Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET Att vara advokat i
alla vet att jorden står inför existensiella utmaningar. Kärnvapenupprustning, klimatförändringar och den utbredda fattigdomen utgör i dag reella hot mot vår fortlevnad. Vem ska stoppa den utveckling som för närvarande ser ut att kunna ödelägga vår planet och skapa förutsättningar för kaos och krig? Har advokaterna ett ansvar? Svaret på den frågan är enligt min mening obetingat ja. Advokater har ett samhällsansvar som sträcker sig längre än att företräda den enskilde klienten. Vi har ett ansvar för rättssamhället och grundläggande rättsliga normer. Många advokater engagerar sig också för försvaret av rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter på ett sätt som går längre än klientintresset i enskilda uppdrag. jag deltog nyligen, tillsammans med 6 000 advokater från hela världen, varav 140 svenska kolleger, i International Bar Associations årliga sammankomst, som detta år förlagts till Rom. Där diskuterades under en vecka allt ifrån teknikutveckling, jämställdhet inom advokatyrket, business och human rights, relationen mellan advokatsamfunden och advokatbyråerna, hoten mot rättsstaten, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter 70 år efter dess tillkomst till staters inblandning i strategiska företagsöverlåtelser. Jag nämner dessa från mitt perspektiv som nyvald ordförande i IBA Human Rights Institute, ett uppdrag som jag från kommande årsskifte med stolthet övertar från Hans Corell och som jag kommer att dela med den framstående australiensiske HDdomaren Michael Kirby. Listan över insatsområden kan givetvis göras mycket längre med utgångspunkt i materiell juridik på många rättsliga områden. Teknikutvecklingen har redan påverkat advokatbranschen. Utvecklingen mot AI (artificiell intelligens) kommer att i närtid innebära mycket stora förändringar för advokatyrket. De som inte är med riskerar att slås ut. Denna utveckling innebär inte att advokater inte kommer att behövas. Men teknikutvecklingen kommer med säkerhet att påverka advokatens arbetsbetingelser. Teknikutvecklingen kommer likaså att ställa stora krav på säkerhetsmedvetande. Den kommer drastiskt att förändra advokatbyråernas arbetssätt. En annan angelägen fråga som diskuterades under IBAkonferensen var bristen på mat. Världens befolkning beräknas år 2050 6 uppgå till 9,8 miljarder. I ljuset bland annat av att jordens vattenresurser till följd av klimatförändringarna reduceras kraftigt, måste matproduktionen göras hållbar. Matbrist blir en rättslig fråga. En illustration av människornas utsatthet ser vi dessa dagar i flyktingströmmarna från Honduras med tusentals människor på flykt från fattigdom på vandring mot USA. Detta är förmodligen bara början på vad som kan komma att upprepas inom en inte alltför avlägsen framtid. Klimatflyktingar kan redan räknas i tiotals miljoner. Vad är då lösningen? Blockchainteknologi kommer enligt många advokater bland annat att kunna bidra till systemförändringar i den globala matproduktionen genom att man lättare bör kunna finna var det finns tillgängliga matresurser. Detta bidrar i sin tur till att korruption och bedrägerier minskar. Blockchain kan också enkelt erbjuda en rad lösningar för att möta problem med smittad och kontaminerad mat, liksom utnyttjande av små jordbruk i den globala livsmedelsförsörjningen. Tekniken, rätt använd, kan möjligen komma att bli en del av lösningen på många av dagens allvarliga utmaningar. men modern teknik kan också användas till att skapa massförstörelsevapen. Jag modererade tillsammans med justice Kirby en session betitlad Nedrustning och ickespridning av kärnvapen: Vad kan advokater göra och hur långt kan internationell rätt påverka utvecklingen? Förra året tilldelades International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN, Nobels fredspris för sitt outtröttliga arbete. Ett resultat av detta arbete resulterade i FN:s konvention om kärnvapenförbud, som förbjuder kärnvapen globalt. 122 av FN:s medlemsstater röstade för konventionen, däribland Sverige. Konventionen träder i kraft när 50 länder undertecknat och ratificerat konventionen. Det finns som bekant för närvarande fem erkända kärnvapenstater: USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland. Till dessa kommer Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Länderna innehar cirka 15 000 kärnvapen. (Många uppskattar antalet till över 20 000.) Dessa vapen är kapabla att förinta världen flera gånger om. Sprängkraften är tusentals gånger starkare än för 73 år sedan när de första atombomberna fälldes över Japan. Ett fullskaligt kärnvapenkrig i dag skulle utplåna mänskligheten. Även ett begränsat kärnvapenkrig skulle sannolikt leda till massdöd och allvarlig klimatpåverkan med svältkatastrofer som följd. Tyskland, Belgien, Italien och Nederländerna förvarar amerikanska kärnvapen på sitt territorium. Tillsammans med kärnvapenmakterna bojkottade dessa länder förhandlingarna som syftade till att införa ett förbud mot kärnvapen. Detta är från förnuftbaserade och humanitära utgångspunkter svårt att förstå, inte minst när man betänker att 340 000 människor hade avlidit fem år efter att atombomberna 1945 fällts över Hiroshima och Nagasaki. ADVOKATEN NR 8 • 2018