Advokaten 1
REPORTAGE det har begåtts grovt rättegångsfel som
de i efterhand har kunnat bevisa. GROVA FELAKTIGHETER Peter Utterströms erfarenhet har tidigare varit att myndigheter försöker att göra rätt. Men i detta mål är det, enligt honom, ett pärlband av grova felaktigheter som inträffat. – Ett grovt fel är att Skattemyndigheten krävt att en värdering ska göras som är anpassad efter Skatteverkets egna önskemål, säger Utterström och tillägger: – Tjänstemän på Skatteverket har drivits av tesen att de måste vinna, och att de gör vad som helst för det. Vi antar att myndigheten har städat bort sådant i akten som varit till fördel för den skattskyldige. Möjligen har de även städat bort sådant som visar att de tydligt har manipulerat målet, säger Utterström. Man har medvetet missbrukat det faktum att domstolen så att säga automatiskt ger Skatteverket trovärdighet. Börje Leidhammar pekar på hur de nekats den efterfrågade korrespondensen mellan Skatteverket och dess revisionsbyrå. – Med hjälp av den hade vi kunnat lämna synpunkter som vi tror klart hade påverkat domstolarna i deras bedömning, framför allt ADVOKATEN NR 8 • 2018 kammarrättens, eftersom kammarrätten fäster väldigt stor tilltro till den värdering som Skatteverkets anlitade revisionsbyrå hade gjort i målet av goodwillposterna i balansräkningen. Det gjorde att det tippade över till Skatteverkets fördel, säger Leidhammar och fortsätter: – Hade vi fått information och kunnat bemöta de instruktioner, som vi tror att revisionsbyrån fick av Skatteverket, så tror vi att kammarrätten inte alls hade fäst så stort avseende vid Skatteverkets anlitade revisionsbyrås värdering. Advokaterna har försökt via Revisorsnämnden att få en prövning till stånd när det gäller Skatteverkets anlitade revisionsbyrås agerande. Nämnden menade att detta inte var ett sådant ärende som ankom på nämnden att pröva och avvisade advokaternas begäran. – Den här typen av externa uppdrag, som låg vid sidan om den rena revisorstjänsten och rådgivningen, ingick inte i det revisionsarbete som nämnden granskar, säger Leidhammar. – Vi har gjort allt för att korten ska läggas på bordet, men Skatteverket har i stället valt att lägga locket på och inte ge oss möjlighet att komma in och förutsättningslöst granska det här, säger Leidhammar. Han tror att Ferring, om all information lämnats ut från Skatteverket, skulle ha goda förutsättningar för att få resning. NULLITET Leidhammar poängterar att kommunikationsprincipen är en fundamental regel i det skriftliga förfarandet i förvaltningsprocessen. Enligt vissa rättsfall ska avsteg från denna princip leda till att ett beslut blir ogiltigt. – Rättsföljden av att man inte följer den till punkt och pricka är nullitet. Vi menar att hade kammarrätten varit klar över underlaget för den bedömning Skatteverkets revisionsbyrå hade gjort, då hade man verkligen höjt på ögonbrynen och kommunicerat oss det materialet och gett oss tillfälle att yttra oss över det, säger han, och fortsätter: – Det är klart att det hade sett väldigt illa ut. Så jag kan förstå att Skatteverket ogärna vill visa upp en sådan här sida i sin verksamhet. Men det är man skyldig att göra, säger Leidhammar. ¶ SKATTEVERKET SVARAR – VÄND! » 25