Advokaten 1
Fokus Valet 2014 » uppfattas av partierna som för
enliga med de rådande politiska strömningarna. Så kriminalpolitiken är väldigt mycket styrd av rävspel och väldigt lite av ideologiska skillnader, säger Sarnecki. KRIMINALPOLITISK PARADOX När det gäller kriminalpolitiken under de två senaste mandatperioderna finns en intressant paradox. Här finns två huvudsakliga trender som pekar i motsatt riktning. Den ena är att regeringen har skärpt straffen för olika typer av grova brott, framför allt våldsbrott. Den andra är att man har infört en rad reformer som leder till att allt färre fängelsestraff döms ut. – Nedgången i antalet fångar kan i viss mån tillskrivas Högsta domstolen, som har sänkt straffen för narkotikabrott och mord, i viss mån minskad brottslighet och i viss mån alternativa påföljder. Jag skulle gissa att den sista är den främsta orsaken, säger Jerzy Sarnecki och tillägger; – Regeringen genomför också en FÅ NYA LAGAR Lagstiftningstakten har varit ganska låg. Det finns ett antal frågor som har blivit liggande på departementen, framför allt på Justitiedepartementet. Ett exempel är skadeståndslagen där en utredning 2009 fick i uppdrag att utforma lagregler som anger när svenska domstolar ska döma staten att betala skadestånd för kränkningar av Europakonventionen, till exempel ne bis in idem, det vill säga att en sak som prövats och vunnit laga kraft inte kan prövas igen. Nu har det även kommit skadestånd med anledning av kränkningar av regereringsformen. Förslaget till ny förvaltningslag har också blivit liggande på Justitiedepartementet trots att det knappast är politiskt kontroversiellt. Det finns andra frågor, som kanske är politiskt känsliga, där det händer väldigt lite, till exempel meddelarfrihet för anställda i privata välfärdsföretag. – Beror det här på en medveten del reformer som inte går ut på att skärpa straff, men det pratar de inte så mycket om. Det är ju så att om du vill vinna politiska poäng i kungariket Sverige anno 2014 så är det skärpta straff du ska prata om. Det är regeringen inte ensam om. Sverigedemokraterna driver det här stenhårt och till och med vänsteroppositionen måste komma med någon straffskärpning här eller där för att vinna väljarnas sympatier. ”Det är ju så att om du vill vinna politiska poäng i kungariket Sverige anno 2014 så är det skärpta straff du ska prata om.” Jerzy Sarnecki strategi från regeringens sida eller systemfel? Det kan vara så att om man har ett antal lagförslag som är lite knepiga så är kanske å ena sidan regeringens politiska vilja att driva fram dem inte så stark, å andra sidan får då tjänstemännen verkligen tillfälle att grotta ner sig i en massa frågor, säger Nergelius. MAKTDELNING När det gäller de konstitutionella frågorna var det stora som hände under de två senaste mandatperioderna den grundlagsreform som genomfördes, men där var alla sju partier som då fanns i riksdagen överens. Sedan kom Sverigedemokraterna in och var emot nya EU-vänliga regler. De övriga sju partierna verkar vara överens, men det skiljer sig en hel del när man tittar på hur deras företrädare ställer sig till lagprövning och domstolarnas ställning. – Peter Eriksson i Miljöpartiet som är ordförande i konstitutionsutskottet har en mycket mer positiv syn på maktdelning och domstolarnas ställning än Morgan Johansson i Socialdemokraterna. Där finns ganska stora skillnader, men de frågorna ligger en bit utanför den dagspolitiska debatten. De är ideologiskt och principiellt väl så intressanta, men de debatteras sällan för de engagerar inte medborgarna, säger Joakim Nergelius. Advokaten Nr 5 • 2014 JUDIKALISERING En effekt av att det inte händer så mycket med lagstiftningen är att Högsta domstolen har fått mer att säga till om i rättsbildningen, till exempel var det så i ne bis in idem-målet. – Där hade det varit möjligt att lagstifta, samtidigt kan man säga att HD och regeringen gick hand i hand, eftersom man egentligen inte ville ha någon ändring, men till slut blev man tvingad att ändra, säger Nergelius. HD har även tagit ett steg framåt när det gäller skadestånd på grund av kränkningar av regeringsformen och de lindrigare straffen för narkotikabrott pekar i samma riktning. Joakim Nergelius menar att domstolarnas ökade makt är en normalisering ur ett EU-perspektiv. Den har kritiserats eftersom den är kontroversiell ur ett svenskt historiskt perspektiv, men samtidigt blir den alltmer accepterad och vedertagen. Denna judikalisering är ett exempel på viktiga rättsfrågor som inte lär få något större utrymme i valdebatten. n Jerzy Sarnecki. Vad tycker partierna? Vänd! 39 »