Advokaten 1
AKTUELLT Välbesökt seminarium Sociala medier påve
rkar den yrkesmässiga vardagen för advokater. Räcker dagens lagstiftning även på nätet? Hur kan drev kring rättsfall hanteras? Och får en advokat ”bli vän” med en klient på Facebook? Intresset var stort när Stiftelsen Juridiska biblioteket arrangerade ett seminarium på temat ”Advokaten och sociala medier”. Moderator var stiftelsens ordförande Johnny Herre, tillika justitieråd i Högsta domstolen. Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, inledningstalade. – Sociala medier är ett utmärkt verktyg för att inhämta och sprida kunskap, för marknadsföring, debatt och kriskommunikation. Jag är i min yrkesroll aktiv på sociala medier och sprider kunskap om samfundet, vårt uppdrag och var vi står i olika frågor, förklarar advokatrollen och redovisar remissvar. Det finns naturligtvis inte bara fördelar, poängterade Ramberg och tillade: – För advokater finns det en betydande risk att i större grad än annars åsidosätta kärnvärden, inte minst för att det går så fort. En konfidentialitets och lojalitetsplikt gäller alltid, men att bryta mot någon av dessa plikter är mycket värre på sociala medier än vid ett köksbord. Riktlinjer finns på samfundets hemsida. Man får även leva med hat och hot, men det går inte att vara ängslig på twitter. Jag tycker att man ska censurera sig så att man är saklig och omdömesgill, men inte rädd. Kristofer Stahre, advokat, berättade att hans byrå nyttjar sociala medier och annat maximalt. – Svensson känner sällan till försvarsadvokater, men många åker ändå dit för något. Därför är det bra att synas. Nya metoder för att få klienter väcker kritik. Intressant nog kom kritiken när vi skickade ut flygblad, inte när vi använde sociala medier. Apropå drev påpekade Stahre ansvaret att tillvarata klientens intressen, efter att ha inhämtat klientens samtycke och förklarat för och nackdelar. – Ett exempel är den så kalllade Fittjavåldtäkten. Det drog igång en storm efter den friande domen, då gick flera advokater ut och försökte förklara för allmänheten. Ett annat exempel är när en riksdagsledamot åtalades för misshandel. Försvaret hittade inlägg där målsäganden och vittnen uttryckte vänstersympatier, och menade att det påverkade trovärdigheten eftersom den Seminariet hade 60 åhörare, ytterligare 70 intresserade fick inte plats. Eventuellt åtalade befann sig på andra sidan av den politiska skalan. – #metoo är en oerhört stark och bra kraft. Problemet är att allmänheten ibland har svårt att förstå att gärningsbeskrivningen är fyrkantig och att domstolen inte ska ta ställning till några andra aspekter. Mitt engagemang vad gäller desinformation och drev i sociala medier väcktes i våras då jag försvarade en känd tvperson som stod åtalad för våldtäkt, sa Hanna Lindblom, advokat, och fortsatte: – Dagen innan rättegångsJohnny Herre, Stiftelsen Juridiska bibliotekets ordförande, tillika justitieråd, var moderator för seminariet, som hölls på Advokatsamfundets kansli i oktober. 56 start skrev en kvinna med tiotusentals följare på Instagram, gav vägbeskrivning till tingsrätten och uppmanade till att visa målsäganden stöd. Den ”lynchmobb” som kom blev inte insläppt; rättegången hölls bakom stängda dörrar, vilket i första hand är till skydd för målsägande. Ett annat fall är den så kallade Fittjavåldtäkten; när männen frikändes hotades tingsrättspersonal till livet. Lindblom framhöll att medier även kan spela en stor roll vid resning: – I fallet Joy Rahman arbetade vi, inom respektive yrkesroll, i symbios med medierna. Och Kaj Linna sa i sitt sommarprat att han upplever att ”media gav honom prövningstillstånd”. Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen, anslöt till resonemanget: ADVOKATEN NR 8 • 2018 FOTO: TOM KNUTSON