Advokaten 1
Nyheter Migrationsverkets biträdessystem påverkar
asylsökandes rättssäkerhet Migrationsverkets nya ITsystem för förordnande av offentliga biträden i asylärenden har tagits i drift under det senaste året. Nu reagerar flera asyladvokater över att det hotar rättssäkerheten. En viktig del i Migrationsverkets nya system är att biträdena utses automatiskt. Jurister som åtar sig förordnanden i asylmål anmäler sig till Migrationsverkets databas. Efter inloggning markerar de i en särskild kalender vilka tider de är tillgängliga för uppdrag. Databasen fördelar med automatik uppdragen utan att först tillfråga biträdet i det enskilda fallet. När Migrationsverkets nya system provades var Advokatsamfundet kritiskt och menade att det missgynnar etablerade advokater med lång erfarenhet och kunskap inom asylrätten. Enligt Advokatsamfundets uppfattning beaktas inte biträdenas kompetens tillräckligt, och det nya systemet innebär att tillgänglighet värderas högre än både kompetens och rättvis fördelning. Det leder till att ett ofta efterfrågat – och därmed flitigare bokat – biträde blir mindre gynnat, medan oerfarna biträden med hög tillgänglighet gynnas. Advokat Petter Aasheim var med i en extern referensgrupp redan innan Migrationsverket systemet provade systemet. Nu har han erfarenhet av hur det fungerar i praktiken. petter aasheim menar att IT-systemet är opraktiskt och tidsödande. – Man måste gå in varje dag och uppdatera sin kalender. Det är svårt att få tid till det, säger han. Han noterar också att om biträdet får ett dataförordnande som 6 krockar med ett annat åtagande, måste biträdet kontakta handläggaren för att boka om tiden – det går inte att ordna direkt i kalendern. – Detta hade undvikits genom att verket ringde direkt och frågade byråns sekreterare om lämplig tid. Petter Aasheim instämmer i att det är ett problem att erfarna biträden missgynnas: – Det drabbar i slutändan de asylsökande, som riskerar att få sämre stöd. Petter Aasheim. ett antal advokater som är verksamma på asylområdet önskar nu att det nya systemet i första hand ska läggas på is tills rättssäkerhetsfrågorna har lösts. Det framför de i en skrivelse till Advokatsamfundet. I andra hand anser de att Migrationsverket snarast bör införa en kvalitetssäkring för offentliga biträden i asylärenden. Enligt advokaterna har både Migrationsverket och migrationsdomstolarna märkt en försämring av kvaliteten hos biträdena. Asyladvokaternas ståndpunkt föreslår de att en jurist, för att godkännas som offentligt biträde, ska ha haft minst 20 migrationsärenden per år under de senaste fem åren. Ombudet ska ha minst 6 timmars vidareutbildning i migrationsrätt och ska vidareutbilda sig i ämnet minst 6 timmar varje år. Ombud som uppfyller särskilda kompetenskrav för barnärenden ska redovisa dem till Migrationsverket. Dessutom ska kompetensen för de offentliga biträden som redan finns i databasen omprövas utifrån kompetenskraven. För att en biträdande jurist ska godkännas, krävs att principalen är godkänd. Viktoria Nyström. Anders Malmsten. advokat viktoria nyström anser inte att en datorisering av förordnandena behöver vara negativ i sig. Men eftersom systemet nu varken tar hänsyn till biträdets kunskap eller erfarenhet påverkas rättssäkerheten negativt för de asylsökande. – Det enda sättet att råda bot på detta, är att rättssäkerhet ska stå i fokus vid förordnandena och att en lämplighetsbedömning ska göras i varje enskilt ärende. De menar också att det är självklart att barn ska garanteras biträden med särskild kompetens. Konkret om man väljer att behålla en datorisering, är genom kompetenssäkring av de biträden som genom datorns försorg tilldelas ärenden. Man ska komma ihåg att asylärenden oftast handlar om liv och död. Migrationsverket har därför ett särskilt viktigt ansvar att förordna kompetenta och lämpliga biträden. Bara det faktum att man är advokat eller biträdande jurist innebär inte att man är lämplig att handha asylärenden, och det kan i och med det nya systemet inte längre anses ske någon lämplighetsprövning före ett förordande, säger Viktoria Nyström. Enligt henne bör förordnandefrågan inte handla om huruvida det ska vara en rättvis fördelning mellan advokater och jurister, utan om huruvida den asylsökande med rätt biträde ska kunna få en rättvis prövning av sina asylskäl. Därför anser hon att Migrationsverket, även om det inte anser att det kan registrera lämplighet, borde ställa högre krav på kompetens vid anmälan till och godkännande i biträdesregistret. men andra advokater har reagerat på idén om kompetenssäkring och menar att det skulle vara ett udda vägval om Advokatsamfundet stöder förslaget. De pekar på att domstolar och myndigheter anses kompetenta att själva bedöma lämplighet och kompetens hos de personer som förordnas på andra rättsområden, som offentliga försvarare eller särskilda företrädare och offentliga biträden inom den sociala tvångslagstiftningen. Förslaget om kompetenssäkring skulle innebära att advokater och biträdande jurister på byråer, där delägarna själva inte hanterar asylärenden i en viss omfattning, diskvalificeras från fortsatta uppdrag. – Jag tycker att idén om kompetenssäkring är bra i sig. Dock inte med en ribba som utesluter ett stort antal kompetenta byråer med blandad verksamhet, säger advokat Anders Malmsten. MA Advokaten Nr 5 • 2014