Nordens Tidning 1
Ledaren Nordiskt samhällsbygge pågår O rdet ”Samh
älle” omfattar som exempel individers sammanslutningar, sällskap, samfund och samfälligheter, sociala kretsar och kollegium, intressegrupper och nätverk, geografiska områden (bebyggelse, tätort mm) och sammanhållning inom och mellan dem. Det finns alltså många olika typer av samhällen med delvis olika samhällskultur i de öppna nordiska medborgarstaterna och i till exempel Norden. För att bland annat diskutera olika intressen, idéer, åsikter och komma överens har vi i Norden/Sverige utvecklat den politiska demokratin ungefär som Herbert Tingsten beskrev detsamma: ”tron på demokratin är icke en politisk åskådning i samma mening som exempelvis konservatism, liberalism och socialism. Den innebär en uppfattning om statsstyrelsens form, om tekniken för politiska avgöranden, icke om de statliga beslutens innehåll och samhällets struktur. Den kan alltså betraktas som ett slags överideologi, i den meningen nämligen, att den är gemensam för skilda politiska åskådningar. Man är demokrat, men därjämte konservativ, liberal eller socialist.” att vara demokrat i vid betydelse är sammanhållande, ett samhällsband. I den svenska grundlagen återfinns denna demokratitanke och omfattar det Torbjörn Fälldin kallade ”den svenska värdegemenskapen”. I grundlagens portalparagraf står det: ”den oFFentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder 4 nordens tidning nr 1 | 2018 eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.” Hur det konkret ska gestaltas och utformas är en diskussion mellan olika intressen och viljor. De nordiska ländernas lagar är till form och disposition olika, men innehållet i dem är likartade och nära varandra. Det skapar förutsättningar för ett fortlöpande och ett ökat nordiskt samarbete. allt Fler för samtal om Nordens Förenta Stater eller Förbundsstaten Norden. Allt fler vill utreda frågan. Tiderna är sådana. Och gemensamma nordiska värden är på agendan. Värden som: Nordisk demokrati, frihet och rätt, god folkhälsa och hållbar utveckling, forskning och utveckling, arbetsmarknad och utbildning, bildning och kultur, säkerhet och välfärd i ett förtroendefullt, pragmatiskt och effektivare Nordiskt samarbete är på agendan. att Finna gemensamma lösningar för ökat nordiskt samarbete är fullt möjligt. Det har fungerat i andra internationella sammanslutningar, alltså är det möjligt också vad gäller Norden. Det är mest fråga om vilka frågor, vilja och hänsyn till medlemsstaternas självstyre och till staternas medlemskap i flera internationella freds- och samarbetsorgan. norden Har idag stora möjligheter att förverkliga sitt ändamål: Ökat samarbete inom Norden och gentemot omvärlden. Det nordiska samhällsbygget pågår för fullt! ett utmärkt resultat av snart 100 år av nordiskt samarbete, år 2019, och en bra start inför kommande 100 år. Sinikka BOhlin OrdFörande Föreningen nOrden FOTO: S. SigFuSSOn/nOrden.Org FOTO: JOhanneS JanSSOn/nOrden.Org