Friluftsliv Ledare
Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Carl Lundberg
Friluftsliv Linda Staaf
Friluftsliv Beredd på kris
Friluftsliv Bästa tipsen inför skridskosäsongen
Friluftsliv Bästa tipsen inför skidsäsongen
Friluftsliv Test av jackor
Friluftsliv Från skräp till guld
kunskap //svensk ull E rik Blomberg drar händerna
genom nytvättad och nytorkad ull som ligger i ett stort berg inne i en stor maskinhall i Endre på Gotland. – Det är ju lite fascinerande att saker som var självklara i våra mormödrars generation är innovationer i vår, säger Erik Blomberg. – Som att ta hand om och använda ull. Det Erik Blomberg, som är produktutvecklare för Fjällräven och Tierra, syftar på ligger precis intill maskinhall en. Där finns nämligen Sveriges enda storskaliga ulltvätteri. Här tas väldigt mycket av den Gotländska ullen om hand och får ett vidare liv. Men det är en nyhet. För många fårbönder är ullen, som för fårens välbefinnande måste klippas minst en, men helst två gånger per år, bara en restprodukt som man på billigast och smidigast sätt gör sig av med. Den slängs, bränns upp eller plöjs ner i marken. En mycket liten del tas om hand och blir till garn, eller något annat användbart. Så ser det ut i hela Sverige, förutom på Gotland. För här finns Jenny Andersson och Hans Bulthuis. De ville hitta ett sätt att ta om hand om den ull som slängdes eller brändes och hittade ett gammalt, nedlagt tvätteri i Spanien som de fick köpa till skrotvärdet och som de sedan fraktade hem i omgångar. Tre år tog det att sätta ihop det och få det att fungera och sedan 2016 tvättas gotländsk ull återigen på Gotland. Numera levererar många fårbönder på Gotland sin ull till Jennys och Hans företag Ullkontoret, och väldigt lite slängs bort. Ryggsäck och kjolfoder Fjällräven och Tierra fick på omvägar reda på att den gotländska ullen fanns, tvättad och klar och redo att användas, och började fundera på om de på något sätt kunde få bruk för den i sina produkter. Det första försöket blev en ryggplatta i en mindre ryggsäck, kallad Lappland Hike, och det visade sig bli ett riktigt lyckat försök. I höst lanseras en samling jackor, kjolar och shorts som är fodrade med den gotländska ullen och också de är riktigt bra friluftsplagg. »Det är ju en sådan fantastisk fiber med sådana fantastiska egenskaper. Jag tror på att vi kommer att lyckas skapa industriellt tillverkade produkter, av svensk ull i Sverige.« Farmare, förädlare och företag. Nej, det är inte funktionen som är den stora utmaningen med att ta tillvara svensk ull. Det är istället i bristen på systematik och storskalighet i produktionsleden som gör att det blir riktigt krångligt för den som vill använda sig av den ull som idag bara slängs. De senaste 40 åren har vi i Sverige monterat ner både maskinparker och den kunskap som krävs för att ta hand om ull och använda den i större skala än för hemslöjd. Tvätteriet på Gotland är det enda i industriell skala som finns i Sverige och den ull som finns att tillgå på Gotland är redan för lite för att till exempel Fjällräven skulle kunna skala upp sin produktion ordentligt. – De jackor vi börjar sälja nu i höst har tagits emot väldigt väl av våra återförsäljare, och vi kommer nog vilja utöka sortimentet framöver. Det finns ju får och ull i Sverige, det svåra är bara att få tag i den och få den tvättad och användbar, säger Erik Blomberg. Jenny Andersson är glad att de på de tre år de varit igång nu faktiskt ser till att en stor del av all ull som produceras på Gotland samlas in. Den står ändå för ungefär 12 procent av den samlade ullproduktionen i Sverige. – Det är förstås bara ett första steg, men det är i alla fall ett steg. Tvätteriet på Gotland har större kapacitet och skulle kunna tvätta mer ull, men det är inte enkelt att samordna transporter dit från fastlandet. – Det tar också ett tag för de flesta av ulleverantörerna att lära sig klippa fåren och sortera ullen på ett sätt så att den sedan går att tvätta så att den blir användbar, berättar Jenny. Är ullen till exempel för skräpig av gräs och andra växtfibrer eller har för mycket svarta tussar i annars vit ull blir den svåranvänd. – Men vi har flera goda exempel på att det som många av dem först säger är omöjligt går jättebra att genomföra, bara man ser ullen som en tillgång. Och Jenny Andersson ser positivt på den svenska ullens framtid. – Det är ju en sådan fantastisk fiber med sådana fantastiska egenskaper. Jag tror på att vi kommer att lyckas skapa industriellt tillverkade produkter, av svensk ull i Sverige. Det finns redan exempel, och jag är övertygad om att vi om några år ser betydligt fler. friluftsliv#4–2019 59
Friluftsliv Barnslig mat
Friluftsliv Bli skidlärare
Friluftsliv Blå ledare
Friluftsliv Landet runt
Friluftsliv Sista ordet