<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=1">Jusek Sida 1 SJUKFÖRSÄKRING! TUFFA HANDLÄGGARE 6 F</a> ÖR JURISTER SYSTEMVETARE CIVILEKONOMER PERSONALVETARE SAMHÄLLSVETARE KRISTIDER! DÅ TRIVS CHEFEN 8 TRAKASSERIER! HOTFULLT PÅ JOBBET 14 TI JUSEKDNINGEN NUMMER 1/2010 JANUARI JORDBÄVNING! GENUSKUNSKAP I KRIS 16 IVAN DAZAFIXAR JOBB TILL INVANDRARE OCH LÅNGTIDSARBETSLÖSA LOSSAPÅKOPPLET! KONTROLL HÄMMAR 15 18 JOBBFÖRMEDLARE 80-TALISTEN SOM AXLAR LEDARROLLEN 18 NY GENERATION CHEFER 01/10 JUSEKTIDNINGEN OMVÄRLDSBEVAKNING DAGLIGT PUSSEL MED INFORMATION 32 MINDRE ENHETER SÅ ÖKADE TRIVSELN PÅ MIGRATIONSVERKET 12 1 fräschare form! Ännu SJUKFÖRSÄKRING! TUFFA HANDLÄGGARE 6 FÖR JURISTER SYSTEMVETARE CIVILEKONOMER PERSONALVETARE SAMHÄLLSVETARE KRISTIDER! DÅ TRIVS CHEFEN 8 TRAKASSERIER! HOTFULLT PÅ JOBBET 14 TI JUSEKDNINGEN NUMMER 1/2010 JANUARI JORDBÄVNING! GENUSKUNSKAP I KRIS 16 IVAN DAZAFIXAR JOBB TILL INVANDRARE OCH LÅNGTIDSARBETSLÖSA LOSSAPÅKOPPLET! KONTROLL HÄMMAR 15 18 JOBBFÖRMEDLARE 80-TALISTEN SOM AXLAR LEDARROLLEN 18 NY GENERATION CHEFER 01/10 JUSEKTIDNINGEN OMVÄRLDSBEVAKNING DAGLIGT PUSSEL MED INFORMATION 32 MINDRE ENHETER SÅ ÖKADE TRIVSELN PÅ MIGRATIONSVERKET 12 1 fräschare form! Ännu
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=2">Jusek Sida 2 Har du börjat arbeta men glömt meddel</a> a oss? Gör det – som yrkesverksam medlem får du bland annat Juseks inkomstförsäkring, som innebär att du får 80 procent av din månadslön i ersättning upp till ett halvår. Står du utan inkomstförsäkring får du endast 14 960 kr före skatt i månaden vid eventuell arbetslöshet. Fullständiga villkor hittar du på inkomstforsakring.com/jusek. Som medlem får du rådgivning inför lönesamtalet och hjälp med hur du tolkar ditt anställningsavtal. Du kan även nyttja en rad andra tjänster och förmåner som exempelvis lönestatistik, karriärrådgivning, försäkringar och lån. Logga in på jusek.se och ändra ditt medlemskap. Du kan också kontakta oss på telefon 08-665 29 09 eller medlemsregistret@jusek.se. Har du pluggat klart?
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=3">Jusek Sida 3 JUSEKTIDNINGEN 1/1O 18 23 ÅR gammal h</a> öll Jonas Ekström sitt första misslyckade möte som ARBETSLEDARE. Nu är han varm i chefskläderna och redo att ta ansvar när tusentals ledare går I PENSION. I dag är nästan var femte svensk chef över 60 år. FOTO: LINDA FORSELL FASTA AVDELNINGAR NYHETER TEMA ARBETSLIV PORTRÄTTET ARBETSLIV DEBATT GÄSTKRÖNIKAN 6 18 26 28 32 34 35 RECENSIONER 36 LEDIGAJOBB 37 JUSEK INFORMERAR 40 16 28 SVEN-ERIK ALHEM ”Alla bär vi ständigt med oss vår egen dödsdom.” 01/10 JUSEKTIDNINGEN JORDBÄVNING. Maja Herstad rustar hjälparbetare på väg till Haiti med genuskunskap. FOTO: MARCUS BRYNGELSSON OUTTRÖTTLIG. Möt Ivan Daza, en provocerande jobbförmedlare. FOTO: YLVA SUNDGREN ”En chef som i detalj vill kontrollera vad du gör hämmar din kreativitet och ansvarskänsla.” Sidan 15 35 3 JUSEKTIDNINGEN 1/1O 18 23 ÅR gammal höll Jonas Ekström sitt första misslyckade möte som ARBETSLEDARE. Nu är han varm i chefskläderna och redo att ta ansvar när tusentals ledare går I PENSION. I dag är nästan var femte svensk chef över 60 år. FOTO: LINDA FORSELL FASTA AVDELNINGAR NYHETER TEMA ARBETSLIV PORTRÄTTET ARBETSLIV DEBATT GÄSTKRÖNIKAN 6 18 26 28 32 34 35 RECENSIONER 36 LEDIGAJOBB 37 JUSEK INFORMERAR 40 16 28 SVEN-ERIK ALHEM ”Alla bär vi ständigt med oss vår egen dödsdom.” 01/10 JUSEKTIDNINGEN JORDBÄVNING. Maja Herstad rustar hjälparbetare på väg till Haiti med genuskunskap. FOTO: MARCUS BRYNGELSSON OUTTRÖTTLIG. Möt Ivan Daza, en provocerande jobbförmedlare. FOTO: YLVA SUNDGREN ”En chef som i detalj vill kontrollera vad du gör hämmar din kreativitet och ansvarskänsla.” Sidan 15 35 3
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=4">Jusek Sida 4 JUSEKTIDNINGEN 1/1O 28 ”Akta dig, jag</a> kommer från Försäkringskassan.” Azim Zilic, personlig hand läggare på utskälld myndighet. Sidan 6. ”Kommer jag halv sju är det minst fem personer före mig.” Unga chefen Jonas Ekström och hans kollegor vaknar tidigt. Sidan 18 NYHETER DAGLIGEN Jobbet som OMVÄRLDSBEVAKARE är som en kombination av journalistiskt researcharbete och akademiskt uppsatsskrivande, säger Ann-Marie Strand. 6 TUFFT FÖR KASSANS HANDLÄGGARE Den nya sjukförsäkringen ställer inte bara högre krav på de sjukskrivna, utan även på Försäkringskassans personal. Omslaget: Ivan Daza. Foto: Ylva Sundgren. 8 CHEFERNA SOM TRIVS I KRIS Kommunernas ekonomichefer får mest uppmärksamhet i kristider – och gillar det. 9EU SÖKER 450 NYEXADE HANDLÄGGARE Nya platser har tidigare reserverats för nya medlemsländer. Nu kan alla EU-medborgare söka. 10 SAMHÄLLSVETARE DRILLAS I SVENSKA Invandrade akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning sätter sig snart på skolbänken. 14HOT PÅJOBBET Var fjärde åklagare har utsatts för våld, hot eller trakasserier under de senaste två åren. 26SKÖNA TIPS TILL KAFÉ-JOBBAREN Jobbar du på närmaste kafé, hemma, på tåget eller i flygplanet? Ergonomen ger dig tips för den alternativa arbetsplatsen. FOTO: TOMAS OHLSSON 34 ”SYSTEMFEL PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN” Dåligt bemötande och dålig hjälp debatteras. 35 SVEN-ERIK ALHEM 36 RECENSIONER 37 LEDIGA JOBB 40 JUSEK INFORMERAR REDAKTION Chefredaktör: Ann Marie Bergström,08/070–665 29 21, annmarie.bergstrom@jusektidningen.se Medlemstidning utgiven av Jusek Redaktör Ulf Storm,08/070-665 29 24 ulf.storm@jusektidningen.se Bokning av platsannonser Johanna Berglund,08/070-665 2927 johanna.berglund@jusektidningen.se Art director/Layout Jens Nyström,070-238 06 37 jens.nystrom@jusektidningen.se Vikarierande redaktör Jenny Kallin, 073-540 5910 jenny.kallin@jusektidningen.se 4 Marknadsansvarig Tomas Bergqvist, 08-665 29 92 tomas.bergqvist@jusektidningen.se Tjänstledig redaktör Marieke Johnson, 08-665 29 89 marieke.johnson@jusektidningen.se JUSEKTIDNINGEN 01/10 JUSEKTIDNINGEN 1/1O 28 ”Akta dig, jag kommer från Försäkringskassan.” Azim Zilic, personlig hand läggare på utskälld myndighet. Sidan 6. ”Kommer jag halv sju är det minst fem personer före mig.” Unga chefen Jonas Ekström och hans kollegor vaknar tidigt. Sidan 18 NYHETER DAGLIGEN Jobbet som OMVÄRLDSBEVAKARE är som en kombination av journalistiskt researcharbete och akademiskt uppsatsskrivande, säger Ann-Marie Strand. 6 TUFFT FÖR KASSANS HANDLÄGGARE Den nya sjukförsäkringen ställer inte bara högre krav på de sjukskrivna, utan även på Försäkringskassans personal. Omslaget: Ivan Daza. Foto: Ylva Sundgren. 8 CHEFERNA SOM TRIVS I KRIS Kommunernas ekonomichefer får mest uppmärksamhet i kristider – och gillar det. 9EU SÖKER 450 NYEXADE HANDLÄGGARE Nya platser har tidigare reserverats för nya medlemsländer. Nu kan alla EU-medborgare söka. 10 SAMHÄLLSVETARE DRILLAS I SVENSKA Invandrade akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning sätter sig snart på skolbänken. 14HOT PÅJOBBET Var fjärde åklagare har utsatts för våld, hot eller trakasserier under de senaste två åren. 26SKÖNA TIPS TILL KAFÉ-JOBBAREN Jobbar du på närmaste kafé, hemma, på tåget eller i flygplanet? Ergonomen ger dig tips för den alternativa arbetsplatsen. FOTO: TOMAS OHLSSON 34 ”SYSTEMFEL PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN” Dåligt bemötande och dålig hjälp debatteras. 35 SVEN-ERIK ALHEM 36 RECENSIONER 37 LEDIGA JOBB 40 JUSEK INFORMERAR REDAKTION Chefredaktör: Ann Marie Bergström,08/070–665 29 21, annmarie.bergstrom@jusektidningen.se Medlemstidning utgiven av Jusek Redaktör Ulf Storm,08/070-665 29 24 ulf.storm@jusektidningen.se Bokning av platsannonser Johanna Berglund,08/070-665 2927 johanna.berglund@jusektidningen.se Art director/Layout Jens Nyström,070-238 06 37 jens.nystrom@jusektidningen.se Vikarierande redaktör Jenny Kallin, 073-540 5910 jenny.kallin@jusektidningen.se 4 Marknadsansvarig Tomas Bergqvist, 08-665 29 92 tomas.bergqvist@jusektidningen.se Tjänstledig redaktör Marieke Johnson, 08-665 29 89 marieke.johnson@jusektidningen.se JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=5">Jusek Sida 5 1/1O INLEDAREN Meningsfull skogsavver</a> kning – Så vackert det är! Ensvensk familj bilar genom Sveriges landskap i sin Opel Caravan en sommarunder 1900-talets andra hälft. – Vad ärdet som är så vackert, ärmammans skeptiska replik till pappans entusiastiska suck. Jag trormig minnas att pappanfunderaren stund innan han svarar: – Pengarna, värdet! Granefter gran. Jag har aldrig begripit varför just denna minnesbild frånbarndomen har bitit sig fast. Den är varken förknippadmed varmt skrattande familjegemenskap eller traumatisk konflikt under uppsegling innanför plåtskalet. För så kan man ju också se på landskapet. Där utmed vägen FÖRTYDLIGANDE I förra numret skrev vi att jobbcoacher ska kvalitetsstämplas och att detta sker i ett samarbete mellan bemanningsföretagen, Arbetsförmedlingen och flera andra aktörer. Trygghetsorganisationerna är intemed i detta samarbete, men välkomnar kvalitetssäkringen. Läs mer på Debatt sidan 34. växte grunden tillSveriges välstånd, granvid gran. Men nog ärdet lättare att tycka att Medelhavsländernas kala, skövlade, överodlade och nedbrända före detta skogssluttningar (pinje vid pinje) är vackrare att vila ögonen påunder bilresanänden evinnerliga svenska granskogen. Red ...FÖR ÖVRIGT blir vi lite malliga när Jusektidningen citeras i andra medier. Både i månadsmagasinet och webbupplagan finner andra journalister stoff. Ett färskt exempel: Dagens Industri citerar ur förra numrets porträtt på Cecilia Malmström och gör en så kallad rewrite avwebb nyheten om att ekonomi chefer på trivs i kristid, sidan 8 här i tidningen. Det papperslösa kontoret verkar vara ett skämt, i alla fall på kort sikt. Liksom tidningsdöden,som det verkar. Dagstidningarnas ekonomiska problem kan inte förringas,men tidskrifter och gratistidningar ser till att granefter granfortfarande behöver av verkas. Varje nummer av Jusektidningen förbrukar nästan14 ton papper och 320 kilo tryckfärg. Det är hisnande och ansvarfullt.Det gäller att det vi trycker på detta papper ärmeningsfullt för läsarna.Därför berättar vi ommisshushållningenav invandrad kompetens och en eldsjäl som sätter emot (Porträttet på sidan 28).Och om hur det är att som 80-talist chefa över sina föräldrars generationskamrater,Tema sidan18. För att få en miljömärkt tidning, ett stadigare omslag och en matt yta som gör bilderna rättvisa och texten lättare att läsa trycker vi nu Jusektidningenpå ett annat, lite tjockare papper. Tidningen uppfyller nu Svanens krav på kemikalier, utsläpp, energianvändning och avfallshantering. Även om jag inte är så förtjust i svensk granskog så inser jag att vimåste vara rädda om den, liksom om vattnet utanför pappersbrukenoch miljön runt de kemikaliestinna tryckfärgsfabrikerna. Och om dem som jobbar där. J Bokning av annonsermottext: Magnus Johansson, Newsfactory AB magnus.johansson@newsfactory.se 08-505 73 813 alt. 070-745 67 01 Nr/Utgivning Sista bokning 2 5 mars 3 9 april 4 14maj 18 februari 25mars 29 april Tryck Sörmlands Grafiska AB Katrineholm 01/10 JUSEKTIDNINGEN Prenumerationspris: 220 kr/år, 9 nr. TS-kontrollerad upplaga: 77 100 (2008). Medlem av Sveriges tidskrifter. ISSN 1100-620x. Postadress: Box 5167, 102 44 Stockholm Besöksadress Nybrogatan 30, Stockholm Allt material publiceras även på Jusektidningens webbplats samt lagras elektroniskt i arkiv och hos PressText och Medie arkivet. Förbehåll mot denna publicering medges i regel inte. Övrig kontakt redaktionen 08-665 29 20 Fax: 08-660 08 04 www.jusektidningen.se E-post red@jusektidningen.se Ann Marie Bergström Chefredaktör annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070–665 2921 Utgivningsdag 29 januari. Nummer 2 kommer 5mars. Medarbetare i detta nummer Emelie Asplund, fotograf, Göteborg Linda Forsell, fotograf, Stockholm Helena Lindh, journalist, Östersund Tomas Ohlsson, fotograf, Stockholm Sandra Pettersson, fotograf, Östersund Iris Tiito, fotograf, Västerås Ylva Sundgren, fotograf, Stockholm Björn Öberg, illustratör, Sundsvall TIPSA JUSEKTIDNINGEN Vad händer på jobbet? Ge oss underlag till artiklar. Mejla red@jusektidningen.se 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=6">Jusek Sida 6 NYHETER Nysjukförsäkring kräver Den n</a> ya sjukförsäkringenställer inte bara HÖGRE KRAV på de sjukskrivna,utan ävenpå Försäkringskassans PERSONAL. Som personlig handläggare har AsimZilic ett stort ANSVARför att regeringens rehabiliteringskedjahåller. – Akta dig, jag kommer från Försäkringskassan, skojarAsimZilic med en bekant på lunchrestaurangeni centralaVästerås. Det är en vinterdag när kalla vindar viner över både staden och hans arbetsgivare. Vid årsskiftet utförsäkrades de första cirka 15 000sjukskrivna som nått den sista länken i rehabiliteringskedjan. Uppståndelsen i media gjorde att handläggare kände sig utpekade. Men till Jusektidningen säger AsimZilic: – Jag skäms inte ett dugg över att jobba på Försäkringskassan. Tvärtom, jag är stolt över det. Asim Zilic och hans cirka 2 500 kolleger med den nya titeln personlig handläggare har fått en central roll i den nya sjukförsäkringen.Det är de som ska se ” I det här jobbet måste man vara både empatisk och rak. En del tycker nog att jag är lite burdus ibland.” Asim Zilic om vad som krävs för att jobba som handläggare på Försäkringskassan. Dessutomfattar de personliga handläggarna numera de medicinska besluten somlagen föreskriver,med läkarnas utlåtanden som underlag. – I det här jobbetmåste man vara både empatisk och rak. En del tycker nog att jag är lite burdus ibland, men sådant ärmitt sätt, det har att göra med min kulturella bakgrund, säger Asim Zilic, som kom frånkrigets Sarajevo till Sverige 1994. – I efterhand brukar de tacka mig för att jag varit tydlig. Om arbetet blir pressat är det i första hand närmaste chefen han vänder sig till för stöd. Asim Zilic arbetar i en grupp som verkar mot de stora företagen i regionen. På hans bord ligger tre företag,Getrag, som bland annat tillverkar växellådor till bilar och följaktligen har drabbats av branschens kris, Västmanlands lokaltrafik och Samhall, plus några mer tungarbetade ärenden i form av arbetslösa långtidssjukskrivna. till att de sjukskrivna kommer tillbaka i arbete så snart som möjligt. Jobbet förutsätter att de är duktiga utredare, peppande coacher och drivande i möten med många inblandade parter som Arbetsförmedlingen, vården, arbetsgivarna och facket. 6 – De stora arbetsgivarna har ju personalavdelningar som de sjukskrivna kan prata med i första hand, innan de kontaktar mig. Där finns oftare alternativa arbetsuppgifter och fackklubbar som bevakar att man inte passar på att göra sig av med sjukskrivna medarbetare i stället för att hjälpa tillmed rehabilitering. Vad är det sämsta med jobbet som personlig handläggare? –Arbetsbelastningen, sva- 8 Dag 1-90 Dag 91-180 REHABILITERINGSKEDJAN Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra de vanliga arbetsuppgifterna. Dag 181-365 Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare. rar AsimZilic, som ska klara 86 ärenden på 75 procents arbetstid, eftersomhan även har politiska engagemang, framförallt i landstingetdär han sitter i fullmäktige för S. I samma andetag tillägger han: – Men jag tycker inte att ens mina svåra fall ärohanterliga. Vad är det bästa med jobbet? – Det ärnär den försäkrade kan börja arbeta igen. Det ärbästbåde för den sjukskrivne, för hans eller JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=7">Jusek Sida 7 På www.jusektidningen.se fi nns ofta </a> relevant statistik och fakta länkat till artiklarna. NYHETER tuffare handläggare ”Minskad orderingång” Strax under 100 försäkringstagare per handläggare. Det tror Försäkringskassan är en rimlig arbetsbelastning om den nya sjukförsäkringen ska fungera enligt ritningarna. Försäkringskassan är i full färd med att rigga organisationen för de nya kraven och med de resurser som man får från regeringen. Svante Borg är chef för de 59 lokala försäkringscenter där de personliga handläggarna arbetar. – Vi tror att en handläggare klararmellan80och 100 ärenden samtidigt.När det var som värst låg vi på uppåt 200 ärenden per handläggare, och det gick inte. – Om man ska använda företagsspråk så kan man Svante Borg. säga att vi har en minskad orderingång. Skillnaden är att det är vårtmål och bevis för att vi gör ett bra jobb. POSITIV. Asim Zilic är stolt över att jobba på utskälld myndighet. Dag 366-915 Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden. FOTO: IRIS TIITTO Svante Borg tror inte att det påverkar arbetsbelastningen nämnvärt om utförsäkrade slussas tillbaka frånArbetsförmedlingen till Försäkringskassan om det visar sig att de faktiskt är för sjuka för att arbeta. – Av cirka 500 000 i försäk- Efter ett år kan sjukpenningen beviljas i ytterligare 550 dagar. Därefter förs man över till Arbetsförmedlingen. En del i denna grupp antas komma tillbaka till För - säkringskassan. De som haft tidsbegränsad sjukersättning (förtidspension), som nu är borttagen ur systemet, når också den här bortre gränsen. Källa: Försäkringskassan hennes anhöriga och för samhället i stort. Hur ofta lyckas du? – Ganska oftapåsenaste tiden. Dels pågrund av att jag driver på. Och dels på grund av viljanoch 01/10 JUSEKTIDNINGEN motivationen både hos arbetsgivaren och hos försäkringstagaren, så länge läkaren säger att sjukdomen inte utgör hinder för arbete. Tyvärrgömmer sig läkarnaofta bakomFörsäkringskassan och lagstiftningen och säger ”jagfår inte sjukskrivadig”. Men om man inte blir sämre av att arbeta så ska man göra det.Där har det bliviten klar förändring. Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070-665 2921 ringen handlar det om cirka 15 000som förs över tillArbetsförmedlingen vid årsskiftet och sammanlagt cirka 55 000 under 2010. Omen del av dem kommer tillbaka tillFörsäkringskassan så blir det inga dramatiska förändringar i arbetsbörda för kollektivethandläggare. Men han säger också att han ligger lågtmed att se över bemanningen när det gäller de personliga handläggarna tills framåt mars, när man setthur stort återinflödet verkar bli. Ann Marie Bergström 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=8">Jusek Sida 8 NYHETER Ekonomichefertrivsbäst Alla v</a> ill vibli SEDDAoch hörda på jobbet. Kommunernas ekonomichefer fårmest uppmärksamhet I KRISTIDER – och de gillardet. Kommunforskning i Västsverige (KFI) har sedan drygt tio år tillbaka undersökt hur ekonomicheferna i Sveriges kommuner ser på sittuppdrag och trivs med sitt jobb. Årets undersökning redovisas i en rapport som kom ut strax före jul och den visar på en tydlig förändring – att ekonomicheferna känner sig mer nöjda och tillfreds med tillvaron än tidigare. – Vi svänger in i ett ekono- miskt förlopp där alla, oavsett om du ärkommunalråd, förskolelärare eller statsminister, uppfattar att det är en besvärlig tid. Då blir de somhar hand omden här typen av frågormer sedda och hörda, deras roll blir viktigare. Det tror jag är en jätteviktig förklaring, säger Rolf Solli, professor vid Handelshögskolan och Förvaltningshögskolan iGöteborg och forskare vid KFI. Marie Alkvist-Carlsson är ekonomichef på utbildningsförvaltningen i Göteborg och hon känner igen sig. – Det är lättare att få gehör för åtgärder som man sett behövs göras tidigare. Medvetenheten i organisationen ökar i kristider, sägerhon. Självklart gör inte krisen hen- ne glad. Nedskärningar, oro och dålig stämning på arbetsplatsen påverkar henne negativt också. – Men rent professionellt är det tillfredställande att få gehör för sina förslag. Under de dryga tio åren som KFI gjort undersökningen har ekonomichefernas arbetssituation förändrats.Nya arbetsuppgifter har gjort dem mer till chefer och de upplever själva, enligt undersökningen, att de har fått högre status. Skillnaden mellan hur ekonomicheferna upplever sina jobb och hur de önskar att jobbet var i en idealisk arbetssituation har krympt. Och de har färre saker att irri- tera sig på äntidigare. – Ilskan över underfinansie- rade reformer harminskat.Och mål,som de alltid efterlyser, har också blivitmer tydliga, berättar Rolf Solli. Marie Alkvist-Carlsson har jobbat som ekonomichef inom kommunal förvaltning i 30 år. Hon har sett förändringen med egna ögon. – Det har hänt jättemycket i en positiv riktning, berättarhon. Kommunerna som organisa- tioner har blivit mer professionella med tydligare arbetsfördelningmellan tjänstemän och 8 EN SVENSK KOMMUNS EKONOMICHEF I GENOMSNITT Kön: Man. Ålder: 52 årmed födelsedag i april. Personlighet: Beskriver sig själv som lugn, stabil och envis. Målsättning: Har effektivitet, goda rutiner och ordning som främsta mål. Övrigt:Många ekonomichefer i Sveriges kommuner har suttit länge på sin post. 25 procent har varit ekonomichefer i mer än tio år. Källa: Kommunforskning i Västsveriges rapport. 229 ekonomichefer svarade på enkäten. Bäst betalda vd-arna fick sänkta löner De flesta svenska vd-arna seglar inte i någon lönemässig gräddfil. 2008 var deras medianlön 36 800 kronor. Vd-arnas inkomster ökade med 3,7 procent mellan 2007 och 2008, att jämföra med hela löntagarkollektivet somsamtidigt enligt Statistiska centralbyrån 8 höjde sina löner med i genomsnitt 4,4 procent.De tusen bäst betalda vd-arna,med årslöner över två miljoner, fick till och med se sina inkomster minska 2008, omän marginellt. En liten grupp vd-ar seglar dock på inkomsträkmackor – de som leder börsnoterade bolag. Deras medianlöner låg 2008 på 2 736 000 omåret och hade stigit med 14,3 procent i förhållande till året innan. Detta enligt, en rapport från kredit- & affärsinformationsföretaget Soliditet. Kvinnor som är vd-ar hade som grupp 80 procent av sinamanliga kollegers löner. Ann Marie Bergström JUSEKTIDNINGEN 01/10 svar.” Eniro:s vd Jesper Kärrbrink om påståendet att 80-talister inte vill göra karriär och bli chefer, till tidningen Chef. ”Yeah right, vänta och se är mitt
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=9">Jusek Sida 9 Mest lästpåwebben: 1. Nyheter: Nya sj</a> ukförsäkringen tuff för kassans handläggare 2. Nyheter: Små enheter gjorde cheferna synliga. 3.Gästkrönikan: Anna Anka och den svenska statsindividualismen i kristider NYHETER EU söker handläggare Samhällsvetare, jurister, ekonomer och personalvetare är populära hos EUs institutioner, som söker 450 nya unga handläggare. Jobben finns hos de tre stora – kommissionen, rådet och parlamentet. Handläggartjänsternakräver en akademisk examen och goda kunskaper i engelska. Under några århar dessa tjänster som allmännahandläggare, enligtEU-tradition, varit reserverade förmedborgare frånde nya medlemsländerna.Nu är det alltså återigen öppet för alla EU-medborgare att söka. Men det är inte bara att skicka in ansökan och hoppas komma på intervju. Gallring skeri omfattande uttagningsprov, varav det första via inter- UPPSKATTAD I KRIS. Marie Alkvist Karlsson, ekonomichef på utbildningsförvaltningen i Göteborg, tycker att det är lättare att få gehör för åtgärder. politiker. Somekonomichef har hennes arbetsuppgifter breddats. I dag arbetar hon mer med organisationsutveckling. Effekten av ekonomiska beslut analyseras i större utsträckning och utgår mer från kommunmed borgarnas behov och önskemål. Dessutom har nya ekonomiska instrument effektiviserat hennes arbete. – När jag började kunde ett bokslut ta tre till fyramånader. I dag tar det inte mer än någ- net.Desom passerat det nålsögat får åka till Bryssel och göra flerprov. – Det man främst är ute efter att få veta är personliga egenskaper, kapacitet och förmåga, sägerThomasBelius på regeringskansliet. Formellt finns ingen ålders- begränsning. – Men syftet är ju att få in unga, säger ThomasBelius. I marskan intresserade söka jobben via www.eu-careers.se Tjänsterna kommer att tillsättas i börjanav 2011. Ulf Storm FOTO: EMELIE ASPLUND ra veckor. Det gör att man kan använda sin tid annorlunda. En annan viktig förändring som KFIs undersökning visar på är antalet kvinnliga ekonomichefer ökar i högre takt än tidigare. Men trots ökningen, och trots att många kommunekonomer är kvinnor, är det fortfarande vanligast att ekonomichefen i en vanlig svensk kommun ären man i övre medelåldern. Jenny Kallin jenny.kallin@jusektidningen.se 08-665 2989/073-540 5910 It-akademiker kräver mer föräldralön Sex och en halv månads utfyllnad av föräldraförsäkringen upp till hela lönen. Det är ett av kraven från akademikerna i it- och telekombranschen inför avtalsrörelsen 2010. Dagens avtal för branschen ger fyramånaders föräldralön. Jusek, Sveriges Ingenjörer och Civilekonomerna vill också ha bättre kompetensutveckling för sina 12 000medlemmar i it- och telekombranchen med en utvecklingsplan för varje individ, där tid och pengar ingår, enligt Juseks ombudsman AndersBergqvist. Motpartens, it-ochtelekom- Värd mer? företagen inom Almega, främsta avtalskrav är lokalt satta löner utan centralt reglerade påslag, enligt ett pressmeddelande. Arbetsgivarna vill också ha ett annat system för hantering av omställningsfrågor. Ann Marie Bergström JOBBET BRA MEN HEMMA BÄST En av tio svenskar trivs bättre på jobbet än hemma. Bland anställda inom vården är det fyra av tio som gillar arbetslivet mer än vardagslivet på hemmaplan. Det visar Manpowers och 01/10 JUSEKTIDNINGEN Kairos Futures senaste arbetslivsundersökning. Svaren skiljer sig inte så mycket mellan män och kvinnor. Men bland 70- och 80-talister är det fler som trivs bättre hemma än på jobbet jämfört med 40- och 50-talisterna. JK KAPITALET VS ARBETET Inför den kommande avtalsrörelsen är både fack och politiker på krigsstigen mot höjda utdelningar i börsbolagen, skriver Svenska Dagbladet. Sverker Martin-Löf, styrelseordförande i bland annat SCA, Skanska och SSAB, dissar resonemanget: – Det går inte att blanda ihop kapitalmarknaden och arbetsmarknaden. US Sverker Martin-Löf. MOTIVATION ÄR EN HÄLSOKUR Att känna motivation på jobbet minskar oro för ohälsa, menar föreningen Svensk Företagshälsovård De konstaterar att var femte svensk som är omotiverad på sitt jobb inte tror att de kan jobba kvar pga sin hälsa. MÅNADENS FÖRKORTNING FI JK Första googleträff blir Finansinspek-- tionen och andra Feministiskt initiativ. I lumpen får man lära sig att träffa Fimed sin bössa, ty denne är den lede (fienden). US 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=10">Jusek Sida 10 NYHETER Möjligheten att kommentera, </a> berömma och kritisera artiklar finns på www.jusektidningen.se Specialkurs i svenska ny vägtill jobbför invandrare Den 8 februari sätter sig den första kullen invandrade AKADEMIKERmedsamhällsvetenskaplig utbildningpå skolbänkenför att DRILLAS I YRKESANPASSADsvenska. Ett stort hinder för invandrade akademiker att få kvalificerade jobb, där språket ofta är ett viktigt arbetsredskap, är att de saknar justdet redskapet.Nustartar Stockholms kommuns Svenska för invandrare, SFI, en specialkurs för invandrade akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning. Kravet för att få gå kursen är akademisk examen i ett samhällsvetenskapligt ämne, tidigare yrkeserfarenhet är ett önskemål. Upptagningsområdet är hela Storstockholm och även delar av Mälardalsregionen. Vid Jusektidningens pressläggning i slutet av januari hade kursen ett 20-tal anmälda deltagare till kursstarten den 8 februari. – När kursen är fullt utbyggd har vi plats för hundra studerande. Antagningen kommer att ske löpande, säger Jeanette Edenholmsom är rektor för SFI Stockholm. Kursenerbjuder yrkesinriktad svenska och samhällskunskap och vänder sig till ekonomer, jurister, samhälls-, personal- och systemvetare. Såsmåningom är det meningen att eleverna ska få varsinmentor i ett halvår för kontakt med arbetslivet. Detta mentorprogram ska Jusek stå för. Sedan 2006 har SFI Stockholmen liknande specialkurs i svenska för invandrade pedagoger och sedan 2008även för ingenjörer. Frågan ombehovet av fördju- pade kunskaper i svenska kom upp på ett Jusekseminarium för ett år sedan om svårigheterna 10 för invandrade akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Jeanette Edenholm kontaktade Jusek och sökte även en akademisk samarbetspartner. Det blev Södertörns högskola som granskar ansökningshandlingarna så att de som går kursen har de grundläggande kvalifikationer som den svenska arbetsmarknaden kräver. Desom har behov kan också gå vidare till fördjupade studier påSödertörnshögskola. ”När kursen är fullt utbyggd har vi plats för hundra studerande”. JeanetteEdenholmrektor SFI Stockholm. Enligt Jeanette Edenholm är de flesta som anmält sig till kursen relativt unga, födda på 70och 80-talen. De flesta som har sökt hittills har antingen ekonomisk eller juridisk examen. Några är helt nyanlända till Sverige, andra har läst svenska på gymnasienivå. – Men vi kommer inte att kun- na ta emot de som läser eller har läst svenska som andraspråk på gymnasienivå till att börja med. När kurserna är fullt utbyggda kommer vi att öppna även för den gruppen,men det är viktigt att mentorskaps- och högskolerutinerna fungerar först, så att vi inte lovar mer änvi kan hålla. Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070-665 2921 ETT NYTT STEGMOT JOBB. Ekonomer och jurister har visat störst intresse för specialkursen i svenska berättar Jeanette Edenholm, rektor för SFI Stockholm. 8 TUFFT FÖR AKADEMIKER MED INVANDRARBAKGRUND Under 2007 hade85 procent av infödda svenskarmed samhällsvetenskaplig utbildning* ett arbete som krävde högskoleexamen. Av personer med utländsk bakgrund** och sammautbildning hade 50 procent ett arbete som krävde högskoleexamen. Skillnadenmellan grupperna ökade dessutommellan 2001 och 2007. Bland demed svensk bakgrund ökade andelen med relevant arbete med fem procentenheter,medan den minskademed sex procentenheter för dem med utländsk bakgrund. *Jurister, ekonomer, samhällsvetare, systemvetare och personalvetare. ** Personermed två utländska föräldrar, oavsettomde är föda utomlands eller i Sverige. Källa: Juseks rapport Invandrade akademiker – hur tufft är det? och SCB. JUSEKTIDNINGEN 01/10 FOTO: TOMAS OHLSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=11">Jusek Sida 11 3:12-Pension Nyttjar du fördelarna m</a> ed 3:12-reglerna ? EFG Life har skapat en pensions- och försäkringsplan som förbättrar både ditt försäkringsskydd och ditt långsiktiga sparande. Fördelar med EFG 3:12-Pension: skattefri pension fria investeringsregler flexibel sparpremie sjukförsäkring baserad på såväl tjänste- som kapitalinkomster utbetalningar till efterlevande med såväl engångsbelopp som periodiserade belopp förbättrad premiebefrielse Vill du veta mer ? Kontakta din försäkringsförmedlare eller EFG Life på tfn: 08-555 09 440, eller e-post: life@efgbank.se EFG Life är ett dotterbolag till EFG Bank. EFG Life erbjuder långsiktig pensions- och kapitalförvaltning i individuellt anpassade försäkringar. EFG Bank är specialiserad på kapitalförvaltning inom områdena private-banking och instutitionell förvaltning. Banken utgör en del av EFG international med 55 kontor i över 30 länder och huvudkontor i Zürich. www.efgbank.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=12">Jusek Sida 12 NYHETER Senaste webbfrågan: Använder</a> du sociala medier? Ja, jag delar med mig av det mesta.10 % Ja,men med stor försiktighet.46% Nej, aldrig.44 % Små enheter gör cheferna synligare Femsmå ärbättreänenstor. Det ärAnn-KariOlsson, ENHETSCHEF på Migrationsverket i Solna,övertygad om. Hon är chef för EN FEMTEDEL avdet som för drygt ett år sedan var enenhet med 100 medarbetare. Migrationsverket satsade påmindre arbetsenheter och chefsutveckling efter enmedarbetarundersökning 2008.Omorganisationen tycks hahaft effekt. I 2009 årsmedarbetarundersökning har verketsmedarbetare genomgående gett sin arbetsplats bättre betyg än2008 – Vi var nöjda med resultaten även 2008. Att det nuförbättrats ytterligare på alla områden visar att vi har slagit in på rätt väg, säger personalchef Eva Kramér Jensfeldt. Längs den vägen finns ensatsning på mindre arbetsenheter och chefsutbildning, berättarhon. – Ledarskapsfrågorna är cen- trala och starkt kopplade tillpersonalens trivsel.Att vi fått mindre enheter innebär också mer synliga chefer. I Migrationsverkets reception vid pendeltågsstationen i Solna råder väntanoch trängsel bland vuxna med blanketter i händerna och barn i vagnar. Bara några tappra trotsar vinterkylan och står utanför entrén och röker. Migrationsverkets personal har människornas fortsatta livsöden i sina händer och får inte sällan skäll när de utför sitt arbete, att tillämpa lagen. Men 12 det senare gäller kanske främst de som jobbar med asylärenden. Ann-KariOlssons enhet hanterar bland annat förlängda och permanenta uppehållstillstånd. – Vårt jobb är i grunden posi- tivt. Det handlar bland annat om kärlek mellanmänniskor. Oftast meddelar vipositiva beslut, säger Ann-KariOlsson. Hon blev chef för sin enhet med drygt 20 medarbetare hösten 2008. En större enhet splittrades då i fem mindre. Osynliga chefer och stress var två av personalens största pro- ”Om jag inte alltid lyckats vara tillgänglig för personalen under året, så beror det på att jag har varit borta på så många chefskurser.” Ann-Kari Olsson, enhetschef på Migrationsverket. blem enligtmedarbetarenkäten 2008. – Det är självklart att det blir bättre med en mer tillgänglig chef, som Ann-Kari nu är, säger Anna-KarinForsberg. SYNS GÄRNA. Ann-Kari Olsson är synlig chef för sina 20 medarbetare. – I en mindre enhet blir varje individ mer synlig och vågar ta mer plats, säger hon. FOTO:TOMAS OHLSSON JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=13">Jusek Sida 13 Webbfrågan: Är det ok om chefen är y</a> ngre än dig? Lämna ditt svar på www.jusektidningen.se 8 ANSVAR OCH TRYGGHET Mer än åtta av tio avMigrationsverkets cirka 3 300 anställda har besvarat frågor omsin arbetsplats i 2009 års medarbetarenkät omfysisk och psykosocial arbetsmiljö, medarbetarrelationer, arbetsuppgifter och ledarskap. Toppnoteringar i 2009 års enkät blir det för påståendena ”Jag känner ansvar för mitt arbetsområde”, ”Jag känner mig trygg påmin arbetsplats” samt ”Jag känner förtroende för mina kolleger”. Bottennotering är det både 2009 och 2008 för arbetsgivarens förmåga att ta stressfrågor på allvar. NYHETER Nya jobb för unga ekonomer 2010 börjar bra i revisionsbranschen. PricewaterhouseCoopers tänker anställa 350 nya medarbetare och Ernst & Young drygt 100. Hon har titeln beslutsfattare. Handläggarna föredrar ärenden för henne inför utredning och beslut. – Men jag är inte handläggar- nas chef. Det var lite av den rollen jag fick förut i den stora enheten, kalla till möten och så. Nu är det mer tydligt vad som ärmin roll och vad som är chefens. Även lönesättande samtal och utvecklingssamtal var svårare på en enhet med 100 personer, intygar både Ann-Kari Olsson och Anna-Karin Forsberg. Det kunde vara så att chefen inte riktigt visste vad de enskilda medarbetarna gjorde på jobbet omdagarna. – I en mindre enhet blir ju ock- så varje individ mer synlig och vågar ta plats, säger Ann-Kari Olsson, som under året fått gå flera chefsutbildningar. Hon tycker att hon är en synlig chef. – Omjag inte alltidlyckats vara tillgänglig för personalen under året, så beror det på att jag har varit borta på så många chefskurser, säger Ann-Kari Olsson med ett skratt. Produktionen – som är hen- nes ord för handläggningen och besluten om de sökande – har blivit effektivare, berättar hon. Tidsmål finns i regeringens regleringsbrev ochvarierar beroende på ärendekategori. – Men sedan har varje enhet sina produktionsmål. Både i medarbetarenkäterna 2008 och 2009 blir det dåligt betyg för arbetsgivarens förmåga att ta stresspå allvar. 01/10 JUSEKTIDNINGEN Vad står detta för? – Dels kan produktionsmålen vara en stress. Påen mindre enhet märks det tydligare vad alla gör. Sedan är förstås varje förändring en källa till stress. Vi har ju gjort en ganska stororganisatorisk förändring, säger Ann-KariOlsson. Hennes enhet har också expeditionen på sitt bord, det vill säga att bemanna expeditionen där sökanden avhämtar sina tillstånd ochpass. – Men där har vi nyligen genomdrivit en stor förändring till det bättre för både oss och de sökande. Istället för att vänta kanske tre timmarpå att få lämna insin ansökan tillen handläggare finns nu postlådor utsatta.Man kan förstås också posta sin ansökan till oss någon annanstans och i vissa fall söka via internet. Sedan blirman kallad hit.Vi tar inte emot några ansökningar alls över disk längre. En annan stressfaktor kan vara själva jobbets natur, att fatta ibland svåra beslut ommänniskors fortsatta levnadsöden. Tar du själv med jobbet hem? – Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte gjorde det.Men det handlar då mest om min chefsroll, personalärenden där jag ibland får fatta svåra beslut, säger AnnKariOlsson. Stöd finns då att få från de andra enhetscheferna i ledningsgruppen.Ann-KariOlssonberät-tar att hon nyligen fåtten mentor. Ulf Storm ulf.storm@jusektidningen.se 08/070-665 2924 Bolagen, två av jättarna i branschen, ärbåda specifikt intresserade av att hitta nyexaminerade ekonomer att anställa. – Avde 350 viplanerar att nyan- ställa under 2010 räknar vimed att ungefär 150 kommer att vara nyexaminerade, sägerPetra Stergel, personalchef påPricewaterhouseCoopers,PWC. Av de drygt 100 som Ernst & Young vill anställa kommer majoriteten att vara nyexaminerade trorTeresa Palmquist, bolagets marknads- och informationsdirektör. – Många brukar säga att vår internutbildning känns som en fortsättningpå universitetet, säger Teresa Palmquist. Att satsa på Teresa Palmquist. att rekrytera och internutbilda nyexami- nerade ärockså strategiskt riktigt inför framtiden, enligt Teresa Palmquist. Petra Stergel på PWC bedömer att det är verksamhetsområdet affärsrådgivning som kommer att stå för den procentuellt störstamedarbetartillväxteni förhållande tillnuläget. – Vi satsaräven pånya talanger i formav vårt trainee-program, sägerPetraStergel. Ernst & Young sysslar med revi- sion, skatt, transaktioner, rådgivning och redovisning. Huvudområden för PricewaterhouseCoopers är revision, skatt och affärsrådgivning. Ulf Storm 13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=14">Jusek Sida 14 NYHETER Fyra av tio åklagare tycker </a> inte att de kan sköta sitt jobb utan risk för hot, våld och trakasserier. Var fjärde har dessutom utsatts för våld, hot eller trakasserier under de senaste två åren. I jämförelse med åklagarna så känner sig de som jobbar på domstolarna tryggare på jobbet. 85 procent menar att de kan arbeta utan risk för hot, våld och trakasserier. När det kommer till verkligt våld är det lyckligtvis bara ett fåtal som verkligen drabbats, både bland åklagare och domstolsanställda. Det visar en undersökning som Jusek har gjort bland sina medlemmar inomåklagarväsendet, domstolarna och polisen.Undersökningar från Brottsförebyggande rådet,Brå, visar dessutom att problemet växer. 15 procent av åklagarna svarade att de utsatts för allvarliga trakasserier, hot och/eller våldår 2005. 2009hade siffran stigit till 23 procent. För två år sedan fick åklagarväsendet sin första samordnande säkerhetschef, Mikael Svensson. – Det som skiljer 2009 från 2005 är den grova organiserade brottsligheten. Trakasserierna får en annan innebörd närman sett vad de kriminella gängen är kapabla till, säger han. En statlig utredning föreslog i höstas att vissa domstolar bör få www.jusektidningen.se uppdateras löpande med nyheter från arbetslivet. Trakasserier vardag på jobbet 8 EN AV FEM ÅKLAGARE HAR TRAKASSERATS Domstolarna Åklagarna 0,3 8,8 Våld Hot Trakasseri 6,8 Annan händelse 3,8 1,2 18,4 19,4 7,7 Andel i procent åklagare och domstolsanställda som utsatts våld, hot och trakasserier de senaste två åren. 8 ENKÄT TILL 3 500 Rapporten Säkerheten inom rättsväsendet bygger på en enkät bland Juseks 3 500medlemmar inomSveriges domstolar, åklagar myndigheten och Polisen. Svarsfrekvensen var 57 procent för åklagarväsendet, 44 procent för domstolarna och 40 procent för Polisen. SÄKERHETSBÅGE. Krav på ökad säkerhet i domstolar. FOTO: ERIK ABEL / SCANPIX fasta säkerhetskontroller som på flygplatser och i riksdagen. Jusek framhåller också behovet av att bygga omlokaler så att åklagarna och domstolarnas personal inte ska behövamötamotparter i entréer och andra allmänna utrymmen pådomstolarna. Riksåklagarens säkerhetschef Mikael Svensson vill gå längre än utredningen: – Jag tycker man ska haen per- manent lösning med säkerhetsbågar och säkerhetspersonal på alla domstolar. Juseks främsta vapen mot medlemmarnas utsatthet är att skydda deras identitet.Eftersom många hot kommer via telefon och e-post villman att kontaktuppgifter ska tas bort på handlingarna. Jusek tycker inte heller att åklagare och domare ska behöva exponera sig så mycket i UtredningenÖkad säkerhet idomstolarna, SOU 2009:78, överlämnades av utredaren Krister Thelin i september 2009. media. I stället bör någon annan än den berörde tjänstemannen kunna svara på frågorna. – Man måste se till helheten. Jumer man ökar säkerheten på arbetsplatsen, desto mer sårbara blir våramedlemmar i hemmiljön, säger Oscar Strömblad, facklig förtroendeman för åklagarna inomJusek. Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070-665 2921 4snabba till ... … Marianne Lundius, 60, ny ordförande för Högsta domstolen, HD, från den 1 mars. 1. Du är HDs första kvinnliga ordförande. Kommentar? – Det är ett intressant och hedersamt uppdrag. Men jag 14 tror egentligen inte att det är någon större skillnad mellan kvinnligt och manligt ledarskap. 2.Varför har HD hittills bara haftmän som ordförande? – Helt enkelt därför att män historiskt sett varit i majoritet bland Högsta domstolens ledamöter och det är alltid ur denna skara som regeringen utser ordförande. 3. Men könsfördelningen börjar förändras? – Ja det har varit en stadig utveckling. Man kan säga att sannolikheten för en kvinnlig ordförande ökat över tid. I dag är sex av 15 ledamöter män. Antalet ledamöter ska vara 16 men en tjänst är vakant. 4.Vad har du gjort tidigare? – Jag har varit ledamot i Högsta domstolen i elva år och jobbade dessförinnan som advokat i 20 år. 80% Ulf Storm Såmånga av Sveriges kvinnor instämmer i att Sveriges EU-medlemskap är något självklart, enligt en undersökning Synovate gjort för regeringskansliet. Kvinnor har tidigare varit mer EU-skeptiska änmän. US JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=15">Jusek Sida 15 ILLUSTRATION: BJÖRN ÖBERG Lössläppta</a> jobbar bättre Att tappa den anses OBEGÅVAT. Att medvetet släppa den är vågat. Att bli beroende kan vara skadligt, enligt coachen EmmaPihl. Det handlar om KONTROLL. Speciellt farliga, både för sig själva och andra, är kontrollberoende chefer. – En chef somvill kontrollera vad du gör hämmar din kreativitet och ansvarskänsla.Det finns forskning som visar att det även är olönsamt för företaget, säger EmmaPihl, som i slutet av februari utkommer med boken Let go! Bli fri frånditt kontrollbehov. Detta behov kan komplicera livet både hemma och på jobbet. Boken ger handfasta tips och övningar till alla som vill lära sig kontrollera sina kontrollbehov. En i raden av alla självhjälpsböcker? – Jag skulle hellre kalla det en instruktionsbok om hur man leder sig själv, vilket också är en formav ledarskap. När Emma Emma Pihl. Pihl inte skriver böcker är hon ute som föreläsare och coach för både individer och företag. Hon har sett baksidorna av kontrollbaserade ledarskap. – Det är vanligt att man får en ledarroll för att man varit operativtduktig. Men problemet ärom man i den rollen bara ser medarbetarna som sin egen förlängda arm och vill att de ska agera som man själv skulleha gjort. Lösningen är att lämna över och låtamedarbetarnahitta sina egna vägar, menar EmmaPihl. – Se ditt ledarskap som en coachning för medarbetare att bli bättre pådet operativa ändu var. Men blir det inte kaos om man släpper kontrollen, oavsett om det är hemma eller på jobbet? – Det gäller att lära sig skillna- den mellanvad man kan och inte kan kontrollera. Allt för många lägger ner allt för mycket tid på att fundera ut lösningar på problem som inte uppstått än, saker som inte har skett.Det är ett sätt att försöka styra och kontrollera framtiden.Men det ärmer effektivt att lägga energin på det som händer här och nu. Utveckling och kontroll är var- andrasmotsatser,menar Emma Pihl. – För att utvecklas måste du våga släppa kontrollen och gedig ini det oförutsägbara. Ulf Storm ulf.storm@jusektidningen.se 08/070-665 2924 9 RYGGSÄCK BLEV VERKTYG Emma Pihl är legitimerad sjuksköterska och fil kand i socialantropologi och nationalekonomi. Let go! Bli fri från ditt kontroll- behov är hennes tredje bok. En historia med negativa prestationskrav, ätstörningar och begränsad självbild har gett henne de verktyg som hon utnyttjar för att inspirera andra till framgång. HELST KOLLEGA MED STENBECK OCH LEVENGOOD Cristina Stenbeck, Mark Levengood och Mikael Persbrandt – dem vill vi helst ha på kontoret. Män och kvinnor har dock lite olika favoritkolleger. Männens topp tre är Cristina Stenbeck, Jennifer Aniston och 01/10 JUSEKTIDNINGEN Fredrik Reinfeldt. Kvinnornas är Mark Levengood, och på delad andraplats Cristina Stenbeck och Mikael Persbrandt. Kontorsbarometern har frågat tusen personer på uppdrag av Vasakronan. AMB Vem vill du själv sitta nära på jobbet? Kommentera! 36 MILJONER MOT HEDERSFÖRTRYCK Regeringen beslutade den 29 december att ge länsstyrelserna 36 miljoner kronor för att under 2010 främja och lämna stöd till insatser som motverkar hedersrelaterat våld och förtryck. Fördelningen baseras på länsstyrelsernas bedömningar av behovet i länen. Mest får Stockholm, 9 miljoner, och Skåne, 6,5 miljoner. Minst behov finns på Gotland, som får 70 000 och i Kronoberg som får 160 000.Totalt satsar regeringen 900 miljoner kronor under mandatperioden us TJÄNSTEMÄN FÅR HÖGRE PENSION Lägre avgifter till fondbolagen och därmed mer i pension till tjänstemännen. Det var målet med PTKs nya upphandling av fondförsäkringsdelen i tjänstepensionen ITP. PTK säger sig nu ha lyckats med sitt uppsåt. De utvalda bolagen är AMF, Danica, Handelsbanken, Nordea och SEB. uppsåt. – Sänkta avgifter betyder att framförallt yngre tjänstemän kommer få tusentals kronor mer i pension, säger Per-Olof Westerlund, pensionsexpert på PTK. US 15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=16">Jusek Sida 16 INTERVJUNNär enkatastrof inträffar ä</a> rdet nästanalltid VÄRST för de redan mest UTSATTA. Frånett vintrigtKarlstadrustarMajaHerstad på Myndigheten för samhällsskyddoch krisberedskapsvenska hjälparbetare med kunskaper som ska göra att jordbävningen intedrabbar HAITIS KVINNOR och barnvärre änden redan gjort. ”Genuskunskap livsviktigt” Sveriges främsta insats i Haiti nu är att bygga upp ett basläger för FNs personal i det katastrofdrabbade landet.Vilka genuskunskaper behövsdet där? – Det är extremt många hjälpinsatser som vill komma in i Haiti.En samordnad lösning för kontorsarbete och boende underlättar koordineringen av hjälpen.De som ska arbeta i baslägret är ju hjälparbetare frånmånga olika länder och kulturer, och även lokalanställda haitier.De svenskar som ska bygga lägret har fått specifika råd om vilka grupper som ärmest utsatta och hur de ska tillgodose människors behov så att alla kan känna sig trygga och arbeta effektivt. Det kan handla omallt från ordenlig belysning, säkerhetsarrangemang och separata hygienutrymmen för kvinnor och män till att göra det möjligt även för personer med funktionsnedsättning att verka effektivt. Är det verkligen genuskunskaper som behövs när folk kvävs under hoprasade hus? – Frågan är relevant, men svaret är att det är kunskaper som kan vara livsavgörande. I en räddningsinsats behöver man förstå hur folk rör sig för att veta var de befinner sig. Det lärde oss till exempel jordbävningskatastrofen i Pakistan 2005. Män och kvinnor fanns inte i samma hus. Dessutomkunde kvinnor som vistades inomhus utan sina traditionella täckande kläder vägra att bli räddade.Då är det viktigt att direkt ha filtar till hands som de kan skyla sig med. I etniskt segregerade samhällen kan räddningsmanskapet bara få råd att söka i vissa områden.Nu ärHaiti inte ett så segregerat samhälle, men kunskaperna är viktiga. 7 VAD HANDLAR DET OM? 12 januari Haiti drabbas av en jordbävning cirka 15 kilometer sydväst om huvudstaden Port-au-Prince. Ett par dagar senare uppskattas antalet hemlösa till tre miljoner av landets nio miljoner invånare. Uppgifteromomkomnavarierarmellan 50 000 och 200 000. 16 14 januari Svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, får uppdraget att bygga upp det basläger för 200 biståndsarbetare som ska koordinera och distribuera hjälpen, framförallt från olika FN-organ. Baslägret ska vara självförsörjande för att inte biståndsarbetarna ska ta resurser från lokalbefolkningen. 15 januari Två svenska it-tekniker kommer till Haiti, utsända avMSB. Uppgiften är att koordinera hjälpinsatsernas kommunikationmed omvärlden. Haiti. Dominikanska Republiken. 18 januari Två plan med svensk utrustning och personal anländer, det ena till huvudstaden Port-au-Princes av biståndshjälp hårt belastade flygplats, det andra till grannlandet Dominikanska republiken. Ett tredje svenskt plan är på väg över Atlanten.Totalt finns 20-25MSButsända svenskar i Haiti. JUSEKTIDNINGEN 01/10 Vilka kunskaper skickar du med de svenska hjälparbetarna? – Grundläggande information om köns- roller och situationen för utsatta grupper. I Haiti yrkesarbetar kvinnorna visserligen i hög utsträckning, men mest inomden informella sektorn. Juridiskt och politiskt har kvinnorna en svag ställning och sexualiserat våld är ett mycket stort problem.Haiti har varit politiskt instabilt och drabbat av flera naturkatastrofer och då har man sett att det sexualiserade våldet ökar, även i nära relationer.Det är viktigt att vår insatspersonal är medveten om det här för att till exempel nå målsättningen att ha könsbalans både bland vår egen personal och när vi rekryterar utifrån, till exempel lokalanställda. Hur vet du det här? Har du varit i Haiti? – Nej. Omdet finns tid så kan jag inför större insatser följa med på rekognoseringsresor för att kunna ge konkreta rekommendationer omhur insatsen kan anpassas för att nå olika grupper. Med en så här snabb insats går det förstås inte, utan det blir en skrivbordsstudie, där jag läser rapporter och pratarmed folk. USA har varit väldigt aktiva i Haiti och där finns en uppsjö av rapporter, inte minst med genusperspektiv.Det finns också många svenska organisationer som har samarbeten i Haiti.Men så här i början är det förstås svårt att få framnyanserad information om de som drabbats av jordbävningen. Har du erfarenhet avkatastrofarbete på plats? – Jag var i Sri Lanka under tsunamin. Jag jobbade som lärare i engelska för en liten buddhistisk utvecklingsorganisation.Så kom tsunaminoch det kom många internflyktingar till oss. Så jag började i en utvecklingsfas och fortsatte med humanitärt biståndsarbete. Märks det på jobbet i Karlstad att det inträffat en stor humanitär katastrof? – Ja, jättemycket.Det uppstår faktiskt en väldigt bra stämning och teamkänsla. Man prioriterar ner annat och fokuserar på stödet tillHaiti.Man får en slags positiv energi. Hur ser resten avdin vecka ut? – På fredag reser jag till Nigeria.MSB har ett projekt i tre västafrikanska länder där vi bygger upp Röda korsets katastrofhanteringsförmåga. Så jag har en del förberedelser att göra för den resan.Det kan ju också bli fråga om fler briefingar för personer som ska tillHaiti innan dess. Man måste vara väldigt flexibel i det här jobbet. Det är sällan som arbetsdagen slutar med att man har gjort det man hade att planerat att göra. Hur får man ett så intressant jobb? – Jag har en fil kand i genusvetenskap och statskundskap plus en europeisk master i humanitärt bistånd. Masterprogrammet finns vid olika europeiska universitet, i Sverige vid Uppsala universitet. Jag läste min första termindär, andra i Spanien och tredje i Sydafrika. Slutligen gjorde jag praktik vid Sida där jag jobbade med Räddningsverket. Där fick jag jobb och när Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten slogs ihop för ett år sedan kom jag till insatsenheten i Karlstad. Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070-665 2921
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=17">Jusek Sida 17 INGEN FÖRBEREDELSETID. Jordbävningen</a> inträffade på tisdagen och Maja Herstad höll sin första briefing för folk som skulle iväg för att bygga upp baslägret i Haiti på fredagen och för ytterligare en grupp på lördagen. 01/10 JUSEKTIDNINGEN FOTO: MARCUS BRYNGELSSON 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=18">Jusek Sida 18 Ansvarslösa INDIVIDUALISTEReller ins</a> pirerande ledare? Jonas Ekström frånGävle är chef, 80-TALISToch redoatt ta ansvarnär tusentals LEDARE GÅR I PENSION. Jusektidningenföljerhonomunderenovanligt lugnarbetsdagpåKronofogdemyndigheten. Men hans chefskarriärbörjade dramatiskt. TEXT: JENNY KALLIN I FOTO: LINDA FORSELL 18 JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=19">Jusek Sida 19 TEMA GENERATIONSSKIFTE UNG & CHEF 01</a> /10 JUSEKTIDNINGEN 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=20">Jusek Sida 20 TEMA GENERATIONSSKIFTE GLAD CHEF. Jo</a> nas Ekströms motto som chef är att må bra och att få andra att må bättre. J ag säger upp mig! När Jonas Ekströmhöll sitt första möte som teamledare för ett gäng delgivare påKronofogdemyndigheten i Gävle reste sig en man upp ur stolen och begärde att få sluta från sitt jobb, vilket han också gjorde. – Jag hade sattmig på kortsidan av bordet, som jag trodde att man skulle göra, och börjat informera omnya riktlinjer. Min första tanke var ’katastrof, vad har jag gjort’. Jag fick gåmed svansenmellan benen till min egen chef och berätta vad som hade hänt. Det har gått sju år sedan dess. Mötesrummet där dramat utspelade sig har byggts omtill öppet kontorslandskap. Jonas Ekströmär numera chef över en enhet med 68 anställda och har en plats i Kronofogdemyndighetens ledningsgrupp för summarisk process (verksamheten för fastställande av skulder där det inte finns någon tvist). En välskottad garageuppfart, pärmar i fina rader och en noggrant planerad arbetsdag tyder på att den unga myndighetschefen är en seriös och ordningsam person. Det stämmer.Men Jonas Ekströmhar också glimten i ögat och ett skrattsom smittar av sig. – Det är viktigt att ha roligt på jobbet, säger han och skrattet bubblar framnär han berättar om det misslyckade första mötet som ung oerfaren arbetsledare. Delgivarna var ovana vid att någon lade sig i deras jobb och han hamnade snabbt i en kortvarig förtroendekris. 23 år gammal,orädd och entusiastisk med nya idéer omhur verksam- FÖLJ MED JONAS EKSTRÖM PÅ JOBBET heten skulle organiseras och effektiviseras. Det dramatiska mötet har blivit en rolig historia. – Men då var jag chockad. Under några kalla dagar och nätter har Gävle bäddats in i fluffig yrande snö. Det ärmåndag morgon och klockan är tjugo i sju när Jonas Ekströmdrar ur kontakten till kupévärmaren. När han en kvart senare kliver in påKronofogdemyndighetens kontor i centrala Gävle sitter flera kollegor redan vid sina arbetsplatser och jobbar. – Kommer jag halv sju är det minst fem personer före mig. På huvudkontoret i Stockholmskontoret börjarmånga först vid nio. Med en examen i ekonomi frånGävle hög- skola fick Jonas Ekströmtvå jobberbjudanden, att bli butikschefsaspirant på Konsum 07:16 ”Vi är långt ifrån ett papperslöst kontor”. Enhetschefen Jonas Ekström delar ut post. 05.00 05: 45 Väckarklockan ringer. Katten Felix, som vill hamat, fungerar somlevande snooze. Knäckebröd och yoghurt till frukost. 20 06.00 07.00 06:54 Avsläppt utanför Kronofogdemyndigheten i Gävle av sambonEmma Estman som fortsätter till sitt chefsjobb på Coop. 07:30 Chattarmed en kollega i Örebro. 08.00 08:08 Svarar påmejl. Attesterar fakturor. ”Många namnunderskrifter blir det.” JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=21">Jusek Sida 21 TEMA GENERATIONSSKIFTE Gävleborg ell</a> er delgivare på Kronofogdemyndigheten med möjlighet att gå vidare och fåmer ansvar. Redan under högskolestudierna visste han att han ville bli chef, driven av viljan att påverka. Starten påmyndighetskarriären sammanföll med att Kronofogdemyndigheten gjorde en stor omorganisering. Jonas Ekström fick därförmöjlighet att varamed och bygga upp en verksamhet från början när han 26 år gammal blev chef över den norra delgivningsenheten. Trots diplom från kvalificerade chefs- kurser och personlighetstester som visade på goda ledaregenskaper kunde han inte komma ifrån att han hade betydligt mindre erfarenhet, både från yrkeslivet och det vanliga livet, änmånga av dem han blev chef över. – I början fick jag ta mycket hjälp av mer 8 erfarna kollegor.Det svåraste var att prioritera och veta hur mycket tid och energi jag skulle lägga på olika frågor, säger han. Med ett headset i ena örat och tio fingrar på tangentbordet inleder Jonas Ekström sin arbetsdag med att besvara mejl och att prata hockeymed en av delgivarna. Från sin plats längst bort i den öppna lokalen ser han att fler huvuden börjar stickaupp mellan skrivbordsraderna. Medarbetarnas förtroende för honom kan inte vila på hans ”många år i yrket”. Jonas Ekström har därför ägnat sina första årsom chef åt att bygga relationer och bli en pålitlig ledare. Positiva svar i arbetsmiljöenkäter är ett kvitto på att han har lyckats.Han tror på bra 80-TALIST Namn: Jonas Ekström. Född: 22 februari 1980. Jobb: Enhetschef för Kronofogdemyndighetens norra delgivningsenhet. Tjänar: 40 000 i månaden. Bor: I Gävle. Familj: Sambon Emma Estman och katten Felix. Utbildning: Fil kand i ekonomi vid Högskolan i Gävle. kommunikation och delaktighet.Men vissa saker har varit svårare än andra. – Mycket av chefens uppdrag handlar om att hantera människors livssituationer,som skilsmässor till exempel.Det kan det vara svårt att vara förberedd påsom 26-åring. Kraven som han ställer på sig själv som 9 10:00 Tekniskt strul, sedan telefonmöte med teamledarna. 09.00 08:30 Telefonkonferens med ledningsgruppen. På ärendelistan, personlarm och delgivning till senildementa. 01/10 JUSEKTIDNINGEN 09:20 Kaffepaus. 10.00 9.50 ”Kanonbra! Ger feedback på arbetsplanen för 2010. 10.40 Svarar på brådskande mejl. 11.00 11:30 Glöggfika. 12.00 12:00 Viltgryta och lingondricka på restaurang Brända bocken, (79 kronor). 21
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=22">Jusek Sida 22 TEMA GENERATIONSSKIFTE 9 chef sträck</a> er sig långt utanför arbetstid. Åter igen handlar det omtrovärdighet och vikten av att få behålla medarbetarnas förtroende. – Som chef är jag en förebild, både på och utanför jobbet. Men jag har inga problem med det, det passarmig alldeles utmärkt. Han håller inte med omatt 80-talister saknar ledaregenskaper och är ovilliga att ta ansvar, som vissa påstår. – Det kommer alltid att finns människor som vill leda och bli ledda. Däremot tror han att den yngre generatio- nen kommer att förändra arbetslivet, precis somtidigare generationer satt sina avtryck med nya attityder, värderingar och ideal. Hur kommer framtidens arbetsliv att se ut? – Största skillnaden blir att vi får mer jäm- ställda arbetsplatser med fler kvinnor som chefer. Vad är den mest märkbara skillnaden mellan dig och dina kollegor födda på 40-talet? – Att jag är uppväxt med internet. Norra delgivningsenheten, som Jonas Ekström är chef över, har verksamhet frånNyköping i söder tillLuleå i norr. Därför sköts mycket av kommunikationen via mejl och chattprogram. Som ung chef frånden ständigtuppkopplade generationen måste han tahänsyntill att alla medarbetare inte är lika it-vana. Justden här dagenärdet allmäninfluensavaccineringpå Gävlekontoret. Innan en av de äldre delgivarna lämnar byggnaden för att åka ut och göra ett hembesök frågar Jonas Ekström om han läst mejletomvaccinationen.Och det har han. – Kanonbra! Trots att Jonas Ekström bidragit till att sänka medelåldern på Kronofogdemyndigheten genom att rekrytera unga teamledare till sin 15:45 Lägger in statistik över delgivningenhetens ärendeutveckling, ökar för varje år. 13.00 13:06 Känsligt telefonsamtal i kontorets tysta rum. 14.00 15.00 14:48 Kaffepaus. Zoegas, inte Gevalia i kaffemaskinen som man skulle kunna tro. 22 16.00 16:10 Ärenden på stan. Köper julklappar till sina teamledare. JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=23">Jusek Sida 23 TEMA GENERATIONSSKIFTE 8 FRAMTIDENS </a> CHEFER? 6 av 10studenter vill inte bli chefer. 4 av 5 vill varamed och bestämma. Studenternas karriärmål; 1. Trygghet. 2. Balansmellan arbete och fritid. 3. Flexibilitet. Källa: Studentmedia som våren 2009 ställde frågor om arbete och arbetsliv till 12 000 unga akademiker, studenter och gymnasieelever. HIPO Highpotential.En nyckelpersonsomi jämförelsemedden genomsnittlige chefenärmer bestämd, oberoende, optimistisk, flexibel, socialt kompetent ochhögpresterande. ROLIGT PÅJOBBET. Jonas Ekströms skratt är smittsamt och han ser till att skratta mycket på jobbet. Företaget Microsoft försöker varje år definiera fyra procent av sinamedarbetare somHipo:s. Källa: Sandahl partners 17:30 Middag, salladmed couscous och quorn. Jonas brukar lagamaten, Emmadukar. 20.30 30 minuter på löpbandet, sedan bastu med katten Felix somälskar värme. Somnar kvart över elva efter en snabb titt på text-TV. 17.00 17:00 Rundvisning i nya huset, är extra glad för sitt tvättnedkast somleder från andra våningen ända ner till källaren. 01/10 JUSEKTIDNINGEN 18.00 19.00 19:00 Kvällsjobb – ”eftersom det var match i helgen blir det ingen innebandyträning i kväll”. 23 20.00 enhet säger han att ålder spelar liten rollnär hananställer. – Framför allt handlar det om att hitta en mix av personligheter som kompletterar varandra på ett bra sätt. Just personlighetstyper verkar vara ett lika naturligt samtalsämne som hockey, väder och semesterresor till Thailand under fikarasten iGävlekontorets gemensamma lunch– och fikarum.Kaffemaskinen surrar. Gevaliafabriken ligger på andra sidan Gävleån, men här serveras Zoega. Jonas Ekström ställer kaffekoppen på bordet och lutar sig nöjd tillbaka i soffan och lyssnar på samtalet omkänslosamma, logiska, inåtvända och utåtriktade personlighetstyper. Sedan två år tillbaka har han och de andra cheferna jobbat aktivtmed grupputveckling. Medarbetarna har fått analysera sina starka och svaga sidor med hjälp av personlighetstestetMyers Briggs. Målsättningen är att bygga teamdär man utnyttjar människors olikheter. Upplägget passar Jonas Ekström perfekt.Han är intresserad av människor och energinivån höjs i rummet när han sträcker på sig och beskriver hur inspirerad han blir av att se andra människor utvecklas och gå vidare mot nya mål. Enledares främsta uppgift är att skapa för- utsättningar för andra att växa och må bra. Dåmåste man ha koll på sig själv, sina egna styrkor och svagheter, konstaterar Jonas Ekström. Själv är han enligt Myers Briggs en typisk ENTJ–person; Logisk, ser helhet istället för att fastna i detaljer, snabb till beslut och extrovert. – Ibland önskar jag att jag hade en tejpbit 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=24">Jusek Sida 24 TEMA GENERATIONSSKIFTE 9 över munnen</a> . Men samtidigt är jag aldrig rädd för att ändra ett beslut, säger han och skrattar. Klockan är tolv. Det är dags för ”effektivitetslunch” på restaurang Brända bocken. Under den fem minuter långa promenaden från kontoret till Stortorget berättar Jonas Ekströmoch teamledarkollegan AnnaÅströmhur deras luncher brukar se ut. Oftast pratar de jobb, hur arbetet inom delgivningsenheten kan förändras och förbättras.Annars hittar de något annat i sin omgivning som kan organiseras på ett bättre sätt – kön till lunchserveringens salladsbord till exempel.Därav namnet ”effektivitetslunch”. – Jag tänker och leder på det sättet, jag vill effektivisera och hitta smarta lösningar, förklarar Jonas Ekströmi sorlet från hungriga lunchgäster. Men den här lunchen ägnas mest åt roliga historier från den senaste teamledarträffen. Gruppaktiviteten bestod av hinderbana genom ett mörkt och iskallt träsk. Tanken var att de olika lagen skulle ta sig torrskodda från start tillmål med samma teamkänsla som Jonas Ekströmvill ska genomsyradelgivningsenheten. Som chef är han mån omatt leva som han lär. Men tävlingsmänniskani honom gick inte att hålla tillbaka där i träsket, berättar han, och minns den fuktiga sumplukten i håret och kläderna efter rejäla bad i lera och iskallt vatten. Nublirhan kalllad Shrek av retsamma kollegor, efter det gröna animerade träsktrollet i filmen Shrek. Ett utryck som den unga myndighetschefen ofta använder är ”kanonbra”. Antingen i början eller i slutet av en mening. När en medarbetare vill ha feedback och Jonas Ekström har synpunkter säger han ofta ”kanonbra” innan han säger ”men”. Chefsstolar snart tomma Nästan var femte svensk chef är över 60 år. Behovet av nya ledare verkar bli generationsväxlingens riktigt stora utmaning och konkurrensen om nya chefsämnen hårdnar. Med ålder kommer erfarenhetoch mer ansvar på jobbet. 40-talisterna är enstor grupp på arbetsmarknadenochlämnarmånga chefsstolartommanär de går i pension. Många arbetsgivare har hittills upplevt generationsväxlingen som något positivt. – Verksamheter har vitaliserats, säger Roger Vilhelmsson, nationalekonom på Arbetsgivarverket. Men att få framnya ledare verkar bli ett störreproblem. – Jag vill inte måla krigsrubriker,men det här blir den stora utmaningen med generationsväxlingen. Utmaningen ligger i att många chefer ska ersättas på kort tid. Jusektidningens kartläggning visar att nästan var femte svensk chefnår pensionsåldern inomfem år. Enligt siffror frånArbetsgivarverket finns arbetsplatser, som Sjöfartsverket och Transportstyrelsen, där en fjärdedel av cheferna har mindre änfem år kvar tillpension. Konkurrensen omnya potentiella leda- re har ökat. I en undersökning gjord bland medlemmar i chefsorganisationen Ledarna svarade 46 procent av de tillfrågade cheferna inom offentlig sektor att de under förra året hade svårt att rekrytera nya chefer. Hälften ”Jag vill inte måla krigsrubriker, men det här blir den stora utmaningen med generationsväxlingen.” Roger Vilhelmsson, ekonom på Arbetsgivarverket. trodde att det skulle bli ännu svårare under de närmaste tre till fem åren. – Problemet är större i den offentliga sektorn, men finns absolut även på den privata 24 JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=25">Jusek Sida 25 TEMA GENERATIONSSKIFTE Under dagens </a> känsligaste samtal, som gäller en omplacering på grund av samarbetsproblem, håller han sig tydlig, trevlig och lugn. I telefonmötet med ledningsgruppen skärper han rösten och sitter tungt tillbakalutad med armarna i kors. Diskussionen handlar om inköp av personlarmtill delgivarna. Jonas Ekströmupprepar envist sina argument, övertygad omatt hans eget förslag är det minst kostamma och mest effektiva. När han inte är på resande fot ägnar hanmycket arbetstid åt telefonkonferenser under en lysrörslampa i en röd fåtölj i kontorets ”tysta rum”. Diskussionen om personlarmdrar ut på tiden. Jonas Ekströmbyter ställning och fortsätter sakligt repetera sina argument. Samtalet avslutas i oenighet, ändå säger han ”kanonbra” innan han säger ”hej” och lägger på luren. Trots att han inte tycker om generaliserande jämförelser mellan40-talister och sin egen generationhåller Jonas Ekströmmed omatt beskrivningen av den typiska 80-talisten, som söker utvecklingsmöjligheter på bredden och vill ett roligt liv med balansmellanarbete och fritid, faktiskt stämmer med hur han själv vill leva. 100000 chefer av totalt 500 000 chefer på hela den svenska arbetsmarknaden kommer att nå pensionsålder innan 2014 uppskatar organisationen Ledarna. sidan, säger Freja Annamatz, informationsansvarigpåLedarna. Förutom att nya chefer ska framsnabbt oroar sig många arbetsgivare för den yngre generationens nya krav på frihet och flexibilitet. Svante Randlert, vd på employer brand-företaget Academic comunication, går så långt som att säga att 80-talister och deras yngre kollegor inte är intresserade av att ta ansvar som chefsjobben ser ut i dag. – Deunga villhamer balansmellanarbete och fritid. Därför vill de inte bli chefer. Det blir en stor utmaning för arbetsgivarna att anpassa sig efter den nya kultursom 80-talisterna kommer ifrån. I en utredning slår Statskontoret fast att Han och sambon Emma Estman har nyligen köpt ett hus med ett finurligt tvättnedkastsom leder hela vägen ner till källaren frånandra våningen. Dehar en katt som heter Felix.De gillar att resa. Jonas Ekströmkan gärna tänka sig att vara pappaledig någon gång i framtiden och missar helst inte innebandynpåmåndags– och onsdagskvällarna. Hans drömresmål är Sydamerikas regnskogAmazonas.Men något drömchefsjobb har han inte. – Nej. Jag vill utvecklas som person och det är viktigt att jag trivs. Men jag tänker inte att jag måste hoppa upp ett pinnhål. J myndigheterna kommer att klara chefsförsörjningen i framtiden.Men det kommer att kräva ”ett övergripande förändrings– och utvecklingsarbete”, skriver utredarna. Åtgärder är på gång.Under året kommer bland annat Kronofogdemyndigheten att påbörja ett arbete med att stärka sitt varumärke för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. EnligtCaroline Olsson, ledarskapsstrateg på Sveriges kommuner och landsting (SKL), pågår ett liknande arbete i många landsting ochkommuner. – Det handlar inte baraom att ha en tjusig fasad.Deungasom kommer ini verksamheten måste fåmöjlighet till karriär och utveckling. Vi har många fördelar, men måste bli bättre på att tala om det, säger hon. Inom Försäkringskassan ärmer än40pro- 8 SÅMÅNGA CHEFER ÄR ÖVER 60 ÅR Kommun: 17 procent, över 55 år 38 procent. Landsting: 16 procent, över 55 år 38 procent. Statligamyndigheter: 18 procent, över 55 år 36 procent. Se chefernas ålder per myndighet på jusektidningen.se. Källa: SKL, Arbetsgivarverket. Siffrorna bygger på undersökningar där definitionen av begreppet ”chef” varierar och ska därför ses som ungefärliga, läs mer på webben. cent av cheferna över 55 år. Där startas under våren för första gången ett myndighetsövergripande chefsrekryteringsprogram för att hitta nya talangfulla ledare. J 01/10 JUSEKTIDNINGEN 25
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=26">Jusek Sida 26 ARBETSLIV Var rädd om kroppen om du </a> FLYTTAR JOBBET från kontoret.Hemmet kan varamysigt, kaféetomväxlande och flyget effektivt, men är ERGONOMISKA KATASTROFER. Sjukgymnasten Pia Mosten granskar it-arkitekten Mille Bessös alternativa arbetsplatser. TEXT: HELENA LINDH I FOTO: SANDRA PETTERSSON Sitt fi ntpåfi ket J Så räddar du din rygg obbar man hemma mer änett par timmar om dagen tycker jag att man ska se över sin hemarbetsplats, säger Pia Mosten. Hon är ergonom och sjukgymnast och arbetar påCommodia, ett företag i Jämtland som arbetar med lokal företagshälsovård. Mille Bessö, it-arkitekt, ären van distans- arbetare som tänkt till kring just sitt hemmakontor. – För mig som jobbar myckethemma och ofta på udda arbetstider, är det viktigt att ha en bra arbetsplats.Det är annars lätt att bli sittande med datorni soffan. Han har i drygt tio år arbetat för en stor koncern, spridd över hela världen. Som it-arkitekt har han ansvar för att implementera it-system som på koncernnivå. I skrivande stund ärhan i färd med att byta till ett jobb som projektledare på ett mindre företag. Resorna blir färre, men arbeta i hemmet kommer han att fortsätta göra ibland. – Jag ser bara fördelar med ett flexibelt jobb. Som småbarnsförälder är det viktigt att kunna jobba när tillfälle uppstår, säger han. Pia Mosten ser flera bra inslag i Mille Bessös arbetsrum,men också en hel del att förbättra. – Han har bra höjd på skrivbord och stol och ett ergonomiskt tangentbord, men sitter långt från bordet. Att han byter till en annan stolnär han läser är bra.Han behöver mer stödför underarmarna för att minskamuskelspänningen i axlarna och han vbör höja bildskärmarna något för nackens skull. Han behöver också ställa in stolen, så att han får bättre stödför ryggen. Pia Mosten. Att ha två bildskärmar kan enligtPia Mos- ten vara bra, något som Mille Bessö håller med om. Under långa perioder har Mille Bessö rest mycket, både kortare resor inomEuropa och 26 JAVAONT. Ett litet runt kafébord är inte bra. Om möjligt ska man välja det största bordet man kan hitta och helst ett bord med rak framkant.Man måste kunna vila underarmarna mot bordet.Om man har externt tangentbord och mus med sig kan man låta datorn stå på några böcker så att skärmen kommer högre upp. Ett alternativ kan vara att ställa sig vid en bardisk och jobba, så får man variation i arbetsställningen. längre resor till särskiltUSA.Enbärbardator följer alltidmed på resorna. – Jobbarman mycketmed bärbar dator är det bra att ha ett externt tangentbord och mus att koppla in, säger Pia Mosten. Hon visar en hållare för bärbara datorer som gör att skärmen kommer högre upp. – Det faller på sin egen orimlighet att ta med externt tangentbord eller ställning för laptopen. Jag brukarhamed mig trådlös mus och om jag är länge på samma ställe brukar jag låna en större skärm, säger Mille Bessö. Att få till en bra arbetsmiljö i ett flygplan eller på tåg ser Pia Mosten som svårt. – Det bästa är att variera ställning ofta och JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=27">Jusek Sida 27 Ett ergonomiskt tangentbord är bra. </a> Detta är böjt så att det sluttar uppåt i mitten, vilket ger enmer naturlig ställning för handen. Mer stöd behövs för underarmarna. MYCKET ATT TÄNKA PÅ. Bra att Mille har två bildskärmar.Som högerhänt ska man ha ljuskällan på vänster sida, som Mille har. Jag saknar en dokumenthållare. Den ska stå nära intill skärmarna och på samma höjd till vänster om dem eller svagt lutande framför den centrala skärmen. Skärmar och tangentbord bör flyttas längre in på skrivbordet för att göra plats att vila underarmarna mot bordet. Han skulle också kunna hänga ett underarmsstöd på bordet. Stolen ska rullas närmare bordet och ryggstödet ställas in så att det verkligen ger ryggen stöd. Ett vitt skrivbord kan vara för ljust och ge reflexer för ögonen som inte är bra. Det är också viktigt att tänka på avskärmning av infallande ljus från fönster. På flygplan får man inte till en bra arbetsställning. Antingen har man datorn i knät och får böja för mycket på nacken, eller så får man upp datornmed hjälp av en kudde eller väska och saknar istället stöd för armarna. Här gäller det att variera ställning ofta. 8 att göramånga små pauser. Är det något man behöver läsa är det bättre att skriva ut det på papper innan resan änatt läsapådatorn. Variation är något hon återkommer till. Dethandlar inte bara om att byta sittställning, utan också om att resa sig upp, taen kort promenad eller att luta sig bakåt och blundaen stund. 01/10 JUSEKTIDNINGEN Jusämre arbetsställning, desto viktigare att tapauser och variera sig,säger Pia Mosten. J LÄS MER OM ERGONOMI Så jobbar du smärtfritt till pensionen. jusektidningen.se. Sökord: Smärtfritt. VARIERA DIG Fem råd för den alternativa arbetsplatsen: 1. Variera dig! Sittställning, arbetsuppgift, vad ögonen vilar på – allt behöver varieras och det ofta. 2. Sitt rätt! Fötterna ska vila stadigtmot golvet och stolen ska ge stöd för ryggen. 3. Avlasta underarmarna och därigenomaxlarna! Det kan ordnas genom stolens armstöd, skrivbordet eller ett särskilt underarmsstöd somkan fästas på skrivbordet. 4. Lär dig kortkommandon i stället för att använda mus eller byt hand förmusen! 5. Bildskärmens övre del ska vara i ögonhöjd, det blir vilsammare för ögonen och man motverkar ”gamnacke”. 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=28">Jusek Sida 28 PORTRÄTTET IVAN DAZA Som en arbetsli</a> vets Jamie Oliver rusar Ivan Daza fram, påstridigt positiv och offensivt övertygad om att allt går att förändra till det bättre. Först startade han BLATTEFÖRMEDLINGEN. Nu satsar han på långtidsarbetslösa. Så mycket ENTREPRENÖR att han till och med har gjort en skriftlig överenskommelse kring sitt egetFÖRÄLDRASKAP. TEXT: JENNY KALLIN IFOTO: YLVA SUNDGREN ”Densom vill mest lyckas” Klockan åtta en gråmulen torsdagsmorgon är det företagarfrukost i Järfälla utanför Stockholm. Dagens gäst, IvanDaza, slukar snabbt en fralla med sallad och korv, noga med att inte missa inledningstalaren, kommundirektör Anders Major. – Omhan berättar något spännande lokalt vill jag hakapådet i mitt föredrag, förklarar Ivan Dazamed fingrarna på tangentbordet, redo att göra ändringar direkt i sin powerpointpresentation. Men kommunalrådet talar baraommotorvägar och nya påfarter när han pratarmöjligheter och framtid.Framtid för IvanDaza är ambitiösa blattebrudar och envisa invandrade entreprenörer. ”Fortfarande har ingen börjat tillverka barnmatsburkar med halalkött. Vem av er ska göra det?” Ivan Daza väcker sömniga entreprenörer under en av sina föreläsningar. Ivan Daza är född i Bolivia. Uppväxt i England och Sverige.Han kom till Stockholm som treåring med sin pappa som var diplomat och mamma som var flygvärdinna. Under uppväxten såg han sin mamma avancera frånflygvärdinna till sekreterare till chef över en hel avdelningmed manliga ingenjörer påEricsson. Mammans målmedvetenhet har präglat honom, trorhan själv. – Hon har gjort precis vad hon har velat.Vill man så kan man.Den som villmest lyckas, men du behöver också ett vissmått av tid. Själv är han utbildad byggnadsingenjör men har framför allt jobbat med försäljning och utveckling inomit-branschen, både som anställd och egenföretagare. På hans långa cv 28 finns även en tid som projektledare för ett återuppbyggnadsprojekt efter tsunamini Thailand. Nu står det inspiratör och förändringsagent på IvanDazas visitkort. Ett av hans motton tonar fram i ljuset från dataskärmen:Endastdöda fiskar flyter medströms. Mångfaldför IvanDaza är att tänka annorlunda. Integration är att kombinera det bästa av allt. Tillsammans kan det bli en bra affärsidé. – Som ett tacoskalmed platt botten. Slabbig god mexikansk mat och svensk ordning och reda. Blattar sitter inne med specialkunskaper som skulle kunna hjälpa svenska företag att etablera sig i länder där Sveriges befolkning bara motsvarar en större stad, förklarar Ivan Daza för den morgonpigga församlingen som sitter och lyssnar påhans föredrag i Järfälla. Nysvenskarna utgör också en stor inhemsk marknad, ibland med särskilda behov. – Fortfarande har ingen börjat tillverka barn- matsburkarmed halalkött,vem av er ska göradet? Entreprenörerna i lokalen vaknar till. Trött på den negativa rapporteringen i media om arbetslösa invandrare fick Ivan Daza idén att starta Blatteförmedlingen. Nu, tre år senare, 9Forts s. 30. JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=29">Jusek Sida 29 8 IVAN DAZA. Ålder: 40. Yrke: Driver</a> Blatteförmedlingen och Jobbfabriken somfinns i Stockholm, Norrköping, Malmö och Helsingborg. Bor: Lägenhet på Gärdet i Stockholm. Familj: VincentMaximo, två år, och en flickvän. Utbildning: Byggingenjörsexamen, kurser i försäljning- ochmarknadsföring på RMI Berghs. Karriär: Brokig. Flera anställningar, framför allt som säljare inom IT-branschen. Demokratikonsult. Egenföretagare inomIT, utbildning och entreprenörskap. Lön: Varierar, men under 30 000. Hobby: Att förutspå framtiden. 01/10 JUSEKTIDNINGEN 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=30">Jusek Sida 30 ANNORLUNDA PERSPEKTIV. Ivan Daza kal</a> lar arbetslösa för ”konsulter”, tycker att mångfald är synonymt med affärsnytta, arbetslös är lika med outnyttjad arbetskraft. Och han börjar få gehör för sina idéer, bland annat från arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. 9 har hundratals jobb förmedlats via hans arbetsförmedling som främst vänder sig till invandare. IvanDaza har även satsat stort på att jobba opinionsbildande och fungera som förändringskonsult åt företag,organisationer och beslutsfattare. Han tycker att hans viktigaste budskap börjar gå fram, att mångfald är synonymtmed affärsnytta.Nuhar han istället ett nyttmeddelande till omvärlden, att arbetslös är lika med outnyttjad arbetskraft. ”Nu vill jag vara en röst för alla som inte får jobb, en fråga jag tänker driva på ett nytt och kreativt sätt.” Ivan Dazaom vad han vill uppnå med med Jobbfabriken. För att få respons på sina idéer tog han kontakt med arbetsmarknadsminister SvenOtto Littorinvia Facebook.Nu driver Ivan Daza ett nytt projekt sedan slutet av sommaren, Jobbfabriken, som finansieras avArbetsförmedlingen och arrangerar aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantins fast tre. Syftet är att långtidsarbetslösa och utförsäk- rade ska motiveras och engageras och förhoppningsvis hitta vägar till ettnytt arbete. – Nu vill jag vara en röst för alla sominte får jobb, en fråga jag tänker driva på ett nytt och kreativt sätt, säger IvanDaza. Jobbfabrikens nya lokaler i Stockolmligger i 30 Nybohov, berget i Liljeholmen med utsikt över city. Landmärken som stadshuset, Globen och Söder torn påMedborgarplatsen sticker upp ur den brokiga stadsmattan utanför fönstret, en inspirerande utsikt som signalerar utrymme ochframtidstro. Innan lunch håller Ivan Daza morgonens föredrag igen, men nu till en ny grupp åhörare som står betydligt längre från arbetsmarknaden än frukostträffens entreprenörer. Budskapet är lika positivt. Arbetslös är synonymtmed outnyttjad arbetskraft. Flera lyssnar intresserat, några ser bara trötta ut. Men när föreläsningen är slut har IvanDaza i alla fallnågon gångunder det positiva föredraget lyckats väcka allas uppmärksamhet och intresse. De långtidsarbetslösasom ska aktiveras kallar han ”konsulter”. I ”team” ska de ta sig an olika uppdrag. Ett projekt som deltagarna kan välja att enga- gera sig i, omde inte har egna idéer, har Ivan Daza döpt till Livsboken.Han fick idén när han besökte sin cancersjuke far på ett äldreboende och insåg hur många gamla det finns som sitter JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=31">Jusek Sida 31 ensamma med ett helt liv fullt av er</a> farenheter att berätta om. Desom engagerar sig i projektet åker runt till olika äldreboenden, gör intervjuer och dokumenterar livshistorier.De gamla får sedan sin egen bok som de kan dela med sig av till släktingaroch vänner. Ryktethar spridit sig. Nuhar en person på hel- tid ansvar för att sköta kontakten med alla äldreboenden som vill att Jobbfabrikens konsulter ska komma dit. IvanDaza verkar se projektet som enmöjlig- het att hjälpa andra samtidigt som han får se sin egen idé bli förverkligad. Varför vill du göra just det här? - För att jag gör det jag trorpåoch vill fokusera på det som känns viktigast, annars får det vara. Hade jag bara velat tjäna pengarhade jag startat en pokersajt eller något annat meningslöst. Intervjun med Ivan Daza sker först under en kvartslång taxiresa och sedanunder en lunch påNybohovs pizzeria. Han svarar noga och engagerat men samtidigt lite irriterat på frågorna. Hans tid är värdefull.Han vill hela tiden vidare. Tror du att människor kan bli skrämda av dig för att du är så driven? – Ja säkert, säger han och skrattar. Inspiratör eller provokatör. Så länge han får människor att tänka i nya banor ärhan nöjd. Jantelag, rädsla och oskrivna regler bryrhan sig inte om. Så länge människor tar hand om varandra och gör sitt bästa tycker han att allt ska vara tilllåtet. Det mest konservativa i samhället, familjebildandet,har han också gjort på sitt eget sätt. Efter ett misslyckat äktenskap och flera kärleksförhållanden som inte varade längre äni genomsnitt två år bestämde sig IvanDazaoch en före detta flickvän för att skaffa barn ihop. Nu delar de vårdnaden om snart två år gamla Vincent Maximo. - Jag utgick ifrån att vi skulle bli bra föräldrar, ge hundra procent kärlek och kunna samarbeta kring vårt barnoavsett omständigheter. Det låter nästan som en affärsuppgörelse? – Det handlar om vad som är bäst för mitt barn. Men vihar en skriftlig överenskommelse. J FLER PORTRÄTT PÅ WEBBEN Vi har träffat demest intressanta människorna. Ingrid Bonde (AMF), Karin Petterson (S) och Cecilia Malmström (Fp) är några av dem som vi skrivit om. Läs porträtten på jusektidningen.se. Glöminte att säga dinmening – lämna en kommentar. 8 IVAN DAZA OM... …blattar Ord med många betydelser. Stolthet, glädje eller nedvärdering. Oavsett ofta en outnyttjad potential. …mångfaldsplaner Riv den, släng den. Det man ska göra är att skapa en affärsplan och fråga sig ”vad tjänar vi på att återspegla våra kunder”. …arbetsmarknadenom10år Mycketmer integrerad.Mångfald är en självklarhet. Företag som inte insåg detta i tid är utslagna. 01/10 JUSEKTIDNINGEN 31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=32">Jusek Sida 32 OMVÄRLDSBEVAKARE Yrkesroll: Omvärlds</a> bevakaren skaffar och sammanställer information om omvärlden, viktig för den egna organisationen. Omvärldsanalytiker är en snarlik titel. Då ingår oftamer av analys och att försöka förutspå trender. Att arbetamed olika former av omvärldsbevakning blir en allt vanligare arbetsuppgift för samhällsvetare inom såväl privat som offentlig verksamhet, enligt Saco. Utbildning: Inga generella krav på utbildningsbakgrund. Samhällsvetare och ekonomer är dock vanliga i yrket. Det finns även högskolekurser i ämnet, bland annat i regi av Lunds universitet. Även forsknings- och konsultföretaget Kairos Future ger kurser i omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Lön: Statlig sektor 29 000 - 51 000, medellön 40 500.Privat sektor 29 000- 50 000,medellön 39 500. (Statistiken bygger på ett fåtal individer). 32 JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=33">Jusek Sida 33 SPANARE När alla bitarna är på plats</a> ochBILDEN ÄR KLAR. Då är omvärldsbevakare Ann-Marie Strand nöjd.Metaforiskt beskriver hon sitt jobb som att läggaPUSSEL. Metoderna för att nå resultat är en blandning av journalistiskt RESEARCHARBETE och akademiskt uppsatsskrivande. TEXT: ULF STORM I FOTO: TOMAS OHLSSON Hennes vardagliga omvärld rent fysiskt består av ett kontorsrum iChalmers administrationsbyggnad.Denna vintermorgon lyser Göteborgs-Postens ekonomisajt blå på skärmen bredvid fotografiernaav de tre barnen. Ann-Marie Strand bjuder på kaffe och hembakat.Utanför fönstret gnistrar en isigbergskant. Hon har en magisterexamen i nationalekonomi och vägen hit tillChalmers tekniska högskola har varken varit rak eller självklar. Kanske finns det ingen sådan bana för en omvärldsbevakare. Däremot är Ann-Marie Strand pådet klara med vad som en gång väckte hennes nyfikenhetpå skeendena i omvärlden. – Jag växte upp med att man skulle läsa flera tidningar till frukost samtidigt som radionvar på. Och senare på dagen fanns vissa heliga tider, kvart i fem till exempel,Dagens ekosnyhetssändning. Hon berättar att det var pappa Melker Strand, lärare på Journalisthögskolan och senare även S-politiker, som lät nyhetsflödet styra de dagliga rutinerna. – I dag är jag inte lika beroen- de av rutiner och klockslag. Allt finns ju pånätet hela tiden. Google och andra sökmotorer, internaoch externa databaser samtde stora dagstidningarna ärnågra av hennes dagliga arbetsredskap och källor. – Jag inhämtar information, sammanställer, ställerolika källor mot varandra. Alltmåste ses med kritiskaögon och olika källor behandlas olika.Det är lite som att skriva uppsats eller som att göra journalistiskt researcharbete. 10/09 JUSEKTIDNINGEN Varför behöver Chalmers omvärldsbevakare? – Mycket handlar om fund- raising. Skolan söker hela tiden nya samarbetspartners, donatorer och sponsorer, både företag och privatpersoner. Då måste först grundlig research göras. Vilka sitter i bolagets styrelse till exempel?Vilka uppgifter har de? Intressen?Är några av dem kanske chalmerister? Göteborgsvintern visar sig från sin sämsta sidamed en råfuktig kustvind som får två minusgrader att kännas som 20när vi lämnar administrationsbyggnaden och går över Chalmersplatsen. Volvofoa- jén, Scaniasalen och en rad andra namn inne i högskolan avslöjar donatorernas identitet. – Donatorer om jag till exempel skall göra research på någon industriperson eller företagsledare som ska komma hit omnågra veckor. Men ibland kan jag få uppdrag som helst skall varaklara under dagen. Hon vill inte kalla sina slutpro- dukter för rapporter. – Det blir olika dokument helt enkelt, ju kortare desto bättre. I Ann-Marie Strands dagliga ”Jag växte upp med att man skulle läsa flera tidningar till frukost samtidigt som radion var på.” Ann-Marie Strand, 42, om var hennes nyfikenhet på omvärlden kommit från. blir allt viktigare. Statsanslagen räcker heltenkelt inte till. Inne i det nya kårhuset berät- tar Ann-Marie Strand att bygget finansierats till stor del av donationer. En hel vägg upptas av namn på givmilda personer och företag. Ann-Marie Strand jobbar påChalmersKommunikation och marknadsavdelning. Uppdragen får hon bland annat frånCRO,Chief Resource Officer, som är ansvarig för näringslivsrelationer,och från Fundraisingkoordinatorn, som jobbarmed potentiella enskilda donatorer. – Ibland har jag lång tid påmig, rutiner ingår också att producera ett internt nyhetsbrevmed länkar till relevantanyheter.Mottagare är cirka 300 av de drygt 2 000 anställda på högskolan.Nyhetsbrevet ska vara klart att sändas ut klockan tio varje vardag och innehåller huvudrubrikerna Chalmers, näringsliv,universitet/ forskning,politik samtövrigt. För att kun- na klara detta börjar AnnMarie Strand scannaav omvärlden vid åttatiden. Vilka egenskaper krävs hos en omvärldsbevakare? – Nyfikenhet på omvärlden förstås och att acceptera att stå i bakgrunden. Jag levererar ju hela tiden underlagmen står aldrig i rampljuset själv och presenterar något. Det finns inget som är tråkigt med jobbet, säger Ann-Marie Strand efter en stunds betänketid.Hon ger ett harmoniskt och eftertänksamt intryck. Ett guldkorsomhalsenvittnaromhennes kristna tro ”en viktig del av min identitet”. Hennes lugna utstrål- ningbekräftar den bildhon ger av sig själv som en person som helst undviker rampljuset. Även om hon gärna nyfiket betraktar vad som finns där. Ann-Marie Strands väg till yrket gick via förvaltningslinjen med inriktning på samhällsekonomiskt utredningsarbete och sedan specialisering på nationalekonomi. Hon gjorde sitt examensarbete på Sida”medan jag funderade påmeningenmed livet”.Blandtidigare arbetsgivare finns Försäkringskassan,Vägverket och Nutek. Som nybliven småbarnsmamma vid sekelskiftet kände Ann-Marie Strand hemstadens lockelse. Så Nutek i Stockholm fick bara ett och ett halvt år av hennes yrkesliv medan Chalmersi Göteborg nufått tio. Hon har en omvärldsbevakan- de kollega påChalmersoch för ett år sedan upptäckte de Nätverket omvärldsanalys i statsförvaltningen, som ordnar möten och föreläsningar. – Det är givande att träffa andra i samma yrkesroll.Alla har liknande metoder ävenom verksamheternaärheltolika. Det finns även högskoleutbildning i omvärldsbevakning.Ann-Marie Strand har 7,5 poäng i ämnet efter att ha gått en kurs i regi av Lunds universitet.Hon har också gått kortare kurser i omvärldsbevakning hos forsknings- och konsultföretagetKairosFuture. – Jag hade inte direkt siktet inställt på att bli just omvärldsbevakare. Men nuinser jag att allt jag tidigare gjort har jag nytta av i mitt yrke i dag. J 33
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=34">Jusek Sida 34 Alla inlägg finns i sin helhet på ww</a> w.jusektidningen.se DEBATT 1/10 Försäkringskassan och SJUKSKRIVNINGSREGLERNA har fåttmycket uppmärksamhet i medierna, både före och efter årsskiftet. Nu debatteras inte bara de sjukskrivnas UTSATTHET, utanockså HANDLÄGGARNAS pressade arbetssituation. Jusektidningens insändare ska ha anknytning till läsarnas arbetsliv. Mejla: debatt@jusektidningen.se eller kommentera artiklar på www.jusektidningen.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insändare. GÄSTKRÖNIKAN Katrine Kielos är frilansskribent, feminist och ledarskribent på Aftonbladet. Har läst statsvetenskap och politisk psykologi. Intresserad av litteratur, politik och mode. Ingen kan erbjuda riskfri kärlek När Hollywoodfrun från Bjuv rasade mot de svenska könsrollerna smickrade det vår självbild som moderna och jämställda. VÅRA ÖVRIGA GÄSTKRÖNIKÖRER Ankorna ska skilja sig. PaulAnka vill inte längre vara giftmedAnnaAnka. SammaAnnaAnka somhela hösten chockat en förtjust svensk offentlighetmed råd till svenska kvinnor om hur man ska behålla en man. Vikten av att behandla honom som en högt värderad kund i sitt eget hem, fejkade leenden, tillmötesgående hela vägen ner på rygg och spännande morgonrutiner påmannens villkor. I TV3s dokusåpa ”Svenska Hollywoodfruar” hyllade AnnaAnka äktenskapet som en sorts kundrelation. Ommannen betalar har han rätt tillen viss produkt, konstaterade hon och vihär hemma i Sverige blev chockerade på ett sättsom kändes ganska härligt. AnnaAnkahade ju fel.Fel på ett förfärligt osvenskt sätt som pånågot sätt bekräftade oss. När HollywoodfrunfrånBjuv rasade mot de svenska könsrollernasmickrade det vår självbild som moderna och jämställda. Så vi köpte alla de där tidningarna som skrev omhenne. I hög grad spelarAnnaAnka den seriefigur av sig Sven-Erik Alhem, pensionerad överåklagare. Numera fri skribent och samhällsdebattör. själv som hennes namnantyder. Sådan ärden mediala logik som hon uppenbart förstår att utnyttja. Samtidigt ärdet som just seriefigur av sig själv som AnnaAnka är intressant - det ärsom sådan hon triggar vår fantasi. Liv Landell Major, jur kand, opinionsjournalist och försäkringshandläggare. Historikerna Henrik Berggren och LarsTrägårdh skriver i ”Är svensken människa? gemenskap och oberoende i det moderna Sverige”om vad de kallar för ”den svenska teorin omkärlek”.Berggren och Trägårdh menar att idén om att riktig kärlek och vänskap bara är möjligmellan två individer som är oberoende av varandra har djupa rötter i svensk historia. Det är också en idé som starkt präglat den svenska välfärdsstaten. Den svenska modellen bygger på att individen står i ett direkt förhållande till staten. Berggren och Trägårdhkallar detta för en direkt allians mellan en atomiserad individ och en opersonlig stat. En statsindividualism som syftar till att frigöra den enskilde frånojämlika beroenderelationer.Ojämlika beroenderelationer av typen: jag- är- Paul-Ankashemmafru-och-därför- ekonomiskt- beroende- avatt-Paul- Anka- fortsätter- älska-mig. Svensk kultur likställer människovärde med individens självständighet, vilket förstås är en farlig idé påmånga sätt. Den som inte lyckas vara en driftig Karl-Oskar frånDuvemåla ser vi lätt ner på. Men den av staten frigjorda individen behöver inte äktenskap eller samboende för försörjningens skull. Parrelationen, kan bygga heltpå frihet. Det är ett väldigt svenskt ideal och det är väldigt långt frånAnna Anka. Vi tycker det är förnedrande att behöva hålla PaulAnka gladoch nöjd och vi är väldigt stolta över vår svenska jämställdhet, glömmer gärna bort att lönegapet mellankvinnor och män inte ärmindre här äni andra jämförbara europeiska länder. Fast nu verkar ankornas kärlekshistoria vara över. Trots att AnnaAnka fortsätter att ge äktenskapliga råd lyckades hon inte behålla sin egen man.Trots att hon definierade honom som sin viktigaste kund och uppgiften att hålla honom nöjd som ett heltidsjobb. Idén om mannen som kundär förståsocksåbara enenkelutväg.Endrömom säkerhet i relationer som inte går att få. Den franske filosofen Alain Badiou skriver i Eulogy of Love om datingsajen Meetic som gör reklam med sloganen ”Få kärlek utanrisk”.Meetic vill erbjuda oss 100 procent garanterat riskfri kärlek. Vilket ären likamodern som feg idé.Badiou menar att det är just vågspelet i att älska som gör det hela värtnågot. Varken fejkade leenden, tillmötesgående hela vägen ner på ryggoch spännande morgonrutiner påmannens villkor kan geoss en relation utankänslomässiga risker. Det kan för den delen inte den svenska staten heller. J PRESSAT LÄGE. Asim Zilic arbetar som handläggare på Försäkringskassan. På sidan 6 berättar han om sitt jobb. Ingen kan erbjuda riskfri kärlek, Krönika av Katrine Kielos i nr 10, 2009 www.jusektidningen.se FOTO: IRIS TITTO Bra att uppmärksamma handläggarna Från Försäkringskassesektionen är vi glada att niuppmärksammat de personliga handläggarnas arbetssituation.Deras uppdrag har på olika sätt blivit mer krävande på grund av det nya regelverket. Sektionens uppfattning är att de ökade kraven gör att nuvarande lönenivå för de personliga handläggarna är alldeles för låg. Att få till stånd en ändring av detta är en fråga vi ständigt arbetarmed. Särskilt aktuell är frågan nu inför stundande revisionsförhandlingar på Försäkringskassan. Kerstin Skar Ordförande Försäkringskassesektionen Systemfel på Försäkringskassan hinder mot rättvisa Vilken utbildning har Försäkringskassans personliga handläggare?I mitt fall har alla experter sagt att jag kan arbeta högst 50 procent, det vill säga permanent nedsatt arbetsförmåga livet ut. Trots detta väljer handläggaren att utförsäkramig. Hur kan en vanlig Försäkringskassehandläggare ha mer kompetens än flertalmedicinska experter? Samtidig när jag skall överklaga via omprövning förväntas att samma personliga handläggare skall assistera mig med överklagande? Detta går inte ihop och jag får ingen rättshjälp mot helamyndigheten Försäkringskassan och alla dess jurister. Det finns stora fel i systemet. 9 Läs mer på Nyheter sidan 6. Debattredaktör Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070–665 2921 34 Jusektidningens debattsidor vänder sig till läsarna. Insändare ska ha anknytning till läsarnas arbetsliv. Intressant av Katrine Kielos Jag tror Anna Anka är litemera komplicerad än så, och att hon helt enkelt predikar hängivelse i en icke hängiven tid. ”Spännandemorgonrutiner påmannens villkor”? Är det barapåmannens villkor, är det inte även givande och upphetsande att ge? Och hur blir det nu, är inte AnnaAnka självförsörjande? Är hon verkligen beroende av honom längre? Och den äktenskapliga krisenverkar (något krampaktigt,men dock) avvärjd.Annars intressanta synpunkter. Magica de Hex Kvalitetssäkring KC välkomnas Trygghetsorganisationerna; TRR Trygghetsrådet,Trygghetsstiftelsen, TrygghetsrådetTRS ochTrygghetsrådet Fastigo kommenterar att de inte funnitsmed i någon dialog eller samverkan kring bemanningsföretagens kvalitetssäkring. Däremot välkomnas alla olika initiativ för att kvalitetssäkra Mejla: debatt@jusektidningen.se eller kommentera artiklar på www.jusektidningen.se coacher eller motsvarande så att den enskilde kan få det professionella stöd hon/ han behöver. Det är viktigt att oseriösa aktörer inte får ett utrymme påmarknaden. Trygghetsorganisationerna tar däremot inte ställning till kvalitén i enskilda aktörers kvalitetssäkring. Caroline Söder Nu ska företag som jobbar med omställning kunna få en stämpel på att de håller godtagbar kvalitet. Det är arbetsgivarorganisationen för bemanningsbranschen som inför auktorisation av omställningsföretag. Antalet företag med affärsidén omställningshjälpharutvecklats explosionsartat påmycketkort tid. Arbetsförmedlingenärtillexempel en jättekund medsin stora satsningpå jobbcoacher.Trygghetsrådet,som hjälper privatanställda som blivit arbetslösa, och Trygghetsstiftelsen,som hjälper statsanställda, är två andra stora kunder tillomställningsföretagen. Jobb coacher ska kvalitetstämplas, Nyheter nr 10, 2009. OKÄND SJUKFÖRSÄKRING Alla privatanställda tjänstemän på arbetsplatser med kollektivavtal har en extra sjukförsäkring som ger flera tusenlappar utöver ersättningen från Försäkringskassan. Men bara en av fem vet om det. Den som tjänar 32 000 kronor i månaden får till exempel bara cirka 20 700 från Försäkringskassan mellan sjukdag 15 och 90. 10/09 JUSEKTIDNINGEN mande okunskap eftersom 100 procent borde svara att de har en sjukförsäkring, säger Eva Adolphson på Alecta, ett pensionsbolag som tecknar många av de kollektivavtalade försäkringarna. Det är Alecta somfrågat drygt 3 000 personer om de känner till att de har sjukförsäkring genom jobbet. AMB finanstillsyn i EU är en följd av bank- och finanskrisen då de nationella bank- och finansinspektionerna inte räckte till, berättar EUs fackliga Brysselkontor. myndigheterna kan bli verklighet väntar tuff behandling i EU-parlamentet, där fyra av de största partigrupperna klagar över att förslaget blev allt för urvattnat innan det antogs av finansministrarna. US ningsbranschen är minst Men omställsagt omogen. Bland annat så förlänger Arbetsförmedlingen inte avtalen med de närmare tusen företag somanlitats i den stora satsningenpå externa jobbcoacher. I stället görmanen ny upphandling i hoppomatt få bättrekvalitetpåjobbcoacherna. Bara vart tionde omställningsföretag skulle i dag klara kraven för auktorisering, tror Henrik Bäckström, förbundsdirektör på arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen. Men ytterligare 7 400 kronor genom arbetsgivarens sjukförsäkring. – Det är en skräm- EU VILL SKÄRPA FINANSTILLSYN EUs finansministrar är eniga om att tre nya EU-myndigheter bör skapas för att övervaka banker, försäkrings- och värdepappersbolag. Behovet av en ny Henrik Bäckström. Vd för Trygghetsstiftelsen Ögonöppnare för fackligt aktiva Mest läst påwebben: 1. Arbetsliv: Så gör du karriär i småstaden 2. Intervjun: ”Det är inte synd omSveriges pensionärer” 3. Nyheter: Kvinnor sämre på att ha fritid NYHETER 8 BRANSCHORGAN Bemanningsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag med verksamhet inompersonaluthyrning, entreprenad, rekrytering, omställning och jobbförmedling. Organisationen har auktoriserat bemanningsföretag sedan 2004. Levande jobbcoacher från omställningsföretag kompletterar i ökande utsträckning datorteminalerna på Arbetsförmedlingens kontor. Jobbcoacher ska kvalitetstämplas – Sådant här kan man inte bör- ja jobba med över en natt. Ändå är det vad de arbetslösa får på Arbetsförmedlingen; en lista med namn på företag, utan att den arbetssökande har en aning omvilka tjänster företagen erbjuder, säger HenrikBäckström. Bemanningsföretagenskrav på auktoriserade omställningsföretag är bland annat goda referenser, att bolaget är ekonomiskt skötsamt, har kollektivavtal samt ett system för arbetssätt, uppföljning och resultatmätning.Företagen kommer att granskas årligen. – Det ska bli intressant att se hur många som vill vara med, säger HenrikBäckström. De nya myndighe- terna skulle utforma nya riktlinjer och regler, bedöma om ett medlemsland bryter mot EU-lagarna samt medla. Men innan de nya Bemanningsföretagen har föreberett auktorisationen i nära samarbete med Arbetsförmedlingen,Trygghetsrådet,Trygg-hetsstiftelsen och andra som jobbar inom området omställning. Från ochmed förstamars 2010 kommer de förstaomställningsföretagen att vara auktoriserade. Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070-665 2921 Har du egna erfarenheter av omställningsföretag och jobbcoacher? Är det bra att de auktoriseras? Kommentera artikeln på www.jusektidningen.se FOTO: BERTIL ERICSON / SCANPIX UTBILDNING MINSKAR FETMA ”Ju högre utbildning, desto färre svårt överviktiga”. Det säger forskaren Margit Velsing Groth vid Fødevaereinstitutet på Danmarks tekniska universitet till tidningen Djøfbladet. Hon har flera förklaringar till sitt påstående. Bland annat att en sund livsstil är en mer naturlig del av vardagen för högutbildade än för lågutbildade. US MÅNADENS FÖRKORTNING: EPA Environmental Protection Agency, USAsmiljömyndighet. Aktuell i debatten med sitt krav på minskade utsläpp av växthusgaser i USA. Ej att förväxla med en tidigare svensk varuhuskedja eller en traktor med samma namn. US 7 BURMAHJÄLTE. Karin Strandås. FOTO:YLVA SUNDGREN Vill rikta en stor eloge till Karin Strandås somenträget orkar driva dessa frågor vidare. De fackliga ochmänskliga rättigheterna för de burmesiska migrantarbetarna somlever i Thailand borde lyftas mer i svensk media.Att ta del av de villkor som dessa människor lever under är en ögonöppnare för svenska turister och något som alla fackligt engagerade borde ha med sig på solresan till strandparadiset. LäsmerMed viljan som vapen, Porträttet, jusektidningen.se Sanna Fatta dig kort – bli läst! Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insändare. JUSEKTIDNINGEN 01/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=35">Jusek Sida 35 JUSEKTIDNINGENS GÄSTKRÖNIKÖRER Liv L</a> andell Major, jur kand, opinions journalist och försäkringshandläggare. Katrine Kielos, statsvetare, skribent och socialdemokratisk feminist. GÄSTKRÖNIKAN Sven-ErikAlhem, pensionerad överåklagare. Numera fri skribent och aktiv samhällsdebattör samt föreläsare,moderator och rättslig konsult. rättssäkerhet ochvargar? H Det fanns besvikelse i rösten och jag kände mig angripen, där jag stod utträngd och kusligt nära den hotande perrongkanten nedanför vilken ett framrusandeX2000tåg skulle passera inom kort. Ljudet av ett snabbtågsom bakifrån kom allt närmare gick nämligen inte att tamiste på. Livsfarligt. – Duhar nog rätt, sa jag hastigt avvär- jande.Fasti min nästa krönika skriver jag om döden. – Passa dig bara för att halka inpåmord och dråp, sa mannen halvt leende och drog sig undan lika snabbt som han kommit. ej, sa den för mig okände mannen och tog några snabba stegmot mig på perrongen. – Jag läser dina krö- nikormen handlar de inte väl oftaom juridik, Märta han så förnöjd förmedlade. Jag fascinerades av Pers positiva utstrålning, som byggde på hans djupt religiösa tro. För honom var det uppenbarligen aldrig fråga om ett äktenskap bara här på jorden tills döden skilde makarna åt. Bara en kort tid därefter kallades också Per hem.Hans prognos visade sig vara riktig, och kanske var det hans intensiva längtan som bidrog till att det gick så fort. Hem till vad? För många av oss känns frågan berättigad. Men inte för Per. Finns det något som är lika säkert som döden? Alla bär vi ständigtmed oss vår egen dödsdom.Vi vet att en dag avstannar totalt och oåterkalleligt alla vitala funktioner sominryms i våra ynkliga kroppar.Vi liksomallt annat levande ska dö. Ändå satsar vi helhjärtat på utbildning, karriär och familjebildning. Vi engagerar oss i omorganisationer och löneförhandlingar.Kanske kan vi förmå liemannen att låta just oss på dispens få leva vidare för evigt? ”Den rysk-amerikanske författaren Isaac Asimov ansåg att livet var behagligt och döden fridfull. Men det bekymrade honom att övergången från liv till död kunde vara plågsam.” Numera tillämpar vi hjärndöd som ett i lag reglerat dödsbegrepp.När hjärnaktiviteten totalt har upphört, ja, då är vi döda, även om på konstlad väg hjärtat förmås slå och blodomloppet kan hållas i gång. Därigenommöjliggörs i bästa fall en transplantation av ett vitalt organ, som kan göra nytta i en ny kropp. En hygglig inställning till organdonation kan måhända efter döden för givaren leda till en bättre hierarkisk inplacering i de frommas eviga land? Omdet i himlen existerar rangordning sompå jorden. Skaran själarsom samlats under årtusendenas lopp måste ha hunnit bli oöverskådligt stor. För det livet är väl evigt på riktigt? Den rysk-amerikanske författaren Isaac Asimov ansåg att livet var behagligt och döden fridfull. Men det bekymrade honom att övergången från liv till död kunde vara plågsam. Lättast att prata om döden har nog den som på den ena eller andra grunden är religiös och tror på ett bättre liv bortom det lite mer torftiga jordiska.Ett gift äldre par, Märta och Per,som på inte alltför långt avstånd var mina släktingar, lärde mig en del om detta. Per,som en gång sjöng min mormor till himlen vid hennes begravning, kom plötsligt en dag glädjestrålande tillmig och berättade att Märta just hade gåtthem och snart skulle han själv följa efter.Det var ett rakt dödsbud om 01/10 JUSEKTIDNINGEN Särskiltom den blir långvarig, skulle jag tillägga. J MER ALHEM PÅ WEBBEN Ogillar du våra krönikörer? Eller vill du läsa mer av Alhem, Kielos och LandellMajor? På jusektidningen.se har vi sparat samtliga krönikor. Läs, skratta och förfasas. Glöminte att säga dinmening – lämna en kommentar! 35 SVEN-ERIK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=36">Jusek Sida 36 RECENSIONER BÖCKER GÖR VAD DU VILL S</a> tressa mindre – fåmer tid över RITA EMMETT Natur & kultur J J J Somtiteln berättar är detta en bok om hur vi ska minska vår stress och hur vi ska hantera den stress som faktiskt uppstår. Vad prioriterar vi egentligen? Är det verkligen att hinna göra så mycket som möjligt på arbetet och att vara ständigt nåbar via telefon och mejl? Eftersom de flesta människor när de tänker efter svarar nej, hur kan det då komma sig att många av oss knappt får tid till det vi egentligen vill? Den typen av frågor avhandlas i boken som också innehåller en genomgång av vad stress egentligen är och hur mycket den påverkar oss. Författarens motmedel till stress är dels att prioritera bort sådant som går att prioritera bort, dels att finna glädjeämnen och pauser för att orka med den stress som finns. Hon menar att det ska sättas upp konkreta mål. Boken handlar om sådant som vi alla känner till, mer eller mindre. Men sammanfattar detta på ett bra, enkelt och läsvärt sätt. ANDERSNORDSTRÖM Civilekonom och frilansande sportjournalist FLUMMIGT OM KÄRLEK OCH RÄDSLA Rädsla eller Kärlek? Ditt vägval! JACKIE BERGMAN Edita Västerås J Enligt boken är det upp till var och en av oss att göra ett val i alla situationer, vill vi vara styrda av rädsla eller av kärlek? Rädslan skapar stress och är grunden till all ondska, medan kärleken är den positiva kraft som vi kan välja istället. Rädsla finns bara vid två tillfällen, enligt författaren Jackie Bergman. När man förlorar det man har eller tror att man inte kommer att få det man vill ha. Rädsla är också brist på kärlek. Boken känns lite förvirrad och flummig med ett antal inlagda citat från olika tänkare. ANDERSNORDSTRÖM Civilekonom och frilansande sportjournalist 36 Här skriver redaktionen och intresserade läsare om böcker och annan aktuell kultur. Betygsättningen står respektive skribent för. På den femgradiga skalan är överkryssat sämst och fyra bäst. FILM VI ÄR VÅRT JOBB Arbetets lust och leda ALAIN DE BOTTON Brombergs J J J Vi människor har behov av att vara respekterade och omtyckta av vår omvärld. Vi har också behov av att bli sedda och vara delaktiga i samhället. Enligt Botton är det genom vårt arbete som vi söker uppfylla dessa behov när religionen och andra andliga system inte är så styrande längre. Om människan inte längre har möjlighet att komma till himlen, blir tillvaron här på jorden vår enda tillvaro och då gäller det att prestera så mycket som möjligt. Trots att många av oss uttrycker att familjen och fritiden är betydelsefull, så lägger vi ändå vår mesta kraft på våra jobb. Bottons budskap är att det fak- tiskt finns mycket annat än arbete som kan ge livet mening. PETERGERHARD Universitetslektor i handelsrätt vid Lunds universitet. LIBERALISMENS GRANNE FOTO: LINDA FORSELL När framtiden redan hänt JENNY ANDERSSON Ordfront J J J Boken handlar om socialdemokratins resa från det kollektiva ansvaret till dagens individuella möjligheter och frihet – utan att partiet för den skull förnyat synen på det sociala skyddsnätet i Sverige. I Jenny Anderssons skildring är resan förvirrande och utan tydligt mål. Förnyelsen har fört socialdemokraterna till att bli liberalismens granne, utan att ha etablerat ett nytt eget slagkraftigt ideologiskt alternativ. Förvandlingen av den tidigare mäktiga, om än grå, socialdemokratin till att försöka bli ett modernt och mycket trendkänsligt parti, tecknas som styrt av PR-byråer. Socialdemokraternas bild av framtiden finns, enligt författaren, mer i 1950-talets Sverige än på 2000-talet. FREDRIKCLAESSON Seniorkonsult på Kairos Future HÅRT OCH NÄRA Snabba cash DANIÉL ESPINOSA Nordisk film J J J Slående är hur väl juggemaffian och överklassen låter spegla varandra. Drivkrafterna är desamma och framgången mäts på samma skala. Sättet att bruka våld TEATER MEDVETEN DISKREPANS Heterofil CHRISTINA OUZOUNIDIST Teatr Weimar/Malmö J J J J Det handlar om kön, om norm, om makt, om val. Det handlar om hur normen alltid tillåter sig att inte förklara sig. Tre flickor på scen, en soffa och en primitiv ljussättning. Den enkla inramningen behövs för att väga upp, för detta är ingen enkel pjäs. En och en halv timme av helt bländade text i kas- kader av filosofiskt/ akademiskt orerande. Pauseringar får replikerna att sjunka in. ”Det normala är det vi inte valt bort”. Briljant på alla plan! JENSNYSTRÖM JUSEKTIDNINGEN 01/10 skiljer dock samhällsklasserna åt. Det är överraskande få mörka bilder i Snabba cash - de hårdaste scenerna äger ofta rum i ett naket dagsljus. Vilket gör intrigen än ärligare. Ordet ”diskbänksrealism” ligger nära till hands. Att girighet och våld inte är kompatibla blir vi övertydligt varse. Karaktärerna hamnar vid vägs ände i ett själsligt Mordor. JENSNYSTRÖM MER LAPIDUS PÅ WEBBEN Vi har träffat Jens Lapidus. Läs Porträttet på jusektidningen.se. Lämna gärna en kommentar! PÅETT SIDOSPÅR. Först två romaner: Snabba cash och Aldrig fucka upp.Sedan en serieroman i samarbetemed tecknaren Peter Bergting, Gängkrig 145. Nu har juristen Jens Lapidus egenuppfunna genre Stockholm Noir även blivit film. FOTO: JÖRGEN DAHLQVIST
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=37">Jusek Sida 37 PÅ NYTT JOBB FOTO OM TRADITION VS KA</a> RRIÄR Singel i Tokyo EMELIE ASPLUND TEXT: JOSEFIN OLEVIK Kawaii förlag J J J J I Japan gifter sig allt färre unga människor, barnafödandet har stannat upp och unga kvinnor satsar på karriär. Väl medvetna om att de hånas av stat, släkt och vänner. De ser karriär som en möjlighet att krossa de patriakala traditionerna, samtidigt som de bär på en dröm om kärleken. I detta tregenerationssamhälle är dessutom oron att göra sina föräldrar olyckliga stor.Frilansfotografen och frekventa medarbetaren i Jusektidningen, Emelie Asplund, har valt att portättera kvinnorna med värme. Kameran har inte varit i centrum under arbetet vilket ger autentiska bilder. Kvinnorna har ofta en blick precis så tydligt drömmande som bara tankar på framtiden kan ge. Singel i Tokyo är inte bara en bok utan även och en ambulerande fotoutställning. Se den. JENSNYSTRÖM AD Jusektidningen Utställningen är på turné och kommer till Blå Stället i Angered 6 mars. Karriär eller inte? FOTO: EMELIE ASPLUND FOTO: JENNY JARNESTEDT Paul Lappalainen, 55, är ny chef på främjandeenheten hos Diskrimineringsombudsmannen (DO), där han tidigare varit jurist och utredare. Paul Lappalainen ledde utredningen Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige, SOU 2005:56. Har du nyligen bytt jobb? Berätta för oss. Cirka 200 tecken. Bifoga en bild och skicka till: red@jusektidningen.se FOTO: ALLAN SEPPA Anders Vredin, 52, docent i nationalekonomi, blev ny vd för SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, den 15 januari 2010. Han har arbetat på Sveriges riksbank som chef för avdelningen för penningpolitik. Dessförinnan var Anders Vredin bland annat verksam som lärare och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Marianne Lundius, 60, är ny ordförande i Högsta domstolen och den första kvinnan på posten. Hon har tidigare arbetat som advokat och justitieråd. Marianne Lundius har även flera offentliga uppdrag, bland annat som vice ordförande i Fideikommissnämnden. FOTO: TORBJÖRN BERGKVIST Magnus Lundström, 32, började som förhandlingschef på Rikspolisstyrelsen den 1 januari 2010. Han kommer närmast från tjänsten som förhandlingschef på Polismyndigheten i Stockholms län. Han har tidigare arbetat på Arbetsgivarverket, SKTF och Kriminalvården. PLATS MARKNAD KURS Linda Billstrand Rychter, 28, börjar den 9 november som konsultchef på Palm & Partners Bemanning AB i Malmö. Linda, som har en fil kand från Lunds Universitet i PA var tidigare konsultchef på Studentkraft AB. Anita Johansson, 50, har utsetts till ny chef för AFA Försäkrings skadereglering. Hon kommer från Verket för högskoleservice, VHS, där hon är direktör och myndighetschef sedan 2001. Anita Johansson kommer att ingå i AFA Försäkrings företagsledning. 01/10 JUSEKTIDNINGEN 37
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=38">Jusek Sida 38 PLATSANNONS Vi söker en Utredningsin</a> spektör Läs gärna mer om oss och tjänsten på www.larmtjanst.se Larmtjänst AB är ett för försäkringsbranchen gemensamt bolag som ägs av Sveriges Försäkringförbund. Larmtjänst är ett icke vinstdrivande bolag som arbetar med att motverka försäkringsrelaterad brottslighet. Vi samarbetar med polis, andra myndigheter och andra branchorganisationer, såväl nationellt som internationellt. Vi är åtta medarbetare med kontor i Stockholm. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND söker en Erfaren jurist för arbete med bland annat förvaltningsärenden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Läs mer på www.lansstyrelsen.se/varmland Ansökningstiden går ut den 15 februari Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland Hovrätten söker två Beredningsjurister Mer information om tjänsten finns på hovrättens hemsida. www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se Sista ansökningsdag är den 17 februari 2010. Regeringsrätten söker regeringsrättssekreterare Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol och prövar bl.a. överklaganden av kammarrätternas avgöranden. Domstolen har i dag närmare 120 anställda, varav drygt hälften är jurister. Vi arbetar i moderna lokaler på Wallingatan i Stockholms city. Några av våra regeringsrättssekreterare arbetar på distans från domstolar i andra delar av landet. Domstolens beredande organisation består av fyra specialiserade beredningsenheter. De hanterar socialförsäkringsmål m.m., körkort och markmål m.m., sociala mål m.m. respektive skattemål. Arbetsuppgifter Som regeringsrättssekreterare ansvarar du för beredning och föredragning av mål. Du presenterar rättsutredningar och juridiska bedömningar av överklaganden och ansökningar med motiverade förslag till lösningar. Arbetet ger spetskompetens i det rättsliga regelsystemet och dess tillämpning liksom i kvalificerad juridisk analys och problemlösningsteknik. Arbetet som regeringsrättssekreterare är självständigt och vi erbjuder dig stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter i en trevlig arbetsmiljö. Din profil Vi söker dig som är assessor eller jurist med motsvarande domstolserfarenhet och gärna också har erfarenhet från annan juridisk verksamhet. För anställning som regeringsrättssekreterare gäller bestämmelserna i 25 och 26 §§ Regeringsrättsinstruktionen (1996:378). För mer information kontakta kanslichefen Lisbeth Molander, tel. 08-561 676 00, eller beredningschefen Ulrika Lundström, tel. 08-561 677 24. Facklig företrädare för Jusek är regeringsrättssekreteraren Gun Borgstedt, tel. 08-561 677 13, och för ST-Domstol domstolssekreteraren Kerstin Böttner, tel. 08-561 676 50. Ansökan ska ha kommit in senast den 19 februari 2010. Välkommen med Din ansökan till Regeringsrätten, Box 2293, 103 17 Stockholm eller till regeringsratten@dom.se. Ange referens AdmD 2010-16. Läs mer om oss på www.regeringsratten.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=39">Jusek Sida 39 PLATSANNONS </a> www.gu.se Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt 51000 studenter och 5500 anställda. Verksamheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildningen och forskningen har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Utredare (2st) med placering vid Avdelningen för analys och utvärdering Ref.nr: 351 5673/09 Sista ansökningsdag: 2010-02-01. För mer information se Göteborgs universitets hemsida: www.gu.se/ledigaanstallningar Egendomsnämnden i Härnösands Stift söker en Affärsekonom / Skogsekonom Vi söker dig som vill arbeta som ekonom med omväxlande arbetsuppgifter. Du är en självständig och ansvarsfull person som kan redovisning, bokslut och rapportering från grunden. I dina dagliga uppgifter ingår allt från bokföring och virkesredovisning till utveckling av rutiner och policys samt medverkan i olika projekt kopplade till ekonomiområdet. Din roll är också controllerns. Du bör vara civilekonom eller ha likvärdig högskoleutbildning. Vi ser helst att du har erfarenhet från näringslivet och gärna från skogsbranschen. Tjänsten ställer stora krav på redovisningskunskaper. Vi inom egendomsförvaltningen är en liten integrerad arbetsgrupp som delar på många skiftande arbetsuppgifter. Stationeringsorten är i Härnösand. Mer information om tjänsten och om egendomsförvaltningen finns på www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift, under rubriken lediga tjänster. Sista ansökningsdag den 22 februari 2010. PLATSANNONS www.gu.se Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt 51000 studenter och 5500 anställda. Verksamheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildningen och forskningen har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Utredare (2st) med placering vid Avdelningen för analys och utvärdering Ref.nr: 351 5673/09 Sista ansökningsdag: 2010-02-01. För mer information se Göteborgs universitets hemsida: www.gu.se/ledigaanstallningar Egendomsnämnden i Härnösands Stift söker en Affärsekonom / Skogsekonom Vi söker dig som vill arbeta som ekonom med omväxlande arbetsuppgifter. Du är en självständig och ansvarsfull person som kan redovisning, bokslut och rapportering från grunden. I dina dagliga uppgifter ingår allt från bokföring och virkesredovisning till utveckling av rutiner och policys samt medverkan i olika projekt kopplade till ekonomiområdet. Din roll är också controllerns. Du bör vara civilekonom eller ha likvärdig högskoleutbildning. Vi ser helst att du har erfarenhet från näringslivet och gärna från skogsbranschen. Tjänsten ställer stora krav på redovisningskunskaper. Vi inom egendomsförvaltningen är en liten integrerad arbetsgrupp som delar på många skiftande arbetsuppgifter. Stationeringsorten är i Härnösand. Mer information om tjänsten och om egendomsförvaltningen finns på www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift, under rubriken lediga tjänster. Sista ansökningsdag den 22 februari 2010.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=40">Jusek Sida 40 </a> Stina Hamberg, Linda Egersten, Elisabeth Johansson, Per Henriksson och Camilla Björkman är några av Juseks bloggare. ■ Jusek startar en blogg om arbetsmarknad och utbildningsfrågor. Det är anställda och förtroendevalda inom Jusek som kommer att dela med sig av sina egna tankar och åsikter. Bloggen startade den 18 januari. Fler månader med föräldralön. Det är ett av avtalsyrkanden som Jusek, Sveriges Ingenjörer och Civilekonomernas har överlämnat inom IT & Telekom för avtalsrörelsen 2010. Avtalet omfattar cirka 12 000 medlemmar inom Saco-förbunden. – Vi yrkar på 6,5 månads föräldralön. Då kan både föräldrarna vara hemma halva tiden var och få täckning upp till 90 procent av lönen, kommenterar Anders Bergqvist, Juseks avtalsansvarige för IT & Telekomsektorerna. Idag ger avtalet 4 månaders föräldralön. Även Metall, Sverige Ingenjörer och Unionen har överlämnat sina avtalskrav till Teknikarbetsgivarna. Sveriges Ingenjörer är avtalstecknande part för Juseks medlemmar som arbetar inom industrin. Avtalskraven är baserade på ett ettårigt avtal. Fackförbundens lönekrav på 2,6 procent är de lägsta sedan Industriavtalet kom till, men ska räcka för en ökad reallön även om den lär bli begränsad 2010. Den statliga avtalsrörelsen har också startat. Jusek har bland annat genomfört möten med ordförande för lokalföreningar för att diskutera inriktningen på kommande yrkanden. ■ Om du ska arbeta utomlands finns det mycket att förbereda. Hur får jag koll på avtal och regler? Hur gör jag med löner och arbetstider vid utlandsarbete? På Juseks webbplats finns ett omfattande och uppdaterat material. Där kan du också läsa om hur du som medlem kan få PTK:s bok ”Arbeta utomlands” gratis. Med checklistor och exempel hjälper vi dig att göra en översiktlig planering när du ska arbeta utomlands. ■ De flesta studenter som tar examen idag saknar en inblick i det praktiska arbetet. Juseks ideella mentorskapsprojekt hjälper dig att få en inblick i yrkeslivet. Vi söker nu systemvetare och samhällsvetare som vill starta upp projekt. Intresserad? Stina Hamberg, Linda Egersten, Elisabeth Johansson, Per Henriksson och Camilla Björkman är några av Juseks bloggare. ■ Jusek startar en blogg om arbetsmarknad och utbildningsfrågor. Det är anställda och förtroendevalda inom Jusek som kommer att dela med sig av sina egna tankar och åsikter. Bloggen startade den 18 januari. Fler månader med föräldralön. Det är ett av avtalsyrkanden som Jusek, Sveriges Ingenjörer och Civilekonomernas har överlämnat inom IT & Telekom för avtalsrörelsen 2010. Avtalet omfattar cirka 12 000 medlemmar inom Saco-förbunden. – Vi yrkar på 6,5 månads föräldralön. Då kan både föräldrarna vara hemma halva tiden var och få täckning upp till 90 procent av lönen, kommenterar Anders Bergqvist, Juseks avtalsansvarige för IT & Telekomsektorerna. Idag ger avtalet 4 månaders föräldralön. Även Metall, Sverige Ingenjörer och Unionen har överlämnat sina avtalskrav till Teknikarbetsgivarna. Sveriges Ingenjörer är avtalstecknande part för Juseks medlemmar som arbetar inom industrin. Avtalskraven är baserade på ett ettårigt avtal. Fackförbundens lönekrav på 2,6 procent är de lägsta sedan Industriavtalet kom till, men ska räcka för en ökad reallön även om den lär bli begränsad 2010. Den statliga avtalsrörelsen har också startat. Jusek har bland annat genomfört möten med ordförande för lokalföreningar för att diskutera inriktningen på kommande yrkanden. ■ Om du ska arbeta utomlands finns det mycket att förbereda. Hur får jag koll på avtal och regler? Hur gör jag med löner och arbetstider vid utlandsarbete? På Juseks webbplats finns ett omfattande och uppdaterat material. Där kan du också läsa om hur du som medlem kan få PTK:s bok ”Arbeta utomlands” gratis. Med checklistor och exempel hjälper vi dig att göra en översiktlig planering när du ska arbeta utomlands. ■ De flesta studenter som tar examen idag saknar en inblick i det praktiska arbetet. Juseks ideella mentorskapsprojekt hjälper dig att få en inblick i yrkeslivet. Vi söker nu systemvetare och samhällsvetare som vill starta upp projekt. Intresserad?
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=41">Jusek Sida 41 </a> Mohammed Mukahhal är en av dem som det tog lång tid för innan han fick ett jobb i Sverige. När kriget bröt ut mellan Kuwait och Irak sökte Mohammad Mukahhal ett nytt hemland tillsammans med sin fru. De hamnade i Sverige. – Jag var företagsekonom och hade stu- derat ekonomisk vetenskap i flera år på ett universitet i Algeriet, berättar Mohammad. – Min fru var lärare i engelska och vi var nog mycket målmedvetna. De var aktiva redan från början, ville »Jag fick en chock av universitetsvärl den. De gav inget stöd utan bara signale rade att det skulle bli svårt att komplet tera och sedan få jobb.« Jusek har undersökt hur väl personer med utländsk bakgrund och samhällsvetenskaplig utbildning, det vill säga jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen visar att skillnaden har vuxit sedan 2001, trots god ekonomisk utveckling under stora delar av perioden. För svenska akademiker har andelen med jobb som kräver högskoleutbildning ökat med fem procentenheter. För utländska akademiker ser vi istället en minskning med sex procentenheter. bygga upp egna nätverk, validera sina examina och plugga svenska. Men etableringsprocessen blev mycket lång. Högskoleverket validerade endast hans omfattande universitetsstudier engelska för att arbeta som tolk i svenskaarabiska. På omvägar fick Mohammad reda på att kommunen startat en verksamhet med rådgivning och stöttning för människor som en gång varit i samma situation. Han tog kontakt med kommunen, erbjöd sina tjänster och fick jobb. Idag, sedan kort tid tillbaka, är Mohammad Mukahhal tillsvidareanställd som arbetslivskonsulent. – När jag kom till Sverige fick vi asylsö- kande inte söka jobb eller starta eget företag. Det får de som kommer hit idag. Min uppgift nu är att inspirera och stötta. Jag vet vad som behövs. till mot- svarande tre år i Sverige. Han behövde komplettera. – Jag fick en chock av universitetsvärl- den. De gav inget stöd utan bara signalerade att det skulle bli svårt att komplettera och sedan få jobb. Resan blev mycket längre än jag anade. Han fyllde på med mer svenska och engelska. Pluggade på Folkuniversitetet och Komvux, bland annat företagsekonomi och en 25-veckors startaeget kurs. I praktiken fick han läsa in massor av kunskaper han redan hade. Men det jobb han fick var som förpackningsoperatör på Astra. – Då läste jag en annons om ett statligt starta-eget projekt. Jag hade redan studerat tre–fyra år i onödan i Sverige men nu fick jag äntligen möjlighet att arbeta. Platsen var ett rådgivningskontor och uppgiften att hjälpa andra att starta egna företag. Efter sju år Sju månaders arbetslöshet lades projektet ned. följde. Han använde då sina kunskaper i svenska och Juseks arbete med mångfald Jusek driver sedan några år tillbaka projektet Karriär på lika villkor för invandrare. Göran Arrius tog initiativ till arbetet när han valdes till ordförande på fullmäktige 2007. – Förvånansvärt lite hörs från vår fack- liga omvärld. Det är som om den här typen av frågor inte prioriteras. Eller hur ska jag annars tolka tystnaden, undrar Göran Arrius. För honom är det självklarheter. – Rent mänskligt är det förskräckligt. Ingen av våra medlemmar vill ju bli omhändertagen, utan bara få en chans att visa vad de går för. Arbete med mångfald är också en fråga omrespekt och självkänsla. Inte om välgörenhet. Frågan har även andra dimensioner, exempelvis som ett rent resursslöseri. – Vi har många driftiga och kompetenta utländska akademiker, som lagt ned åratal på studier. Men de ses inte som resurser i Sverige. Egendomligt, inte minst när vi står inför en brist på arbetskraft, när 40-talisterna går i pension.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=42">Jusek Sida 42 tjänster och förmåner till nytta när</a> du söker ditt första jobb, är arbetssökande, startar eget företag, blir chef eller byter arbete. Här finner du några exempel på Jusek arrangerar varje termin event på olika arbetsplatser. Där får du inspiration till uppsatsen, tips på extrajobb och koll på vad du kan jobba med efter examen. Ta chansen att redan i vår börja bygga värdefulla nätverk inför framtiden. I Magasinet Filter hittar du människorna, idéerna och berättelserna om vad som är på gång bland böcker, skivor och filmer. På kort tid har det populära magasinet fått såväl kritikers som publikens gillande och blev utsedd till Årets Tidskrift 2009. Som Jusekmedlem betalar du endast 99 kronor för 3 nummer av tidningen (ordinarie lösnummerpris 69 kr). Nu har du som medlem i Jusek möjligheten att direkt via webben lämna tips och förslag på hur Jusek kan bli ett ännu bättre förbund. Varje månad utses bästa förslag vilket belönas med ett presentkort á 300 kronor på AdLibris. tjänster och förmåner till nytta när du söker ditt första jobb, är arbetssökande, startar eget företag, blir chef eller byter arbete. Här finner du några exempel på Jusek arrangerar varje termin event på olika arbetsplatser. Där får du inspiration till uppsatsen, tips på extrajobb och koll på vad du kan jobba med efter examen. Ta chansen att redan i vår börja bygga värdefulla nätverk inför framtiden. I Magasinet Filter hittar du människorna, idéerna och berättelserna om vad som är på gång bland böcker, skivor och filmer. På kort tid har det populära magasinet fått såväl kritikers som publikens gillande och blev utsedd till Årets Tidskrift 2009. Som Jusekmedlem betalar du endast 99 kronor för 3 nummer av tidningen (ordinarie lösnummerpris 69 kr). Nu har du som medlem i Jusek möjligheten att direkt via webben lämna tips och förslag på hur Jusek kan bli ett ännu bättre förbund. Varje månad utses bästa förslag vilket belönas med ett presentkort á 300 kronor på AdLibris.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=43">Jusek Sida 43 </a> Under våren anordnar Saco, tillsammans med Jusek och ett flertal andra Sacoförbund nya inspirationsdagar för dig som är egenföretagare eller funderar på att bli. Seminarierna är gratis och öppna för medlemmar i Jusek och övriga Sacoförbund. Att fokusera på våra styrkor i stället för att vara problemorienterad. Det är filosofin bakom Apreciative Inguiry, en metod som gör medarbetare delaktiga och förändring lättare. Föreläsare är Anders Kinding, seniorkonsult och ledarutvecklare på B1 Utbildningshuset i Lund. Han är också prisbelönt författare till flera böcker, bland annat Ung & Chef, som fick pris som årets bok av Sveriges HR-förening 2006. Tid: 9 februari kl 17.00 Plats: Jusek, Nybrogatan 30 i Stockholm. Arbetsmarknaden förändras snabbt. Arbeten och arbetsuppgifter försvinner och nya tillkommer. Alla behöver vara beredda på att byta arbetsuppgifter och kärriärriktning, kanske flera gånger i livet. Den fasta anställningen blir inte tryggheten i tillvaron längre, utan vår kompetens. Om du börjat fundera på hur du ska komma vidare i din karriär eller hur du ska öka din självinsikt, ditt marknadsvärde och se dina utvecklingsmöjligheter är detta ett seminarium för dig. Plats: Göteborg den 11 februari och i Stockholm den 25 februari. Lön efter vad som står på löpsedeln eller efter vad du har presterat? 2010 fick en kulen start. Vi fick en riktig vargavinter med många minusgrader i hela landet. I norr frös skidliftarna fast och i söder vräkte snön ner. Jag hoppas dock att temperaturen inte faller lika kraftigt vid förhandlingsbordet. För 2010 kommer att bli året då lokal lönebildning sätts på prov, i en avtalsrörelse som rör omkring tre miljoner löntagare. Den lokala lönebildningens existens är något som disku- teras alltmer. Fler arbetsgivare vill ha modellen, samtidigt som en del fackliga organisationer stretar emot. Jusek uppfattning är att lönen ska sättas mellan individen och chefen i ett lönesamtal. Vi tror på en lokal lönebildning. Det gör även våra motparter, arbetsgivarorganisationerna. I verkligheten haltar dock den lokala lönebildningen mer än lovligt. Våra medlemmar lägger ner tid, energi och sin kompe- tens i sina arbeten. Arbetsgivaren betalar lön. Gör våra medlemmar ett bra jobb så ska det också synas i lönekuvertet. Lönen är en oerhört viktig del i hur verksamheten styrs och utvecklas. Den här modellen kräver mycket av den lönesättande chefen. Chefen måste veta hur lönesamtalet ska gå till och hur detta är kopplat till individens utveckling och prestation. Våra medlemmar måste vara insatta i hur löneprocessen fungerar där de arbetar och ha en uppfattning om sitt marknadsvärde. Arbetsgivaren måste hålla i processen övergripande och se till att alla steg genomförs i tid och med god kvalitet. Här ska våra lokala Akademikerföreningar vara med. Självklart befinner sig alla företag på en marknad som kan gå upp och ner och detta påverkar givetvis lönerna. Men det är alltför lätt och sker alltför ofta att beskedet ”kris, inga pengar, noll i år” levereras till våra medlemmar utan att det finns ordentlig täckning för det. Det tål att upprepas: Lönen ska sättas individuellt! För att förbättra lönebildningen och lönesamtalen har Ny tid för polissektionens möte är tisdagen den 23 februari 2010 kl 16.00. Louise Adelborg, Juseks vd Ordförande: Göran Arrius VD: Louise Adelborg Administrativ chef: Ulrica Herrlin Förhandlingschef privat sektor: Hans Sköld Förhandlingschef offentlig sektor: Edel Karlsson Håål Utvecklingschef: Per Henriksson Kommunikationschef: Harald Lindkvist Redaktör: Kristina Mäler Juseks postgiro: 55007–9 Juseks bankgiro: 511–6835 Jusekförsäkringens postgiro: 706780–4 Frågor som rör löne- och anställningsvillkor, medlemsjouren: 08-665 29 80 Rådgivning för studerandemedlemmar: 08-665 29 90, student@jusek.se Inträdesärenden yrkesverksamma: Eva Hellström, 08-665 29 16 Inkomstförsäkring, medlemsregister: 08-665 29 09, medlemsregistret@jusek.se Gruppförsäkringar: 08-665 29 70, forsakring@jusek.se Arbetslöshetskassa: www.aea.se, 08-412 33 00 vi startat året med att genomföra löneseminarier tillsammans med Almega, den dominerande arbetsgivareorganisationen inom tjänstesektorn, för lönesättande chefer och våra lokala företrädare inom bland annat IT-sektorn. Vi välkomnar att arbetsgivarna vill fortsätta att satsa tillsammans med oss och driva på för att den lokala lönebildningen ska fungera. Under våren anordnar Saco, tillsammans med Jusek och ett flertal andra Sacoförbund nya inspirationsdagar för dig som är egenföretagare eller funderar på att bli. Seminarierna är gratis och öppna för medlemmar i Jusek och övriga Sacoförbund. Att fokusera på våra styrkor i stället för att vara problemorienterad. Det är filosofin bakom Apreciative Inguiry, en metod som gör medarbetare delaktiga och förändring lättare. Föreläsare är Anders Kinding, seniorkonsult och ledarutvecklare på B1 Utbildningshuset i Lund. Han är också prisbelönt författare till flera böcker, bland annat Ung & Chef, som fick pris som årets bok av Sveriges HR-förening 2006. Tid: 9 februari kl 17.00 Plats: Jusek, Nybrogatan 30 i Stockholm. Arbetsmarknaden förändras snabbt. Arbeten och arbetsuppgifter försvinner och nya tillkommer. Alla behöver vara beredda på att byta arbetsuppgifter och kärriärriktning, kanske flera gånger i livet. Den fasta anställningen blir inte tryggheten i tillvaron längre, utan vår kompetens. Om du börjat fundera på hur du ska komma vidare i din karriär eller hur du ska öka din självinsikt, ditt marknadsvärde och se dina utvecklingsmöjligheter är detta ett seminarium för dig. Plats: Göteborg den 11 februari och i Stockholm den 25 februari. Lön efter vad som står på löpsedeln eller efter vad du har presterat? 2010 fick en kulen start. Vi fick en riktig vargavinter med många minusgrader i hela landet. I norr frös skidliftarna fast och i söder vräkte snön ner. Jag hoppas dock att temperaturen inte faller lika kraftigt vid förhandlingsbordet. För 2010 kommer att bli året då lokal lönebildning sätts på prov, i en avtalsrörelse som rör omkring tre miljoner löntagare. Den lokala lönebildningens existens är något som disku- teras alltmer. Fler arbetsgivare vill ha modellen, samtidigt som en del fackliga organisationer stretar emot. Jusek uppfattning är att lönen ska sättas mellan individen och chefen i ett lönesamtal. Vi tror på en lokal lönebildning. Det gör även våra motparter, arbetsgivarorganisationerna. I verkligheten haltar dock den lokala lönebildningen mer än lovligt. Våra medlemmar lägger ner tid, energi och sin kompe- tens i sina arbeten. Arbetsgivaren betalar lön. Gör våra medlemmar ett bra jobb så ska det också synas i lönekuvertet. Lönen är en oerhört viktig del i hur verksamheten styrs och utvecklas. Den här modellen kräver mycket av den lönesättande chefen. Chefen måste veta hur lönesamtalet ska gå till och hur detta är kopplat till individens utveckling och prestation. Våra medlemmar måste vara insatta i hur löneprocessen fungerar där de arbetar och ha en uppfattning om sitt marknadsvärde. Arbetsgivaren måste hålla i processen övergripande och se till att alla steg genomförs i tid och med god kvalitet. Här ska våra lokala Akademikerföreningar vara med. Självklart befinner sig alla företag på en marknad som kan gå upp och ner och detta påverkar givetvis lönerna. Men det är alltför lätt och sker alltför ofta att beskedet ”kris, inga pengar, noll i år” levereras till våra medlemmar utan att det finns ordentlig täckning för det. Det tål att upprepas: Lönen ska sättas individuellt! För att förbättra lönebildningen och lönesamtalen har Ny tid för polissektionens möte är tisdagen den 23 februari 2010 kl 16.00. Louise Adelborg, Juseks vd Ordförande: Göran Arrius VD: Louise Adelborg Administrativ chef: Ulrica Herrlin Förhandlingschef privat sektor: Hans Sköld Förhandlingschef offentlig sektor: Edel Karlsson Håål Utvecklingschef: Per Henriksson Kommunikationschef: Harald Lindkvist Redaktör: Kristina Mäler Juseks postgiro: 55007–9 Juseks bankgiro: 511–6835 Jusekförsäkringens postgiro: 706780–4 Frågor som rör löne- och anställningsvillkor, medlemsjouren: 08-665 29 80 Rådgivning för studerandemedlemmar: 08-665 29 90, student@jusek.se Inträdesärenden yrkesverksamma: Eva Hellström, 08-665 29 16 Inkomstförsäkring, medlemsregister: 08-665 29 09, medlemsregistret@jusek.se Gruppförsäkringar: 08-665 29 70, forsakring@jusek.se Arbetslöshetskassa: www.aea.se, 08-412 33 00 vi startat året med att genomföra löneseminarier tillsammans med Almega, den dominerande arbetsgivareorganisationen inom tjänstesektorn, för lönesättande chefer och våra lokala företrädare inom bland annat IT-sektorn. Vi välkomnar att arbetsgivarna vill fortsätta att satsa tillsammans med oss och driva på för att den lokala lönebildningen ska fungera.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2vcs816c&gInitPage=44">Jusek Sida 44 Posttidning B Economique Abonnera på</a> Sveriges Lagar! FRAKTFRITT! Sveriges Lagar – den röda lagboken - är den mest innehållsrika i sitt slag. Med sin moderna ämnesindelning är den också den mest överskådliga och lättarbetade. Sveriges Lagar är en lagbok som innehåller över 850 författningar, vilket innebär att så gott som alla lagar och författningar av praktisk betydelse finns återgivna. Dessutomingår ett antal av EU:s rättsakter, bl.a. utdrag ur Rom- och Lissabonfördragen. Denna upplaga av Sveriges Lagar innehåller de författningar som trätt i kraft t.o.m. den 1 januari 2010. Sveriges Lagar innehåller fyra register. Det kronologiska registret innehåller samtliga författningar utgivna i SFS som är i kraft den 1 januari 2010. Verket innehåller även en innehållsförteckning, ett sakregister, en förkortningslista och ett rättsfallsregister, alla effektiva redskap för att snabbt hitta relevant information i lagboken. SPARA TID OCH PENGAR GENOM ATT ABONNERA! • Du har alltid den senast uppdaterade lagboken tillhanda. Som abonnent får du i början på varje år den nya upplagan av Sveriges Lagar utan att du behöver beställa – boken levereras fraktfritt och till förmånligt abonnemangspris. Du kan när som helst säga upp ditt abonnemang. Ord. internetpris utan abonnemang är 1.074:- POSTA, RING ELLER FAXA IN DIN BESTÄLLNING REDAN IDAG! Tel: 046-31 21 00 Fax: 046-30 53 38 # Ja tack, jag vill abonnera på Sveriges Lagar (art.nr 33139-14) och beställer: .......... st Sveriges Lagar, 1-4 st, 745:-/st .......... st Sveriges Lagar, 5-10 st, 670:-/st, 10% i mängdrabatt .......... st Sveriges Lagar, 11-20 st, 596:-/st, 20% i mängdrabatt Leveransadress: Företag/Organisation: Namn/fakt. Mottagare: Postadress: Postnr/Ort: E-mail: Fakturaadress: (om annan än ovanstående) Företag/Organisation: Namn/fakt. Mottagare: Postadress: Postnr/Ort: E-mail: YL 284.397 Moms på 6%tillkommer. Boken kommer automatiskt utan att jag behöver göra någon aktiv beställning och levereras i början på varje kalenderår. Jag betalar ingen fraktavgift. Mängdrabatten utfaller endast med detta introduktionserbjudande och övergår till ordinarie abonnemangspris efterföljande år. • Du behöver inte beställa när en ny upplaga finns klar. Den levereras automatiskt. • Förmånligt abonnemangspris. • Fraktfri leverans. • Du kan när som helst säga upp ditt abonnemang. PORTOFRI SVARSKUPONG Frankeras ej. Studentlitteratur betalar portot. Avdelning/enhet: Telefon: Studentlitteratur Yrkesliv Svarspost Avdelning/enhet: Kundnummer 200 011 003 228 11 LUND Telefon: Erbjudandet gäller hos Studentlitteratur mot denna kupong och t.o.m. 2010-04-30. Moms (6%) tillkommer. Namn- och adressuppgifter behandlas med hjälp avmodern informationsteknik och lagras hos Studentlitteratur AB för marknadsföring av Studentlitteraturs utgivning. Se vidare under cookies/personuppgifter på www.studentlitteratur.se.