Advokaten 1
Reportage Barnrättskonferens rätt en milsten i ar
betet med att stärka barns rättigheter, konstaterade Nils Muižnieks och tillade: – Men i stark kontrast till de mycket fina internationella överenskommelserna ser vi att ganska många länder i Europa inte har några rättssystem som är anpassade för unga lagöverträdare och i andra länder fungerar de inte effektivt för att skydda barn. Förklaringarna kan vara att det saknas resurser men det handlar också om inställningen till ungdomsbrottslighet. I vissa länder finns det en motvilja till att anpassa rättssystemet till de unga. Det i sin tur kan ha flera orsaker. Trots att länderna har ratificerat barnkonventionen finns det en brist på medvetenhet om barnets rättigheter. I vissa stater ses sådana idéer som en inblandning i statens inre angelägenheter eller en inskränkning i föräldrarnas rättigheter. Ytterligare en invändning är en uppfattning som går ut på att barn i dag är betydligt mer mogna än för tjugo år sedan. Som ett resultat av det är skyddet för barnets rättigheter på många håll beroende av goodwill eller bra traditioner men ses inte som statens skyldighet förankrad i de internationella mänskliga rättigheterna. – Mot den här bakgrunden har den internationella övervakningen av de mänskliga rättigheterna en viktig uppgift inte enbart att främja skyddet av barnens rättigheter utan även med att påminna stater om deras lagliga skyldigheter och att höja medvetandet om deras skyldigheter. Det ser jag som ”När jag tillträdde för två år sedan stod det klart att den ekonomiska krisen skulle på verka de mänskliga rättigheterna mycket allvarligt.” en viktig del av mitt arbete, slog Nils Muižnieks fast. muižnieks tog även upp barnens situation i migrationsprocesser där det ofta saknas garantier för barnets rättigheter. – I asylärenden ses barn ofta endast som sina föräldrars bagage snarare än egna rättighetshavare. Dessutom saknas det ofta en insikt i dessa barns sårbarhet som just barn. Muižnieks tog även upp den bekymmersamma situationen för barn som övergetts av sina föräldrar. Dessa barn saknar rättsmedel trots att de är sårbara för många olika former av utnyttjande. Den motsägelsefulla situationen uppstår att det finns en rätt som inte kan hävdas eftersom det saknas medel till det. n princip: Skyddet för familjelivet enligt artikel 8 i Europakonventionen ger inte föräldrar rätt till åtgärder som skadar barnets hälsa och utveckling. Elisabeth Gording Stang menade att barnets rätt till familjeliv sammanfattningsvis består av tre huvuddelar: 1. Rätten till ett familjeliv som barnet upplever som säkert och omvårdande. 2. Rätten till skydd för barnets fysiska och moraliska integritet. 3. Rätten för barnet att utveckla identitet och personlighet på ett harmoniskt och fruktbart sätt. – Det kommer att fortsätta att finnas ett starkt behov av att belysa och stärka barnets rätt till skydd för sitt privatliv, särskilt inom den egna familjen, avslutade Elisabeth Gording Stang. n Hrefna Friðriksdóttir – vänd! rande vid konferensen. Newell riktade hård kritik mot att många länder på senare år sänkt straffmyndighetsåldern till 12 år. Han betonade att barn naturligtvis ska kunna ställas till ansvar för sina handlingar, och att även utomjudiciella processer för barn ska uppfylla grundläggande krav på rättssäkerhet. Advokaten Nr 5 • 2014 19 Elisabeth Gording Stang, högskole lektor i rätts vetenskap vid Högskolan i Oslo och Akershus.