Advokaten 1
» advokater, liksom personal i domstolarna, inte
ens har detta grundläggande klart för sig. Så jag ser att det behövs en stor utbildningsinsats. Trots att utbildningsbehovet enligt Grelsson är stort, och kurserna varit mycket uppskattade av de advokater som deltagit, har det hittills gått trögt att fylla kurserna. Marcus Grelsson konstaterar att det förstås kan ta tid att bygga upp verksamheten. – Två år är inte mycket när människor ska upptäcka en ny möjlighet. Vi tror verkligen på idén att hålla dessa kurser. Så vi kör på, säger han, och tillägger att syftet med utbildningarna är att öka jämbördigheten i rättssalen. Även Ingemar Thiblin medverkar vid utbildningar i rättsmedicin för bland andra advokater. Han anser att advokater som regel redan har den viktigaste grunden för att hantera medicinsk bevisning, nämligen kritiskt tänkande. – Jag känner att det jag pratar om med advokaterna, kritiskt tänkande och grundläggande rättsmedicinsk kunskap, är ännu mer angeläget för andra grupper. Konsensustänk är ju utbrett i rätten också, att det som de flesta tror på, det är sant, säger Thiblin, som även han framför allt strävar efter att öka rättssäkerheten. – Det enda jag kan göra för rättssägare. Däremot svarar han gärna på frågor från försvarssidan om rättsintyg han undertecknat. Thiblin tror också att det är ganska klokt att inte låta olika tjänstemän inom myndigheten ompröva varandras yttranden – risken är att det uppstår motsättningar och förstärkt ovilja till att tänka om. Tidigare har Ingemar Thiblin argumenterat för att, enligt anglosaxisk modell, ge försvaret större möjligheter att ta in egna expertutlåtanden. Han skrev en debattartikel tillsammans med två andra forskare där de drev att försvaret borde få tillgång till rättsmedicinsk expertis också. – Sedan var jag i USA på en kon”Det enda jag kan göra för rättssäkerheten, det är att försöka bidra till ökad kunskap i alla läger. Kunskap vaccinerar i viss mån mot misstag. Dessutom kan den sätta lite press på experterna.” ingemar thiblin kerheten, det är att försöka bidra till ökad kunskap i alla läger. Kunskap vaccinerar i viss mån mot misstag. Dessutom kan den sätta lite press på experterna, fastslår Thiblin. RISK FÖR LÅSNINGAR En viktig del i verksamheten hos Marcus Grelssons företag, förutom utbildning, är att också erbjuda tolkningshjälp och rättsmedicinska yttranden till bland andra advokater som känner behov av en second opinion. Efterfrågan har under de dryga två år som Grelsson och Jonsson varit verksamma långsamt ökat. Som anställd vid RMV kan Ingemar Thiblin inte erbjuda andra intyg än de som beställs av polis och åklaSKAKVÅLD Diagnosen skakvåld, eller shaken baby syndrome, myntades sedan läkaren och neurokirurgen Norman Guthkelch år 1971 i en artikel formulerat hypotesen att misshandel i form av kraftig skakning kan ge upphov till blödning under hårda hjärnhinnan, ögonbottenblödning och hjärnpåverkan och utan några synliga yttre skallskador. De tre ska44 44 dorna har kommit att kallas för triaden. Hypotesen ansågs senare få stöd av forskning på apor, som utsattes för våld som fick huvudet att fara fram och tillbaka. Förekomsten av triaden, utan att barnet varit med om något yttre trauma som en bilolycka eller ett fall, har därefter inom vården kommit att tolkas som en stark indikation på att barnet skakats. Flera föräldrar har också dömts till långa fängelsestraff för att ha skakat sina barn, i vissa fall till döds, sedan man upptäckt de tre skadorna på barnen. Kritiken mot diagnosen och uppfattningen om att det endast är skakning som kan ge upphov till triaden hos barn som saknar övriga skador på nacken eller huvudet, har dock med åren vuxit sig allt starkare. Forskare har lyft fram flera olika tänkbara förklaringar till skadorna. 2013 beviljade Högsta domstolen resning för två pappor dömda för skakvåld. Åklagaren begärde då in ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd, som uppgav att diagnosen skakvåld var ADVOKATEN NR 8 • 2018 gress och pratade där med kolleger. De var tveksamma och varnade för att experterna riskerar att bli alltför inriktade på att sticka hål på den andra, berättar Ingemar Thiblin, som förstår resonemanget. – Det blir en polarisering och en låsning, man tappar helt förmågan till sansade vetenskapliga resonemanget, utan det viktiga blir att vinna någon slags prestigekamp. Så det är inte alls säkert att det hjälper upp det hela, som jag trodde tidigare. Kanske är det bästa ändå en välfungerande rättsmedicin på det sättet som den är organiserad i Sverige med en myndighet som förutsätts ta ansvar för partsneutralitet, säger han. PSYKOLOGI PÅVERKAR Precis som advokaterna har Marcus Grelsson och Ingemar Thiblin erfarenhet av att beställningar om rättsintyg bara innehåller den ena partens – målsägandens – berättelse. Den här ensidigheten kan ställs till problem, menar de båda. – Jag vet från mina år vid rättsmedicinska enheten i Göteborg hur det går till när det kommer in en begäran om rättsintyg. Det finns särskilda frågeställningar från åklagaren, ofta om skadorna är förenliga med måls ägandens berättelse. Om de nu är det så svarar man helt korrekt att de är förenliga med det uppgivna