<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=1">Specialpedagogik 1 NR 1 • FEBRUARI • 2010 Tränings</a> skolan kräver fingertopps - känsla Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll Dåliga läsare får svårt att tänka abstrakt Specialpedagogik 1/10 1
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=2">Specialpedagogik Sida 2 Erbjudandet gäller beställ</a> ningar gjorda på nätet under februari 2010! Månadens erbjudande för medlemmar i Lärarförbundet Utvärdering, uppföljning och kvalitet är begrepp som hör nära samman och som fått en allt större betydelse i dagens decentraliserade skolsystem. Värdera och utvärdera tar upp bakgrund, tankar och problem kring detta ämne och ger idéer för hur arbetet med utvärdering kan gå till. I boken medverkar svenska och amerikanska forskare samt journalisterna på Pedagogiska magasinet. Boken illustreras med färgbilder på konstverk av Grethel Brohult. Månadens pris: 129 kr inkl moms, frakt tillkommer Värdera och utvärdera Christina Thors Hugosson (red). Mjuka pärmar. 128 sidor. Ordinarie pris 166 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. För att utnyttja erbjudandet loggar du in på www.lararforbundet.se/forlaget Där fi nns också mer information om boken. På övriga böcker från Lärarförbundets Förlag får du som är medlem som vanligt 10 % rabatt när du loggar in och beställer. Box 12239, 102 26 Stockholm 4 Specialpedagogik 1/10 februari
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=3">Specialpedagogik Sida 3 chefredaktören Tack och ad</a> jö! Nu är det dags att tacka för mig som chefredaktör. Det har varit en spännande resa tillsammans med tidningen Specialpedagogik som sedan mitten av 1990-talet utvecklats från en tidning med några få tusen tappra prenumeranter till dagens, som trycks i omkring 16 000 exemplar. Som redaktör har jag haft förmånen att träffa massor av engagerade, kunniga, debattglada läsare och lärare som värnar om sin tidning. För det är viktigt att de lärare som ofta har det allra svåraste arbetet har ett forum där de kan finna stöd från andra kollegor, ha möjlighet att följa forskning och metodutveckling och se hur andra lärare arbetar och löser problem i vardagen. Hur har då specialpedagogiken utvecklats under dessa år? Ja, det går inte att svara på utan att för en stund fundera över hur den allmänna pedagogiken och skolan i stort utvecklat sig. För allmänpedagogiken och specialpedagogiken är ofta två kommunicerande kärl. Bra allmänpedagogik med gott om resurser innebär att färre behöver en speciell pedagogik. 1990-talets nedskärningar i skolan ledde till ökad utslagning, att fler skrevs in i särskolan och en ökning av antalet särskilda undervisningsgrupper. Politiska beslut påverkar i högsta grad vilka som anses vara i behov av specialpedagogik. Specialpedagogik inom slöjdämnet är ovanligt. Om godkänt i slöjd hade krävts för inträde på ett gymnasieprogram så hade vi behövt mer specialpedagogik med inriktning mot slöjd. Hur många som behöver specialpedagogik beror på hur målen för godkändnivån i kärnämnena formuleras. Dessutom beror behovet av specialpedagogik på hur vi definierar normalbegreppet – till exempel hur mycket ”spring i benen” som kan anses vara normalt. Men förutom att specialpedagogik är svårt att ringa in som forskningsom- råde och svårt att skilja den från den vardagliga pedagogiken så ser jag oroande tecken. Ett av de viktigaste genombrotten under de år jag varit chefredaktör på Specialpedagogik är inkluderingstanken. Även om den inte i praktiken ännu fått ett stabilt fotfäste så har ändå ett relationellt perspektiv allt mer vunnit mark. Främst kanske för att forskning och pedagogisk historia talar för att skolsvårigheter främst bör ses som något som uppstår i mötet mellan individen och omgivningen. När pendeln nu börjat svänga över till att i allt högre grad förklara skolsvårigheter med brister hos den enskilda eleven så riskerar det leda till en allt mer segregerad skola. Istället för att förbättra undervisningsmiljön och anpassa pedagogiken till individens förutsättningar riskerar vi gå mot en skola där specialister på olika tillkortakom- innehåll 1/2010 6 Porträttet – Elisabeth Skoglund 17 Avhandling om träningsskolan – Nödvändigt med fingertoppskänsla i träningsskolan 20 Martin Ingvar om dåliga läsare 22 Vikten av att tidigt arbeta med språkets innehåll 30 Starkt samband mellan ADHD och låg självkänsla Omslag: Judy går i i Sverigefinska träningsskolan vid Fridhemsplan i Stockholm. Foto: Hasse Hedström 44 Barn i missbrukarfamiljer 47 Debatten om dyskalkyli fortsätter 50 Recensioner Specialpedagogik 1/10 5 44 50 6 20 manden får i uppgift ge en skräddarsydd pedagogik utanför klassens ram. Segregeringen har gått så långt att inte bara antalet små undervisningsgrupper på de enskilda skolorna ökat, elever i svårigheter får allt ofta börja i undervisningsgrupper utanför hemskolan eller i särskilda segregerade – ofta privata – skolor för olika diagnosgrupper. Det här är en utveckling som har stöd i förslaget till ny lärarutbildning. Istället för att låta specialpedagogisk forskning komma till tals i förslaget så presenterar utredaren ett mischmasch om hjärnforskning, dyslexi, dyskalkyli och ADHD. Utredaren vill vrida klockan tillbaka och exkludera elever i svårigheter från den vanliga undervisningen och ensidigt lägga problemet hos eleven. Denna ensidighet är farlig – båda perspektiven behövs! Specialpedagogerna har aldrig fått chansen att arbeta så som det var tänkt när utbildningen genomfördes. Tanken var att de skulle arbeta en tredjedel med undervisning, en tredjedel med skolutveckling och en tredjedel med handledning av sina kollegor. Jag tror fortfarande att detta är en användbar modell för att skapa en inkluderande undervisning – i huvudsak inom klassens ram. Men väldigt få tjänster med detta innehåll skapades. Istället fortsatte många specialpedagoger att arbeta som traditionella speciallärare utanför klassrummen, eller så arbetade de utan att undervisa som någon sorts specialpedagogiska konsulter. Staten borde istället se till att kommunerna skapar den typ av tjänster, som utbildningen förutsåg, istället för att vrida specialpedagogiken i en mer kategorisk riktning och påstå att en modell misslyckats som de facto aldrig införts på allvar. Så tack för alla dessa år! Jag är trots allt optimistisk inför framtiden för de elever i förskolan och skolan som av olika skäl hamnar i svårigheter. Det finns engagemang, en stark empati, kompetens och massor av kunnande i lärarkåren. Själv kommer jag fortsätta att medverka i Specialpedagogik som reporter och hoppas på att få träffa er på era arbetsplatser. Jag hälsar också Björn Andersson välkommen som ny chefredaktör för Specialpedagogik. hasse.hedstrom@lararforbundet.se 0587-600 15 Foto: Hasse Hedström Foto: Fredrik Häger Foto: Hasse Hedström
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=4">Specialpedagogik Porträttet Porträtt/Elisabeth Sko</a> glund Mockasinen – landets äldsta träningsskola: Här går pedagogik och behandling hand i hand Eleverna i Elisabeth Skoglunds klass på Mockasinens träningsskola är alla på tidig utvecklingsnivå. Här kommer hennes utbildning som förskollärare och specialpedagog till sin rätt. Men det är inte alltid så lätt att se resultaten av undervisningen – här handlar det om de små stegens pedagogik. – Visst sker utveckling. Men ibland främst på bredden genom att eleven får fler erfaren heter. I den elevgrupp som jag jobbar med är också omsorgsstunder pedagogisk tid med närhet och småprat. Det är viktigt att vara här och nu, säger Elisabeth Skoglund. Det är dags för kommunikationslektion och Jeanette kommer med hjälp av sin assistent inrullande i klassrummet. Elisabeth Skoglund arrangerar selen under Jeanette och lyfter med takliften upp henne ur rullstolen och sänker sedan ner henne i sitt knä framför spegeln. Elisabeths uppgift är att träna Jeanettes kommunikationsförmåga, få henne att välja ett av två alternativ. 6 Specialpedagogik 1/10 Porträtt/Elisabeth Skoglund Mockasinen – landets äldsta träningsskola: Här går pedagogik och behandling hand i hand Eleverna i Elisabeth Skoglunds klass på Mockasinens träningsskola är alla på tidig utvecklingsnivå. Här kommer hennes utbildning som förskollärare och specialpedagog till sin rätt. Men det är inte alltid så lätt att se resultaten av undervisningen – här handlar det om de små stegens pedagogik. – Visst sker utveckling. Men ibland främst på bredden genom att eleven får fler erfaren heter. I den elevgrupp som jag jobbar med är också omsorgsstunder pedagogisk tid med närhet och småprat. Det är viktigt att vara här och nu, säger Elisabeth Skoglund. Det är dags för kommunikationslektion och Jeanette kommer med hjälp av sin assistent inrullande i klassrummet. Elisabeth Skoglund arrangerar selen under Jeanette och lyfter med takliften upp henne ur rullstolen och sänker sedan ner henne i sitt knä framför spegeln. Elisabeths uppgift är att träna Jeanettes kommunikationsförmåga, få henne att välja ett av två alternativ. 6 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=5">Specialpedagogik Sida 5 Elisabeth har en korg med </a> roliga och intres- santa föremål och figurer med sig som dessutom ger ifrån sig ljud. Hon börjar med att erbjuda en bjällra som pinglar, eller en ko som säger mu, när Elisabeth Skoglund trycker på den. Jeannette får välja om de ska sjunga en bjällerklangsång eller en kosång. Elisabeth Skoglund är hela tiden mycket uppmärksam för att försöka tolka Jeannetes subtila signaler som inte alltid uppfattas av mig som utomstående. – Vid all kommunikationsträning är det vik- tigt att vänta på svar och att övertolka signaler från eleven. Jag vet väl inte alltid hur mycket Jeanette lär sig att kommunicera vid varje tillfälle, men vi har alltid mycket roligt, säger Elisabeth. Och undervisningen ser mycket trivsam, en- gagerad och trots allt omväxlande ut. Mycket av arbetet handlar om att bygga upp kontakter med eleverna. Kommunikationsträningen sker inte bara vid speciella lektioner utan också genom småprat vid rutinsituationer och alla övriga aktiviteter under dagen. Mockasinens träningsskola är landets äld- sta. Det var 1967 som alla barn fick skolplikt och bara två år senare startade Mockasinen som landets första träningsskola för hemmaboende barn. Den ursprungliga träningsskolan brann ner 1996 och några år senare flyttade Mockasinen in i sina nuvarande lokaler som ligger i en av Solbergaskolans flyglar i Älvsjö i Stockholm. I dag finns 19 elever i fyra klasser i åldrar- na sex till sjutton år på Mockasinen; fyra lärare, tolv assistenter, sjukgymnast, sjuksköterska och biträdande rektor. I två av klasserna befinner sig eleverna på en tidig utvecklingsnivå och är dessutom flerfunktionshindrade. I de övriga två klasserna är några elever mer mottagliga för bland annat bildkommunikation och är dessutom delvis gående. – Föräldrar vill ofta att deras barn som kan gå placeras i klasserna med andra gående kamrater. I dessa två klasser kan några av eleverna Specialpedagogik 1/10 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=6">Specialpedagogik sida 6 tolka bilder, de har bilds</a> cheman och kan leka enkla rollekar. För dessa elever har det även påbörjats ett samarbete med grundskolan, berättar Elisabeth. Skolan är mycket välutrustad och Elisabeth visar stolt runt i lokalerna. Något hon är extra nöjd med är skolans bassäng där eleverna kan bada i 34-gradigt vatten. Bassängen är en god hjälp bland annat för att träna kroppsuppfattning, koordination och balans och den får eleverna att slappna av och ger dem känslan av att kunna röra sig och flyta omkring av egen kraft. Korridorrena mellan klassrummen är dess- utom en del av en aktivitetsslinga som går genom hela skolan med motiverande stationer utefter vägen. Här kan eleverna i varierande grad själva bestämma vad de ska syssla med och hur länge de vill stanna vid varje station. Eleverna har sina favoritstationer. – Jeanette stannar alltid en lång stund vid den station där mjuka tygremsor hänger ner och smeker ansiktet. Det verkar vara en station som präglas av både igenkännande och överraskning. Jeanette kan sedan själv bestämma när hon ska köra vidare. Här har vi stor nytta av tekniken Inne i klassrummet så fortsätter kommunikationslektionen. Då och då lyfter Elisabeth upp Jeanettes kropp och huvud, som har dålig styrsel, så att hon kan fokusera på spegeln och de figurer Elisabeth håller upp. De avslutar sångoch kommunikationslektionen med att passa på att gunga och snurra runt i selen när Jeanette ska lyftas tillbaka till stolen. Jeanette skrattar högt och det lyser i ögonen av glädje när hon snurrar runt, runt. Elisabeth har arbetet på Mockasinen sedan 1997. – Jag började som elevassistent med förskollärarkompetens och fick dessutom ansvaret för fritidsverksamheten på skolan, berättar hon. Efter några år började hon jämsides med ar- betet läsa till specialpedagog och anställdes så småningom som klasslärare på skolan och har sedan dess arbetat med elever som haft flerfunktionshinder och varit på tidig utvecklingsnivå. – Det finns inte så mycket forskning på den elevgruppen. Jane Brodin har skrivit en fantastisk bok som heter ”Att tolka barns signaler” 8 Specialpedagogik 1/10 tolka bilder, de har bildscheman och kan leka enkla rollekar. För dessa elever har det även påbörjats ett samarbete med grundskolan, berättar Elisabeth. Skolan är mycket välutrustad och Elisabeth visar stolt runt i lokalerna. Något hon är extra nöjd med är skolans bassäng där eleverna kan bada i 34-gradigt vatten. Bassängen är en god hjälp bland annat för att träna kroppsuppfattning, koordination och balans och den får eleverna att slappna av och ger dem känslan av att kunna röra sig och flyta omkring av egen kraft. Korridorrena mellan klassrummen är dess- utom en del av en aktivitetsslinga som går genom hela skolan med motiverande stationer utefter vägen. Här kan eleverna i varierande grad själva bestämma vad de ska syssla med och hur länge de vill stanna vid varje station. Eleverna har sina favoritstationer. – Jeanette stannar alltid en lång stund vid den station där mjuka tygremsor hänger ner och smeker ansiktet. Det verkar vara en station som präglas av både igenkännande och överraskning. Jeanette kan sedan själv bestämma när hon ska köra vidare. Här har vi stor nytta av tekniken Inne i klassrummet så fortsätter kommunikationslektionen. Då och då lyfter Elisabeth upp Jeanettes kropp och huvud, som har dålig styrsel, så att hon kan fokusera på spegeln och de figurer Elisabeth håller upp. De avslutar sångoch kommunikationslektionen med att passa på att gunga och snurra runt i selen när Jeanette ska lyftas tillbaka till stolen. Jeanette skrattar högt och det lyser i ögonen av glädje när hon snurrar runt, runt. Elisabeth har arbetet på Mockasinen sedan 1997. – Jag började som elevassistent med förskollärarkompetens och fick dessutom ansvaret för fritidsverksamheten på skolan, berättar hon. Efter några år började hon jämsides med ar- betet läsa till specialpedagog och anställdes så småningom som klasslärare på skolan och har sedan dess arbetat med elever som haft flerfunktionshinder och varit på tidig utvecklingsnivå. – Det finns inte så mycket forskning på den elevgruppen. Jane Brodin har skrivit en fantastisk bok som heter ”Att tolka barns signaler” 8 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=7">Specialpedagogik Sida 7 Mats Granlund och Cecilia </a> Olsson har skrivit boken ”Kommunicera mera” som är en teoribok om hur förståelsen ser ut för människor med utvecklingsstörning, vilket från början utvecklades av Gunnar Kylén. Man kan säga att Mats Granlund och kanske även Cecilia Olson varit lärjungar till Gunnar Kylén som bland annat skrivit böckerna ”Begåvning och begåvningshandikapp ” och ”Helhetssyn på människan”. Mockasinens träningsskola jobbar inte en- ligt någon speciell pedagogik som montessoripedagogik, Vygotskij eller Frenée. – Vi har väl liksom grundskolan plockat rus- sin ur det som passat vår elevgrupp. Vi arbetar utifrån tydliggörande pedagogik, där det är viktigt med struktur genom återkommande aktiviteter. Vi arbetar med tidig tidsuppfattning genom en strukturerad verksamhet. Rumsuppfattning skapas genom aktiviteter i olika rum på skolan och upplevelser i närmiljön samt genom aktiviteter i det som hon kalla det lilla rummet som har pedagogiskt material utformat av Lilli Nielsen. Det lilla rummet är utformat som en större låda med saker som hänger ned på ett sådant avstånd att eleven kan känna dem till exempel i ansiktet eller följa dem med blicken. Många elever har svårt att uppfatta föremål på längre avstånd än 30 centimeter. – En av klassens elever har blivit jätteintres- serad av lilla rummet, Men det tog två år in nan det hände, säger Elisabeth och visar en bild på eleven i lilla rummet. En klubba hänger i ett snöre. Med visst besvär kan pojken smaka av den genom att räcka ut tungan. En mycket motiverande övning! Förståelse för orsak och verkan jobbar de också med genom att bland annat koppla touchkontakter till dator, kassettbandspelare och akkaplattan som barnen uppmuntras att hantera. Akkaplattan är ett redskap för självständig förflyttning för flerfunktionshindrade. Eleven placeras i sin rullstol eller i sitt ståskal på plattan och förflyttar sig med hjälp av en manöverkontakt. Plattan följer en slinga i golvet och på Mockasinen går slingan mellan de stationer för ljud, syn eller känselintryck som beskrivits tidigare. – Vi har också grovmotoriska aktiviteter i form av gymnastik, rullstolsdans, relation play, bad och en ståskalsgrupp. Det är mycket musik på skolan både i enskilda aktiviteter och som gruppaktivitet. Vi har ett helt vitt rum för avslappning med bubbelrör, vattensäng, fiberoptik och cd-spelare, berättar hon entusiastiskt. Elisabet är ledare för en ståskalsgrupp. Ett ståskal ger eleven möjlighet till en upprätt kroppsställning som bland annat ökar vakenhetsgraden och stärker flera fysiska funktioner. I ståskalsgruppen arbetar man med sång och lek, övar turtagning och av att göra egna val. – Vi har alltid samma inledningssång och avslutar varje träff med att sänka en flygande fallskärm i tyg över gruppen, säger Elisabeth. På Mockasinen finns ett taktilt rum där eleverna individuellt kan få taktil stimulering och Tachikawa. Metoden har fått sitt namn efter sin japanske upphovsman och syftar till att hjälpa eleven att utveckla sin kroppsuppfattning och ta kontroll över till exempel andning och tarmkontroll och ge avspänning. I många av träningskolans aktiviteter går ämnesområdena i varandra. Kommunikation är ett stort ämne som dels utformas i individuella aktiviteter, men som dessutom finns som en röd tråd i de flesta aktiviteter i träningsskolans ämnesområden: kommunikation, estetisk verksamhet, motorisk träning, verklighetsuppfattning, vardagsaktiviteter. Individuella utvecklingsplaner skrivs på hös- ten, då även föräldrar bjuds in till en planeringskonferens. Där förs ett samtal med föräldrarna runt elevens mål och vad de vill att deras barn ska få göra mer av. Under konferensen gås även igenom punkter runt elevens hälsa, då deltar även behandlingsteamet på skolan som består av sjukgymnast och sjuksköterska. Avstämning görs vid höstterminens slut i samråd med föräldrar, och utvärdering av elevens IUP görs i maj eller början av juni tillsammans med föräldrar. – När eleverna börja här så brukar föräld- rarna vara nöjda med att deras barn har det bra och är trygga. Men efter ett par år så brukar de förstå vårt pedagogiska tänkande och komma med förslag om att deras barn behö- ver utvecklas inom olika ämnesområden, säger Elisabeth. Elisabeth känner ofta att hon måste försvara pedagogiken i träningsskolan. – Det är viktigt att se att det är pedagogik vi arbetar med i den nära omsorgen. Det är dessutom ett slitsamt arbete att undervisa i träningsskolan. – Man måste hela tiden vara här och nu. Det går inte att för en minut tänka på annat än arbetsuppgiften. Text och foto: Hasse Hedström Fakta/Elisabeth Skoglund Förebild/favoritpedagog: Inger Genberg, tidigare speciallärare, musikpedagog och biträdande rektor på Mockasinens träningsskola. Hon var en mycket kunnig speciallärare och en person med mycket värme till övers för både elever och kollegor. Senast lästa bok: ”Konsten att vara snäll” av Stefan Einhorn Vet mina kollegor inte: Att jag har en dekoratörsutbildning från unga år. Skulle jag vilja: Att Skolverket får ökad förståelse för den svagaste elevgruppen i träningsskolan. Att det inte går att särskilja pedagogiken från behandlingsåtgärder för elever med stora omsorgsbehov. För den svagaste elevgruppen går dessa insatser hand i hand. Familj: Man, tre vuxna barn, två barnbarn, en hund. Gör jag helst när jag är ledig: Tar skogspromenader med min hund. Umgås med familjen. Styrka: Jag är tålmodig och ambitiös. Svaghet: Jag är traditionsbunden, har svårt för snabba förändringar. Specialpedagogik 1/10 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=8">Specialpedagogik Sida 8 Leka - Lära – Utvecklas Ko</a> ngress för alla intresserade Ericastiftelsen anordnar läsåret 2010/2011 Specialpedagogisk vidareutbildning för förskollärare, 60 hp Utbildningen är nära knuten till Ericastiftelsens behandlingsverksamhet för barn med kommunikations- och beteendesvårigheter. Regelbundna seminarier och handledning ingår. Vi tar emot 2 kursdeltagare. Kvalifikationer: Förskollärarexamen, erfarenhet av arbete med barn i normalgrupp samt av barn med ovanstående svårigheter. Information: Telefon 08-402 17 60, studierektor, fredrik.odhammar@ericastiftelsen.se Ansökan på särskilt formulär och meritförteckning skall vara Ericastiftelsen, Odengatan 9, 114 24 Stockholm tillhanda senast 24 februari 2010. Ericastiftelsen har i uppdrag av stat och landsting att bedriva högskoleutbildning och att erbjuda psykoterapeutisk behandling för barn, ungdomar och deras familjer. Utbildningen och den kliniska verksamheten är integrerad med Ericastiftelsens forskning och metodutveckling. www.ericastiftelsen.se 22-23 april 2010 AD/HD – betydelsen av lek och samvaro Tomas Ljungberg, läkare, professor adj. Författare till AD/HD i nytt ljus, 2008. Lekens roll i barns indentitetsutveckling Lars – Erik Berg, professor, högskolan Skövde Den tidiga leken och den vuxnes betydelse Gunhild Westman, universitetslektor fd, Uppsala Lekarbete i förskola i Husie, Malmö Annika Franklin, förskollärare, Malmö Lekarbete – en metod inom socialtjänsten? I fam.behandl. och med barn som utsatts för våld i hemmet Eva-Lena Göransson och Cecilia Bucht Sandberg, Örebro. Mer information Tel 018–55 42 58 www. lekarbetspedagogik.se Kognitivt Centrum utbildar 2010 Kurserna ger en bra grund för att självständigt kunna kartlägga matematiksvårigheter, arbetsminnesproblem och planera för vinnande hjälpinsatser Utbildning Dyskalk yli/Ma tema tiksv årigheter med Björn Adler Stockholm 13-14 april 2010 Göteborg 11-12 november 2010 Malmö 25-26 november 2010 Läs mer om dessa utbildningar och dyskalkylitest på:www Cer Göteborg 22-23 april 2010 Malmö 19-20 maj 2010 Stockholm 8-9 september 2010 Läs mer om arbetsminnestest och utbildning: www 10 Specialpedagogik 1/10 .arbetsminne.nu info@kognitivtcentrum.se '040-30 16 80 Fax 040-12 64 65 Kognitivt Centrum, Östergatan 2, 211 25 Malmö tifieringsutbildning Adler Arbetsminnestest för pedagog .dyskalkyli.nu er
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=9">Specialpedagogik Sida 9 - Professionell handlednin</a> g och verksamheters utveckling – Efterlysning Ordning och reda, drill och disciplin Hur skapas ett positivt inlärningsklimat och studiero i klassrummet eller barngruppen? Hur hanterar du elever som pratar för mycket, elever som har svårt att koncentrera sig på arbetsuppgifterna, eller som ständigt stör sina kamrater? Skolministern vill ge lärarna mer makt att utöva disciplin i klassen. Större möjligheter att stänga av elever från undervisning. Behövs det? Finns det några alternativ? Har du någon bra metod? Hur gör du? Hur kan man hantera barn som är i problemfyllda situationer, barn i missbrukarfamiljer eller andra sociala problem som visar sig bland annat genom stökighet i klassrummet? Kan alla elever i klassrummet eller barngruppen leva efter samma regler och bedömas efter samma skala? Barn och elever med neuropsykiatriska problem, elever som inte alltid förstår konsekvenserna av sitt handlande eller som har svårt att ta in verbala instruktioner – elever som har svårt att förstå, kan de hjälpas av mer disciplin? Har de hjälp av fler eller tydligare regler och sanktioner? Och är det alltid eleven som är orsak till stök och oro? Kan stökigheten bero på för snåla resurser, på läraren, pedagogens bemötande, pedagogik, frånvaron av smågrupper eller skapas eller förvärras problemen genom att man placerar elever som skolan upplever som problem i samma grupp? Hur gör du för att skapa arbets- ro, trygghet i förskola och skola? Vilka metoder och knep har du? Eller du kanske känner till någon lärare eller skola som är extra duktig på att hantera de elever som är stökiga av någon anledning. Hör av dig till mig för framtida reportage. (hasse.hedstrom@mailbox.swipnet.se) Konferens i Göteborg 20-21 maj 2010 En konferens om den professionella handledningens betydelse för individers, gruppers och verksamheters utveckling. Målgrupper Verksamma specialpedagoger och andra yrkeskategorier som utövar eller intresserar sig för professionell handledning Medverkande föreläsare Kari Killén socionom, fil.dr. och emeritusforskare,NOVA Oslo Liv Gjems förskollärare, cand. pead. och dr. polit, Högskolan i Vestfold Desirée von Ahlefeld Nisser specialpedagog, fil.dr. och lektor, Högskolan Dalarna Tone Engen statsvetare, handledare och verksamhetsutvecklare, Spsm Göteborg Cato Bjørndal förste emanuensis, universitetet i Tromsö Syftet med konferensen är att belysa och tydliggöra den professionella handledningens betydelse för verksamheters utveckling samt skapa inspiration till att utveckla och stärka olika yrkesprofessioners funktion som handledare. För mer information och anmälan besök www.lotzen.com För upplysningar och eventuell beställning av informationsmaterial, kontakta Marie Sjöberg marie@lotzen.com, tel: 070-5760073 Lotzen – Professionellt stöd till specialpedagoger Specialpedagogik 1/10 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=10">Specialpedagogik Sida 10 En alldeles vanlig dag i </a> träningsklass på Sverigefinska skolan Tea Karttunen skulle vilja få in ännu mera lek i undervisningen, samtidigt prioriterar hon ändå en viss struktur med vissa fasta rutiner. Att påtvinga barnen kunskaper som de inte är mottagliga för tjänar ingenting till. – Det kan i förlängningen leda till att de helt tappar intresset för skolan som de då förknippar med bara något tungt och arbetsamt, framhåller Tea. 12 Specialpedagogik 1/10 Ljusa Miranda är nio år och brunögda Judy tolv. Båda går i samma klass i Sverigefinska träningsskolan vid Fridhemsplan i Stockholm. Deras lärare Tea Karttunen visar foton på datorn från Lovö bondgård som de nyligen besökt. Leende tittar de på katter, kor, lamm och kalvar tillsammans. – Kommer ni ihåg hur katten följde efter oss hela tiden? frågar Tea. – Och när bonden berättade hur man märk- te djuren? Tea härmar råmande ljud och pekar på bonden som mjölkar och de månadsgamla kalvarna. Miranda räcker upp handen. – Kor! utbrister hon glatt. – Traktor kontrar Judy när hon på nästa foto ser sig själv sitta på en traktor som hon låtsas köra. Miranda ger ifrån sig ett tjut när Tea visar en tupp och på nästa bild en hel hästfamilj med ett sto, en hingst och ett föl. Tea gestikulerar och visar ett fyrkantigt hus med armarna. Hon flyttar undan datorn från det runda bordet i mitten av rummet och Judy och Miranda hjälper till att duka fram färger, penslar och papper för att kunna börja måla ett stall. Här ska de placera alla djur som de redan målat … Grisar och höns har de gjort av trolldeg och färgat med karamellfärg. Miranda och Judy har båda diagnosen mild mental retardation. Judy har varit elev i Sverigefinska skolan sedan hon var sex år och började förskoleklassen, och Miranda började här förra hösten. Trots att tre år och lite olika svårigheter skiljer dem åt, så samarbetar de bra tillsammans. – Vill ni höra musik? undrar Tea, och Judy och Miranda utropar ja i munnarna på varandra. Till tonerna av mjuk klassisk musik börjar Judy och Miranda färga sina vita papper röda, Miranda i rött förkläde och Judy i blått. I träningsklassen, som bara består av Judy och Mi
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=11">Specialpedagogik Sida 11 randa, hålls en fast akti</a> vitet per dag. Idag, måndag är det bild, på torsdagar svenska språket och på fredag är det till exempel bingo. Det blir rast och på bordet dukas skivad gur- ka och morötter fram, och Miranda äter upp sin medhavda banan. Skolsköterskan sticker in sitt huvud för att utbyta några ord med Tea. Ute på skolgården springer Miranda till sin storasyster som går i en vanlig klass i samma skola. Judy ser ut över skolgården på alla utspridda barn och verkar fundera över vart hon ska ta vägen. Lite trevande närmar hon sig Tea. Efter rasten placerar sig Judy och Miran- da i sina bänkar bredvid varandra framför tavlan efter att ha vilat sig i rummets soffa en stund. Tea börjar rimma på svenska och flickorna fyller i: – Nu ska vi skoja sa en … – Papegoja! utropar Judy. – Jag tar mera om en stund sa en … – Hund! säger Judy. – Ja, då blir det mycket disk sa en … – Fisk! ler Judy. – Usch, så mycket smuts, sa en … – Struts! Miranda böjer huvudet bakåt och skrattar. Efter dagens slut åker Judy hem i taxi, och strax därefter kommer Mirandas mamma och hämtar henne. Tea Karttunen har arbetat på Sverigefinska skolan ungefär i nio år. Hon arbetade först som förskollärare i fem år och studerade sedan parallellt med sin tjänst till specialpedagog. Ända sedan 1983 har hon arbetat med barn, och år 2007 startades träningssärskoleklassen på skolan. Samma år var hon färdig specialpedagog. För att fortbilda sig går Tea nu 15-poängskursen ”Bilder, ljud och lärande”. Tea tycker mycket om att arbeta med kame- ran och bilder, och hon samarbetar med olika habiliteringar och besöker regelbundet Rosenlunds sjukhus språkotek och datatek. Kontakten med världen utanför skolan är nödvändig för att inte känna sig isolerad, anser hon: – Jag är ju själv här och har inga kollegor som man kan diskutera med, förutom de två som avlöser mig och som jobbar i verksamheten. När Tea fick sin första tjänst som special- pedagog i träningssärskoleklassen hade hon bara en elev – nämligen den då nioåriga Judy som hon följt sedan hon var sex år i förskoleklassen, med undantag för ett friår då hon studerade. Först när Judy redan gått ensam i träningssärskolan ett år började Miranda här förra hösten 2008. En resursperson anställdes då för Miranda på halvtid. I början kunde Miranda bara några enstaka ord och kommunicerade med cirka 20 tecken, berättar Tea, som menar att både hon själv och flickorna utvecklas tillsammans: – Jag har teckenspråkslexikon och lär mig nya ord hela tiden, säger hon på sin finlands- svenska brytning. Det hjälper också barnen att utveckla språket. Miranda har lärt sig de flesta bokstäverna och siffror upp till tio, Judy förstår inte bokstäver och siffror men kan rabbla upp dem och också sjunga alfabetssången. Tea betonar att hon bara har erfarenhet av sin lilla verksamhet, och att hon därför har svårt att uttala sig om träningssärskolan i allmänhet. Men ändå är hon förmodligen en god representant för hur det kan se ut i dagens träningssärskola. Kontakter med världen utanför och i skolan måste pedagogerna skapa själva, de ges inte. Integrering och inkludering sker inte av sig själv: – I korridoren finns 2:or och 3:or som jag kan samarbeta med, både personal och elever. Varje dag knackar fritidsbarn på och frågar om de får komma hit och leka, och jag brukar bjuda in dem varje fredag, ibland också någon annan eftermiddag. Ett gäng på 5–6 flickor brukar komma jämt och turas om, de har upptäckt att det är kul här. De får laga mat på riktigt och duka fram. Det är sand och ris överallt, men det gör inget! Det här rummet är jättepopulärt. De leker och pysslar tillsammans. Som pe- dagog tror Tea mycket på att inspirera eleverna till olika aktiviteter, både inom och utanför skolans väggar. Både Judy och Miranda behöver mycket hjälp med verklighetsuppfattningen och hur Specialpedagogik 1/10 13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=12">Specialpedagogik Sida 12 14 Specialpedagogik 1/10 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=13">Specialpedagogik Sida 13 man beter sig i olika sam</a> manhang ute i samhället. Ibland går de och fikar tillsammans, eller besöker biblioteket. Förra året kontaktades Tea av arbetsterapeuter och logopeder så att hennes elever fick gå på habiliteringsgymnastik, men eftersom antalet resurstimmar minskat ner från 20 till en timme per vecka i år får Teas elever istället fem timmar motorik i veckan på skolan. De är också integrerade med årskurs 2 i vissa ämnen, såsom gymnastik och hemkunskap. Varje måndag gör Tea en parkutflykt med flickorna. De går också då och då och handlar tillsammans: – Ofta tycker jag att barnen lär sig mest när de är ute och upplever saker, som det här bondgårdsbesöket till exempel. När vi gör något verkligt och pratar om det efteråt går kunskaperna in på ett annat sätt. En gång i veckan har de hemkunskap och nu ska de laga färskost så att det hänger ihop med det de lärt sig om mjölkkor. Judy och Miranda brukar hjälpa till i matsalen, de dukar fram och dekorerar om det behövs. – Om vi går till biblioteket så pratar jag med dem hela tiden. Om till exempel allt vad de ser ute, som trafikmärken. Om att först när det är grönt får man gå över gatan, allt är ju träning, utanför skolan också, och allt går i vartannat när man är med barnen hela dagen. Sociala och praktiska färdigheter anser Tea vara minst lika viktiga som teoretiska kunskaper: – Man måste diskutera tillsammans med föräldrarna om de färdigheter som bör prioriteras för tillfället, är det bokstäverna eller är det att kunna breda sin egen smörgås? Jag försöker utveckla alla sidor hos barnen. Målet är att de lär sig skriva sina namn i alla fall … – Jag tror också mycket på skapande och på leken, som hjälper dem att bearbeta saker så att de känner sig trygga här. Precis som för de mindre barnen är det också här viktigt med tusentals upprepningar för att träna in nya ord. Att ha en diagnos och vara tvåspråkig, innebär väl en dubbel utmaning? – Miranda förstår både finska och svens- ka men använder flera finska ord än svenska. Judy kan både svenska och finska ganska bra och förstår thailändska. Hon säger även korta meningar på thaispråket. Däremot pratar hon gärna finska eftersom hon har en finsk pappa. Med Miranda har jag använt mest finska. Jag tänkte att jag satsar på ett språk tills hon börjar prata, svarar Tea, som beskriver sina båda elever som mycket olika, trots att de har samma diagnos. Judy är mer rörlig motoriskt och brukar vilja snabbt ut på rast, medan Miranda kan sitta länge och koncentrera sig. material. Barnen får själva ta ett kort och säga treordsmeningar på svenska. Olika ordklasser har skilda färger och for- mer, substantiven och levande väsen såsom clowner, prinsessor och djur finns till exempel på röda fyrkantiga kort, och verben på blå trekantiga kort. Tea kommer från den lilla staden Joensuu i östra Finland i norra Karelen. Som ung var hon scout, sportig och tyckte om barn. Till skillnad från många andra har hon också tyckt om att gå i skolan, dock mest tiden på lågstadiet eftersom hennes lärare inspirerade alla till sång och lekar under skoldagarna. Hon var dock inte alltid inställd på att bli lärare. Ett tag lockade yrket inredningsarkitekt … För nästan 30 år sedan, 1980, gick hon ut gymnasiet och tillsammans med sin syster bestämde hon sig för att söka sommarjobb i Sverige. På sätt och vis kompletterar de varan- dra, men samtidigt skulle både Miranda och Judy behöva lite jämnåriga förebilder att leka med. Teas ambition är att lära barnen både fin- ska och svenska, men menar att hon den innevarande terminen satsat lite extra på finskan. Hon försöker hela tiden koppla samman böcker och läsande med praktiska upplevelser, och tvärtom: – För att knyta an till bondgårdsbesöket för- ra veckan och denna vecka så har jag beställt jättefina faktaböcker på svenska från Atlasförlaget om djur. Varje dag läser vi i soffan och tittar på bilderna. Tea använder sig också av teckenböcker med bilder. I svenska och finska hämtar hon ofta inspiration från ”Springa, dricka och äta–boken” som hon säger, Irene Johanssons språk- – Jag kommer ihåg hur nervös jag var i tele- fonen, säger hon och skrattar. Jag förstod i alla fall att jag skulle komma till Hornsgatan. Tea Karttunen fick sitt allra första jobb som vårdbiträde. Efter detta utbildade sig Tea till barnskötare och förskollärare, och på båda utbildningarna gick hon tvåspråkig inriktning som fanns på den tiden. När hon var klar barnskötare, arbetade hon år i Rinkeby med barn som hade andra modersmål än svenska. Som färdig förskollärare 1987 arbetade hon också i en förskola med tvåspråkiga barn. Hon var med om att starta förskoleverksamhet när den var ny för sexåringar i Bromstensskolan, där hon arbetade i sju år. – Jag tycker att det är lättare att prata sitt modersmål med barnen. Som specialpedagog är den viktigaste uppgiften att få eleverna att må bra, man måste försvara deras rättigheter i skolan och försöka höja deras status genom till exempel roliga lekar som lockar hit andra fritidsbarn. En liten mindre flicka i vanliga årskurs 1 berättade för skolsköterskan att Judy är hennes bästa vän på hela skolan, säger Tea och ler. Till Sverigefinska skolan kommer elever från hela Stockholm och skolan är ofta den plats där även fritidsumgänget med vänner måste ske eftersom avstånden mellan de olika bostadsområdena är för stora. – Andra kontakter behövs eftersom det är så få särskoleelever här, förklarar Tea. Förutom träningsklassen med Judy och Mi- randa finns också en såkallad ”miniklass” med sju elever från årskurserna 1, 2 och 3. – Vi samarbetar ju lite, en timme i veckan, det är ju inte mycket, men samtidigt blir det något i alla fall. Det är viktigt att barnen inte isoleras, särskilt när de ska utvecklas till exempel språkmässigt. Allting måste få ta sin tid, och det gäller att ha tålamod, menar Tea: – Hittills har flickorna lärt sig räkna till tio, och min och föräldrarnas önskan är att båda två ska börja lära sig läsa enstaka ord. Miranda läser redan korta ord. Men personligen tycker jag att grovmotoriken måste fungera innan de kan forma siffrorna. Man måste vara strukturerad och tydlig, men samtidigt tillåta barnen att ha roligt genom att jobba på olika sätt: med händer, sång och musik. – Olika medel behövs och man måste ut- veckla kontakten, för det är kanske inte alltid så lätt att få kontakt med dem som inte pratar så mycket. Som lärare måste man själv vara ganska aktiv för att skapa kontakt, ungefär som man gör med lite mindre barn. Specialpedagogik 1/10 15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=14">Specialpedagogik Sida 14 måndagen är grön, tisdage</a> n blå, onsdagen vit, torsdagen brun, fredagen gul, lördagen rosa och söndagen röd. Tea sjunger också alfabetssånger och tränar rytmik med flickorna. Hon visar en tygalmanacka med bokstäver. Bakom varje bokstavslucka döljer sig ett mjukisdjur som tittar ut när luckan öppnas. Hon tycker att det är ganska skönt att de inte ger några intyg eller betyg. – Istället har vi utvecklingssamtal och till- sammans med föräldrarna utvärderar vi hur det har gått: på vilka områden behöver de utvecklas mera? Tio år får de lov att gå på skolan, Judy går nu sitt femte år och Miranda är inne på sitt tredje, så vi har ingen brådska. Tea betonar att det som lärare gäller att inte prata för avancerat, och att det på en gång märks om barnen inte har hängt med. Under hösten har Tea arbetat mycket med sagor och läst på både svenska och finska för barnen. Tillsammans har de gjort pepparkakshus och dockor som de spelat teater med, bland annat berättelsen om Hans och Greta. I träningsklassen delar två kvinnor på den enda resurstimmen per vecka, och eftersom den ena av dem är dramapedagog så blir det mycket lek med teater i träningsklassen. Det spelas också en hel del spel som Tea anser vara utvecklande: – Jag skulle vilja få in ännu mera lek i un- dervisningen, men jag prioriterar ändå en viss struktur med några rutiner. Ett visst arbete med böcker, men samtidigt har jag märkt att det är tre till fyra lekar som flickorna alltid leker: Att ta hand om bebisar, laga mat, leka doktor och leka affär, det är de fyra lekarna som gäller nu! I längden kanske det inte är så himla utvecklande, därför måste man försöka erbjuda fler erfarenheter så att de kan utveckla leken mera. Och när de får välja fritt, vill de hålla på med modellera och måla, det älskar båda två. I matematikundervisningen har Tea sam- manställt ett eget material för inlärning av form, storlek, rumsuppfattning, antal, mått och mätning. Hon tycker att flickorna behöver 16 Specialpedagogik 1/10 vara lite äldre för att lära sig om pengar och tid. Tidsbegrepp är fortfarande alltför avancerat eftersom de lever i stunden och ofta inte tänker vare sig på morgondagen eller på gårdagen, utan det är här och just nu som gäller. Mycket av matematikundervisningen kan Tea sammankoppla med praktiska kunskaper i hemkunskapen, till exempel mått och mätning. När hon läste boken ”Katten, musen, tio- tusen” med olika sagor och visade tillhörande färgbilder för barnen integrerade hon också finska språket och matematik på ett naturligt sätt. För att få grepp om former studerar de till exempel olika fönster på den gamla skolbyggnaden tillsammans. I musiken sjunger de sånger med stödtecken och gör roliga övningar med bokstäver och siffror. Från datateket har Tea beställt datorprogram, med vars hjälp Miranda och Judy kunnat skriva sina och kompisarnas namn och enkla ord. Tea Karttunen önskar också föra in kulturella upplevelser i skolan: – Från biblioteket har vi läst ut alla bilder- böcker, så nu går vi till Kulturhuset istället. Efter att vi läst sagan om ”Den fula ankungen” var vi och tittade på teaterföreställningen och i morgon blir det barnopera på Finlandsinstitutet, den bygger på en spansk saga och har komponerats av Kaj Chydenius. Till skolan har vi också bjudit in barn upp till årskurs 3 från andra finska förskolor för att se på dockteatern Tittut som gästar oss. För varje veckodag har Tea ur en sångbok valt en sång som Judy och Miranda sjunger på morgonen: På måndagar köper mamma jordgubbar och på tisdagar är det talgoxen som kommer och ska dricka te. Detta stämmer ju också överens med veckodagarnas egna färger: I klassrummet finns en låda med sand och en med ris där Judy och Miranda får turas om och gömma olika saker för varandra: För Miranda som har stela fingrar tränas finmotoriken när hon får försöka hitta knappar och lite olika saker. – Vi brukar också fotografera och skriva bild- texter tillsammans på datorn, berättar Tea samtidigt som hon visar foton från ett besök de gjort i Sundbyberg där en av dem är bosatt. När det gäller alla nya kunskaper, menar Tea Karttunen att barnen måste vara motiverade till att inhämta dem. Att påtvinga barnen kunskaper som de inte är mottagliga för tjänar ingenting till. – Det kan i förlängningen leda till att de helt tappar intresset för skolan som de då förknippar med bara något tungt och arbetsamt. För ett livligt barn som Judy som har svårt att sitta still till exempel tycker Tea att en belöning i form av kanske en lek eller ett spel är på sin plats efter en viss tid, till exempel en kvart. Judy, som nu går i årskurs 5 och egentligen skulle gå i årskurs 6 fick gå ett extra år i förskolan. Hon har uttalssvårigheter och problem med att lagra i långtidsminnet: Om hon lärt sig bokstaven A en dag, så kan hon glömma bort den nästa dag, till exempel. Hon tycker heller inte att det spelar någon roll i vilken ordning bokstäverna kommer. Alla abstrakta begrepp är extra svåra för barnen. Miranda som är tre år yngre läser samma ämnen som Judy men lite färre timmar. – Båda har utvecklats mycket, när man är själv med bara två elever kan man ju satsa desto mer, ler Tea som älskar sitt arbete. Text: Annika Miezis Foto: Hasse Hedström
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=15">Specialpedagogik Avhandling omträningsskolan Nödvä</a> ndigt med fingertoppskänsla i träningsskolan Specialpedagogen och fritidspedagogen Daniel Östlund har i sin kommande avhandling studerat träningsskolans pedagogiska praktik. Hittills har han kommit fram till en mängd preliminära resultat om det han kallar ”det mikroskopiska samspelet”, interaktioner som ofta passerar obemärkt, men som ändå existerar mellan barn och vuxna inom träningsskolan. Nära iakttagelser han gjort visar att mycket av personalens tid går åt till ett informellt samspel utanför de schemalagda mer formella rutinerna. För att fånga elevers uppmärksamhet och därmed få dem att kunna utföra uppgifterna krävs först att en kontakt etableras mellan lärare och elever – ett informellt samspel måste föregå det formella. Genom 50 timmars videoobservationer har Daniel Östlund sökt kartlägga olika interaktionella resurser som brukas för att initiera samspel mellan lärare och elever, till exempel verbala uttryck som hur man använder sig av rösten och icke verbala uttryck som gester och teckenanvändning. – De preliminära resultaten som jag mer skulle vilja kalla för reflektioner visar att lärarna måste ha en stor så kallad ”fingertoppskänsla”, säger Daniel Östlund, som är anställd doktorand i pedagogik vid enheten för Skolutveckling och ledarskap på Malmö högskola. – De är tvungna att ha tålamod för att ”vänta in” eleven, men alltför lång väntan kan också få eleverna att tappa fokus på det viktiga. I en av Daniels videoobservationer samtalar lärare om vad de anser karakteriserar undervisningen i träningsskolan och den lärarkompetens som behövs. Alla betonar vikten av att få eleverna att må bra och att kunna kommunicera. För detta krävs förmåga att tolka och ”läsa av” eleverna rätt, många upprepningar, men också mycket tålamod för att ”vänta in” eleverna. Daniel Östlund betonar att alla resultat hit- tills är mycket preliminära. Under en termins tid har han vistats i och studerat två klasser i en träningsskola i södra Sverige. I varje grupp fanns fyra elever, en lärare och tre elevassistenter, och i den ena gruppen gick den yngsta eleven i förskolan och den äldsta i årskurs 6, medan den yngsta eleven i den andra gruppen gick i årskurs 3 och den äldsta i årskurs 10. Alla elever befann sig på en tidig utvecklingsnivå och båda grupperna var alltså mycket heterogena när det gäller elevernas åldrar och typ av funktionshinder. I sin etnografiskt inspirerade studie har Da- niel vid sidan om sina videoobservationer också gjort fältanteckningar och intervjuat lärarna, som själva fått vara med och analysera vissa videosekvenser i gemensamma diskussioner och reflektioner. Sin första tjänst som fritidspedagog fick Da- niel av Kristianstad kommun 1997 då han gavs uppdraget att starta ett fritidshem för särskoleelever med hörselnedsättning. Efter att ha arbetat som specialpedagog i två år i Kristianstad erbjöds han 2002 att undervisa på högskolan i samma stad, och eftersom tjänsten var på deltid kunde han samtidigt arbeta kvar halva tiden på träningsskolan. Han arbetade också i tre år på gymnasieskolans individuella program, och när han fick en heltidstjänst på Högskolan Kristianstad sade han upp sin tjänst i kommunen. Daniel Östlund har undervisat på det specialpedagogiska programmet, lärarutbildningen och på fristående kurser i specialpedagogik. Under ett år var Daniel doktorand i specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa i Finland, och har under de senaste åren deltagit i två större projekt tillsammans med professor Jerry Rosenqvist, varav det ena var en utvärdering av Lunds kommuns särskola och resursskolor och det andra handlade om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i särskolan. Forskaren Daniel Östlund växte upp med Specialpedagogik 1/10 17 Nödvändigt med fingertoppskänsla i träningsskolan Specialpedagogen och fritidspedagogen Daniel Östlund har i sin kommande avhandling studerat träningsskolans pedagogiska praktik. Hittills har han kommit fram till en mängd preliminära resultat om det han kallar ”det mikroskopiska samspelet”, interaktioner som ofta passerar obemärkt, men som ändå existerar mellan barn och vuxna inom träningsskolan. Nära iakttagelser han gjort visar att mycket av personalens tid går åt till ett informellt samspel utanför de schemalagda mer formella rutinerna. För att fånga elevers uppmärksamhet och därmed få dem att kunna utföra uppgifterna krävs först att en kontakt etableras mellan lärare och elever – ett informellt samspel måste föregå det formella. Genom 50 timmars videoobservationer har Daniel Östlund sökt kartlägga olika interaktionella resurser som brukas för att initiera samspel mellan lärare och elever, till exempel verbala uttryck som hur man använder sig av rösten och icke verbala uttryck som gester och teckenanvändning. – De preliminära resultaten som jag mer skulle vilja kalla för reflektioner visar att lärarna måste ha en stor så kallad ”fingertoppskänsla”, säger Daniel Östlund, som är anställd doktorand i pedagogik vid enheten för Skolutveckling och ledarskap på Malmö högskola. – De är tvungna att ha tålamod för att ”vänta in” eleven, men alltför lång väntan kan också få eleverna att tappa fokus på det viktiga. I en av Daniels videoobservationer samtalar lärare om vad de anser karakteriserar undervisningen i träningsskolan och den lärarkompetens som behövs. Alla betonar vikten av att få eleverna att må bra och att kunna kommunicera. För detta krävs förmåga att tolka och ”läsa av” eleverna rätt, många upprepningar, men också mycket tålamod för att ”vänta in” eleverna. Daniel Östlund betonar att alla resultat hit- tills är mycket preliminära. Under en termins tid har han vistats i och studerat två klasser i en träningsskola i södra Sverige. I varje grupp fanns fyra elever, en lärare och tre elevassistenter, och i den ena gruppen gick den yngsta eleven i förskolan och den äldsta i årskurs 6, medan den yngsta eleven i den andra gruppen gick i årskurs 3 och den äldsta i årskurs 10. Alla elever befann sig på en tidig utvecklingsnivå och båda grupperna var alltså mycket heterogena när det gäller elevernas åldrar och typ av funktionshinder. I sin etnografiskt inspirerade studie har Da- niel vid sidan om sina videoobservationer också gjort fältanteckningar och intervjuat lärarna, som själva fått vara med och analysera vissa videosekvenser i gemensamma diskussioner och reflektioner. Sin första tjänst som fritidspedagog fick Da- niel av Kristianstad kommun 1997 då han gavs uppdraget att starta ett fritidshem för särskoleelever med hörselnedsättning. Efter att ha arbetat som specialpedagog i två år i Kristianstad erbjöds han 2002 att undervisa på högskolan i samma stad, och eftersom tjänsten var på deltid kunde han samtidigt arbeta kvar halva tiden på träningsskolan. Han arbetade också i tre år på gymnasieskolans individuella program, och när han fick en heltidstjänst på Högskolan Kristianstad sade han upp sin tjänst i kommunen. Daniel Östlund har undervisat på det specialpedagogiska programmet, lärarutbildningen och på fristående kurser i specialpedagogik. Under ett år var Daniel doktorand i specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa i Finland, och har under de senaste åren deltagit i två större projekt tillsammans med professor Jerry Rosenqvist, varav det ena var en utvärdering av Lunds kommuns särskola och resursskolor och det andra handlade om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i särskolan. Forskaren Daniel Östlund växte upp med Specialpedagogik 1/10 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=16">Specialpedagogik Sida 16 en far som var rektor och</a> en mor som var lågstadielärare. Han valde att stanna kvar inom skolans sfär: – Intresset för det specialpedagogiska om- rådet väcktes när jag gick i en grundskola där särskolan var inrymd till och med årskurs 6. Vi hade ett nära samarbete, ofta gemensam undervisning, och vi reste på klassresor tillsammans. I sexton år, sedan jag som nittonåring gick på gymnasiet har jag också varit kontaktperson åt en man med Downs syndrom. Han var min ”best man” på bröllopet och i dag är vi riktiga vänner. Kopplingen till arbetet och forskningen i trä- ningsskolan kändes naturlig: – Det pågår hela tiden ett finstämt samspel och det krävs en enorm lyhördhet och vilja att tolka elevens signaler. Lärarna har en otrolig respekt för och en nära relation till eleverna, av vilka många har ett stort omsorgsbehov och behöver hjälp och stöd med mycket i vardagen. Vid samtal med personalen fann Daniel att lärarna ofta ifrågasätter sig själva i relation till eleverna. Det råder ibland en viss osäkerhet om man uppfattat eller tolkat eleven rätt i olika sammanhang. Tillsammans med arbetslagen har Daniel Östlund genomfört videosessioner och försökt analysera vad som händer i ord och bild. En självrannsakan som lärarna tycker att de haft mycket nytta av. Daniel har gjort fokusgruppsintervjuer med sex stycken lärare vid två tillfällen om det nära samspelet med eleverna i träningsskolan, och undervisningen där karakteriseras till stor del av komplexitet: Det finns ett ständigt behov av kompetens- utveckling i särskolan, särskilt i träningsskolan, konstaterar Daniel. Det finns mycket kompetens och erfarenhet bland den befintliga personalen, men den behöver systematiseras och överföras till nya lärare och elevassistenter. – Jag känner igen mig i sättet att arbeta i trä- ningsskolan, som har en väldigt heterogen sammansättning av elever. Min förhoppning är att avhandlingen ska kunna bli ett bidrag till lärare och personal i träningsskolan för en djupare förståelse av vardagliga interaktioner. Förutom att studera det informella samspe- let och vilka, som han säger ”interaktionella resurser” som används av elever och lärare, så söker Daniel kartlägga mönster och strukturer i den verbala och ickeverbala interaktionen, vilka typer av lärande och socialisationsprocesser som framträder ur denna. Det har genomförts lite forskning om trä- ningsskolans undervisning, det vi vet är att undervisningen ofta är vardagsförberedande och sätter fokus på livet efter skolan. Vi vet däremot inte så mycket om det nära samspelet mellan elever och personal i skolans vardagliga situationer. Daniel Östlunds forskning vidgar perspektivet. För närvarande innehar Daniel två tjänster: vid sidan om den som doktorand vid lärarutbildningen på Malmö högskola är han tjänstledig från den andra som adjunkt på Högskolan Kristianstad. Text: Annika Miezis 18 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=17">Specialpedagogik Sida 17 SPECIALUTBILDNING I LÄS- </a> OCH SKRIVSVÅRIGHETER/ DYSLEXI, 60 HP STARTAR HT 2010 Målgrupp: Behöriga lärare inom det allmänna skolväsendet eller motsvarande. Innehåll: Fördjupad kunskap om läs- och skrivutvecklingsprocessen utifrån aktuell forskning. Tvåspråkighetsperspektivet kommer särskilt att beaktas. Diagnostik - Åtgärder - Hjälpmedel. Syfte: Målet med utbildningen är att läraren ska kunna utföra egna pedagogiska utredningar samt omsätta sina kunskaper i pedagogiska åtgärder. Sista ansökningsdag: 15 april 2010 Information på nätet: www.ling.su.se Kursadministratör: Elisabet Eir Cortes STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för lingvistik 106 91 Stockholm Tel: 08-16 49 18 Fax: 08-15 53 89 E-post: elisabet.cortes@ling.su.se SPECIALUTBILDNING I TALPEDAGOGIK FÖR LÄRARE, 60 HP STARTAR HT 2010 Målgrupp: Behöriga lärare inom det allmänna skolväsendet eller motsvarande. Innehåll: Fördjupad kunskap om tal- och språk och tal- och språkstörningar hos barn under olika betingelser utifrån aktuell forskning. Kartläggning - Åtgärder. Syfte: Målet med utbildningen är att läraren ska kunna utföra egna pedagogiska utredningar av barns tal och språk samt omsätta sina kunskaper i pedagogiska åtgärder. Sista ansökningsdag: 15 april 2010 Information på nätet: www.ling.su.se Kursadministratör: Elisabet Eir Cortes STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för lingvistik 106 91 Stockholm Tel: 08-16 49 18 Fax: 08-15 53 89 E-post: elisabet.cortes@ling.su.se Estetisk- filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Specialpedagogik Kursen ”Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner” Kursen ”Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner” Hösten 2010 startar kursen Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner 30 hp, vid Karlstads universitet. Kursen vänder sig till dig som arbetar som specialpedagog/ speciallärare och använder olika typer av samtal som ett av dina arbetsverktyg. Vi kommer att arbeta med att utforska de kvalificerade samtalen. I kursen kommer olika teoretiska inslag, som systemisk och narrativ teori, att varvas med praktiska tillämpningsövningar i att vara en kvalificerad samtalspartner/ handledare. Etiska aspekter av det mellanmänskliga mötet kommer att uppmärksammas och problematiseras. Hösten 2010 startar kursen Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner 30 hp, vid Karlstads universitet. Kursen vänder sig till dig som arbetar som specialpedagog/ speciallärare och använder olika typer av samtal som ett av dina arbetsverktyg. Vi kommer att arbeta med att utforska de kvalificerade samtalen. I kursen kommer olika teoretiska inslag, som systemisk och narrativ teori, att varvas med praktiska tillämpningsövningar i att vara en kvalificerad samtalspartner/ handledare. Etiska aspekter av det mellanmänskliga mötet kommer att uppmärksammas och problematiseras. Kursen annonseras i Karlstads universitets kurskatalog 2010/ 2011: Kursen annonseras i Karlstads universitets kurskatalog 2010/ 2011: SPECIALPEDAGOGEN SOM KVALIFICERAD SAMTALSPARTNER, 30 hp Kurskod SPADJ0 Anm kod: KAU-14643 ht-10 - vt-11, halvfart/dag distans, v 35-v 23. Sammankomster: Cirka 3 närträffar per termin. SPECIALPEDAGOGEN SOM KVALIFICERAD SAMTALSPARTNER, 30 hp, Kurskod SPADJ0 Anm kod: KAU-14643 ht-10 - vt-11, halvfart/dag distans, v 35-v 23. Sammankomster: Cirka 3 närträffar per termin. Kursen kommer att ges på distans och gå på halvfart under ett år. För vidare information ring Anette Strömberg 054-700 1711 eller mejla Anette.stromberg@kau.se http:// www.kau.se Kursen kommer att ges på distans och gå på halvfart under ett år. För vidare information ring Anette Strömberg 054-700 1711 eller mejla Anette.stromberg@kau.se http:// www.kau.se Specialpedagogik 1/10 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=18">Specialpedagogik Martin Ingvar omdåliga läsare Mar</a> tin Ingvar: Dåliga läsare har svårare att tänka abstrakt Skolpolitiken har lett till en skola med en pedagogik som inte grundar sig i hur barns hjärnor fungerar. Och elevers sämre läsförmåga beror främst på lärarutbildningen där lärarna inte fått lära sig hur barn lär sig läsa. Antalet elever med dyslexi har inte ökat, men det har däremot antalet elever som har svårt med den alfabetiska koden gjort. Det menar Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet, hjärnforskare och skoldebattör. Han menar att många blandar samman dys- lexi, som har en biologisk bakgrund och hänger samman med fonologiska brister, med den mycket större gruppen elever med läs- och skrivsvårigheter, vars svårigheter främst ska sökas i pedagogiken. Skolan har under en lång period inte riktigt vetat hur man ska hantera att barn har olika lätt att lära sig att läsa och skriva. – Om man inte ger dem som har lite svå- rare än andra korrekt läs- och skrivpedagogik, så att de uppnår automaticitet vid läsning, så får det konsekvenser för hela deras intellektuella utveckling. Hur bra barn lär sig läsa och skriva häng- er till stor del även samman med socioekonomiska faktorer. Samtidigt finns det skolor som höjt nivån över hela linjen så att läs- och skrivsvårigheter nästan eliminerats. Rätt metoder i skolan kompenserar för de olikheter som den biologiska variationen medför. Martin Ingvar har i en studie följt omkring etthundra barn som läraren Ronny Karlsson i Markaryd arbetat med enligt den så kallade Rydahomsmodellen. Vid ordavkodningstester har nästan alla dessa barn nått gränsvärdet för sin årskurs. Eleverna har i genomsnitt fått omkring 15 träningspass om 20 minuter under sju veckor. Han tror att framgången har två huvudförklaringar. – Dels att man tydligt visar att om man gör det man ska i skolan så kan man lära sig läsa. Eleven ser ett tydligt samband mellan arbetet och det förbättrade resultaten. Den andra orsaken till framgången är att den är inriktad på automatisering. Det gör att själva läsprocessen blir mindre hindrande för eleverna, säger Martin Ingvar. Han tycker att lärare i högre grad bör utvärdera om de pedagogiska metoder de använder 20 Specialpedagogik 1/10 Martin Ingvar: Dåliga läsare har svårare att tänka abstrakt Skolpolitiken har lett till en skola med en pedagogik som inte grundar sig i hur barns hjärnor fungerar. Och elevers sämre läsförmåga beror främst på lärarutbildningen där lärarna inte fått lära sig hur barn lär sig läsa. Antalet elever med dyslexi har inte ökat, men det har däremot antalet elever som har svårt med den alfabetiska koden gjort. Det menar Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet, hjärnforskare och skoldebattör. Han menar att många blandar samman dys- lexi, som har en biologisk bakgrund och hänger samman med fonologiska brister, med den mycket större gruppen elever med läs- och skrivsvårigheter, vars svårigheter främst ska sökas i pedagogiken. Skolan har under en lång period inte riktigt vetat hur man ska hantera att barn har olika lätt att lära sig att läsa och skriva. – Om man inte ger dem som har lite svå- rare än andra korrekt läs- och skrivpedagogik, så att de uppnår automaticitet vid läsning, så får det konsekvenser för hela deras intellektuella utveckling. Hur bra barn lär sig läsa och skriva häng- er till stor del även samman med socioekonomiska faktorer. Samtidigt finns det skolor som höjt nivån över hela linjen så att läs- och skrivsvårigheter nästan eliminerats. Rätt metoder i skolan kompenserar för de olikheter som den biologiska variationen medför. Martin Ingvar har i en studie följt omkring etthundra barn som läraren Ronny Karlsson i Markaryd arbetat med enligt den så kallade Rydahomsmodellen. Vid ordavkodningstester har nästan alla dessa barn nått gränsvärdet för sin årskurs. Eleverna har i genomsnitt fått omkring 15 träningspass om 20 minuter under sju veckor. Han tror att framgången har två huvudförklaringar. – Dels att man tydligt visar att om man gör det man ska i skolan så kan man lära sig läsa. Eleven ser ett tydligt samband mellan arbetet och det förbättrade resultaten. Den andra orsaken till framgången är att den är inriktad på automatisering. Det gör att själva läsprocessen blir mindre hindrande för eleverna, säger Martin Ingvar. Han tycker att lärare i högre grad bör utvärdera om de pedagogiska metoder de använder 20 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=19">Specialpedagogik Sida 19 ”Men är det så fungerar. </a> Det är ofta det som skiljer en framgångsrik lärare från en mindre framgångsrik. – Som lärare bör man bestämma sig för vad man vill uppnå. Sedan måste jag kontrollera vad jag har uppnått. Är det så att 27 av 28 elever kan läsa efter första klass då har jag nog gjort ett ganska bra jobb. Men är det så att jag bara har 12 av 28 elever som kan läsa sex ord utan att staka sig, då har jag kanske inte gjort ett bra jobb, då har jag kanske använt en pedagogik som inte fungerar. Martin Ingvar menar att en huvudanled- ning till den sämre läsförmåga han ser i skolan är usel pedagogik. Internationella exempel tyder på att med systematiska insatser går det att minska gruppen lässvaga till fem procent efter första klass. Dålig läspedagogik drabbar framför allt de svagare eleverna. – Använder man inte rätt metoder så inne- bär det att eleverna får delta i ett statligt ojämlikhetsmaskineri. Dålig läspedagogik drabbar främst barn från hem som är ickeläsande, samt elever med konstitutionella svårigheter att läsa och skriva. Han tycker att skolan ska lära av lärare och skolor som har bra resultat. Oftast är det skolor som tidigt följer upp elevernas läs- och skrivutveckling. – Problemet är att vi i vissa skolor ser fallan- de siffror. I andra skolor har vi riktigt bra resultat. En orsak till detta är att i tio år – fram till 2006 – var läsdidaktik frivilligt på lärarhögskolorna. Därefter har lärarutbildningarna backat in i framtiden. Utan den debatt, där jag varit en av deltagarna, så hade inget alls hänt. Martin Ingvar framhåller att det finns ett mycket starkt samband mellan goda kunskaper i läsning och skolprestationer i samtliga skolämnen. – När vi i studier undersökt elever som läm- nat grundskolan med icke godkänt och inte fullföljda kurser så är det samma elever som haft en svag läsförmåga i årskurs 4. Det tycker jag är en varningssignal som är stark nog för att man ska reagera. Sambandet mellan att klara att fullgöra sin utbildning och läs- och skrivförmågan är stenhård. Genom att ignorera de dåliga läsarna riskeras dessutom deras kognitiva utveckling. – Experimentella data visar att förmågan till att jag bara har 12 av 28 elever som kan läsa sex ord utan att staka sig, då har jag kanske inte gjort ett bra jobb.” evidensbaserade metoder. Det har redan skett i flera engelsktalande länder. Det går att mäta hur många ord eleven läser på en minut. Det går också att mäta hur många fel elever gör på en minut. Martin Ingvar framhåller att för att bli en god läsare så måste den fonologiska avkodningen fungera. – Vi vet att vi gör något ganska onaturligt när abstrakt tänkande – det vill säga den typen av tänkande som bara människor har – möjligheten att släppa det konkreta och övergå till abstrakt modelltänkande, den förmågan utvecklas väsentligt sämre om man är en dålig läsare. Abstrakt tänkande och förmågan att tänka i modeller är i dag väldigt viktig för att kunna fungera som en autonom individ, det vill säga kunna klara sig på egna meriter och kunskaper. Det här är förmågor som i allt högre utsträck- ning är nödvändiga för att klara sig på arbetsmarknaden. Som hjärnforskare tycker han att det är vik- tigt att förklara att när vi lär oss läsa så utvecklas även andra kognitiva funktioner än att bara känna igen symboler och översätta dem till bokstavsljud. – Livet är ju inte bara addidativt, hjärnan be- står inte av små byggklossar som man upptäcker världen med. Hjärnan är mer att likna vid en trappa, ju mer och ju fler trappsteg som stoppas in desto högre kommer man i trappan. Det hela är en resa som hänger ihop. Om ett barn med dyslexi får rätt träning normaliseras aktiveringen av barnets språksystem vid läsning. Därför gäller det att sätta in åtgärder tidigt. Att så inte redan skett överallt tycker han är en gåta. Läs- och skrivinlärning menar han är ett väldefinierat, mätbart steg. – Det borde inte vara så svårt att ta fram vi läser. Genom läsning skapar vi nya kontaktvägar i hjärnan, mellan det visuella systemet och fonologin. Av en symbol gör vi ett ljud. Ska vi bli bra läsare måste vi träna till en nivå där det blir automatiserat. Annars måste jag vid varje tillfälle gå in och analysera hur den enskilda symbolen ser ut och sedan jämföra den med andra i ett stort bibliotek. Det här tar tid och gör det ansträngande att läsa. – När läsningen väl är automatiserad inne- bär det att när jag ser bokstaven hör jag redan ljudet för symbolen i huvudet. Det fonologiska steget måste tränas explicit. De allra flesta elever behöver få en vägledning i hur det går till eftersom det är ganska få som knäcker läskoden på egen hand. Och när det görs ska läraren använda metoder som är utprovade och framgångsrika. – Men om de ska nå framgång behövs ock- så duktiga lärare som ger tydliga instruktioner och följer elevens utveckling och som är bra på att signalera de sociala koderna, alltså att motivera, engagera och framför allt bekräfta och applådera sina elevers framgångar, säger Martin Ingvar. Det hoppfulla är att en sämre start på grund av arv eller miljö i ganska hög grad kan kompenseras i skolan. Det gäller bara att göra rätt. Text och foto: Hasse Hedström Specialpedagogik 1/10 21
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=20">Specialpedagogik Vikten av att tidigt arbetamed sp</a> råketsinnehåll På Björkestaskolan i Nykvarn knäcker alla barn läskoden senast i årskurs ett. Ett strukturerat arbetssätt i små, flexibla elevgrupper redan från förskoleklassen, och noggrann uppföljning av varje elevs utveckling är några orsaker till de goda resultaten. Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll För ett par år sedan fick Björkestaskolan pris för hur de organiserat skolan så att alla elever knäcker läskoden. Men trots mycket goda resultat riskerar verksamheten att slås i spillror nästa läsår. Den politiska majoriteten vill se en annan sorts skola. Det är i förskoleklassen som skolans goda 22 Specialpedagogik 1/10 resultat grundläggs. Sexåringarna får knappt plats kring bordet i Maria Rydqvist lilla rum på Björkestaskolan. De tittar förväntansfullt på Maria som berättar att de i dag ska arbeta med bokstäver. Samtidigt som eleverna ljudar artikulerar Maria noggrant. Hon sätter upp en bild av en mun med ljudet på magnettavlan och placerar bokstaven bredvid. – Hur låter tungrullaren, frågar Maria och får en rullande ljudkuliss av R emot sig. Efter ytterligare några bokstäver delar hon ut små bokstavspåsar till eleverna. Barnen ska bygga ord. – Kommer ni ihåg vad en grismamma heter? undrar Maria. Det gör många och händerna flyger upp i luften. Därefter lägger barnet ett S och ett O med sina plastbokstäver och ljudar sig igenom ordet. Efter ytterligare några ord plockar Maria fram en säck men småstenar. På Björkestaskolan i Nykvarn knäcker alla barn läskoden senast i årskurs ett. Ett strukturerat arbetssätt i små, flexibla elevgrupper redan från förskoleklassen, och noggrann uppföljning av varje elevs utveckling är några orsaker till de goda resultaten. Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll För ett par år sedan fick Björkestaskolan pris för hur de organiserat skolan så att alla elever knäcker läskoden. Men trots mycket goda resultat riskerar verksamheten att slås i spillror nästa läsår. Den politiska majoriteten vill se en annan sorts skola. Det är i förskoleklassen som skolans goda 22 Specialpedagogik 1/10 resultat grundläggs. Sexåringarna får knappt plats kring bordet i Maria Rydqvist lilla rum på Björkestaskolan. De tittar förväntansfullt på Maria som berättar att de i dag ska arbeta med bokstäver. Samtidigt som eleverna ljudar artikulerar Maria noggrant. Hon sätter upp en bild av en mun med ljudet på magnettavlan och placerar bokstaven bredvid. – Hur låter tungrullaren, frågar Maria och får en rullande ljudkuliss av R emot sig. Efter ytterligare några bokstäver delar hon ut små bokstavspåsar till eleverna. Barnen ska bygga ord. – Kommer ni ihåg vad en grismamma heter? undrar Maria. Det gör många och händerna flyger upp i luften. Därefter lägger barnet ett S och ett O med sina plastbokstäver och ljudar sig igenom ordet. Efter ytterligare några ord plockar Maria fram en säck men småstenar.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=21">Specialpedagogik Sida 21 – I dag ska vi pröva någo</a> t nytt. Ni ska få skri- va med stenar. Ni ska plocka upp lika många stenar ur påsen som det finns ljud i orden ni får, säger hon och börjar med ordet so igen. Stenpåsen skickas runt och varje barn får ord att ljuda och plocka stenar till. På bordet ligger några speglar som eleverna kan använda för att iaktta hur deras mun och tunga beter sig vid olika bokstavsljud. Sista övningen består i att Maria tar fram en säck med olika leksaker, mjukisdjur och annat som barnen ska lista ut begynnelseljudet på. Även det här är en övning som barnen klarar bra. Barnen troppar av en efter en genom att säga vilket ljud deras namn börjar på. Maria är förskollärare och har länge intres- serat sig för läs- och skrivinlärning och har vidareutbildat sig genom mängder av kortkurser och även läst poängkurser i läs- och skrivutveckling på högskolan. I arbetslaget, som består av tre lärare och två fritidspedagoger, är hon den som har huvudansvaret för läs- och skrivinlärningen i årskurs ett och språklekandet enligt Bornholmsmodellen i förskoleklassen. Tillsammans med Siv Ågren, Wailith Edstein, Sussi Sturk och Annika Andersson bildar de lärarlaget för årskurs ett. Vid starten i höstas så delade hon och Siv barnen i svenskämnet mellan sig. Siv tog de lite starkare läsarna och Maria de svagare. I dag är hon huvudansvarig, Siv behövde stärka matematikundervisningen denna termin. All läsinlärning bygger på ljudning. Bara småorden lärs ut som helord. Maria berättar att de startar med de vokaler och konsonater som går att hålla ut på. – När de är upptagna med att knäcka läs- koden så tänker de i alla fall inte på innehållet. De är bara så glada över att kunna läsa! Men så fort de börjar kunna alfabetet så stoppar jag in små böcker för nöjesläsning, framhåller hon. För hon tycker att det är viktigt att så fort som möjligt börja arbeta med språkets innehåll. Och nästa lektion handlar just om att texters innehåll. En speciell lektion i veckan arbetar eleverna i årskurs ett med läsförståelseövningar. De ettor som kommer in i klassrummet har tidigare läst ”Rödluvan” och ska i dag läsa Specialpedagogik 1/10 23 ”Kakpromenaden” av Eva Wikander och jämföra de två texterna. De åtta eleverna slår sig ned på golvet i en halvcirkel framför tavlan. Maria Läser Kakpromenaden och visar illustrationerna. Eleverna får redogöra för respektive bok, alltså vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt. De talar om vad det är för genre, om det som händer i böckerna är något som skulle kunna hända i verkligheten, om det utspelar sig i nutid och andra frågor kring texten. När eleverna ger sig iväg för att äta slår vi oss ner i Marias rum och hon förklarar att de för några år sedan organiserade om skolan i arbetslag. Både elevunderlaget och en önskan om att bättre utnyttja lärarnas kunskap låg bakom förändringen. Detta läsår går det drygt 40 elever i en gemensam årskurs ett. Lärarlaget består av tre lärare och två fritidspedagoger. Varje morgon är det gemensam samling och sedan delas klassen upp i grupper. Storlek och vilka barn som ingår i grupperna beror på uppgifter och ämne, men i svenska och matematik finns fasta grupper. Många vuxna i klassen innebär större flex- ibilitet och att de samlade resurserna kan användas mer effektivt. – Med det här systemet får alla elever mer individuellt stöd, även de starka eleverna erbjuds individuellt stöd. Det finns möjlighet
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=22">Specialpedagogik Sida 22 för en lärare att under e</a> n tid arbeta med ett par, tre elever i behov av stöd. Systemets vinnare är både de som behöver mycket stöd och elever som behöver lite större utmaningar för att utvecklas. Eleverna i förskoleklassen kommer till Björ- kestaskolan från olika förskolor. – Därför börjar vi med att intervjua elever- na, vi testar förskolbarnen för att få en bild av elevernas språkliga medvetenhet. Hon tycker att tio elever i en grupp ur pedagogisk synpunkt är optimalt. – Det går inte att språkträna allt för stora he- terogena grupper. I tiogrupper blir det ett lagom spann mellan de som kan mer och de som kan lite mindre. Eleverna kan dra varandra. Men smågrupperna i förskoleklassen är inte statiska. – Visar det sig att en stannar av, eller tyck- er någon att det är jättesvårt, så får de byta språkgrupp. I förskoleklassen arbetar alla enligt den nya Bornholmsmodellen men lägger till mycket extramaterial. Språkträningen eller ”språklek”, som man kallar arbetet i förskoleklasser, genomförs under fyra halvtimmespass i veckan. – Hade vi valt att bara följa boken skulle re- sultatet blivit allt för fattigt, det är för få övningar och för få bilder i materialet, betonar Maria som lägger ned en hel del tid på att ta fram extra språklekar. 24 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=23">Specialpedagogik Sida 23 De arbetar också med Fono</a> mix. – Redan tidigare arbetade jag med speglar och visade bilder av munnen. Men här hittade jag ett färdigt material. Vissa elever har mycket svårt att höra bokstavljuden. Det finns elever som vi arbetat med i flera år med bokstavsljuden utan att de blivit säkra på dem, trots att vi tränat och tränat. Då kan spegeln och munbilder visualisera ljudet för dem. De lär sig att se hur ljudet låter och förstå sambandet mellan ljud och bokstav. Maria framhåller att A och O är att undervis- ningen är konkret. Står hon och talar för länge så förlorar eleverna snart fokus och intresse. – Jag vill att undervisningen ska vara lustfylld och spännande! säger Maria med eftertryck. För att vidmakthålla intresset får inte hel- ler grupperna bli för stora. Har man 25 elever i en grupp så får varje elev tala så sällan så att många riskerar att tappa sugen. När det bara är tio elever i gruppen får alla elever svara flera gånger och intresset hålls därmed uppe. Eleverna är väl förberedda när de kommer till årskurs ett. – De kan ljuda ihop kortare ord och de kan redogöra för vilka två ord som börjar på samma ljud. Alla har knäckt läskoden. Det som fattas är att de ännu inte kan alla bokstäver och att de behöver bli säkrare, men barnen har alla förstått principen bakom läsning. När eleverna börjar år ett intervjuas de och delas in i fyra jämnstarka grupper. I varje grupp ingår några riktigt starka läsare, några som kommit en bra bit på vägen och några elever som fortfarande har svårt att komma igång med läsandet. – Vi försöker få en sammansättning av grup- perna så att elever som har svårt med bokstavskännedom hamnar i en grupp, för att i en annan samla elever som har fonologiska problem och så vidare. Det innebär att en av lärarna kan ta sig an tre eleverna och träna ett speciellt område med dem. En annan gång kan en lärare ta fyra elever som behöver något extra och arbeta med dem. De elever som har problem med den fonolo- giska medvetenheten tränar individuellt eller i grupp varje dag. Elever som ännu inte kan alla bokstäver tränar det i liten grupp. De har byggt upp ett antal olika arbetsscheman som eleverna kan arbeta med, medan de svagaste läsarna alla får individuella arbetsscheman. Alla elever får individuella läsläxor anpassade efter vad de behöver och är intresserade av. Det är viktigt att läsandet är lustfyllt. Varje vecka genomförs läsförståelseövningar. Det kan vara att lyssna och illustrera, analysera texter som helhet eller mening för mening, arbeta med bilder för att få förförståelse, eller göra övningar som engagerar många olika sinnen för att skapa engagemang för texten. De allra flesta eleverna klarar man att diagnostisera och lägga upp en pedagogisk planering för på skolan. Men i vissa fall så begär de hjälp med psykologisk utredning eller stöd av talpedagog eller elevstödtemet i kommunen som till exempel kan hjälpa till med mer djupgående tester. Maria tycker att de har mycket god hjälp i hur de ska möta barnen under den första läsundervisningen och i hur de ska följa varje enskild elevs läsutveckling, av materialet God läsutveckling. Materialet är både en konkret kurs i läsutveckling och ett diagnos- och övningsmaterial. Maria är den lärare som har ansva- ret att följa alla elevers språkutveckling från det att eleverna börjar i förskoleklassen till och med år ett. – Det ger inget att plocka ut elever i svårigheter för enstaka timmar med specialläraren. Vi har valt att arbeta på det här viset i små grupper istället, säger Maria. Hon berättar att år två och tre an- vänder ”Vilken bild är rätt?” för att testa läsförståelsen. Men hon varnar för övertro på tester. – Det kan finnas många orsaker till att en enskild individ presterar dåligt. Kanske satt eleven och babblade hela tiden istället för att göra sitt bästa. Testerna är en sorts fingervisning, men visar inte alltid var det enskilda barnet står i sin läsutveckling. Vi Specialpedagogik 1/10 25 måste som lärare alltid gå vidare med de individuella testresultaten. Dessutom tar testerna tid och det är myck- et administration omkring dem. De funderar på att ta bort de egna testerna i årskurs tre, eftersom de nationella proven som nu kommit delvis mäter samma sak. Men det finns sidoeffekter av att ha ordentliga tester, som också är positiva. – Jag har märkt att föräldrarna tar det mer på allvar när vi hänvisar till testresultat, jämfört med när vi säger att vi uppmärksammat samma sak, men inte har någon siffra i ett testresultat att hänvisa till. De har länge haft starkt fokus på sådant som
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=24">Specialpedagogik Sida 24 och börjar här först i år</a> skurs ett har det mycket besvärligt med att komma i kapp, säger Maria Rydkvist. Men trots starka protester från lärare och för- fonologisk medvetenhet, bokstavsljud och bokstavskännedom. Men det är inte nog – de har allt mer även fokuserat på läsförståelse. Numera har de varje vecka även lagt in en speciell läsförståelselektion för ettorna, något som sedan fortsätter i år två och tre. Fortfarande är det också så att skönlitterärt läsande i skolan ofta inte betraktas som skolarbete utan något som barnen får ägna sig åt om det finns tid över. Förutom att det medför att många elever inte får tillgång till medryckande texter som gör dem, gripna, nyfikna och emotionellt engagerade så missar de möten med texter som de i högre grad själva kan omtolka och omskapa. – Men ska eleverna få till tillräcklig läs- träning så måste de läsa hemma också, säger Maria. Det finns ett klart samband mellan läsvo- lym och läsförmåga. Ofta i läsundervisningssammanhang så citeras läsforskaren K. Stanovich som myntat begreppet Matteuseffekten: Ty den som har, han ska få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har (Matteus kap 13:12). Den som inte kommer igång med sin läs- ning, som inte förmår att tolka och ta till sig texter undviker med andra ord att läsa och utvecklas inte som läsare. Det här drabbar elevens självkänsla. Maria berättar att de har en speciell bok för elevens individuella läsläxa. I den kan förälder kommentera läxan – om den varit för svår och om den varit intressant och så vidare. Men hon vill inte lägga allt för mycket trä- ning hemma. Det kan vara svårt att till föräldrarna förmedla hur de bör jobba. – Sedan är det ofta så att de barn som skul- le behöva mest hjälp hemma är de som får minst hjälp hemifrån. Vi får försöka att stötta 26 Specialpedagogik 1/10 dem från skolan istället. De har några läsläror i klassen som de kan använda för läsläxa hemma, men annars har de ingen gemensam läslära – däremot massor av småböcker. Det händer också att Maria gör egna böcker till elever. Individuella läsläror med moment som just den eleven behöver öva på Hon är noga med att läsningen ska vara lustfylld. – Hur går det att kombinera med en läslä- ra som alla ska läsa? Det finns ju de som läser obehindrat och de som knappt knäckt läskoden. Jag har elever i ettan som läst Harry Potter. Men för de elever som är på ljudarstadiet så spelar inte innehållet så stor roll. Däremot kan hon förstå varför vissa lärare använder en gemensam läslära. – Är man ensam lärare och har en klass med 25 elever då klarar man inte att individualisera så som vi gör. Då måste man kanske använda en läslära som ligger på en nivå som passar huvuddelen av eleverna – alltså något som fungerar för de flesta. Trots att skolan fått pris för sitt läsbefrämjande arbetssätt och trots att de kan visa på många goda resultat vet inte lärarna vad som ska hända nästa år. Det var bara två år sedan som Björkestasko- lan tilldelades en halv miljon som vinnare av Bertil Hults dyslexipris. Skolan belönas för sitt språkförebyggande arbetssätt som då visade att 92 procent av barnen i årskurs ett kunde läsa redan i september. Några år tidigare kunde bara 50 procent av barnen läsa vid samma tidpunkt. – Vi ser mycket tydligt i dag att vårt arbets- sätt ger goda resultat. Alla elever i ettan knäcker läskoden och elever som kommer utifrån äldrar vill det lokala Nykvarnspartiet och den borgerliga majoriteten omorganisera skolorna. Sker det kommer Björkestaskolan inte längre kunna arbeta på det sätt som de gör i dag. Det här har skapat oro och fått rektorer och lärare att söka andra tjänster. Maria Rydkvist vet inte om hon får behålla sin tjänst eller hur verksamheten ska organiseras nästa läsår. – Alla inom skolan har varit emot omorga- nisationen som vi upplever bara görs för att spara pengar. Tyvärr verkar det ha gått prestige i frågan och ingen lyssnar på oss som arbetar i skolan eller på föräldrarna, säger Maria Rydkvist. Text och foto: Hasse Hedström
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=25">Specialpedagogik Sida 25 Nya Habbalo på CD! Nya Ha</a> bbalo-CD – teckensidor för utskrift från pdf-fi l ca 840 sidor 1 580 uppslagsord Pris: 600:- + moms Nyhet! Kurser Våren 2010 i Göteborg För mer information och anmälan besök www.grkom.se/pc TAKK-bildbank CD – teckenbilder för utskrift & typsnitt för handalfabetet Pris: 400:- + moms Tor 25 feb kl 14-17 Går det verkligen att undervisa i läsförståelse? Barbro Westlund Tis 2 mars kl 14-17 Nya språket lyfter Elisabet Berg Ons 3 mars kl 8.30-16.30 Konferens för kuratorer Maria White, Marianne Albäck Teckenkommunikation GRUNDORDBOK Pris: 275:- + moms Läs mer på www.bamsprakteknik.se Mån 8 mars kl 14-17 Att lyckas som ledare i klassrummet! Birgitta Kimber Jag vill säga något – en fi lm om TAKK DVD, 15 min Pris: 200:- + moms Barbro Magnusson, leg logoped, www.bam-sprakteknik.se St. Vanstadsv. 584 Solhäll, 275 70 Lövestad, Tel/fax 0417-511 575 Ons 10 mars kl 14-17 Lokal pedagogisk planering i särskolan Ulla Henke, Monica Svanemur Tor 11 mars kl 14-17 Språklekar i förskolan Görel Sterner, Ingvar Lundberg Tor 18 mars kl 14-17 Matte-fest eller pest? Bodil Jönsson Fre 19 mars kl 9-12 Skoljuridik för friskolor Olle Rimsten Bamspraktek_SPP_1_10_B.indd 1 10-01-19 15.27.49 SPRÅKSTÖRNING • DYSLEXI • DYSKALKYLI Leg. logoped Carina Engström och Utredningspedagog Marianne Ekholm-Gunve föreläser mellan kl. 09.00-16.00: Skövde 9/2 Lokal: IT-gymnasiet, Kylarv. 1 Karlstad 10/2 Lokal: Clarion Hotel, Järnvägsgatan 1 Malmö 4/3 Lokal: Folkets Hus,Celcsiusg. 31 Flera föreläsningar planeras under 2010. Aktuell information finns alltid på www.vici.nu Anmälan via mail till: Car-ma@telia.com 14 dagar innan föresläsningen. Vid anmälan av 5 personer från samma skola/team går en gratis. Avgift: 980 kr + moms (1 225 kr) som sättes in på BG 363 – 5273 Upplysningar: Carina 070-334 82 63, Marianne 0706-91 97 91 Info: www.roestkonsulten.com och www.vici.nu Carma Föreläsningar Frågor besvaras av wera.andbert@grkom.se Specialpedagogik 1/10 27 Ons 24 mars kl 9-16 Kunskapssyn, lärande och bedömning Helena Moreaux, Steve Wretman Ons 24 mars Kl 14-17 LäsEttan Maj-Gun Johanson Tor 25 mars kl 13-17 Sociala berättelser Birgitta Andersson Mån 12 april kl 14-17 Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan Margareta Öhman Tor 15 april kl 17-20 Det syns inte utanpå Margareta Kärnevik-Måbrink Mån 26 apr kl 13-16 Kvalitet och metoder i pedagogiska relationer Jesper Juul Tis 4 maj kl 14-17 Dyslexi och dyskalkyli – hänger de ihop ? Ingvar Lundberg Ons 5 maj kl 14-17 Reggio Emilia – ideologi och arbetssätt Tarja Heikiö Ons 19 maj kl 9-16 Konferens för speciallärare/specialpedagoger Christer Jacobson m.fl.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=26">Specialpedagogik Sida 26 Religiösa tvivlar på vete</a> nskap Troende har mindre tillit till vetenskap och teknik. Samtidigt menar de oftare än andra att de vet bäst själva. Det visar en studie från Vetenskap & Allmänhet, VA. VA har undersökt sambanden mellan svenskars tro, värderingar, kulturella och sociala bakgrund och deras syn på kunskap och vetenskap. Nära åtta av tio menar att det finns fenomen som vetenskapen aldrig kommer att kunna förklara. Drygt fyra av tio instämmer i att ”den bästa kunskapen finner man om man lyssnar inåt” och tre av tio i att ”det är bättre att lita till sin egen erfarenhet än till forskningen”. Troende uttrycker oftare än andra en ovetenskaplig syn på kunskap. – Resultaten är en varningsklocka. Vad bety- der en sådan inställning när man till exempel ska bestämma huruvida man ska vaccinera sig mot svininfluensa, säger Karin Hermansson, utvecklingschef VA, som ansvarar för studien. De som tror att en högre makt var involverad i människans uppkomst anser oftare än andra att vetenskap och teknik är för svårt att förstå. Men troende är inte en homogen grupp. I många fall är skillnaderna minst lika stora mellan människor med olika utbildningsnivå och social bakgrund som mellan dem med olika livsåskådning. 43 procent av svenskarna anser att en reli giös tro och en vetenskaplig syn på tillvaron går att förena, medan 47 procent inte anser det. Sju av tio troende anser att de båda är förenliga medan sju av tio icketroende tvärtom menar att de omöjligt kan förenas. 28 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=27">Specialpedagogik Sida 27 Skolutvecklarna Sverige A</a> ktuella utbildningar 2010 Handlednings– och samtalsmetodik för specialpedagoger m fl Skolutvecklarna inbjuder till den nittonde omgången av den mycket uppskattade utbildningen för specialpedagoger m.fl. som vill fördjupa och utveckla sin handlednings-, konsultations- och samtalsmetodik. Med utgångspunkt i en praktisk samtalsmetodik utifrån Vygotskij utvecklar deltagarna sina teoretiska och praktiska färdigheter i handledning, konsultation såväl som arbete med barn och ungdomar i behov av stöd. Kursen är upplagd som en tredagars fristående utbildning med möjlighet till såväl fortsättnings– som fördjupningskurser. Ur innehållet: - Roll- och organisationsfrågor kopplat till handledning. - Genomgång av utvecklingspsykologi och pedagogik utifrån Vygotskij, - Sambandet mellan språk, tänkande och lärande. - Praktisk pedagogisk handlednings- och samtalsmetodik. - Medierat lärande och vägledande förhållningssätt i samtalsmetodik. - Pedagogisk handledning ur systemiskt och kognitivt perspektiv. -Att stimulera förändringsprocesser i samband med specialpedagogisk utredning/ kartläggning, m.m. Tid och plats: 29 sept - 1 oktober 2010 i centrala Göteborg. Kursledare: Petri Partanen. Målgrupp: Specialpedagoger, speciallärare alt motsvarande kompetens. Att organisera, leda och utveckla elevhälsoarbetet Hur utvecklar man ett elevhälsoarbete som bidrar till skolans utveckling och elevers hälsa? Hur bryter man negativa cirklar och går från akut åtgärdande till hälsofrämjande förebyggande arbete? Hur får man en organisations alla delar att samverka för en skola för alla? Vad innebär förslaget till ny skollag för elevhälsa? En utbildningsdag för elevhälsopersonal, rektorer, samordnare m fl. Föreläsare Petri Partanen. Tid: 6 maj 2010, Stockholm, heldag. Att arbeta med elever i särskilda undervisningsgrupper* Vi bjuder in till vår uppskattade föreläsningsdag för pedagoger som är verksamma i särskilda undervisningsgrupper och resursskolor. Fortbildningsdagen riktar sig även till skolledare med ansvar för dessa verksamheter och berör därför ett brett fält av frågor från pedagogik och arbetssätt till organisations– och ledarskapsfrågor i särskilda undervisningsgrupper. Föreläsare: Anders Eriksson, Petri Partanen. Tid: 7 maj 2010, Stockholm, heldag. Skolutvecklarna Sverige tel: 08 - 627 92 00 (växel) e-mail: info@skolutvecklarna.se * Utbildningsdag inom ramen för Daffodilproject: Ett Comenius 1.2 Multilateralt Projekt 2008-10 Nr 142084-2008-LLP-BE-COMENIUS-CMP Besök vår hemsida för mer information om samtliga utbildningar www.skolutvecklarna.se Specialpedagogik 1/10 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=28">Specialpedagogik Starkt samband mellanADHD och låg</a> självkänsla Känsla av sammanhang utvecklingen av ADHD-s Barn med lika starka ADHD -symptom kan ha helt olika självkänsla och förmåga att hantera stress. En hög känsla av sammanhang kan förhindra utvecklingen av ADHD-symptom. Det finns ett starkt samband mellan ADHD-symptom och låg självkänsla från barnaåren upp till vuxen ålder. – Barn med mycket ADHD-symptom och som ändå har en hög ”känsla av sammanhang” tycks ha en inbyggd skyddsfaktor att klara sjukdomar och stress bättre än andra barn med ADHD- symptom, säger forskaren Tobias Edbom. I sin avhandling ”Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood” visar han att barn med mycket symptom på ADHD ändå kan ha en god självkänsla. Sambandet mellan arvet och miljön och olika hälsofaktorer klarläggs också: Känslan av att förstå sitt sammanhang, att ha självkänsla och social kompetens kan motverka utvecklingen av ADHD-symptom – Jag vill ta reda på hur dessa barn ändå kan uppleva en ”känsla av sammanhang” – en förmåga att hantera stress och förstå och begripliggöra sin livssituation på ett effektivt sätt, och hur det hänger ihop med ADHD-dia gnos och symptom. Barn med ADHD sägs ju ofta ha större pro- blem än andra till exempel i skolan med uppmärksamhet och koncentration på grund av sin hyperaktivitet. I den longitudinella studien undersöker forskaren, som också är legitimerad barnsjukskötare, alla tvillingpar som är födda mellan 1985 och 1986, cirka 1 480 individer. Tvillingarna har ingått i normalpopulatio- – Fokusera inte på symptomen, utan också på det friska, det som faktiskt fungerar hos barnen med ADHD, uppmanar forskaren Tobias Edbom lärare som arbetar med barn och ungdomar med ADHD. nen, och för att få veta om de uppfyllde symptomkriterierna har föräldrarna fått svara på en rad enkätfrågor år 1994, när tvillingarna var 8–9 år gamla, till exempel om barnens uppvisade mognad och symptom. När tvillingarna var 13–14 år fick de skatta sin egen självkänsla, och när de var 16 år gjorde en barnpsykiater en klinisk bedömning av alla tvillingar i Stockholm. År 2006, när tvillingarna var 20– 21 år, svarade de själva på enkätfrågor. – Resultatet visar på ett mycket klart sam- band mellan mycket ADHD-symptom vid åtta års ålder och en lägre självkänsla högre upp i åldern, säger Tobias Edbom, som använt sig av en såkallad ”co-twinmetod” där ADHD hos en av tvillingarna i paren kunde antas om symptomen var fler än åtta av 14. En eventuell kausalitet har studerats, det vill säga om ADHD i sig orsakar den lägre själv- 30 Specialpedagogik 1/10 känslan, några tecken som tyder på detta har inte kunnat påvisas. Omvänt har Tobias Edbom också studerat om låg självkänsla vid 14 års ålder kan relateras till ADHD-symptom vid 21 års ålder. – God självkänsla kan hänga samman med friskfaktorer såsom en ”känsla av sammanhang”. Vid en jämförelse av 16-åringar med låg känsla av sammanhang och 16-åringar med hög känsla av sammanhang, men med mycket ADHD-symptom i båda fallen, upptäcktes att ADHD-symptomen hos de med hög känsla av sammanhang hade halverats vid 21 års ålder. – En hög känsla av sammanhang kunde allt- så förhindra utvecklingen av ADHD-symptom. Ett starkt samband mellan ADHD-symptom och låg självkänsla från barnaåren upp till vuxen ålder konstaterades. Som sjukskötare har Tobias Edbom flerårig erfarenhet från arbete inom barnpsykiatrin, och har därför ett starkt intresse av att få kunskap om hur friskfaktorer som god självkänsla och känsla av sammanhang kan påverka utvecklingen av ADHD över tid. – För 15 år sedan existerade ju många fråge- ställningar kring barn med ADHD, som ändå visade sig fungera bra. Jag har alltid varit intresserad av hälsofaktorer, och var också forskningssjukskötare i ett projekt på Karolinska institutet som handlade om beteendeproblem och så kallade biologiska markörer. Under mina tonår på 80-talet i Sundsvall hade säkert många ADHD-relaterade problem, men några diagnoser hörde man inte talas om då. Tobias Edbom har utgått ifrån en kvantita- tiv forskningsmetod med så kallade klusteranalyser och en personorienterad ansats. Han har intervjuat ett geografiskt urval av informanter på Astrid Lindgrens barnsjukhus, där man också genom DNA-prover gjort åtskillnad mellan enäggs- och tvåäggstvillingar. – Känslan av sammanhang påverkar ofta bar- nens självkänsla, och därför gäller det att arbeta med det friska hos barnen med ADHD- symptom och som ändå kan må ganska bra. En fortsatt forskning behövs om hur man stärker självkänslan hos dessa barn. Tidigare forskning visar ju att barn som bara bemöts utifrån sin kro Känsla av sammanhang utvecklingen av ADHD-s Barn med lika starka ADHD -symptom kan ha helt olika självkänsla och förmåga att hantera stress. En hög känsla av sammanhang kan förhindra utvecklingen av ADHD-symptom. Det finns ett starkt samband mellan ADHD-symptom och låg självkänsla från barnaåren upp till vuxen ålder. – Barn med mycket ADHD-symptom och som ändå har en hög ”känsla av sammanhang” tycks ha en inbyggd skyddsfaktor att klara sjukdomar och stress bättre än andra barn med ADHD- symptom, säger forskaren Tobias Edbom. I sin avhandling ”Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood” visar han att barn med mycket symptom på ADHD ändå kan ha en god självkänsla. Sambandet mellan arvet och miljön och olika hälsofaktorer klarläggs också: Känslan av att förstå sitt sammanhang, att ha självkänsla och social kompetens kan motverka utvecklingen av ADHD-symptom – Jag vill ta reda på hur dessa barn ändå kan uppleva en ”känsla av sammanhang” – en förmåga att hantera stress och förstå och begripliggöra sin livssituation på ett effektivt sätt, och hur det hänger ihop med ADHD-dia gnos och symptom. Barn med ADHD sägs ju ofta ha större pro- blem än andra till exempel i skolan med uppmärksamhet och koncentration på grund av sin hyperaktivitet. I den longitudinella studien undersöker forskaren, som också är legitimerad barnsjukskötare, alla tvillingpar som är födda mellan 1985 och 1986, cirka 1 480 individer. Tvillingarna har ingått i normalpopulatio- – Fokusera inte på symptomen, utan också på det friska, det som faktiskt fungerar hos barnen med ADHD, uppmanar forskaren Tobias Edbom lärare som arbetar med barn och ungdomar med ADHD. nen, och för att få veta om de uppfyllde symptomkriterierna har föräldrarna fått svara på en rad enkätfrågor år 1994, när tvillingarna var 8–9 år gamla, till exempel om barnens uppvisade mognad och symptom. När tvillingarna var 13–14 år fick de skatta sin egen självkänsla, och när de var 16 år gjorde en barnpsykiater en klinisk bedömning av alla tvillingar i Stockholm. År 2006, när tvillingarna var 20– 21 år, svarade de själva på enkätfrågor. – Resultatet visar på ett mycket klart sam- band mellan mycket ADHD-symptom vid åtta års ålder och en lägre självkänsla högre upp i åldern, säger Tobias Edbom, som använt sig av en såkallad ”co-twinmetod” där ADHD hos en av tvillingarna i paren kunde antas om symptomen var fler än åtta av 14. En eventuell kausalitet har studerats, det vill säga om ADHD i sig orsakar den lägre själv- 30 Specialpedagogik 1/10 känslan, några tecken som tyder på detta har inte kunnat påvisas. Omvänt har Tobias Edbom också studerat om låg självkänsla vid 14 års ålder kan relateras till ADHD-symptom vid 21 års ålder. – God självkänsla kan hänga samman med friskfaktorer såsom en ”känsla av sammanhang”. Vid en jämförelse av 16-åringar med låg känsla av sammanhang och 16-åringar med hög känsla av sammanhang, men med mycket ADHD-symptom i båda fallen, upptäcktes att ADHD-symptomen hos de med hög känsla av sammanhang hade halverats vid 21 års ålder. – En hög känsla av sammanhang kunde allt- så förhindra utvecklingen av ADHD-symptom. Ett starkt samband mellan ADHD-symptom och låg självkänsla från barnaåren upp till vuxen ålder konstaterades. Som sjukskötare har Tobias Edbom flerårig erfarenhet från arbete inom barnpsykiatrin, och har därför ett starkt intresse av att få kunskap om hur friskfaktorer som god självkänsla och känsla av sammanhang kan påverka utvecklingen av ADHD över tid. – För 15 år sedan existerade ju många fråge- ställningar kring barn med ADHD, som ändå visade sig fungera bra. Jag har alltid varit intresserad av hälsofaktorer, och var också forskningssjukskötare i ett projekt på Karolinska institutet som handlade om beteendeproblem och så kallade biologiska markörer. Under mina tonår på 80-talet i Sundsvall hade säkert många ADHD-relaterade problem, men några diagnoser hörde man inte talas om då. Tobias Edbom har utgått ifrån en kvantita- tiv forskningsmetod med så kallade klusteranalyser och en personorienterad ansats. Han har intervjuat ett geografiskt urval av informanter på Astrid Lindgrens barnsjukhus, där man också genom DNA-prover gjort åtskillnad mellan enäggs- och tvåäggstvillingar. – Känslan av sammanhang påverkar ofta bar- nens självkänsla, och därför gäller det att arbeta med det friska hos barnen med ADHD- symptom och som ändå kan må ganska bra. En fortsatt forskning behövs om hur man stärker självkänslan hos dessa barn. Tidigare forskning visar ju att barn som bara bemöts utifrån sin kro
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=29">Specialpedagogik Sida 29 g kan förhindra -symptom </a> nologiska ålder och inte utifrån sin mognad och utvecklingsnivå tenderar att utveckla ADHD-symptom. Tobias Edbom är nu engagerad i att konstru- era utvärderingsfrågor av all slutenvård inom BUP-kliniken, där han arbetar som utvecklingssamordnare. Hans uppmaning till lärare och andra är att inte bara fokusera på symptomen, utan också på det friska, det som faktiskt fungerar hos barnen med ADHD. Själv vill han i framtiden bli mer kliniskt inriktad, och ha mer direktkontakt med patienter: – En kombination av medicin och miljöterapiarbete behövs, avslutar han. Annika Miezis Välkommen till fortbildning! KURSDAG Pelle Sandstrak Mr Tourette och jag - föreläsning och workshops. 12/3 Stockholm, kl 9-16. Mer info www.medalgon.se FÖRELÄSNINGAR Bodil Jönsson Vi lär som vi lever 18/3 Lundsbrunns kurort (OBS! kl 15-18), 22/3 Linköping, 15/4 Halmstad Tio år senare – Tio tankar om tid 26/4 Stockholm, 5/5 Umeå, 10/5 Uppsala Lisbeth Pipping och Pelle Sandstrak Om utanförskap och förståelse 26/4 Linköping Lisbeth Pipping Kärlek och stålull 17/3 Kalmar, 22/3 Helsingborg, 15 april Stockholm, 27/4 Borås, 5/5 Norrtälje Lotta Abrahamsson ”Hjälp hur gör man?” - Hur arbetar vi stödjande och framgångsrikt med barn och ungdomar som har ADHD och Aspergers syndrom? 16/3 Visby, 18/3 Luleå, 22/3 Skövde, 23/3 Göteborg, 24/3 Jönköping, 14/4 Gävle, 15/4 Falun, 20/4 Kalmar, 21/4 Ronneby, 26/4 Helsingborg, 27/4 Stockholm, 28/4 Västerås Pelle Sandstrak Mr Tourette och jag 15/3 Haparanda, 24/3 Karlstad, 15/4 Göteborg, 19/4 Trollhättan, 20/4 Umeå, 21/4 och 11/5 Stockholm, 22/4 Uppsala Sofia Åkerman För att överleva – en berättelse om ätstörningar, självskadebeteende och självkänsla 2/3 Umeå, 18/3 Stockholm Tid: Kl 18-21 (18/3 Lundsbrunn kl 15-18). Information och anmälan: www.medalgon.se , 08-28 66 90 Pris per föreläsning och person: Mellan 425: - till 525: - ex moms. Ring för grupprabatt. Anmälan är bindande – går att överlåta. Betalningsvillkor www.medalgon.se . Specialpedagogik 1/10 31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=30">Specialpedagogik Sida 30 www.lnu.se/amnen/specialp</a> edagogik För alla lärare på din skola När läsningen inte bär – Vad gör vi då? Två regionala lärarkonferenser – våren 2010 3 mars i Sundsvall 29 april i Stockholm Tema läs- och skrivsvårigheter/dyslexi • Ingrid Forsling Lind, speciallärare talar om tidig upptäckt – utredning – åtgärdsprogram • Inger Rålenius berättar om sina problem med att läsa och skriva samt de möjligheter som banade väg till en socionomexamen. • Att läsa och skriva fast man inte kan! Studieanpassning med hjälp av alternativa verktyg. Vilka hjälpmedel finns? Experter från Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skoldatateken. • Utställning av hjälpmedel m.m. Deltagaravgift Sundsvall – 700:- inkl kaffe och lunch. Stockholm – 600:- inkl kaffe. Mer info, anmälan och program på www.dyslexiforbundet.se 32 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=31">Specialpedagogik Sida 31 Återvinning får igång kre</a> ativiteten på förskolan Pumpan Pumpan i Södertälje är en av sju förskolor där man satsar på återvinning av material som annars skulle ha kasserats. Istället för att köpa nya och färdiga leksaker så återvinner personalen och barnen på Pumpan sådant som annars hört hemma i soporna. Specialpedagogik 1/10 33
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=32">Specialpedagogik Sida 32 Stadens projekt Remida un</a> der ledning av rektor Inger Muto har blivit berömt och inspireras av Reggio Emilia-verksamheten i Italien. Det är Sveriges första kreativa återvinningscenter för förskolebarn i miljömedvetenhetens tecken utan vinstintresse. Syftet är att väcka barnens kreativitet och experimentlusta. Re står för återvinning, recycling och Mida syftar på sagan om kung Midas. Tapeter, magneter och rullar förvandlas till hattar, torn och sagoslott i barnens händer. Fantasin har inga gränser och ständigt växer nya skapelser, former och färger fram. På förskolan Pumpan prioriteras det föränderliga och levande i skapandeprocessen, inte det redan formgivna målet. De färdiga leksakerna är i minoritet. Här skapar barnen sitt eget guld som glimmar och bidrar samtidigt till ett hållbart ekologiskt samhälle. Efter att föreståndaren Marie Holm, sju andra förskollärare och rektorn Inger Muto gått på en veckas kurs om återvinning, i Reggio Emilia i Italien där kreativiteten står i fokus, fanns inga andra alternativ. I början av förra året hölls en invigning av Remida i Södertälje som är det första i Sverige som också besöktes av ledarna från Italien. Det är sju förskolor som är knutna till Remida i Södertälje och som för närvarande får hämta sitt material härifrån. Sammanlagt får alltså cirka 500 barn i Södertälje ta del av Remida, och ett 20-tal företag levererar materialen. – Tanken är att alla i den kommunala verksamheten ska kunna hämta saker härifrån. Skolor, men också äldre- och handikappomsorgen. Men då måste vi också få in fler leverantörer, förklarar Marie Holm. Om det blir över material från det som förskolorna plockar ut, så lämnas det tillbaka för att andra ska kunna få glädje av det. Återvinningstanken återkommer ständigt. En liten pojke rusar fram. – Jag har sett dig förut! hojtar han glatt och ser på mig, den främmande besökaren. – Jasså, när då? – Det var för länge sen – det var i går! – Men jag har inte varit här i går kontrar jag. Det var kanske någon som var lik mig? Jag tänker att hans tidsuppfattning säger lite om barnens allmänna syn på materialen de jobbar med. Hur många år de har på nacken spelar mindre roll. Barnen struntar i rådande trender. Det material som är populärast på Pumpan just nu är tapeter. – Vi viker dem, gör kartonger och målar, ri- tar och klipper och klistrar med dem och tapeterna tycker de om att sitta och titta på. De älskar mönstren och vi har vikt hattar och sytt. I sex år har Maria arbetat som förskollärare och lagledare här på Pumpan. Remida är det bästa som hänt, tycker hon. – Man kan hitta på så många olika saker med materialet. Barnens fantasi främjas och de blir väldigt kreativa. Det finaste är att materialet inte har några begränsningar, Remida ger inga färdiga lösningar. Det brukar bli bråk och kiv om färdigt material, det undviker man i dag. – Tar man in ett gäng bilar, så ska ju alltid 34 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=33">Specialpedagogik Sida 33 några ha just DEN bilen, </a> men det är inte alls samma sak med det här materialet. – Nej, instämmer kollegan Katarina Nilsson, jag tycker inte heller det. Med Remidamaterialet blir det mycket mindre tjafs. Magneter är ett material som är jättepopulärt och som de har experimenterat med. Barnen bygger torn av magneter och järn. De har bland annat använt baksidan av en högtalare där det finns magneter. Och från en av sina leverantörer har de har fått massor av kugghjul som barnen experimenterar med. – Ljusbord och overhead använder vi också. – Ja, och kapsyler inflikar Marie. Några timmar per vecka arbetar en anställd med företagskontakter för att få in mer material till Remida. – Det enda förbehållet vi har är att materia- let inte får vara farligt, och det måste vara rent, förklarar Marie. Kort sagt ska det vara spillmaterial som är fräscht och schysst att använda. – Något som barnen tycker är jätteroligt är de här rören som jag tror har varit stora pappersrullar. De har vi tapetserat tillsammans med barnen. De leker jättemycket med dem och bygger upp fina miljöer, så det blev verkligen lyckat. Barnen inspirerar varandra till att fortsätta bygga hela tiden. – Ja, de bygger broar och allt möjligt med rören som finns i olika tjocklek, säger Katarina. Med det här sättet att arbeta finns inga begränsningar för skapandet. Det utmanar både personal och barn. – Ja, och i vintras satt vi och sydde mycket i olika Remidamaterial, bland annat halkskydd till mattor och på kartonger, säger Katarina. – Ja, det finns verkligen inga begränsningar för vad man kan skapa. Det är mest vår egen fantasi som sätter stopp ibland. Barnen tycker jag kommer på mycket mer saker. Det är också roligt att man kan använda så mycket av allting, det går att vräka på. Personalen och barnen på förskolan Pumpan använder ofta Remidamaterialet för att arbeta med teman. Det pedagogiska kan ta sig uttryck i allehanda ansikten, former, kvadrater och rektanglar. Plötsligt faller mina ögon på en väggtavla som påminner om … – Picasso är det säger Marie och skrattar. – Konstverket heter ”Dam med gul hatt”. Barnen är så fascinerade av hans målningar, som ligger så nära till hands. – Vi håller på med både mindre och större projekt. En del är färdiga på en dag eller timme och behöver inte pågå i flera veckor. I påskas gjorde vi till exempel påskkycklingar med tapeterna. – Och i julas gjorde vi en julgran, säger Katarina glatt. – Och i midsomras en midsommarstång, säger Marie och ler. – Barnen blev eld och lågor och hängde upp alla möjliga saker. Det är tydligt att entusiasmen in- för Remida är ömsesidig hos både barn och personal. – Man försöker få in materialen i vardagen, förklarar Marie. – Remida gör barnen mer krea- tiva än när vi lägger fram ett pussel som bara har en lösning. – Det som är intressant är också att se processen, hur barnet tänker, funderar Katarina. – Resultatet är egentligen inte det intressanta, utan hur de har kommit fram till det. Marie Holm känner sig oerhört tacksam över att hon arbetar på Pumpans förskola, och för att hon fått vara med på utbildningen i Reggio Emilia. – Man liksom vaknar till och ser mycket fler möjligheter, vad man kan göra med alla saker, säger hon. Marie Holm menar att traditionen att åter- vinna material har funnits länge inom den svenska förskolan, men inte i samma mängd och omfattning som Remida möjliggör. Specialpedagogik 1/10 35
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=34">Specialpedagogik Sida 34 Äggkartonger och toarulla</a> r har till exempel alltid varit ”på tapeten”. Både Marie och Katarina är överens om att de färdiga leksakerna nu nästan konkurrerats ut av Remidamaterialen: – Remidamaterialet är ju heller inte så ”tjejigt” eller ”killigt” utan ganska könsneutralt, konstaterar Katarina. – Ja, och det är ingen skillnad på de yngre och äldre barnen, alla tycker lika mycket om återvinningsmaterialet, menar Marie. Hon berättar om en pojke som brukar bygga datorer av materialet. Med ett tangentbord som bas bygger han egna små världar med plastbitar. – Barnen bygger ibland också bruksföremål som de har användning för när de slutar leka, och ett år höll tjejerna på och sjöng jättemycket, säger Marie. – Då byggde de egna mikrofoner och sjöng framför speglar. Marie Holm menar att Remidamaterialet lockar fram kreativiteten hos både personalen och barnen. Leklustan väcks till liv, och hon beklagar att det just nu bara är förskolor som får material, eftersom det också skulle passa till exempel äldreomsorgen: – Vi tycker det här är helt fantastiskt, och fan- tasin skenar iväg. Personligen tycker jag också att det blir mycket roligare att arbeta som pedagog med det här materialet. Utan någon färdig lösning. Man kan hitta på vad som helst. På småbarnsavdelningen har de konstruerat ett slags ”Memoryspel” med Remidamaterial. Katarina menar att barnen för det mesta har nog av ”färdiga” leksaker som de har i mängder därhemma, och att förskolan därför bör kunna erbjuda ett komplement för att inte bli en tråkig plats att vara på. Hon får medhåll från Marie som menar att Remida uppfyller förskolans pedagogiska uppgift: att också vara en lärandemiljö. Text och foto: Annika Miezis Läs mer om testet på: www.logopedkonsult.se 36 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=35">Specialpedagogik Sida 35 Teckenkurser stockholm ST</a> O006 8 - 12 feb STO012 22 - 26 mars STO018 3 - 7 maj göteborg GÖT010 8 - 11 mars GÖT016 19 - 22 april Kurser för dej som behöver tecken i ditt jobb! Grundkurser 5 dagar 5 dagar 5 dagar 4 dagar 4 dagar Priser inkl material och fika (moms tillkommer) Våra kurser vänder sig främst till personer som använder teckenkommunikation (TAKK) i sitt arbete med barn i behov av tecken. Även andra intresserade är välkomna! stockholm STO022 31 maj - 2 juni Påbyggnadskurser 3 dagar Priser inkl material och fika (moms tillkommer) För dej som tidigare gått Tecknologens grundkurser, eller har motsvarande kunskaper. Tre inspirerande dagar, som utvecklar din kommunikation och ditt teckenförråd! Kursen kräver goda förkunskaper - se vår hemsida för mer information! Prova-på-kurs på nätet! munikation på nätet! Där instruerar, visar och hjälper vi dej att teckna! Se vår hemsida - www.tecknologen.se - för mer information! Våra kurser - en god investering Gå in på vår hemsida och gå vår gratis prova-på-kurs i teckenkom- "Det gav mer att gå en ordentlig kurs hos er - de småkurser jag gått innan gav inte tillräckligt med sammanhang och träning! Er kurs varar länge!" Att gå en Tecknologen-kurs är en investering för framtiden. Under en inspirerande, trevlig och effektiv kurs får du lära dej massor med användbara tecken och får kunskap och råd om hur du kan använda dem på bästa sätt i ditt arbete. Dessutom ger kursen dej tillräckligt med träning för att du ska känna dej säker i din teckenanvändning på jobbet - och roligt är det också! Många som behöver utbildning? Kontakta oss om ni är många som behöver utbildning - en teckenkurs på hemmaplan kan vara lösningen! Vi genomför kurser över hela landet, i olika omfattning och på alla nivåer! Hör av er till Håkan, så får ni veta mer! Värmland eller Närke? Vi planerar, i samarbete med lokala anordnare, grundkurser i Värmland och i Närke. Är ni intresserade av att gå kurs i något av dessa områden, kontakta Håkan, för mer information! "Barn & tecken - vad och varför?" I vår skrift "Barn & tecken - vad och varför?" sammanfattar vi kortfattat våra tankar kring att teckna och ger lite tips och idéer kring teckenanvändning, tillgänglighet m.m. Beställ "Barn & tecken - vad och varför?" kostnadsfritt genom att maila till Håkan (hakan@tecknologen.se). Vi skickar skriften till er via mail, i pdf-format. Våra kurser ger dej den kunskap och den inspiration du behöver! Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken - Håkan Ernklev 0511 - 290 18 el 0705 - 66 48 22 www.tecknologen.se hakan@tecknologen.se Specialpedagogik 1/10 37 4 350:4 350:4 350:- 3 590:3 590:- 3.150:Succé
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=36">Specialpedagogik Sida 36 Asperger, ADHD, Autism Ku</a> rser och föreläsningar AKTUELLA KURSER VÅREN 2010 • Studio III- hantera utagerande beteenden, 3 dagar • Grundkurs ADHD, 1 dag • Grundkurs Autism eller Asperger, 2 dagar • Specialassistent, 2 veckor • Pedagogiska hjälpmedel, 1 dag • Kommunikation, 1 dag • Bemötande, 1 dag Vi erbjuder också föreläsningar, handledning och uppdragsutbildningar anpassade efter era behov. Vi har utbildningar i hela Sverige. Kontakta oss för att få 2010 års katalog Folke Bernadotte regionhabilitering - FBH Verksamheten vid FBH erbjuder individanpassade och avgränsade insatser inom habilitering och pedagogik för barn och ungdomar i åldrarna (0-18 år). Vid FBH finns specifik kompetens kring kommunikationssvårigheter, ätproblem, nedsatt motorisk-sensorisk funktion, inlärningsproblematik och autismspektrumproblematik. Vår kursverksamhet erbjuder utbildningsdagar och enstaka föreläsningar utifrån era önskemål. För mer information finns på www.akademiska.se/fbh www.enigmaeducation.se 08- 768 20 26 info@enigmaeducation.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Minst och enklast Succén fortsätter för den lilla, enkla och prisvärda tal- och ljudboksspelaren, Milestone 212 – Easy Bookplayer. Endast 49 gram med alla daisyfunktioner inklusive variabel hastighet för både tal och ljudböcker. Stödjer upp till 32 Gb. Spelaren levereras med 2 Gb minneskort och utanpåliggande hörlurar från Koss med utbytbara öronkuddar. Spelaren kan uppgraderas med fickminne* för 396:- exkl.moms. Milestone 312 – minst och mest mångsidig Läs mer om marknadens mest mångsidiga spelare. Ett kommunikativt center för personer med läs- och skrivsvårigheter. Basfunktioner som Milestone 212 men dessutom med inbyggt fickminne, inbyggd talsyntes med 4 utbytbara Acapelaröster, valbara mappar, inbyggd talande klocka, förberedd för fm-radio, talande kalender, rfid-skanning m.m. Önskas kundreferenser – skicka mail till hjalpmedel@iris.se. www.iris.se/studiehjalpmedel Hjälpmedel inom läs- och skriv * fr o m april 2010 38 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=37">Specialpedagogik Sida 37 Jogga dig till högre IQ U</a> nga vuxna som har god fysisk kondition har högre IQ och sannolikheten är större att de läser vidare på högskola, visar en ny studie. Studien visar ett klart samband mellan god kondition och bättre resultat på IQ-prov. De starkaste sambanden finns för logiskt tänkande och språklig uppfattningsförmåga. Det är bara flåset som har betydelse för resultatet på IQ-provet, inte hur stark man är. Genom att analysera tvillingdata har forskarna kunnat slå fast att det framför allt är miljöfaktorer och inte gener som förklarar sambandet mellan kondition och högre IQ. De visar också att de ungdomar som förbättrar sin fysiska arbetskapacitet mellan 15 och 18 års ålder ökar sin kognitiva prestationsförmåga. Studien är genomförd vid Center for Brain Repair and Rehabilitation i Göteborg i samarbete med Svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet. Osäkert om datorspel hjälper barn med ADHD Det är osäkert om särskilt utformade datorspel som används i allt fler skolor hjälper barn som har ADHD. Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra om sådan träning minskar symtomen. Det visar en utvärdering som Statens beredning för medicinsk utvärdering har genomfört. Den enda studie som har undersökt effekter- na av datorspelen visar att effekten är god i anslutning till träningen, men att den har minskat betydligt efter tre månader, enligt föräldrarnas bedömning. Barnens lärare kunde inte se någon effekt. Syftet med datorstödd träning för barn med ADHD är att öka kapaciteten hos det så kallade arbetsminnet – att förbättra den del av minnet som gör det möjligt att hålla kvar och bearbeta information och intryck under en kort tid. Meningen är bland annat att detta ska hjälpa barnet att planera, organisera, räkna och skriva. Specialpedagogik 1/10 39 Foto: Ariel da Silva Parreira Foto: Michal Zacharzewski
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=38">Specialpedagogik Sida 38 Barndom pågår, har pågått</a> och kommer att pågå. En stor del av barndomen försiggår i skolor. I alla tider har samtal och tänkande skett kring barns skyldigheter och rättigheter – och vuxnas skyldigheter och rättigheter. Likaså har talet om disciplin, studiero och ordning och reda pågått. I min artikel vill jag dels uppmärksamma FN:s konvention om barnets rättigheter som nu funnits i tjugo år, dels låta läsaren möta personer som genom tiderna tänkt och talat om barns rättigheter. Rubriken – Om man ställer sig på barnets ståndpunkt – härrör från Marcus Fabius Quintilianus (ca 35–ca 96 e. Kr.). Spanjoren Quin- Om att ställa sig på barnets ståndpunkt tilianus verkade i romarriket som lärare. Han var en erkänd pedagog i Rom och skrev i boken Institutio Oratoria (Uppfostran till talarkonst) har sina tankar kring undervisning. Där skriver han om aga: ”Jag vill icke att man skall använda prygel- straff i skolan. Det är nedsättande och ibland också, om man ställer sig på barnets ståndpunkt, orättfärdigt. ” (Banér, 1992, s 22). Alltså handlar citatet om barnets rätt att slip- pa prygel. Och att man som vuxen kan sätta sig in i barnets situation och utgå från den. Jag vill stanna vid detta med straff, misshandel, prygel, örfilar och slag en stund. I Rom på denna tid hade skolan dåligt rykte, bland annat för brutalitet bland eleverna, men också lärares brutalitet mot eleverna. Agan var utbredd i skolan och Quintilianus ville få bort den. Det är nu pojkarna vi talar om – det är de som går i skola. Målen med undervisningen vid denna tid var enligt Banér (a.a.) fosterlandskärlek, laglydnad, arbetsamhet, ett väluppfostrat uppförande samt vältalighet. Läsa, skriva, räkna och filosofi stod på schemat och bollekar för de yngre barnen och vapenövningar för de äldre. 40 Specialpedagogik 1/10 Om vi jämför med målen idag i svensk skola kan vi både se likheter och skillnader. All personal, och då förstås också lärare inklusi- ve speciallärare och specialpedagoger, ska även i dag värna och skydda elever mot våld. Både elever emellan och mellan vuxna och barn. Ordningsregler och eventuella straff mot överträdelser ägnas uppmärksamhet och är ett sätt att skapa ordning och studiero. Vi diskuterar likt Quintilianus vad som är rättfärdigt och orättfärdigt. Vi har likabehandlingsplaner, rastvaktssystem, trygghetsgrupper, kamratstödjare och mycket annat för att få till en skola utan mobbning (både fysisk och psykisk), trakasserier och diskriminering. Och utan aga, prygel, slagsmål. En ny skollag är på väg i vårt land och i den är begrepp som: disciplin, ”försittning”, skriftlig varning, tillfällig avstängning, inspektion, vitesföreläggande, ”stänga skola” på tapeten. Ännu, år 2010, är vi alltså inte framme vid en skola där alla har möjlighet att lära, utvecklas och få sin plats. I Sveriges första skolordning från år 1611 skriver man: ”Ingen driste sig att dänga och slå de små barnen med mindre han tänker efteråt att svara för skadan som följa kan. Ty skolan är ingen slaktbänk och lärjungarna inga åsnor. Det haver grymt med sig att slå barnen i huvudet, vrida deras näsa, njupa deras öron, rifwa eller rycka deras hår, häva dem omkull, spjärna och stöta dem. Därför skall sådan obeskedlighet alldeles vara förbjuden. ” (Persson, 1992 s 35). Återigen ser vi vuxnas försök att låta barn och ungdomar slippa misshandel, allt från slag i huvudet till att spjärna och stöta dem. Artikel 19 i Konventionen om barnets rättigheter skriver att barnet ska skyddas … mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada, övergrepp … Åren 1955 till 1958 gick jag på mellansta- diet. På en bild ser ni mig själv utanför huset på Skidvägen 19 i Västertorp, när en fotograf går runt och tar bilder på oss ungar på gården. Man kan se den tidens barnmode – min mössa tufft vikt med lagom ”snedd” i pannan. Halsduken rätt lindad och blixtlåset neddraget till exakt rätt position. Barndom pågick och ”regler” kring klädsel fanns då liksom idag i ”mellanåldern”! Man kan faktiskt fortfarande se dessa pojkar i 40–60 årsåldern år 2010 på samma moderiktiga sätt linda sina halsbonader och stuka sina mössor rätt inför promenaden. Tillbaka till 50-talet. Min mellanstadielära- re Selma ägnade sig hängivet åt att ”rifwa eller rycka” vårt hår i klassen. Hennes teknik och taktik var att sakta och bestämt dra uppåt
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=39">Specialpedagogik Sida 39 utåt i de hårstrån som si</a> tter alldeles ovanför öronen på oss gossar. När vi talade om detta, mina kamrater och jag, förstod vi att det var smart av Selma – det gjorde ont och inget hår lossnade. 1958 slutade hon med detta – skolagan förbjöds! Det tog alltså nästan 2 000 år efter Quintilianus, innan Sverige som första land i världen förbjöd aga i skolan. Att få ordning och reda, god disciplin, är tydligen ständigt i fokus. Antingen straffande, som min lärares sätt att aga, eller med förebyggande åtgärder. Apropå det senare berättar min pappa hur hans småskolefröken försökte säkerställa att disciplinen i skolan upprätthölls (och då är årtalet 1927): ”Att det var militärisk drill i klas- sen, tog sig bland annat ut på följande sätt: Varje morgon innan vi skulle gå in i skolsalen, måste vi ställa upp oss i en bestämd ordning ute i omklädningsrummet och hålla händerna på den framförvarandes axlar. Skolböckerna fick vi hålla fast i händerna bäst vi kunde på kamratens axlar. I den ställningen fick vi sen tåga in mellan bänkraderna. När alla var inne och dörren stängdes efter oss, stod var och en bredvid sin egen bänk. Vi fick bara sätta oss på lärarinnans befallning. Det där var ju dumt, men det förstod vi inte, men samtidigt var det ganska roligt när det fungerade.” (Ingelman 2009, s 100) Vi ser hur skolgossen Göte kan- ske både då och åttio år senare kunde se att det var dumt, men samtidigt ganska roligt … med tillägget när det fungerade. Han kan mena att liknande disciplinerade och disciplinerande aktiviteter egentligen är dumma, men när de fungerar roliga. Vi pedagoger skulle kunna fråga våra elever i stil med: Bästa elever, vad håller vi vuxna på med för att få ordning och reda i skolarbetet, som egentligen är dumt, men roligt när det fungerar? Svaren kan ligga till grund för samtal i elevråd och arbetslag. Göte berättar också om eleven i Krång ede skola där överläraren ”slet loss” örat på en pojke så denne måste till Östersunds lasarett för att sy. Vi vet alla att barndom pågår, men också – barndom sätter spår. straffning är följande: ” I en högstadieskola är det översvämning i stora hallen. Några elever har lagt pappershanddukar i handfaten och satt på kranarna. Vattnet sipprar ut i hallen och det börjar likna en simhall. När det står klart för skolledningen vad som hänt går rektor ut i stora högtalarna med följande meddelande: Samtliga elever som befinner sig i klassrum på första våningen ska infinna sig i stora hallen för att torka vatten som kommer från översvämmade handfat på toaletterna. När eleverna kommer ner till hallen och förstår vad de ska göra blir protesterna högljudda. Och flera av dem säger sig veta vilka som lagt handdukarna i handfaten. som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention.” Avslutningsvis går jag till ordboken och slår upp ordet disciplin. Där står: ”Disciplin = Upprätthållande av ordning och lydnad”. (Lärarförbundet 1996) Allra sist möter vi Janusz Korczak (1878– 1942), den polske barnläkaren, författaren och föreståndaren för två barnhem i Warszawas getto, ett för judiska barn, ett för kristna. Han kallas Barnkonventionens fader. Jag väljer en av hans tankar kring bl.a. lydnad. Korczak skrev: ”Vi har glömt att i uppfostringsteorin infoga att barnen skall få lära sig inte bara att älska sanningen utan också känna igen en lögn, inte bara älska utan hata, inte bara respektera utan förkasta, inte bara att nöja sig utan att bli upprörd, inte bara att foga sig utan göra uppror”. (Korczak, 1918/2003) Jag tänker: ska vi sträva efter lyd- nad för lydnadens egen skull eller ibland uppmuntra till olydnad, ja till uppror? Vi som arbetar med specialpedagogik bör sätta igång denna diskussion och andra viktiga samtal som har med barns rättigheter och skyldigheter att göra – gärna utifrån Quintilianus, Skolordning år 1611, Göte Ingelman, Nya skollagen, Kollektiv bestraffning m.m. – allt för att bidra till att skapa en fredlig och lycklig barndom. Rutger Ingelman rutger.ingelman@did.su.se folkskollärare, dramapedagog, Foto: Ned Horton Inga protester hjälper, det är bara att torka, annars blir det ingen avslutningsfest till jul, säger rektor.” (Englundh 2009, s135) Författaren berättar att en sådan kollektiv bestraffning inte är tillåten. Det framgår tyvärr inte om det är att eleverna ska torka eller hotet om inställd julavslutning som är skälet. Eller att de som visste vilka de skyldiga var inte fick komma till tals? Författaren tillägger att man på Barnombudsmannens hemsida (www. bo.se) kan finna exempel på otillåtna kollektiva bestraffningar. Den artikel i Barnkonventionen man hän- Ett ytterligare sätt att få ordning och studiero är att straffa barn och ungdomar som grupp, vare sig man som enskild person är skyldig eller inte. Ett exempel på sådan be- visar till i detta sammanhang är Artikel 28:2. Den lyder: ”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt Referenser Anne Banér, Bilden av barnet, Berghs 1994 Elisabeth Englundh, Barnets bästa i främsta rummet, Liber 2009 Göte Ingelman, Näset var min hemby i Ragunda socken, Talbok 2008 Janusz Korczak, Hur man älskar ett barn, HLS förlag 2003 Britt Persson, Det tidlösa våldet, Rädda barnen1992 Specialpedagogik 1/10 41 special lärare, musikterapeut och metodiklärare vid Stockholms universitet.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=40">Specialpedagogik Sida 40 Ny effektiv läsinlärning </a> ! www.munmetoden.se FonoMix Munmetoden Vad gör du när Kalle inte lär sig läsa? Skaffa dig och arbetslaget läsinlärningsmetodiken Fonomix Munmetoden! Genom denna multisensoriska metodik blir det enklare för Kalle att förstå och lära hur läsning går till. Metoden passar elever i alla åldrar och har förankring i aktuell forskning . För år 1 och spec‐underv. Ny hjälp för dagdrömmare! Många elever är av olika skäl dåliga på att lyssna och missar därför undervisning. Med en ”talförstärkare” får eleven individuell hjälp att orka lyssna och koncentrera sig på det läraren säger. Ljudet kommer trådlöst från läraren till elevens öron och eleven får lättare att hänga med och lära! Endast 2900:- tel 0380‐13667 info@gullow.se www.munmetoden.se Gullow Förlag & Utbildning Gullan Löwenbrand‐Jansson lågst.lär, läsped, fil mag i specialpedagogik Smart att veta m pengar Smart att veta om pengar Hur man gör en budget och hur man kan påverka sina inkomster och utgifter. Olliika sparformer och vad det innebär att ar tas ock goda råd. I boken finns praktiska exempel och oda råd. I boken finns praktiska exempel och Smart att veta om pengar text och är riikt illustrerad. n 42 utländsk bakgrund. Specialpedagogik 1/10 mart att veta om pengar har en lättläst kt i lustrerad. Boken vänder sig i första hand till elever i gymnasiesär och vuxensär. Inte miinst elever på dessa stadier som har Boken vänder sig i första hand till r i gymnasiesä elever på dessa stadier som har k bakg und. h vuxensär. Inte mesta som rör vardagsekonomi. Här finns avsnitt om inkomster, utgifter och bidrag. Hur man gör en budget och hur man ka sina inkomster och utgifter. ka sparformer och vad det innebär a t låna pengar tas också upp. gsekonomi. Här finns ngar Till Smart att veta om pengar ok Till grad. S mart att veta om pengar Lättläst och informativt om v rdagsekonomi! mart att veta om pengar tar upp det komster, utgifter och bidrag. Lättläst och informativt om vardagsekonomi! Givetvis passar ma t att veta o un kaper i vardagsekono h lä a g information. arbetsboken Vad vet du om pengar? Arbetsboken har uppgifftter av skiftande svårighetsgrad. Svaren till flertalet frågor hittar man i Smart att veta om pengar. mart att veta om pengar hör ad vet du om pengar? r up Pengaspelet ger p n i Smart att veta om pengar. Pengaspelet med 50 frågekort kan på ett lustfyllt sätt stimulera eleverna att prata dr . Frågorna yllt sätt stimulera eleverna att prata om ekonomi med varandra. Frågorna bygger på innehållet i Smart att veta om pengar . ngar mart att veta om t kan på ett SPECIALPEDAGOGISKA www.bokverkstan.se LÄROMEDEL er av skiftande ill flertalet frågor Givetvis passar Smarrt att veta omm pengar även andra som har nytta av kunskaper i vardagsekonomi och som har behov tydlig och lättffattlliig information. i och som har Smart a t veta om pengar IBest nr: 86147-27-3 Pris: 69 kr exkl moms. Smart att veta om pengar SBN/Best nr: 978-91-86147-27-3 F-pris: 69 kr exkl moms. ad vet du om pengar? IBest nr: 86147-28-0 Pris: 42 kr exkl moms. Vad vet du om pengar? SBN/Best nr: 978-91-86147-28-0 F-pris: 42 kr exkl moms. Pengaspelet ISBN/Best nr: 978-91-86147-29-7 Pris: 69 kr exkl moms. Pengaspelet Best nr: 86147-29-7 F-pris: 69 kr exkl moms. Beställningsadress: äl LäroMedia ed www.laromedia.se Mail:order@laromedia.se Tel: 019-20 69 00 Fax: 019-20 69 49 om Ma orde om
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=41">Specialpedagogik Sida 41 förskolebarn utmanar ster</a> eotypa könsmönster Pojkar och fl ickor bemöts olika i lek och i sitt lärande i förskolan. När könsstereotypa mönster bryts sker det på barnens, inte lärarnas initiativ. Det visar forskning vid Göteborgs universitet. Förskolans läroplan anger att jämställdhet mellan könen är värden som förskolan ska hålla levande. Men ett forskningsprojekt vid Institutionen för pedagogik och didaktik visar något annat. Den visar att fl ickor får sämre gensvar på frågor och yttranden och att maskulinitet är norm i barns lek samt att lärarna har schablonmässiga föreställningar om vad som intresserar fl ickor och pojkar. Men analysen urskiljer även exempel på både gemenskap och överskridande bland förskolebarnen. Pojkar och fl ickor visar sig ofta dela både lek och lärande. Dessutom visar de stor omsorg genom det ansvar de tar för varandra och den hjälpsamhet de visar varandra. – Barn såväl som lärare är aktörer när det gäller hur genusstrukturer uttrycks, gestaltas och skapas i verksamheten, skriver Ingrid Pramling Samuelsson, professor, och Eva Ärlemalm-Hagsér, doktorand, i senaste numret av Pedagogisk Forskning i Sverige. Behöver du hjälp med material för språkuppbyggnad och verbal språkträning? Slå oss en signal! Beställ ditt eget ex av 2010-katalogen. Skicka ett mail till info@smartkids.se eller ring 08-93 10 10. Box 133, 191 22 Sollentuna LÄROMEDEL Tel: 08 - 93 10 10 Fax: 08 - 724 60 50 info@smartkids.se • www.sica.se Specialpedagogik 1/10 43
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=42">Specialpedagogik Barn i missbrukarfamiljer Hjälp t</a> ill barn i missbrukarfamiljer Det är svårt och innebär risker för barn att växa upp i en familj där det finns missbruk, speciellt på längre sikt. Socialstyrelsen har gett ut en vägledning för socialtjänst, skola och andra om hur de bör arbeta för att upptäcka missförhållanden och stödja barn som lever med missbruk i familjen. För att kunna ge barnet bra stöd är det viktigt att missbruk i familjer upptäcks tidigt och att de vuxna reagerar. Det finns inga särskilda symtom hos barn och unga som tyder på just missbruk i familjen. Ofta visas liknande tecken som vid andra problem. Det är den personal som dagligen möter barnen, som har den största möjligheten att uppmärksamma barn som lever i familjer med missbruksproblem. Socialstyrelsen poängterar att vid den dagliga kontakten som personal i förskola och skola har med föräld- rar, samt vid utvecklingssamtal, finns möjlighet att skapa en dialog om barnet och dess behov. Om barn visar tecken på att inte må bra eller missköta skolan är det något som personalen behöver samtala om med barnet eller den unga och föräldrarna. I samtal med föräldrarna kan det finnas anledning att också ta upp frågor om alkohol och narkotika. För detta krävs vissa baskunskaper i livsstilsfrågor, med tonvikt på alkohol och droger. Att föräldrar upprepade gånger uteblir från planerade samtal kan vara ett observandum. Forskning ger stöd för att barn och unga som växer upp under svåra familjeförhållanden och som har någon vuxen utanför familjen som kan ge stöd och bekräftelse har bättre möjligheter att hantera svårigheterna. Förskola och skola har möjlighet att stärka skyddsfaktorer hos alla barn. Exempel på metoder som kan användas i förskola och skola är sådana som syftar till att ge barn och unga träning i att tolka och hantera sina känslor och att utveckla förmågan till aktiv problemlösning. Goda relationer till andra vuxna inom förskola och skola kan också vara betydelsefullt för barn med sviktande stöd i hemmet. Elevhälsan har en viktig roll i att uppmärk- samma att barns och ungas problem kan ha samband med missbruk hos föräldrarna. Ett elevhälsoteam kan såväl arbeta konsultativt mot personalen med sin psykosociala kompetens som samtala med barn och unga och ge egna stödinsatser. Personal i förskola och skola har en skyldig- het att anmäla till socialtjänsten när något tyder på att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. För att underlätta det bör skolor upprätta rutiner för sådan anmälan, menar socialstyrelsen. 44 Specialpedagogik 1/10 Hjälp till barn i missbrukarfamiljer Det är svårt och innebär risker för barn att växa upp i en familj där det finns missbruk, speciellt på längre sikt. Socialstyrelsen har gett ut en vägledning för socialtjänst, skola och andra om hur de bör arbeta för att upptäcka missförhållanden och stödja barn som lever med missbruk i familjen. För att kunna ge barnet bra stöd är det viktigt att missbruk i familjer upptäcks tidigt och att de vuxna reagerar. Det finns inga särskilda symtom hos barn och unga som tyder på just missbruk i familjen. Ofta visas liknande tecken som vid andra problem. Det är den personal som dagligen möter barnen, som har den största möjligheten att uppmärksamma barn som lever i familjer med missbruksproblem. Socialstyrelsen poängterar att vid den dagliga kontakten som personal i förskola och skola har med föräld- rar, samt vid utvecklingssamtal, finns möjlighet att skapa en dialog om barnet och dess behov. Om barn visar tecken på att inte må bra eller missköta skolan är det något som personalen behöver samtala om med barnet eller den unga och föräldrarna. I samtal med föräldrarna kan det finnas anledning att också ta upp frågor om alkohol och narkotika. För detta krävs vissa baskunskaper i livsstilsfrågor, med tonvikt på alkohol och droger. Att föräldrar upprepade gånger uteblir från planerade samtal kan vara ett observandum. Forskning ger stöd för att barn och unga som växer upp under svåra familjeförhållanden och som har någon vuxen utanför familjen som kan ge stöd och bekräftelse har bättre möjligheter att hantera svårigheterna. Förskola och skola har möjlighet att stärka skyddsfaktorer hos alla barn. Exempel på metoder som kan användas i förskola och skola är sådana som syftar till att ge barn och unga träning i att tolka och hantera sina känslor och att utveckla förmågan till aktiv problemlösning. Goda relationer till andra vuxna inom förskola och skola kan också vara betydelsefullt för barn med sviktande stöd i hemmet. Elevhälsan har en viktig roll i att uppmärk- samma att barns och ungas problem kan ha samband med missbruk hos föräldrarna. Ett elevhälsoteam kan såväl arbeta konsultativt mot personalen med sin psykosociala kompetens som samtala med barn och unga och ge egna stödinsatser. Personal i förskola och skola har en skyldig- het att anmäla till socialtjänsten när något tyder på att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. För att underlätta det bör skolor upprätta rutiner för sådan anmälan, menar socialstyrelsen. 44 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=43">Specialpedagogik Sida 43 2010 Datorträning Svenska</a> med oss 1-5 Svenska med oss-serien har nu utökats med del 5. Under en spännande resa i Mexico Citys tunnelbana lär eleven på ett lustfyllt sätt SJ-, TJ-, NG-, J-, Å-, Ä-ljuden. Omedelbar feedback med utskrift av alla resultat. Nytt språkpaket * Den Läkande Processen, ny handbok för alla stadier, nya svenskar * Studiehäfte 1-6 till handboken * Språkets byggstenar 1-2 * Antologier i tre delar: Vårens-, Sommarens- och Höstens tecken Hemsida Pedagogiska handledningar till datahjälpmedel. Nyhetsblad. Beställning. Personlig support. Adress: madison.sida.nu (ej www framför) Madison, Danska v 42, 226 39 Lund, Tel: 046-131735 Fax: 046-320269 Epost: madison@mailbox.swipnet.se Hemsida: madison.sida.nu (ej www framför namnet) 16 rekord ur Guiness World Records TM översatta till teckenspråk med frågor och svarsalternativ. Du kan lägga till ljud, text och justera hastigheten på teckenspråket. Materialet är uppdelat i två svårighetsnivåer. Rekord innehåller en utförlig lärarhandledning. I en dokumentbank finns utskriftsbara svartvita illustrationer och färgfotografier till varje rekord. Beställ direkt från Butiken på www.spsm.se eller order@spsm.se • Tel 020-23 23 00 • Fax 090-13 75 30 Rekord. Teckenspråk för nybörjare. Best.nr 13560-1 (1-anv.) 220:– (233:–) Best.nr 13560-S (skollicens) 1100:– (1166:–) För pc och mac. ”Jag kan bara gratulera svenska speciallärare och specialpedagoger till att de nu fått detta viktiga och väl beprövade stödprogram tillgängligt. Men framför allt vill jag lyckönska alla elever som nu får en möjlighet att under mycket sakkunnig ledning övervinna sina grundläggande räkneproblem.” Ur förordet av Ingvar Lundberg Dyskalkyli Natur & Kultur Telefon 08-453 86 00 order@nok.se www.nok.se – Att hjälpa elever med specifi ka matematiksvårigheter Författare: Brian Butterworth, Dorian Yeo Översättare: Eva Marand Best nr: 27-41642-0 F-pris: 312:- Nok_Dyskalkyli_lartidn_v1.indd 1 Specialpedagogik 1/10 10-01-21 12.50.17 45
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=44">Specialpedagogik Sida 44 Bli småbarnspedagog! Barn</a> et i ett helhetsperspektiv utifrån forskning, Lpfö, Jesper Juuls och Maria Montessoris grundtankar. Varberg aug 2010 – juni 2011, 14 helger 31 000 kr exkl moms, litteratur ingår Korta kurser: Arbeta med små barn Inskolning - ur barnets perspektiv Arbeta med små barn Helsingborg 13-14 mars Malmö 10-11 april pris 2 500 kr exl moms, lunch och kaffe ingår Kontakta Helena Lindfors 0706-47 11 98 www.smabarnilund.se Göteborg 27-28 febr ”ordet” • alfabetet • vokalfärg • vokalkvalitet • meningsbygget • fonemstatus • s-ljudet • s-sj-tj-ljuden • röst • r-ljudet • kgtd-ljuden SPEL • Häften till fonem/röst Fler produkter finns på vår hemsida www.framtid.net/ordet ”ordet” samlingen SuperNova-spel – cd-skiva ca 550 illustrationer, sorterade i fyra register minimala par, singelfonem, vokaler, konsonantkombinationer, . Spelslingor..Utskrifter i färg eller svart/vitt i A4. Även lämplig... som bildunderlag i engelska- och modersmålsundervisning... nyheter ! TAL • SPRÅK • LÄS • SKRIV Pris 795:- CD-skiva med 22 spelplaner, utskrivbara i A4-format i färg eller svart/vitt. Hinderspelet/Resan – dubbelsidigt Träna språkliga konstruktioner, såsom praktiskt/ logiskt resonerande, frågekonstruktioner, uppmaningar, pragmatik, ordmobilisering mm. Vilja-spelet/språkkommunikation dubbelsidig spelplan Träna ordförråd, kategorier, metaforer, att formulera svar, att uttrycka sig i en dialog, första språket och/eller engelska. FORTBILDNING: Tal-språkutveckling/språklig medvetenhet BESTÄLLNING: ”ordet” Dahlgren-Melander AB Box 302 36, 104 25 Stockholm Fax: 0140-640 56 Tel: 0705-676 676, 0705-67 67 12 46 www.framtid.net/ordet Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=45">Specialpedagogik Debatten om dyskalkylifortsätter </a> Debatten om dyskalkyli fortsätter: Illvillig läsning I förra numret av Specialpedagogik skrev Arne Engström om boken ”Dyskalkyli – fi nns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal”, utgiven av Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. De som läser översikten kommer att märka att Engströms beskrivning visar en total missuppfattning av de centrala poängerna. Insinuationer och personangrepp dominerar artikeln och slår därmed tillbaka mot Engström själv. Inlägget skadar matematikdidaktikens rykte som vetenskap, då en osaklig framställning av detta slag skulle kunna uppfattas som representativ. Här anser vi att tidskriftens redaktion har ansvar att hjälpa skribenten så att debattinlägg hålls på en någorlunda hederlig och saklig nivå, för att ge möjlighet till en konstruktiv diskussion. Bengt Johansson, föreståndare för NCM svar till bengt Johansson, ncM: Varför bemöter du inte kritiken? Värt att notera är att Bengt Johansson inte på någon punkt bemöter kritiken, varken mot boken eller mot NCM:s agerande. I stället hävdar han att jag totalt missuppfattat bokens centrala poänger, inlägget skadar den matematikdidaktiska vetenskapens rykte samt att jag gjort detta av ren illvilja. Låt oss ta en sak i taget. Boken är resultatet av ett uppdrag som NCM fått av dåvarande Myndigheten för skolutveckling. Sedermera har Skolverket tagit över ansvaret för detta uppdrag. Manuset till boken låg länge på Skolverkets bord. Under våren 2009 sammanträffade Skolverket med författarna och framförde då invändningar mot det kategoriska perspektiv som är så framträdande i boken. Det står i strid med styrdokumentens tankar för det specialpedagogiska arbetet. Ett perspektiv som Skolverket haft anledning att kritisera i ett fl ertal sammanhang. Av bland annat detta skäl valde Skolverket att inte fi gurera med sitt namn i boken. Det är samma principiella kritik som jag framfört i min recension. Om detta tiger Bengt Johansson. Specialpedagogik 1/10 47 Ny bok om dyskalkyli: ”Ett riktigt klavertramp” Vi tycks ha fått en dyskalkylivåg i landet. Fenomenet uppmärksammas alltmer i massmedia, föräldrar och lärare efterfrågar möjligheter till diagnostisering och en särskild förening har sett dagens ljus. Senaste inslaget är en forskningsöversikt som Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) gett ut med titeln ”Dyskalkyli – fi nns det?” skriven av Ingvar Lundberg och Görel Sterner. Det fi nns all anledning att beklaga den här utvecklingen eftersom den bygger på ett förlegat perspektiv där skolsvårigheter uppfattas som brister och problem hos eleven som måste kompenseras. I det kategoriska perspektivet blir diagnostisering och kategorisering av elever och särskiljande lösningar ett centralt inslag i skolans specialpedagogiska verksamhet. Kritiken mot dyskalkylifenomenet tillbakavisas ofta med hänvisning till att den är antibiologisk och huvudsakligen ideologiskt betingad. I själva verket är det tvärtom. Kritiken baseras på empirisk forskning, medan dyskalkyliföreträdarna har en utpräglat ideologisk, defektorienterad syn på elever i behov av särskilt stöd. Neurobiologisk forskning kan ge viktiga bidrag till vår förståelse av lärandet och varför utvecklingen ibland går snett. Ofta populariseras dock resultaten så långt att fördomar och mytbildningar uppstår om den neurobiologiska forskningens resultat och dess praktiska tillämpningar.* Neuromyter kallar man dessa och de tycks mig särskilt frekventa hos dyskalkyliförespråkarna. Skollagens utgångspunkt är radikalt annor- lunda än dyskalkyliförespråkarnas och brukar beskrivas som ett relationellt perspektiv. Behovet av särskilt stöd uppstår enligt detta synsätt i mötet mellan elevens förutsättningar och den omgivande miljön. Att många lärare ger uttryck för att behovet av särskilt stöd har ökat sedan 1990-talets början kan vara en konsekvens av att skolans förmåga att hantera elevers olikheter blivit sämre, inte att eleverna faktiskt har blivit sämre. Märkligt nog var det ett utpräglat kategoriskt perspektiv som anlades i utredningen om en ny lärarutbildning, ”En hållbar lärarutbildning”, som presenterades förra året. I Specialpedagogik nr 1/2009 kritiserade Bengt Persson, professor i Specialpedagogik vid Högskolan i Borås, utredningen kraftigt. Språkbruket är otidsenligt och för tankarna tillbaka till den gamla skolan med avskiljning, exkludering och segregering, menade han. Den översikt som NCM nu gett ut är ett uppdrag som det fått av den numera nedlagda Myndigheten för skolutveckling, MSU. Uppdraget handlade dock inte om en forskningsöversikt om dyskalkyli, men av någon outgrundlig anledning så har elevers svårigheter i matematik reducerats till en fråga om dyskalkyli. Liksom lärarutbildningsutredningen ansluter sig nu NCM till idéer som hör den gamla skolan till och går därmed på tvärs med de fl esta företrädare för den specialpedagogiska utbildningen och forskningen i landet. Det är mycket anmärkningsvärt. Översikten består av två delar, dels själva forskningsöversikten, dels en genomgång av undervisning av elever med räknesvårigheter. Jag ska här uppehålla mig vid den första delen. Även om det inte sägs, är det uppenbart att denna har författats av Ingvar Lundberg, läsforskare, medan den andra delen huvudsakligen skrivits av Görel Sterner på NCM. Av en händelse som ser ut som en tanke, så var det också Lundberg som höll i pennan för de hårt kritiserade delarna om specialpedagogiken i lärarutbildningsutredningen. För att undvika missförstånd så anser jag att det är fullt legitimt för en forskare som Lundberg att vara kritisk till den förda utbildningspolitiken. Det som förvånar är att hans kritik präglas av brist på substans. Debatten om dyskalkyli fortsätter: Illvillig läsning I förra numret av Specialpedagogik skrev Arne Engström om boken ”Dyskalkyli – fi nns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal”, utgiven av Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. De som läser översikten kommer att märka att Engströms beskrivning visar en total missuppfattning av de centrala poängerna. Insinuationer och personangrepp dominerar artikeln och slår därmed tillbaka mot Engström själv. Inlägget skadar matematikdidaktikens rykte som vetenskap, då en osaklig framställning av detta slag skulle kunna uppfattas som representativ. Här anser vi att tidskriftens redaktion har ansvar att hjälpa skribenten så att debattinlägg hålls på en någorlunda hederlig och saklig nivå, för att ge möjlighet till en konstruktiv diskussion. Bengt Johansson, föreståndare för NCM svar till bengt Johansson, ncM: Varför bemöter du inte kritiken? Värt att notera är att Bengt Johansson inte på någon punkt bemöter kritiken, varken mot boken eller mot NCM:s agerande. I stället hävdar han att jag totalt missuppfattat bokens centrala poänger, inlägget skadar den matematikdidaktiska vetenskapens rykte samt att jag gjort detta av ren illvilja. Låt oss ta en sak i taget. Boken är resultatet av ett uppdrag som NCM fått av dåvarande Myndigheten för skolutveckling. Sedermera har Skolverket tagit över ansvaret för detta uppdrag. Manuset till boken låg länge på Skolverkets bord. Under våren 2009 sammanträffade Skolverket med författarna och framförde då invändningar mot det kategoriska perspektiv som är så framträdande i boken. Det står i strid med styrdokumentens tankar för det specialpedagogiska arbetet. Ett perspektiv som Skolverket haft anledning att kritisera i ett fl ertal sammanhang. Av bland annat detta skäl valde Skolverket att inte fi gurera med sitt namn i boken. Det är samma principiella kritik som jag framfört i min recension. Om detta tiger Bengt Johansson. Specialpedagogik 1/10 47 Ny bok om dyskalkyli: ”Ett riktigt klavertramp” Vi tycks ha fått en dyskalkylivåg i landet. Fenomenet uppmärksammas alltmer i massmedia, föräldrar och lärare efterfrågar möjligheter till diagnostisering och en särskild förening har sett dagens ljus. Senaste inslaget är en forskningsöversikt som Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) gett ut med titeln ”Dyskalkyli – fi nns det?” skriven av Ingvar Lundberg och Görel Sterner. Det fi nns all anledning att beklaga den här utvecklingen eftersom den bygger på ett förlegat perspektiv där skolsvårigheter uppfattas som brister och problem hos eleven som måste kompenseras. I det kategoriska perspektivet blir diagnostisering och kategorisering av elever och särskiljande lösningar ett centralt inslag i skolans specialpedagogiska verksamhet. Kritiken mot dyskalkylifenomenet tillbakavisas ofta med hänvisning till att den är antibiologisk och huvudsakligen ideologiskt betingad. I själva verket är det tvärtom. Kritiken baseras på empirisk forskning, medan dyskalkyliföreträdarna har en utpräglat ideologisk, defektorienterad syn på elever i behov av särskilt stöd. Neurobiologisk forskning kan ge viktiga bidrag till vår förståelse av lärandet och varför utvecklingen ibland går snett. Ofta populariseras dock resultaten så långt att fördomar och mytbildningar uppstår om den neurobiologiska forskningens resultat och dess praktiska tillämpningar.* Neuromyter kallar man dessa och de tycks mig särskilt frekventa hos dyskalkyliförespråkarna. Skollagens utgångspunkt är radikalt annor- lunda än dyskalkyliförespråkarnas och brukar beskrivas som ett relationellt perspektiv. Behovet av särskilt stöd uppstår enligt detta synsätt i mötet mellan elevens förutsättningar och den omgivande miljön. Att många lärare ger uttryck för att behovet av särskilt stöd har ökat sedan 1990-talets början kan vara en konsekvens av att skolans förmåga att hantera elevers olikheter blivit sämre, inte att eleverna faktiskt har blivit sämre. Märkligt nog var det ett utpräglat kategoriskt perspektiv som anlades i utredningen om en ny lärarutbildning, ”En hållbar lärarutbildning”, som presenterades förra året. I Specialpedagogik nr 1/2009 kritiserade Bengt Persson, professor i Specialpedagogik vid Högskolan i Borås, utredningen kraftigt. Språkbruket är otidsenligt och för tankarna tillbaka till den gamla skolan med avskiljning, exkludering och segregering, menade han. Den översikt som NCM nu gett ut är ett uppdrag som det fått av den numera nedlagda Myndigheten för skolutveckling, MSU. Uppdraget handlade dock inte om en forskningsöversikt om dyskalkyli, men av någon outgrundlig anledning så har elevers svårigheter i matematik reducerats till en fråga om dyskalkyli. Liksom lärarutbildningsutredningen ansluter sig nu NCM till idéer som hör den gamla skolan till och går därmed på tvärs med de fl esta företrädare för den specialpedagogiska utbildningen och forskningen i landet. Det är mycket anmärkningsvärt. Översikten består av två delar, dels själva forskningsöversikten, dels en genomgång av undervisning av elever med räknesvårigheter. Jag ska här uppehålla mig vid den första delen. Även om det inte sägs, är det uppenbart att denna har författats av Ingvar Lundberg, läsforskare, medan den andra delen huvudsakligen skrivits av Görel Sterner på NCM. Av en händelse som ser ut som en tanke, så var det också Lundberg som höll i pennan för de hårt kritiserade delarna om specialpedagogiken i lärarutbildningsutredningen. För att undvika missförstånd så anser jag att det är fullt legitimt för en forskare som Lundberg att vara kritisk till den förda utbildningspolitiken. Det som förvånar är att hans kritik präglas av brist på substans.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=46">Specialpedagogik Sida 46 NCM valde trots Skolverke</a> ts kritik att ge ut boken. För detta bör NCM klandras. Vad som tagit skada genom publiceringen av boken är NCM:s rykte hos företrädarna för de specialpedagogiska utbildningarna vid landets lärosäten. Jag hyser ingen som helst illvilja mot NCM eller deras medarbetare. Tvärtom. NCM har under Bengt Johanssons ledning varit en framgångssaga utan motstycke och gjort att de matematikdidaktiska frågorna fått en välförtjänt uppmärksamhet i svensk skoldebatt. Desto mer beklagligt är det att NCM i det specialpedagogiska arbetet hamnat så snett och valt ett spår som leder bakåt till den gamla skolans kategorisering och särskiljande av elever som har det svårt med matematiken. Hur kunde det gå så här? Tänk om, Bengt Johansson! Arne Engström Redaktionens kommentar: Välkommen in i debatten Bengt Johansson, som föreståndare för NCM, skriver att tidskriftens redaktion har ansvar att hjälpa skribenter så att debattinlägg hålls på en någorlunda hederlig och saklig nivå. Det håller jag helt med om. Däremot anser jag att Arne Engströms artikel är både hederlig och saklig. Arne Engström är en mycket kvalificerad matematikforskare som framför kritik mot en bok som han anser är vetenskapligt undermålig och som enligt honom förespråkar ett kategoriskt perspektiv som strider mot styrdokumenten. Det är han i sin fulla rätt att göra. Det är det debattsidorna i Specialpedagogik är till för. Om Bengt Johansson anser att NCM inte gjort ett klavertramp med att ge ut denna bok – som Arne Engström menar – så borde han hellre bemöta kritiken än att angripa budbäraren. Specialpedagogiks debatt- och åsikts- sidor ska ha högt i tak och välkomnar olika åsikter. Hasse Hedström Specialpedagogik LärLingsutbiLdning och eLevhem för ungdomar med aspergers syndrom/högfungerande autism Älvstrandens bildningscentrum i Hagfors och Autismkonsult startar hösten 2010 en lärlingsutbildning på gymnasienivå inom hotell o restaurang, industri, fordon, bygg och el-data för ungdomar med Aspergers syndrom/ högfungerande autism. På skolan finns också en mindre undervisningsgrupp för ungdomar med Aspergers syndrom som vill gå andra program. I anslutning till skolan startas ett elevhem upp för ovannämnda grupp. Ett träningsboende finns redan på plats sedan 2005 för ungdomar med Aspergers syndrom som behöver träning inför eget boende. För info kontakta: Älvstrandsgymnasiet 0563-18500, www.hagfors.se/utbildning/gymnasiet. Syo Karin Philström tel 0563-188 70, E-post: karin.philström@hagfors.se Anders Alama, samordnare boendet tel 0702 16 37 77 E-post: andersa.tutemo@telia Kerstin Magnusson, Lena Westerberg Lind, E-post: info@autismkonsult.se tel 0554/689453 Hemsida: www.autismkonsult.se 48 Specialpedagogik 1/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=47">Specialpedagogik Sida 47 Specialpedagogik 1/10 49 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=48">Specialpedagogik Recensioner Recension Gymnasiesär</a> skolan recen vårens lättlästa Tillsammans med elever som studerar litterär gestaltning på Lerums gymnasium har elever från gymnasiesärskolan fått chansen att dela med sig av sina åsikter, när de intervjuades om böckerna de nyss läst. Böckerna är en del av LL-förlagets vårutgivning, och det rör sig om nio olika titlar, från lite enklare fotoböcker, till en aning svårare klassiker. Det var en regnig torsdag som eleverna från litterär gestaltning gjorde ett besök hos gymnasiesärskolan för att få underlaget de behövde för att kunna skriva recensionerna. Eleverna delades upp i par, och diskuterade böckerna över en fika. En sak att tänka på till nästa gång, är kanske att båda parter läser boken i fråga, så att man lättare kan föra en diskussion och förstå varandra bättre. Annars kändes detta som ett bra samarbete, och förhoppningsvis är alla nöjda med resultatet! Text: Ylva Howard Foto: Fredrik Häger Arsenik och gamla synder av Olof Svedelid, Bodil Mårtensson och Ulf Durling LL-förlaget, 2009 Tobias Lindgren, 17 år, har läst boken Arsenik och gamla synder. Den är uppdelad i tre olika deckarnoveller och utspelar sig i nutid. I boken finner vi texter som alla handlar om olika kvinnors missnöje över sina män och hur de drömmer om att ta deras liv. I den första novellen, Slaktarens dotter, kan man läsa om en man känd som ”Hansson”. Han anser att så länge det finns rättsläkare som han själv så kan inte det perfekta mordet existera. Men vad händer egentligen när det är Hansson själv som utför mordet? Den andra novellen, Ursäkta att jag stör, handlar om Åsa Andreasson som jobbar i ett bageri. Åsa får ett mystiskt samtal från den så kallade ”Ursäkta om jag stör”-telefonisten som berättar att Åsas man uteblivit från jobbet. Åsa tror inte på det och väntar med att åka hem. Men på lunchrasten finner hon sin man död i garaget. Vad har egentligen hänt och vem är den mystiske ”Ursäkta om jag stör”-telefonisten? I den tredje och sista novellen, Beskt vin, följer vi ett vinälskande par som har ett näst 50 Specialpedagogik 1/10 intill perfekt liv. Marianne och hennes man Frank lever i centrala Stockholm och deras kärlek till varandra brinner på nytt. Det är i alla fall vad Marianne tror. En dag skyndar Marianne till Systembolaget för att handla vin till en underbar middag. Väl där ser hon sin man som borde vara på jobbet, han är inte ensam. Vem är kvinnan han umgås med och vad är det han lovar att ge henne? Är det verkligen kärleken mellan just Marianne och Frank som brinner? Eller är det bara ensidigt? Och vad är det egentligen för eftersmak på vinet? Tobias läser inte särskilt ofta utan bara vid de tillfällen som bjuds i skolan. Trots detta tycker Tobias att boken är väldigt lättläst och har inga problem med att skilja på personer och händelser. Tobias tycker att boken var väldigt bra och spännande. Speciellt gillar han den första novellen. Han rekommenderar boken till andra läsare som gillar deckare. Om författarna till boken skriver en ny deckare så kommer Tobias att läsa den. Anmärkningsvärt är att deckartrion Svedelid, Mårtensson och Durling själva har skrivit denna lättlästa deckare. Boken är alltså inte bearbetad. Boken ligger på nivå 2 – lättare – och ingår i serien Lätt pocket. Den innehåller 88 sidor och är inte illustrerad. Love Weyland Recension Gymnasiesärskolan recen vårens lättlästa Tillsammans med elever som studerar litterär gestaltning på Lerums gymnasium har elever från gymnasiesärskolan fått chansen att dela med sig av sina åsikter, när de intervjuades om böckerna de nyss läst. Böckerna är en del av LL-förlagets vårutgivning, och det rör sig om nio olika titlar, från lite enklare fotoböcker, till en aning svårare klassiker. Det var en regnig torsdag som eleverna från litterär gestaltning gjorde ett besök hos gymnasiesärskolan för att få underlaget de behövde för att kunna skriva recensionerna. Eleverna delades upp i par, och diskuterade böckerna över en fika. En sak att tänka på till nästa gång, är kanske att båda parter läser boken i fråga, så att man lättare kan föra en diskussion och förstå varandra bättre. Annars kändes detta som ett bra samarbete, och förhoppningsvis är alla nöjda med resultatet! Text: Ylva Howard Foto: Fredrik Häger Arsenik och gamla synder av Olof Svedelid, Bodil Mårtensson och Ulf Durling LL-förlaget, 2009 Tobias Lindgren, 17 år, har läst boken Arsenik och gamla synder. Den är uppdelad i tre olika deckarnoveller och utspelar sig i nutid. I boken finner vi texter som alla handlar om olika kvinnors missnöje över sina män och hur de drömmer om att ta deras liv. I den första novellen, Slaktarens dotter, kan man läsa om en man känd som ”Hansson”. Han anser att så länge det finns rättsläkare som han själv så kan inte det perfekta mordet existera. Men vad händer egentligen när det är Hansson själv som utför mordet? Den andra novellen, Ursäkta att jag stör, handlar om Åsa Andreasson som jobbar i ett bageri. Åsa får ett mystiskt samtal från den så kallade ”Ursäkta om jag stör”-telefonisten som berättar att Åsas man uteblivit från jobbet. Åsa tror inte på det och väntar med att åka hem. Men på lunchrasten finner hon sin man död i garaget. Vad har egentligen hänt och vem är den mystiske ”Ursäkta om jag stör”-telefonisten? I den tredje och sista novellen, Beskt vin, följer vi ett vinälskande par som har ett näst 50 Specialpedagogik 1/10 intill perfekt liv. Marianne och hennes man Frank lever i centrala Stockholm och deras kärlek till varandra brinner på nytt. Det är i alla fall vad Marianne tror. En dag skyndar Marianne till Systembolaget för att handla vin till en underbar middag. Väl där ser hon sin man som borde vara på jobbet, han är inte ensam. Vem är kvinnan han umgås med och vad är det han lovar att ge henne? Är det verkligen kärleken mellan just Marianne och Frank som brinner? Eller är det bara ensidigt? Och vad är det egentligen för eftersmak på vinet? Tobias läser inte särskilt ofta utan bara vid de tillfällen som bjuds i skolan. Trots detta tycker Tobias att boken är väldigt lättläst och har inga problem med att skilja på personer och händelser. Tobias tycker att boken var väldigt bra och spännande. Speciellt gillar han den första novellen. Han rekommenderar boken till andra läsare som gillar deckare. Om författarna till boken skriver en ny deckare så kommer Tobias att läsa den. Anmärkningsvärt är att deckartrion Svedelid, Mårtensson och Durling själva har skrivit denna lättlästa deckare. Boken är alltså inte bearbetad. Boken ligger på nivå 2 – lättare – och ingår i serien Lätt pocket. Den innehåller 88 sidor och är inte illustrerad. Love Weyland
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=49">Specialpedagogik Sida 49 enserar Dunawi och nature</a> ns hämnd av Bisse Falk LL-förlaget, 2009 Anna Seth har läst boken Dunawi och naturens hämnd. Den är skriven av Bisse Falk och bilderna är tagna av Bengt Arne Runnerström. Boken handlar om en liten flicka som heter Dunawi och bor i Colombia. Dunawi lever i en dal i Sierra Nevada med sin familj. Familjen består av hennes mormor och morfar, hennes moster och hennes syster. Tidigare bodde hon också med sina föräldrar men de har tvingats lämna familjen på grund av att Dunawis pappa ska utbilda sig till en vis man, en slags läkare. Själva boken handlar om när ett vildsvin får i sig gift av en turist som slänger papper i naturen och man får följa med på Dunawis resa när de ska rädda vildsvinet. Anna Seth tyckte att boken var bra och hon tyckte om att det fanns mycket bilder. Anna tyckte att boken hade en del svåra orden men för övrigt var lättläst. Enligt Anna uttryckte sig författarna bra och förklarade miljöer och tankar så bra att man levde sig in i situationen. - Man lärde sig att inte skräpa ner i naturen och om hur det ser ut i Colombia. Precis som Anna säger finns det gott om bil- der i boken och då blir den väldigt pedagogisk. Bilderna ger boken en liten extra krydda och man fattar mer tycke för boken, känslorna för personerna ökar. Fredrik Häger Den mörka ängeln av Mari Jungstedt LL-förlaget, 2009 Under en invigningsfest på Gotland hittas festfixaren själv, Viktor Alsgård, mördad. Alsgård var på väg att separera från sin fru. Hans älskarinna, den kända konstnären Veronika Hammar, som han planerade att flytta ihop med efter skilsmässan, blir misstänkt för mordet. Som om inte Anders Knutas från Gotlandspolisen hade nog med problem själv, faller uppgiften att utreda fallet på hans axlar. Har händelsen något att göra med den nyligen uppmärksammade dödsmisshandeln av en pojke? För att lösa gåtan måste Knutas gräva bakåt i tiden, till minnen som aldrig glöms bort. Markus, 20 år, har läst boken Den mörka ängeln. Originaldeckaren är skriven av Mari Jungstedt och bearbetad till lättläst av Åsa Sandzén. Den lättlästa versionen är 151 sidor lång och har lässvårighet två. Boken innehåller inga bilder. Markus kommentarer är bara positiva: – Jag tyckte den var riktigt bra – mörk och spännande. Min typ av bok helt enkelt. Han berättar att miljön är mörk och ganska dyster, men realistisk. Markus reflekterar även lite över de trassliga familjesituationer som lägger grunden för handlingen: – Det är trist att det ska vara bråk i famil- jer, särskilt när barnen är för unga för att förstå vad som händer. Alfred Ro Specialpedagogik 1/10 51 Kärlek, mord och poesi Av Helena Singander LL-förlaget, 2009 Salko Huseinovic, 18 år, har under hösten läst boken Kärlek, mord och poesi av Helena Singander. Boken är 142 sidor lång, utan bilder och har nivå ett i lässvårighet. Kärlek, mord och poesi ingår i en pocketserie, Kärlekskiosken, som innehåller extra mycket hjärta och smärta Den unga sjuksköterskan Lisa har i hemlig- het träffat den stilige doktor Henrik vid sidan av dennes äktenskap. Lisa tycker inte om deras smygande och hotar Henrik att berätta för hans fru om deras affär om han inte gör det själv. En morgon hittas Lisa död och polisen tror att hon begått självmord. En väninna till Lisas mamma, Bettan, tror inte på polisens förklaring och börjar snoka i fallet. Salko rekommenderar boken tack vare handlingen. Det var lätt att hänga med. Jag gillade boken för att den var kärleksfull och spännande. Det hände massa saker i den och den var lätt att läsa, säger Salko. Alfred Ro
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=50">Specialpedagogik Sida 50 MSN – Maja söker Noa av E</a> va Salqvist LL-förlaget, 2009 En bok om en ”vän” på Internet Jessica Söderlund har läst boken MSN – Maja söker Noa som är skriven utav Eva Salqvist, en bok som handlar om att få och hålla kontakt med en främmande person över nätet. Boken berättar om en tjej som heter Maja, 12 år, som hittar en person på Internet som går under signaturen Noa, hans ålder är okänd, och de börjar föra chat-konversationer med varandra. Efter att de har chattat med varandra ett tag bestämmer de sig för att träffas, men det blir inte riktigt som Maja hade tänkt sig. Det visar sig att Noa inte är en ung kille, som Maja tror, utan en vuxen man. Jessica tycker att boken var bra och lätt att både läsa och förstå. Boken är också spännande men lite seg i början, men det är bra beskrivna händelser. Boken innehåller 102 sidor, är illustrerad med tecknade bilder och har hård pärm. Bokens svårighetsgrad är nivå 2 och LIX-värdet är 16. Gustav Haglund När man skjuter arbetare Original Kerstin Thorvall Återberättad av Kerstin Norberg LL-förlaget, 2009 Alexandra Julin, 19, har läst den sanna berättelsen När man skjuter arbetare som speglar Kerstin Thorvalls egen mammas liv. Boken handlar om den unga Hilma som bor hemma hos sina inte så rika föräldrar. Hon träffar en man som heter Sigfrid, ungefär 10 år äldre än Hilma. De blir förälskade och efter några veckor gifter de sig och flyttar in hos Sigfrids förmögna föräldrar. Sigfrid har en sjukdom som han inte berättat om för Hilma, men på bröllopsnatten får han ett återfall. Han slår Hilma och våldtar henne gång på gång. Sigfrids syster larmar ambulans och Sigfrid tas in på mentalsjukhus. Hilma vill flytta tillbaka till sina föräldrar men får inte för sin pappa som redan från början var emot giftermålet, så Hilma får stanna kvar hos Sigfrids föräldrar. Efter ett tag skrivs Sigfrid ut och han och Hilma bestämmer sig för att flytta till en egen lägenhet och efter några månader får de dottern Signe. Men Sigfrids sjukdom ställer till det både för honom själv och hans familj. Han åker in och ut från mentalsjukhuset. Alexandra tycker att boken är otroligt spän- nande och det fanns hela tiden ett sug efter att få läsa vidare och veta hur det skulle gå för Hilma och Sigfrid. Boken är lätt att förstå och händelserna är bra beskrivna. Den är lite lång och lite svår att läsa, så det tar ett tag att komma igenom den och den innehåller inga bilder. Bokens nivå är 3 och LIX-värdet är 30. Gutav Haglund Svindlande höjder av Emily Brontë LL- Förlaget, 2009 Emelie är 19 år och har läst boken Svindlande höjder av Emily Brontë i lättläst bearbetning av Malin Lindroth. Det är en nivå 2 bok med hårda pärmar och 156 sidor utan illustrationer. Handlingen utspelar sig i 1800-talets Eng- land. Pojken Heathcliff har förlorat båda sina föräldrar och blir omhändertagen av en snäll man, Mr Ernshaw, som tar honom till godset Svindlande höjder. Där bor även Mrs Earnshaw, dottern Cathrine och sonen Hindley. Cathrine blir Heathcliffs bästa vän. Hindley däremot avskyr honom och de hamnar ofta i slagsmål. Efter ett tag dör både Mr och Mrs Earnshaw. Hindley som bosatt sig i staden för att plugga kommer hem till sin fars begravning. Nu är det han som bestämmer. Heathcliff är inte mer värd än drängarna och ska därför också behandlas som en. Han har inte tillåtelse att träffa Catherine som har blivit hans älskade. Men Catherine kämpar för deras kärlek. Den handlar om kärlek, det gillar jag, säger Emelie. Hon tyckte boken var väldigt bra eftersom 52 Specialpedagogik 1/10 hon älskar kärleksromaner och rekommenderar den till alla, även till personer som inte gillar att läsa så mycket. Det hon lärde sig av boken var att man alltid ska kämpa. Paulina Kronberg
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=51">Specialpedagogik Sida 51 Cirkusliv - Ett år med Br</a> azil Jack av Gunilla Lundgren LL-förlaget, 2009 Ett år på cirkus, ett år av cirkuskonster, ett år med spännande familjen Rhodin som leder Sveriges äldsta och mest spännande, turnerande cirkus. Jonathan, 19 år, elev på särskolan på Le- rums Gymnasium har läst Cirkusliv och jag har sedan frågat honom om hans åsikter angående boken. Jonathan har en gång själv varit på cirkus: – Det var roligare att läsa om det och titta på vad som hände på bilderna. –Boken var väldigt spännande, jag tyck- te det var kul att läsa om vad som händer på cirkusen. Cirkusliv består av 135 sidor med färgfotografier av Malcolm Jacobson på varje blad. Förlaget har klassat boken i nivå 2. Olivia Faily Nio dagar i Maddes Liv av Maria Küchen LL–förlaget, 2009 Jenny Persson är nitton år och har läst Nio dagar i Maddes liv, skriven av Maria Küchen. Boken har 110 sidor och svartvita illustrationer, tecknade av Lena Sjöberg. Enlig förlaget har boken svårighetsnivå 2, och i en LIX-beräkning har den 15. Boken handlar om Madde som arbetar i en park. En dag får Madde syn på en snygg kille vid fontänen, och blir med en gång förälskad i honom. Killen heter Jakob och Madde kan inte sluta tänka på honom. En dag tar hon mod till sig och bestämmer sig för att presentera sig. De pratar om allt möjligt och Madde blir mer och mer förälskad i honom. Efter ett tag får Madde reda på att Jakob redan har en tjej, Sara, och hon blir förkrossad. Men Maddes arbetskamrat och bästa kompis Ulla förstår att Madde inte bara är ledsen för det, utan att det ligger något annat bakom, något mycket värre. Jakob och Ulla tvingar Madde att berätta, och blir förfärade över vad de får höra, Madde har blivit utnyttjad av deras chef Stefan. Vännerna bestämmer sig för att hämnas på Stefan, men hur ska de lyckas med det? Jenny tycker att boken om Madde var helt okej. När hon läste på baksidan av boken tyckte hon att den verkade vara väldigt bra och spännande, men blev lite besviken. Hon tyckte inte att den var lika spännande som hon hade hoppats på och det hände för lite. Den var ändå bra skriven och hon rekommenderar den till andra läsare som tycker om lite spännande kärlekshistorier. Språket var lagom svårt men handlingen kunde vara lite krånglig att hänga med i ibland. Hon hade velat ha lite mer bilder i boken, gärna i färg. Då hade det blivit roligare och lättare att läsa. Jenny brukar inte läsa så mycket böcker på fritiden, och är inte en så van läsare. Det tog ungefär två till tre timmar att läsa boken. Hon tyckte att det var lite jobbigt att kapitlen var så olika långa, hon skulle ha föredragit om de var lika långa så att hon visste hur långt det var kvar på dem. Hanna Zackrisson Specialpedagogik 1/10 53
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2n72cfmn&gInitPage=52">Specialpedagogik Sida 52 Grundskott mot en skola f</a> ör alla Det är snart målgång för regeringen utifrån de dryga 130 punkter som formulerades före valet och ambitionen att gå till val som beslutspotenta är uppenbar. Det finns utbildningspolitiska reformer som förväntas landa under våren som tycks bli riktigt bra. Det finns annat som oroar, bland annat den politiska synen på specialpedagogikens uppdrag och oklarheter i avsikterna med specialundervisning. I en rapport från Skolverket hösten 2009, ”Vad påverkar resultaten i svensk skola”, redovisas några forskningsresultat som skaver i tankarna: ”…svårt att påvisa generella positiva effekter av särskilda stödinsatser.” ”…kan se ett negativ samband mellan specialpedagogiskt stöd och elevers resultat.” Det är en omtumlande kritik där vi som professionella lärare måste formulera ett tydligt och trovärdigt svar utifrån de erfarenheter vi bär med oss. Dessa elever har ett betydligt sämre utgångsläge och specialundervisningen kan ha haft en positiv effekt men inte tillräckligt stark för att kompensera de sämre förutsättningarna. Det finns stigmatiseringseffekter, lägre lärar- och kamratförväntningar och när individuella arbetsmoment ökar, kommer den här gruppen till korta. Tendenser till ett paradigmskifte har formu- lerats inom specialpedagogiken; en vandring bort från begreppet ”elever i behov av särskilt stöd” till ”elever med behov av särskilt stöd”. Det senare pekar tydligare ut enskilda elever som bärare av problematiken och förminskar synen på att skolan som arbetsorganisation, den pedagogiska miljön, har huvudansvaret, ska anpassas till elevens behov och gör skillnad. Den humanistiska källan som idén om en nationellt likvärdig skola vilar på ger specialpedagogiken legitimitet. Skolverket kan visa att satsningen mellan kommunerna skiljer sig från 60 000 kronor till 108 000 kronor per grundskoleelev. Trenden går mot att den andel av resurserna som styrs utifrån behov i kommu- nerna minskar alltmer. Likvärdighet tolkas som lika många kronor per elevhuvud. Den kompensatoriska skolan får allt svårare att överleva och grundskottet mot ”en skola för alla” kryper otäckt närmare. Utvecklingen i de nordiska länderna ser lik- artad ut! En förändringens vind drar igenom specialpedagogiken och en påtaglig politisk ambition att dra ned på kostnaderna för likvärdigheten, syns i varje nordiskt land. ”Specialpedagogikens roll i utbildningssystemet” är det tema som bär upp den Nordiska specialpedagogiska konferensen i Oslo den 12–13 april 2010. Lärarförbundet är medarrangör och du som är intresserad av att vara med på en spännande konferens kan gå in på: www.nfsp.info, för att läsa mer om programmet och få reda på hur du ska anmäla dig! Mats Norrstad, Lärarförbundets skolformsnämnd för specialpedagogik. Specialpedagogik är Lärarförbundets tidskrift för specialundervisning. Utkommer med 6 nr/år. REDAkTöR OcH AnsvARig uTgivARE: Hasse Hedström, Mariedal 1, 713 94 Nora tel 0587-600 15 fax 0587-600 32 e-post: hasse.hedström@lararforbundet.se LAyOuT OcH TEknisk pRODukTiOn: Anders Åkeson, Örebro 54 Specialpedagogik 1/10 REDAkTiOnsRÅD: Mats norrstad, Villavägen 172, 137 38 Västerhaninge tel 08-500 269 44, mats.norrstad@lararforbundet.se christina Ekelund, Ljungkullen 27, 433 66 Sävedalen tel 031-26 66 41, christina.ekelund@ped.gu.se ulf Linderholm, Bergsgatan 5, 561 31 Huskvarna tel 036-32 31 16, ulf.linderholm@swipnet.se pREnuMERATiOn OcH ADREssänDRingAR: Medlemmar vänder sig till regionkontoret (se Lärarnas tidning). Icke medlemmar kontaktar: PressData, Box 610, 832 23 Frösön MATERiALfRÅgOR: Marie Lingensjö, Lärartidningar produktion AB, Tel: 08-737 65 66, Fax: 737 65 69, annons@ larartidningar.se. Materialadress: http://annons.larartidningar.se AnnOnsbOkning: Lisen skeppstedt, Risbylev 4, 194 54 Upplands Väsby tel 08-590 832 93 fax 08-590 808 70 mob 0707-20 61 22 e-post lisen.skeppstedt@swipnet.se nästa nummer utkommer: Nr 2: 31 mars 2010. prenumerationspris: 310 kr/år (medlemmar 15 kr/mån). Lösnummer: 60 kr/nr (6 nr/år) ISSN: 1650-7231 Ts-kontrollerad upplaga 2008: 15 000 exemplar Tryck: VTT Grafiska AB, 598 80 Vimmerby
