Advokaten 1
på export en annan central uppgift är givetvis at
t sprida kunskap om Sverige som skiljedomsland. Detta kan, utöver informationsmaterial som det YAS utarbetat, göras genom seminarier i Sverige, men kanske framförallt utomlands, i regioner som kan vara av särskilt intresse. Här kan samarbete med ambassader, handelskammare, bolagsjurister och näringslivsorganisationer vara till stor hjälp. Lokala advokatorganisationer och kommersiella advokatbyråer är självklara samarbetspartners i detta arbete. För att ett land, särskilt ett litet land, skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, krävs att regeringen med ansvariga departement som Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet och Näringsdepartementet aktivt stöttar konkurrensstärkande åtgärder. Regeringens ansvar är att skapa goda förutsättningar för den juridiska tjänstemarknaden att blomstra och därigenom kunna konkurrera med England och andra länder som konkurrerar med Sverige på denna marknad. Det engelska exemplet är talande. Det är då intressant att notera hur man i England identifierat hur stor nationell betydelse som exporten av juridiska tjänster har. Den engelska regeringen har förstått att den juridiska tjänsteexporten inte bara bidrar med spetskompetens, utan att den också ger samhället stora intäkter. Detta är kanske inte så konstigt. Den juridiska tjänstemarknaden i England, med the Magic Circle i täten, genererade under 2009 så mycket som 23,1 miljarder pund, motsvarande 1,8 procent av Englands BNP. Juridiska tjänster exporterade för 3,2 miljarder pund samma år. Dessa siffror kan jämföras med den svenska advokatmarknaden som under 2009 omsatte 12,4 miljarder kronor varav exportandelen utgjorde 1,6 miljarder kronor. Exporten av juridiska tjänster från England nästan fördubblades från 2 miljarder pund 2004 till 3,7 miljarder pund 2010. Detta visar tydligt på en kraftig expansion av engelsk rätt och inflytande. Den engelska regeringen har under många år, i nära samarbete med Law Society och Bar Council, verkat för att stärka den juridiska tjänstemarknaden, såväl nationellt som internationellt. Detta har man gjort genom ett strukturerat program, innefattande lagstiftning, marknadsföring, information och finansiering. När den brittiske premiärministern åker på utlandsresa tar han nästan regelmässigt med sig en eller flera av de Advokaten Nr 2 • 2015 äldre delägarna på någon av de större London-byråerna. Syftet är att sälja engelsk rätt. Den har blivit en exportprodukt. Det borde även svensk rätt och svensk tvistlösning kunna vara. Och där borde svenska advokater vara med. När var senast en advokat med när handelsministern eller justitieministern åkte på utländska besök, eller på statsbesök för den delen? Svenska advokater skulle verksamt kunna bidra i dessa sammanhang. det finns givetvis mycket annat som också skulle kunna bidra till att öka Sveriges konkurrenskraft som skiljedomsland. För egen del skulle jag till exempel gärna se att vi fick ett riktigt skiljedomscenter, ett hus med moderna och ändamålsenliga förhandlingslokaler, samt med alla nödvändiga administrativa resurser, och som kan härbärgera flera stora förfaranden samtidigt. De faciliteter i Stockholm som idag finns är godtagbara, men inte mer. Att en ort väljs bort på grund av lokalbrist är olyckligt. Här skulle vi i Stockholm genom ett ”Skiljedomens hus” kunna skapa ett starkt försäljningsargument. Näringslivet, advokatbyråer och staten borde kunna bidra med verksamt stöd för ett sådant projekt. Europasamarbetet och globaliseringen har lett till att juridiken fått en ökad betydelse i samhället. Internationaliseringen har medfört en ökad komplexitet i lagstiftning och regelverk. Detta har med all sannolikhet inneburit att antalet internationella tvister blivit allt fler. Det är angeläget för Sverige och för svenska jurister, inte minst för advokater, att vi i ökad omfattning lyckas få internationella skiljetvister förlagda hit. Har parterna valt svenskt säte ökar förmodligen också benägenheten att välja svensk materiell rätt. Till detta kommer givetvis vikten av att parter som valt utländsk materiell rätt, detta till trots kan finna att Sverige är lämpligt tvisteforum. Sverige har, om adekvata åtgärder genomförs, goda förutsättningar att ligga i framkant också framöver. ”Trots de uppenbara fördelar som Sverige och svensk rätt faktiskt erbjuder är valet ändå inte självklart för en person med utländska kommersiella glasögon försedd.” Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 5