Advokaten 1
Reportage Rättspsykologi Nyväckt intresse för psy
kologi från rättsväsendet Psykologer har länge mötts av misstro i rättssalarna. Men nu är rättspsykologin på väg att ta revansch. I Göteborg bedrivs världsledande forskning bland annat om hur man kan avslöja tilltänka terrorister. Forskningsledaren vittnar om ett stadigt ökande intresse bland poliser, domare och advokater. TEXT: ULRIKA ÖSTER FOTO: TT NYHETSBYRÅN R ättspsykologi handlar ytterst om att försöka forska fram metoder och tekniker som kan vara behjälpliga i rättsliga sammanhang. Hur man håller förhör, hur man fattar beslut i domstol. Man kan säga att studieobjektet kan vara att man jämför teknikerna, för att få fram om teknik A är bättre än teknik B till exempel. Men studieobjektet kan också vara de rättsliga praktikerna, att se hur de arbetar och kanske identifiera möjliga förbättringar. Det berättar Pär-Anders Granhag, professor i rättspsykologi vid Göteborgs universitet. Hans forskningsgrupp ”Criminal, Legal and Investigative Psychology”, CLIP, rankades år 2010 som världsledande inom sitt forskningsfält, och har bland annat fått forskningsavslag från den federala amerikanska polisen FBI. ett viktigt forskningsområde för CLIP är hur förhör med misstänkta, vittnen och målsägande kan göras så effektiva som möjligt, alltså hur man ska få fram så mycket korrekt information som det bara går. Och en nyckelfaktor där är enligt Granhags och hans kollegers experiment – lite oväntat för den som vant sig vid hårda polisförhör i TV-deckare – ett vänligt och respektfullt bemötande av den 14 Pär-Anders Granhag. förhörde. Resultaten har fått stöd i brittiska studier, där man gått igenom verkliga förhör med misstänkta terrorister. – Man har sett att förhör där man har ett vänligt bemötande, skapar en positiv allians, bemödar sig om en bra atmosfär, inte kräver information och inte spelar auktoritet, det är de förhören som ger mest information, berättar Pär-Anders Granhag. Ett ytterst verkligt exempel är, enligt Granhag, förhören av Anders Behring Breivik i Norge. Efter flera skandaler med hårda och manipulativa förhörsmetoder tillämpade den norska polisen i stället en mer respektfull linje mot den misstänkte massmördaren. Förhören hölls under en känsla av tidspress, polisen behövde snabbt få information. Breivik hade ju hotat med att hans dåd bara var de första i en planerad serie. – Tidningarna har beskrivit det som att man bröt ner honom. Det är komplett fel. Man förhörde honom på ett respektfullt och korrekt vis och skapade så långt det var möjligt en bra atmosfär för att få så mycket information som möjligt. Utifrån det kunde man sedan se att det han sa inte stämde – det fanns inga andra celler i Norge, förklarar Pär-Anders Granhag. Ett annat praktiskt användbart forskningsresultat från de rättspsykologiska labben handlar om hur man bäst kan hjälpa till exempel vittnen att minnas så mycket som möjligt av en händelse. Här lutar sig rättspsykologerna mot vedertagen minnespsykologisk kunskap för att hitta metoder. Ett resultat är den kognitiva intervjun, som används av poliser runt om i landet. – Redan tidigt i minnespsykologin, för snart hundra år sedan, upptäckte man att dofter framkallade starka minnen. Sedan började man på 1980– talet att forska fram den kognitiva intervjun där doft är ett av många inslag, säger Pär-Anders Granhag. Den kognitiva intervjumetoden innebär att man med utgångspunkt i de sinnesintryck ett vittne minns försöker återkalla fler detaljer i berättelsen. Om personen till exempel var i ett garage där det luktade bensin ber man intervjupersonen att tänka på den doften, och utifrån det minnas Advokaten Nr 2 • 2015