Advokaten 1
NYHETER Buergenthal domare i Internationella doms
tolen I förra numret av tidskriften Advokaten (nr 7 2018) uppgavs felaktigt att mottagaren av Stockholm Human Rights Award under en period verkat som domare i Internationella brottmålsdomstolen. Rätt uppgift är att Buergenthal under perioden 2000–2010 var domare i Internationella domstolen i Haag. Thomas Buergenthal. Varning till Massi Fritz överklagas inte Advokatsamfundets disciplinnämnd beslöt den 27 augusti 2018 att tilldela advokat Elisabeth Massi Fritz varning med högsta straffavgift, 50 000 kronor. Nämnden bestod vid prövningen av åtta ledamöter, som inte var eniga. Fyra ledamöter ville tilldela henne varning med högsta straffavgift, medan fyra ledamöter jämte samfundets generalsekreterare (som inte har rösträtt i nämnden) ville utesluta Elisabeth Massi Fritz. För uteslutning krävs att sex ledamöter är ense om påföljden. Därför stannade påföljden vid varning med straffavgift. Enligt disciplinnämnden hade Massi Fritz allvarligt åsidosatt god advokatsed på två punkter, dels genom att använda anställningsavtal som genom sin utformning riskerar att underminera klienternas fria advokatval, dels genom att på olika sätt försvåra handläggningen av disciplinärendet. Justitiekanslern, JK, utövar tillsyn över advokatväsendet som företrädare för det allmänna och har möjlighet att överklaga disciplinnämndens beslut. Efter granskning har dock JK beslutat att inte överklaga. 16 HD kommer fram till att trots brister i beredningen ska den nya lydelse vapenlagen fick genom lagändringen vid årsskiftet tillämpas, och domstolen fastställer hovrättens dom för grovt vapenbrott. HD tillämpar vapenlagen trots brister i beredningen Beredningen av ändringarna i vapenlagen var bristfällig, men inte i den mening som anges i regeringsformen, enligt Högsta domstolen, som därmed gett grönt ljus till att tillämpa den omdiskuterade lagen. HD finner i sin dom att beredningen av ändringarna i vapenlagen var bristfällig men bristerna var inte väsentliga i den mening som avses i 11 kap. 14 § första stycket andra meningen regeringsformen. Straffskalan för vapenbrott och grovt vapenbrott höjdes den 1 januari 2018. De nya hårdare straffen drevs igenom trots hård kritik från såväl många remissinstanser som från Lagrådet. Lagrådet ansåg att kravet i regeringsformen 7 kap. 2 § på beredning av regeringsärenden inte var uppfyllt. På grund av det kunde regeringens lagrådsremiss inte ligga till grund för lagstiftning, skrev Lagrådet. Högsta domstolen beviljade prövningstillstånd i målet med hänvisning till bestämmelsen i regeringsformen 11 kap. 14 §, som föreskriver att en föreskrift inte får tillämpas, om en domstol finner att stadgad ordning har åsidosatts i något väsentligt hänseende vid föreskriftens tillkomst. I domen, som meddelades den 28 september, går HD igenom lagstiftningsprocessen, och konstaterar att den var bristfällig. Domstolen påminner dock Högsta domstolen mål nr B 2646-18 om att kraven i regeringsformen för att domstolen inte ska få tilllämpa en bestämmelse är högt ställda. HD skriver i sin dom att det saknas stöd för slutsatsen att ”återverkningarna för den enskilde som en följd av den korta remisstiden har blivit helt outredda eller oöverblickbara. Inte heller kan bristerna på någon annan grund bedömas som väsentliga i den mening som avses i 11 kap. 14 § första stycket andra meningen regeringsformen”. Därmed ska HD tillämpa den nya lydelse som vapenlagen fick genom lagändringen vid årsskiftet, och domstolen fastställer hovrättens dom för grovt vapenbrott. ADVOKATEN NR 8 • 2018 FOTO: TT, ISTOCK