Advokaten 1
Nyheter Fri kvot ger inte yngre nämndemän Nämndem
annautredningens förslag om en så kallad fri kvot föryngrar inte nämndemannakåren, visar en rapport från Statskontoret. Myndigheten kommer i sin analys fram till att andra åtgärder än en fri kvot krävs för att föryngra nämndemannakåren. Av rapporten framgår att en föryngring kan åstadkommas genom en höjning av nämndemännens arvoden och genom en begränsning av antalet tillåtna sammanhängande mandatperioder. Enligt nämndemannaförslaget ska kommuner och landsting ansvara för lämplighetsbedömningar av sökande och nominerade. Statskontoret ifrågasätter om det är lämpligt och bedömer att det kan leda till att fler olämpliga personer utses till nämndemän. De kandidater som i dag nomineras av partierna är ofta kända genom att de har haft olika politiska uppdrag. Statskontoret konstaterar att den personkännedom som den nuvarande rekryteringen bygger på är svår att ersätta. JO-kritik mot rådman och lagman Fokus Handläggningstider Fokus Handläggningstider I början på oktober uppgick andelen mål i de svenska tingsrätterna som var ett år eller äldre till 14 procent. Det motsvarar 8 590 faktiska fall. Justitieombudsmannen (JO) kritiserar lagmannen och en rådman vid Skaraborgs tingsrätt för långsam handläggning av fyra tvistemål. Vid JO:s inspektion av Skaraborgs tingsrätt i oktober 2013 upptäcktes att fyra tvistemål i princip hade legat utan åtgärd i tre år. Målen avvisades först av tingsrätten, men sju månader senare undanröjde hovrätten tingsrättens beslut och återvisade tvistemålen till tingsrätten för fortsatt handläggning. Tre år senare hade tingsrätten inte vidtagit några åtgärder med anledning av hovrättens beslut. JO inledde en förundersökning om tjänstefel. Under förundersökningen framkom att käranden i de fyra tvistemålen hade återkallat sin talan sedan tingsrätten återigen börjat handlägga målen efter JO:s inspektion. Tingsrätten skrev då av målen och JO lade ner förundersökningen. Sedan den 1 januari 2011 finns ett uttryckligt krav i regeringsformen (RF) på att en rättegång ska genomföras inom skälig tid. JO skriver i sitt beslut att det är oacceptabelt att en domare under så lång tid som tre år i stort sett underlåter att handlägga mål som han eller hon har ansvaret för. Det är särskilt allvarligt att det handlar om mål som hovrätten har återvisat till tingsrätten. JO riktar därför allvarlig kritik mot rådmannen för hans bristfälliga, och under långa perioder obefintliga, handläggning av målen. Det är domstolschefens 28 ansvar att tingsrättens verksamhet bedrivs författningsenligt. Hon kritiseras av JO för att inte ha fullgjort sina skyldigheter att säkerheten och Domstolarnas Domstolarnas handläggningstider har kortats de senaste åren. Men fortfarande ligger tusentals gamla mål i de svenska tings rätterna och väntar på ett avgörande. Att mängder mål tar över ett år att avgöra är ett rättssäkerhetsproblem anser flera bedömare. TEXT KAMILLA KVARNTORP OCH TOM KNUTSON FOTO: JOHNER BILDBYRÅ, TT NYHETSBYRÅN, ISTOCK M. FL. » Advokaten Nr 8 • 2014 Advokaten Nr 8 • 2014 29 handläggningstider rättsAdvokaten 8/2014. agera för att få målen handlagda och avgjorda. Hon borde enligt JO inte ha nöjt sig med rådmannens besked om att han skulle ta tag i målen. Domstolschefen hade kunnat lätta på rådmannens arbetsbörda eller lämna över ansvaret för målen till en annan domare, skriver JO. Tidskriften Advokaten skrev i nummer 8 2014 att handläggningstiderna varierar kraftigt mellan olika domstolar. JO:s beslut 14/1 2015, Dnr 61192013 Ersättningen i brottmål föreslås ändras Hanteringen av itbrott granskas It-brottsligheten är ett växande problem. Riksrevisionen ska därför granska hur rättsväsendet hanterar it-brott och it-relaterad brottslighet. Brott i it-miljö håller, enligt Riksrevisionen, på att utvecklas till en ny typ av mängdbrott. Men trots att polis och åklagare i Sverige har tillförts ökade resurser under senare år har inte uppklaringen av denna typ av brottslighet förbättrats. Syftet med granskningen, som ska presenteras i november 2015, är att undersöka om Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete med att handlägga och utreda it-brott och it-relaterad brottslighet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 8 En ny utredning föreslår flera förändringar vad gäller ersättning för rådgivning i brottmålsprocesser. I december 2012 tillsatte regeringen en utredning som skulle se över konsekvenserna av Straffprocessutredningen (SOU 2013:17). Straffprocessutredningen föreslog bland annat att den som åtalas för brott, för vilket åklagare yrkar en strängare påföljd än böter, ska ha rätt till kostnadsfri rådgivning av advokat. Med anledning av detta presenteras flera förslag i konsekvensanalysen. utredaren föreslår att rådgivning ska lämnas av advokat. I de fall en offentlig försvarare som LÄS MER Brottsmålsprocessen – en konsekvensanalys inte är advokat har förordnats för den tilltalade lämnar denne rådgivning inom ramen för försvararuppdraget. Utredaren föreslår vidare att rätten till kostnadsfri rättslig rådgivning ska vara begränsad till ett tillfälle per mål. Ersättningen ska, enligt förslaget, utgå från ett fast belopp som fastställs av Domstolsverket. Utredaren skriver vidare att det bör övervägas att införa en rätt till ersättning för tidsspillan och resekostnader i vissa särskilda situationer. Ett annat förslag är att rådgivning som lämnas av en offentlig försvarare helt ska omfattas av försvararuppdraget och ersättas inom ramen för det. Särskild ersättning för rådgivning ska inte utgå. Om en offentlig försvarare har förordnats har den tilltalade inte rätt att vända sig till en annan advokat för kostnadsfri rådgivning. Tilltalad som missbrukar rådgivningsrätten, genom att till exempel vända sig till flera advokater för kostnadsfri rådgivning, eller som uteblir från ett inbokat möte för rådgivning, ska enligt förslaget ersätta staten för sådan ersättning som betalas av allmänna medel till advokaten. Ersättningsskyldighet ska inte åläggas om det är uppenbart oskäligt. utredaren föreslår även att Domstolsverket och Sveriges advokatsamfund samverkar i frågor som rör tillgänglighet till advokater som kan lämna rådgivning. Advokatsamfundet bör, enligt förslaget, upprätta förteckningar över sådana advokater. Advokaten Nr 2 • 2015