Nordens Tidning 1
Nordiska innovationer ”Som ordförande i Föreninge
n Norden i begynnelsen stod Louis De Geer under fem år i spetsen. Han var en älskvärd man, men han var ganska reserverad, och hans ledning var nästan bara formell. Han bodde inte i Stockholm, och då han deltog i arbetet, sällan på styrelsesammanträden men regelbundet vid de årliga återkommande mötena mellan de tre styrelsernas delegerande, lade han inte mycket an på att tränga in i frågorna. Det tycktes snarare vara entusiasm för mellanfolkligt samförstånd i allmänhet än intresse av just för konkreta nordiska samarbetssträvanden som besjälade honom.” under sin tid som ordförande i föreningen Norden var han också en kort tid 27 oktober 1920-14 februari 1921 – alltså 111 dagar – Sveriges statsminister. Det var efter Hjalmar Brantings valförlust 1920 som han tillträdde. Men redan efter ministärens första kontakt med riksdagen uppstod motstånd. Regeringen vill höja försvarsanslagen, men förslaget röstades ned efter en svag insats av De Geer i andra kammarens remissdebatt. De Geer kritiserades då för en uppgiven inställning. I det tidiga 1900-talet hade Louis De Geer mycket av det som en politiker då skulle ha. Han var förmögen, hade fina anor och var en hög ämbetsman i staten. Hans far hade också genomfört representationsreformen 1965. De Geer uppges dock ha varit ”en tillbakadragen och föga handlingskraftig karaktär”. Kritiken från andra regeringsledamöter växte eftersom de menade att De Geer var oförmögen att leda regeringen. De skrev samfällt avskedsansökningar och bad kungen att väja mellan dem och statsministern. De Geer var då tvungen att avgå, efter sin mycket korta statsministerbana. eFter sin tid som föreningen Nordens ordförande och Sveriges statsminister gav han ut några minnesböcker: ”Politiska hågkomster 1901-1921”, år 1926 samt ”Strödda minnen” år 1926. Louis De Geer avled den 25 februari 1935. TexT: leiF JacOBSSOn, Tam-arkiv SamT redakTör För TidSkriFTen ”niO-Fem FOTO: Tam-arkiv Källor och litteratur: när föreningarna norden bildades: minnen från 1818 och 1919. nils herlitz. artikel i ”nordisk Tidskrift” årg. 35, häfte 3, 1959. Tidsbilder: upplevelser sedan sekelskiftet. nils herlitz. 1965. nordstedts och Söners förlag. Nytt samarbetsprogram banar väg för nordiska innovationer Digitaliseringen, globaliseringen och företagens förmåga att snabbt reagera på en föränderlig värld står i fokus i det nya nordiska samarbetsprogrammet för närings- och innovationspolitiken. Programmet gäller 20182021. Målet med det nya samarbetsprogrammet är att säkerställa de nordiska företagens förmåga till snabb omställning, stärka deras innovations- och konkurrenskraft samt att förbättra företagens globala marknadsmöjligheter. I programmet sägs det att globaliseringen och den teknologiska utvecklingen både medför utmaningar och nya möjligheter för företagen. Föränderligheten och oförutsägbarheten innebär att företagen med kort varsel bör ha förmåga att ändra sitt verksamhetssätt. - I dag har vi var för sig många företag som levererar många av de efterfrågade lösningarna, men globaliseringen, den ökade internationella konkurrensen och tendenser till ökad handelsprotektionism ställer större krav på att de nordiska ländernas företag snabbt förnyar sig och blir mer innovativa och effektiva samt har tillgång till internationella marknader, säger Norges näringsminister Monica Mæland, som var ordförande för de nordiska näringsministrarna under 2017. Digitaliseringen är ett tema som får stort fokus i samarbetsprogrammet. En viktig utgångspunkt är den nordiskbaltiska deklarationen kring digitalisering som godkändes i april 2017. I programmet sägs att det nordiska samarbetet ska verka för att fler företag digitaliserar, automatiserar eller använder digitala lösningar i utvecklingen av sina affärsmodeller. Programmet har också som mål att stödja nordiska företags internationella etableringar och samarbeten så att de får bättre tillgång till nya attraktiva marknader, bland annat via hubbar som Innovation House i både Silicon Valley och New York. Vid sidan av det ska programmet bidra till att förvalta och vidareutveckla Norden som globalt innovationsnav. Dessutom lyfter programmet fram att det nordiska samarbetet bör bana väg för enklare vägar för företag att få riskkapital samt öka antalet gränsöverskridande investeringar i Norden. källa: nOrden.Org FOTO: JOhanneS JanSSOn/nOrden.Org nordens tidning nr 1 | 2018 15