Advokaten 1
Gästkrönika naturvetenskap konstruera ett datorpr
ogram som på motsvarande sätt ger advokaten, åklagaren och domaren åtskillig hjälp även i rättegångsmål. Lättast skulle det väl gå beträffande frågor om straffmätning och påföljdsval vid vissa återkommande brottstyper där man redan har exempelvis den utmärkta boken om påföljdspraxis av Sterzel–Borgeke med flera att tillgå. Andra typer av mål skulle erbjuda betydligt större problem, men säkert skulle man med viss möda kunna komma en bra bit på väg. Detta väcker dock frågan vilket ideal man bör sträva efter. Är det ett system där så mycket som möjligt är klarlagt på förhand – genom lagstiftning, rättspraxis, auktoritativ doktrin eller rent av genom ett datorprogram – eller en ordning som lämnar större frihet för rättstillämpningen? De flesta skulle nog utan vidare svara att det är det förstnämnda alternativet som bör vara målet. Förutsägbarheten och intresset av att lika fall behandlas lika är ju viktiga ledstjärnor. Nackdelarna kan vara försvårandet av en utveckling i praxis och risken att de speciella omständigheterna i det enskilda fallet inte beaktas tillräckligt. inom ramen för den så kallade nyklassiska skolan inom straffrätten hävdades det ofta att straffnivån så långt möjligt borde vara fastlagd i själva lagstiftningen. Personligen har jag varit lite skeptisk mot att gå alltför långt på den vägen, särskilt därför att man då skulle riskera att erbjuda lagstiftaren en enkel utväg att på grundval av tillfälliga kriminalpolitiska strömningar åstadkomma drastiska förändringar. Ett tabellverk är lätt att ändra, vare sig det har formen av ett datorprogram eller av mer eller mindre schematiska rekvisit i lagbestämmelser. Advokaten Nr 2 • 2015 ”Med en del ansträngningar skulle man nog, med tillämpning av vetenskap och beprövad erfarenhet, kunna konstruera ett datorprogram som på motsvarande sätt ger advokaten, åklagaren och domaren åtskillig hjälp även i rättegångsmål.” Så till exempel har det på senare tid funnits en uttalad strävan att höja straffnivån och att ändra rubriceringen av vissa brott, men det har visat sig inte ha varit så enkelt för politikerna som man skulle kunna tro att få domstolarna med sig. I konstitutionsutskottets av Hans Järta författade berömda memorial till 1809 års regeringsform uttalades många kloka saker. Bland annat sades det att utskottet hade försökt att bilda en lagstiftande makt ”visligt trög till verkning, men fast och stark till motstånd”. Naturligtvis ska regering och riksdag kunna ändra inte bara den offentliga rätten utan också civilrätten och straffrätten. Men det bör inte vara alltför enkelt. kanske det är lika bra att hålla fast vid skillnaden mellan juridik och naturvetenskap? Johan Munck Tidigare justitieråd och ordförande i Högsta domstolen 19