspersonalen kunde rädda hans liv, men vem vet hur det hade gått om jag kommit dit senare eller haft problem med dörren? Vid sådana tillfällen inser jag verkligen att det vi gör kan vara väldigt viktigt. JOBBADE MED SPRÄNGFILT Tillbaka hos Låsinväst slår vi oss ner framför datorn. Marcus berättar att han ibland fotograferar speciella förutsättningar ute på jobb, och visar en bild på ett svart skynke som hänger över en dörr. – Klockan fem på morgonen ringde polisen och frågade om jag kunde jobba med sprängfilt. Det är en filt som stoppar kulor om någon skjuter igenom dörren. När jag kom dit var det nästan tio poliser som var fullt kravallutrustade. Då pirrade det lite i magen, säger han. ”Spännande anekdoter”, tänker jag. Men är samtidigt lite orolig för reportaget. Klockan börjar närma sig elva och vi har suttit och tittat på bilder i över en halvtimme. Dessutom har Marcus berättat att det generellt sett händer färre saker efter klockan elva. Syftet med reportaget var ju att verkligen få vara med när det bränner till. Då ringer det igen. Tredje gången gillt? RÄDDNINGSTJÄNSTEN MÖTER UPP Det verkar faktiskt så. SOS Alarm igen, och vi trotsar återigen regnet för att ta oss ut till skåpbilen och åka de tjugo minuterna till den låsta dörren. Den här gången möts vi av räddningstjänstpersonal, både i entrén och vid dörren. Marcus Maehlum slungar upp dörren där en äldre man hos ett par i Majorna som behövde hjälp. ”Kom nu, nu börjar det smälla!”, ropade de vid tolvslaget och gav mig några droppar champagne, berättar Marcus i väntan på nästa samtal. Men det blir inga fler jobb den natten. Som Marcus Maehlum har berättat är det omöjligt att veta hur mycket det blir, ibland kan det vara några få jobb och ibland är det knappt en lugn stund under hela natten. Jag åker hemåt på småtimmarna, samtidigt som Marcus lämnar jourrummet tomt och istället åker hem för några mackor och en kopp te. När helgen är över går han av jouren och gör precis som många andra gör när arbetsveckan precis tagit slut – slappnar av i tv-soffan. Men för honom infaller det på måndagsmorgonen, snarare än på fredagskvällen. Marcus åker oftast hem mellan nattjobben, men ibland tar han en tupplur i jourrummet. SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2020 9