Advokaten 1
Reportage Barnrättskonferens HREFNA FRIÐRIKSDÓTTI
R, DOCENT I FAMILJERÄTT Barnets bästa kräver deltagande för barnet Principen om barnets bästa kan inte genomföras, om inte barnen får delta i rättssystemen. Det var en utgångspunkt i Hrefna Friðriksdóttirs presentation om barns representation och deltagande i rättssystem. Hrefna Friðriksdóttir är docent i familjerätt vid Islands universitet. Hon utgick från de riktlinjer om barnvänliga rättssystem som Europarådet antog 2010. Riktlinjerna tolkar och bygger vidare på FN:s barnkonvention för att förbättra barns tillgång till och deltagande i rättssystemet. De är tilllämpliga vid alla tillfällen då barn kan komma i kontakt med rättssystemet, i straff-, civil- och förvaltningsrättsliga sammanhang, och utgår från principerna om barnets bästa, omsorg och respekt, deltagande, likabehandling och rättsstatsvärderingar. – Ett av de mest grundläggande resultaten av barnkonventionen är synen på barn som rättighetsbärare och som aktiva, deltagande samhällsmedlemmar, sa docent Hrefna. Riktlinje 14 slår fast att barnkonventionens princip om barnets bästa inte kan tillämpas, om kraven på barnets deltagande inte uppfylls. Det innebär att barnet som rättighetsbärare ska få delta aktivt i att tolka, genomföra och upprätthålla sina rättigheter. ”Forskningen visar tydligt att de positiva effekterna av att tilllåta barn att delta i rättssystemen är överväldigande. Samtidigt finns en bred enighet om att det kan vara traumatiskt för barn att delta.” Det finns en grundläggande skillnad i hur vi ser på å ena sidan barns förmåga att initiera rättsprocesser för att ta till vara sina rättigheter (access to justice) och å andra sidan barns rätt till deltagande och representation i processer som redan pågår (children in justice). – Grundläggande i barnrätten är principen att alla barn behöver någon som företräder deras intressen, förklarade Hrefna. enligt barnkonventionens artikel 5 är det i första hand föräldrarna som är juridiskt ansvariga för barnet och är deras företrädare. Men föräldrarnas rätt och ansvar att företräda sitt barns intresse är inte absolut. Forskning har visat att föräldrars önskan att skydda sina barn från konflikter och från de risker som hör samman med beslutsfattande kan vara ett hinder för barnens deltagande. Det kan också finnas en konflikt mellan barnets behov och föräldrarnas intresse. Anna Kaldal och Fredrik Malmberg – vänd! rätten till särskild företrädare är en viktig del i att göra det möjligt för barn att delta i rättsprocesser. Europarådets riktlinjer betonar barns rätt till juridisk rådgivning och fri rättshjälp. Riktlinjerna understryker också att alla som arbetar direkt med barn behöver särskild utbildning. Modellen med särskilda företrädare kan utgå antingen från barnets bästa eller från barnets egen inställning. Den modell som utgår från barnets bästa har kritiserats för att den ersätter barnets inställning med företrädarens, och för att företrädaren övertar domstolens roll i att bedöma vad som är barnets HÄNSYN TILL BARNS SÄRSKILDA BEHOV GER SÄKRARE VITTNESMÅL om rättssystemet tog ökad hänsyn till vad vi vet om barns utveckling skulle vi inte bara få en mer barnvänlig rättskipning, utan också bättre vittnesmål och mer rättssäkra domar. Det hävdade psykologen Gail Goodman från University of California. USA:s rättssystem är inte särskilt väl anpassat 20 till barns särskilda behov, konstaterade Gail Goodman. Bland annat måste barn som ska vittna i brottmål göra det ansikte mot ansikte med förövaren, och genomgå förhör och korsförhör, trots att forskningen visar att detta påverkar barns förmåga att minnas och återge vad som hänt negativt. Advokaten Nr 5 • 2014