<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=1">Framtidssäkra byggnader 1 Framtidssäkra byggnader </a> EN IDÉBOK OM ENERGIEFFEKTIVISERING FÖR FASTIGHETSÄGARE 1 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=2">Framtidssäkra byggnader Sida 2 2 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=3">Framtidssäkra byggnader Sida 3 Framtidssäkra byggn</a> ader EN IDÉBOK OM ENERGIEFFEKTIVISERING FÖR FASTIGHETSÄGARE Branschsamverkan mellan vvs Företagen • kylentreprenörernas Förening • Svensk Ventilation Isoleringsfirmornas Förening 3 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=4">Framtidssäkra byggnader Sida 4 Förord Kapitel 1 Åt</a> gärderna som Fungerar Det här kan man alltid göra Byggnaden 8, Ventilationen 8, Värmesystemet 8 Kylsystemet 8, Elutrustning och belysning 8 större åtgärder Byggnaden 10, Ventilationen 10, Tappvattensystemet 10, Belysning och elutrustning 10 kylsystemet 10, värmesystemet 10 Besparingsmöjligheter – Ventilation Besparingsmöjligheter – vvs Besparingsmöjligheter – Luftkonditonering och värmepumpar CASE – Besparingsmöjligheter med teknisk isolering Kapitel 2 energieFFeKtivisera – argumenten Energipriserna stiger Det är lönsamt att energieffektivisera CASE – Kylanläggning i butik CASE – Kvarteret Nordan i Solna Hand i hand med inomhusmiljön CASE – Alingsåshems mål Bromsa växthuseffekten Växthuseffekten – vad är det? 23 Vad händer och vad görs? Världens klimatmål – Kyotoprotokollet och Baliöverenskommelsen 23, EU:s klimatmål 24, sveriges klimatmål 24, Att sätta klimatmål för fastigheter 24, Direktivet om effektiv slutanvändning av energi 24 Kapitel 3 att Komma igÅng CASE – Platen i Motala Fyra steg mot en energieffektiv byggnad Steg 1: Kartlägg och bestäm status 28 Energideklaration 28 Steg 2: Formulera krav för innemiljö och energi 29 Steg 3: Gör beräkningar 29 Energitester 29, Lönsamhetsberäkningar, 30 Steg 4: Genomför och följ upp 32 Energiledning 32 4 27 27 28 10 8 8 6 11 13 14 15 17 17 19 19 20 20 22 23 23 Förord Kapitel 1 Åtgärderna som Fungerar Det här kan man alltid göra Byggnaden 8, Ventilationen 8, Värmesystemet 8 Kylsystemet 8, Elutrustning och belysning 8 större åtgärder Byggnaden 10, Ventilationen 10, Tappvattensystemet 10, Belysning och elutrustning 10 kylsystemet 10, värmesystemet 10 Besparingsmöjligheter – Ventilation Besparingsmöjligheter – vvs Besparingsmöjligheter – Luftkonditonering och värmepumpar CASE – Besparingsmöjligheter med teknisk isolering Kapitel 2 energieFFeKtivisera – argumenten Energipriserna stiger Det är lönsamt att energieffektivisera CASE – Kylanläggning i butik CASE – Kvarteret Nordan i Solna Hand i hand med inomhusmiljön CASE – Alingsåshems mål Bromsa växthuseffekten Växthuseffekten – vad är det? 23 Vad händer och vad görs? Världens klimatmål – Kyotoprotokollet och Baliöverenskommelsen 23, EU:s klimatmål 24, sveriges klimatmål 24, Att sätta klimatmål för fastigheter 24, Direktivet om effektiv slutanvändning av energi 24 Kapitel 3 att Komma igÅng CASE – Platen i Motala Fyra steg mot en energieffektiv byggnad Steg 1: Kartlägg och bestäm status 28 Energideklaration 28 Steg 2: Formulera krav för innemiljö och energi 29 Steg 3: Gör beräkningar 29 Energitester 29, Lönsamhetsberäkningar, 30 Steg 4: Genomför och följ upp 32 Energiledning 32 4 27 27 28 10 8 8 6 11 13 14 15 17 17 19 19 20 20 22 23 23 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=5">Framtidssäkra byggnader Sida 5 Kapitel 4 Åtgärdern</a> a Generella åtgärder Injustering, service och underhåll 36, Driftsoptimering – styr och regler 36 värme – en viktig del av energieffektiviseringen Värmeförluster från byggnader 38, Energi i byggnader 38 kylsystem Tekniska kylsystem 40, Värmepumpar 40, Energieffektiv kyla 40 CASE – Fastighet med butik och lägenheter CASE – Sollentuna sim- och idrottshall Kyla på bästa sätt 42 Tappvarmvatten CASE – Besparing tappvarmvatten Effektiva ventilationssystem Balanserad ventilation – det mest energieffektiva systemet 46, Fläktstyrd frånluft – det vanligaste systemet 46 CASE – Miljonprogrammet energieffektiviseras Självdragsventilation – en energislösare 47 Övriga områden Klimatskal – Isolering 48, Isolering av installationer 48, Belysning 50 Hushållsel 50, Tvättstugor 50 Kapitel 5 lagar, regler och politisK vilja Boverkets Byggregler 53, Miljöbalken 53, Lagen om Energideklaration för byggnader 53, Regeringsförklaringen 54 böcKer länKar Energilänkar 56 Allmänna länkar 57 ordFörKlaringar 58 56 56 52 47 48 41 41 44 45 45 40 37 35 35 ISBN ???????????? LÖWEX Trycksaker AB, Växjö, 2008 Produktion: Paulas Byrå Layout: Extern Partner AB Foto: Rikard Westman, Elvisphoto.com 5 Kapitel 4 Åtgärderna Generella åtgärder Injustering, service och underhåll 36, Driftsoptimering – styr och regler 36 värme – en viktig del av energieffektiviseringen Värmeförluster från byggnader 38, Energi i byggnader 38 kylsystem Tekniska kylsystem 40, Värmepumpar 40, Energieffektiv kyla 40 CASE – Fastighet med butik och lägenheter CASE – Sollentuna sim- och idrottshall Kyla på bästa sätt 42 Tappvarmvatten CASE – Besparing tappvarmvatten Effektiva ventilationssystem Balanserad ventilation – det mest energieffektiva systemet 46, Fläktstyrd frånluft – det vanligaste systemet 46 CASE – Miljonprogrammet energieffektiviseras Självdragsventilation – en energislösare 47 Övriga områden Klimatskal – Isolering 48, Isolering av installationer 48, Belysning 50 Hushållsel 50, Tvättstugor 50 Kapitel 5 lagar, regler och politisK vilja Boverkets Byggregler 53, Miljöbalken 53, Lagen om Energideklaration för byggnader 53, Regeringsförklaringen 54 böcKer länKar Energilänkar 56 Allmänna länkar 57 ordFörKlaringar 58 56 56 52 47 48 41 41 44 45 45 40 37 35 35 ISBN ???????????? LÖWEX Trycksaker AB, Växjö, 2008 Produktion: Paulas Byrå Layout: Extern Partner AB Foto: Rikard Westman, Elvisphoto.com 5 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=6">Framtidssäkra byggnader Förord Förord Den här boke</a> n handlar om hur man kan minska energianvändningen i byggnader. Ett energieffektivt hus är lönsamt att äga tack vare lägre driftskostnader. Den som äger ett energieffektivt hus äger en framtidssäker byggnad, oberoende av vilka energislag som kommer att användas i framtiden. Minskad energianvändning är en försäkring mot framtida ökande energipriser. Vi vill visa att det, ofta med ganska enkla medel, går att minska energianvändningen. Energipriserna har stigit under en lång följd av år och det finns ingenting som pekar på att den trenden kommer att brytas. Att sänka driftskostnaderna i en byggnad, om så bara med ett par procent, är en stor vinst. Många gånger kan driftskostnaden sänkas med 30% - med mycket små, om ens några, investeringar. Ett sådant exempel hittar du på sidan 41. Den 1 oktober 2006 trädde den lag i kraft som säger att alla byggnader i Sverige, med några få undantag, ska energideklareras. Lagen har kommit till av flera skäl. Ett är att öka energieffektiviseringen och därmed minska fastighetsbranschens totala miljöbelastning. Ett annat skäl är att hjälpa till att hitta besparingsmöjligheter. Samtidigt behöver man inte gå till lagstiftningen för att förstå hur viktig frågan är. Det räcker att lyssna till den allmänna debatten. Överallt talas det om klimathotet, om global uppvärmning och om att vi alla måste hjälpas åt. 6 Förord Den här boken handlar om hur man kan minska energianvändningen i byggnader. Ett energieffektivt hus är lönsamt att äga tack vare lägre driftskostnader. Den som äger ett energieffektivt hus äger en framtidssäker byggnad, oberoende av vilka energislag som kommer att användas i framtiden. Minskad energianvändning är en försäkring mot framtida ökande energipriser. Vi vill visa att det, ofta med ganska enkla medel, går att minska energianvändningen. Energipriserna har stigit under en lång följd av år och det finns ingenting som pekar på att den trenden kommer att brytas. Att sänka driftskostnaderna i en byggnad, om så bara med ett par procent, är en stor vinst. Många gånger kan driftskostnaden sänkas med 30% - med mycket små, om ens några, investeringar. Ett sådant exempel hittar du på sidan 41. Den 1 oktober 2006 trädde den lag i kraft som säger att alla byggnader i Sverige, med några få undantag, ska energideklareras. Lagen har kommit till av flera skäl. Ett är att öka energieffektiviseringen och därmed minska fastighetsbranschens totala miljöbelastning. Ett annat skäl är att hjälpa till att hitta besparingsmöjligheter. Samtidigt behöver man inte gå till lagstiftningen för att förstå hur viktig frågan är. Det räcker att lyssna till den allmänna debatten. Överallt talas det om klimathotet, om global uppvärmning och om att vi alla måste hjälpas åt. 6 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=7">Framtidssäkra byggnader Sida 7 Energieffektiviseri</a> ng är den åtgärd som ger mest klimatnytta för pengarna. Energieffektivisering har till och med negativa kostnader. Det betyder att vi tjänar pengar på att genomföra åtgärderna. Vi koncentrerar oss därför i den här boken helt på hur den energi vi använder ska användas så effektivt som möjligt. Utgångspunkten är befintliga byggnader, eftersom det i Sverige finns ett mycket stort fastighetsbestånd som måste renoveras, inte minst av energieffektiviseringsskäl. Vi vet att många tycker det är svårt att veta vad man ska göra för att energieffektivisera. Behöver ventilationen bytas ut eller räcker det med att byta filter? Eller ska värmesystemet renoveras? Den här boken hjälper dig att komma en bra bit på vägen mot energieffektivare fastigheter. SvENSK INNEMIljö Roine Kristianson, Roger Wranér, Ingvar Ygberg och Marita Björklund 7 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=8">Framtidssäkra byggnader Åtgärderna som fungerar KA</a> pITEl 1 Åtgärderna som fungerar Den här boken börjar med det viktigaste, alltså de åtgärder som kan skapa en energieffektiv byggnad. Tabellerna som följer kan ses som checklistor, gå igenom dem och se vad du kan göra i just din byggnad. En del av åtgärderna är mycket enkla att genomföra, och kostar nästan ingenting. Andra tar längre tid, och kostar mer. DET HÄR KAN MAN AllTID GÖRA Oavsett vilken åtgärd som görs måste man alltid tänka på byggnaden som ett system, tätning av fönster kan exempelvis påverka ventilationen. Därför är det klokt att i förväg konsultera en expert. ByGGNADEN • Täta fönster. Kontrollera först att detta inte påverkar ventilationen. Detta är särskilt viktigt vid självdrags- och frånluftsventilation. VENTILATIONEN För frånluftsventilation eller till- och frånluftsventilation: • Kontrollera att drifttiderna är riktigt inställda. • Kontrollera att det är rätt ventilationsflöden. För till- och frånluftsventilation: • Kontrollera att tilluftstemperaturen inte är för hög. VäRMESySTEMET • Kontrollera och ställ in reglerkurvan för byggnadens innetemperatur. Detta ska resultera i att rätt temperatur alltid hålls oberoende av utetemperaturen. • Kontrollera att temperaturen är jämn i hela byggnaden. Annars ska värmesystemet injusteras. Denna åtgärd ska alltid vidtas när man gjort någon av åtgärderna ovan. Detta är mycket lönsamt. KyLSySTEMET • Ta del av drift- och skötselinstruktionen och utför de underhållspunkter som är angivna där. • Kontrollera värmeöverförande ytors status och rengör vid behov. • Säkerställ att värmekällor är avslagna så att dessa inte motverkar kylan. ELUTRUSTNING OcH BELySNING • Installera lågenergilampor. • Kontrollera att drifttiderna är riktigt inställda på belysning i trapphus och på utebelysning. • Kontrollera att trapphusautomatiken fungerar riktigt. 8 KApITEl 1 Åtgärderna som fungerar Den här boken börjar med det viktigaste, alltså de åtgärder som kan skapa en energieffektiv byggnad. Tabellerna som följer kan ses som checklistor, gå igenom dem och se vad du kan göra i just din byggnad. En del av åtgärderna är mycket enkla att genomföra, och kostar nästan ingenting. Andra tar längre tid, och kostar mer. DET HÄR KAN MAN AllTID GÖRA Oavsett vilken åtgärd som görs måste man alltid tänka på byggnaden som ett system, tätning av fönster kan exempelvis påverka ventilationen. Därför är det klokt att i förväg konsultera en expert. ByGGNADEN • Täta fönster. Kontrollera först att detta inte påverkar ventilationen. Detta är särskilt viktigt vid självdrags- och frånluftsventilation. VENTILATIONEN För frånluftsventilation eller till- och frånluftsventilation: • Kontrollera att drifttiderna är riktigt inställda. • Kontrollera att det är rätt ventilationsflöden. För till- och frånluftsventilation: • Kontrollera att tilluftstemperaturen inte är för hög. VäRMESySTEMET • Kontrollera och ställ in reglerkurvan för byggnadens innetemperatur. Detta ska resultera i att rätt temperatur alltid hålls oberoende av utetemperaturen. • Kontrollera att temperaturen är jämn i hela byggnaden. Annars ska värmesystemet injusteras. Denna åtgärd ska alltid vidtas när man gjort någon av åtgärderna ovan. Detta är mycket lönsamt. KyLSySTEMET • Ta del av drift- och skötselinstruktionen och utför de underhållspunkter som är angivna där. • Kontrollera värmeöverförande ytors status och rengör vid behov. • Säkerställ att värmekällor är avslagna så att dessa inte motverkar kylan. ELUTRUSTNING OcH BELySNING • Installera lågenergilampor. • Kontrollera att drifttiderna är riktigt inställda på belysning i trapphus och på utebelysning. • Kontrollera att trapphusautomatiken fungerar riktigt. 8 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=9">Framtidssäkra byggnader Sida 9 9 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=10">Framtidssäkra byggnader Sida 10 STÖRRE åTGÄRDER Sk</a> a man göra större åtgärder blir det effektivast om man genomför dem i en viss ordning. Man brukar kalla det för åtgärdstrappan. ByGGNADEN • Tilläggsisolera vindsbjälklaget. • Byt till energieffektivare fönster när fönstren behöver bytas. • Tilläggsisolera fasaden när fasaden behöver renoveras. VENTILATIONEN • Byt till eleffektivare fläktar. • Undersök möjligheter till värmeåtervinning. • Behovsstyrning. TAPPVARMVATTENSySTEMET • Installera vattensparande blandarmunstycken eller moderna tappvattenarmaturer. Moderna armaturer är täta vilket ger en stor besparing. • Isolera tappvarmvatten- och VVc-ledningar. • Byt till energieffektivare cirkulationspumpar på VVc-systemet. • Undersök möjligheter till individuell debitering av varmvatten. BELySNING OcH ELUTRUSTNING • Byt till moderna lysrörarmaturer. • Undersök möjligheter till individuell debitering av el. KyLSySTEMET • Gör en fullständig mätning av kylanläggningens prestanda och driftvärden och vidta lämpliga åtgärder efter analys. VäRMESySTEMET • Montera frekvensstyrda cirkulationspumpar för energieffektiv drift. • Anpassa cirkulationspumpar till husets nya energibehov när till exempel huset har tilläggsisolerats. • Anpassa cirkulationspumpar till husets nya energibehov när ventilationen är behovsstyrd. • Beräkna om och ställ in stamreglerventilerna för det minskade flödet som behövs när till exempel huset har tilläggsisolerats. 10 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=11">Framtidssäkra byggnader Sida 11 BESPARINGSMÖJLIGHE</a> TER – VENTILATION Möjlig Åtgärd besparing Tidsstyrning av fläktar 10-80% av elenergin för fläktar och uppvärmning av tilluften Installation av värmeåtervinning Anpassa ventilation efter behov System med till-/frånluft: Sänk temperaturen på luften till rummen Årstidsanpassning av luftflöden Kontroll på flöden 50-85% av energin för uppvärmning av tilluften 10-80% Långsiktig lönsamhet (LCC) Mycket lönsamt Indikation för att utföra åtgärd Klagomål, höga driftskostnader Hur gör man? Kartlägg verksamheten, kontakta elektriker eller styrentreprenör Mycket lönsamt Höga uppvärmningskostnader Kontakta teknisk konsult eller ventilationsentreprenör Mycket lönsamt Begränsad eller ojämn användning av lokalerna 10-30% av uppvärmningsenergin för tilluften Mycket lönsamt Komfortproblem, höga värmekostnader Kartlägg hur lokalerna används för att skaffa ett underlag för åtgärd Kontakta driftspersonal 10-30% av elenergin till fläktar 10-30% Mycket lönsamt Ingen möjlighet att reglera luftflöden Kontakta ventilations- eller styrentreprenör för komplettering Mycket lönsamt Klimatproblem, höga driftskostnader, ojämn belastning av lokalerna Egna anteckningar: Effektivare luftutbyte i rummen Utnyttja gratiskyla med kall nattluft Rengöring av kanalsystem och fläktaggregat Tätare byten av filter Byte av fläktar 10-50% av energibehov för kylning 5-10% 10-50% av el+ uppvärmningsenergin Ofta lönsamt Stora lokaler med varierande belastning, klagomål på inneklimatet Ofta lönsamt Klagomål, hög innetemperatur under sommaren Ofta lönsamt För låga luftflöden, ökade tryckfall över filter 5-10% Kan vara lönsamt 10-30% av elenergi till Kan vara lönsamt För låga luftflöden, ökade tryckfall över filter Ljudproblem, hög förbrukning av Mät och justera flöden, komplettera ev med tryck/ flödesreglering Tabellen fortsätter på nästa sida Kontakta tekniskt sakkunnig inom ventilation/innemiljö Ställ om drifttider på sommaren och stäng av värme till luften på natten Kontakta driftspersonal Kontakta driftspersonal Utförs i första hand i samband med 11 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=12">Framtidssäkra byggnader Sida 12 Årstidsanpassning </a> av luftflöden Kontroll på flöden Åtgärd Effektivare luftutbyte i rummen Utnyttja gratiskyla med kall nattluft Tidsstyrning av fläktar 10-30% av elenergin till fläktar 10-30% Möjlig besparing 10-50% av el+ uppvärmningsenergin 10-80% av elenergin för fläktar och uppvärmning av tilluften Installation av värmeåtervinning Rengöring av kanalsystem och fläktaggregat Anpassa ventilation efter behov Tätare byten av filter Byte av fläktar System med till-/frånluft: Sänk temperaturen på luften till rummen Byte av fläktmotorer Årstidsanpassning av luftflöden Kontroll på flöden 10-50% av energibehov för kylning 5-10% 50-85% av energin för uppvärmning av tilluften 10-80% Mycket lönsamt Ingen möjlighet att reglera luftflöden Fortsättning från föregående sida BESPARINGSMÖJLIGHETER – VENTILATION Mycket lönsamt Långsiktig lönsamhet (LCC) Ofta Mycket lönsamt lönsamt Kontakta ventilations- eller styrentreprenör för komplettering Klimatproblem, höga driftskostnader, ojämn belastning av lokalerna Indikation för att utföra åtgärd Stora lokaler med varierande belastning, klagomål på inneklimatet Klagomål, höga driftskostnader Ofta lönsamt Mycket lönsamt Ofta lönsamt Mycket lönsamt 5-10% 10-30% av uppvärmningsenergin för tilluften 10-30% av elenergi till fläktarna 5-20% av elernergi till fläktarna 10-30% 10-30% av elenergin till fläktar Kan vara lönsamt Mycket lönsamt Kan vara lönsamt Kan vara lönsamt Mycket lönsamt Klagomål, hög innetemperatur under sommaren Höga uppvärmningskostnader För låga luftflöden, ökade tryckfall över filter Begränsad eller ojämn användning av lokalerna För låga luftflöden, ökade tryckfall över filter Komfortproblem, höga värmekostnader Ljudproblem, hög förbrukning av fastighetsel Hög förbrukning av fastighetsel Ingen möjlighet att reglera luftflöden Mät och justera flöden, komplettera ev med tryck/ flödesreglering Hur gör man? Kontakta tekniskt sakkunnig inom ventilation/innemiljö Kartlägg verksamheten, kontakta elektriker eller styrentreprenör Ställ om drifttider på sommaren och stäng av värme till luften på natten Kontakta teknisk konsult eller ventilationsentreprenör Kontakta driftspersonal Kartlägg hur lokalerna används för att skaffa ett underlag för åtgärd Kontakta Kontakta driftspersonal driftspersonal Utförs i första hand i samband med annan åtgärd Motorer är ofta för stora, byt till mindre och effektivare Kontakta ventilations- eller styrentreprenör för komplettering Mycket lönsamt Klimatproblem, höga driftskostnader, ojämn belastning av lokalerna Egna anteckningar: Effektivare luftutbyte i rummen Utnyttja gratiskyla med kall nattluft 12 Rengöring av kanalsystem och fläktaggregat Tätare byten av filter 10-50% av el+ uppvärmningsenergin 10-50% av energibehov för kylning 5-10% Ofta lönsamt Stora lokaler med varierande belastning, klagomål på inneklimatet Ofta lönsamt Klagomål, hög innetemperatur under sommaren Ofta lönsamt För låga luftflöden, ökade tryckfall över filter 5-10% Kan vara lönsamt För låga luftflöden, ökade tryckfall över filter Kontakta tekniskt sakkunnig inom ventilation/innemiljö Ställ om drifttider på sommaren och stäng av värme till luften på natten Kontakta driftspersonal Mät och justera flöden, komplettera ev med tryck/ flödesreglering Kontakta driftspersonal <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=13">Framtidssäkra byggnader Sida 13 BESPARINGSMÖJLIGHE</a> TER – VVS Åtgärd Möjlig Montera mätare på ingående kallvatten till varmvattenberedare eller värmeväxlare Installation av tryckstyrda cirkulationspumpar inkl sommarstopp Byte av gamla radiatortermostater Montera ny eller byt till effektivare reglerutrustning med rumsgivare Förändra styrning av varmvattentemperaturen. Beredaren hålls på 60°C i stället för 80°C Montage av snålspolande munstycken Montage av snålspolande blandare Värmeåtervinning av avloppsvatten Utbyte av uppvärmningsform Byte av bränsle i egen panna Montage av solfångare besparing 0 % Mycket lönsamt¨ Långsiktig lönsamhet (LCC) Indikation för att utföra åtgärd Vid förändring av uppvärmningen undviks dyra feldimensioneringar Upp till 85% 10-30% 10-20% Mycket lönsamt Mycket lönsamt Ofta lönsamt 10-20% Kan vara lönsamt Höga elkostnader Hur gör man? Diskutera igenom detta med din installatör Läs av effekten på pumpen och räkna med 3000 h mindre drift Ojämn temperatur inne Klagomål på innetemperaturen Höga driftskostnader Bytet kan nästan alltid ske utan att systemet tappas ur Välj utrustning med adaption och rumsgivareuppkoppling Mät upp tappvarmvattenförbrukningen och se om det är möjligt 5-20% Kan vara lönsamt 5-15% Kan vara lönsamt 0-30% Kan vara lönsamt Individuellt Individuellt Kan vara lönsamt Kan vara lönsamt Individuellt Gratis energi Hög förbrukning av vatten och energi Hög förbrukning av vatten och energi Hög förbrukning av vatten och energi Hög förbrukning av energi Hög värmekostnad Hög förbrukning av energi Räkna ut antalet blandare och läs av tappvarmvattenförbrukningen Räkna ut antalet blandare och läs av tappvarmvattenförbrukningen Kan beräknas med kännedom om tappvarmvattenförbrukningen Sammanställ förbrukningar månadsvis för 12 månader Sammanställ förbrukningar månadsvis för 12 månader Sammanställ förbrukningar månadsvis för 12 månader 13 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=14">Framtidssäkra byggnader Sida 14 – LUFTKONDITIONERI</a> NG OCH VÄRMEPUMPAR Åtgärd Möjlig besparing Minimera kylbehov 5-80% av kylbehovet Långsiktig lönsamhet (LCC) Mycket lönsamt Alltid aktuellt BESPARINGSMÖJLIGHETER Indikation för att utföra åtgärd Hur gör man? Stäng av datorer och andra apparater som inte används. Försök använda effektiva solskydd Följ drift och skötselanvisningar 10-50% av energibehovet Mycket lönsamt Förebyggande minst en gång per år Anvisning ska finnas både för det man gör själv och för det en fackman ska göra Rengör värmeväxlarytor 10 – 15% av energibehovet Frikyla 30-60% av energibehovet Kombinera användning av kylmaskin och värmepump Driftstrategi 50-100% av energibehovet 10-20% av energibehovet Frekvensreglera pumpar och fläktar 10-30% av energibehovet Mycket lönsamt Vid försämrad kyleffekt eller försmutsade ytor Mycket lönsamt Mycket lönsamt Vid kylbehov under +10°C Objekten har behov av både kyla och värme Mycket lönsamt Lönsamt Ska alltid övervägas Vid varierande laster Gäller främst enheter placerade utomhus. Okulärbesikta Diskutera möjlighet med din kylfirma Mät åtgång av energi för uppvärmning och diskutera med fackman Kontrollera om anläggning går dellastad Ta reda på motoreffekterna och diskutera med fackman Egna anteckningar: 14 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=15">Framtidssäkra byggnader Sida 15 Egna anteckningar:</a> BESPARINgSMöjlIgHETER MEd TEKNISK ISolERINg 37°c sP01 Ll01 21,6°c vid fotografering med en värmekamera ser man tydligt hur värmen överförs från rörstråk till rörupphängning. Temperaturen stiger och energi läcker ut. För att åtgärda detta isoleras rören ytterligare samtidigt som pendeljärnen förses med isolering eller byts till isolerat utförande. Här finns stora besparingsmöjligheter. 15 Foto:Peter Johansson <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=16">Framtidssäkra byggnader Sida 16 16 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=17">Framtidssäkra byggnader Energieffektivisera – argu</a> menten KApITEl 2 Energieffektivisera – argumenten Utsläppen av växthusgaser måste minska. Ska vi lyckas med det är energieffektivisering, i stort och i smått, en viktig del. Detta är i stort sett alla i dag överens om. Men det handlar inte bara om världens miljöproblem. Det finns flera andra skäl att skapa energieffektiva byggnader. För den enskilda fastighetsägaren finns det två mycket konkreta anledningar att arbeta med energieffektivisering: 1) Energieffektiva byggnader är mer lönsamma att äga än andra byggnader eftersom de är billigare i drift. Marknadsvärdet kommer också att öka på energieffektiva byggnader. 2) Ett modernt och energieffektivt inneklimatsystem har goda förutsättningar att också skapa ett bra inneklimat. I byggnader med bra inneklimat mår människor bättre och presterar mer. När man planerar ett nybygge eller en renovering behöver man alltid diskutera hur olika åtgärder påverkar varandra. Om det är ett nytt hus som ska uppföras ser man i dag projektet i ett helhetsperspektiv, eftersom kunskaperna har ökat om hur tekniska installationer och byggnadens utformning och verksamhet påverkar varandra. När det gäller renoveringar är situationen en annan. Det är fortfarande vanligt att man moderniserar enbart ventilationen, eftersom den inte längre fungerar som den ska. Men man gör ingenting åt värmesystemet, eftersom det ännu inte visar några tecken på att ge upp. Att bygga om både värme och ventilation skulle troligen innebära en högre direkt investeringskostnad. Men möjligheterna att skapa en energieffektiv byggnad ökar markant om man ser till helheten. Handlar det om omfattande renoveringar måste man ofta ha ett mycket långsiktigt perspektiv, kanske uppemot 40 år. Ett annat resultat av att samordna olika installationer är att det blir betydligt enklare att driftsoptimera systemen. Med dagens moderna system är styr- och reglerfunktionerna helt centrala för att skapa system som både är energi- och kostnadseffektiva. ENERGIpRISERNA STIGER Bygg- och fastighetsbranschen använder mängder med energi. Byggnader står för 40% av Sveriges energianvändning. 17 KApITEl 2 Energieffektivisera – argumenten Utsläppen av växthusgaser måste minska. Ska vi lyckas med det är energieffektivisering, i stort och i smått, en viktig del. Detta är i stort sett alla i dag överens om. Men det handlar inte bara om världens miljöproblem. Det finns flera andra skäl att skapa energieffektiva byggnader. För den enskilda fastighetsägaren finns det två mycket konkreta anledningar att arbeta med energieffektivisering: 1) Energieffektiva byggnader är mer lönsamma att äga än andra byggnader eftersom de är billigare i drift. Marknadsvärdet kommer också att öka på energieffektiva byggnader. 2) Ett modernt och energieffektivt inneklimatsystem har goda förutsättningar att också skapa ett bra inneklimat. I byggnader med bra inneklimat mår människor bättre och presterar mer. När man planerar ett nybygge eller en renovering behöver man alltid diskutera hur olika åtgärder påverkar varandra. Om det är ett nytt hus som ska uppföras ser man i dag projektet i ett helhetsperspektiv, eftersom kunskaperna har ökat om hur tekniska installationer och byggnadens utformning och verksamhet påverkar varandra. När det gäller renoveringar är situationen en annan. Det är fortfarande vanligt att man moderniserar enbart ventilationen, eftersom den inte längre fungerar som den ska. Men man gör ingenting åt värmesystemet, eftersom det ännu inte visar några tecken på att ge upp. Att bygga om både värme och ventilation skulle troligen innebära en högre direkt investeringskostnad. Men möjligheterna att skapa en energieffektiv byggnad ökar markant om man ser till helheten. Handlar det om omfattande renoveringar måste man ofta ha ett mycket långsiktigt perspektiv, kanske uppemot 40 år. Ett annat resultat av att samordna olika installationer är att det blir betydligt enklare att driftsoptimera systemen. Med dagens moderna system är styr- och reglerfunktionerna helt centrala för att skapa system som både är energi- och kostnadseffektiva. ENERGIpRISERNA STIGER Bygg- och fastighetsbranschen använder mängder med energi. Byggnader står för 40% av Sveriges energianvändning. 17 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=18">Framtidssäkra byggnader Sida 18 Priserna har, som </a> framgår av tabellen nedan, gått upp kraftigt de senaste tio åren. Prisutvecklingen för de olika energislagen beror dock inte bara på marknadsutvecklingen. Skatter och avgifter har också stor betydelse. Riksdag och regering använder skatter och avgifter som ett styrinstrument för att nå miljömålen genom att energislag som belastar miljön beskattas högre än andra. Att investera i energibesparande åtgärder lönar sig ofta redan på kort sikt. På lång sikt är det nödvändigt. Den som tror att energipriserna ska fortsätta uppåt gör så många energieffektiviseringsåtgärder som möjligt snabbt, för att undvika kostnadsökningarna. ENERGIPRISER SNITT 1997-2015 Pris kr/MWh 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 År Energipriset har gått upp under en följd av år, sannolikt fortsätter den uppgången. Beräkningen är gjord utifrån snittpriser på fjärvärme, el, olja, naturgas och bensin. 18 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=19">Framtidssäkra byggnader Sida 19 DET ÄR lÖNSAMT ATT</a> ENERGIEFFEKTIVISERA När man bygger nytt eller renoverar är energianvändningen i fastigheten i dag en central fråga. Dessutom måste alla hus enligt lag energideklareras (läs mer om lagen på sidan 54). När man investerar i tekniska lösningar är inköpspriset ofta bara en liten del av kostnaden. Det finns också andra kostnader att ta hänsyn till. Några av dessa är: • Installationskostnad (ingår ibland men inte alltid i inköpspriset). • Service- och övriga driftskostnader. • Energikostnad. Man kan beräkna en produkts eller ett systems livscykelkostnad (Lcc, Life cycle cost) – det vill säga produktens totala kostnad för den tid den beräknas fungera. Ett normalt förhållande mellan investerings- och driftskostnader är 10-90, startkostnaden är alltså bara en tiondel av den totala kostnaden. Energikostnaden kan mycket väl vara den största enskilda posten bland driftskostnaderna. Energieffektiva byggnader är byggnader med bra och effektiva installationer. Därför är de oftast också byggnader som är bra för människor att jobba i. Det innebär att man också kan lägga ett produktivitetsperspektiv på investeringen. KYlANläggNINg I BuTIK En butik i Stockholm hade en felaktigt inställd expansionsventil och en nedsmutsad kylmedelkylare (fläktkylare på taket) i sin kylanläggning. Arbetskostnaden för åtgärderna var 4 500 kronor. Efter rengöring och justering sänktes energianvändningen med 6%, vilket motsvarade 21 000 kronor per år. Små och enkla åtgärder kan alltså ge både stora och snabba resultat. 19 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=20">Framtidssäkra byggnader Sida 20 KvARTERET NoRdAN I</a> SolNA AP Fastigheter, som är en av Sveriges största fastighetsägare, arbetar precis som alla andra stora fastighetsbolag intensivt med energibesparingsåtgärder i sina fastigheter. I en fastighet i Solna (kvarteret Nordan) har man sparat en miljon kronor om året i driftskostnader – i princip utan att investera en enda krona. Fastigheten innehåller 220 lägenheter och tillhör miljonprogrammet. Enligt AP Fastigheter kan man i en normalfastighet byggd på 60- eller 70-talet sänka kostnaderna med 20% utan några investeringar. de investeringar som ändå gjorts anses som i princip försumbara om de jämförs med den vinst de genererar. Investeringar är exempelvis radiatortermostater. Följande åtgärder genomfördes och kunde räknas hem direkt: • Injustering av värmesystemet. • Värmesystemet injusteras efter åtgärder på klimatskärmen/klimatskalet. • Korrekt funktion av styr-och reglerutrustning. • Utbyte av gamla och otidsenliga reglercentraler. • Utbyte av radiatortermostater som fungerar dåligt. • Otätheter åtgärdade. • Injustering av ventilationssystemet. • Rengöring av kanalsystem och ventilationsdon, dessa ska också vara i gott skick. • Stoppa läckage av varmvatten. • Installera vattensnåla blandare av engreppstyp. • Installera vattensnåla duschhandtag. • Injustera VVC-systemet och isolera varmvattenledningarna väl. • Följ upp energianvändningen regelbundet. I nästa steg ska ett antal investeringar göras för att ytterligare sänka kostnaderna. Bland annat ska ett nytt ventilationssystem installeras. AP Fastigheter räknar med att kunna sänka kostnaderna lika mycket till, men eftersom investeringarna nu är större blir återbetalningstiden för dessa fyra till fem år. HAND I HAND MED EN GOD INOMHUSMIlJÖ Ett energieffektivt hus är nästan alltid ett hus med bra innemiljö. I en god innemiljö mår människor bra, de jobbar bättre, de blir mer effektiva och de trivs. En bra innemiljö ska inte märkas. Ett dåligt inneklimat märks alltid. Huvudvärk är ett mycket vanligt symptom på dåligt inneklimat. Dåligt ljus, buller av olika slag eller dålig luft är vanliga orsaker. Antalet sjukdagar minskar snabbt när man förbättrar innemiljön i en lokal. Forskning visar att en liten ökning av ventilationen i en lokal minskar antalet sjukdagar med en dag om året per anställd. Värdet av denna extra arbetsdag per anställd och år är betydligt högre än kostnaden för att förbättra ventilationen. 20 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=21">Framtidssäkra byggnader Sida 21 CASE 21 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=22">Framtidssäkra byggnader Sida 22 Sex grundläggande </a> saker gäller för i princip alla installationer när energieffektivisering kommer på tal: 1) Konstruktionen. Ett rätt konstruerat och monterat system är en förutsättning för ett energieffektivt system. 2) Använd energieffektiva komponenter. 3) Behovsstyrning. Vistas ingen i ett rum ska lamporna vara släckta, effekten på värme- och kylsystem ska anpassas. 4) Värmeåtervinning. 5) Samdrift. Se till att det inte värms och kyls samtidigt. 6) Injustering och service. Alla installationer måste injusteras korrekt, och sedan underhållas, för att fungera som tänkt. Service måste ske regelbundet, då ska funktionen också kontrolleras. AlINgSåSHEMS Mål – EN HAlvERAd ENERgIANväNdNINg Alingsåshem rustar för närvarande (2008) upp sitt bostadsbestånd. de vill både förbättra innemiljön för sina hyresgäster och minska sin egen klimatpåverkan. Brogården, som är flerbostadshus byggda 1963-1973, hade före upprustningens start hög energianvändning, dåligt inneklimat, högt underhållsbehov och fuktproblem i bottenplanet. Energianvändningen var 216 kWh/m2 /år. Målet är att halvera energianvändningen till 105 kWh/m2 /år, alltså med minst 50%. Den nya tekniken är enkel och lättskött, vilket ger låga driftskostnader. lägenhetsinnehavarna kan själva påverka sin energianvändning och sitt inneklimat. Några av de åtgärder som görs är: • Ventilation, till- och frånluft med värmeåtervinning i varje lägenhet. • Tilläggsisolering. • Individuell mätning. • Energisnåla hushållsapparater. • Byte av fönster. • Solfångare för varmvattenberedning. 22 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=23">Framtidssäkra byggnader Sida 23 BROMSA VÄXTHUSEFFE</a> KTEN Ekonomi och hälsa är två viktiga aspekter när man bygger energieffektiva hus, eller renoverar gamla hus för att bli mer energieffektiva. Men det viktigaste i ett stort perspektiv är naturligtvis miljön. En hållbar utveckling är en förutsättning för allt annat. VäXTHUSEFFEKTEN – VAD äR DET? Atmosfären har en naturlig växthuseffekt som är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är i dag. I dag bidrar människan i hög utsträckning till jordens uppvärmning. När vi eldar skapar vi stora volymer koldioxid, den mest förekommande växthusgasen som bildas vid all förbränning. Fredspriset 2007 delades mellan FN:s klimatpanel ipCC och den amerikanske politikern och miljöaktivisten Al Gore. Al Gore fick priset för sin förmåga att få ut budskapet om klimathotet, ipCC för sina vetenskapliga insatser. Koldioxidhalten stiger inte enbart på grund av den ökade förbränningen av fossila bränslen. I stora delar av världen skövlas stora skogsområden som inte återplanteras. En återplantering skulle minska mängden koldioxid eftersom växterna tar upp ämnet under sin fotosyntes (vatten och koldioxid omvandlas till kolhydrater). - Alla på jorden, vanliga människor, politiker och statsledare, måste göra allt som står i deras makt för att bromsa den globala uppvärmningen. det krävs handling nu, innan människan förlorar kontrollen över klimatförändringarna, säger Ole danbolt Mjøs, ordförande i den norska Nobelkommittén. Det är inte särskilt svårt att förstå varför växthuseffekten måste minskas. Här är några konsekvenser av en högre koldioxidhalt – och därmed en högre temperatur. • Stigande havsnivå och översvämningar. Forskarna har i ett antal år räknat med att havsnivån stiger mellan 9 och 88 cm fram till år 2100 – nu tror man att dessa beräkningar är fel, havsnivån kommer att stiga ännu mer. • Hälften av jordens befolkning bor i kustnära områden och riskerar att drabbas av allt fler översvämningar. Det kan leda till folkomflyttningar, och till att stora områden som i dag används som odlingsmark, blir obrukbara. • Smältande glaciärer. Sker redan i dag i snabb takt. • Förändrad nederbörd. Mycket stora mängder nederbörd och kraftigare regnoväder, samtidigt som torra delar av världen blir ännu torrare • Vattenbrist och sämre vattenkvalitet. Särskilt runt Medelhavet och i delar av Afrika. Saltvatteninträngning kan bli ett problem när havsnivån stiger. • Sjukdomar. Fler människor kommer att dö på grund av hetta, och insektsburna sjukdomar kommer att öka när insekternas utbredning förändras och säsongen förlängs. VAD HÄNDER OCH VAD GÖRS? VäRLDENS KLIMATMÅL – KyOTOPROTOKOLLET OcH BALIÖVERENSKOMMELSEN Kyotoprotokollet skrevs under av många länder 1997 och är en del av FN:s klimatkonvention. Här förbinder sig i-länderna att minska utsläppen av växthusgaser med 23 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=24">Framtidssäkra byggnader Sida 24 sammanlagt minst 5</a> ,2% fram till 2012. Antalet underskrifter ökar, Australien undertecknade avtalet 2007. 2007 skrevs ett nytt avtal under på Bali. Det är vad många kallar en ”färdplan för förhandlingar om ett nytt klimatavtal”. USA har inte skrivit under Kyotoprotokollet, däremot skrev man under Baliöverenskommelsen. Några bindande krav eller löften om utsläppsminskningar finns inte med i den. EU:S KLIMATMÅL Länderna inom EU står för 14% av utsläppen av växthusgaser. Det är viktigt att få med länder som USA, Kina och Indien i arbetet mot att minska utsläppen. I väntan på en global uppgörelse har EU åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20% fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. SVERIGES KLIMATMÅL Sveriges långsiktiga mål är att utsläppen ska minska till 4,5 ton koldioxid per person och år, 2007 var de 7,9 ton. Medelafrikanens utsläpp är 1 ton per år, afrikaner som bor söder om Sahara släpper ut 0,2 ton per år enligt organisationen climate Network Africa. Det mer kortsiktiga målet för Sverige är att utsläppen år 2010 ska vara 4% lägre än de var 1990. Detta mål är på väg att uppfyllas – enligt de senaste prognoserna kommer vi till och med att ligga ytterligare cirka 2% under 1990 års nivå. Detta innebär inte att vi kan luta oss tillbaka och sluta jobba med dessa frågor. Växthuseffekten är global och varje litet strå som dras till stacken får effekt. Positiv eller negativ. Boverket har ansvar för miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö”. I detta finns 7 delmål. Delmål 6 handlar om energianvändning och lyder: ”den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.” ATT SäTTA KLIMATMÅL FÖR FASTIGHETER Det går också att sätta klimatmål för enskilda branscher, och för enskilda fastigheter. Inom EU finns flera så kallade direktiv som är till god hjälp i det arbetet. De viktigaste för fastighetsbranschen är: • Direktivet om byggnaders energiprestanda (energideklarering av byggnader). • Direktivet om effektiv slutanvändning av energi. DIREKTIVET OM EFFEKTIV SLUTANVäNDNING AV ENERGI Detta direktiv säger att alla EU:s medlemsländer ska energieffektivisera med minst 9% under nio år. Det gäller inom följande sektorer: • Bebyggelse (lokaler, flerbostadshus, småhus samt service). • Transporter (gods, privattransporter och service). • Industri (utom de som ingår inom systemet för utsläppsrätter). 24 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=25">Framtidssäkra byggnader Sida 25 25 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=26">Framtidssäkra byggnader Sida 26 26 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=27">Framtidssäkra byggnader Att komma igång KApITEl 3 </a> Att komma igång Kunskapen om att det är viktigt att använda så lite energi som möjligt är utbredd. ändå byggs och renoveras många fastigheter i dag utan tanke på att huset ska vara energieffektivt. Vi väljer stora fönster, golvvärme och annat som ökar, snarare än minskar, energianvändningen. Dessa val blir dyra, driftskostnaderna för dem blir höga. De görs förmodligen eftersom vi tycker att de ökar vår komfort, och ger vackrare hus. Det finns dock ingen anledning att bara välja design och komfort. Lägg till energieffektivitet och du får en byggnad som är vacker, har bra innemiljö och dessutom låga driftskostnader. PlATEN I MoTAlA BYTTE TERMoSTATER Bostadsområdet Platen i Motala innehåller 234 lägenheter. under 2006 och 2007 byttes alla de gamla vaxtermostaterna på radiatorerna ut mot nya moderna termostater. Redan innan projektet var slutfört gjorde man en mätning på hur stor energieffektiviseringen blev när det gäller uppvärmningskostnader och kom fram till följande siffror: 2004 – 166,6 kWh/m²/år 2006 – 137.9 kWh/m²/år om kostnaden för varje kWh är 60 öre blir den totala besparingen 296 356 kronor per år. Investeringskostnaden var 300 000 kronor. Hur gör man då för att komma igång med energieffektivisering? Måste man göra allt på en gång? Eller räcker det med en eller två åtgärder? Oftast är svaret på den senare frågan ”Ja”. En eller två enkla åtgärder kan ge ett mycket bra resultat. Dock blir insatserna mer verkningsfulla om man vidtar flera olika åtgärder samtidigt, eftersom olika funktioner ofta samspelar med varandra. Samtidigt är det också så att svaret på vad man ska göra, hur det ska göras och vad det kommer att kosta beror helt på byggnaden i fråga. Några generella svar finns dock – bland annat vet vi att de tekniska installationerna i hus byggda under 1950-, 60- och 70-talen ofta är i stort behov av att bytas ut, både för att energieffektivisera och för att förbättra inneklimatet. Här finns stora besparingsmöjligheter i sänkta driftskostnader. Ett annat generellt svar är behovsstyrning. Fläktar, pumpar och belysning kan dras ner (när det gäller belysning stängas av helt) när få eller inga människor vistas i lokalerna. Energieffektivisering handlar om att framtidssäkra hela huset och bli oberoende av uppvärmningsform. 27 KApITEl 3 Att komma igång Kunskapen om att det är viktigt att använda så lite energi som möjligt är utbredd. ändå byggs och renoveras många fastigheter i dag utan tanke på att huset ska vara energieffektivt. Vi väljer stora fönster, golvvärme och annat som ökar, snarare än minskar, energianvändningen. Dessa val blir dyra, driftskostnaderna för dem blir höga. De görs förmodligen eftersom vi tycker att de ökar vår komfort, och ger vackrare hus. Det finns dock ingen anledning att bara välja design och komfort. Lägg till energieffektivitet och du får en byggnad som är vacker, har bra innemiljö och dessutom låga driftskostnader. PlATEN I MoTAlA BYTTE TERMoSTATER Bostadsområdet Platen i Motala innehåller 234 lägenheter. under 2006 och 2007 byttes alla de gamla vaxtermostaterna på radiatorerna ut mot nya moderna termostater. Redan innan projektet var slutfört gjorde man en mätning på hur stor energieffektiviseringen blev när det gäller uppvärmningskostnader och kom fram till följande siffror: 2004 – 166,6 kWh/m²/år 2006 – 137.9 kWh/m²/år om kostnaden för varje kWh är 60 öre blir den totala besparingen 296 356 kronor per år. Investeringskostnaden var 300 000 kronor. Hur gör man då för att komma igång med energieffektivisering? Måste man göra allt på en gång? Eller räcker det med en eller två åtgärder? Oftast är svaret på den senare frågan ”Ja”. En eller två enkla åtgärder kan ge ett mycket bra resultat. Dock blir insatserna mer verkningsfulla om man vidtar flera olika åtgärder samtidigt, eftersom olika funktioner ofta samspelar med varandra. Samtidigt är det också så att svaret på vad man ska göra, hur det ska göras och vad det kommer att kosta beror helt på byggnaden i fråga. Några generella svar finns dock – bland annat vet vi att de tekniska installationerna i hus byggda under 1950-, 60- och 70-talen ofta är i stort behov av att bytas ut, både för att energieffektivisera och för att förbättra inneklimatet. Här finns stora besparingsmöjligheter i sänkta driftskostnader. Ett annat generellt svar är behovsstyrning. Fläktar, pumpar och belysning kan dras ner (när det gäller belysning stängas av helt) när få eller inga människor vistas i lokalerna. Energieffektivisering handlar om att framtidssäkra hela huset och bli oberoende av uppvärmningsform. 27 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=28">Framtidssäkra byggnader Sida 28 FYRA STEG MOT EN E</a> NERGIEFFEKTIV BYGGNAD STEG 1: KARTLäGG OcH BESTäM STATUS För att ta reda på hur mycket det går att sänka energianvändningen, och därigenom hur mycket pengar som går att spara årligen, måste man först ta reda på vad byggnaden kostar i drift i dag. Frågor som ska besvaras är bland annat: • Hur mycket energi går åt? • Vilka driftskostnader har vi för våra olika system? Uppvärmning, varmvatten, belysning och ventilation är viktiga att ta upp här. Många gånger kan du som fastighetsägare göra denna karläggning delvis på egen hand, men processen går ofta snabbare och enklare om du tar hjälp av en entreprenör eller en konsult. Energirådgivarna kan också ge många värdefulla råd. Energideklareringen av fastigheter är också en bra utgångspunkt. Lagen beskrivs i kapitel 5. Den som låter energideklarera sin fastighet får under det arbetet svar på de frågor som behöver ställas under kartläggningen. KARTLÄGG OCH BESTÄM STATUS FORMULERA KRAV FÖR INNEMILJÖ OCH ENERGI GÖR BERÄKNINGAR GENOMFÖR OCH FÖLJ UPP Energideklaration I Sverige finns sedan 2006 en lag om energideklarering av byggnader. I lagen fastställs vad energideklarationen ska innehålla (läs mer på sidan 54): Energideklarationen är ett bra verktyg för att skapa en energieffektiv byggnad. I den rapport som skapas finns ett antal uppgifter som kan användas för att sänka driftskostnaderna. Där finns bland annat följande uppgifter: • Byggnadens energiprestanda. Energiprestanda redovisas i kWh/m² och år och är ett mått på energianvändningen i temperaturreglerade utrymmen som värms till mer än 10°c. • Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder (utan att inomhusmiljön försämras). • Om funktionskontroll av ventilation utförts (OVK). • Om radon är mätt. • Referensvärden för energiprestanda. 28 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=29">Framtidssäkra byggnader Sida 29 Energideklaratione</a> r får bara genomföras av företag som är ”ackrediterade kontrollorgan”. En förteckning finns på www.swedac.se. STEG 2: FORMULERA KRAV FÖR INNEMILJÖ OcH ENERGI En av de viktigaste åtgärderna under planeringsarbetet är att bestämma vilket inneklimat man ska ha, och vilka variationer som kan accepteras. Där är skriften ”R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav” ett bra underlag. Mer om den på sidan 52. FAktAsAMliNG uNder kArtläGGNiNGeN • El • Värme • Vatten • Kyla Energideklarationen ger jämförvärden med andra fastigheter. Det man vill ta reda på är hur låga driftskostnader man borde kunna ha och sedan besluta om vilka åtgärder som gör att målen kan nås. Många faktorer påverkar energianvändningen i en fastighet och behöver tas med i beräkningen när man tar reda på vad man kan göra för att energieffektivisera. Anlitas en expert för att kartlägga fastigheten ska denne svara på hur fastigheten ligger till i jämförelse med andra. Man kan också själv göra denna jämförelse på Boverkets hemsida. Det är praktiskt att samtidigt som man gör en energieffektiviseringsinsats, även se över inneklimatet. Ofta kan man både sänka energibehovet och förbättra inneklimatet. I kartläggningen kan det vara klokt att fråga de som använder fastigheten vad de tycker om inneklimatet. Brukar- och boendeenkäter kan visa på förbättringspunkter som får stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande, och kan mycket väl sammanfalla med de åtgärder som bör göras ur energieffektiviseringssynpunkt. STEG 3: GÖR BERäKNINGAR När man har nuläget klart för sig är det dags att räkna på möjliga förbättringar. Här ställer man frågor som: • Finns det installationssystem som är billigare i drift än det vi har? • Finns det energieffektivare produkter? • Kan vi injustera och rengöra de system vi har så att de blir mer energieffektiva? • Kan vi bygga om våra installationer så att behovet av energi minskar? • Kan vi införa behovsstyrning? I så fall var? • Kan vi installera värmeåtervinning? • Hur mycket behöver vi investera? • Hur mycket sänks driftskostnaderna? Efter en energieffektivisering blir driftskostnaderna lägre. Energitester Många hemsidor har i dag enkla tester för att räkna på vad man som fastig hetsägare och konsument kan göra för att minska energianvändningen. Testerna utvecklas hela 29 www.swedAC.se www.boVErKEt.sE <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=30">Framtidssäkra byggnader Sida 30 tiden, och kan var</a> a bra för att få en första indikation på åtgärder. Det svåraste med dessa tester brukar vara att hitta korrekta indata. Har man dessa siffror är testerna ofta enkla att göra. På www.energiradgivningen.se finns flera olika tester, liksom på Boverkets hemsida, www.boverket.se. På den senare räknar man fram sin fastighets referensvärden genom att fylla i ingångsvärden för en energideklaration. Det finns också ett antal datorbaserade energiberäkningsprogram att använda för den som vill kartlägga och räkna på sin fastighet. Kvaliteten på programmen varierar, liksom deras användarvänlighet. Olika program är också inriktade på olika typer av fastigheter. Programmen visar oftast på lönsamhet och återbetalningstid på de åtgärder som man vill göra. Lönsamhetsberäkningar bEhoVsstyrning aV VEntilation preem, som är fastighetsägare till vägrestaurangen dinners i ekolskrog öster om enköping, investerade 95 000 kronor i ett styrsystem med luftkvalitetsgivare som styr behovet av frisk luft i lokalerna. driftskostnaderna sänktes med 100 000 kronor per år. Återbetalningstiden blev alltså mindre än ett år. Det finns ett antal sätt att räkna på lönsamhet. För den enskilde näringsidkaren är återbetalningstid ett enkelt och många gånger användbart mått. Hur lång tid tar det innan investeringen är återbetalad och den besparing jag gör kan ses som vinst? Lcc – Life cycle cost – är en annan metod för att beräkna vad ett system egentligen kostar. Förr tog man i princip bara hänsyn till investeringskostnaden, i dag vet man att den är en liten del av totalkostnaden för ett system. För att jämföra ett nytt system med det gamla tittar man numera på vad den totala kostnaden för att köpa och sedan driva systemet under hela dess livslängd är. Eftersom driftskostnaden är den dominerande kostnaden lönar det sig nästan alltid att köpa ett system med låga driftskostnader. www.boVErKEt.sE www.EnErgimyndighEtEn.sE www.EdKalKyl.sE Underlaget som tagits fram ska visa på ett antal lönsamma åtgärder. De går ofta att rangordna efter lönsamhet enligt uppställningen i Kapitel 1, Åtgärderna som fungerar. Många gånger är det praktiskt och lönsamt att samordna ett antal åtgärder. Ett antal snabba och enkla åtgärder kan dock genomföras omedelbart. Det finns god hjälp att få hos Boverket och Energimyndigheten. Boverket har tagit fram ett kalkylverktyg där man snabbt kan göra en lönsamhetsberäkning för planerade investeringar. Kalkylverktyget finns på www.edkalkyl.se. Åtgärderna kan vara av två olika slag. 1) Snabba och enkla åtgärder (kortsiktiga åtgärder). 2) Större åtgärder. Dessa åtgärder innebär ofta större ingrepp i fastigheten men får i gengäld större effekt (långsiktiga åtgärder). 30 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=31">Framtidssäkra byggnader Sida 31 31 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=32">Framtidssäkra byggnader Sida 32 Besluten handlar o</a> m att bestämma vilka åtgärder som ska göras, och i vilken ordning arbetet ska ske. även här är det klokt att ta in experthjälp eftersom många åtgärder påverkar varandra. Ofta beslutar man sig för en kombination av lång- och kortsiktiga åtgärder. En lista på vanliga åtgärder finns i kapitel 1. STEG 4: GENOMFÖR OcH FÖLJ UPP Genomförandet är oftast den del av arbetet där fastighetsägaren själv är minst involverad. Besluten är fattade, kravspecifikationen är tydlig och alla leverantörer och entreprenörer vet vad som ska göras. För de flesta är det självklart att gå igenom alla utförda arbeten när projektet är klart och då kontrollera funktion och inneklimatets kvalitet. Sådana kontroller bör därefter genomföras med jämna mellanrum för att bibehålla den standard man uppnått. Detta ska alltid ingå i planen för service och underhåll. I det arbetet är de miljö- och energiledningssystem som finns ett bra stöd. Sådana system är nästan alltid uppbyggda som en cirkel vars syfte är att visa att arbetet med energi- och miljöfrågor aldrig upphör. Genom det här arbetssättet skapar man förutsättningar för att ständigt förbättra verksamheten och de system man använder. De skapar också en medvetenhet som är viktig både för energi- och miljöarbetet. ENERGILEDNING Enbart det faktum att ett företag ser energifrågan som så viktig att det får ett eget ”system” gör att människorna i organisationen börjar arbeta aktivt med att sänka energianvändningen. Ett miljöledningssystems viktigaste uppgift är ofta att få folk att tänka ”miljö”, samma sak gäller energiledningssystemet. Energiledning handlar om att skapa ordning och reda i energiarbetet i en organisation. Ett energiledningssystem kan vara mycket enkelt, och får nästan alltid till följd att energiarbetet verkligen genomförs, samt följs upp. Syftet är att underlätta egenkontrollen av ett företags energianvändning och att hjälpa företaget att ständigt energieffektivisera. Energiledningssystemet ska skapa tydlighet och mål. Mer information om energiledningssystem kan hämtas i Energimyndighetens bok ”Handbok för energiledningssystem”. 32 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=33">Framtidssäkra byggnader Sida 33 33 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=34">Framtidssäkra byggnader Sida 34 34 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=35">Framtidssäkra byggnader Åtgärderna KApITEl 4 Åtgär</a> derna Man behöver inte alltid tänka enbart i energieffektiviseringstermer för att skapa en energieffektiv byggnad. Moderna installationer av hög kvalitet är energieffektiva, och skapar dessutom en innemiljö som är bra för brukarnas hälsa och välbefinnande. Ett bostadsbolag som investerar i innemiljön kan oftast mycket snabbt visa på nöjdare hyresgäster i de boendeenkäter som genomförs. Att människors hälsa förbättras när de vistas i en bra innemiljö finns det gott om forskning som visar, bland annat minskar risken för astma och allergi. En investering i bra innemiljö kan för ett företag mycket väl ge ökad produktivitet vilket gör att investeringen återbetalar sig. Sambandet mellan innemiljö och produktivitet är visat, bland annat av finska forskare. För ett bostadsföretag kan investeringen i en bättre innemiljö betyda nöjdare hyresgäster, som förmodligen är villiga att betala en något högre hyra. Kommersiella lokaler blir mer attraktiva vilket innebär en högre lönsamhet. GENEREllA åTGÄRDER De tekniska installationerna i en byggnad är stora energianvändare. Här finns också stora besparingsmöjligheter. Några sätt att minska energianvändningen är att se över följande: • Systemutformning. Moderna system är energieffektiva. Här är det viktigt att tänka på att dimensionera rätt. Värmeåtervinning och behovsstyrning gör också mycket för att hålla ner energianvändningen. – Värmeåtervinning kan göras i alla typer av system, exempelvis ventilations-, värme- och kylsystem. – Behovsstyrning innebär att man bara använder installationerna när de behövs. Den kan vara automatisk eller manuell, och går också ofta att installera i en befintlig anläggning. – Värmeöverskott kan ibland användas. Ett exempel på hur lågtempererad värme som normalt skulle gå till spillo kan användas är i marken utanför köpcentrum. Värmeslingor i marken gör att snö och is smälter. Arbetet med (och kostnaden för) snöskottning försvinner, och miljön blir mycket trevligare utan snö och slask. Ingen riskerar att halka och risken för olyckor minskar. • Komponenter. Energieffektiva komponenter ska väljas i så hög utsträckning som möjligt, till exempel energieffektiva belysningsarmaturer och luftbehandlingskomponenter med låga förluster. När det gäller husets installationer spelar det en avgörande roll hur de olika komponenterna kombineras till ett system. • Injustering. Ett dåligt injusterat system använder för mycket energi och fungerar sämre. 35 KApITEl 4 Åtgärderna Man behöver inte alltid tänka enbart i energieffektiviseringstermer för att skapa en energieffektiv byggnad. Moderna installationer av hög kvalitet är energieffektiva, och skapar dessutom en innemiljö som är bra för brukarnas hälsa och välbefinnande. Ett bostadsbolag som investerar i innemiljön kan oftast mycket snabbt visa på nöjdare hyresgäster i de boendeenkäter som genomförs. Att människors hälsa förbättras när de vistas i en bra innemiljö finns det gott om forskning som visar, bland annat minskar risken för astma och allergi. En investering i bra innemiljö kan för ett företag mycket väl ge ökad produktivitet vilket gör att investeringen återbetalar sig. Sambandet mellan innemiljö och produktivitet är visat, bland annat av finska forskare. För ett bostadsföretag kan investeringen i en bättre innemiljö betyda nöjdare hyresgäster, som förmodligen är villiga att betala en något högre hyra. Kommersiella lokaler blir mer attraktiva vilket innebär en högre lönsamhet. GENEREllA åTGÄRDER De tekniska installationerna i en byggnad är stora energianvändare. Här finns också stora besparingsmöjligheter. Några sätt att minska energianvändningen är att se över följande: • Systemutformning. Moderna system är energieffektiva. Här är det viktigt att tänka på att dimensionera rätt. Värmeåtervinning och behovsstyrning gör också mycket för att hålla ner energianvändningen. – Värmeåtervinning kan göras i alla typer av system, exempelvis ventilations-, värme- och kylsystem. – Behovsstyrning innebär att man bara använder installationerna när de behövs. Den kan vara automatisk eller manuell, och går också ofta att installera i en befintlig anläggning. – Värmeöverskott kan ibland användas. Ett exempel på hur lågtempererad värme som normalt skulle gå till spillo kan användas är i marken utanför köpcentrum. Värmeslingor i marken gör att snö och is smälter. Arbetet med (och kostnaden för) snöskottning försvinner, och miljön blir mycket trevligare utan snö och slask. Ingen riskerar att halka och risken för olyckor minskar. • Komponenter. Energieffektiva komponenter ska väljas i så hög utsträckning som möjligt, till exempel energieffektiva belysningsarmaturer och luftbehandlingskomponenter med låga förluster. När det gäller husets installationer spelar det en avgörande roll hur de olika komponenterna kombineras till ett system. • Injustering. Ett dåligt injusterat system använder för mycket energi och fungerar sämre. 35 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=36">Framtidssäkra byggnader Sida 36 • Service och unde</a> rhåll. Att service är viktigt är en självklarhet i dag, alla tekniska system måste skötas för att inte förlora i funktion eller effekt. • Samdrift av olika installationsslag är problematisk eftersom olika installationer kan motarbeta varandra. Detta uppstår speciellt lätt om de olika installationerna har olika styr- och reglerutrustningar. Det är då viktigt att kontrollera att styrutrustningarna inte kan kalla på kylning och värmning samtidigt, något som naturligtvis leder till slöseri med energi. • Information till brukare med tydlig drifts- och underhållsinformation. INJUSTERING, SERVIcE OcH UNDERHÅLL Alla tekniska system måste injusteras korrekt för att fungera som de ska. De måste också ges regelbunden service. Ett värme- eller kylsystem som inte injusteras korrekt kan mycket väl fungera direkt dåligt, samtidigt som det drar stora mängder energi. Injusteringen är också viktig för samspelet mellan de olika tekniska systemen, värme, kyla och ventilation ska ju fungera som en helhet. Injustering måste alltid göras av en fackman. Tekniska system ska ha service regelbundet. Då kontrolleras att funktionen är den man avsåg när systemet byggdes. Det bästa är att göra en planerad service med lämpliga intervaller. Om man väljer att ge service ”när något händer” tenderar kostnaderna att bli höga, samtidigt som systemet sannolikt inte fungerar korrekt. Driftskostnaderna blir lägre, och livslängden betydligt längre, i ett tekniskt system som får service regelbundet. Ett väl underhållet system är också en direkt förutsättning för att systemet ska vara energieffektivt. För att underhållet, och den dagliga driften, ska fungera så enkelt som möjligt är ”användarvänlighet” ett centralt ord. DRIFTSOPTIMERING – STyR OcH REGLER Att investera i ett modernt styr- och reglersystem är ofta en bra energieffektiviseringsåtgärd. Utvecklingen inom området har gått snabbt, och skillnaden i driftskostnad kan bli mycket stor. Här är några exempel på vad som går att åstadkomma: • Anpassning av drifttider. • Behovsanpassning av ventilation, värme och kyla. • Nattkyla och nattventilation. • Larmfunktioner. • Funktionsöversikt. • Energistatistik. 36 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=37">Framtidssäkra byggnader Sida 37 Ventilation 33% Ta</a> k, vind 7% Fönster, 20% Väggar 20% Fönster, 20% Golv, 3% Spillvatten, 17% värmeförluster i ett flerbostadshus byggt före 1940 enligt Energimyndigheten. VÄRME – EN VIKTIG DEl AV ENERGIEFFEKTIVISERINGEN I vårt nordliga klimat är behovsstyrning en väsentlig del av att hushålla väl med värme. Uppvärmningsbehovet i en lokal där man håller på med mycket fysisk aktivitet (träning eller hårt fysiskt arbete) är oftast mindre än uppvärmningsbehovet i en lokal där de flesta inte rör på sig särskilt mycket (kontor och äldreboenden är två exempel). En annan faktor att ta hänsyn till när man ska beräkna uppvärmningsbehovet är antalet personer som vistas i lokalen/bostaden. Maskiner som datorer och skrivare har också betydelse, både maskiner och människor ger ifrån sig värme och hjälper därför till att värma upp lokalen. För att skapa ett energieffektivt värmesystem kan man överväga följande funktioner: • Temperaturstyrning – grundinställning av hela byggnaden. • Balansering av värmeystemet. Innebär att temperaturskillnaderna i huset utjämnas. • Behovsstyrning. Innebär att värmesystemet sektioneras upp och värmen reduceras i utrymmen när de inte används. Det kan vara hotellrum som står tomma, skolsalar eller konferensrum som bara värms upp när de är bokade. • Rumsstyrning. Innebär att rummen styrs individuellt, ofta med hjälp av termostatventiler. • Zonindelning. Delar in huset i olika zoner med olika behov. Zonerna styrs var och en för sig. 37 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=38">Framtidssäkra byggnader Sida 38 Att välja en energ</a> ieffektiv cirkulationspump är naturligtvis också viktigt, den energisnålaste pumpen använder bara en fjärdedel – 25% – så mycket energi som den minst effektiva pumpen. VäRMEFÖRLUSTER FRÅN ByGGNADER Ett hus läcker alltid, och genom att minska läckaget kan stora kostnader sparas. Ett bra klimatskal (alltså husets skydd mot väder och vind) förhindrar att energi slösas bort genom att huset läcker. Det finns många sätt att förbättra klimatskalet på en byggnad. • Förbättra isolering i tak är ofta mycket lönsamt. • Byta ut eller renovera gamla fönster så att U-värdet sänks är kostsamt men lönsamt i längden. U-värdet visar hur mycket energi som läcker ut genom fönstren och bör vara så lågt som möjligt. • Se över och förbättra isoleringen av ventilationskanaler och varma rör lönar sig ofta på kort sikt. • Att göra hus tätare innebär att värmeförlusterna minskar. I detta sammanhang är det viktigt att se huset som ett system. Om man tätar en byggnad måste man ofta även se över ventilationen. Se även sid 48 för en beskrivning av en byggnads klimatskal. ENERGI I ByGGNADER För att skapa energieffektiva byggnader bör man tänka på följande: • Korrekt innetemperatur. Detta är ofta en svår fråga eftersom människor upplever samma temperatur på helt olika sätt. Dessutom kan en lokal eller bostad med förhållandevis hög innetemperatur ändå upplevas som kall om det drar. • Installationer som inte är korrekt injusterade kan medföra att man, för att tillgodose klimatet hos den ”svåraste” byggnadsdelen, måste värma eller kyla andra delar långt över det som kan anser vara rimligt. • Tak och väggar ska vara ordentligt isolerade, fönster och dörrar väl tätade. Detta måste göras utan att försämra innemiljön, en felaktig tätning kan exempelvis orsaka fuktproblem. • Använd elsnåla apparater. • Om möjligt, återvinn värmen i frånluften genom värmeväxling till tilluften. Behovet av värmning av tilluften minskar med 75-90%. 38 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=39">Framtidssäkra byggnader Sida 39 39 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=40">Framtidssäkra byggnader Sida 40 KYlSYSTEM TEKNISKA</a> KyLSySTEM Det finns ett antal olika tekniska lösningar för att skapa kyla. Det absolut vanligaste är kompressordrivna kylmaskiner. En kylmaskin fungerar genom att ett köldmedium övergår från vätska till gas. Denna omvandling tvingas fram genom att trycknivån höjs med hjälp av en kompressor. Detta kräver nästan alltid elenergi för att fungera. Kylan kan sedan distribueras i flera olika sätt i byggnaden, där användningen av ett köldbärarsystem kan vara det effektivaste. VäRMEPUMPAR Värmepumpen är en kylmaskin där den varma sidan i kylprocessen är den styrande. Genom att ta värme från berg, mark, sjö eller luft, och höja den till önskad nivå kan stor mängd solenergi utnyttjas i vårt ganska solfattiga land. Den mängd solenergi som härvid blir användbar uppvärmningsenergi är förnybar och utgör en betydande del av behovet. Vid uppvärmning med värmepump dimensioneras normalt inte värmepumpen för den toppeffekt som kan behövas vissa dagar på året då det är som kallast, detta då det ofta är billigare att täcka detta behov på annat sätt. I samband med oljekriserna som var på 1980-talet togs många värmepumpar av olika typer i bruk även för fastigheter och industrier. Många av dessa pumpar var prototyper och klarade inte kravet på lönsamhet utan subventioner. I dag finns väl utprovade typer som installeras i stor omfattning. Tekniskt sätt har den viktigaste utvecklingen skett på styr- och reglerområdet där datatekniken inneburit stora möjligheter för att optimera driften utan att pruta på driftsäkerheten. De ekonomiskt fördelaktigaste värmepumparna är de som kan användas både för luftkonditionering och för uppvärmning. Värmepumpen fungerar således som kylmaskin när kylbehov finns och använder till exempel de borrade hålen i berg att kyla bort kondensorvärmen. Värmeöverskottet lagras då i berget och ger en förhöjd temperatur på värmekällan när maskinen körs som värmepump. Ett högre värde på kylmedlet till värmepumpen innebär en högre verkningsgrad och bättre lönsamhet. ENERGIEFFEKTIV KYlA Trots att vi i Norden lever i ett klimat där utetemperaturen under större delen av året är lägre än den temperatur vi vill ha inne, ökar behovet av kyla. Allt fler fastighetsägare framhåller möjligheten att kyla lokaler som ett försäljningsargument, och allt fler lokalhyresgäster frågar efter det. Störst behov av komfortkyla finns naturligtvis under sommaren. Behovet av kylning i lokaler där det finns teknisk utrustning som kräver kyla är däremot oberoende av årstid. När en luftkonditionerings- eller värmepumpanläggning ska energieffektiviseras, ska arbetet alltid börja med att försöka reducera de värmelaster anläggningen har att jobba mot. Därefter vidtar de direkta åtgärderna på kyl- eller värmepumpanläggningen. För en luftkonditioneringsanläggning där behov finns av kyla även vid utomhustemperaturer under ca 10°c, ska man alltid undersöka om man kan komplettera anläggningen med möjligheter för frikyla. 40 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=41">Framtidssäkra byggnader Sida 41 FASTIgHET MEd BuTI</a> K oCH lägENHETER SPARAR ENERgI En fastighet som inrymde både en livsmedelsbutik och hyreslägenheter, byggde om butikens kylanläggning så att värmen från denna kunde användas för uppvärmning av bostäderna. detta skedde genom att värmen från kylanläggningens luftkylda kondensor ersattes med vätskekylda kondensorer, där värmen leddes ner i fyra borrhål med ett djup på vardera 200 m. Man säkrade på detta sätt även att inga ljudproblem skulle uppstå från fläktar i den ljudkänsliga omgivningen. För uppvärmningen av bostäderna i fastigheten användes en oljepanna. Fastighetsägaren gilleviks Förvaltnings AB beslöt att ersätta oljan med värmepumpar som tog värmen från samma borrhål som butiken laddat med värme. värmepumparna klarar både varmvatten och radiatorvärme. ENERgIBESPARINg Inbesparing av el för drift av fläktar 96 100 kWh/år. Ökad värmefaktor genom samordning av anläggningarna ger minskning av elförbrukning med 40 100 kWh/år. Totalbesparing 136 200 kWh á 1 krona = 136 200 kronor/år. Merkostnad 236 000 kronor. återbetalningstid under två år. SollENTuNA SIM- oCH IdRoTTSHAll SPARAR I samband med en ombyggnad av hallen beslöts att sätta in en klimatanläggning på 150 kW. En undersökning gjordes om lönsamheten i att ersätta kylmaskinen med två värmepumpar á 130 kW vid utgående värmebärare +65ºC. undersökningen visade även att pumparna kunde ersätta ett åretrunt-behov av kyla för datarum och bowlinghall på 20kW. Pumparna utformades som bergvärmepumpar med 10 borrhål á 200 m, varvid även ackumuleringseffekten kunde utnyttjas vid toppbelastning av kylbehov. ENERgIBESPARINg Totalt energibehov är ca 2 000 000 kWh/år. För att täcka hela behovet används fjärrvärme (cirka 400 000 kWh ytterligare). Merkostnaden för att installera värmepumpar i stället för en enda kylmaskin var 75 000 kronor. Energikostnadsminskning är beräknad till 400 000 kronor/år. Beräknad efter 1 krona per KWh för el och 30 öre för fjärrvärme. återbetalningstiden blir alltså så kort som tre månader. 41 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=42">Framtidssäkra byggnader Sida 42 En nyetablerad anl</a> äggning bör alltid vara förberedd för frikyla, så att anläggningen enkelt kan kompletteras upp i framtiden, om så skulle önskas. Frikyla är ett begrepp som används för anläggningar som kan leverera kyla utan någon form av kylprocess. På detta sätt kan naturens egna resurser tas till vara. När det är kallare ute än cirka +10°c kopplas kylanläggningens kompressor bort och frikylan kopplas in. Vid högre utomhustemperaturer kopplas istället kompressorn i kylanläggningen in för att kunna ge det önskade inomhusklimatet. För brukare med behov av luftkonditionering/kyla under en stor del av året ger lösningen med frikyla en stor minskning av köpt energi. Rätt dimension och rätt injustering av kylsystemet är de två viktigaste faktorerna för att skapa ett energieffektivt kylsystem. Det är också viktigt att tänka på att kylsystemet producerar värme som kan återvinnas, och då helst vid den temperaturnivå som anläggningen ger. Ofta begränsad till +30°c. Önskas en högre temperaturnivå kan denna erhållas genom komplettering med en värmepump. En temperaturnivå på 60-65°c är då möjlig. KyLA PÅ BäSTA SäTT För att få energieffektiva kyl- eller värmepumpanläggningar måste installationerna vara genomtänkta och redan från början medge möjligheter för framtida anpassning av kyl- eller värmebehov. I en fastighet där samtidigt behov av värme och kyla finns, ska naturligtvis kylanläggningens värme användas för uppvärmningen. Något som utnyttjas i alldeles för liten omfattning. Fastigheter där många mindre kylanläggningar installeras, visar på att helhetsgreppet inte tagits. Det hade sannolikt gått att lösa kylbehovet med ett eller ett par kylaggregat. Det är inte alltid möjligt att installera en kylanläggning för luft. Några åtgärder för att få bästa möjliga inneklimat under sommartid kan då vara att: • Ventilera på natten. • Sänka/reglera tilluftstemperaturen nattetid. • Säkerställa att ofrivillig uppvärmning inte sker i exempelvis värmeanläggningen eller i värmeåtervinningsaggregat. Shuntventiler har exempelvis alltid en viss genomläckning även i stängt läge (cirka 2,5%). Solavskärmning kan minska den instrålande värmen med så mycket som 90%. Utvändiga solskydd avskärmar bäst och invändiga persienner sämst. Den stora utmaningen här är att skärma av värmen utan att för den skull samtidigt skärma av allt ljus – och all utsikt. Byggnaden själv är också en bra ”kylförvarare”. En byggnad har stor förmåga att lagra värme/kyla och själv hålla temperaturen. Tunga stenhus gör detta bäst och enklast, men de flesta byggnader har mycket inbyggd massa och därmed god värme- och kyllagringsförmåga. Om byggnaden bara används under dagtid finns stora möjligheter att föra bort överskottsvärme med kall ventilationsluft under natten. Ventilationen kan också användas till att kyla så länge som temperaturen utomhus är lägre än temperaturen inne. Finns en kylanläggning med frikyla installerad är denna ofta den energieffektivaste lösningen för ”nattkyla” eftersom den vanligtvis 42 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=43">Framtidssäkra byggnader Sida 43 gör att kylningen </a> kan tillföras enbart de delar av byggnaden där det finns behov av den. Detta minskar det totala effektbehovet för hjälpsystemen. När det tvärtom är varmare ute än inne, kan man minska ventilationen till vad man brukar kalla ”hygienflöde”, då man bara tar bort föroreningar från människor och material. Detta för att förhindra uppvärmning inomhus. 43 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=44">Framtidssäkra byggnader Sida 44 TAppVARMVATTEN Att</a> värma tappvarmvatten och hålla rören varma kräver mycket energi. Att få ner energi mängden här kan sänka både kostnaderna och miljöbelastningen markant. För låg temperatur ger risk för tillväxt av bakterier, för hög temperatur ger en onödigt hög energianvändning. Från tappvattenberedningen leds vattnet ut genom ledningar till tappställen i byggnaden. I lokaler är dessa ledningar oftast isolerade för att minska värmeförlusterna medan många bostadshus har oisolerade vattenledningar. VarmVattEntEmpEratur Att sänka tappvarmvattentemperaturen kan medföra risk för spridning av legionella som kan förorsaka bland annat legionärssjuka. För att förhindra tillväxt av legionella är det viktigt att varmvattnet är varmare än 60°C och kallvattnet kallare än 20°C. Mer information finns på www.boverket.se ENERGIFÖRLUST KWH/ÅR OCH METER RÖR 100 150 200 250 300 350 400 450 50 0 0 20 Isolertjocklek 15 40 60 diagrammet visar hur mycket energi som röret förlorar med och utan isolering. Exempelvis tappar ett oisolerat rör med dimension 28 mm hela 385 kWh per år och meter rör. om röret isoleras med 40 mm isolering är förlusten bara 54 kWh per år och meter rör. En besparing med 385-54 = 331 kWh per år och meter rör. detta gäller vid en vattentemperatur på 60° C och en omgivande temperatur på 20° C. 44 22 18 Rördimension 35 28 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=45">Framtidssäkra byggnader Sida 45 Några lönsamma sät</a> t att energieffektivisera när det gäller varmvatten: • Isolera varmvattenberedare, ackumulatortank och varma rör. Det kan ge en minskning av värmeförlusten med 89%. • Byt till resurseffektiva engreppsblandare, vilket kan ge en väsentlig besparing. • Byt till snålspolande duschmunstycken. Den mindre vattenmängden är knappt märkbar för den som duschar, men stora mängder varmvatten sparas. • För flerbostadshus och lokaler: Installera individuell mätning och debitering av varmvatten. Åtgärden är ingen energieffektiviseringsåtgärd men minskar förbrukningen genom ett annat beteende hos brukaren. BESPARINg TAPPvARMvATTEN oCH vvC vvC-ledningen samisoleras med tappvarmvattenröret. Isoleringen ökas från 20 mm till 60 mm. Eftersom rören är bättre isolerade förlorar de mindre värme. Tack vare detta behöver inte lika mycket varmt vatten pumpas runt för att kompensera värmeförlusten . detta gör även att vvC-cirkulationspumpen kan bytas till en energieffektivare och mindre. denna enkla åtgärd ger en energivinst som motsvarar en normal villas varmvattenförbrukning per år eller ca 3 kWh/m2 och år. EFFEKTIVA VENTIlATIONSSYSTEM Behovsstyrning, värmeåtervinning och service är centralt för att ett ventilationssystem ska vara energieffektivt. En effektiv värmeåtervinning kan ta tillvara 90 procent av energin i frånluften. I nya kommersiella byggnader är värmeåtervinning självklart, utan sådan är det i praktiken omöjligt att uppfylla samhällets krav på energianvändning och de krav som finns i BBR 2006 (Boverkets Byggregler, se kapitel 6 och kapitel 9). 45 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=46">Framtidssäkra byggnader Sida 46 BALANSERAD VENTILA</a> TION MED VäRMEÅTERVINNING – DET MEST ENERGIEFFEKTIVA SySTEMET Ft-& FtX-systEm Den mest kompletta formen av ventilationssystem är de så kallade balanserade systemen, FT-systemen. Fläktar styr både till- och frånluften vilket innebär att man har full kontroll över luftdistributonen i huset. Ett FTsystem med värmeåtervinning har beteckningen FTX-system. I stället för att skicka den använda, och varma, luften rakt ut låter man den passera ett värmeåtervinningsaggregat där frånluften värmer upp den kalla uteluften som tas in. I nyare anläggningar är värmeåtervinning oftast en självklarhet. FTX-system har funnits länge men har haft svårt att slå igenom för bostäder. Systemen är normalt sett dyrare i inköp men ger möjlig- het till lägre energiförbrukning och bättre komfort. I dag är systemen både effektiva och tysta och det finns gott om forskning som visar att om man vill ha en installation med både låg energianvändning och gott inneklimat behöver man ett FTX-system. Låg energianvändning förutsätter värmeåtervinning och energieffektiva produkter såsom fläktar, filter och värmeväxlare. Ett bra FTX-system är både stabilt och flexibelt. Stabiliteten innebär att systemet ska fungera som avsett nästan oberoende vad som görs i huset. Att det är flexibelt betyder att man ska kunna styra ventilationen efter vilket behov man har, är det många i huset behöver man mer ventilation än när huset står tomt. Sådan behovsstyrning av ventilation blir allt vanligare. Det, och värmeåtervinning, minskar behovet av energi och gör därmed driftskostnaderna för huset lägre. SFP, Specific Fan Power, är ett mått som anger en fläkts eller ett aggregats energieffektivitet. SFP bör vara som högst 2, uppgiften finns att få från samtliga fläkttillverkare. Ju lägre siffra, desto energieffektivare fläkt. FläKtstyrd FrånluFt kallas ofta F-system. FLäKTSTyRD FRÅNLUFT – DET VANLIGASTE SySTEMET Fläktstyrd frånluft, som brukar kallas Fsystem, är precis det som namnet säger. Luften sugs ut från bostaden med hjälp av fläktar. Luften sugs ut från köket, från toaletter/badrum samt från tvättstugan och ersätts på samma sätt som i hus med självdrag, alltså genom uteluftsdon, vädringsfönster och otätheter i byggnaden. Fläktstyrd frånluft är populärt eftersom det är billigt och enkelt att installera. För att ett F-system ska bli energieffektivt måste man ta tillvara energin i frånluften. Om man inte kan komplettera systemet genom att instal- lera tilluft och värmeväxlare och på så sätt få ett energieffektivt ventilationssystem, 46 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=47">Framtidssäkra byggnader Sida 47 MIljoNPRogRAMMET E</a> NERgIEFFEKTIvISERAS Koncernen Signalisten i Solna, där Solnabostäder ingår, genomför ett omfattande renoveringsarbete där inriktningen är energieffektivisering. Bland annat har ventilationssystemen bytts ut. under 1980-talet försågs ventilationssystemen med värmeåtervinning. Resultatet blev dock blandat. vid en enkät som gjordes före den senaste ombyggnaden kom det bland annat fram att en del hyresgäster hade problem med dålig lukt. det visade sig att några tilluftsaggregat börjat läcka och tog in luft från frånluftsaggregatet. Beslutet blev att byta ut systemet mot ett nytt med värmeväxlare som har dubbelt så hög verkningsgrad som de gamla. luftflödena har ökat, men några problem med drag har man inte fått. Behovet av fjärrvärme (som tidigare användes som tillskottsvärme) har försvunnit. Kostnaden för utbytet är cirka 200 000 kronor per fläktrum, en kostnad som återbetalas på fyra år genom minskade energikostnader. kan man använda en värmepump för att ta tillvara energin i frånluften och värma upp tappvarmvatten och/eller värmesystemet. SJäLVDRAGSVENTILATION – EN ENERGISLÖSARE Principen för självdrag är enkel. Den varma luften inomhus stiger uppåt och försvinner ut ur huset via luftkanaler, vilket skapar ett undertryck i byggnaden. Tack vare undertrycket sugs ny luft in utifrån, den nya luften kommer in via otätheter i huset. Det behövs inga fläktar eller andra mekaniska anordningar för att det ska fungera vilket onekligen låter som om det här vore den idealiska ventilationen. även ett självdrag som fungerar ur ventilationssynpunkt medför dock oönskade effekter. Om man har tillräckligt stora luftflöden för att få bra luft inomhus slösar man med energi eftersom den uppvärmda luften släpps rakt ut – man eldar således för kråkorna. Om man åtgärdar det genom att minska på luftflödet, blir inomhusmiljön ohälsosam eftersom luften blir dålig. All luft som försvinner ur byggnaden ersätts med ouppvärmd luft utifrån. Den nya luften måste värmas upp, vilket kostar energi. 47 de gamla aggregaten revs ut och ersattes med nya som togs upp i delar i de vanliga hissarna. de monterades sedan på plats. Besparingen jämfört med att ta upp öppningar i taket och sedan lyfta aggregaten med lyftkran, blev mycket stor. själVdragssystEn kallas ibland s-system eller naturlig ventilation. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=48">Framtidssäkra byggnader Sida 48 ÖVRIGA OMRåDEN KLI</a> MATSKAL – ISOLERING Isoleringen är en viktig del av en byggnads energieffektivisering. Husets täthet är avgörande för hur energieffektivt ett hus är. Den tekniska termen för den del av byggnaden som håller väder och vind borta är ”klimatskal”. I detta ingår tak, fönster, väggar, dörrar och grund. Det ska skydda mot fukt, vind och kyla samtidigt som det ska vara vackert utformat. I nya byggnader är isoleringen sällan något problem, däremot kan den vara dålig, eller till och med obefintlig, i äldre hus. sOlstrÅlNiNG minskar behovet av uppvärmning och belysning, däremot ökar det behovet av kyla. direkt solljus försvårar dessutom seendet. i boverkets byggregler behandlas solljuset på två ställen, dels under energihushållning, dels under hygien, hälsa och miljö. under energihushållning står bland annat att man bör minska behovet av kylning genom att prova åtgärder såsom val av fönsterstorlek och placering av fönster, solavskärmning och effektiv belysning. i avsnittet om hygien, hälsa och miljö skriver man att rum där människor vistas mer än tillfälligt ska ha god tillgång till direkt dagsljus. Det är ofta både enklast och mest ekonomiskt försvarbart att modernisera klimatskalet samtidigt som man renoverar andra delar av byggnaden. Undantaget är att isolera vinden, detta är ofta både enkelt att göra och mycket lönsamt. Ett bra klimatskal är en bra grund för en energieffektiv byggnad eftersom en stor del av värmeförlusterna sker just genom klimatskalet. Alla delar av klimatskalet har betydelse för hur energieffektiv byggnaden är. Ändå har fönster en särställning, det är genom dem de största värmeförlusterna (och därmed energiförlusterna) sker. I dag används i stort sett bara fönster med mycket god isolerförmåga, det vil säga lågt U-värde oavsett om det handlar om nybyggnad eller renovering. Fönster kan ändå aldrig bli lika värmeisolerande som en normalt isolerad vägg. ISOLERING AV INSTALLATIONER Teknisk isolering handlar om att isolera fastighetens rör- och ventilationskanaler. Det finns flera skäl att göra detta: • Värme och kyla ska på ett energieffektivt sätt transporteras till avsedd plats. • Kall- och varmvatten ska inte värmas/kylas till temperaturer där legionellabakterier bildas. Förbjudet intervall är 20°c till 50°c. • Förhindra kondens som kan ge fukt- och mögelskador. • Brandskydd. Från energibesparingssynpunkt är en bra rörisolering mycket viktig. En källare som är varmare än resten av huset är ofta ett tecken på att rören är dåligt isolerade och läcker energi på fel ställe. Oisolerade rör kostar pengar i onödig energianvändning. Återbetalningstiden för att isolera rör är kort. 48 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=49">Framtidssäkra byggnader Sida 49 49 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=50">Framtidssäkra byggnader Sida 50 BELySNING Belysnin</a> gen, både i lokaler och i bostäder, står för en stor andel av elanvändningen. I kontorslokaler handlar det om cirka 30% av kontorets elanvändning. Ett första steg för att hitta besparingsmöjligheter är att helt enkelt kontrollera hur gammal belysningen är. I mitten av 1990-talet kom en ny typ av lysrör. Till utseendet är de lika de gamla lysrören, men de drar betydligt mindre energi. Bara genom att installera modern utrustning kan man sänka energikostnaderna för belysningen med 40%. Lägger man dessutom till modern styr- och reglerteknik för att belysningen inte ska gå för fullt hela tiden kan man minska energibehovet med upp till 80%. Styr- och reglerutrustningen drar då ner belysningen när ingen vistas i lokalen, eller när dagsljuset kan stå för hela eller delar av belysningsbehovet Två mycket konkreta exempel på när närvaroreglering av ljus verkligen minskar energibehovet är toaletter och möteslokaler på arbetsplatser. Sådana utrymmen står ofta fullt upplysta även när de inte utnyttjas, eftersom människor glömmer eller låter bli att släcka. Olika ljuskällor har olika energieffektivitet. Den som väljer belysning utifrån ett energiperspektiv väljer någon av följande ljuskällor: • Dagljus. • Lågenergilampor och kompaktlysrör. • Lysrör. • Lysdioder (energieffektiva men dyra, utvecklingen här går dock snabbt). Lysdioder fungerar ännu inte som allmänbelysning. HUSHÅLLSEL – VERKSAMHETSEL I dag fylls inte bara kontor av olika typer av elektronisk utrustning, även många hem har mängder med skrivare, datorer och tv-apparater som alla drar energi. De drar inte energi bara när de används, utan också i sin stand-by-funktion som många använder istället för att stänga av maskinerna helt. Genom att stänga av kan man spara upp till 10% av all elenergi i ett vanligt hem. När nya maskiner ska införskaffas är det viktigt att kontrollera deras energiprestanda. TVäTTSTUGOR En energislukare i många bostadshus är tvättstugan. äldre tvättmaskiner gör av med stora mängder vatten, vatten som behöver värmas upp och därmed kräver mycket energi. En modern tvättmaskin behöver inte lika mycket vatten. En annan fördel är att de centrifugerar på höga varv vilket innebär att torktiderna och energianvändningen för torkning minskar. Torkning bör också ske med luftavfuktare i stället för med värmefläktar, de varma torkrum som fanns förr och som fortfarande finns kvar på sina håll, är stora energislösare. En annan detalj som kan göra stor skillnad för energianvändningen är att ge tydliga instruktioner till de som utnyttjar tvättstugan om att alltid fylla tvättmaskinen/torktumlaren helt vid varje tvätt. 50 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=51">Framtidssäkra byggnader Sida 51 51 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=52">Framtidssäkra byggnader Lagar, regler och politisk</a> vilja KApITEl 5 Lagar, regler och politisk vilja Flera myndigheter och verk har föreskrifter som berör energi och innemiljö i byggnader. Regelverket ändras inte särskilt ofta, men det kan ändå löna sig att diskutera igenom planerna med en eller flera experter innan spaden sätts i jorden. Detta inte minst eftersom många av de regler som gäller är generöst satta och gränsvärdena därmed för låga för att innemiljön ska bli riktigt bra. Detta gäller exempelvis luftomsättningen som enligt regelverket visserligen uppfyller minimikraven på hälsoeffekter – men ingalunda gör så att hälsan och komforten hos de som vistas i lokalen förbättras. Myndigheterna är: • Boverket, som ansvarar för regelverk kring ny- och tillbyggnader, energideklarationer samt vissa bidrag. • Socialstyrelsen, som ansvarar för regelverk kring befintliga bostäder. • Naturvårdsverket, som ansvarar för miljöbalken där energianvändning finns med. • Arbetsmiljöverket, som ansvarar för arbetsmiljölagstiftningen. • Energimyndigheten, som arbetar inom flera större arbetsområden för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Här finns många bra tips att hämta. Två departement delar i dag på energifrågan. Miljödepartementet handhar bland annat klimatfrågan, de 16 miljökvalitetsmålen och frågan om miljö och hälsa. Näringsdepartementet har hand om energipolitiken. Boverkets byggregler, i dagligt tal kallad BBR, är den mest centrala skrift som finns om byggnation. Den anger minimikrav vars uppgift är att undvika ett direkt dåligt inneklimat. Som komplement till byggreglerna kan skriften R1 – ”Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav”, användas. R1:an ges ut av VVS Tekniska Föreningen, och kom ut i omarbetad upplaga våren 2006. Den innehåller riktlinjer för vilka krav som kan ställas på inneklimatet. 52 KApITEl 5 Lagar, regler och politisk vilja Flera myndigheter och verk har föreskrifter som berör energi och innemiljö i byggnader. Regelverket ändras inte särskilt ofta, men det kan ändå löna sig att diskutera igenom planerna med en eller flera experter innan spaden sätts i jorden. Detta inte minst eftersom många av de regler som gäller är generöst satta och gränsvärdena därmed för låga för att innemiljön ska bli riktigt bra. Detta gäller exempelvis luftomsättningen som enligt regelverket visserligen uppfyller minimikraven på hälsoeffekter – men ingalunda gör så att hälsan och komforten hos de som vistas i lokalen förbättras. Myndigheterna är: • Boverket, som ansvarar för regelverk kring ny- och tillbyggnader, energideklarationer samt vissa bidrag. • Socialstyrelsen, som ansvarar för regelverk kring befintliga bostäder. • Naturvårdsverket, som ansvarar för miljöbalken där energianvändning finns med. • Arbetsmiljöverket, som ansvarar för arbetsmiljölagstiftningen. • Energimyndigheten, som arbetar inom flera större arbetsområden för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Här finns många bra tips att hämta. Två departement delar i dag på energifrågan. Miljödepartementet handhar bland annat klimatfrågan, de 16 miljökvalitetsmålen och frågan om miljö och hälsa. Näringsdepartementet har hand om energipolitiken. Boverkets byggregler, i dagligt tal kallad BBR, är den mest centrala skrift som finns om byggnation. Den anger minimikrav vars uppgift är att undvika ett direkt dåligt inneklimat. Som komplement till byggreglerna kan skriften R1 – ”Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav”, användas. R1:an ges ut av VVS Tekniska Föreningen, och kom ut i omarbetad upplaga våren 2006. Den innehåller riktlinjer för vilka krav som kan ställas på inneklimatet. 52 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=53">Framtidssäkra byggnader Sida 53 53 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=54">Framtidssäkra byggnader Sida 54 BOVERKETS ByGGREGL</a> ER Boverkets regelsamling för byggande, BBR, har nyligen reviderats. En av förändringarna är just avsnittet om energihushållning. Kapitlet om energihushållning inleds med följande: ”Byggnader skall vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning.”. I BBR finns föreskrifter för energianvändning i nya byggnader medan det för ombyggnader endast finns råd. Kraven för nybyggda bostäder är 110 - 130 kwh/m2 beroende på geografisk läge. MILJÖBALKEN Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler. De berör bland annat energianvändning i byggnader. Där står bland annat att: • Alla som bedriver en verksamhet skall hushålla med råvaror och energi. • I första hand skall förnybara energikällor användas. Kommunerna använder miljöbalken i sin miljötillsyn. LAGEN OM ENERGIDEKLARATION FÖR ByGGNADER Denna lag ska främja både en effektiv energianvändning i byggnader, och en god inomhusmiljö. De byggnader som omfattas av lagen är: • Nya byggnader (fr o m jan 2009). • Byggnader som säljs (fr o m jan 2009). • Byggnader som upplåts med nyttjanderätt (senast 31 dec 2008). • Specialbyggnader som är större än 1000 m² (senast 31 dec 2008). ”Specialbyggnad” är allt från reningsanläggningar till skolor och byggnader som används för kulturella ändamål, som teatrar. Ett antal byggnader är undantagna från kravet på energideklaration. De är: • Byggnader som i huvudsak används för andakt eller religiös verksamhet. • Industrianläggningar och verkstäder. • Tillfälliga byggnader. • Ekonomibyggnader för jordbruk och skogsbruk. • Byggnader som är mindre än 50 m². • Där nyttjanderätten gäller en liten del av huset, arrende. • En- och tvåbostadshus med nyttjanderätt. • Byggnader som är byggnads- eller kulturminnen, om åtgärderna riskerar att skada byggnadens kulturvärden. Energideklarationer måste göras av ackrediterade kontrollorgan och den som utfärdar deklarationen måste ha en personlig certifiering. Vilka som är ackrediterade framgår bland annat på www.swedac.se. 54 /år <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=55">Framtidssäkra byggnader Sida 55 Vid en energidekla</a> ration får man åtgärdsförslag som ska vara lönsamma att genomföra och som kan ge en bra översikt över lämpliga åtgärer för byggnaden. REGERINGSFÖRKLARINGEN I Sverige, som i så många andra länder, råder relativt stor politisk enighet om att klimatfrågan är en av de viktigaste frågorna just nu. Politikerna är å andra sidan ofta oense om hur problemen ska åtgärdas. Den borgerliga regering som tillträdde i oktober 2006 sa så här om klimatfrågan i regeringsförklaringen: ”Sveriges miljöarbete ska vägledas av ambitiösa miljö- och klimatmål, och följas av tydliga handlingsplaner. Kraftfulla åtgärder för att möta klimatförändringarna ska genomföras inom transport-, bostads- och industrisektorn”. 55 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=56">Framtidssäkra byggnader Böcker / Länkar Böcker R1 </a> – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav – ISBN 91-976271-0-0 Handbok för energiledningssystem – Tips och goda råd från Energimyndigheten Svensk Energiledningsstandard – SS 62 77 50 Luften inne dödar – ISBN 91-631-5066-2 Andnöd – en handbok om luften i våra bostäder – ISBN 91-631-6765-4 Bäst i klassen – en bok om lönsamt inneklimat – ISBN 91-631-6765-4 BFR Energieffektiv. Handbok för bostadsrättsföreningar – Energikontoret region Stockholm Byggnaden som system – Enno Abel, Arne Elmroth – ISBN 91-540-5974-1 Instruktioner för drift och underhåll – 91-7333-106-6 Länkar ENERGILäNKAR www.effektiv.org EFFEKTIv är ett kunskapsprogram med syfte att vara en kvalificerad kunskapsbas beträffande energi-, miljö- och kostnadseffektiva energisystem i framför allt bostäder och lokaler. Bakom EFFEKTIv står näringslivet och staten tillsammans. www.energimyndigheten.se www.energiradgivarna.com Energirådgivarnas hemsida. www.enyckeln.se Statistik för flerbostadshus och lokalfastigheter. 56 Böcker R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav – ISBN 91-976271-0-0 Handbok för energiledningssystem – Tips och goda råd från Energimyndigheten Svensk Energiledningsstandard – SS 62 77 50 Luften inne dödar – ISBN 91-631-5066-2 Andnöd – en handbok om luften i våra bostäder – ISBN 91-631-6765-4 Bäst i klassen – en bok om lönsamt inneklimat – ISBN 91-631-6765-4 BFR Energieffektiv. Handbok för bostadsrättsföreningar – Energikontoret region Stockholm Byggnaden som system – Enno Abel, Arne Elmroth – ISBN 91-540-5974-1 Instruktioner för drift och underhåll – 91-7333-106-6 Länkar ENERGILäNKAR www.effektiv.org EFFEKTIv är ett kunskapsprogram med syfte att vara en kvalificerad kunskapsbas beträffande energi-, miljö- och kostnadseffektiva energisystem i framför allt bostäder och lokaler. Bakom EFFEKTIv står näringslivet och staten tillsammans. www.energimyndigheten.se www.energiradgivarna.com Energirådgivarnas hemsida. www.enyckeln.se Statistik för flerbostadshus och lokalfastigheter. 56 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=57">Framtidssäkra byggnader Sida 57 www.passivhus.nu o</a> m passivhus. www.passivhuscentrum.se Passivhuscentrum i västra götaland. www.klokainvesteringar.nu om energieffektivisering från Miljöförvaltningen i Stockholm. www.energiradgivningen.se Energirådgivningen i Region Stockholm. www.edkalkyl.se Boverkets kalkylhjälpmedel för energieffektiviseringsåtgärder. ALLMäNNA LäNKAR www.svenskinnemiljo.se www.vvsforetagen.se www.kyl.se Kylentreprenörernas Förening. www.svenskventilation.se www.isolering.org www.boverket.se www.naturskyddsforeningen.se www.siki.se vvS Tekniska Föreningen. www.kys.se Kylbranschens Samarbetsstiftelse. www.miljomal.nu Miljövårdsrådets hemsida. www.byggabodialogen.se Företag, kommuner och regeringen har tillsammans i Bygga-bo-dialogen formulerat ett antal mål som man vill arbeta för att uppnå, Bygga-bo-målen. Aktörerna har skrivit under en överenskommelse och ett antal åtaganden om konkreta insatser som de nu genomför. www.av.se/teman/ventilation Temasida om ventilation från Arbetsmiljöverket. 57 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=58">Framtidssäkra byggnader Ordförklaringar 58 58 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=59">Framtidssäkra byggnader Sida 59 Ordlista Behovssty</a> rning – Systemet är i drift, automatiskt eller manuellt, när behov finns. Driftstider – tid då systemet är på eller i drift. En fläkt som går året runt har då en driftstid på 8760 h. Frikyla – innebär utnyttjandet av naturens egna resurser att kyla till exempel med kall uteluft eller med vatten från ett vattendrag. F-system – System där frånluftsflödet är fläktstyrt. FT-system – System där både från- och tilluftsflöden är fläktstyrda, kallas ofta balanserade ventilationssystem. FTX-system – System där både från- och tilluftsflöden är fläktstyrda och som dessutom innehåller värmeväxlare för återvinning av värme ur frånluften. Installationssystem – Kan vara ett värme- kyl- eller ventilationssystem. Omfattar hela installationen. Kanalsystem – Sammansatt system av ventilationskanaler. Klimatskärm – Byggnadens ytterväggar, fönster, dörrar, tak och golv. Klimatskal – se Klimatskärm. Komfortkyla – Kylanläggning som kyler rummet till en behaglig temperatur. Köldmedium – Kemiska ämne hermetiskt inneslutet i kyl- eller värmepumpanläggningen. Ger genom sina egenskaper möjligheter att flytta värme. LCC – Life Cycle Cost – Begreppet Lcc - Life cycle cost eller LivscykelKostnad - innefattar både investering och driftskostnader under systemets livslängd. ovK – Obligatorisk VentilationsKontroll. Radiatortermostat – reglerar radiatorventilen så att radiatorn erhåller rätt mängd vatten för att kunna hålla inställd temperatur i rummet. Reglerkurva – en kurva som anger sambandet mellan utetemperatur och temperatur på vattnet till radiatorerna. Ger en jämn energieffektiv temperaturreglering i byggnaden. Samdrift – med hjälp av styrsystem se till så att systemen för till exempel värmning och kylning inte motverkar varandra. Självdragsventilation – ventilation som åstadkoms genom termiska krafter. sFp – står för specifik fläkteffekt och anges i enheten kW/m3 ning om hur eleffektiv en ventilationsanläggning är. Varmvattencirkulation – systemet används för att hålla tappvarmvattenledningen varm så att man inte behöver vänta på att det ska komma varmt tappvarmvatten ur kranen. Vaxtermostat – se radiatortermostat . Ventilationsdon – Oftast den del som syns av ventilationssystemet. I donen tillför eller suger man ut luften till/ från rummet. Kallas också luftdon. 59 ,s. Talet ger en uppfatt <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=60">Framtidssäkra byggnader Sida 60 VVC – förkortning </a> för varmvattencirkulation. VVC-ledning – är den ledning som leder vattnet tillbaka från tappvarmvattenledningen till beredaren så att vattnet värms på nytt. (den blå ledningen i figuren på sid 45). vvs – Förkortning för Värme Ventilation och Sanitet. Ventilationsflöden – Luftmängd per tidsenhet och mäts oftast i liter per sekund l/s. Verkningsgrad är ett mått på maskiners effektivitet med avseende på energiförbrukning. Verkningsgraden uttrycks oftast i procent och är mängden nyttig energi (till exempel i form av mekaniskt arbete) dividerat med mängden tillförd energi (till exempel i form av elektricitet). Skillnaden däremellan är oftast förluster i form av värme. Värmelast – Värmebehov. Värmepump – Uppvärmningsanordning som utnyttjar den gratisenergi som finns i t ex uteluft, frånluft eller marken och som ger 2-5 gånger mer värmeenergi än den förbrukar i elenergi. Återbetalningstid – Beskriver hur låg tid det tar att återbetala en investering. 60 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=61">Framtidssäkra byggnader Sida 61 I Energiteknikhand</a> boken finns all information du behöver för att kunna ge råd om energieffektivisering och utföra rätt åtgärder hos dina kunder. Beställ den på: www.svenskinnemiljo.se 61 Energiteknikhandboken KLIMATSMARTA TIPS OCH IDÉER FÖR FASTIGHETSÄGARE, FÖRVALTARE, TEKNIKER, INSTALLATÖRER OCH ANDRA ENERGIAKTÖRER 1 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=62">Framtidssäkra byggnader Sida 62 62 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=63">Framtidssäkra byggnader Sida 63 63 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=1r9sj5jn&amp;gInitPage=64">Framtidssäkra byggnader Sida 64 alla VEt att Vi må</a> stE minska vår klimatpåverkan. det snabbaste och ofta lönsammaste sättet att minska vår energianvändning är att göra våra byggnader energisnålare. bygg- och fastighetsbranschen svarar för ca 40 % av vår totala energianvändning. energisnåla byggnader är också mer lönsamma att äga. i boKEn ”FramtidssäKra byggnadEr” får du veta vad du kan göra och vilken effekt det får. Energisnåla byggnader är också framtidssäkra. de blir mycket mindre beroende av den tekniska och prismässiga utvecklingen av våra framtida energislag. Branschsamverkan mellan vvs Företagen • kylentreprenörernas Förening • Svensk Ventilation Isoleringsfirmornas Förening isBN?????????? 64