Advokaten 1
Nyheter Konsumenttvistnämnd inrättas Advokatsamfu
ndet inrättar en Konsumenttvistnämnd. Under 2013 antogs ett nytt EU-direktiv om alternativ tvistlösning för konsumenter. Ett alternativt tvistlösningsförfarande får enligt direktivet enbart medföra ytterst begränsade kostnader för konsumenten. De tvistlösningsorgan som medlemsstaterna utser måste uppfylla ett antal minimikriterier när det gäller sakkunskap, oberoende och opartiskhet samt öppenhet och rättssäkerhet. Det ställs vidare höga krav på effektivitet när det gäller handläggningstiderna. Enligt direktivet måste tvistlösningsorganen hantera såväl inhemska som gränsöverskridande tvister. I direktivet görs inget undantag för tvister avseende advokattjänster. Tvister mellan en konsument och en advokat angående en tjänst som tillhandahållits av advokaten, omfattas därför av direktivet. För närvarande saknas tillgång till alternativ tvistlösning för prövning av konsumenttvister rörande advokattjänster. Styrelsen har berett frågan och fattat beslut om att föreslå fullmäktige att det ska införas en möjlighet till prövning av sådana tvister inom Advokatsamfundet, genom inrättande av en Konsumenttvistnämnd. Fullmäktige behandlade frågan i juni 2014 och instämde i styrelsens förslag. Mer information om Konsumenttvistnämnden finns i cirkulär nr 10/2014. Direktivet håller på att implementeras i svensk rätt och Konsumenttvistnämndens verksamhet kommer att inledas tidigast efter sommaren. Brottsoffers ställning ska stärkas. Förslag för att stärka målsägandes ställning Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem (brottsofferdirektivet) innebär att brottsoffers rättigheter i EU stärks ytterligare. I en lagrådsremiss lämnar regeringen förslag till lagändringar som krävs för att genomföra brottsofferdirektivet. För att direktivet ska uppfyllas ändras reglerna om tolkning och översättning åt målsägande i brottmål. Om en målsägande inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid sammanträden inför rätten. Domstolen ska också på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning är av väsentlig betydelse för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt. Syftet med förslagen är att effektivisera brottsbekämpningen. Förändringar i penningtvättslagen föreslås Regeringen föreslår i en lagrådsremiss vissa ändringar i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Förslagen innebär bland annat att verksamhetsutövare åläggs att göra en bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i verksamheten. Begreppet person i politiskt utsatt ställning föreslås också vidgas. Vissa ändringar av bestämmelserna som reglerar länsstyrelsernas tillsyn av vissa verksamhetsutövare föreslås också. Advokaten Nr 2 • 2015 Förslagen i lagrådsremissen är en anpassning av den svenska penningtvättslagen till vissa internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet med de föreslagna ändringarna är att effektivisera bekämpningen av dessa brott i Sverige. sverige är medlem i den mellanstatliga organisationen Financial Action Task Force (Fatf ). Fatf tar fram internationella standarder för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av spridning av massförstörelsevapen. År 2012 antog organisationen 40 reviderade standarder. Enligt dessa ska länder bland annat identifiera, utvärdera och förstå sina risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. En sådan nationell riskbedömning har gjorts i Sverige. De förslag till lagändringar som regeringen nu presenterar är ett resultat av att de internationella standarderna har reviderats och den nationella riskbedömningen. lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015. Kontaktförbud kan följa med Genom en EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder ska skyddsbehövande kunna ta med sig kontaktförbud vid flytt mellan EU:s medlemsstater. Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till kompletterande bestämmelser till EU-förordningen. Förordningen kompletterar EU-direktivet om den europeiska skyddsordern som reglerar ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i straffrättsliga frågor. EU-direktivet och EU-förordningen bildar tillsammans ett system för ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder inom EU. Skyddsbehövande som vill ta med sig en svensk skyddsåtgärd till en annan medlemsstat kommer i framtiden att kunna använda sig av det straffrättsliga EU-direktivet. 7 FOTO: TOM KNUTSON