Nordens Tidning 1
Kodex för nordisk skolledaretik Nordiskt Skolleda
rforum (NSF) verkar för gemensamma nordiska värderingar för demokratisk skolledning. NSF vill stärka det nordiska förhållningssättet, som eftersträvar likvärdiga utbildningsmöjligheter för alla och ett demokratiskt ledarskap i skolan. ”Som skolledare utövar vi ledarskap utifrån mål och ramar och leder verksamheten genom synliga handlingsplaner som står i överensstämmelse med kodex för god skolledning. kodex för god skolledning stöder skolledaren i utveckling och utövande av professionellt ledarskap. utan att begränsa eller inskränka tecknar kodexen en bild för omvärlden som visar vad god skolledning innebär med en gemensam nordisk identitet som utgångspunkt. den enskilde skolledaren måste dessutom verka för ett eget hållbart ledarskap, d v s ta ansvar för sin egen fysiska och psykiska hälsa och vara intresserad av sin egen yrkesmässiga utveckling”, skriver nSF på sin hemsida. Läs mer om nordisk skolledaretik på Sveriges skolledarförbunds hemsida: www.skolledarna.se – annOnS – Ingria ingria är en svenskspråkig tidskrift som har till uppgift att upprätthålla och sprida kunskap om ingermanländsk kultur till svenskspråkiga ättlingar, familjemedlemmar och andra intresserade. Tidskriften ingria utkommer med fyra nummer om året. Priser under 2017: 160 kr prenumeration inklusive medlemskap i kulturföreningen ingria 180 kr enbart prenumeration 190 kr utlandsprenumeration inklusive medlemskap 210 kr enbart utlandsprenumeration 25 kr medlemskap i kulturföreningen ingria Prenumerationer emottages av kassören på e-mail: lauri.kemppi@bredband.net Plusgiro: 55 84 69-3 Föreningen ingria Hemsida: www.ingermanland.nu 22 nordens tidning nr 1 | 2018 Nordiska rådet i EU – tillsammans är vi starkare Matilda af Hällström är Nordiska rådets rådgivare i Bryssel sedan september 2017. Nordens tidning bad henne berätta om hur hon ser på ditt nya uppdrag. Kalla krigets slut medförde förändringar i hela världen. På 1990-talet ifrågasattes nordiskt samarbete, då det ansågs att EU-samarbetet var viktigare än det nordiska. ”Den nordiska modellen är död” sade den finska statsministern Esko Aho år 1997. I de folkomröstningar som hölls om EU-medlemskap i Norden användes nordiskt samarbete som ett argument emot EU-medlemskap. EU tog över mycket av substansen från nordiskt samarbete, samt de flaggskepp som varit nordiska: passunionen och den nordiska arbetsmarknaden blev europeiska i och med Schengen och den interna marknaden. 1990-talets polära förhållande mellan nordiskt och europeiskt samarbete är idag ett minne blott. Det talas om en nordisk renässans och denna renässans syns också i Nordiska rådets arbete med EU-frågor. EU-frågor är idag en märkbar komponent i Nordiska rådets arbete – Nordiska rådet har öppnat ett Brysselkontor på hösten 2017 och EU-frågor är en av prioriteringarna i Nordiska rådets internationella strategi 20182021. EU-dimensionen gör sig synlig i Nordiska rådets fyra utskott i frågor som geoblockering, skogspolitik, antibiotikaresistens och transport. EU-politik påverkar alla invånares vardag. Det diskuteras om den cirkulära ekonomin, den digitala inre marknaden och energiunionen. Dessa termer är mera än modeord. Cirkulära ekonomin handlar om vad som händer med dina sopor efter att du slängt dem. Den digitala inre marknaden ska garantera fri rörlighet av data och t ex försäljningen av varor online. Detta för att nämna en bråkdel. Jag ser det som min uppgift att se till att Nordiska rådet är medveten om dessa utvecklingar samt att informera relevanta aktörer i Bryssel om Nordiska rådets arbete som tangerar EU-frågor. I Europa och globalt definieras världen av en ökad osäkerhet. För Europa känns listan oändlig: Ryssland, klimatförändring, Brexit, terrorism, flyktingströmmar. I detta oroliga världsklimat behövs ett starkt och integrerat Norden. På EU-nivå och i medlemsländerna pågår diskussioner om EU:s framtid. För Norden, som för andra regioner, är det viktigt att denna utveckling inte sker på någon annans villkor. Det är viktigt att Norden gör sig hörd i frågor som angår oss. Tillsammans är vi starkare – också i EU. Namn: matilda af hällström Uppdrag: nordiska rådets rådgivare i Bryssel sedan september 2017 Hemort: esbo, Finland Tidigare arbetserfarenhet: europaparlamentet, helsingforsregionkontor i Bryssel, finska kommunikationsföretaget miltton, finska utrikesministeriet Studier: examen från university of St andrews i Skottland, samt studier vid Sciences po i paris och helsingfors universitet Språk: svenska (modersmål), engelska, franska och finska Läser för tillfället: ikitie av antti Tuuri På fritiden: spelar fotboll, läser böcker FOTO: aSTrid laura neergaard