Advokaten 1
REPORTAGE John Fellas, Veijo Heiskanen och Henrie
tte Gernaa diskuterade under ledning av Johan Strömbäck hur ett ”skeleton argument” bör vara utformat. muntliga förhandlingen. Det ger den destillerade essensen av saken, ger en överblick över en komplex fråga, fångar intresset och övertygar. – Även det mest komplexa mål kan sammanfattas. Ett skeleton argument är som en buljongtärning, sa Gernaa. Veijo Heiskanen, Lalive i Genève, talade om för och nackdelar med att ge in inlagor efter den muntliga förhandlingen. Han menade att det kan vara till nytta, om det fortfarande finns frågor att diskutera. – Men det är ett svaghetstecken om en part känner behov av att framföra en ny version av sin sak på det stadiet i processen, sa han. charlotta falkman, gernandt & danielsson, var moderator för paneldiskussionen om att korsförhöra motpartens vittnen. Falkman framhöll de stora skillnaderna mellan kontinental rätt och common law när det gäller korsförhör. Det finns även skillnader mellan de olika kontinentala rättsordningarna. I common lawsystem används snävt avgränsade jaellernejfrågor. ADVOKATEN NR 8 • 2018 Charlotta Falkman var som svensk advokat inte helt övertygad om att ledande frågor är det mest effektiva sättet att gå till väga. Internationella skiljemän från kontinentala rättssystem förväntar sig kanske inte ens korsförhör. – Ibland är common lawsystemets aggressiva sätt att ställa frågor inte effektivt, sa Charlotta Falkman. Lucie Gerhardt, Noerr i Frankfurt, ansåg att korsförhör inte är ett självändamål – värdet beror på ärendet. Det är också viktigt att beakta kulturskillnaderna i korsförhörsstilar och vem som vittnar. – Med skiljemän från kontinentala rättssystem bör man till exempel inte vara alltför aggressiv mot yngre kvinnliga anställda i underordnad position, sa Gerhardt. Emmanuelle Cabrol, Ashurst i Paris, menade att ombud från kontinentala system har en nackdel när det gäller korsförhör. – Men en QCadvokat som processar inför en kontinental skiljenämnd kan inte tilllämpa systemet från sin egen rättsordning. Det händer att en kontinental skiljenämnd blir irriterad på QCadvokater, sa hon. (En QC är en särskilt kvalificerad Samväldesadvokat som har fått titeln queen’s counsel.) Tatiana Mensjenina, Withersworldwide i London, diskuterade hur vittnenas sanningsenlighet och trovärdighet påverkar skiljenämnden vid korsförhör. Hon förklarade att varje ombud vill underminera trovärdigheten hos motpartens vittne och styrka den egna saken med hjälp av motpartsvittnet. – Det är förstås en konstart. Att iaktta en QCadvokat som korsförhör ett motpartsvittne är aldrig tråkigt. Ibland kan det vara som att se en krokodil äta upp en duva, sa Mensjenina. Hon konstaterade också att minnet är opålitligt. – När ombudet förbereder vittnen för korsförhör eller skriver vittnesattester, händer det alltid att vittnet säger sig ha glömt saker, men minns dem efter att ha fått se dokument. Men det händer också att vittnet på samma sätt minns nya saker när motpartsombudet presenterar dokument vid korsförhöret, och säger saker som du inte hade väntat, sa Tatiana Mensjenina. ¶ 29