Advokaten 1
Reportage Rättspsykologi SCHARFFTEKNIKEN Scharff
-tekniken är i grunden en metod för att få fram underrättelseinformation. Metoden har fått sitt namn från Hanns Scharff, en tysk militär inom Luftwaffe med uppgiften att förhöra nedskjutna allierade flygare under andra världskriget. Scharff gjorde sig känd inom det tyska flygvapnet för att få fram mer information under sina förhör än någon annan förhörsledare. Hos de förhörda flygarna, å andra sidan, blev Scharff sig känd som en osedvanligt trevlig person, som inte pressade dem hårt, utan var vänlig och tillmötesgående och småpratade med sina förhörsobjekt. Pär-Anders Granhag och hans forskarlag har tagit upp Scharffs metoder, och i sina studier funnit att tekniken verkligen kan fungera för att få fram mer information än ett traditionellt direkt förhör. Scharff-tekniken kännetecknas av fyra olika nyckelkomponenter: 1. Ett vänligt bemötande av den som förhörs. 2. Att förhöraren inte pressar den förhörda för att få fram information. 3. Att förhöraren ger ett intryck av att redan ha all viktig information. 4. Att förhöraren arbetar med påståenden som den förhörda kan bekräfta eller korrigera snarare än direkta frågor. Enligt forskningen har Scharff-tekniken inte bara den fördelen att den ger mer information. De genomförda studierna visar dessutom också att de personer som förhörs med tekniken har en tendens att underskatta hur mycket information de faktiskt avslöjat, medan de som förhörs med direkta frågor snarare överskattar hur mycket de berättar. ljus, ljud och annat som kan vara relevant. Fallstudier visar att den här metoden kan ge mycket information. Ett välkänt fall där den tillämpades var fallet med den kidnappade Siba-chefen Fabian Bengtsson. Han hade hållits fången i en låda utan att veta var han var. Men med hjälp av hans sinnesintryck, som ljudet av kyrkklockor och en glassbil, kunde man hitta platsen. den kognitiva intervjumetoden är bara ett exempel på hur den rättspsykologiska forskningen arbetar nära verkligheten inom rättsväsendet, med konkreta problem. Den här verklighetsanknytningen, parad med ett mycket gott rykte internationellt, är förmodligen också anledningen till att Granhags grupp fått forskningspengar från den amerikanska federala polisen FBI för att studera metoder att avslöja personer som kan tänkas ha kriminella intentioner. Advokaten Nr 2 • 2015 En del av forskningen handlar om den så kallade Scharff-tekniken, där Granhag och hans kolleger lånat drag från den tyske mästerförhöraren Hanns Scharff (se faktaruta) för att få fram viktig information. Ett annat nyskapande projekt handlar om hur man bäst ska skilja mellan äkta och falska intentioner. Granhags grupp har här med finansiering från FBI genomfört ett antal studier, och en doktorsavhandling läggs fram till sommaren. – Den forskning som finns om hur man detekterar lögn handlar om hur personen berättar om vad de gjort i det förflutna, igår eller förra veckan, som i en brottsutredning. Men det finns också situationer när det är viktigt att utreda om en person ljuger eller talar sanning när han berättar vad han ska göra i framtiden. Vad man ska göra när man kommer in i ett land, när man kommer in på en pilotutbildning eller när man har ärenden i en I arbetet med att förhindra terrorattentat kan rättspsykologi spela en viktig roll. Taimour Abdulwahab alAbdaly genomförde den 11 december 2010 ett misslyckat terrorattentat i Stockholm då han sprängde sig själv till döds. sportarena till exempel. Det är vad detta projekt handlar om, förklarar Pär-Anders Granhag, med en tydlig syftning på terrordåd. Hur gör man det då, skiljer på äkta och falska intentioner? Granhags projekt har visat på flera intressanta resultat. – Först måste man veta vad som utmärker en äkta intention. Hur ser det ut när en person sanningsenligt berättar vad han ska göra imorgon, påpekar Pär-Anders Granhag. Utifrån den kunskapen kan man sedan ställa rätt frågor – frågor som en sanningsenlig person kan svara på, men som lögnaren inte har tänkt ut svar på. Pär-Anders Granhag återvänder till Anders Behring Breivik för att förklara. Breivik fanns redan före sina dåd på säkerhetspolisens lista över misstänkta personer, inte minst för sina stora inköp av konstgödsel, den gödsel som sedan användes i bomberna i Oslo. 15 »