Advokaten 1
Reportage Barnrättskonferens MJUKARE LINJE MOT UN
GA BROTTSLINGAR I GEORGIEN i georgien har man gått från nolltolerans och hårda fängelsestraff för barn, till en mjukare linje med medling och utomjuridiska processer. Det berättade Rusudan Mikhelidze, tjänsteman vid Georgiens justitiedepartement, och en av de drivande bakom reformerna. Under det tidiga 2000-talet hade Georgien världens femte högsta andel av befolkningen i fängelse. I samband med regeringens hårda linje mot brottslighet sänktes också straffmyndighetsåldern från 14 till 12 år, och många barn och unga hamnade i fängelse, under förhållanden som vid flera tillfällen kritiserats av Europadomstolen. Efter åren av hårda tag kom en liberalisering. Genom ett tillägg i straffprocesslagen gavs åklagarna möjlighet att avstå från att väcka åtal mot unga som misstänks för sina första brott. I stället får barnen genomgå ”diversion”, en process utanför domstolen. De unga brottslingarna genomför där individuellt anpassad samhällstjänst. I programmet ingår kontakter med socialtjänsten, ibland också familjekonferenser och medling där förövare och brottsoffer får mötas. Diversion – som närmast kan översättas med omledning – infördes år 2010. Vad man hittills har kunnat se har programmet definitivt varit en framgång, enligt Rusudan Mikhelidze. – Redan har 600 barn sluppit ifrån det traditionella rättssystemet, sa hon, och konstaterade att diversion som metod är helt i linje med barnkonventionens principer. På lång sikt återstår naturligtvis ännu att se om diversion också fungerar för att förebygga återfall i brott. Rusudan Mikhelidze hyste i alla fall stora förväntningar på att det skulle visa sig framgångsrikt även här. bästa. De senaste studierna förordar en modell där företrädarens roll enbart är att föra fram barnets åsikter. hrefna avslutade med att peka på att barnperspektivet kräver en helhetssyn på barns representation i rättssystemen. – Forskningen visar tydligt att de positiva effekterna av att tillåta barn att delta i rättssystemen är överväldigande. Samtidigt finns en bred enighet om att det kan vara traumatiskt för barn att delta, sammanfattade Hrefna, och förklarade att det är absolut nödvändigt att säkerställa bästa möjliga balans mellan deltagande och skydd. n Omvänt kan rätt stöd öka möjligheten för barn att minnas och berätta, påpekade Gail Goodman. Forskningen har bland annat visat att känslomässigt stöd till barn ökar sannolikheten för att barn berättar om svåra händelser och att de talar sanning. Man vet också att barn ofta vill berätta och Advokaten Nr 5 • 2014 Hrefna Friðriksdóttir är docent i familjerätt vid Islands universitet. Hon utgick i sitt anförande från de riktlinjer om barnvänliga rättssystem som Europarådet antog 2010. medverka till att rättvisa skipas, men att det måste ske på ett sätt som de klarar känslomässigt. För barnets välbefinnande är det också viktigt med långvariga relationer med de personer som har till uppgift att ge stöd, som socialtjänstens företrädare och barnets juridiska ombud. Men kanske är kunskapen om barns utveckling och särskilda behov på väg att få genomslag i det amerikanska rättsväsendet. Gail Goodman kunde peka på ett par uppmärksammade fall där barns speciella behov lyfts fram och tillåtits att påverka brottmålsprocessen. 21