Nordens Tidning 1
Island inför ny lag för att minska löneskillnader
mellan könen Island rankas för nionde året i rad som bästa land i World Economic Forums jämställdhetsrapport, tätt följt av flera nordiska länder. Den första januari 2018 tar världens mest jämställda land ytterligare ett steg för att minska orättvisorna mellan könen. Då införs en ny lag om lika lön för lika arbete på isländska arbetsplatser. Föreningen Norden Västerbotten har träffat isländska Maríanna Traustadóttir, en nyckelperson i isländskt jämställdhetsarbete, i samband med vårt seminarium om nordisk jämställdhet i Umeå. G enom den nya lagen blir det obligatoriskt för företagen att identifiera orättvisor i lönesättningen som grundar sig på kön och även att åtgärda skillnaderna, berättar Maríanna Traustadóttir, från det isländska fackförbundet ASI, som varit med i arbetet från början. Lagen innebär att företag med fler än 25 anställda automatiskt ansluts till ett certifieringssystem som byggts upp enligt internationell ISO-standard, i likhet med kvalitetsledningssystemen ISO 9000 och ISO 14001. Ett kvalitetsledningssystem är ett hjälpmedel för företag och organisationer att arbeta systematiskt med att nå uppsatta mål i syfte att förbättra kvaliteten på produkter och tjänster. Lyckas företagen inte med att nå ett uppsatt mål, t ex att minska löneskillnaderna mellan könen, riskerar de att mista sin certifiering, som uppdateras vart tredje år. Lika-löncertifieringssystemet är helt nytt och har arbetats fram på Island under tio års tid genom ett tätt samarbete mellan fackförbund, näringslivets organisationer och de politiska partierna. – Arbetet med att ta fram ett lika-löncertifieringssystem har inte alltid varit lätt och det har krävts många kompromisser, omtag och möten, men tillslut har vi varit eniga, säger Maríanna. Pilotprojekt som genomförts har gett resultat i form av minskade löneskillnader mellan könen hos deltagande företag. Framförallt visar utvärderingar att företagen anser att löne16 nordens tidning nr 1 | 2018 Självmord i Norden – ökat samarbete behövs Varje år sker cirka 3 500 självmord i Norden, men statistiken och problemen skiljer sig en del mellan länderna. Dessutom har man olika strategier för hur man ska hantera dem och det saknas fortfarande ett reellt nordiskt samarbete kring suicidprevention. systemen blivit betydligt mer rättvisa och transparenta, vilket upplevs som positivt av såväl arbetsgivare som anställda. vad är då anledningen till att världens mest jämställda land väljer att lagstifta istället för att arbeta med frivillig certifiering för att minska löneskillnaden mellan könen? Före detta jämställdhets- och socialminister Thorsteinn Viglundsson har tidigare uttalat sig om att det var dags att göra något radikalt i frågan då förändringen mot jämställda löner hittills gått för långsamt. – Vi islänningar är vana att hantera snabba kast och att ställa om när det behövs. Jag är stolt över att Island är progressivt och visar övriga Norden och världen en ny metod för att öka jämställdheten på våra arbetsplatser, avslutar Maríanna, som hoppas att fler länder inspireras att följa Islands exempel. annika nOrdenSTam, verkSamheTSledare Föreningen nOrden, inFOrmaTiOnSkOnTOreT i umeå Vid den svenska Nationella Suicidkonferensen i Göteborg den 13 september 2017 anordnade Föreningen Norden och Nordens välfärdscenter ett seminarium med forskare från de olika nordiska länderna. I Norge har antal självmord legat stabilt de senaste åren. Det finns program på både nationell och lokal nivå och man ser minskningar i yngre åldersgrupper. Finland har ingen strategi, men har högst självmordsstatistik bland de nordiska länderna, främst hos män, och utmärker sig genom att största andelen av självmord är koncentrerad till östra Finland där tillgång till vapen är stor. Självmorden i Danmark har successivt minskat sedan 80-talet, men nu planat ut. Där har man har byggt upp 19 kliniker runt om i landet som är specialiserade på självmordsbeteende. Sverige har intensifierat sitt arbete och antagit en nollvision för självmord och på Island är självmord den vanligaste dödsorsaken för unga män 18-25 år, men hjälpen att få är främst en nödlinje. Det behövs mer forskning och kunskapsöverföring om mekanismer och förebyggande av självmord. Här finns det en möjlighet för de nordiska länderna att förena sina resurser och skapa gemensamma riktlinjer för att arbeta med suicidprevention. carSTen JenSen Föreningen nOrden göTeBOrg lidiJa kOlOuh-Söderlund nOrdenS välFärdScenTer STOckhOlm