Advokaten 1
Nyheter Rätten till försvarare stärks Rättigheter
na för misstänkta och tilltalade personer stärks, enligt ett nytt lagförslag. Men olika regler gäller beroende på om den misstänkte eller tilltalade har en offentlig eller privat försvarare. Susanne Kaevergaard, biträdande tillsynschef vid Åklagarmyndigheten, har utrett hur EU:s rätt till försvarare ska genomföras i svensk rätt. Hon bedömer att svensk rätt i stora delar uppfyller de krav som följer av direktivet, men att vissa ändringar behövs. Ändringarna innebär att rättigheterna för misstänkta personer stärks, skriver Justitiedepartementet i ett pressmeddelande. En misstänkt person som förhörs ska, enligt förslaget, alltid ha rätt att ha sin offentliga försvarare närvarande vid förhöret. En misstänkt som i stället har en privat försvarare ska också ha rätt att ha försvararen närvarande utom i vissa undantagsfall. När försvararen är privat ska förundersökningsledaren eller åklagaren kunna besluta att försvararen inte får närvara om det är nödvändigt för att hindra att sakens utredning försvåras, eller för att avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet. Utredaren föreslår vidare att en misstänkt eller tilltalad som har en privat försvarare ska ha rätt att samtala med försvararen i enrum, med vissa undantag. Förundersökningsledaren eller åklagaren ska kunna besluta att samtal inte får äga rum, om det är nödvändigt för att hindra att sakens utredning försvåras, eller för att avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet på förvaringsplatsen. En frihetsberövad som har en offentlig försvarare har redan en oinskränkt rätt att samtala med försvararen. Ytterligare ett förslag är att den person som eftersöks enligt en svensk arresteringsorder för verkställighet av fängelse och som anträffas i ett annat land ska ha rätt att utse ett biträde i Sverige. Biträdet ska bistå i förfarandet i det andra landet om den eftersökte ska överlämnas hit. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Ombud i LVU-mål får mer ersättning Ett ombud i LVUmål får mer ersättning efter beslut av Kammarrätten i Göteborg. Ett ombud begärde elva timmars ersättning i ett LVU-mål. Förvaltningsrätten bedömde att den rimliga tidåtgången var fyra timmar. Men kammarrätten ansåg att ersättning skulle medges för totalt sju arbetstimmar. Förvaltningsrätten förordnade, efter byte, ombudet som offentligt biträde i ett LVU-mål. Ombudet anför att huvudmannen höll sig undan såväl sina föräldrar som socialtjänsten. Av den anledningen förekom osedvanligt mycket telefonkontakt. I kostnadsräkningen anger ombudet att det nedlagda arbetet huvudsakligen avser telefonsamtal med huvudmannen, den ena vårdnadshavaren och socialtjänsten. ombudet bidrog till en lösning som accepterades av samtliga parter och innebar att LVU-vården upphörde. Men Advokaten Nr 2 • 2015 Allt fler anmäler datorbedrägerier. Fler anmälda brott förra året Förra året ökade antalet anmälningar om brott med 3 procent jämfört med 2013. Mest ökade anmälningarna om datorbedrägerier – med hela 25 procent. Totalt anmäldes drygt 1,44 miljoner brott i Sverige år 2014, visar färsk preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). I antal var det brott mot person, skadegörelse, bedrägeribrott, tillgreppsbrott samt trafikbrott som ökade mest. Under 2014 anmäldes 258 000 brott mot person, vilket är 4 procent fler än 2013. Förklaringen till ökningen är att både misshandeln och våldtäkterna ökade under perioden – med 4 respektive 13 procent. Kammarrätten konstaterar att ombudet synes ha varit den enda av de i målet inblandade personerna som hade kontakt med den unge under processen samt att kontakterna varit relativt omfattande. eftersom huvudmannen höll sig undan hela den tid som biträdet var förordnat bedömde inte förvaltningsrätten att den nedlagda tiden var motiverad. Förvaltningsrätten bedömde att rimlig tidåtgång var fyra timmar med beaktande av det stora antalet telefonkontakter. Men kammarrätten konstaterade att ombudet synes ha varit den enda av de i målet inblandade personerna som hade kontakt med den unge under processens gång, samt att kontakterna varit relativt omfattande. Mot den bakgrunden får ombudet ersättning för sju timmars arbete. Kammarrätten i Göteborg, målnummer 658414 Begränsade effekter av stalkningsregler Lagbestämmelsen om olaga förföljelse och kontaktförbudslagen har inte haft någon större effekt, konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i två rapporter. Den 1 oktober 2011 trädde reformen om förbättrat skydd mot stalkning i kraft. Reformen innebar att en ny straffbestämmelse om olaga förföljelse infördes i brottsbalken. Samtidigt ersattes besöksförbudslagen med lagen om kontaktförbud. År 2012 registrerades drygt 900 anmälningar om olaga förföljelse och knappt 800 året därpå. Under perioden 2011–2013 ledde endast 265 anmälningar till åtal. Hälften av åtalen resulterade i en fällande dom. Möjligheten att besluta om fotboja för dem som fysiskt överträder ett utvidgat kontaktförbud har heller inte utnyttjats i någon större utsträckning. Fotboja har bara använts två gånger fram till och med 2014. 9 FOTO: ISTOCKPHOTO