<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=1">En bättre värd Sida 1 XÇuùààÜxäùÜw EN TIDNING FRÅN</a> VASAKRONAN NUMMER 2 JUNI 2006 BAKTERIER PÅ VÄG IN Inred med ljud Utvecklande teknik
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=2">En bättre värd Sida 2 2 9 NATURLIKT LJUD STRESSAR </a> AV BLUNDA OCH TÄNK dig att du redan ligger där i hängmattan. Stressen är långt bort och du njuter av tystnaden. Men är det helt tyst? Eller njuter du egentligen av ljudet i bakgrunden, fågelkvittret och vågorna? Ljud påverkar oss. Att musik kan vara lugnande och är det knappast någon som protesterar mot. Nu visar det sig att även naturljud har positiv inverkar och minskar stressen. I alla fall om man får tro vår egen undersökning Kontorsbarometern. Ungefär var tredje av de svarande tycker att naturljud är det som minskar stress i störst utsträckning. MEN HUR FÅR man in naturljudet på kontoret? Räcker det med en cd-skiva med porlande vatten? På Nääs Fabriker i Lerum har man tagit steget fullt ut för att skapa ett naturlikt ljud. Ljudinstallationer i gemensamma utrymmen ska verka lugnande – vattendroppar som sakta faller, en surrande humla. Här finns till och med en ljuddusch för den som behöver en intensiv dos. ATT ALLA VÅRA arbetslokaler inreds så ljudmedvetet kommer nog att dröja. Men alla företag har mycket att vinna på att se över ljudnivån. En stressad medarbetare arbetar helt enkelt inte effektivt. Den allmänna ljudnivån och venti- lationen, både när det gäller ljudet och att det är för varmt eller för kallt, är faktorer som alstrar stress. Passa på att ladda upp med mycket naturljud i sommar. Gärna i hängmattan! Trevlig sommar! Eva Kasberg Chefredaktör ges ut av ANSVARIG UTGIVARE: Bengt Möller, 08-783 21 09, bengt.moller@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR: Eva Kasberg, 08-783 2118, eva.kasberg@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Sara Myrehed, 08-783 2120, sara.myrehed@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. Tel: 08-783 21 00 HEMSIDA:www.vasakronan.se REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, Intellecta Publicisterna, 08-50628874, ulrika.fricklang@intellecta.se REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Birgitta Nylander-Lindaur, Marcus Ehrenfried, Marianne Gustafsson och Bengt Möller. FORM:Ellen Fjellstedt Collin. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Åtta45, Solna, 2006. EN BÄTTRE VÄRDtrycks i cirka 8000 exemplar. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: Matti Elsinen, Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. matti.elsinen@vasakronan.se OMSLAGFOTO:André de Loistedt. XÇuùààÜxäùÜw 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=3">En bättre värd Sida 3 3 4Tonsäkert Musik och arbet</a> e hör ihop. Transistorradion på kon- toret eller jobbdatorns mediaspelare kan tyckas väldigt typiska för vår teknologiska tidsålder, men de är fram- för allt variationer på ett urgammalt tema: det ska vara sång när man … 5När ute kommer in På Nääs Fabriker i Lerum gör ljudinstallationer arbets- platsen mer levande. På plan fyra har ute kommit inomhus. I gemensamma utrymmen finns ljudinstalla- tioner som ska stå i kontrast till kontorets olika stör- ningsmoment. Ett litet svagt ljud … 9Bakterier som gör gott Många av oss ser bakterier som någonting ont. Men de flesta bakterier gör nytta. En vuxen människa bär på ungefär ett kilo bakterier som hjälper oss att över- leva. Vår livsföring och kosthållning gör dock att dessa nyttiga bakterier … 11Ett skepp kommer lastat Bylgia står som ett landmärke i Inre Hamnen i Malmö. Oerhört vackert, menar många. Annorlunda, säger andra. Oavsett åsikt så står företagen i kö för att få hyra kontor. Men huset är sedan länge uthyrt på långa kontrakt … 16Att rita om en stad Framtidens Göteborg är redan här, i alla fall på ritbor- den. Södra Älvstrandens omdaning med Götaledens öppnande är en viktig del som för staden närmare havet. Fler stora infrastrukturprojekt väntar. 19Ny teknik Ny teknik gör livet lättare. Förutom när den ställer till ett elände. Den utvecklas ständigt. I bästa fall gör även våra arbetssätt det … 27Krönika Vi sover bort en tredjedel av våra liv. Men utan den där sömnen skulle vi inte klara oss länge. När vi sover hän- der en massa viktigt i vår knopp. Våra drömmar ger oss både terapeutisk lindring och kraft att ta itu med vakenlivets många … 28Detaljen I mitten på 1800-talet intresserade sig de nya moder- na arkitekterna för gjutjärn. Inspirerade av industrin använde de det spännande materialet som erbjöd nya lösningar. Gjutjärnsgrindar var helt rätt i tiden och sattes upp runt om i huvudstaden … 16 19 11 Nr2 •2006
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=4">En bättre värd Tonsäkert 4 Mobil musik Om du rör d</a> ig på kon- toret lyssnar du kanske hellre på musik i en mp3-spelare än i datorn. Med kulört fodral från Ordning & Reda sitter Ipoden stadigt i bäl- tet, och skyddas mot repor och slag. Från 175 kr. Värdefull musik Du har förmodligen både radio och CD-spelare i din dator. Allt som saknas är ett par hörlurar för att inte störa kollegerna. Det går att få ett fungerande par för under hundralap- pen, men vissa är beredda att betala mer. Mycket mer. Shure E5c kostar 3196 kr på www.dustin.se. Det blir 103 kronor per gram. Gömd musik När datorerna fick CD-spelare började högarna av privata CD-skivor torna upp sig på kontoren. Men en trave lösa skivor ser oordnat ut, stjäl utrymme på skrivbordet och populära skivor kan lätt få föt- ter. Dessutom finns det alltid någon kollega som vill bläddra igenom din hög och rynkar på näsan åt din ”easy listening”-smak. Slipp allt detta genom att städa undan skivorna. Granits CD-låda med tamp kostar 89 kr och rymmer 26 skivor. MUSIK OCH ARBETEhör ihop. Transistorra- dion på kontoret eller jobbdatorns media- spelare kan tyckas väldigt typiska för vår tek- nologiska tidsålder, men de är framför allt variationer på ett urgammalt tema: det ska vara sång när man arbetar. Mjölkerskor, sjömän, bomullsplantagens slavar och en väldig mängd andra knegare genom historien har använt musik i arbetet för att skicka signaler, hålla tak- ten eller helt enkelt liva upp den långa arbets- dagen en smula. På det moderna kontoret skickar vi i regel meddelanden på andra sätt än genom kulning på fäbodvis, och vi behöver nästan aldrig bekymra oss om att en syssla ska göras i en viss takt. Men när det gäller att skänka inspi- ration och förströelse i arbetet är musiken fortfarande mycket viktig. Reklamradiosta- tionernas fokusering på kontorslyssnarna kan ses som en fingervisning om detta. FÖRR, I GALÄRSKEPPETS roddarlag, eller vid handarbetet i fotogenlampans sken var folk förstås tvingade att komma överens om sångerna. Idag, med transistorradion i cell- kontoret eller mp3-filer och hörlurar i kon- torslandskapet, så kan var och en välja sitt eget livs soundtrack. Men att döma av en undersökning som gjorts av datortillbehörs- företaget Logitech så väljer vi enligt vissa mönster. Drygt tre av fyra svenska arbetsta- gare lyssnar på musik på jobbet, enligt enkäten. 64 procent tycker att pop är det bästa musikvalet om man vill öka motivatio- nen, och 55 procent anser att klassiskt är den bästa genren för koncentration och för att motverka stress. Företaget har sammanställt guiden till rätt arbetsmusik här intill. Anders Nilsson TONSÄKERT eâÇàá~Ü|äuÉÜwxà VÄLJ RÄTT ARBETSMUSIK GenrePassar för pop motivation, effektivitet house/danceenergi klassisk musikkoncentration och fokus new ageavslappning jazz/bluesinspiration rap/r&bsjälvförtroende Säker musik Inte långt kvar till semestern. Dags för återhämtning, javisst, men också en massa självvalt och ofta bullrigt arbete – allt från gräsklippning till renoveringsprojekt. Se till att skyd- da din hörsel med bra kåpor, och passa på att skaffa några som du kan lyssna på musik i. De är dess- utom väldigt bra när du vill avnjuta radions ”Sommar” i hängmattan samtidigt som grannen klipper gräs- mattan. Sordin FM Pro kostar 995 kr på Clas Ohlson.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=5">En bättre värd När ute kommer in NÄR UTE KOMMER IN</a> >> 5 Framför ett runt fönster i Nääs Fabriker i Lerum är en ljuddusch placerad. Där översköljs besökaren av Sävelångens ljudlandskap och gränsen mellan inne och ute upphävs. Ljudduschen består av en takhängd stereohögtalare i en plexiparabol med koncentrerad riktverkan rakt nedåt. NÄR UTE KOMMER IN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=6">En bättre värd Sida 6 >> 6 PÅ NÄÄS FABRIKER i Leru</a> m gör ljud-installa- tioner arbetsplatsen mer levande. På plan fyra har ute kommit inomhus. I gemensamma utrymmen finns ljudinstallation- er som ska stå i kontrast till kontorets olika störningsmoment. Ett litet svagt ljud av en humla som surrar genom rummet eller avlägsen fågelsång och en bäck som porlar. Ur högtalarna på toaletterna kommer ner- transponerade ljud av fallande vattendroppar. Så låga att de låter som meditativ klockklang. Där ska stressen rinna av axlarna. Och kanske det mest spektakulära av allt – ljudduschen. En koncentrerad ”stråle” av naturljud, som riktas ner mot den som ställer sig under duschen. Samtidigt kan lyssnaren se ut mot vattnet genom ett fönster. –Det här är en ganska djup byggnad. Alla företag som hyr kontor på plan 4, mellan 15 och 20 stycken, har tillgång till fönster, men de gemensamma ytorna, till exempel köket, ligger i mitten, säger Katarina Stensryd, vd för Nääs Fabriker AB, som ägs av Byggnadsfir- man Ernst Rosén AB. –Nääs Fabriker ligger i en fantastisk miljö med närhet till sjön Sävelången. Genom I ”Navet”, den stora gemensamma ytan mitt i våningsplanet, är ett ljud- landskap uppbyggt som återspeglar den omgi- vande naturen med vatten, vind, fåglar och andra djur.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=7">En bättre värd Sida 7 7 Kontors- barometern Att bu</a> ller är det som mest ökar stressen och minskar arbetsin- satsen bekräftas av dem som svarade på Vasakronans undersökning Kontorsbarom- etern. 61 procent har svarat att den allmänna ljudnivån är det mest störande på kon- toret. 52 procent svarar ven- tilationen. Samtidigt anges naturljud vara den faktor som minskar stress i störst utsträckning, var tredje svarande har angett det alternativet. Läs mer på www.kontorsbarometern.se. ljudinstallationen plockar vi in de naturliga ljuden utifrån, till exempel läten av sjöfågel och kluckande vatten mot en brygga, även i de utrymmen som inte har direktkontakt ut. ATT INREDA RUMmed färg och ljus är en självklarhet. Men att använda ljud har hittills inte funnits med på arkitekternas palett. Såvi- da det inte handlar om utslätad bakgrunds- musik i hissar och butiker. Ändå är ljud det sinnesintryck som alltid påverkar oss. Man kan inte stänga öronen och till och med när man sover kan man registrera ljud. Och på kontoret låter det mest hela tiden – maskiner, fläktar och prat. –Vi har ingen biologisk beredskap att hantera de raka förloppen från ljud som ligger på hela tiden, som bruset från fläkt- och luftkonditionerings system. Sådana ljud finns inte i naturen och fungerar förslöande mentalt, säger Olle Niklasson, AudioTechture. –Den enda gången man inser vilka ljud man sitter i är när systemen stängs av. Då känns det som om gummisnoddarna åker loss från axlarna. Olle Niklasson driver företaget tillsammans med Åke Parmerud. De sålde in idén om ljudinstallationer till Nääs. Nu har den anläggningen gått i 2,5 år och AudioTechture har fått fler uppdrag på andra håll. –Det märkliga är att när vi hör utomhus- ljud känns rummet större, även om synen säger något annat. Hör man ett naturljud, som signalerar oändlig himmel så blir den samlade effekten att utrymmet känns större, säger Olle Niklasson. POPULÄRT HARdet i alla fall varit bland hyresgästerna på Nääs Fabriker. När det datorbaserade systemet någon gång har gått ner, ringer de omedelbart och vill ha sitt ljud tillbaka. –Det är stimulerande! När jag lämnar mitt kontor och går till lunchrummet så känns det uppiggande, även om naturljuden inte hörs så högt, så kommer de åt medvetandet på något sätt, säger Lisbeth Lindström, Iduna AB. –Ibland använder jag också ljudduschen för att samla tankarna. När man kör fast i ett jobb kan man ta en promenad, jonglera eller bara ställa sig under ljudduschen. Maria Åslund � ������ ���� Mozarteffekten Kossor mjölkar bättre och barn blir intelligenta av att lyssna på Mozart? Nja, dessa påståenden ska man ta med en rejäl nypa salt. –Efter Don Campells bok ”Mozarteffekten” gjordes ett antal vetenskapliga studier, men de kan inte bekräfta den här effekten, säger Anders Kjellberg, professor vid Högskolan i Gävle. –Det är inget speciellt med Mozart och att lyssna på musik påverkar inte utveck- lingen. Inte heller ska man tro på tonåringar som påstår att de läser läxor bättre om de får lyssna på musik samtidigt. Staffan Hygge, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle, har gjort inlärningstester som visar att det är precis tvär- tom. Inlärningen minskar med musik i lurarna, även om det är låtar man gillar. Olle Niklasson. I entréns tak sitter en videokamera som registrerar och analyserar förbipasserande och anpassar olika välkomst- eller avskedsljud därefter. Ljuden har en musikalisk/harmonisk grundkaraktär men varieras beroende på hur fort besökaren rör sig och antalet passerande.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=8">En bättre värd Sida 8 8 Tystare landskap Fördelar </a> med kontorslandskap är bra kommunikationsmöj- ligheter och effektiv användning av lokalens ytor. Men nackde- larna är höga ljudnivåer från till exempel telefoner, samtalande kollegor, störande klapprande stegljud och ventilationsljud. På Nordea i Stockholm genom- fördes en rad åtgärder för att skapa en behaglig ljudmiljö. Ljudnivån i landskapet är nu cirka 50 dBA. Utan åtgärder skulle den varit minst 10 dBA högre. Taketär ljudabsorberande med varierande takhöjder. Golvetär lättskött med ljud- absorberande mjuka mattor som inte ger stegljud. Textilierför fönstren i kraftigt material med vikten 250 g per kvadratmeter. Trans- parenta textilier har nästan ingen ljuddämpande effekt. Skåphar öppna ytor i ansikts- höjd som också fungerar dämpande. Arbetsplatsernaär försedda med ljudabsorberande skärm- väggar. Datorerär monterade med systemenheten under skrivborden för att eliminera fläkt- och resonansljud. Kopiatorer och skrivareär placerade i separata rum med väggar och dörr i glas så man kan se om de används. Konferensrummenfinns på flera ställen och är ljudiso- lerade. Här kan även korta informella möten hållas för att hålla nere ljudnivån i kon- torslandskapen. Telefonteknikeninnebär att alla använder headset som gör att samtalsnivån sänks. KÄLLA: PREVENT LJUD PÅ KONTORbrukar ofta handla om bullernivåer. För låter gör det, även om man inte precis står bland slamrande plåtpressar och pysande pneumatik. Men om man definierar buller som störande ljud så finns det många sådana i kontorslandskapet. –Det överlägset största problemet är andra människors prat. Tal går i gräddfil in i medve- tandet, vi är helt enkelt särskilt känsliga för det, berättar Anders Kjellberg, professor i inomhusmiljö vid högskolan i Gävle. Att snabbt ta till sig tal kan vara en funk- tion som hamrats ut av evolutionen, för samarbete och överlevnad. –Andra människoproducerade ljud, som till exempel telefonsignaler och steg, är också privilegierade ljud som tar vår uppmärk- samhet. Den tredje kategorin av störande ljud på kontor kommer från ventilation och andra maskiner. Några hörselskador blir det inte av det här. Därför prioriteras kanske inte problemet med störningar från andras telefonprat och klapp- rande skor över golvet. Istället framhålls det öppna kontorslandskapet som en kreativ och samarbetande miljö, som dessutom sparar kvadratmeter. Men det finns alla skäl att skapa miljöer som minskar även buller på kontor. Trivseln är förstås viktig, men oljud kostar också pengar. VETENSKAPLIGA UNDERSÖKNINGARvisar att prat, ringsignaler och brus stör koncentra- tionsförmågan samt skapar stress och trötthet. Prestationen minskar kraftigt när man ska utföra uppgifter samtidigt som till exempel någon pratar bredvid. De negativa effekterna märks mest i verbala uppgifter, som att läsa och skriva. Ur det här perspektivet är kontorsland- skapet en riskmiljö. Men det går också att inreda sådana miljöer så att de fungerar. Nordea ljudsanerade ett kontor i Stockholm och sänkte ljudnivån med minst 10 dBA genom de åtgärder som finns listade här intill. Maria Åslund LJUD SOM STÖR Störningsgrad Diagrammet visar i vilken utsträckning olika typer av ljud stör oss. Mätningen utfördes under arbete med två uppgifter, dels korrekturläsning och dels enklare arbete där reaktionstiden är kort, och i tre olika typer av buller.KÄLLA: KJELLBERG & SKÖLDSTRÖM 50 40 30 20 10 0 Typ av buller Lågt brus Högt brus Tal Korrekturläsning Enkel reaktionstid
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=9">En bättre värd Bakterier som gör gott GRANNAR Hyre</a> sgäst:BioGaia AB Adress:Stora Södergatan, Lund Antal anställda:16 i Lund. Hyresgäst sedan: 3 maj, 2006. Storlek:300 kvm med möjlighet till utbyggnad. BIOGAIA UTVECKLAR och marknadsför pro- biotiska tabletter, olja, tuggummin och kultur- er för livsmedel med den patenterade mjölk- syrabakterien Lactobacillus Reuteri som bas. Bakterien finns naturligt i magen hos många och även i många kvinnors bröstmjölk. Med probiotisk menas att produkterna har bevisat positiv effekt på hälsan. Produkter med BioGaias Reuteribakterier i går att köpa i 19 länder på fyra kontinenter och företaget samarbetar med en mängd forskare över hela världen för att hitta nya hälsobringande användningsområden för den nyttiga bakterien. Huvudkontoret ligger i Stockholm, medan produktutveckling, produktion, kvalitetskon- troll, logistik och laboratorier finns i Lund. Nyligen flyttade verksamheten i universitets- Många av oss ser bakterier som någonting ont. Men de flesta bakterier gör nytta. En vuxen människa bär på ungefär ett kilo bakterier som hjälper oss att överleva. Vår livsföring och kost- hållning gör dock att dessa nyttiga bakterier behöver hjälp på traven. Bakterier som gör gott >> 9 ZÉwt ANDRÉ DE LOISTEDT
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=10">En bättre värd Sida 10 10 staden in i nya lokaler </a> i Vasakronans hus på Stora Södergatan. Önskemålen var lite speciel- la: kontor och laboratorium skulle ligga till- sammans. –Tidigare satt vi i två hus 500 meter ifrån varandra. Avståndet var inte stort, men i och med att vi totalt bara är 16 personer i Lund upplevdes uppdelningen som bökig. Den dagliga pulsen uteblir lätt när man sitter i skil- da lokaler, säger Kristina Silverio, produk- tions- och produktutvecklingschef på BioGaia. I de nya lokalerna är laboratoriet placerat i mitten och glasdörrar gör att alla kan se vad som händer där inne. –Det känns bra att ha hjärtat i verksam- heten i mitten. –Det vi håller på med är verkligen helt ofarligt. Vi gör kvalitetskontroller av produk- ter och driver utvecklingsprojekt. Det enda som krävs är vatten och kylrum, och det fanns redan i lokalerna eftersom här tidigare var en läkarmottagning. Det första som möter besökaren är en bor- deauxfärgad vägg. Det är BioGaias profilfärg. I övrigt är färgskalan ljus, med mycket glas. Lokalen är avlång, 25 meter lång och sex meter bred. En korridor går tvärs igenom hela lokalen. På båda sidor finns kontor och sam- lingsrum och i mitten tronar laboratoriet. EN STOR DEL AV VERKSAMHETEN består av att hitta nya användningsområden för Reuteribakterien. I början var det tufft att få någon som helst acceptans för produkterna. Tanken att blanda nyttiga bakterier i livsmedel var revolu- tionerande och motståndet kompakt. För att få lov att sälja företagets första pro- dukt Bra Mjölk, krävdes till och med att defi- nitionen för vad mjölk var för något ändrades. Det var 1991. Numera är intresset för probiotika mycket större och växande. Förutom i mjölkprodukter finns Reuteri också som produkter i tablettform och som oljedroppar skyddade i dryckesförpackningens sugrör, och som tuggummin för förbättrad munhälsa/tandhälsa. Användningsområdena vidgas också. Exem- pel på nyligen publicerade undersökningar där man lyckats påvisa påtagliga förbättringar är kolik hos barn och korttidssjukfrånvaro bland fabriksarbetare (se ruta). Mycket lovande är också resultaten från en studie som visar att Reuteri hämmar bakterier som orsakar magsår. Carl Johan Liljegren Kolikbarn skriker mindre Kolik är ett gissel som drabbar omkring tio procent av alla barn och därmed också deras föräldrar. I dag finns inget riktigt bra läkemedel att tillgå, men en Italiensk studie visar att Reuteridroppar ger avsevärd lindring. När studien påbörjades skrek alla barn i genomsnitt mer än 200 minuter per dygn. Redan efter en vecka skrek de barn som fick Reuteridroppar väsentligt mindre än de som fick traditionell medicin. Efter fyra veckor skrek barnen som fått Reuteri bara 20 minuter per dag medan de barn som fick standardmedicin skrek i 156 minuter. De barn som fått Reuteridrop- par skrek alltså 2 timmar och 16 minuter mindre per dag än de barn som fått den medicin som i dag används mot kolik. Hälften så sjuk En nyligen utförd studie på Tetra Pak visade att en daglig dos Lactobacillus Reuteri sänkte korttidssjukfrånvaron bland företagets fabriksarbetare med 55 procent. Effekten var särskilt stor bland dem som arbetade skift, en grupp vars immunförsvar generellt är sämre än de som enbart arbetar dagtid. Kristina Silverio, ansvarig för att utveckla BioGaias nya produkter.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=11">En bättre värd Ett skepp kommer lastat >> 11 Text:</a> Peter Fredriksson Foto:Stig-Åke Jönsson och Lasse Nybom ARKITEKTEN HANS WESTMANvar en yrkesman som gärna stack ut hakan. Den bärande tanken i hans alster var att arkitekter- na skulle rita mänskliga miljöer där färg och variation var bärande element. Hans idéer finns idag förverkligade i bland annat Lunds ETT SKEPP KOMMER LASTAT Bylgia står som ett landmärke i Inre Hamnen i Malmö. Oer- hört vackert, menar många. Annorlunda, säger andra. Oavsett åsikt så står företagen i kö för att få hyra kontor. Men huset är sedan länge uthyrt på långa kontrakt. studentbostadsområden och flera offentliga och privata byggnader runt om i Skåne. När han 1957 fick i uppdrag att rita kontorshuset Bylgia 1 i centrala Malmö åt dåvarande Sjöförsäkringsaktiebolaget Öresund passade han på att ta ut svängarna ordentligt. Med tanke på närheten till vattnet och upp- dragsgivarens verksamhet var det självklart att byggnaden skulle utformas som en båt, bre- dast i mitten och avsmalnande mot fören och aktern. Uppdragsgivaren gillade idéerna och 1960 invigdes byggnaden som med tiden kom att ETT SKEPP KOMMER LASTAT
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=12">En bättre värd Sida 12 12 husera hela Skandias ver</a> ksamhet i Malmö. När så Vasakronan köpte fastigheten 1999 såg man genast vilka möjligheter som fanns i det spännande huset. –Läget kunde inte vara bättre. Även om den stora bomässan Bo01 i Västra Hamnen inte gått av stapeln insåg vi att det här området skulle bli mycket eftertraktat. Och med facit i hand vet vi att byggnaden ligger mitt i smeten, säger Anders Davidsson som är förvaltare på Vasakronan. ALLDELES I GRANNSKAPET bullrar det av byggmaskiner som går i stort sett dygnets alla ljusa timmar. Den blivande citytunneln i anslutning till centralstationen ligger bara ett stenkast bort och samma sak gäller Dockanområdet där det byggs nya kon- tors- och bostadsfastigheter. Under årens lopp har Bylgia använts flit- igt, varför det var dags för en omfattande totalrenovering när Vasakronan tog över. –Bland annat hade den klinkerförsedda fasaden skador på flera ställen. När vi tog kontakt med Höganäs som tillverkat klink- erplattorna på 50-talet visade det sig att gjutformarna fanns kvar, så det var bara att beställa en omgång, säger Anders Davidsson som är förtjust i den ovanliga fasaden som ger byggnaden en stor del av dess karaktär. Under renoveringens gång passade man även på att byta ut samtliga 850 fönster mot energibesparande treglasfönster. Som en positiv bieffekt minskade även bullret från den omgivande trafiken kraftigt. –Ett bra val, inte minst med tanke på att trafiken ökat markant under det senaste året, säger Anders Davidsson. Bylgiahuset Fastighetsbeteckning:Bylgia 1. Yta:8832 kvadratmeter kontorsytor, 547 kvadratmeter övrigt. Byggår:1960, renoverat 2005. Adress:Hans Michelsgatan 2/Skeppsbron 17. Hyresgäster: Findus Sverige, SWECO och Vasakronan Service Partner. Arkitekt: Hans Westman.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=13">En bättre värd Sida 13 13 I de flesta rum finns de</a> t en strålande havsutsikt där hyres- gästerna vid klart väder kan se både det brusande stads- livet i den Inre Ham- nen, Turning Torso och byggnaderna i Köpenhamn på andra sidan Öresund.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=14">En bättre värd Sida 14 14 Bylgia var dotter till a</a> sarnas gudinna Ran och hennes make, havsguden Oger. Tillsammans med sina åtta systrar personifierade Bylgia böljorna i havet.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=15">En bättre värd Sida 15 15 Havsutsikten i kombinati</a> on med det centrala läget har gjort det lätt att hyra ut samliga lokalytor. Idag hyr Findus Sverige, arkitektfirman SWECO samt Vasa- kronan Service Partner.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=16">En bättre värd Att rita om en stad DET DRAR IHOP S</a> IG TILL FESTi Göteborg, och det i många bemärkelser. Det är politiker, arkitekter, stadsplanerare och göteborgarna som ska duka bordet, inspirerade av framtids- filosofer som Richard Florida. I sommar firas Götatunnelns öppnande och utbyggnaden av Södra Älvstranden. Men den verkliga huvudrätten på det stora festbordet kommer senare, anser regionchef Anders Erlandsson på SWECO FFNS Arkitekter. –Om vi ska utveckla Göteborgs fulla poten- tial så behövs ett helhetstänkande kring stads- planeringen. På den framtida festen i Göte- borg är Götaleden och Södra Älvstranden bara slipsnålen i kostymen, säger han medan kollegan Lars Almqvist på SWECO VBB nickar intensivt. I grunden ligger visionen om ett Göteborg som lämnat postindustrialismen bakom sig och lever ett kreativt, mångkulturellt och inte- grerat urbant liv som navet i en framgångsrik västsvensk region. De båda SWECO-cheferna är inte de enda göteborgare som inspireras av forskaren Richard Florida och hans teorier om framgångsrika kreativa städer baserade på Talang, Teknologi och Tolerans. –Det är tre viktiga infrastrukturprojekt som bestämmer stadens framtid: Södra älvstran- den, Västlänken och nya broförbindelser över Göta älv. Om de tre projekten kan infrias tar Göteborg ett jättekliv, säger Lars Almqvist. SWECO HAR VARIT STARKT engagerade i pro- jektet Södra Älvstranden. Inte mindre än fem av SWECOs tio olika bolag har jobbat i pro- jektet med allt från projektering av Götatun- neln till ventilation och el-installationer. Vi tar en kort promenad till Götaledens uppfart vid Lilla Bommen –Jaha, titta här… så här ser räcket ut i verkligheten! Det har jag bara sett på våra modeller, säger Anders Erlandsson och skrat- tar. Han och Lars Almqvist har grundidén för Södra Älvstranden klar för sig: –Det gäller att skapa någon form av enastående attraktion på området. Även om ATT RITA O Framtidens Göteborg är redan här, i alla fall på ritborden. Södra Älvstrandens omdaning med Götaledens öpp- nande är en viktig del som för staden när- mare havet. Fler stora infrastrukturprojekt väntar. Södra Älvstranden i Göteborg blir nästan bilfritt när all genomfartstrafik leds i den nya tunneln. JOHAN WINGBORG
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=17">En bättre värd Sida 17 trafiken kommer bort återst</a> år hinder i stadsmiljön – människor strömmar inte spon- tant ner på området. Vi lever inte i ett ständigt Göteborgskalas, utan området måste fungera även i trista november, säger Anders Erlands- son En enastående attraktion, var det ja. Området är faktiskt redan unikt – ingenstans i norra Europa har så stor central yta i en storstad frilagts för exploatering, hävdar ”förståsigpåarna.” I sommar offentliggörs de första detaljplan- erna för Södra Älvstranden. Då har sex idé- grupper och tusen- tals göteborgare sagt sitt om hur man vill ha det. Det götebor- garna vet i dag är att en konstgjord sjö tillfälligt ska anläggas mellan Operan och Nordstaden för att skapa en vattenspegel inne i stan under EM. På Vasakronan ser regionchef Rolf Åkerman framtiden an med spänning. Vasakronan har ett stort fastighetsinnehav inom det område som berörs av detaljplanerna. Av de diskus- sioner som har förts kan man ana vartåt det lutar för Södra Älvstranden, anser han: –En spårvagnslinje, en del bostäder, nöjes- etableringar, en del grönytor och relativt lite nya kontorslokaler. Jag tycker att det är vik- tigt att vi inte får för stora tomma grönytor, säger han. DE ANDRA PROJEKTEN som ska förvandla Göteborg. Vad handlar de om? Västlänken är det kanske mest spännande projektet – och det särklassigt dyraste. Tanken är att leda järnvägstrafiken i tunnlar under jord och skapa ett trafiknät för genomgående trafik. I de förslag som presenterats krävs ytterli- gare minst en ny järnvägsstation. –Västlänken handlar främst om kortare MENSTAD Lars Almqvist och Anders Erlandsson, SWECO. >>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=18">En bättre värd Sida 18 18 transporttider och hela </a> regionens integration. Samtidigt frigörs nya spännande ytor i Göte- borg, säger Lars Almqvist. De nya broförbindelserna är inte lika kost- samma. Men det kräver snabba beslut, om staden ska kunna knytas ihop över älven och de båda älvsträndernas potential ska kunna utnyttjas helt. SWECO har själva bidragit till debatten med förslag som innebär sex broar över älven jämfört med dagens två. –Man måste se staden som en helhet. Det finns ett uppdämt behov att förnya staden hos många, både fackfolk och vanligare götebor- gare. Problemet är att allt fokuseras på Södra Älvstranden, allt ska realiseras där. Det går inte, utan man måste göra ett väldigt bestämt val mot bakgrund hur man vill att stan ska se ut om 10-15 år, säger Anders Erlandsson. Staden går i väntans tider, både på planerna för Södra Älvstranden och för andra diskuter- ade infrastrukturprojekt. Inte minst gäller det stadens fastighetsägare som söker lämpliga positioner inför det nya kreativa, integrerade Göteborg alla hoppas på. –Det finns ett ökat intresse för våra lägen nere vid Lilla Bommen och Gullbergsvass. Och då handlar det inte bara om kontor utan även om exempelvis restauranger, säger Rolf Åkerman på Vasakronan. Thomas Pettersson Lars Almqvist och Anders Erlandsson på Sweco framför den nya tunnelns öppning. Göteborg har länge varit avskuret från hamnen. Götaleden har nu genomgått en stor ombyggnad och genomfartstrafiken leds i en tunnel mellan Järntorget och Lilla Bommen. Kvar ovan jord blir bara den lokala trafiken. Med Götatunneln återfår staden kontakten med vattnet och dess- utom utlovas bättre trafiksäkerhet, miljö och framkomlighet. Helgen den 16-18 juni invigs Götatunneln. Senare i år blir det mesta av det som återstår i projektet klart. Höjdpunkten under invigningen är tun- nelloppet Götatunneln, ett lopp ovan och under jord som är 6,7 km långt med start och mål vid den östra tunnelmynningen närmast Centralstationen i Göteborg. En av loppets sponsorer är Vasakronan. Samma helg är det också målgång för Volvo Ocean Race i Göteborg. På Lindhol- men, där båtarna kommer att ligga förtöj- da, blir det fest och massor av aktiviteter under dagarna fyra. Underjordiskt firande
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=19">En bättre värd Ny teknik 19 >> Text: Anders Nilsso</a> n Illustration: Barry Crusell Ny teknik gör livet lättare. Förutom när den ställer till ett elände. Den utvecklas stän- digt. I bästa fall gör även våra arbetssätt det i samma takt. Ett flitigt använt redskap i framtidens kontor? En liggande skärm har visat sig fungera väl som delade gränsnitt. Folk sprider sig spontant runt skärmens alla sidor.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=20">En bättre värd Sida 20 20 >> 1960-taletHistorisk å</a> terblick 1870-talet Patent på två uppfinningar som ska komma att dominera kontorsvärlden under mycket lång tid: skriv- maskinen och telefo- nen. –TEKNIKEN HAR rationaliserat en mängd arbetsprocesser, men den har också gjort att vi idag jobbar väldigt mycket enskilt. Nästa generations arbetsverktyg kommer att vara designade för samarbete, säger han. När människan ersätter en gammal teknik med en ny brukar nyheten ofta stöpas i en form som påminner om den gamla. De förs- ta bilarna såg till exempel ut som hästskjut- sar. Det datoriserade kontoret befinner sig i ungefär den situationen, menar Jussi Karl- gren. Att vi sitter med varsitt tangentbord och skärm vid individuella skrivbord beror egentligen inte på tekniken, utan är ett arv från skrivmaskinsåldern, som i sin tur var en vidareutveckling av plitandet för hand vid var sin pulpet. Men nu börjar vi bli så vana vid datorer att vi även mentalt kan överge skrivmaskinen och pröva nya typer av gränssnitt, menar Jussi Karlgren, som spår att tekniken i framtiden kommer att fokusera mer på samarbete och processer istället för som idag, på individer och objekt. –Ordbehandlaren blir till exempel ett verk- tyg för en texts hela livscykel, designad så att det blir enkelt att samarbeta, kommentera och ändra. Man ska inte behöva skicka doku- mentet mellan sig för att göra det. Dokumenet ska finnas tillgängligt för alla inblandade hela tiden, och om flera användare redigerar sam- tidigt så får tekniken lösa den krocken, säger han. Hårdvaran kan bli en liggande skärm, unge- fär som en bordsskiva. –Liggande skärmar har visat sig fungera bra som delade gränssnitt. Folk sprider sig spontant runt alla sidor av skärmen, och det blir ingen katederliknande situation. VI KOMMER att behöva veta mindre om teknik i framtiden, försäkrar Jussi Karlgren, och jämför med hur bilförarnas kunskaper om underhåll och reparationer har minskat i takt med att bilarna utvecklats. Tekniken anpassas till människan, helt enkelt. Det kan i dator- ernas fall handla om att tekniska rutiner automatiseras, som till exempel att filer sparas automatiskt, och att teknikprylar synkroniser- 1880-talet Stockholm blir världens telefontätaste område. Anledningen är den värm- ländske instrumentmakaren Lars Magnus Ericsson som öppnat en fabrik i staden. I slutet av decenniet är LM Ericssons produktion uppe i 20 000 enheter per år. Hur ser framtidens kontorsteknik ut? Och kommer tekniken sluta att krångla i framtiden? Vi ställde frå- gorna till Jussi Karlgren som forskar om framtida gränssnitt på SICS, Swedish Institute for Computer Science i Kista. Hurserframtidens De första kopier- ingsapparaterna. Fast då kallades maskinen för ”Ranken” efter företaget ”Rank Xerox”. Det tog dock ett par decennier
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=21">En bättre värd Sida 21 1970- och 1980-talet Faxarn</a> a blir allt vanligare. Sveriges första mobilnät (NMT) tas i drift 1981. De första mobil- telefonerna kostar en förmögen- het och väger runt 10 kg. ar automatiskt så fort de kommer i närheten av varandra. Men det handlar också om att datorerna förses med mer ”förståelse” för sociala sammanhang. –Om jag träffar Lisa och föreslår en mötestid så kan jag se på henne om den inte passar riktigt bra, utan att hon måste säga nej. Tänk när kalendern i datorn kan ge samma diskreta vink, så att det blir lite svårare att placera mötet på det klockslaget! ATT UTVECKLINGENgår mot det bättre, i snabb takt, menar han är självklart. –Ibland hävdas det att det skulle vara svårt att räkna hem effektivitetsvinsterna med den tekniska utvecklingen. Men det är nog rätt lätt att visa att det är fel. Dela ut skrivmaskin- er och karbonpapper till personalen, så får vi se hur fort det går… Datorindustrin har mognat och klyftan mellan programmerare och använ- dare överbryggas idag av designers, specialiserade på att göra programmen använ- darvänliga. Vi kan känna oss rätt säkra på att de tekniska problem vi stöter på idag kommer att rättas till, menar Jussi Karlgren. Ändå måste vi ställa in oss på att även i fortsättningen stå ut med strulande teknik, helt enkelt eftersom tekniken kommer att fortsätta att utvecklas. Nyheterna kommer även i framtiden att nå ut på marknaden innan de är färdigutvecklade. –IT är sådan till sin natur. Den har kort livslängd och börjar därför säljas innan den egentligen är klar. kontorsteknikut? ”Ibland hävdas det att det skulle vara svårt att räkna hem effektivitetsvinsterna med den tekniska utvecklingen. Men det är nog rätt lätt att visa att det är fel. Dela ut skrivmaski- ner och karbonpapper till personalen, så får vi se hur fort det går…” innan tidigare kopieringsmetoder (minns du de lila stencilerna som luktade så kon- stigt?) hade konkurrerats ut. Telefonerna är hämtade från Tekniska museet, Sveriges största tekniska museum och med en världsunik telefonsamling, som under förra året visade utställningen Älskade telefonen designhistoria. 1990-talet Vid decenniets början är e-post ett ganska okänt kommunikations- medel, och antalet mobiltelefoner fortfarande relativt litet. Tio år senare har båda företeelserna vuxit till två av våra viktigaste kommunikationskanaler. 21
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=22">En bättre värd Sida 22 Integrerad och förenklad te</a> knik Det ligger nära till hands att misstänka att nya digitala möj- ligheter innebär mer teknik- krångel och ställer större tek- niska krav på användaren. Men både Tomas Bennich och Mag- nus Christerson menar att utvecklingen går åt andra hål- let: tekniken integreras, automatiseras, förenklas. –Ett exempel är telefonerna, säger Tomas Bennich. Nu utvecklas telefoner som använ- der det trådlösa nätverket på kontoret, och slår över till mobilnätet när man går ut. Trenden mot integration och förenkling märks även i kon- torets tekniska infrastruktur, menar Magnus Christerson. Databaser slås ihop, backup- rutiner centraliseras och automatiseras och ett enda login ersätter floran av lösenord. Även maskinerna slås ihop. Det blev lite trångt på sina håll, när fax och kopiator skulle samsas med skanner och skri- vare för både svartvitt och färg. Nu minskar maskinträngseln, när allt fler kontor ersätter dessa apparater med en multi- funktionell maskin som klarar alltihop. Själva mobiltelefonen är förstås också i högsta grad multifunktionell, med e- postläsare, kalender, internet, kamera och så vidare. Inga linslusar Systemen för videokonferens har inte gjort samma snabba fram- marsch som dataprojektorerna. –Det är fortfarande rätt få företag i Sverige som använder videokonfer- enser, säger Magnus Christerson. Utvecklingen har kommit längre på andra håll i världen, och när den införs i Sverige handlar det ofta om utländska krav: huvudkontoret i Lon- don kanske kallar till videokonferens och tar för givet att det svenska dot- terbolaget har tekniken. Kista Mobile Show- case är ett samarbe- te inom mobila tjän- ster – en kombina- tion av marknadsfö- ringsplattform, branschforum och experimentverkstad. Bakom satsningen står mer än 40 aktö- rer, däribland Vasa- kronan, Ericsson, Intel, Nokia, Telia, Exportrådet, Stock- holms Stad och IT- universitetet Kista. Teknik är trendigt. Vad gäller för kontoret som vill hänga med? Här kommer en aktuell trendspaning av Tomas Bennich, projektledare för Kista Mobile Show- case, och Magnus Christerson, marknadsdirektör på Carl Lamm. PÅ SPANING I KON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=23">En bättre värd Sida 23 23 >> Still going strong Bl</a> ädderblock och skrivtavlor hör till de få verktyg på kontoret som fortfarande har en stark ställning utan att vara uppkopplade mot nätverket. Efter e-postens genombrott har det pratats om faxen som en utrotningshotad maskin. Magnus Christerson ser dock få tecken på det i försäljningen, och att döma av åtgången på toner så används verkligen maskinerna. Analogt blir digitalt Ett av det moderna kontorets stora problem är skiljeväggen mellan analogt och digitalt. Flödet har närmast varit enkel- riktat – det som finns i datorn är lätt att få ut på papper, men det som bara finns på papper kräver mycket arbete för att matas in i datorn. Idag håller det på att ändras.@ ATT VI VANT OSSvid e-posten betyder inte nödvändigtvis att vi lärt oss att använda den på ett rationellt sätt, menar Olle Bälter, e-postforskare och författare till boken ”Från E-pest till E-bäst – konkreta råd för ett bättre e-postliv”. –Att döma av de reaktioner jag fått på boken så är det ytterst få som reflekterat över hur de hanterar sin e-post. Vi skaffar oss vanor utan att tänka så mycket på det, helt enkelt, säger Olle Bälter. Framför allt finns det en utbredd ovana att läsa e-posten alldeles för ofta, menar han. Den fysiska posten går vi igenom i klump, men e-posten känner vi av någon anledning att vi vill titta på precis när den kommer. Den tillåts bryta all annan verksamhet, precis som ett telefonsamtal. Och efter varje gång behöver hjärnan en liten stund för att hitta tillbaka till de tankegångar som blev avbrut- na. För den som får mycket e-brev kan det handla om timmar av förlorad arbetstid varje dag, på grund av hattandet mellan e-post och andra arbetsuppgifter. ATT DET BLIVIT SÅ HÄRär kanske inte så konstigt. E-postprogrammen är i regel väldigt angelägna att berätta för oss att vi fått ett nytt e-postmeddelande. Och när man väl hört plinget är det svårt att koncentrera sig på det man höll på med. –Många blir stressade av att veta att det finns meddelanden som ligger och väntar på dem, säger Olle Bälter. Därför har han ett råd som är viktigare än alla andra: ”Stäng av plinget!” är bokens omkväde. Bäst är om man helt stänger av pro- grammets automatiska hämtning, tycker han. E-post – hot eller möjlighet För tio år sedan var e-post en nyhet för de flesta av oss. Idag upplevs den som ett nöd- vändigt och självklart verktyg i kontorsarbetet, men också en källa till stress och irritation. Färre, snabbare och säkrare En annan trend är att arbetsplat- serna drar ner på antalet skri- vare. Kontoren blir bättre på att hantera sina utskriftsflöden, vilket minskar behovet av att ställa ut små skrivare på olika platser i lokalen. –Ett problem med de centrala skrivarna har varit att många känt sig osäkra: ”Tänk om lönelistan som jag skriver ut nu kommer på avvägar.” eller ”Skickar jag till rätt skrivare nu?”, säger Magnus Christerson. Men det problemet minskar. Nu blir det vanligare att man loggar in i skrivarrummet när man kommit dit för att aktivera utskriften – det kan räcka med att man drar sitt passerkort i en kortläsare. Vänte- tiden kommer bara att handla om sekunder, försäkrar han. Mobilitet –Trådlöst nät ger en massa friheter – du kan gå runt, jobba i arbets- grupper och sitta i konfer- ens utan att lämna nätverket, säger Tomas Bennich, projektledare för Kista Mobile Showcase. På liknande sätt kan vi i allt större utsträckning ta med oss de tekniska möj- ligheterna ut genom kon- torets entré. Den bärbara datorn – som inte alls är någon nyhet – har plöts- ligt blivit hetare än någonsin. –Försäljningen har svängt dramatiskt de senaste åren, bekräftar Magnus Christerson, marknadsdirektör på Carl Lamm. Andelen stationära datorer är liten, nu är det bärbart som gäller. NTORET
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=24">En bättre värd Sida 24 24 E-postulat Du bör: •Stän</a> ga av plinget och läsa e-brev i pauser mellan andra uppgifter. •Utgå när du formulerar dig från att ditt brev hamnar på Expressens löpsedel. •Använda inkorgen som en att-göra-lista och flytta alla avslutade brev till en mapp. •Endast projektrelaterade brev förtjänar ytterligare mappar. •Skriva hela meddelandet i rubrikraden eller använda klargörande rubriker. •Avhandla max ett ämne per brev. •Svara endast till avsändaren. •Använda telefonen istället för att spela ping-pong med e-brev. •Stänga av kvittenser. Företaget bör: •Flytta all bestående infor- mation till intranät. •Rikta meddelanden endast till dem som berörs. •Städa virus, spam och ked- jebrev på servern. •Stänga av kvittenser. Källa: ”E-post-eposet. Från e-pest till e- bäst – konkreta råd för ett bättre e-postliv” av Olle Bälter E-post är bra till mycket, men inte allt. Om man behöver snabbt besked, eller inte riktigt vet vad man vill – då är telefonen att föredra, menar Olle Bälter. Detsamma gäller om känslor är inblandade – då är det lätt att det blir missförstånd i skrift. Den rika floran av smileys, är inte tillräcklig för att ersätta nyanserna i det talade språket. ETT PROBLEM MEDe-post som arbetsverktyg är att kostnaderna inte syns, fast de finns. Tekniken är en liten post i sammanhanget, den stora är personalkostnaden för alla som skriver och läser dem. Och vid ett massutskick till 50 personer tickar förstås personalkost- naden 50 gånger så fort. Den där härliga känslan av att ”Tänk så enkelt, nu skickar jag till hela företaget alldeles gratis!” stämmer helt enkelt inte. Även arbetsgivarna behöver fundera på hur de vill använda e-post i verksamheten. –I företagens e-post-policies står det ofta att e-post ska läsas minst en gång om dagen, men någon övre gräns sätts inte. Formu- leringarna har hängt med sedan företagen införde e-post, och då var de angelägna om att det nya verktyget skulle bli använt, säger Olle Bälter. Idag är situationen annorlunda, och det är minst lika motiverat att sätta en övre gräns, för att signalera att det inte nödvändigtvis är bäst att vara den som hinner svara först på chefens mejl. Anders Nilsson Ödsligt och sterilt i datorernas värld? Inte alls! Datorvärlden sjuder av liv, det gäller bara att titta tillräckligt noga. Tidningen PC för Alla skickade sitt tangentbord till laboratorium för en analys och fick beskedet att det innehöll 33 000 bakterier och 3100 svampar – per cm2! På ett oanvänt tangentbord höll sig båda hal- terna under 100 per cm2. Ändå är det inte tangentbordet som är skrivbordets värsta smitthärd. I en amerikansk undersökning från 2001 (på uppdrag av ett rengöringsmedelsföretag, förstås) var telefonen smutsigast (25 000 bakterier per tum2), följd av skrivbordet, tangentbordet och musen. Undersökningen inkluderade också en toalet- tring, som visade sig vara överlägset renast (49 bakterier per tum2). Anledningen är förstås att toaletten är den enda sak i undersökningen som rengörs noga och regelbundet. Snusk i tangentbordet >> MATTON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=25">En bättre värd Sida 25 25 >> ÅRSREDOVISNING BELÖNA</a> D IGEN Även i år belönadesVasakronans årsredovis- ning med första pris för bästa informations- och analysinnehåll under Fastighetsdagen, som genom- fördes den 18 maj. Det var nionde året i följd som pris för bästa årsredovisning delades ut i fastighetsbranschen, det så kallade Hugin & Munin-priset. Vasakronan fick pris för bästa informations- och analysinnehåll, onoterade bolag. Motsvarade utmärkelse för noterade bolag tillföll Castellum. Brinova erhöll priset för bästa redovisning. Vasakronan tilldelades priset med följande motivering: ”Under en rad av år har företaget levererat en årsredovisning av mycket hög kvalitet. Denna gång har informationen komprimerats något, utan att kvaliteten på materialet försäm- rats. Företagets paradgren är fortfarande de innehållsrika marknadsbeskrivningarna, kopplat till det egna beståndet.” Arrangör av Fastighetsdagen är tidningen Fastighetsvärlden och priset delas ut i samar- bete med Öhrlings PriceWaterhouse Coopers och Handelsbanken. Vasakronan Service Partner håller en utbildnings- och semi- narieserie för sina unga ledare. Ett steg i utbildningen har varit en föreläsning som hölls i Vasakronans lokaler av Amelia Adamo strax innan hennes nya succé- tidning M lanserades. Amelia gav fascinerande skildringar ur sitt arbetsliv och sin upplevelse av att komma som invandrare till Sverige. I samband med utbildnings- satsningen har ett chefsnätverk skapats för unga ledare inom Vasakronan Service Partner. –Det är oerhört viktigt för oss att kunna tillmötesgå våra kunders krav och fungera som nytänkare och föregångare i branschen, säger vd Pia Clark. För att genomsyra vår organisa- tion med kunskap och service- tänk har ett självklart steg varit att skapa chefsnätverket inom Vasakronan Service Partner. Öhrlings till Kista Science Tower Amelia föreläste för unga ledare inom Vasakronan Antalet nyuthyrningar i Kista fortsätter att öka. Ny hyresgäst i Kista Science Tower är bland annat Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers som valt att öppna ett nytt kontor i Kista. –Den tydliga trenden inom nyuthyrnin- gen har förstärkts de senaste månaderna. Intresset för nya lokaler är mycket stort och flera nya kontrakt har tecknats, säger Charlotta Liljefors Rosell, uthyrningschef för Vasakronan Stockholm. I takt med att marknaden inom it- och telekomsektorn i Kista växer ökar också behovet av supporttjänster. Öhrlings Price- waterhouseCoopers med Ericsson som en av sina största kunder har därför valt att etablera sig i Kista. Öhrlings PricewaterhouseCoopers, ett av Sveriges ledande företag inom revision, redovisning och rådgivning, hyr cirka 1500 kvm från juni 2006 på plan 9 i Kista Sci- ence Tower. Till det nya kontoret i Kista flyttas kontoren i Solna och Sollentuna. Kista Science Tower. iùÜwxÇ
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=26">En bättre värd Sida 26 26 Ny nominering för tidnin</a> gen Vasakronans kundtidningEn bättre värd har nominerats som ”Årets kundtidning B2B” i tävlingen Guldbladet, som arrangeras av föreningen Sveriges Uppdragsjournalister. Det är rekordmånga bidrag som juryn har att bedöma då antalet tävlande bidrag har ökat med drygt 40 procent jämfört med förra året. Drygt 180 bidrag tävlar i de olika kategorierna. –Vi blev alla förvånade av den höga kvaliteten på bidra- gen, säger Mattias Hansson, juryns ordförande. I höstas fick En bättre värd Svenska Publishing-priset i klassen kundtidningar B2B. ”För en kvalificerad produkt med fyn- dig titel, fyndig pappersväxling och äkta tidningskänsla”, löd motiveringen. Vasakronan och VD Håkan Bryngelsonhar tagit emot Uni- versums hederspris och pris som högskolestudenternas attraktivaste företag inom Fastighet. Universum rankar företagens attraktivitet hos högskolestu- denter över hela landet. Drygt 11 000 studenter hade deltagit i rankingen. Vasakronan utsågs till det attraktivaste företaget inom Fastighetför Teknologer och Ekonomer. Dessutom tilldelades Vasa- kronan ett mycket meriterande Hederspris av Universum. Lördagen den 17 juni går starten för Spring Götatunneln som Vasakronan är med och sponsrar. Detta blir första och enda tillfället då allmänheten får ta sig igenom tunneln till fots. Starten går klockan 18 och banan är 6,7 km lång. Samling ovanför östra tunnelmyn- ningen mellan Nordstan och Göteborgs- Operan. Start: På Mårten Krakowgatan. Vasakronan Region Göteborg erbjuder sina hyresgäster att springa loppet till en reduce- rad avgift. –Vi har fått ett stort gensvar från våra hyresgäster där många anmält sig genom oss för att springa Götatunneln, säger Richard Hon- konen från Vasakronan Göteborg. För mer information om loppet besök www.gotatunneln.se Universum prisade Vasakronan Spring Götatunneln 17 juni Håkan Bryngelson vice ordförande i Svenskt Näringsliv Håkan Bryngelson,VD för Vasakronan, blir en av tre vice ordförande i föreningen Svenskt Näringsliv. Håkan representerar ALMEGA Tjänsteförbunden, där han är ordförande. Svenskt Näringsliv företräder drygt 55 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 51 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. Håkan Bryngelson har tidigare varit med i arbets- utskottet. Sverker Martin-Löf, SCA och Signhild Arnegård Hansen, Svenska Lantchips, valdesockså till vice ordförande. Michael Treschow är ordförande och Urban Bäckström VD i Svenskt Näringsliv. Götatunneln i Göteborg. Här presenteras vinnare av den läsartävling som fanns med i förra numret av En bättre värd. De kommer alla att få boken Rensa i röran på job- bet från Svenska förlaget i brevlådan. Gunnar Lundin, Husum. Tor Gibson, Stockholm. Olle von Post, Hammarö. Claes Lundqvist, Norrköping. Christian Mörse, Stockholm. Lars Gottberg, Stockholm. Ewa Bång Bergström, Sundsvall. Stefan Gripenberg, Stockholm. Jan Sandberg, Gävle. Vinnande läsare Håkan Bryngelson. JOHAN WINGBORG iùÜwxÇ
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=27">En bättre värd Krönika 27 Vi sover bort en tredjed</a> el av våra liv. Men utan den där sömnen skulle vi inte klara oss länge. När vi sover händer en massa viktigt i vår knopp. Våra drömmar ger oss både terapeutisk lindring och kraft att ta itu med vakenlivets många utmaningar. Har du någonsin tänkt på hur stor del av ditt arbetsliv som går åt till möten? Kolla efter i almanackan – visst är det en betydande del? Och vad gör vi på de där mötena? I min avhand- ling studerade jag just arbetsmöten. Ett av de tydligaste resultaten av min studie var att ju fler deltagare man bjöd in, desto längre blev mötet. Vilket inte är så konstigt – ju fler det är som vill säga sin mening, desto längre tid tar det att lyssna på alla, att jämka samman allas skilda perspektiv till en enhetlig linje. För den enskilde mötesdeltagaren kan det här resultera i en hel del dötid. Ni vet, man sitter där och undrar om man inte hade kunnat få något vettigt gjort på kontoret i stället för att sitta här och lyssna på Nisses monolog? Särskilt i dagens arbetsliv då så många känner prestationskraven öka och tidsbristen är ett ständigt problem. Vi stressar mer än någonsin, arbetar mer än någonsin och tycker aldrig att dagens åtta timmar räcker till. Vi pressar oss hår- dare och hårdare – med resultatet att många av oss drabbas av problem – spända axlar, panikångest, utbrändhet. Därför måste vi lära oss att sakta ner. Vi måste skära ner på kraven. Kanske prestera mindre på kort sikt, men mer och bättre på lång. Och då tänkte jag på det här med mötena. Att de kanske inte är så dumma trots allt. För när man sitter där och lyssnar på Nisse – ja, då är det ju ganska långsamt. Tankarna kan vandra fritt, på ett sätt som de inte kan göra framför datorskärmen när plingen från e-posten slår takten och kollegor- na ständigt knackar på och stör. Att sitta i möte är nästan som att sova – kanske att drömma. Och att drömma är ju bra! För att finna kraft och kreativitet. På natten, så väl som under arbetsdagen. Så nästa gång du känner att jobbstressen dunkar i bröstet, kalla till ett möte. Se till att det är många som kommer, så kan du sedan lugnt luta dig till- baka i stolen och andas ut. ETT MÖTE ATT DRÖMMA OM^Ü≠Ç|~t Karin Milles, författare och filosofie doktor i nordiska språk.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2h6qn2x5&gInitPage=28">En bättre värd Detaljen LASSE NYBOM I mitten på 18</a> 00-talet intresserade sig de nya moderna arkitekterna för gjutjärn. Inspirerade av industrin använde de det spännande materialet som erbjöd nya lös- ningar. Gjutjärnsgrindar var helt rätt i tiden och sattes upp runt om i huvudstaden – Hagaparken, Djurgården och i kvarteret Myntet på Kungsholmen. Den svenska moderna verkstadsindustrin föddes faktiskt på Kungsholmen när engels- mannen Samuel Owen lockades till Sverige för att installera landets första ångmaskin. Owen var kanske väl framme för sin tid och när fabriken gick i konkurs köptes den av Kronan och Kungliga Myntet 1847. Bakom den pampiga entrén döljer sig en gård som är värd att bevara för kommande genera- tioner. Trendig entré POSTTIDNING B Vasakronan AB Box 25234 104 51 StockholmAAAáü xÇ á|áàt wxàtÄ}
