Kulturrådets årsredovisning 2015 1
Kulturrådets årsredovisning 2015 av tidredovisnin
gssystemets koder som sedan använts under det sista kvartalet 2015. Trots förändringarna och den begränsade mätperioden bedömer Kulturrådet att resultatet ger en rimligt rättvisande bild. Kulturrådets huvudsakliga prestationer (volym och kostnader) utgörs av antal prövade bidragsansökningar och antal beviljade bidrag. Uppgifter hämtas ur Kulturrådets ärendehanteringssystem. De prövade ärendena definieras som de ärenden som beslutats under året, oavsett när ansökan kommit in eller när bidraget betalas ut. Eftersom förskjutningarna i regel är likartade från år till år bedöms detta mått, tillsammans med den rent finansiella redovisningen, ge en god bild av verksamheten. Bland de prövade ansökningarna ingår även ärenden som Kulturrådet under året har avvisat, återtagit, avskrivit eller bordlagt. Även Kulturrådets främjande verksamhet leder till prestationer. Dessa består i huvudsak av egeninitierade insatser där en annan part förväntas få ett mervärde av den främjande åtgärden. Insatserna har vanligen en direkt eller indirekt koppling till bidragsgivningen. Vilka insatser som bör ske bedöms årligen, vilket innebär att Kulturrådets prestationer avseende främjande inte alltid är möjliga att jämföra över tid. Korta beskrivningar görs istället av de viktigaste insatserna. Kulturrådet har som ett särskilt återrapporteringskrav att definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat som är en direkt följd av myndighetens uppdrag enligt instruktionen och regleringsbrevet. En viktig aspekt av kvalitet är därför kopplat till Kulturrådets förmåga att uppfylla de krav som enligt instruktionen och regleringsbrevet gäller för verksamheten. Kulturrådet har definierat de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat som att resultatet av Kulturrådets egen verksamhet utgörs av myndighetens egna beslut om bidrag och andra främjande åtgärder. Beslutsprocessen ska genomföras med god kvalitet, på ett rättssäkert sätt och med en sådan transparens att åtgärderna är synliga och möjliga att granska för den som önskar. Motsvarande krav på rättssäkerhet och transparens gäller även för myndighetens främjande åtgärder. Åtgärderna sker dessutom nästan alltid i samverkan med relevanta aktörer vilket säkrar både insyn och en god dialog. Det är viktigt att säkerställa att hela bidragsprocessen utförs med god kvalitet. I förlängningen är det främst i denna process som myndigheten har möjlighet att säkerställa att de kulturpolitiska prioriteringarna beaktas och att insatserna bidrar till en kulturpolitiskt värdefull utveckling. Kulturrådet eftersträvar att kvalitet genomsyrar bidragsprocessens samtliga delar från de administrativa stödprocesserna till att granska, bedöma och följa upp bidrag. Kulturrådets förväntan är att prestationerna ska åstadkomma effekter i linje med de kulturpolitiska målen men det är svårt att i årsredovisningen bedöma de mer långsiktiga effekterna av verksamhetens resultat. Under varje kapitel i årsredovisningen bedömer Kulturrådet verksamhetens resultat genom att bland annat redogöra för vilka avvägningar som har gjorts under året. För att Kulturrådet ska kunna genomföra sitt grunduppdrag och ha en god beredskap för nya uppdrag krävs en nationell överblick inom kulturområdet. Det är därför viktigt för myndigheten att genom dialog, samarbeten och omvärldsbevakning hämta in kunskaper och erfarenheter. Med utgångspunkt i den nationella kulturpolitiken initierar Kulturrådet insatser som förväntas bidra till en värdefull utveckling. Bland annat stödjer, samordnar och driver Kulturrådet frågor om barn och unga, jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald, hbtq och tillgänglighet. De horisontella perspektiven beaktas i bidragsgivning och främjas genom Kulturrådets insatser. Dessutom har Kulturrådet utformat strategier för de horisontella perspektiven i syfte att säkerställa att ett strukturerat, målinriktat och långsiktigt kvalitetsarbete bedrivs. Att anlita kvalificerade ämnesexperter ser Kulturrådet som en grundläggande förutsättning för att säkerställa en hög kvalitet i bidragsbesluten och behålla ett högt förtroende inom den svenska kulturvärlden. Kulturrådet fördelar även vissa bidrag med stöd av sakkunniga. Under 2015 anlitade Kulturrådet 109 (2014: 124, 2013: 134) experter till 14 (2014: 15, 2013:15) arbets- och referensgrupper inklusive ALMA-juryn. Gruppernas sammansättning är av central betydelse eftersom ledamöterna ska bidra med olika perspektiv och kompetenser inom olika områden. Ledamöternas geografiska placering, kön, ålder, 6 (63)