Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift Nr 1 2007 - E-magin 5

The Paper will be opened in a new window

Click here if the paper does not open

<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=1">Kemivärlden 1 1 Spritfeber i Sverige s. 7 Lär känn</a> a din tablett s. 20 ¶ Dags för Reach. Nu är det hög tid att förbereda sig inför Reach, EUs nya kemika- lielagstiftning, säger Helen Mikaelsson, kemist och konsult hos ÅF. Använder jag någon kemikalie som kan kräva tillstånd? Det är en viktig fråga för företagen. s. 11 R E A C H R E A C H högborgen i Helsingfors <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=2">Kemivärlden Sida 2 The Emerson logo is a trademark</a> and service mark of Emerson Electric Co. ©2007 Emerson Electric Co. Om du kunde förutsäga morgondagens aktiepriser skulle du vara guld värd. Om du kunde förutsäga morgondagens problem i din anläggning, likaså. Upptäck potentiella problem innan de uppstår, med PlantWeb® digitala anläggningsarkitektur. Med PlantWeb får du ett nätverk av s k prediktiv intelligens i hela din anläggning, från mät-, styr- och mekanisk utrustning till mjukvara för övervakning av anläggningen. Du kommer således att veta vad som kan inträffa härnäst. Läs mer på www.EmersonProcess.com/PlantWeb www.EmersonProcess.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=3">Kemivärlden Sida 3 ledare Kemivärlden Biotech med </a> Kemisk Tidskrift nr 1 . 2007 RS-kontrollerad upplaga: 8 700 ex Postadress Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift Box 72001, 181 72 Lidingö Tel 08–670 41 00, fax 08–661 64 55 info.kemivarlden@mentoronline.se Besöksadress Tryffelslingan 10 Hemsida www.chemicalnet.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Sverker Nyman, sn sverker.n@mentoronline.se Redaktionssekreterare Boel Jönsson, bj boel.j@mentoronline.se Reportrar Sara Nilsson, san sara.n@mentoronline.se Rainer Saxén, rs rainer.s@mentoronline.se Reporter/webbredaktör Hilda Hultén, hh hilda.h@mentoronline.se Grafisk form Julian Birbrajer trance@julian.nu Layout Ulrica Lindström ulrica.l@mentoronline.se Annonschef Stephan Martins, tel 08–670 41 85 stephan.m@mentoronline.se Mediesäljare Maria Eriksson, 08–670 41 86 maria.e@mentoronline.se Ing-Marie Mattsson, 08-670 41 64 ingmarie.m@mentoronline.se Annonsmaterial Mette Österholm, 042–490 19 59 mette.o@mentoronline.se Prenumeration 08–670 41 10 prenumeration@mentoronline.se Prenumerationspris: 896 kr + moms Medlemmar i Sveriges Naturvetare- förbund: 403 kr inkl moms Elever och lärare vid fack- och hög- skolor: 237 kr inkl moms All redaktionell text och bilder i Kemi- världen Biotech med Kemisk Tidskrift lagras elektroniskt för distribution online samt för distribution via andra elektroniska media. Externa journalis- ter/skribenter och fotografer m ﬂ upp- hovsmän måste meddela ev förbehåll. Kemivärlden Biotech ges ut av Mentor Communications AB, ett företag inom Mentor Online AB. Kemisk Tidskrift är medlemstidning för Svenska Kemistsamfundet och Svenska Kemiingenjörers Riksförening. Redaktionsråd Ordf Ulf Ulfvarson; Marja Widell; Anders Gadstam, astrazeneca; Emilia Björnbom, kth; Agneta Sjögren, svenska kemistsamfundet; Staffan Larsson, skr; Leif Jönsson, karlstads universitet; Hans Adolfsson; Per Berglund, KTH; Magnus Nydén, Lars Öhrström, chalmers. issn-nummer 1650–0725 Tidningen ansvarar inte för icke beställt material. Repro Mentor, Helsingborg Tryck Westerås MediaProduktion, 2007 Omslag EUs kemikaliemyndighet i Helsingfors (bildmontage) Maria Eriksson är ny mediesäljare på Kemivärlden Biotech. Hon har magister- examen i medicinsk biologi från Linkö- ping och har tidigare arbetat på Karolinska Universitets- sjukhuset, som laboratorieingenjör och med marknadsföring på Skarp Kommunikation. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=4">Kemivärlden Sida 4 Vill du veta vad FB kan inom om</a> rådet elkraft? Läs på www.fbe.se. Här kan du också läsa om våra andra specialist- områden - Energi, Processäkerhet, Miljöteknik, Totalåtaganden, Papper & massa, Projektledning, Alternativa bränslen och Processinstrumentering. John S Webb/PixGallery <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=5">Kemivärlden Sida 5 11 22 14 innehåll </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=6">Kemivärlden Sida 6 nyheter:kemi VemräddarRädd</a> ningsverket? Dennyalagenomfarligtgodsbörjadegällaisomras,menRädd ningsverketfåringenhjälpavpolisenmedatttaframhotbilder. Denförstajuli2006trädde dennyalagenomtransportav farligtgodsikraft.Lagändringen innebärattföretagennuävenhar skyldighetattskyddasinatrans portermoteventuellabrottoch terroristhot.JonatanBjörse,ex pertpåtransporteravfarligtgods påRäddningsverketkallardennya lagenförettparadigmskifte. –Ordetsäkerhethartvåbety delsersomskiljsåtpåengelska, safetyochsecurity.Viharinte sysslatmedsecurityförutochhar intekompetensenattbedömaden typenavhotmottransporter. FörettårsedangjordeRädd ningsverketenformellbegäran tillSäpoochRikskriminalpolisen omhjälpmedatttaframgrund läggandehotbildermottranspor teravfarligtgodsförattkunna förmedlademtillbranschen. InnandessharRäddningsver ketfleragångerbettomhjälpin formellt.Deharfortfarandeinte fåttnågotsvar. –Dethandlarinteomillvilja, ärendetharförmodligenhamnat mellanstolarna.Deskanaturligt vishaettsvar,sägerThordModin påRikskriminalen. TorkelSchlegelärjuristpå räddningsverket,ochoroasöver hurlagenskakunnatillämpas. –Denhärtypenavhotbedöm ningarkanbarapolisengöra.För hoppningsvisärhotbildenlågoch ärendethardärförintepriorite rats,mendetharviingenmöj lighetattbedöma. Räddningsverketharännuinte haftnågontillsynsverksamhet förattseomdennyalagenföljs. ThordModinmenaratthotbilden ärlåg,menattdenexisterar.Han tyckerattdenhärtypenavhotbil derfrämstbordegörasavSäpo. –Detfinnsenriskfördenhär typenavbrottsominteexistera deförfemtonårsedan,ochdet handlarframföralltomriskenför terroristbrottsomharökat. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=7">Kemivärlden Sida 7 nyheter:kemi Detfinnsplaner</a> påattbyg gautpolyetenproduktioneni Stenungsundochdåbehövs meretenänvaddenuvarande krackerugnarnakanleverera.Re danidagimporteraseten,och detbehövsettrejälttillskotttill de600000tonsomredanpro duceras.Borealis,Chalmersoch Lantmännenharlängenätverkat kringmöjlighetenattanvända bioetanolsombasförtillverk ningeniställetförattbyggafler krackerugnar. Etanolenkommersnartatt flödailandet,omallastorslagna projektsomplanerasblirav.Idag finnsdetbaratvåproducerande anläggningar,menomtreårkan detblimångafler. Investerareäralltfrånskånska böndertillkinesiskastorbolag. Perstorpinvesterarisockerrörs etanoliIndien.KalmarochKarls hamnplanerarattfåsinvete frånBaltikum.Idagproduceras 70000tonetanolperåriSverige. Omallaprojektvihittatbliravkan densiffranökatill1400000ku bikmeteromåret.Detmotsvarar omkringenfemtedelavSveriges totalabensinförbrukning. Sverigedrabbatavspritfeber <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=8">Kemivärlden Sida 8 Nykemikalielagstiftningklub</a> bad Lagstiftningensomträderi kraftden1juniiårärinteett vanligtEUdirektivutanenför ordning,somträderikraftome delbartochlikadantiallamed lemsländerna.Detbehövsingen nationelllagstiftningsprocess somoftadrarutpåtidenochär ettosäkerhetsmoment. Reach,somstårförRegistre ring,Utvärdering(Evaluation) ochTillstånd(Authorization)av kemikalier,ersätter40befintliga EUdirektiv.Självalagtextenbe stårav849sidor.Underutarbe tandeärfleratusensidorolika vägledningsdokument. Producenterochanvändareav kemikalierskanutäppatillhålen närdetgällerkunskapernaom kemikaliersomanvändsimäng deröveretttonperår. Mellanden1juni2007och densistadecember2008skaalla kemikalieröveretttonförregist rerasmedenenkelanmälantill dennyakemikaliemyndigheten iHelsingfors,somettslagsentré biljettinisystemet. Reachinnebärenradolikasteg ochtidsgränser.Den1juni2008 måstekommissionenbeslutaom avgiftsnivåernaförföretagennär detgällerolikadelaravReach. Den1decembersammaårmåste kommissionenhasettöverkrite riernaförpersistentaochbioack umulerandeämnensomkräver tillståndförattfåanvändas. Tillden1december2010ska allahögvolymkemikalier,övertu senton,samtcancerogena,mu tagenaochreproduktionstoxis kakemikalieröveretttonoch mycketgiftigaochgiftigakemi kalierförvattenlevandeorganis meröverhundraton,registreras. Därgårtidenutden1decem ber2010. Ijanuari2009publicerarEUs KemikaliemyndighetiHelsing fors,listanpåförregistreradeäm nenochdåärdetförsentattupp täckaattdenegnakemikalieninte finnsmed.Ijunisammaårkom mermyndighetensförstarekom mendationförvilkaämnensom kommerattkrävatillstånd. MåletmedReachäratthan teringenavkemikalierskabli mindrefarligförmänniskoroch miljö. Principenärattansvaretlig gerpåtillverkare,importörer ochnedströmsanvändareatt intemedvetettillverka,sättapå marknadenelleranvändaäm nensomärskadligaförmännis kaochmiljö. Densvenskaregeringensut redningförgenomförandetav Reachskaförhoppningsviskun natillsättasislutetavjanuari– börjanavfebruari.Direktivenär underutarbetande.Utredningen skagöraenöversynavheladen svenskakemikalielagstiftningen, arbetsmiljölagen,sekretesslagen, avgiftssystemet–iförhållande tillReach. Denutredningenbehöveren ligtDanielPaska,miljödeparte mentet,intevaraklartillden1 juni. NuharEUsnyakemikalielagstiftningkalladReachgodkäntsi allainstanserochpubliceratsiunionensofficiellaorgan,Offi cialJournal.Förordningenträderikraftdenförstajuniiår. nyheter:kemi <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=9">Kemivärlden Sida 9 nyheter:kemi Omkringenproc</a> entavbe folkningenharschizofreni,en oftastkronisksjukdomsomkan gehallucinationer,vanföreställ ningarochlivlöshet.Mankan fåkognitivaproblemmedinlär ning,minne,uppmärksamhet ochförmågaattfiltrerainforma tion.Enfelaktigregleringavden gasformigasignalmolekylenkvä veoxidihjärnankanvaraenav nycklarnatillschizofreninsgåta. Isindoktorsavhandlingbeskri verfarmakologenErikPålsson påSahlgrenskaakademinhur mössochråttormedschizofre nadragfårnormalhjärnfunk tionomkväveoxidproduktionen blockeras. –Schizofrenibehandlasoftast meddopaminreglerandemedi ciner.Kväveoxidingårietthelt annatsignalsystem,ochnivån kanhabetydelsefördekognitiva störningarnavidschizofreni,sä gerfarmakologenErikPålssonpå Sahlgrenskaakademin. Kväveoxidstyrenradfunktio nerikroppenochimmunförsva retanvänderkväveoxidförattbe kämpabakterier.Detverkarockså kärlvidgandeochihjärnanger Nanoporös kiselskiva Prostatacancerchips kväveoxidökadneuronalplas ticitet. –Mantrorattschizofrenior sakasavskadorunderhjärnans utveckling.Vårhypotesäratt sjukdomenhängerihopmeden förhöjdkväveoxidhaltihjärnan, sägerErikPålsson. Hantrorattettläkemedelsom reglerarkväveoxidnivånskullekun naminskadekognitivastörningar na,menattvägenditärlång. –Systemenikroppenärkom pliceradeochhängerihop.Stäng ermanavallkväveoxidproduk tionpåverkardetallamöjliga funktioner.Eneventuellläkeme delssubstansmåstevaramycket merspecifikändesubstanservi hartestatpåmöss. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=10">Kemivärlden Sida 10 testo174/175/177 Komplett logg</a> er- progam för: * Temperatur * Fukt / temperatur * mV / mA Användarvänlig svensk mjukvara. Även version för kraven i “21CFR Part 11” 031-704 10 70 www.nordtec.se FUKT- OCH TEMPERATURDATALOGGRARDATALOGGRAR <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=11">Kemivärlden Sida 11 11 nyheter:kemi –Mångaföreta</a> gharväntatinnan mansätterigångförfullt.Vihar naturligtvisberättatistoradrag vadReachinnebärförvårakun derochdeflestaharnogfåttden informationennu,blandtillver kareochimportörer.Längrener ikedjanblandnedströmsanvän darnakanskeallainteharnåtts avinformationen. HelenMikaelssonhoppasatt allatillverkare/importörerhar förståttattdemåsteförregistrera sinakemikaliermedvolymöver ettton.Ävenenlågvolymkemika liesominteärsärskiltfarligoch alltsåinteskaregistrerasförrän längreframiReachprocessen, måsteförregistreras. Registrering av ett ämnegörsför deanvändningsområdensom identifierats.Somnedströmsan vändarebörmandärförförsäkra sigomattleverantörensregistre ringomfattardenegnaanvänd ningen.Enformuleraresomlitar påattleverantörensköterregist reringenmåsteändåtittapåsin verksamhet.Harmanfaktiskt ingendirektimportfrånländer utanförEU? Dessutommåsteenned strömsanvändareberättaförsin leverantörhurkemikalien/kemi kaliernaanvänds.Detärnödvän digtföratttillverkarenskakunna registreraochtaframexpone ringsscenarierfördenanvänd ningen. –Ettföretagmåstenogafun deraigenomsinrolliförhållande tilldenhärlagstiftningen.Viktiga frågorärexempelvis:använder jagnågonkemikaliesomkankrä vatillstånd?Ärdetnågotämne jagärväldigtstrategisktberoende av?Kommerminleverantöratt kunnafortsättaleverera?Enan nanviktigfrågagällerkonfiden tiellinformation.Villjagallsge informationtillminleverantör omanvändningenellervilljagbe hålladenförmigsjälv?Dåkanske detäraktuelltattfunderaöveratt självåtasigregistreringen. Detfinnsalltsåenradfrågor attställningtillinnanmankan sägaatt”dettafixarminleve rantör”! Helen Mikaelsson trorattdefles taformulerarevetvilkakemika liermananvänder. –Närdetkommertillkemi kalierivarorärdetannorlunda. DärtarReachinettheltnyttom rådedärmaninteharjobbatpå sammasätttidigare. –Reachinnebärettnyttförhål landemellankundochleverantör medkravpåbetydligtmerkom munikation.Kundenkommeratt synasinleverantörnärmareoch denseriösakemikalieleverantö renfårenfördel. Nedströmsanvändarenvillvara säkerpåattfåsinanvändningre gistreradochpåettbrasätt,även omprisochandrafaktorerfortfa randekommerattvaraviktiga. HelenMikaelssontrorattkra DagsattredautsinrolliReach Vad är din första tanke när du hör Reach? –Justnutänkerjagattdetär sköntattdetärklart,attEUsnya kemikalielagstiftningärklubbad, attarbetetsomharhållitpåså längeäntligenharkommittill skott,sägerHelenMikaelsson. Är Reach bra eller dåligt? –Detbehövsennykemikalie lagstiftning.Omdettabliropti malt,detfårvise. –Detfinnsfortfarandemånga frågeteckenkringReach.Detgäl lerdiskussionenkringdatakraven förregistreringavlågvolymämnen tillexempel.Ärdeförlågtsatta? –Fångarsystemetindeäm nensombehöverfångasineller fårviettsvagaresystemänvadvi behöverha.Ochvadär”adekvat kontroll”närdetgällertillstånds pliktigaämnen. Nästastegblirattväntainde skvägledningsdokumentensom förhoppningsvisskagesvarpå endelavfrågorna. –Fleraavdokumentenkom merförhoppningsvisattpublice rasnuundervåren,detärnöd vändigtförattviskakunnabörja jobbameridetaljmedReach. Hur mycket av de ungefär 900 (849) sidorna av lagtexten har du läst? –Detmesta.Detärminroll somkonsult,atttolkaochberät taförandra. –Härharbranschorganisatio nernaenviktigroll,liksomkon sulterna,närdetgällerenskilda företag.DessutomarbetarKemi kalieinspektionenmedattbygga uppenhelpdesk. HittillsharHelenMikaelsson ochhenneskollegermestarbe tatmedutbildningochinforma tion,ävenomdeocksåharhjälpt företagmedmerkonkretaupp dragsomattkartläggasinsitua tionochanalyseravadmanbe hövergöra. Harmanintebörjatförberedasigför Reachärdetdefinitivtdagsnu,säger HelenMikaelsson,kemistochkonsult hosÅF. vetiReachpåregistreringdelvis kommerattförändravaletavpro dukterochleverantörer. Är det bra eller dåligt? –Detärpositivtattvifårleve rantörermedbättrekollpåsina produkterochsomkanlämna bättreunderlagtillkunderna.Det somoroarärattdetblirhögre kostnaderframföralltförsmå ochmedelstoraföretag. HelenMikaelssontyckerinte attföretagenbaraklagaröver Reach,iallafallintesvenskafö retag. –GrundtankeniReachärdet ingensomprotesterarmot.Syftet ärjuattdettaskaledaframåt. –DetmanfruktarärattReach blirenstoradministrativbörda somintenårsyftet,attvifårbättre kontrollpåkemikalierna,fårbätt redataunderlag,kangörabättre riskbedömningarochframförallt vidtarättåtgärder. –Jagtrorattmångaharför ståtthuvuddrageniReachäven omallakanskeinteheltharför ståttsinegenroll.Denbehöver defunderaigenom. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=12">Kemivärlden Sida 12 AstraZenecaminskarpersona</a> l 12 nyheter:bio –Viharsettdettakomma,sä gerföretagetskommunikations direktörStaffanTernby.Detär densammanlagdaeffektenav ettgenerelltkravpåallaenhe terinomföretagetattförbättra produktivitetenmedfemprocent perårochavdesenasteårens bakslag.Treblivandeläkemedel harstoppatsavolikaskälinnan deharnåttproduktion:koagula tionshämmarenExanta,diabetes preparatetGalidaochnusenast strokeprojektetNXY059,somla desnernuihöst.Under2007går ocksåpatentetutförbetablock erarenToproliUSA. –Viärheltenkelttvungnaatt rättakostymenefterminskande produktionsvolymer.Ingapro duktionsenheterkommerdock attstängasochneddragningarna drabbarbefattningaröverhelalin jen.Vihoppasidagslägetattkun naklaradettautanuppsägningar, mednaturligaavgångarochge nomattdrainpåpersonalfrån bemanningsföretag.Detsenas teåretharinganyanställningar gjortsutanvidbehovharpersonal hyrtsinfrånbemanningsföretag förattökaflexibiliteten. –Neddragningenhängerinte sammanmedAstraZenecassats ningarilåglöneländersomKina, sägerStaffanTernby.NärvdDa vidBrennannyligenbesökteSö dertäljekonstateradehanattföre tagetsatsarpånyforskninginom deterapiområdendärmanser utvecklingsmöjligheter. –Omdemöjligheternagäller magetarmområdetblirsatsning eniMölndal,gällerdeninfek tionsområdetblirdeniBoston. IKinasatsarvipåcancerforsk ningsomskageossmerkun skapomskillnadernamellanoli karaser.Mendethandlarinte omutflyttningavforskningfrån Sverige. AstraZenecaminskarpersonalstyrkaninomproduktioneni Södertäljemed450personer,vilketmotsvararcirkatioprocent. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=13">Kemivärlden Sida 13 nyheter:bio 13 Bildanalysblo</a> ttarvirussvagapunkt BioteknikföretagetVironovahittarvirusetssvagapunkter medautomatiseradanalysavelektronmikroskopbilder. Grundenförbioteknikföreta getVironovaärenegenutvecklad teknikförattanalyseravirustill växtmeddigitalbildanalys.Tek nikenanvändsförattpåskynda dentidigautvecklingsfasenav antiviralaläkemedel. Analysernabaseraspåelek tronmikroskopbilderavvirusin fekteradeceller.Fråndemgörs datorbaseradeberäkningaravex empelvisantaletviruspartiklari varjecell,hurantaletviruspartik larförändrasmedtidenellerhur envisssubstanspåverkarvirus produktionen. Medmetodengårdetattstu deravirusetsolikautvecklings stadier–frånbildandetaven kapsidsomskyddarvirusets nukleinsyra,viainbind ningenavproteinertill uppkomstenavdetyt terhöljesomomgervis savirus. –Viförsökerskapaen bildavvirusproduktio nen–hurlångtiddettar, hurmycketsomprodu ceras,vilkastegenärochsåvida re,sägerMohammedHomman, Vironovasgrundare. –Meddenkunskapenkanvi sevadsomkanvaraintressanta delstegattblockera,vadmanska utvecklasittläkemedelmot.Den informationen,atthittavirusets svagapunkt,ärväldigtvärdefull. IdagslägetgörVironovavirus analysernasjälva,mentankenär attbyggauppettwebb gränssnittdärföretagets kunderkangöravirusana lysernautifrånegnadata basermedelektronmikro skopbilder. Vironovaanvänderock såanalyssystemetföratt utvecklaegnaläkeme delssubstanser. –Medettlånpå400000kro norharvitagitframensubstans sompatenteratsochsnartskagå inikliniskatester. Substansen,Vironovasförsta läkemedelskandidat,ärverksam motherpesvirusochföretaget diskuterarnumedfinansiärer förattfåframkapitaltilldekli niskaprövningarna. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=14">Kemivärlden Sida 14 1414 Micromusclesatsarochvä</a> xer Medicinteknikföretagetharfått600000frånVinnovaför attprövakommersialiseringavsinelektroaktivapolymer. Detgårbraförmedicintek nikföretagetMicromuscleiLin köping.Tionyamiljonerkommer frånIndustrifonden,somvarit medsedan2002ochenheltny finansiär,DSMVenturing,risk kapitaldelenavdetholländska, multinationellaRoyalDSM.DSM Venturingägernucirkatiopro centavaktiernaiMicromuscle. –Desökernya,spännande medicintekniskaprojektochär väldigtintresserade,sägervdGert Kindgren. –Detärväldigtroligtattvinu tardeförstastegeninidenin dustriellavärlden. Sedanettpar,treårharMicro muscleetthemligtutvecklings avtalmedettstortamerikanskt företagochtecknarinomkort ettnyttettårigtavtalmedsam maföretag. –Detblirstegtreavtotaltfyra somviskatatillsammans.Där efterkommerdesannoliktattbe slutaomdevillsatsapåvårteknik tillsinproduktochdåkanlicens förhandlingarstarta.Detkanbli aktuelltmotslutetav2007ochdå blirdetocksåofficielltvilketföre tagetär,sägerGertKindgren. Denelektroaktivapolymersom ärföretagetsgrundidéharvisat sigpassabästitillämpningar inomhjärtkärlområdetochinom drugdelivery.Polymerensväl lerochdrarihopsignärvatten ochjonertarsiginochut,vilket styrsavenlågelektriskspänning somslåspåochav.Volymföränd ringenkananvändasförattskapa rörligastrukturer,aktuatoreroch mikromuskler,ellerförattfrisätta läkemedelssubstanser,texinne iettblodkärl. Förattklaraforskningsochut vecklingsåtagandenasomföljer meddenyainvesteringarnaex panderarMicromuscleocksårent fysiskt.Undernästaårkommer antaletanställdaattfördubblas fråndagenssexpersoner.Enke miteknikerharnyligenanställts ochnusökermanytterligaretvå. Motslutetavåretskaanställasyt terligareettpartre.De600000 frånVinnovaskaanvändasföratt tittanärmarepåettprojektkring drugdelivery. nyheter:bio <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=15">Kemivärlden Sida 15 nyheter:bio 15 Implantatets</a> ovissaöde Läkemedelsverketbeslöti decemberattNobelBiocarefår fortsättasäljatandimplantaten NobelDirectochNobelPerfect. Menföretagetmåstebeskriva hurbennedbrytningenundviks imanualenförtandimplantatet ochförklaravarförmanändrar instruktionerna. –Detvarenhårddomiinlin datformat,sägerLarsSennerby, professorochmotståndaretill implantatet. MedNobelDirectskruvasim plantatetraktigenomtandköttet medskflaplessteknik.Tandpro tesenskasedankunnadirektbe lastas.Förhöjdbennedbrytning ochett11procentigtbortfallav implantatefterettårhargettkriti ker.LarsSennerbytrorattproble menfrämstberorpådirektbelast ningmenävenpåattNobelDirect harenråareytamotmjukdelarna änandraimplantat. –Tandköttetbeståravepitelcel ler,ochmanvetattepitelceller adderarsämretillråaytor.Det kangeökadriskförinfektioner, menarLarsSennerby. Åtgärdsplanenlämnadesin den8januariochNobelBiocare beskrevimplantatetsplacering ibenet,åtdragningsmomentet, preparationenochframställning ochcementeringavdentempo räraprotesensomdemestkritiska momenten.Bolagethävdarattom tandläkarnaföljermanualenska detintebliproblem,ochdärför harinstruktionernaförtydligats. Kritikernaärinteimponerade. –Detärettsvagtdokumentdär NobelBiocarefortsätterattskylla problemenpåtandläkarna.Följer maninstruktionernasågårdetåt helvete,sägerprofessornochkri tikernTomasAlbrektsson. Läkemedelsverketsbeslutvän tasislutetavjanuari. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=16">Kemivärlden Sida 16 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=17">Kemivärlden Sida 17 nyheter:bio Medförändringar</a> isikte ChristinaRångemarkÅkermangillaratt blandamedicinmedmarknad.Dethar tagithennefrånSverigetillFilippinerna ochsnartfrånbolagschefpåAstraZeneca tillproduktutvecklingschefpåOrexo. » Eftersom korruptionen är ut- bredd i Filippinerna är det viktigt att ha en objektiv distribution. 1 – Jag kan inte säljakonserverad gröt.Detärviktigtattjagseratt detfinnsettmedicinsktbehov atttäckasåattjagkanståfördet jaggör–ochsåskadetvaranå gontingjagtänderpå. ChristinaRångemarkÅker manbeskrivervadsomkrävs förattfåhenneintresseradav ettnyttarbete.Tydligenärläke medelsföretagetOrexoiUppsala avdeträttavirket,förifebruari lämnarhonAstraZenecaföratt blichefförproduktochtekno logiutvecklingpåOrexo. ChristinaRångemarkÅker manärigrundenläkare,spe cialistinomkliniskfarmakolo gi.Honberättaratthontycker omattblandamedicinochmark nad,ochdetmärkstydligtpåhen neskarriär.Förstagångenhon anställdespådåvarandeAstra 1995,varförattbyggauppen utbildningförläkemedelskon sulenter.Därefterharhonhaft fleraledandepositionerinomfö retagetsförsäljningsochmark nadsorganisation,blandannat sommedicinskchefochmark nadsdirektör.Honharbreddat sinläkarutbildningmedenMBA examenocherbjöds2004attbli vdförnågotavAstraZenecakon cernensbolagivärlden. –Jaglevdeitronattdetskulle bliettlitetbolagnågonstansiEu ropa,eftersomdetärdenkultu renjagkännertillochhademitt kontaktnäti.Menallaalterna tivsomdökupplågväldigtlångt bort,ochsåerbjödsjagentjänst påFilippinerna. Men att arbeta utomlandshade alltidvaritendrömförChristina RångemarkÅkermanochhennes man.Viddethärtillfälletpassade enutlandstjänstfamiljemässigt bra,blandannateftersomparets dotterhadetvåårkvarinnanhon skullebörjaskolan. –Dufårintedrömplacering endirekt.Dethandlarocksåom attskaffasigerfarenhet,ochdå kanmanintesäganejochvänta, fördårullarlivetvidareochdet passarkanskeintelängre.Såvi åkteiväg. IManillapåFilippinernablev honchefför700personeriett marknadsochförsäljningsbolag ochenproduktionsanläggning. Menproduktionsanläggningen hadelågbeläggningochbehövde läggasned. –Detvarintesåroligtattbör jamed.Attkommainsomenda ickefilippin,intekännanågon därochdessutomfåiuppgiftatt lägganer100personersjobbiett landdärdetintefinnsnågraso cialaskyddsnät,ochdärdeperso nernaförsörjerenstordelavsin släkt.Detvarväldigtkänsligt. –Mendetvisadesigsnartattdet fannsenbraköpareförfabriken ochallaanställdakundeerbjudas arbetehosdenyaägarna. Hon beskriver livetpåFilippi nernasomenheltannorlunda värld.AttboiManilasomingåri ettstorstadsområdemed14mil jonerinvånare,varenstorkon trastmotdetnaturnäralivetpå BjärehalvöninordvästraSkåne, ochfamiljenhadehushållerska, barnflickaochchaufför.Ävenfö retagsorganisationenskiljdesig frånvadhonvarvanvid. –Detlokalasättetattarbetaär ettväldigthierarkisktsystemdär dugörvaddublirtillsagdutan attifrågasätta.Jagförsöktebygga utifrånettmerdemokratisktar betssättvilketvarenstorföränd ringförmedarbetarna. Mendetvarintedenendaför ändringenhoninförde.Under detförstaåretiManilaarbetade honmedattinföraettnyttsättatt distribueraföretagetsläkemedel, förattgaranteraenkorrektoch objektivbildavförsäljningen. –Eftersomkorruptionenärut breddiFilippinernaärdetviktigt atthaenobjektivdistribution,så attdetintegårattmanipuleraför säljningengenomattdistributö rernagårdinaärenden. När tjänsten i Manilavarslut fannsmöjlighetentillförläng ning,menChristinaRångemark Åkermanvarinteintresserad. –Vikändeatttvåårräckte.Det finnsmycketvackernaturpåFi lippinerna–7500öarochvän ligamänniskor.Mendetärväl digt,väldigtfattigt.Somljushyad stårduut,dublirenvandrande bankomatochärständigtutsatt förkriminalitetochhot. –Sedanvarbarnenalltidut sattaförkidnappningshot,detvar nogdenjobbigastebiten. Denpolitiskainstabiliteten– tvåstatskuppsförsökunderdetvå åren–ochoronförattintefåut familjenurlandetomflygplatsen skullestänga,leddeocksåtillbe slutetattlämnaFilippinerna. Sedanförrasommarenär ChristinaRångemarkÅkerman tillbakaiSverige.Efternågramå nadersföräldraledighetochett antalavböjdaarbetserbjudanden ärhonnuredoförnyautmaning arpåOrexo. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=18">Kemivärlden Sida 18 18 Antikroppsodling i plastpås</a> e Monoklonala antikroppar är ett av de hetaste områdena inom läkemedelsutveckling just nu. Det passar bra för BioInvent i Lund, som både utvecklar egna antikroppar och producerar åt andra. text Sara Nilsson tema: bioproduktion itt i den kreativa miljön i forskningsparken Ideon, i närheten av Lunds tek- niska högskola ligger lä- kemedelsföretaget BioIn- vent. Ända sedan starten 1983 har företaget arbetat med utveckling och produktion av monoklonala antikroppar, och det innebär att man har ägnat sig åt det nästan lika länge som tekniken har funnits, konstate- rar Cristina Glad, företagets vice vd. – Vi har varit med under hela eran och är nog ett av de företag i Sverige som har hållit på längst, säger hon. I dag beskrivs antikroppar, och speciellt monoklonala antikroppar, som ett av de he- taste spåren inom läkemedelsutveckling. 2004 var marknaden för monoklonala anti- kroppar drygt tio miljarder amerikanska dollar och en beräkning för 2010 är drygt 30 miljarder dollar. I september förra året fanns fl er än 150 läkemedel baserade på monoklonala antikroppar i olika skeden av klinisk prövning. Det stora intresset har fl era förklaringar. Antikroppar är utformade för att känna igen och eliminera främmande eller skad- liga substanser i kroppen. De är väldigt selektiva i sin bindning till ett målprotein och det går att få en specifi citet som inte alltid kan nås med andra syntetiska mole- kyler. Utvecklingstiden för antikroppsba- serade läkemedel anses också vara kortare och kostnaderna lägre, eftersom konven- tionella läkemedel kräver dyrbar optime- ring och ofta mer krävande toxikologiska studier. BioInvent utvecklar antikroppsbasera- de läkemedel med hjälp av ett eget anti- kroppsbibliotek, och kan hjälpa sina kun- M der att identifi era en antikropp mot ett visst målprotein, etablera en cellinje som producerar anti- kroppen, och producera den i en cGMP-certifi erad produktions- anläggning. – Att välja rätt cellinje från bör- jan är A och O. Det måste vara en cellinje som producerar bra inte bara i cellodlingslabb utan även i stor skala, och det är inte alltid samma sak. Vi kan optimera uttrycket en del, men om det är uselt från början kommer det aldrig att bli bra, säger Per-Anders Johansson, produktionschef. I produktionsanläggningen tillverkar BioInvent antikroppar på uppdragsbasis, främst för kliniska studier, diagnostiskt bruk och utvecklingsprojekt. Per-Anders Johansson visar runt i anläggningen, och som brukligt är det separata ventilations- system, partikelfi ltrerad luft, overaller, hår- nät, skobyten, ytterligare en overall och rena händer som gäller. – Att däggdjursceller växer så långsamt ställer extra höga krav på renheten. Kommer det in en enda bakterie i odlingen tar den över eftersom bakterier växer så myck- et snabbare. Antikropparna produceras i däggdjurs- celler eftersom de klarar av att tillverka antikropparna och modifi era dem på rätt sätt – bland annat förse dem med rätt typ av kolhydratkedjor, rätt glykosylering. I re- gel används cellinjer från mus eller CHO- celler, som ursprungligen kommer från hamster, berättar Cristina Glad. – CHO-cellerna har blivit standard. De producerar bra, det fi nns företag som op- timerar odlingsmedium för dem och myndigheterna känner till dem eftersom fl era produkter på marknaden produceras i dem. Humana cellinjer är inte speci- ellt vanligt, men börjar diskute- ras mer och mer. BioInvent använder två olika cellodlingssystem. I det ena sys- temet odlas cellerna satsvis i en stor plastpåse placerad i en rörlig vagga (se bil- den). Odlingen kan vara på upp till 500 li- ter, och ett halvt kilo av antikroppen kan produceras per sats, beroende på hur bra cellerna producerar. I det andra odlingssystemet tillförs nytt medium kontinuerligt i ett perfusionssys- tem. Systemet är ett så kallat hollow fi bre- system, vilket innebär att cellerna växer i ett utrymme mellan rörformade ultra- fi lter. Cellerna utsöndrar antikropparna som samlas upp kontinu- erligt. Odlingen kan köras 4 – 6 veckor. som brukligt är det separata ventilations- system, partikelfi ltrerad luft, overaller, hår- nät, skobyten, ytterligare en overall och Antikropparna produceras i däggdjurs- celler eftersom de klarar av att tillverka antikropparna och modifi era dem på rätt sätt – bland annat förse dem med rätt typ av kolhydratkedjor, rätt glykosylering. I re- gel används cellinjer från mus eller CHO- celler, som ursprungligen kommer från – CHO-cellerna har blivit standard. De producerar bra, det fi nns företag som op- som samlas upp kontinu- erligt. Odlingen kan köras 4 – 6 veckor. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=19">Kemivärlden Sida 19 19 Med odlingspåsen blir produ</a> ktionspro- cessen lättare att skala upp, och den an- vänds om det i en senare fas av produktio- nen kommer att behövas stora mängder av antikroppen, berättar Per-Anders Johans- son. Fördelen med perfusionssystemet är att det ger en högre produktkoncentration och att vissa celler trivs bättre i den od- lingsmiljön där cellerna är mer skonade från skjuvkrafter. Bioreaktorerna, liksom mycket annat av materialet som används i anläggningen, är engångsmaterial för att minska risken för kontamination och slippa rengörings- steg mellan olika odlingar. Anläggningen är utformad för att kunna producera fl era produkter parallellt, och specialiseringen på just produktion av antikroppar har för- delar, konstaterar Cristina Glad. – Vi kan använda en allmänt känd (ge- nerisk) produktionssprocess som bara be- höver anpassas lite till den specifi ka anti- kropp vi producerar. – Reningsprocessen är en utmaning. Det är en avvägning mellan att rena fram anti- kroppen ur den soppa som kommer från odlingen: komponenter från odlingsme- diet, proteiner från värdcellerna, DNA och lågmolekylära föreningar – dessutom ska processen vara så mild att antikroppen inte förstörs, säger Per-Anders Johansson. I det första steget i den generella renings- processen används en kolonn med pro- tein A, ett protein som selektivt binder upp antikropparna. De lossas från kolon- nen med lågt pH, vilket också tar död på virus. Vätskekromatografi används i fl era steg, katjonbyte för att ta bort protein A och proteiner från värdcellerna och an- jonbyte för att ta bort DNA och virus. För att specifi kt avlägsna virus används parti- kelfi ltrering. Antikroppar är stora och komplexa mole- kyler som är känsliga för till exempel oxi- dation och nedbrytning. När en antikropp ska formas är det inte bara DNA som ska översättas till en rad aminosyror. Antikrop- pen ska också sättas ihop på rätt sätt, med två så kallade tunga kedjor kopplade till två lätta kedjor, den ska vecka sig på rätt sätt och modifi eras med bland annat gly- kosyleringar. – Därför räcker det inte att kunna visa antikroppens selektivitet, att den binder till rätt protein, utan det gäller också att visa att den ser ut som den ska. Annars kan själva effekten som läkemedel påver- kas, säger Cristina Glad. Dessutom ställer kunden och de regu- latoriska myndigheterna stora krav på tillverkningsprocessen, som kontrolle- ras noga hela vägen. Slutligen kan pro- dukten behöva koncentreras och buffert- kemikalier justeras innan den levereras som bulk för vidare formulering och fyll- ning i patientdoser. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=20">Kemivärlden Sida 20 20 tema: processanalys Lär kän</a> na din tablett Ramanspektroskopi avslöjar innehållet i fasta ämnen och kristaller snabbt och effektivt. Nu börjar analysmetoden ta sig in i tablettproduktion. text Rainer Saxén å Astra Zeneca satsas sedan något år allt mer resurser på Ramanspektroskopi. Metoden används redan vid syntetise- ring av den aktiva substansen, i kristallisationsprocesser och snart även i det efterföljande formuleringssteget där de olika ingredienserna blandas. – Vi har jobbat med en kombination av Ramanspektroskopi och processanalytisk teknik (PAT) i fem år. Nu ser vi att tek- niken är mogen och därför kan vi börja införa den i våra processer i tablettfabri- kerna, säger Jonas Johansson som jobbar med utveckling av PAT på Astra Zeneca i Mölndal. Utrustningen anpassas nu så att den kan göra jobbet i de olika processerna. Opera- törerna ska skolas in och dataflödet måste optimeras och informationen utvärderas så att den genererar kunskap. – Själva Ramanspektrometrarna köper vi in, men vi måste anpassa dem för våra processer. Det innebär att vi bland annat P lägger till olika automationssteg för att få ett spektrum omedelbart när tabletterna har lagts in. Om ett par år räknar Jonas Johansson med att systemet sätts in i Astra Zenecas egen tablettproduktion. – Olika läkemedelsbolag tillverkar olika produkter, därför varierar också analysbe- hovet. Ramanspektroskopi är en bra metod för oss, men för andra företag kanske andra tekniker fungerar bättre. Det beror helt på vilken produkt man ska analysera. Ramanspektrat uppstår på grund av varia- tioner i polariserbarheten hos en molekyl där vibrations- och rotationsenergin ger ett spektrum som påminner om ett infra- rött spektrum. Tekniken utvecklades av Chandrasek- hara Venkata Raman redan på 1920-talet, se faktaruta. – Först användes olika lampor som ljus- källor, men det fungerade inte särskilt bra. På 1960-talet började man använda laser och fick då bättre Ramanspektrogram. Riktigt användbar blev metoden när de- tektorerna utvecklades något senare. Nu har utvecklingen gått så långt att de ny- aste instrumenten ger bra Ramanspektra på bara en halv sekund, säger Jonas Jo- hansson. Inom läkemedelsindustrin har NIR, Near Infrared Spectroscopy använts för mätning av fukthalt, partikelstorlek och mängden aktiv substans i mer än tio år och är nu en mogen teknik. Fördelen med tekniken är att den är känslig för nästan allt. Nackdelen med NIR är att det inte är en selektiv metod. Den ger breda toppar medan topparna i Raman- spektrat är spetsigare och mer exakta. – NIR är en överlägsen metod när man ska mäta vattenhalt eller förändringar i processen. För att mäta kvantitativa för- ändringar är Raman bäst. Raman är den bästa analysmetoden när man mäter på fasta ämnen som tablet- ter. Kristallina ämnen och olika typer av kristallformer kan också bestämmas gan- ska exakt. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=21">Kemivärlden Sida 21 21 – Man kan avgöra vilken kri</a> stallform den aktiva komponenten i en tablett får som ges till patienterna. Det kan man inte göra med NIR, eftersom den metoden inte kan skilja på olika kristallformer utan bara ana- lyserar innehållet. Det ﬁ nns två möjligheter när det handlar om detektorer för Ramanspektrometrar. På labb används ofta FTIR eller Fourier- Transform detektor. Den består av en interferometer med två armar. En spegel används för att skanna ett interferogram som sedan kan översät- tas till ett Ramanspektrum. Med en skan- nande spektrometer mäts olika frekvenser vid olika tidpunkter. Den andra typen är en dispersiv spek- trometer som är både snabb och känslig. En mätning tar bara en sekund eller ännu kortare tid. – Nackdelen är att det kan bli problem med fl uorescens om man använder en dis- persiv spektrometer. FTIR-spektrometern är mer stabil än det dispersiva systemet. Den har en noggrannhet på cirka en halv procent, jämfört med tre procent för en dispersiv spektrometer. Det fi nns även andra sätt att utnyttja Ra- manspektroskopi som kan vara intressanta. Man gör bilder av sina spektra med en me- tod som kallas Chemical Imaging. Med en Ramanspektrometer och ett ljusmikroskop görs en bild av en tablett. I varje pixel av bilden fi nns ett spektrum. Vid olika frek- venser ser man olika slags bilder. – Detta är ett kraftfullt verktyg om man vill lära känna sin tablett. Det går bland annat att se fördelningar av partikelstorlek och halten av aktiva ämnen i tabletterna. Förutom Raman kan ett antal andra me- toder som NIR, IR, masspektrometri el- ler magnetröntgen användas vid Chemi- cal Imaging. – I vårt fall handlar det om NIR eller Ra- man. Chemical Imaging används för att bygga upp kunskap kring olika formule- ringar, men kan även vara ett verktyg nära processen. Chemical Imaging består av ett vanligt ljusmikroskop som är kopplat till en Ra- manspektrometer. Varje punkt mäts ge- nom inskanning. – Chemical Imaging är egentligen inget processverktyg eftersom det tar så lång tid att generera bilderna. Det kan ta allt mel- lan fem minuter och en hel dag innan en bild är färdig. Men redan inom ett år kom- mer nya instrument som gör hela proces- sen snabbare. – Det fi nns idag inget instrument som kan avbilda en hel tablett åt gången, men det kommer sannolikt också i en nära fram- tid, säger Jonas Johansson. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=22">Kemivärlden Sida 22 22 forskning </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=23">Kemivärlden Sida 23 23 » </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=24">Kemivärlden Sida 24 24 » </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=25">Kemivärlden Sida 25 MASSFLÖDE Gaser & Vätskor • Ko</a> mplett program av massﬂ ödesmätare/regulatorer för lab, process eller OEM. de .FLÖDE • NIVÅ • TRYCK • VISKOSITET TEL: 08-25 60 65 • FAX: 08-25 51 15 • Analog/Digital kommunikation Flow-Bus, PROFIBUS, DeviceNet, RS232. www.segprocess.se Pumpar anpassade för Läkemedels industrin Johnson Pump Svenska Nastagatan 19. Box 1436, 701 14 Örebro. Tel 019-21 83 70. Fax 019-27 23 18 E-mail: mailbox.se@johnson-pump.com Web: www.johnson-pump.com/SE Vi levererar hygieniska och höghygieniska pumpar och servicekoncept till läkemedelsindustrin. Vi vet vad ni ställer för krav på oss. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=26">Kemivärlden Sida 26 Som världsledande tillverkare </a> av radar för tanknivåmätning erbjuder Saab Rosemount Tank Radar ett komplett program av instru- ment som ökar säkerheten och samtidigt sänker kostnaden för sina användare. 5400-serienTankRadar PROTankRadar REX3300-serien Box 4013Tel. 08 544 715 50info@wesmar.se 182 04 EnebybergFax. 08 544 715 60www.wesmar.se Arrangör: easyFairs Scandinavia - F O Petersons gata 32 - 421 31 Västra Frölunda Tel: 031-89 41 00, Fax: 031-45 54 32 18 - 19 april 2007 easyFairs® easyFairs.com Arrangeras parallellt med easyFairs® FOODPROCESSING & FOODPACK ÖRESUND MalmöMässan, Malmö PHARMA PRODUCTION • Ställ ut och träffa rätt besökare - de som tar beslut om inköp. • easyFairs mässformat är unikt. För att ställa ut på mässan köper du till en mycket låg kostnad ett färdigt allt-i-ett modulpaket där allt ingår. Inga överraskningar, inga merkostnader. Bara enkelt, snabbt och kostnadseffektivt. • Två dagar intensiv försäljning - mässa för dig som vill göra affärer. Boka monter till mässan nu! Ring 031-89 41 00Renodlat säljevent som ger fler affärer! Välkommen som utställare! <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=27">Kemivärlden Sida 27 27 krönika A nta att du äger e</a> n petrokemisk fabrik och tillverkar syntetisk smörjolja. Du får in råolja som du krackar och bygger upp polyoler och estrar som säljs som syn- tesisk motorolja för 120 kronor per liter på mackarna. Någon tekniskt mindre bevandrad dieselbilägare, tillika politiker med aktier i ditt bolag, råkar av misstag hälla en dunk av din fina motorolja i tanken och upptäcker att den funkar lika bra som dieseln. Han får en snilleblixt! Han får med regeringen på ett förslag att det ska vara tio procent inblandning av syntetolja i all diesel. Din fabrik som hotades av nedläggning p g a konkur- rens från utlandet kan nu expandera produktionen 100 gånger och anställa flera tusen personer. För varje liter motorolja som produceras får du en rejäl slant av staten som inte heller tar ut någon bränsleskatt för den inblandade oljan i dieseln, som därför kan säljas till ungefär samma pris som vanlig diesel. Det går åt en hel del energi att göra motoroljan, faktiskt mer än motoroljan innehåller. Du dövar en gnagande känsla av att allt inte står rätt till med att titta på hur aktiekursen för ditt bolag rusar i höjden. Tycker du ovanstående scenario är absurt? Men beskriv- ningen är faktiskt inte så väldigt långt ifrån verkligheten vad gäller satsningen på biologiska drivmedel. Byt bara ut din petrokemiska fabrik mot en soldriven fabrik som utsläppsfritt omvandlar koldioxid och vatten till komplicerade och under- bara molekyler som skulle göra den skickligaste organiska kemist grön av avund. Vi kallar den fabriken för en växt! Att omvandla jordbruksprodukter till drivmedel är oftast ekonomiskt och miljömässigt dumt. Låt mig göra lite räkne- övningar: Att använda majsstärkelse (den billigaste formen av all växtstärkelse) till etanolproduktion ger ett ytterst litet till- skott av nettoenergi. Den vegetabiliska oljan ger ett betydligt bättre energiutbyte, framförallt tack vare små energiförluster i omvandlingen från olja till biodiesel jämfört med omvand- lingen av stärkelse till etanol. Världens jordbruk producerar idag totalt cirka 6,5 miljarder ton i skördade produkter med en energitäthet som i genomsnitt är ungefär en tredjedel av den fossila oljans. Ponera att vi enbart producerar biodiesel i växter som ger 50 procent olja i skörd så ger detta ett nettotillskott av energi motsvarande cirka 1 miljard ton fossil olja. Alltså, om vi avsätter hela världens jordbruksproduktion till biodieselproduktion så kan vi ersätta hälften av all fossil olja Bränn inte upp perfekta produkter! för drivmedel utan att ta andra energikällor i anspråk. Jämför detta med att tvinga bilfabrikanterna att producera fordon som konsumerar hälften så mycket bränsle som dagens (fast fort- farande med hyggliga prestanda) vilket låter sig väl göras med dagens teknik. Vilket alternativ verkar vara det mest attraktiva? Växter är faktiskt inte särskilt effektiva i att använda solljuset till för oss användbar energi. De enklaste fotoelektriska cel- lerna ger betydligt mer energi per foton än vad vi kan få ut genom att utnyttja energin i kol- och vätebindningarna i växt- material. Däremot är växterna fantastiska organiska kemister som kan göra de mest intrikata organiska molekyler. Det är här som växterna har sin konkurrensfördel gentemot den fos- sila oljan. Före första världskriget dominerade biologiska råvaror kemi- industrin. Stigande livsmedelpriser, billig mineralolja och ut- vecklingen av den organiska kemin innebar ett skifte inom kemiindustrin till att helt bli dominerad av fossil olja som rå- vara. Det ska noteras att inom vissa sektorer, där de biologiska råvarornas kemiska struktur var väl anpassade till de industri- ella användningsområdena, bibehöll dessa sin position trots att råvarupriset på den biologiska råvaran var mycket högre än den fossila oljan. Inom mitt eget forskningsområde, den vegetabiliska oljan, används cirka 15 procent i industriella tillämpningar för att det är kostnadsmässigt fördelaktigt. Du kan göra tvål av mineral- olja, men då måste du bygga en hel petrokemisk fabrik. Släng kokosfett i en natriumhydroxidlösning och värm – och upp fly- ter tvålen! Vilket tror du blir billigast? Ungefär åtta procent av all fossil olja går till kemiindustrin. Att kracka denna olja och bygga upp de önskvärda kemikalier- na konsumerar mycket energi, oftast långt mer än de färdiga produkterna innehåller. Växten kan bygga upp mycket av dessa kemiska strukturer själva och därmed minimera vidareföräd- lingskostnaderna. Gentekniken öppnar särskilda möjligheter att styra biosyntesvägarna i jordbruksväxterna till för oss önsk- värda produkter. Vi flyttar den kemiska fabriken in i växten! Låt oss fokusera på att ersätta de åtta procent av fossiloljan som går till kemiindustrin med konkurrenskraftiga jordbruks- produkter. Energivinsten här blir inte bara det fossila mate- rial som ersätts utan också en kraftig besparing av energin för framställning av de färdiga produkterna. av Sten Stymne, biokemist och professor i växtförädling, Institutionen för växtvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=28">Kemivärlden Sida 28 28 ämnet </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=29">Kemivärlden Sida 29 Massabruk idag, men vad händer</a> i morgon? Hoten mot massaindustrin i Norden är många – konkurrens om virkesråvaran, energi priset, konkurrens från sydlig lövmassa, stigande råvarukostnader med mera. Men bran- schen står också inför nya möjligheter. Vilka vägar finns och hur kan framtiden se ut? Lyssna och debattera den senaste utvecklingen! För mer information om innehållet, kontakta Allan Almegård, chefredaktör för Nordisk Papperstidning, allan.a@mentoronline.se. Torsdagen den 19 april 2007 •IVAs Konferenscenter, Stockholm Anmäl dig på www.papernet.se Huvudpartner Arrangör <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=30">Kemivärlden Sida 30 kemiaktuelltkemiaktuellt 30 </a> disputationer Japanskaläkareuppmärk- sammadeibörjanav1990- taletenökadlungcancerfrek- venshoskvinnoritätorter.De lyckadesspåraorsakentill3- nitrobensantron(3-NBA)som isoleradesfrånpartiklaritätorts- luftenochidieselavgaser. När3-NBAspridsutiluften ochutsättsförkväveoxider, ozonochUV-ljus,skerenom- lagringavmolekylentilldess isomer,2-NBA,somåterfinns i70gångerhögrekoncentra- tioniluften.Bäggeämnenaär genotoxiska,gerupphovtillsk DNA-addukterochorsakaroxi- dativstress. EszterNagyharisindoktors- avhandlingianalytisktoxiko- logividinstitutionenförbio- vetenskaperochnäringslära, KarolinskaInstitutet,studerat hur3-NBAoch2-NBAmeta- boliserasochpåverkarlevande cellerochvävnader.Cellstudier harvisatattdessanitreradeföre- ningaraktiverastillreaktivain- termediärerochDNA-skadande ämnenvianitroreduktionoch konjugering. Honharocksåvisat,isamar- betemedforskarevidinstitutio- nenförfolkhälsavidSagami´s WomensUniversityiJapan,att 3-NBAgercancerilunganhos försöksdjur. –Råttornaficktaemot3-NBA ilungornaocheftersjutillnio månaderhadetumörerutveck- lats.Medtankepåhurmånga ämnensomfinnsiluftenärdet relativtfåluftföroreningarsom visatsvaralungcancerogeneri däggdjur. –Dethardessutomvisatsig att3-NBAharhögakuttoxici- tet,vilketärovanligthoslik- nandenitroföreningar.Ämnet orsakadeblödningarochsvull- naderimag-tarmkanalenhos försöksdjuren. –Ientyskstudieharmeta- boliterav3-NBAspåratsiurin hosgruvarbetare.Detrådering- entvekanomattviutsättsför substanserna,attdetarsigini vårakropparochdetärviktigt attundersökademvidare,säger EszterNagy,somocksåkom- merattfortsättaforska. Ettavdemestmutagenaämnenavikännertill,3-nitrobensantron,somfinns idieselavgaserharvisatsiggedosberoendelungcancertumörerhosråtta. O NH2 Processteknisktcenter <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=31">Kemivärlden Sida 31 31 Hormonstörandeämneifisk </a> Problemenmedhormonstörandepåverkanpåfiskär intelikastoraiSverigesomimångaandraländer. Anledningarnaärflera.En ärattutspädningenavavloppen irecipienternaärstoraochen annanattsvenskareningsverk använderentekniksomihögre gradbryternerdehormonstö- randeämnena. –Dettabetyderdockinteatt svenskavattenärheltfriafrån problemet.Viharsettatthor- monstörandeeffekterförekom- merlokaltirecipientermedlåg utspädningochutsläppavotill- räckligtrenatavloppsvatten,sä- gerMariaPettersson,somun- dersöktavloppsvattnetfrån kommunalareningsverkoch cellulosaindustrier. P-pilleröstrogenetetinylestra- diolsomkvinnorutsöndrarvia urinochavföringbrytsinteall- tidnerireningsverkenutan kanläckautivattenmil- jönmeddetrenadeav- loppsvattnet.Eftersom detfinnsmångalikhe- termellanhormonsys- temenhosmänniskan ochövrigaryggradsdjur kantillexempelfiskarpå- verkasavdeöstrogenersom människanutsöndrar.Dessut- omfinnsdetindustrikemikalier somvisatsigpåverkafiskars hormonsystem,texnonylfenol ochbisfenolA.Utsläppfrån cellulosaindustrierharockså visatsiginnehållaämnensom kanpåverkafiskarshormon- system. –Viharvisatatthanfiskar somexponerasförkommunalt avloppsvattenivissafallbörjar produceraettägguleämnesom normaltbarafinnshos könsmognahonor. Genomattjämföraoli- kakommunalarenings- verkharMariaPetters- sonmedkollegorsettatt uppehållstidenidebio- logiskareningsstegenär viktigförattreduceramängden östrogenaämneniavloppsvat- tensamtattettsandfilterbidrar tillytterligarereducering. IenfältstudielängsÖster- sjökustenkundeingatydliga hormonellaeffekterobserve- raspåfisken,varkenutanför kommunalareningsverkeller cellulosaindustrier. KTH-professor får kemi- pris. VarjeårdelasUllaoch StigHolmquistsprisuttillen forskaremedhuvudsakligen nationellverksamhetsbakgrund somgjortbanbrytandeforsk- ningsinsatserinomämnetor- ganiskkemi.Iårgårprisettill KTH-professornChristinaMo- bergförhennesframgångsrika forskninginomasymmetriska metallkatalyseradereaktioner, betydelsefullförblaläkeme- delsindustrin.Medsinapopu- lärvetenskapligaföreläsningar spriderhonävenkunskapom hurviktigdenorganiskakemin äridetmodernasamhället. UllaochStigHolmquistsstif- telseförorganiskkemiärknu- tentillUppsalauniversitet,och rektorutserpristagaren.Avstif- telsensavkastningska80pro- centårligendelasut.Detperson- ligaprisetärca300000kr. Säg oss vaddu vill pumpaoch vi sägerhur det skallgå till! www.pumpar.se Göteborg031-7751950 Malmö040-129840 Stockholm08-58706766 Sundsvall060-127788 Centrifugal- pumpar magnetdrivna och läckagefria Självsugande centrifugal- pumpar klarar partiklar och slitande medier Flexibla impellerpumpar universalpumpar, klarar föroreningar Membranpumpar, motordrivna klarar slitande partiklar och höga tryck Kugghjulspumpar robusta, klarar slitande och viskösa medier Lobrotorpumpar klarar trögﬂytande medier, skonsamma Membranpumpar, luftdrivna klarar nästan alla medier, kan köras mot stängd ventil Excenterskruvpumpar skonsamma, volymetriska, självsugande med hög sughöjd <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=32">Kemivärlden Sida 32 32 recension ”Sharing lived ex</a> perience – How upper secondary school chemistry teachers and students use narratives to make chemistry more meaningful” Av Agneta Boström (2006) Utgiven av HLS-förlag, Lärarhögskolan Stockholm (2006) ISBN 91-7656-617-X 269 sidor + appendix Den främste av den fysikaliska kemins fäder Willhelm Ostwald skriver i förordet i första bandet av sin lärobok ”Schule der Chemie” (1903; sv. översättning 1904) om föregångaren Stöck- hardts (1846) bok med samma namn ”Att ett lyckligt öde satte just detta pedagogiska mästerverk som den första läroboken i kemi i mina händer, blef bestämmande för hela min kom- mande verksamhet inom denna vetenskap; den enkla ome- delbarhet, hvarmed alla fakta framställdes för lärjungen, den skicklighet, hvarmed försöken äro anpassade efter nybörjarens kunskaper, allt detta har jag att tacka för att erfarenhetsstånd- punkten […] ej lämnats ur sikte”. Ostwald hade av förlaget som gav ut gamle ”Stöckhardt” fått i uppdrag att skriva en modern ”Stöckhardt”. Han valde då att skriva sin bok i dialogform ef- tersom han funnit den formen vara den mest lämpliga efter ﬂ era försök och att det var ”...resultatet av en mångsidig erfa- renhet som lärare, och ej en tillfällig yttre form”. Den svenska översättningen av Ostwalds ”Schule der Chemie” ﬁ ck titeln ”I kemins förgårdar” med undertiteln ”En inledning till naturvetenskapen afsedd för hvem som hälst”. Den är försedd med ett förord av Svante Arrhenius som ”…känner liﬂ ig glädje att detta arbete blir tillgängligt för den svenska ungdomen och dess lärare”. Han konstaterar dessutom att ”Det är stor skillnad mellan denna bok och de vanliga läroböckerna, som till största delen utgöras af torr- ra schematiska framställningar och uppräknanden”. Även för en nutida läsare inbjuder berättelsen ”I kemins förgårdar” till intresseväckande läsning genom sin pedagogiska utformning som en dialog mellan lärare och elev, där eleven för in sina egna erfarenheter. Det är alltså sedan länge känt inom kemiundervisningen att dialogen är en värdefull källa för att skapa mening i lärostoffet och därmed väcka intresse och motivation. Särskilt när man ges möjlighet att dela med sig av självupplevda erfarenheter i ”Sharing lived experience – How upper secondary school chemistry teachers and students use narratives to make chemistry more meaningful” Av Agneta Boström (2006) Utgiven av HLS-förlag, Lärarhögskolan ISBN 91-7656-617-X 269 sidor + appendix Den främste av den fysikaliska berättelsens form eller att få något berättat för sig. Ett nutida försök i den senare genren är exempelvis den internetbasera- de berättelsen ”Draken Gilbert” avsedd som en introduktion i kemin för de minsta barnen och som stöds av Plast & Kemi- företagen. Agneta Boström har, i sin på engelska avfattade doktorsav- handling Sharing lived experience (2006), intervjuat sex gym- nasielärare, fem vuxenstuderande och sex gymnasieelever på naturvetenskapsprogrammet för att undersöka ’berättelsen’ som metod för att undervisa och lära kemi och att göra inne- hållet mer meningsfullt för eleverna. Genom att i avhandling- en återberätta ”historier” av lärare och elever visar hon på bred- den i berättandet och att berättelsen är vanligt förekommande. I avhandlingen ﬁ nns 123 berättelser (historier) registrerade. Hon ﬁ nner i sin analys att berättarformatet har stor betydelse för att knyta samman elevernas vardagserfarenheter med gym- nasieskolans kemiämne. Men inte bara detta utan också att för att förstå den kemiska teorin. Att utnyttja berättartekniken som pedagogiskt verktyg ut- gör i Boströms analys en del av lärarens yrkeskunnande som kemilärare (Pedagogic Content Knowledge, PCK). Hennes slutsats är att tekniken kan och bör utnyttjas och att hennes resultat stödjer andra undervisningsmetoder som fallstudier, arbete med kontextrika problem och problembaserat lärande. Boströms arbete är infogat i postmodern och narrativ teoribild- ning (teori om berättande). Den är ett tillskott till kunskaps- bildningen inom den kemididaktiska forskningen men för den erfarne praktiskt utövande läraren är det snarare en bekräftel- se på erfarenhetsgrundad kunskap man förvärvat i det dagliga umgänget med elever. Det bekräftas också av en erfaren lärare som vid ett seminarium där Boström presenterat sitt arbete ut- tryckte följande: ”Detta är vad jag har gjort hela mitt liv och nu har du satt namn på det” (s. 214, min översättn.). Avhandlingens resultat torde framför allt ha praktisk bety- delse för att understödja berättandet som en betydelsefull pe- dagogisk metod bland andra metoder i grundutbildningen av lärare. De pedagogiska erfarenheter som 1903 styrde Ostwald i hans framgångsrika idéer om berättande i dialogform, som en metod i kemiundervisningen, har alltså ånyo blivit bekräftade drygt ett århundrade senare, om än i andra termer och i nya situationer. Helge Strömdahl Professor i naturvetenskapernas didaktik Berättad kemi bäst <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=33">Kemivärlden Sida 33 samfundet Svenska Kemist - sam</a> fundet 33 Wallingatan 24 111 24 Stockholm Tel 08–411 52 60, 411 52 80 Fax 08–10 66 78 agneta@chemsoc.se www.chemsoc.se @ @ @ samfundetSvenska Kemiingenjörers Riksförening Wallingatan 24 111 24 Stockholm Tel 08–411 52 60 Fax 08–10 66 78 skr.info@kemiingenjorerna.se www.kemiingenjorerna.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=34">Kemivärlden Sida 34 produkter 34 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=35">Kemivärlden Sida 35 ÜÜÜÜÜÜÜ </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=36">Kemivärlden Sida 36 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=37">Kemivärlden Sida 37 kalendarium Reach i praktiken </a> Cost effective and in compliance Mässor vi deltar i 2007 Svenska Kemistsamfundets kurser och konferenser 2007 2008 2007 2008 Svenska Kemistsamfundets kalendarium @@ <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=38">Kemivärlden Sida 38 marknad 38 @ @ </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=39">Kemivärlden Sida 39 39 Annonsera på vår marknadspl</a> ats! <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=40">Kemivärlden Sida 40 4040 www.ngb.netzsch.com Leedi</a> ng Thermal Analysis DSC TGA HFM GHP Phone: +46 40 611 62 11 Siktar / sikt- o filterduk / omdukning / filter www.bopputildi.sewww.cbab.se Rätt utrustning för din process • Vätsketeknik • Pulver / torkteknik • Förpackningsteknik • Dosering & mätning Ventiler och Service för alla behov! www.corona-control.se DediTech AB Metallanalyser? Svar samma dag som provet anländer! Degerfors Laboratorium AB • Tel +46586-47136 Email: sebackman@degerforslab.se www.degerforslab.se DEGERFORS LABORATORIUM AB www.eggerpumps.com info.skandinavia@eggerpumps.com Tel. 0303-690 10 www.euromekanik.se Specialister på utrustning för gaser och vätskor. www.gemu.se www.gemu.sewww.glynwed-se.com Europe’s largest stock of Titanium and Super Alloys Tfn 08-731 56 00 Fax 08-731 05 40 www.haraldpihl.se Oljefria vakuumpumpar och kompressorer för gas och vätska www.knf.sewww.labservice.se/Tel.060-525970 Vitillverkarävenlösningarefterkundensönskemål. •Buffertlösningar•Konduktivitetsstandarder •Molaralösningar•Analyskemikalier LabServiceAB www.lecoswe.se korrosionssäker ﬂ ödesteknik Databas, lagar och praktiska hjälpmedel – allt i ett. För dig som lagrar, hanterar och transporterar kemiska ämnen. kemi.prevent.sekod 01-06-kem webbguide <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=41">Kemivärlden Sida 41 4141 Heltäckande inom ﬂ ödeste</a> knik www.ventim.se www.proregcontrol.se Stationära & Portabla Gaslarm, Restsyremätare, Fukt- & Temperaturmätning Valve actuators from stock www.remotecontrol.se Sulzer Pumps Sweden AB Telefon 011-24 99 00,www.sulzerpumps.com The Heart ofYour Process www.rcprocess.se PULVERTEKNIK - VÄTSKETEKNIK FÖR INDUSTRIELLA PROCESSER Reglerventiler www.samson.se www.segprocess.se Flöde Nivå Tryck www.swedenborg.se Pumpar och ventiler Made in Sweden(borg) www.tillquist.com FLÖDESPRODUKTER Ett vinnande koncept för Renrum! Vi erbjuder kompletta system för renrum Kontakta oss så kommer vi ut och presenterar vårt koncept. Tel 08-881 14 40 www.ventialtor.se Boka din webbannons nu! Besök oss på www.chemicalnet.se Boka din webbannons nu! Besök oss på www.chemicalnet.se Doseringsystem för fasta material Polymerberedare www.tomal.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=42">Kemivärlden Sida 42 42 kaianders J ag läste en fas</a> cinerande historia i tid- ningen idag”, säger jag till Lillasyster Ester. ”Berätta!” ”En ung kvinna väcktes till liv av en prins häromdan”, fortsätter jag. ”Han hade tydligen kommit förbi ett stort ro- sensnår, när han tyckte sig skymta en ung vacker kvinna bakom de taggiga grenar- na. Han band sin vita springare vid ett träd, och banade sig väg in i snåret. Kvin- nan var försänkt i djup sömn, men han lyckades väcka henne med en kyss. Hon berättade att hon blivit förgiftad av en elak äldre kvinna. Han hade räddat hennes liv med en kyss! Är det inte romantiskt?” ”Jag tycker att jag känner igen det där”, säger lillasyster Ester. ”Det var inte möj- ligtvis ett äpple med i bilden också?” ”Lustigt att du nämner det. Jo, det var det, fast jag minns inte riktigt hur. Men vad som var frapperande var att rosen- snåret tycks ha bestått av en sorts ex- tremt taggig Damascenerros, med rötter i Mellanöstern.” ”Himla långa rötter i så fall”, säger Lillasyster torrt. ”Trodde tidningen också att irakiska terrorister var inblandade?” ”Möjligheten kunde inte uteslutas. Hur som helst hade flickan blivit rejält förgiftad av en okänd sub- stans som försänkt henne i djup sömn. Tänk om det var polonium. Eller antrax. Vad tror du?” ”Jag tror ingenting. Jag vet.” ”Vad menar du med det?” ”Bara att jag själv blev uppringd i förrgår morse av sjukhuset. Det gällde en ung flicka med allvarliga för annars hade hon säkert dött innan ambulansen som mannen så rådigt ringt efter kommit. Metanol i sig är egentligen inte alls särskilt giftigt. Men när metanolen bryts ner bildas formaldehyd och myrsyra, och det är farliga grejor. De gör att hela syra-basbalansen i blodet havererar, man drabbas av acidos.” ”Aj då. Det låter inte bra.” ”Nej. Allvarliga förgiftningar leder ofta till blindhet, ibland till döden.” ”Hu! Hur behandlar man dem som råkat ut för metanolförgiftning?” ”I första hand med etanol, vanlig alko- hol alltså.” ”Va? Kolkar man i dem ännu mera sprit?” ”Ja. För att bryta ner alkoholer använ- der sig kroppen nämligen av ett enzym vid namn alkoholdehydrogenas, men av någon lycklig anledning väljer kroppen att ta sig an etylalkoholen först. Det gör att om allt tillgängligt enzym är syssel- satt med att bryta ner etylalkoholen hin- ner metanolen försvinna ur kroppen på naturlig väg – med urinen – innan den förvandlas till formaldehyd. Men i värsta fall får man göra dialys.” ”Men acidosen då? Hur återställer man syra-basbalansen?” ”På enklast tänkbara sätt. Med vanligt natriumbikarbonat.” ”Jaha. Så jag hade som vanligt missuppfattat hela historien!” Du eller reportern. Men jag måste erkänna att din historia låter bättre än min. Och jag tror att det är din version som folk kommer att komma ihåg.” Flickan bakom rosenhäcken av Kaianders Sempler förgiftningssymtom som en ung man tagit till akuten. Man behövde en kemist för att göra analyser och ta reda på vad det var för gift det rörde sig om.” ”Va? Det måste varit hon! Vad fann du?” ”Att den unga kvinnan – hon var bara fjorton år, för övrigt – var stupfull. Hon hade fått i sig stora mängder hembränt blandat med äppeljuice. Men värre var att spriten var rena rävgiftet. Det var trä- sprit. Metanol, alltså.” ”Så hemskt! En fjortis! Var hade hon fått tag i spriten?” ”Av en kvinnlig langare som polisen haft ögonen på länge.” ”Fy fan!” ”Ja, inte sant. Tjejen hade raglat om- kring i stadsparken halva natten tills hon säckade ihop bakom en törnesnår. På morgonkulan hittades hon av en man, eller snarare av hans hund. En springer spaniel vid namn Prins.” ”Jag sa ju att det var nåt med en prins och en vit springare.” ”Flickan var då nedkyld, medvetslös och hade andningssvårigheter, så man- nen gav henne konstgjord andning med mun-mot-munmetoden. Och tur var det, <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=43">Kemivärlden Sida 43 MentorSearch Rekrytering från </a> akademi till industri MentorSearch hjälper er med kompetens- försörjningen inom kemi- och bioteknikområdet • Behöver du anställa kvaliﬁ cerade medarbetare? • Behöver du hjälp med att planera generationsbyte? Då skall du kontakta oss på MentorSearch! Vi hjälper företag att rekrytera managementbefattningar och specialis- ter inom olika områden. MentorSearch erbjuder olika rekryteringstjänster, beroende på om du vill göra rekryteringen själv med annonsstöd eller en fullständig sök- process där vi gör allt jobb. Besök vår hemsidawww.mentorsearch.se eller kontakta vår rekryteringskonsult Tommy Lindgren tel: 0702-11 11 40 e-post: tommy.lindgren@mentorsearch.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2nrqmkmp&gInitPage=44">Kemivärlden Sida 44 D3 Explosionstät Explosionstät</a> kapsling, ATEX, CSA/FM godkännanden. Återföringssignal Plug-in moduler med ändlägeskontak- ter och givare för 4-20 mA återförings- signal. ATEX Alla PMVprodukter kan fås med ATEX certifikat. D3 Fjärrmonterad För kraftiga vibrationer, korroderande media eller höga temperaturer. Plan eller kupolformad lägesindikator. Kan styra cylindrar med in- eller utvän- dig lägespotentiometer. Kommunikation D3 kommunicerar via HART®, Profibus PA® eller Foundation Fieldbus® protokoll med DCS eller lokala reglersystem. flowserve.comPalmstierna International • 054-521470 • www.pmv.se D3 Egensäker ATEX godkänd, med HART®, Profibus PA® eller Foundation Fieldbuskommu- nikation. D3 270° Specialvariant av D3 för upp till 270° vridrörelse. Lämplig för trevägsventiler med 180° vriddon. D3 Fail Freeze Stannar i senaste position i händelse av luftavbrott. Lämplig för skjutspjäll och ångapplikationer.