<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=1">Jusek Sida 1 T JUSEK FÖR JURISTER EKONOMER SYSTEMV</a> ETARE PERSONALVETARE SAMHÄLLSVETARE NUMMER 5/2010 JUNI IDNINGEN NU COOLAR VI NER TEMA SEMESTER VILA DIG BRILJANT VI GRANSKAR FÖRBUNDET JUSEK MISSAR EGET MÅNGFALDSMÅL 6 05/10 JUSEKTIDNINGEN OMVALD ORDFÖRANDE GÖRAN ARRIUS SÄTTER CHEFERNA I FOKUS 16 VÄCK EJ DEN VISIONÄR SOM SOVER 15 BRÖLLOPSBESVÄR LIKA LURAD SOM KRONPRINSESSAN 35 1 NYCKELN ÄR DELAT INTRESSE 14 DECKARTREND FLYT PÅ JOBBET KOPPLA AV MED EN KOLLEGA 12 HEMLIGT UPPDRAG YRKE: KONFIDENTIELLT 26 T JUSEK FÖR JURISTER EKONOMER SYSTEMVETARE PERSONALVETARE SAMHÄLLSVETARE NUMMER 5/2010 JUNI IDNINGEN NU COOLAR VI NER TEMA SEMESTER VILA DIG BRILJANT VI GRANSKAR FÖRBUNDET JUSEK MISSAR EGET MÅNGFALDSMÅL 6 05/10 JUSEKTIDNINGEN OMVALD ORDFÖRANDE GÖRAN ARRIUS SÄTTER CHEFERNA I FOKUS 16 VÄCK EJ DEN VISIONÄR SOM SOVER 15 BRÖLLOPSBESVÄR LIKA LURAD SOM KRONPRINSESSAN 35 1 NYCKELN ÄR DELAT INTRESSE 14 DECKARTREND FLYT PÅ JOBBET KOPPLA AV MED EN KOLLEGA 12 HEMLIGT UPPDRAG YRKE: KONFIDENTIELLT 26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=2">Jusek Sida 2 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=3">Jusek Sida 3 Arbeta utomlands PTKs Arbeta utomland</a> s vänder sig till dig som vill veta mer om just detta – att arbeta utomlands. Boken riktar sig till tjänstemän i privat sektor. Bokens innehåll utgår från intervjuer med tjänstemän med erfarenhet från utlandstjänst. Experter inom olika sakområden som pensioner och försäkringar har bidragit med kunskaper. Beställ boken gratis på www.ptk.se Ur innehållet Kontraktet | Att söka jobb | Löner | Social trygghet | Skatter | Flytten | I det nya landet | Återkomsten llustration Stina Wirsén Arbeta utomlands PTKs Arbeta utomlands vänder sig till dig som vill veta mer om just detta – att arbeta utomlands. Boken riktar sig till tjänstemän i privat sektor. Bokens innehåll utgår från intervjuer med tjänstemän med erfarenhet från utlandstjänst. Experter inom olika sakområden som pensioner och försäkringar har bidragit med kunskaper. Beställ boken gratis på www.ptk.se Ur innehållet Kontraktet | Att söka jobb | Löner | Social trygghet | Skatter | Flytten | I det nya landet | Återkomsten llustration Stina Wirsén
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=4">Jusek Sida 4 JUSEKTIDNINGEN5/1O GRANSKNING. Jusek </a> jobbar för mångfald – men lever inte som man lär. Cigdem Günes och hennes far Tobias Kent Chilan tror ändå på en ljus framtid för invandrade akademiker. FESTLIGA KOLLEGER. Effektiviteten hänger på jobbarkompisarna. FOTO: EMELIE ASPLUND FOTO: LINDA FORSELL MOT NY ADRESS. Social kompetens på klädaffären, gruppdynamik på föräldrakooperativet och dold makt på Riksbanken. Nu har ANDERS VREDIN tagit sina erfarenheter till tankesmedjan SNS. 28 14 6 SLAPPA OCH BLI KREATIV 15 10 NYHETER ERFARENHET MINDRE LÖNSAMT Skillnaden mellan ingångslön och slutlön krymper. 11 NYHETER HILDA - IGEN Domstolsverket tycker att kritiken är feladresserad. Omslaget: Andreas Wallin i en iskall dusch på Vanadisbadet i Stockholm. Foto: Ylva Sundgren. 12 NYHETER DECKARVÅG Jurister släpper fram sina onda fantasier i ljuset. SAKNAR KLARSPRÅK. Carola Lundberg och andra inom staten upplever varierande kvalité på lönesamtalen. FOTO: LINDA FORSELL 9 16 INTERVJUNMR JUSEK Nyvalde ordföranden Göran Arrius har nästan bara en sak i huvudet. 18 TEMA SEMESTER Fakta och fantasier. Det är dags att på allvar börja längta efter slöa sommardagar med hjälp av Jusekfotografernas bästa bilder. Tag en paus och dröm dig bort dit du vill vara. 26 ARBETSLIV YRKE: KONFIDENTIELLT Inte så mycket agentglamour som man tror. Så känns det att jobba under cover enligt anonym tjänsteman på Säpo. 32 ARBETSLIV KARRIÄR I EGYPTEN Sugen på faraoner och pyramider? Så fungerar familjeliv och arbete i ett muslimskt land. 34 DEBATT Kritik mot Sacos ordförande. Fritidsbloggare värnar sin rätt att uttrycka sig. 35 GÄSTKRÖNIKAN LIV LANDELL MAJOR 36 DEBATT/RECENSIONER 38 LEDIGA JOBB 40 JUSEK INFORMERAR REDAKTION Chefredaktör:Ann Marie Bergström, 08/070–665 29 21, annmarie.bergstrom@jusektidningen.se Medlemstidning utgiven av Jusek Redaktör Ulf Storm, 08/070-665 29 24 ulf.storm@jusektidningen.se Bokningavplatsannonser Johanna Berglund, 08/070-665 29 27 johanna.berglund@jusektidningen.se Art director/Layout Jens Nyström, 070-665 28 76 jens.nystrom@jusektidningen.se Vikarierande redaktör Jenny Kallin,073-540 59 10 jenny.kallin@jusektidningen.se 4 Marknadsansvarig Tomas Bergqvist, 08-665 29 92 tomas.bergqvist@jusektidningen.se NYHETER DAGLIGEN Tjänstledigredaktör Marieke Johnson JUSEKTIDNINGEN 05/10 ILLUSTRATION: BJÖRN ÖBERG JUSEKTIDNINGEN5/1O GRANSKNING. Jusek jobbar för mångfald – men lever inte som man lär. Cigdem Günes och hennes far Tobias Kent Chilan tror ändå på en ljus framtid för invandrade akademiker. FESTLIGA KOLLEGER. Effektiviteten hänger på jobbarkompisarna. FOTO: EMELIE ASPLUND FOTO: LINDA FORSELL MOT NY ADRESS. Social kompetens på klädaffären, gruppdynamik på föräldrakooperativet och dold makt på Riksbanken. Nu har ANDERS VREDIN tagit sina erfarenheter till tankesmedjan SNS. 28 14 6 SLAPPA OCH BLI KREATIV 15 10 NYHETER ERFARENHET MINDRE LÖNSAMT Skillnaden mellan ingångslön och slutlön krymper. 11 NYHETER HILDA - IGEN Domstolsverket tycker att kritiken är feladresserad. Omslaget: Andreas Wallin i en iskall dusch på Vanadisbadet i Stockholm. Foto: Ylva Sundgren. 12 NYHETER DECKARVÅG Jurister släpper fram sina onda fantasier i ljuset. SAKNAR KLARSPRÅK. Carola Lundberg och andra inom staten upplever varierande kvalité på lönesamtalen. FOTO: LINDA FORSELL 9 16 INTERVJUNMR JUSEK Nyvalde ordföranden Göran Arrius har nästan bara en sak i huvudet. 18 TEMA SEMESTER Fakta och fantasier. Det är dags att på allvar börja längta efter slöa sommardagar med hjälp av Jusekfotografernas bästa bilder. Tag en paus och dröm dig bort dit du vill vara. 26 ARBETSLIV YRKE: KONFIDENTIELLT Inte så mycket agentglamour som man tror. Så känns det att jobba under cover enligt anonym tjänsteman på Säpo. 32 ARBETSLIV KARRIÄR I EGYPTEN Sugen på faraoner och pyramider? Så fungerar familjeliv och arbete i ett muslimskt land. 34 DEBATT Kritik mot Sacos ordförande. Fritidsbloggare värnar sin rätt att uttrycka sig. 35 GÄSTKRÖNIKAN LIV LANDELL MAJOR 36 DEBATT/RECENSIONER 38 LEDIGA JOBB 40 JUSEK INFORMERAR REDAKTION Chefredaktör:Ann Marie Bergström, 08/070–665 29 21, annmarie.bergstrom@jusektidningen.se Medlemstidning utgiven av Jusek Redaktör Ulf Storm, 08/070-665 29 24 ulf.storm@jusektidningen.se Bokningavplatsannonser Johanna Berglund, 08/070-665 29 27 johanna.berglund@jusektidningen.se Art director/Layout Jens Nyström, 070-665 28 76 jens.nystrom@jusektidningen.se Vikarierande redaktör Jenny Kallin,073-540 59 10 jenny.kallin@jusektidningen.se 4 Marknadsansvarig Tomas Bergqvist, 08-665 29 92 tomas.bergqvist@jusektidningen.se NYHETER DAGLIGEN Tjänstledigredaktör Marieke Johnson JUSEKTIDNINGEN 05/10 ILLUSTRATION: BJÖRN ÖBERG
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=5">Jusek Sida 5 5/1O INLEDAREN Släpp loss vagabonden </a> i dig 2 000 till 2 500 ord. Det brukar det vara i det längre, fördjupande tema som följer på nyhetssidorna i varje nummer av Jusektidningen. Det senaste halvåret har vi haft fördjupningar om tillväxten av it-jobb i Öresundsregionen (2025 ord), att vara ung chef (2167 ord), tips om lönesamtal (2030 ord), andra jobbet efter examen (2409 ord) och om att vänta barn (1696 ord). RÄTTELSE – Jag hoppas att jag fortfarande har ett stimulerande arbete med internationell prägel, och där jag kan dra nytta av mina kontakter. Det svarar FNs polischef AnnMarie Orler på frågan om vad hon gör om tio år i porträttet i nummer 4. Svaret kom tyvärr inte med i tidningen. Temat i den här tidningen är – surprise! – semester. Att gå från jobb till semester är, i alla fall i våra förhoppningar, att byta fokus från förnuft till känsla. Att hinna känna doften av både kaprifolen i skymningen och den vidbrända fläskfilén på grillen (nu talar jag för mig själv). Att svalka kroppen i kyligt badvatten efter en svettig stund i solstolen eller ett pass med gräsklipparen på tomten. Semestertemat består bara av 952 ord. Dem har vi använt till rena fakta; från semesterrelaterade avtal och lagar till säkraste solveckan. Sådant som enklast kommuniceras med ord och siffror. Men det som semestern är avsedd för; avkoppling och perspektivbyte, mer sinnlighet och mindre rationalitet, det skildras bättre i bild. ... FÖR ÖVRIGT så tar även Jusektidningen sommarsemester. Men vi fortsätter publicera nyheter på jusektidningen.se Där är ni också är välkomna att kommentera och debattera. TIPSA JUSEKTIDNINGEN Vad händer på jobbet? Ge oss underlag till artiklar. Mejla red@jusektidningen.se Jag har redan tjuvstartat med en solsäkrad junivecka på en ö i svenskarnas populäraste utomnordiska resmålsland (se vilket på sidan 24). I gott pocketlitterärt sällskap, bland annat idéhistorikern Karin Johannissons Melankoliska rum, om ångest, leda och sårbarhet i förfluten tid och nutid. Samma känslotillstånd men ändrade uttryck; 1600- och 1700-talens manliga elits melankoli har degraderats till kvinnlig depression och utbrändhet. Det fanns en tid på 1900-talet då svenska läkare kunde skriva vagabondism i sjukjournalen om dem, ofta överklass ynglingar, som vägrade anpassa sig till inordning och karriär. Diagnosen innebar risk för sterilisering, berättar Johannisson. Arbetsam, ansvarsfull och bofast förväntades den goda medborgaren vara. Ändå: Våga släppa loss vagabonden i dig, åtminstone under de ynka tre-fyra veckors ledighet som du unnar dig i sommar (nuförtiden kan du ju ändå alltid nås på mobilen, eller?). (328 ord). J Bokning av annonser mot text: Magnus Johansson, Newsfactory AB magnus.johansson@newsfactory.se 08-505 73 813 alt. 070-745 67 01 Nr/Utgivning Sista bokning 6 3 september 7 1 oktober 19 augusti 16 september 8 5 november 21 oktober Tryck Sörmlands Grafiska AB Katrineholm 05/10 JUSEKTIDNINGEN Allt material publiceras även på Jusektidningens webbplats samt lagras elektroniskt i arkiv och hos PressText och Medie arkivet. Förbehåll mot denna publicering medges i regel inte. Prenumerationspris: 220 kr/år, 9 nr. TS-kontrollerad upplaga: 79 100 (2009). Medlem av Sveriges tidskrifter. ISSN 1100-620x. Postadress: Box 5167, 102 44 Stockholm Besöksadress Nybrogatan 30, Stockholm Övrig kontakt redaktionen 08-665 29 20 Fax: 08-660 08 04 www.jusektidningen.se E-post red@jusektidningen.se Ann Marie Bergström Chefredaktör annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070–665 29 21 Utgivningsdag 18 juni. Nummer 6 kommer 3 september. Medarbetare i detta nummer Emelie Asplund, fotograf, Göteborg Anna Backlund, journalist, Wien Maria Forsblom, journalist, Stockholm Linda Forsell, fotograf, Stockholm Sören Håkanlind, fotograf, Göteborg Patrik Lundin, fotograf, Uppsala Tomas Ohlsson, fotograf, Stockholm Eyal Sharon Krafft, journalist, Knivsta Johann Selles, fotograf Malmö Carl von Scheele, journalist, Enköping Iris Tiitto, fotograf, Västerås Elina Wessman, journalist, Stockholm Björn Öberg, illustratör, Stockholm 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=6">Jusek Sida 6 NYHETER Hans karriär tog SLUT när han</a> flydde till Sverige. Hennes har precis börjat. Det har varitTUFFT - men både far och dotter tror att framtiden är ljus för akademiker med UTLÄNDSK bakgrund. Cigdem Günes har precis skrivit klart sin kandidatuppsats i Europeisk bolagsrätt när hon besöker sin pappa, Tobias Kent Chilan, i Göteborg. I lägenheten i Partille är det högst troligt att några av frågeställningarna i uppsatsen kommer att diskuteras, liksom nyheterna om Turkiets och Israels allt mer frostiga relation, Sverigedemokraternas utsikter inför valet och andra aktuella samhällsfrågor. Förutom att vara politiskt engagerade har nu far och dotter juridiken gemensamt. – Jag känner mig stolt när pappa ”De som kommer till Sverige nu, de har bra möjligheter om Sverige satsar rätt” Tobias Kent Chilan börjar värdera mina professionella åsikter, jag är inte längre bara hans dotter, säger Cigdem Günes. Att ha en fot i Turkiet, en i Sve- rige, kunna flera språk och vara bekväm i en internationell miljö ser hon som en stor konkurrensfördel i framtiden. För Tobias Kent Chilan var det annorlunda när han kom till Sverige i början av 1980-talet. Som före detta åklagare i Turkiet försökte han hitta vägar att fortsätta inom juridiken. Men han fick 90 % 6 alltid samma nedslående råd: Du måste börja om från början. – Okej, varje land har sina egna lagar och juridiska regler. Någon kompetensutvecklande utbildning hade jag accepterat. Men att börja om från början, det kändes orättvis, det kunde jag inte acceptera. Efter en SFI-kurs med juridisk inriktning fick han erbjudande om jobb, som svetsare. Där någonstans, efter år av kämpande, tog lusten slut. En arbetsplatsolycka gjorde honom senare till sjukpensionär. Under åren har han fått utlopp för sitt samhällsengagemang genom att engagera sig politiskt i Göteborg och i Turkiet. När det gäller juridiken sätter han sitt hopp till dottern. Var krävs för att invandrade akademiker ska få chansen i Sverige? – Man borde fokusera på män- niskor som individer som kommer till ett land och vill fortsätta sitt liv där, säger Cigdem Günes. Hennes far håller med. Det gäller att se möjligheterna och inte problemen. Och han tycker att framtiden ser ljus ut. – Mina barn och de som kom- mer till Sverige nu, de har bra möjligheter om Sverige satsar rätt. Jenny Kallin jenny.kallin@jusektidningen.se 073-540 59 10 ... så många av dem som är anställda av eller jobbar för Jusek är födda i Sverige av svenska föräldrar. Jusek har satt fokus på frågan, fått politiker att lyssna och en nytänkande samhällsvetar-SFI att dra igång. Men i den egna organisationen är det ont om högutbildade med utländsk bakgrund. – Det är en av våra viktigaste frågor. Mångfald är en fråga med många bottnar men jag tänker gräva där jag står. Orden kommer från Juseks ordförande Göran Arrius som satte stort fokus på mångfaldsfrågan vid förbundets förra fullmäktige, 2007. Sedan dess har Jusek arbetat för att det ska bli mindre tufft för akademiker med utländsk bakgrund att få kvalificerade jobb i Sverige. Ingen ska tas om hand, men alla ska få chansen att visa vad de går för. Så lyder ambitionen. Men innanför förbundets egna dörrar finns det få akademiker med utländsk bakgrund. Inför årets fullmäktige (förbundets högsta beslutande organ) i slutet av maj satte Jusektidningen ett par rejäla mångfaldsbågar på näsroten Göran Arrius. och gjorde en kartläggning inom organisationen. Resultatet visar att Juseks JUSEKTIDNINGEN 05/10 På jusektidningen.se fi nns ofta relevant statistik och fakta länkat till artiklarna. NYHETER Hans karriär tog SLUT när han flydde till Sverige. Hennes har precis börjat. Det har varitTUFFT - men både far och dotter tror att framtiden är ljus för akademiker med UTLÄNDSK bakgrund. Cigdem Günes har precis skrivit klart sin kandidatuppsats i Europeisk bolagsrätt när hon besöker sin pappa, Tobias Kent Chilan, i Göteborg. I lägenheten i Partille är det högst troligt att några av frågeställningarna i uppsatsen kommer att diskuteras, liksom nyheterna om Turkiets och Israels allt mer frostiga relation, Sverigedemokraternas utsikter inför valet och andra aktuella samhällsfrågor. Förutom att vara politiskt engagerade har nu far och dotter juridiken gemensamt. – Jag känner mig stolt när pappa ”De som kommer till Sverige nu, de har bra möjligheter om Sverige satsar rätt” Tobias Kent Chilan börjar värdera mina professionella åsikter, jag är inte längre bara hans dotter, säger Cigdem Günes. Att ha en fot i Turkiet, en i Sve- rige, kunna flera språk och vara bekväm i en internationell miljö ser hon som en stor konkurrensfördel i framtiden. För Tobias Kent Chilan var det annorlunda när han kom till Sverige i början av 1980-talet. Som före detta åklagare i Turkiet försökte han hitta vägar att fortsätta inom juridiken. Men han fick 90 % 6 alltid samma nedslående råd: Du måste börja om från början. – Okej, varje land har sina egna lagar och juridiska regler. Någon kompetensutvecklande utbildning hade jag accepterat. Men att börja om från början, det kändes orättvis, det kunde jag inte acceptera. Efter en SFI-kurs med juridisk inriktning fick han erbjudande om jobb, som svetsare. Där någonstans, efter år av kämpande, tog lusten slut. En arbetsplatsolycka gjorde honom senare till sjukpensionär. Under åren har han fått utlopp för sitt samhällsengagemang genom att engagera sig politiskt i Göteborg och i Turkiet. När det gäller juridiken sätter han sitt hopp till dottern. Var krävs för att invandrade akademiker ska få chansen i Sverige? – Man borde fokusera på män- niskor som individer som kommer till ett land och vill fortsätta sitt liv där, säger Cigdem Günes. Hennes far håller med. Det gäller att se möjligheterna och inte problemen. Och han tycker att framtiden ser ljus ut. – Mina barn och de som kom- mer till Sverige nu, de har bra möjligheter om Sverige satsar rätt. Jenny Kallin jenny.kallin@jusektidningen.se 073-540 59 10 ... så många av dem som är anställda av eller jobbar för Jusek är födda i Sverige av svenska föräldrar. Jusek har satt fokus på frågan, fått politiker att lyssna och en nytänkande samhällsvetar-SFI att dra igång. Men i den egna organisationen är det ont om högutbildade med utländsk bakgrund. – Det är en av våra viktigaste frågor. Mångfald är en fråga med många bottnar men jag tänker gräva där jag står. Orden kommer från Juseks ordförande Göran Arrius som satte stort fokus på mångfaldsfrågan vid förbundets förra fullmäktige, 2007. Sedan dess har Jusek arbetat för att det ska bli mindre tufft för akademiker med utländsk bakgrund att få kvalificerade jobb i Sverige. Ingen ska tas om hand, men alla ska få chansen att visa vad de går för. Så lyder ambitionen. Men innanför förbundets egna dörrar finns det få akademiker med utländsk bakgrund. Inför årets fullmäktige (förbundets högsta beslutande organ) i slutet av maj satte Jusektidningen ett par rejäla mångfaldsbågar på näsroten Göran Arrius. och gjorde en kartläggning inom organisationen. Resultatet visar att Juseks JUSEKTIDNINGEN 05/10 På jusektidningen.se fi nns ofta relevant statistik och fakta länkat till artiklarna.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=7">Jusek Sida 7 Mest läst på webben: 1.Nyheter. Få in</a> vandrarakademiker i Juseks egna led. 2.Nyheter. Luddigt om löner i staten. 3.Nyheter.Minskat gap mellan första och sista lönen. NYHETER UTLÄNDSK BAKGRUND PÅ JUSEKS KANSLI Av 99 personer har 9 utländsk bakgrund, varav 1 från utomeuropeiskt land. Född i Sverige, föräldrar födda i Sverige:83 Född i Sverige, ena föräldern utlandsfödd: 7 Född i Sverige, båda föräldrarna utlandsfödda:3 Född utomlands, båda föräldrarna utlandsfödda:6 FRAMTIDSTRO. Cigdem Günes går i sin fars fortspår som juridikstudent på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. ”Jag önskar att hon ska få göra karriär som jurist, det jag aldrig gjorde,” säger Tobias Kent Chilan, före detta åklagare i Turkiet. FOTO: EMELIE ASPLUND kansli, styrelse, de förtroendevalda som representerade medlemmarna och studentinformatörerna utgör en homogen grupp, sett ur ett etniskt perspektiv. En stor majoritet av Juseks representanter och anställda är födda i Sverige och har svenska föräldrar. De med utländsk bakgrund har framför allt sitt ursprung i något av Sveriges grannländer, eller i något annat europeiskt land. – Bristen på mångfald inom Jusek är ett problem om vi ska kunna driva de här frågorna med trovärdighet. Men det är ett problem som vi är medvetna om, säger Josefin Claesson, projektledare för Juseks mångfalds- 05/10 JUSEKTIDNINGEN satsning ”Karriär på lika villkor för invandrarakademiker”. Sedan ett år tillbaka har hon spurtat i mål för att förverkliga mångfaldsvisionerna från fullmäktige 2007. I januari fick en upprörande undersökning genomslag i tv och tidningar. Där berättade Jusek för omvärlden att det trots högkonjunkturen på 2000-talet varit besvärligt Josefin Claesson. för invandrade akademiker inom förbundets utbildningsområden att ta sig in på arbetsmarknaden. Jusek har kastat bränsle på den politiska debatten, hållit seminarium i riksdagen och haft personliga möten med politiker. – Akademikerperspektivet har kommit med i debatten om regeringens omläggning av integrationspolitiken, mycket tack vare Jusek, berättar Josefin Claesson. Under våren Louise Adelborg. har SFI Stockholm startat en utbildning i svenska för samhällsvetare, inspirerade av Juseks krav på bättre språkutbildning för invandrare akademiker. I höst kommer Jusek att erbjuda mentorer till alla elever som nått en tillräckligt hög kunskapsnivå i svenska. Målet är att underlätta nätverksbyggande och första klivet in på arbetsmarknaden. Men som arbetsgivare och organisation är Jusek ingen vidare förebild. Ordföranden Göran Arrius tycker att Jusektidningens kartläggning visar på en verklighet han känner igen: – Jag tycker inte att vi på något vis är föregångare. Vi måste bli mycket bättre. Där är vi inte 9 LÄS MER Så gjorde vi undersökningen. Fortsättning på nästa sida. 7 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=8">Jusek Sida 8 NYHETER UTLÄNDSK BAKGRUND BLAND FÖRTR</a> OENDEVALDA ... ...OCH STUDENTINFORMATÖRER 2 personer med utländsk bakgrund, ingen från utomeuropeiskt land. Född i Sverige, föräldrarna födda i Sverige:20 Född i Sverige, ena föräldern utlandsfödd: 1 Född i Sverige, båda föräldrarna utlandsfödda: 1 Född utomlands, båda föräldrarna utlandsfödda: 1 10 personer med utländsk bakgrund, varav 2 från utomeuropeiskt land. ...OCH FÖRBUNDSSTYRELSE Född i Sverige, föräldrar födda i Sverige:80 Född i Sverige, ena föräldern utlandsfödd:9 Född utomlands, ena föräldern född i Sverige, ena föräldern utlandsfödd: 1 Född utomlands, båda föräldrarna utlandsfödda: 10 9 hemma, säger han och resonerar kring vilka utmaningar som finns för Jusek att bli mer mångfaldigt. Bland annat lyfter han fram det unika i Sverige med att akademiker organiserar sig. – I övriga världen är inte aka- demiker fackförbundsansluta. Vi måste bli bättre på att informera, jobba hårdare på att få folk att lära sig hur den svenska modellen med starka kollektivavtal fungerar, även för akademiker. Juseks vd Louise Adelborg kommenterar att bara nio av 99 inom kansliet har utländsk bak- Samtliga födda i Sverige med föräldrar födda i Sverige. grund, de flesta från Norden eller Europa. – Jag tycker att det skulle vara bra för verksamheten om vi kunde bredda rekryteringen, men självklart när man rekryterar är det kompetens man tittar på i första hand. Vi har få sökande med utomeuropeisk bakgrund. Ibland har vi ansträngt oss och letat, men det har inte gått då heller. En stor grupp som vi anställer är jurister och där är det ett begränsat antal personer inom arbetsrätt. Hon tror att en viktig lösning är att ge fler invandare ökad till- gång till det svenska språket. – För att vi ska få fler att söka bland. I höst fortsätter Juseksmångfaldsarbete. Josefin Claesson hoppas att mentorskapsprogrammet byggs ut, att förbundet fortsätter arbeta opinionsbildande och även satsar mer på internutbildningar. – Vi behöver alla bli mer med- vetna, för det här är framför allt en fråga om attityder och värderingar mer än diskriminering. Jenny Kallin jenny.kallin@jusektidningen.se 073-540 59 10 0 SÅ TYCKER JUSEKS FÖRTROENDEVALDA OM FÖRBUNDETS MÅNGFALDSARBETE Fler svar saxade ur undersökningen finner du på jusektidningen.se ”Mycket handlar om att skapa möjligheter redan under studietiden, att se till att fler invandrare lockas till fler olika utbildningar.” ”Juseks start av ett mentorskapsprogram för invandrade akademiker i höst är ett mycket bra initiativ.” ”Har inte reflekterat så mycket över det, ser inte att det skulle vara ett spe- ciellt problem med invandrade akademikernas situation på arbetsmarknaden”. ”Jusek driver nog frågorna mer än andra fackliga organisationer. Om det är tillräckligt har jag ingen aning om.” 8 SÅ GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN Vi kontaktat de 100 förtroendevalda som representerade Juseks medlemmar på fullmäktige den 25-26 maj, 99 personer som arbetar inom Juseks kansli, 23 studentinformatörer och Juseks sittande styrelse vid fullmäktige (11 personer). Samtliga har själva fått svara på frågan vilket land de är födda i och vilket land/vilka länder deras föräldrar är födda i. UTLÄNDSK BAKGRUND Vi har valt att använda samma definition av utländsk bakgrund som Jusek gör i rapporten Invandrade akademiker - hur tufft är det? Med utländsk bakgrund avses personer med två utländskt födda föräldrar. Samma definition används av SCB. FINLAND I TOPP Om man ser på vilka länder som finns representerade inom Jusek genom ”utländsk bakgrund” så sticker Finland ut, men inom organisationen finns även personer med ursprung i Polen, Iran, USA och Irland, bland annat. STORA SKILLNADER PÅ ARBETSMARKNADEN 256 000, så många i yrkesför ålder med samhällsvetenskaplig högre utbildning fanns det i Sverige vid årsskiftet 2007/2008. 16 procent av dessa hade utländsk bakgrund. 50 procentmed utländsk bakgrund och 85 procent med svensk bakgrund, så många med samhällsvetenskaplig utbildning hade 2007 ett jobb som kräver högskoleutbildning. Fakta: Jusek UTHYRDA FÅR LÄNGRE JOBB Omsättningen i bemanningsbranschen ökade med två procent första kvartalet i år jämfört med samma period förra året. – Vi går mot en ljus- nande framtid, säger Henrik Bäckström, 8 förbundsdirektör för Bemanningsföretagen. Branschens framtid ligger i längre uppdrag, enligt Henrik Bäckström. Bemanningsföretagen är en arbetsgivar- och branschorganisation med 380 medlemsföretag. US TEST AVSLÖJAR KARTELLER Finns det misstänkt lika priser mellan anbuden? Eller misstänkt stora prisskillnader? Eller har några av anbuden lika formuleringar? Det är några av frågorna som inköpare bör ställa sig i samband med utvärdering av offentliga upphandlingar, enligt en checklista med tolv frågor som Konkurrensverket tagit fram. Går det att svara ja på en av frågorna i checklistan kan det vara tecken på en anbudskartell. US OJÄMLIKT I TOPPEN Endast sex av 19 statligt helägda bolag har en kvinnlig vd. Och endast fyra av bolagen har en jämställd ledningsgrupp. Det visar en undersökning som fackförbundet ST har gjort. Staten har däremot lyckats få bolagsstyrelserna mer jämlika, totalt sett är 51 procent kvinnor och 49 procent män i de ovan nämnda bolagens styrelser. Och av de 19 styrelseordförandena är 9 kvinnor och 10 män. JK JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=9">Jusek Sida 9 Möjlighet att kommentera, berömma och</a> kritisera artiklar fi nns på jusektidningen.se 8 VAR FJÄRDE KÄNNER INTE TILL KRITERIERNA Två av frågorna i löneenkäten som skickades till drygt 5 000 Jusekmedlemmar med statlig anställning. Cirka hälften svarade. Känner du till din myndighets lönekriterier? ■ Ja ■ Nej 4% 21% 75% Upplever du att du blivit lönesatt efter lönekriterierna? ■ Ja ■ Nej MER UTBILDNING. Carola Lundberg tycker att både chefer och medarbetare behöver utbildning och seminarier kring avtal och lönesätttande samtal. 30% FOTO: LINDA FORSELL Luddigt om löner i staten En fjärdedel av de STATLIGT anställda Jusekmedlemmarna VET INTE på vilken grund deras LÖN bestäms. Både chefer och medarbetare ska känna till vilka kriterier som styr den lön man ska ha. Det är en förutsättning för ett vettigt lönesamtal och en grundtanke i det statliga kollektivavtalet. Men så ser det inte alltid ut i verkligheten. Det visar resultatet av en löneenkät som Jusek gjort bland statligt anställda medlemmar. Carola Lundberg har jobbat i olika roller på Migrationsverket sedan sin examen för åtta år sedan: – Kvaliteten på de lönesättan- de samtalen med olika chefer har varit varierande. Jag har upplevt allt från väldigt bra samtal, där jag känt att chefen sakligt har motiverat min lön, till rent katastrofala samtal. Ett av kännetecknen för ett katastrofalt samtal är, enligt Carola Lundberg, att chefen säger att ”det inte finns mer pengar i potten för Saco medlemmarna”. – Man kan samtidigt få höra många lovord och att man egentligen förtjänar en högre lön. Men med ett sådant resone- mang faller hela idén med lönekriterier och samtal om lön, menar Carola Lundberg, som är ordförande i Migrationsverkets Saco-förening i Stockholm. – Medarbetaren måste få en motivering av den nya lönen utifrån lönekriterierna och chefen måste kunna stå för den lön han eller hon ger dig. Man måste också få veta hur man kan påverka sin löneutveckling. Juseks enkät besvarades av knappt 2 500 Jusekmedlemmar på olika myndigheter. Knappt fyra av tio svarade ja på frågan om de fått sin lön i samklang med de bedömningsgrunder som finns. Och 25 procent var helt obekanta med sin myndighets lönekriterier. – Det finns ingen anledning att bli bedrövad. Att 75 procent känner till lönekriterierna är ändå en bra grund att stå på, säger Monica Dahlbom, förhandlingschef på Arbetsgivareverket. Men hon är inte nöjd och menar att mycket enträget arbete återstår när det gäller utbildning och information. Ulf Strom ulf.storm@jusektidningen.se 08/070-665 29 24 En längre version av artikeln finns på jusektidningen.se 32% 38% ■ Vet ej NYHETER ■ Vet ej WHISTLE BLOWERS FÅR BÄTTRE SKYDD Offentligt anställda som lämnar uppgifter till medier ska få ett ännu bättre skydd, enligt ett riksdagsbeslut i maj. En arbetsgivare får inte på något sätt hämnas på en 05/10 JUSEKTIDNINGEN anställd som larmat om missförhållanden, även enligt dagens regler. Nu läggs också ett tydligare straffansvar till förbudet i grundlagen att efterforska och straffa en så kallad whistle blower. JK NY KVINNA – EN NYHET? ”Kvinna ny delägare på Vinge”. Så löd ämnesraden i mejlet som advokatfirman Vinge skickade till pressen. Kvinnan som åsyftas är skatterådgivaren Odile Fallenius. Efter föräldraledigheten blir hon en av Vinges 86 delägare, varav 14 då är kvinnor. – Vi har många duktiga kvinnor på väg upp och har högst andel kvinnliga delägare i branschen, 16 procent, berättar My Wiborg, kommunikatör på Vinge. JK … kronor i månaden inklusive tillägg och minus skatt. Det får de jurister och ekonomer som klarar konkurrensen om de 30 lediga jobben vid 68 000 Längre artikel på nätet, sökord: goda chanser jusektidningen.se 9 EU-kommissionens direktorat för konkurrens frågor. US
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=10">Jusek Sida 10 NYHETER Minskat gap mellan första oc</a> h sista lönen Många år i yrket ger inte lika stor ekonomiskUTDELNING längre. Gapet mellan ingångslön och slutlön krymper. Tydligast ärTRENDEN inom stat och kommun. För tio år sedan tjänade en anställd inom stat och kommun som jobbade sina sista år innan pensionen mer än dubbelt så mycket som en kollega som var precis i början av sin karriär. Sedan dess har skillnaden mellan ingångslön och slutlön krympt, det visar Jusektidningens genomgång av Juseks lönestatistik från 1999 till 2009. Gapet mellan de mest och minst erfarnas löner har på tio år minskat med flera tusen kronor. Trenden är tydligast inom stat och kommun, men syns också bland privatanställda. Mikael Andersson, ombuds- man på Jusek, har ingen enkel förklaring till varför gapet mellan ingångslön och slutlön krympt. – Det finns säkert många oli- ka delförklaringar, det här måste studeras närmare. Men ska jag peka ut någon enskild faktor som kan vara en bidragande orsak så är det den otroliga organisationsutveckling vi haft, där vi gått mot mycket mer slimmade och platta organisationer, framför allt på den privata och statliga sidan men också på den kommunala. Hans tanke är att mer välbe- talda chefsfunktioner försvunnit och mindre välbetalda tjänster tillkommit när hierarkier plattats ut och arbetsuppgifter koncentrerats och att detta pressat ihop lönespridningen. Gunnar Wetterberg, samhälls- politisk chef på Saco, lyfter fram generationsväxlingen som en trolig förklaring, i alla fall inom stat och kommun. – Men höjer man ingångslö- nerna och är snåla med löneutvecklingen, då riskerar man att de unga drar slutsatsen att det är bra att börja inom staten och sedan dra vidare innan man drabbas av den dåliga löneutvecklingen. Efter en titt i kristallkulan tänker han sig att generationsväxlingen pressar samman lönespridningen de närmaste fem till tio åren, men 3snabba till ... … Eva Håkansson Fröjelin, socionom, som från 1 juni är generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten, EBM. 1. Vad innebär jobbet? – I första hand handlar det om att leda och driva myndigheten utifrån uppsatta 10 Eva Håkansson Fröjelin. mål. Att ge medarbetarna förutsättningar att utreda och bekämpa ekobrott så Jusektidningen.se uppdateras dagligen med nyheter från arbetslivet. SKA MÅNGA ÅR I YRKET GE MYCKET HÖGRE LÖN? Elisabeth Carlsund, 64, utredare, på Riksrevisionen Sundbyberg. – Lika lite som jag tycker att unga ska fram på arbetsplatserna bara för att de är unga tycker jag att äldre ska ha högre lön bara för att de är äldre. Pernilla Strömberg, 30, Försäkringskassans kundcenter, Västerås. – Nej. Det finns ingen garanti för att man kan yrket bättre bara för att man jobbat i många år. Slutlön Ingångslön Mattias Göransson, 33, handläggare på Försäkringskassan, Hölö. – Nej. Prestationen ska visa vilken lön man ska ha. Att ha jobbat i 20 år ska inte per automatik ge högre lön. INGÅNGSLÖN VS SLUTLÖN UNDER TIO ÅR Kommunal/statlig sektor 40 000 37 500 30 000 20 000 18 000 0 99 01 03 05 07 09 att gapet mellan ingångslön och slutlön sedan börjar växa igen. – Det hoppas jag i alla fall. Den kloka personalpolitiken är att man betalar folk för att de utvecklas under yrkeslivet. Lönen är inte allt, men en betydelsefull drivkraft. På sikt tror jag det är viktigt att den som börjar på ett jobb kan fördubbla eller till och 40 200 25 800 Privat sektor 45 000 37 885 35 000 29 000 25 000 21 000 0 99 01 03 05 07 09 med tredubbla sin lön om han eller hon gör en bra insats. Jenny Kallin jenny.kallin@jusektidningen.se 073-540 59 10 Hur ser löneutvecklingen ut på din arbetsplats?Diskutera på jusektidningen.se 47 491 MFK* effektivt som möjligt. Samt att representera myndigheten. 2. Du var regionsskattechef i Västra Götaland. Ser du EBM som besläktad med denna organisation? – Det finns många skärningspunkter både på operativ och på strategisk nivå. En gemensam nämnare är tyngdpunkt i den utredande verksamheten. 3. Har det funnits några synpunkter på att du inte är jurist? – De synpunkter som har nått mig har varit positiva. Min erfarenhet från andra organisationer är överförbar till EBM. Men en del ögonbryn höjdes nog vid valet av mig.. ULF STORM Fotnot: Eva Håkansson Fröjelin efterträder Gudrun Antemar, som den 1 juli blir ny riksrevisor. SPM Senior Project Manager. Programmet WordLingo översätter till Pensionären projekterar chefen. Det händer mycket spännande i dagens anglifierade arbetsliv. * Månadens förkortning JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=11">Jusek Sida 11 NYHETER 7 av 10 gillar EU Svenskarna</a> i gemen håller på att bli som akademikerna i Saco, där stödet för EU varit stort hela tiden. FELADRESSERAD KRITIK. Domstolsverkets gd Barbro Thorblad anser att verket inte får lägga sig i Domarnämndens verksamhet. Den gamla politiska striden om medlemskapet svalnar nu snabbt. För första gången sedan den FOTO: MARC FEMENIA/SCANPIX Hildabråket inget för Domstolsverket Riksrevisionens granskning av Domarnämnden och kopplingen till nätverket Hilda har skickats till fel myndighet. Det konstaterar Domstolsverket, som fått rapporten. – Det är en fråga som vi varken kan eller får lägga oss i, säger Barbro Thorblad, generaldirektör på Domstolsverket. I sitt korta svar till Riksrevisio- nen förklarar Domstolsverket att inga ytterligare åtgärder kommer att vidtas. – Vår uppgift är att vara värd- myndighet åt Domarnämnden. Men vi varken kan, vill eller får inverka på hur Domarnämnden sköter sin kärnverksamhet, säger Barbro Thorblad och hänvisar frågorna till Domarnämden. Riksrevisionen anser däremot att rapporten är skickad till rätt myndighet, eftersom Domstolsverket i sin årsberättelse rapporterar om Domarnämndens verksamhet. Barbro Thorblad vill inte uttala sig om Riksrevisionens rapport utifrån Domarnämndens perspektiv, men kan uttala sig om hur hon ser på sin egen roll som Hildamedlem och generaldirektör: – Jag är myndighetschef och ska som sådan verka för jämställdhet. Förra året hade jag ett krav på återrapportering om hur vi i Domstolsverket verkade för fler kvinnliga chefer. Det är fullkomligt självklart att allt sådant agerande sker inom ramen för lagstiftningen, i anställningsärenden beaktar man förtjänst och skicklighet. Carl von Scheele red@jusektidningen.se Riksrevisionen granskar Domarnämnden samt följande debatt finns på jusektidningen.se svenska folkomröstningen om EU på 1990-talet är en majoritet av svenskarna positiva till vårt medlemskap. I framtiden kommer den politiska debatten att handla om huruvida Europas förenta stater ska bildas eller inte, spådde professor Sören Holmberg, SOM-institutet, när han presenterade de nya opinionssiffrorna. I SOMundersökningen är 51 procent av de svarande i huvudsak för medlemskapet medan 23 procent är emot och övriga har ingen åsikt. Högutbildade och högre tjänstemän tillhör de grupper som är mest EU-positiva. Bland medlemmarna i Saco är 71 procent positiva. Det är en av de högsta siffrorna för Saco på 15 år. Viktiga faktorer till den mer positiva synen på EU är svenskarnas bedömning av hur medlemskapet inverkat på brottsbekämpning, miljöarbete, sysselsättning och högre utbildning/ forskning. – Det är inte Sören Holmberg. rätt att tala om svenska folket som en av de EU-negativa befolkningarna. Så är det inte längre, säger Sören Holmberg. Undersökningen hade beställts av Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier). Carl von Scheele red@jusektidningen.se 08-665 29 20 Civila utredare får beröm Polisens civila utredare är en tillgång men deras kompetens tas inte tillvara. Dessutom riskerar målet om 20 000 poliser att motverka möjligheten att rekrytera nya civila utredare. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Jusek håller med Riksrevisonen om att polisen inte fullt ut tar vara på den resurs som de civila utredarna är. Förbundet tycker också att de civila utredarna borde få väsentligt utökade befogenheter och möjlighet att vara förundersökningsledare, det vill säga bland annat kunna fatta beslut angående gripanden och anhållanden av misstänkta. US Civila utredare har vi skrivit om tidigare. Artiklar och debatt finner du på jusektidningen.se BAKFULLA SEGAR PÅ JOBBET Vårt supande går ut över arbetet, enligt en färsk undersökning. Av 900 tillfrågade uppger drygt hälften att kollegor presterar sämre dagen efter de har druckit alkohol. 22% medger att de själva jobbat sämre på grund av att de druckit. JK En piña på jobbet. Fakta: Alna, Arbetslivets egna resurs i alkohol- och drogfrågor. 05/10 JUSEKTIDNINGEN HÖGUTBILDADE KLARAR KRISEN Risken för att bli arbetslös under 1990-talskrisen minskade för dem som hade en längre utbildning. Men de som inte fick jobb efter examen förblev arbetslösa under en längre period. – En tolkning är att efterfrågan på individer med den allra högsta utbildningsnivån ökade mer än utbudet under 90-talet, säger Marie Gartell, som på Institutet för framtidsstudier undersökt övergången mellan högre studier och arbetsmarknad under det ekonomiskt dramatiska 1990-talet. AMB ”Det är bara vi och finnarna som följer regelboken” Förre finansministern Pär Nuder på Juseks samhällsekonomiska forum. Apropå hur EU-länderna sköter sina ekonomier. VINNARE AV BOKEN ARGUMENTERA Liselotte Freidlitz i Bankeryd, Helena Henningson i Eskilstuna och Sanna Ohlsson i Värnamo är vinnarna i utlottningen av boken Argumentera och få andra att göra som du vill av Karin Klerfeldt. Redaktionen gratulerar och har skickat böckerna till dem. AMB 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=12">Jusek Sida 12 NYHETER För alla som gillarDECKARE f</a> inns en mängd som är skrivna av JURISTER. De är så passMÅNGA att man kan tala om en deckarvåg bland landets lagkunniga. – Det finns en intellektuell utmaning i att skriva kriminalromaner och skapa en svårlöst gåta. Det är spännande och ganska svårt att tråckla ihop en sådan historia, säger Anna Bovaller, till vardags chefsjurist på Swedavia, som driver landets 14 statliga flygplatser. På fritiden framför datorn kan hon låta både jaktgevär och yxor släcka mänskligt liv. Och hon är inte ensam om sin dragning till brott. Det är inte svårt att hitta ett tiotal jurister till som också publicerat spänningsromaner. – Jag brukar referera till mina böcker som onda sagor för vuxna, säger Kristina Ohlsson, säkerhetspolitisk analytiker på Säpo. Hon lärde sig skriva av skräck- ens mästare Stephen King. Åtminstone tog hon hjälp av hans bok ”Att skriva” och följde två viktiga råd. Författare presterar i regel bäst när de skriver i genrer som de själva läser mycket av och när de skriver om ämnen och teman som de behärskar. I höst kommer romanförfattaren Malin Persson Giolito med en uppföljare, ”Bara ett barn”, som handlar om brott. Historien är förlagd till den gren inom juridiken som hon en gång i tiden trodde att hon skulle ägna sig åt. – Ja, men det blev inte så. Jag hamnade i affärsjuridiken lite av en slump. Nu är det för sent att jobba med brottmål och humanjuridik, det tåget har gått. Men jag kan skriva om det. Förre justitieministern Thomas Bodström är även brottmålsadvokat och deckarförfattare. – Juridiska inlagor i brottmål är knastertorra. Man måste väga vartenda ord i en inlaga till domstol. Då blir de en härlig kontrast 8 VEM SKRIVER VAD? Jens Lapidus, advokat: ”Aldrig fucka upp”, ”Snabba cash” och ”Gängkrig”. Åsa Larsson, jurist: Solstorm, Det blod som spills, Svart stig, Till dess vreden upphör. Kristina Ohlsson, säkerhetspolitisk analytiker: Askungar, Tusenskönor. Malin Persson Giolito, jurist, Euro- peiska kommissionen: Dubbla slag, Bara ett barn (utkommer i höst). Anna Bovaller, chefsjurist: Svinajakten, Svärmaren. Thomas Bodström, fd justitieminister, advokat: bl a Rymmaren, Lobbyisten, Idealisten. Tove Klackenberg, domare: Påtaglig risk att skada, Självtäkt, Inlåst. Viveca Sten, chefsjurist: I de lug- naste vatten, I den innersta kretsen, I grunden utan skuld. INOM JUSEKS OMRÅDE OCKSÅ: Ann Rosman, systemvetare: Fyrmästarens dotter, Själakistan. MEST KÄND KANSKE: Anne Holt, norska , fd justitieminister: bl a Frukta inte, 1222 över havet. Anna. Åsa. Jens. Kristina. Malin. Thomas. Tove. Anne. att skriva om brott och straff i mer skönlitterär form. Anna Bovaller lägger en stor del av fritiden på skrivandet. – Kvällar och helger kan jag sitta på min kammare i min egen fiktiva värld. Jag skriver också på semestern. För mig räcker inte en SVERIGE STARKAST I EU Sveriges möjligheter till tillväxt ligger i topp bland EUländerna enligt EUs vårprognos. Prognosen visar också att Sverige har starkast offentliga finanser i hela unionen. Tillväxten i hela EU bedöms bli 1,0 % i år och 1,7 % 2011. För 12 Sveriges del handlar det om 1,8 % i år och 2,5 % nästa år. – Vi ser ut att komma ur krisen starkare än kanske något annat EU-land. Förutsättningarna för jobb är därmed gynnsammare än i andra länder, säger finansminister Anders Borg i en kommentar. US UTBILDNING LÖNAR SIG BÄST I STOCKHOLM De som studerat vid lärosäten i Stockholms län har en medianlön som är 60 000 kronor högre per år än akademiker i resten av landet. Det visar en studie av forskare vid KTH. – Högre utbildning i Stockholm lönar sig för såväl individ som samhälle. Trots det är regionen beroende av inflyttning från andra delar av landet och riskerar i framtiden att få brist på akademiker, säger Folke Snickars, styrelseordförande för Stockholms Akademiska Forum som beställt studien av KTH. US CSN TAR I MED HÅRDHANDSKAR Nu blir det svårare att smita från CSN. Nya regler ger rätt att kräva omedelbar återbetalning av lån. Och smitare kommer att få lika stora problem oavsett var i världen de bor. – Det är en rättvisefråga att alla som studerat med lån från staten också betalar sin andel, säger Kerstin Borg Wallin, generaldirektör på CSN. Ändringarna träder i kraft den 1 juli i år. Då kommer också nya regler kring hur CSN bedömer studieresultat. Rätt till lån kommer att bygga på uppnådda resultat och inte bedömningar. JK JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=13">Jusek Sida 13 Senaste webbfrågan: Påverkar barnen </a> karriären? Ja, positivt 20 %, Ja, negativt 43 %, Nej 8 %, Ingen aning 30 % Jurister är bra på research När deckarmanus skrivna av jurister dimper ner på förlagen kan det hända att förläggarna tittar en extra gång på det. Viveca. – En jurist är väldigt vaksam på förlopp, vilket klockslag en händelse inträffade, hur olika vittnen är, någon kanske ljuger. Allt detta måste juristen ta ställning till i sitt arbete och det ligger väldigt nära romanskrivandet, säger Stephen Farran-Lee på Bonniers Förlag. Att juristernas bakgrund kan Ann. FOTO: SARA MAC KEY, ORLANDO BOSTRÖM, PETER KNUTSON, SANDRA QVIST, THRON ULLBERG, PEDER LINGDÉN, ANETTE ERIKSSON. liten stund, jag behöver en sammanhängande tid för att bottna i texten. Malin Persson Giolito tog tjänstledigt för att skriva den bok som kommer i höst. Hon sitter ett år i italienska Florens där hennes man fått ett forskaruppdrag. – Skrivandet tar oerhörd tid och slukar mental energi. Jag vet inte om jag skulle klara att skriva på nätterna när man har huvudet fullt av jobb, säger hon. Carl von Scheele red@jusektidningen.se 08-665 29 20 bidra med extra trovärdighet för historien de berättar, det håller även Sofia Brattselius Thunfors på Piratförlaget med om. – En deckare behöver inte vara en avbild av verkligheten, men om man har erfarenhet av rättegångar och polisutredningar tillför det skrivandet något. Jurister är i regel väldigt duktiga på research och det är en bra grund att stå på. Och genom rättssalarna passe- rar det ena livsödet efter det andra. – Det sätter nog fart på fantasin. Carl von Scheele LÄS MER Vi har gjort längre intervjuer med flera av författarna, sök på deras namn på jusektidningen.se Just nu kan du som är medlem i Jusek få ett extra förmånligt lån. Du kan låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,59 %*. Ingen säkerhet behövs och inga dolda avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Kampanjen pågår till 31 augusti 2010. Gör så här för att ansöka om medlemslån: • Ring 0771-365 365 om du vill ha ett lånebesked direkt. • På seb.se/medlemslan kan du läsa mer och ansöka. • Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). • Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Jusek. Jobbare bland molnen Även arbetsmarknaden kommer att flytta ut i det virtuella datamolnet, enligt en artikel i The Economist; A clouded future. Starkt förenklat ansluter du dig till en molnarbetsgivare som å ena sidan garanterar dig jobb och å andra sidan garanterar sina kunder att de får uppdrag utförda. En del molnjobbsförmedlare tar skärmdumpar av 05/10 JUSEKTIDNINGEN din dator flera gånger i timmen för att kunna kontrollera att det verkligen händer något där. Maynard Webb som startade e-handelsföretaget E-bay driver nu ett av de nya molnjobbföretagen, LieveOps. Han spår att molnjobben kommer att ha en lika trevande start som e-handeln, men att det brakar loss ordenligt om sådär 15 år. AMB 13 Välkommen! * Ett annuitetslån om 100 000 kr upplagt på 5 år samt betalning via autogiro. Om årsräntan är 4,59 % blir den effektiva räntan 4,69 %. Årsränta per 20100413. Medlemsränta 4,59 %
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=14">Jusek Sida 14 NYHETER Webbfrågan: Delar du fritids</a> intressen med dina kolleger? Lämna ditt svar på jusektidningen.se 8 SAMMA INTRESSE HÖJER EFFEKTIVITETEN På min arbetsplats jobbar vi effektivt: 54 % ja där inga eller få har samma intressen. 66 % ja där en del har samma intressen som jag. 73 % ja där många eller alla har samma intressen som jag. KUL KONST. Ulf Eriksson och Magnus Petersson är med i konstföreningen på it-bolaget IBS. De har precis fått en leverans av tavlor från konstnären Jimmy Rosenholm. På min arbetsplats har vi en positiv stämning: 55 % ja där inga eller få har samma intressen. 71 % ja där en del har samma intressen som jag. 78 % ja där många eller alla har samma intressen som jag. Källa:Manpower Work Life FOTO: LINDA FORSELL Kul kamrater jobbar bättre Festligheter med kolleger ger god atmosfär och effektivitet i vardagligt slit. Det är nu statistiskt bevisat. – Här är det högt i tak, mycket konstruktiv feedback, säger Magnus Peterson, affärskonsult på IBS. När vi ses på företagets huvud- kontor i Solna utanför Stockholm har Magnus Peterson just kommit tillbaka från en golfresa till Åland tillsammans med åtta kolleger. Han berättar också om inne- bandylaget i korpserien och om bokade badmintonbanor varje fredag. Skidåkning är ett annat gemensamt intresse för många på arbetsplatsen. Fester på jobbet är inte heller ovanligt. – Vi gör mycket tillsammans på fritiden. Många har jobbat här länge så det verkar som folk trivs på arbetsplatsen och med varandra, säger Magnus Petersson som själv firar tioårsjubileum på IBS. På arbetsplatser där många kolleger delar fritidsintressen frodas effektivitet och trivsel. Det bevisas i en färsk undersökning från Manpower Work Life. Sämst trivsel råder på arbetsplatser där kolleger inte delar intressen. – Jag är inte förvånad. Det Lagerbolag • Kompletta handlingar • Leverans inom 2 timmar • Bolagspärm • Hjälp med firmanamnet Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. Forma Bolagstjänster AB är ett företag i Forma Gruppen. www.formabolag.se 14 JUSEKTIDNINGEN 05/10 känns rätt självklart, säger Ulf Eriksson, projektchef på IBS, apropå resultaten i Manpowers undersökning. Han började på IBS för åtta år sedan och tog då på sig uppgiften att sparka igång arbetsplatsens avsomnade konstförening, där nu nästan hälften av de cirka 150 anställda på IBS huvudkontor i Solna är medlemmar. – Förutom den årliga utlott- ningen av konst ordnar vi guidade turer på museer och gallerier, berättar Ulf Eriksson, konstföreningens ordförande. Manpower listar hur det ser ut inom olika yrkesgrupper när det gäller gemensamma intressen bland kolleger. Media- och kulturfolk toppar listan. IT-personal hamnar också högt, medan de som jobbar med ekonomi, finans och försäljning finns i botten. Vidare framgår att sju av tio på arbetsplatser där nästan alla har högskoleutbildning känner stort engagemang och energi i arbetet. Ulf Storm ulf.storm@jusektidningen.se 08/070-665 29 24 Mer fakta från undersökningen finns på www.manpower.se LagerboLag • Likvidation SnabbavveckLing • FuSion & FiSSion boLagSJuridik • SkatteJuridik NYHETER Webbfrågan: Delar du fritidsintressen med dina kolleger? Lämna ditt svar på jusektidningen.se 8 SAMMA INTRESSE HÖJER EFFEKTIVITETEN På min arbetsplats jobbar vi effektivt: 54 % ja där inga eller få har samma intressen. 66 % ja där en del har samma intressen som jag. 73 % ja där många eller alla har samma intressen som jag. KUL KONST. Ulf Eriksson och Magnus Petersson är med i konstföreningen på it-bolaget IBS. De har precis fått en leverans av tavlor från konstnären Jimmy Rosenholm. På min arbetsplats har vi en positiv stämning: 55 % ja där inga eller få har samma intressen. 71 % ja där en del har samma intressen som jag. 78 % ja där många eller alla har samma intressen som jag. Källa:Manpower Work Life FOTO: LINDA FORSELL Kul kamrater jobbar bättre Festligheter med kolleger ger god atmosfär och effektivitet i vardagligt slit. Det är nu statistiskt bevisat. – Här är det högt i tak, mycket konstruktiv feedback, säger Magnus Peterson, affärskonsult på IBS. När vi ses på företagets huvud- kontor i Solna utanför Stockholm har Magnus Peterson just kommit tillbaka från en golfresa till Åland tillsammans med åtta kolleger. Han berättar också om inne- bandylaget i korpserien och om bokade badmintonbanor varje fredag. Skidåkning är ett annat gemensamt intresse för många på arbetsplatsen. Fester på jobbet är inte heller ovanligt. – Vi gör mycket tillsammans på fritiden. Många har jobbat här länge så det verkar som folk trivs på arbetsplatsen och med varandra, säger Magnus Petersson som själv firar tioårsjubileum på IBS. På arbetsplatser där många kolleger delar fritidsintressen frodas effektivitet och trivsel. Det bevisas i en färsk undersökning från Manpower Work Life. Sämst trivsel råder på arbetsplatser där kolleger inte delar intressen. – Jag är inte förvånad. Det Lagerbolag • Kompletta handlingar • Leverans inom 2 timmar • Bolagspärm • Hjälp med firmanamnet Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. Forma Bolagstjänster AB är ett företag i Forma Gruppen. www.formabolag.se 14 JUSEKTIDNINGEN 05/10 känns rätt självklart, säger Ulf Eriksson, projektchef på IBS, apropå resultaten i Manpowers undersökning. Han började på IBS för åtta år sedan och tog då på sig uppgiften att sparka igång arbetsplatsens avsomnade konstförening, där nu nästan hälften av de cirka 150 anställda på IBS huvudkontor i Solna är medlemmar. – Förutom den årliga utlott- ningen av konst ordnar vi guidade turer på museer och gallerier, berättar Ulf Eriksson, konstföreningens ordförande. Manpower listar hur det ser ut inom olika yrkesgrupper när det gäller gemensamma intressen bland kolleger. Media- och kulturfolk toppar listan. IT-personal hamnar också högt, medan de som jobbar med ekonomi, finans och försäljning finns i botten. Vidare framgår att sju av tio på arbetsplatser där nästan alla har högskoleutbildning känner stort engagemang och energi i arbetet. Ulf Storm ulf.storm@jusektidningen.se 08/070-665 29 24 Mer fakta från undersökningen finns på www.manpower.se LagerboLag • Likvidation SnabbavveckLing • FuSion & FiSSion boLagSJuridik • SkatteJuridik
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=15">Jusek Sida 15 NYHETER Dagdrömmar gör dig till en d</a> römanställd Att dagdrömma lite på jobbet gör underverk för KREATIVITETEN. För LITE TID till att drömma sig bort HÄMMAR däremot kreativiteten. – Bästa sättet att hitta kreativiteten på arbetet är att växla mellan att fokusera på en arbetsuppgift och sedan slappna av, fantisera och dagdrömma lite under några minuter, säger Eva Hoff, biträdande universitetslektor i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet som forskar om kreativitet. Under dagen går vi igenom flera cykliska perioder där hjärnan växlar mellan olika tillstånd - högvarv, då vi är mer aktiva, och lågvarv, då vi går in i ett drömliknande tillstånd och slappnar av. – Att vara koncentrerad och fokusera på en arbetsuppgift är detsamma som att ta på sig skygglappar, man stoppar alla andra impulser och oväsentligheter vilket gör att alla kreativa kombinationer hämmas, säger Eva Hoff. Neuropsykologisk forskning visar att den kreativa processen kräver båda tankelägen. Hjärnan gör nya och ovänta- de kopplingar på lågvarv. Men för att kunna tillgodogöra sig de nya impulserna och idéerna måste psyket varva upp. Även en tupplur under dagen främjar kreativitet. Att sova en timme mitt på dagen gör att vi jobbar effektivare. – En lur gör att man håller ång- an uppe och fokuserar bättre på eftermiddagen. Att ha en schäslong på arbetsplatsen vore ypperligt om man har ett kreativt yrke, säger Eva Hoff. Margaretha Eldh red@jusektidningen.se 08-665 29 20 ILLUSTRATION: BJÖRN ÖBERG. 8 VIKTIGT FÖR ETT KREATIVT ARBETSKLIMAT Öppenhet. Tid att tänka. Flexibilitet. Idéstöd. Uppmuntran. Humor. Lekfullhet. Låg konfliktnivå. Bra debattklimat. Så blir du mer kreativ: • Slappna av ett par minuter och fantisera. • Var känner du dig mest kreativ? Gå dit. • Utmana dig själv. • Ge dig inte vid motgångar. • Finn glädjen i något du gillar, förkovra dig. • Våga drömma. SIFFERLÖST KOMMUNAVTAL Ca 7 000 Jusekmedlemmar i kommuner och landsting har fått ett nytt centralt löneavtal. Totalt omfattas 50 000 personer av avtalet. Avtalet innehåller inga siffror. Lönerna ska vara individuella och differentierade. I Akademikeralliansen ingår Jusek och 16 andra Sacoförbund. US MER LÖN TILL FÖRÄLDRAR Fyra nya avtal inom den privata sektorn blev klara i slutet av maj och början av juni. En gemensam nämnare i avtalen är utökad föräldralön med en månad. Akademikerförbunden, där Jusek ingår, har tecknat avtal med arbetsgivarna inom områdena 05/10 JUSEKTIDNINGEN UPPVÄRDERAD. Arbetsgivaralliansen Ideella och idéburna orga- nisationer, Svensk Handel, Almega Tjänsteföretagen/ Medieföretagen och Arbetsgivaralliansen Ideella och idéburna organisationer. ”Det blir en blandning mellan Idol och Bonde söker fru blandat med Ring så spelar vi.” US Micael Dahlén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till DN om vad han tänker bjuda på som en av årets sommarpratare i P1. Fler detaljer om avtalen se www.jusek.se UNDVIK MOBIL CHOCKRÄKNING Hundralapparna tickar snabbt iväg när du surfar mobilt utomlands med ditt svenska abonnemang. Här är tre tips för dig som ska semestra utomlands med din mobil och vill undvika värsta chocken när du kommer hem och sprättar upp räkningen. APPDYRT. 1. Kolla med din operatör vad det kostar att använda de mobila tjänsterna i din semesterort. 2. Stäng av applikationer som använder sig av internet. 3. Köp lokalt kontantkort och/eller koppla upp dig med wifi. US Tipsen kommer från kommunikationsmyndigheten PTS, Konsu- mentverket samt KTIB (Konsumenternas tele-, TV- & Internetbyrå). 15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=16">Jusek Sida 16 INTERVJUN Som omvald ORDFÖRANDE för </a> ett av de snabbast växande fackförbunden i Sverige väljer GÖRAN ARRIUS att ha en fot kvar i det vanliga arbetslivet. Att bekämpa DISKRIMINERING är en hjärtefråga och i sommar går Jusek för första gången med i Pridetåget. ”Jag tänker nästan alltid på Jusek” 1. Jusek har snart 82 000 medlemmar. Hur känns det att vara ordförande för ett så stort fackförbund? – Bra! Storleken ger förbundet plats i sam- hällsdebatten, media lyssnar på oss. Det ger oss också större tyngd i Saco och inte minst i förhållande till arbetsgivarna. Men det ställer också krav på att förbundet fungerar bra. 2. Hur känns det för dig personligen då? – Det är maktpåliggande, jag har ett stort ansvar. Jag tänker på Jusek för det mesta och det går inte en dag utan att jag håller på med Jusekfrågor. 3. Du fick ditt ordförandearvode höjt från tre till fem basbelopp, det vill säga från 127 200 kronor till 212 000 kronor per år. Men du är inte heltidsarvoderad utan har kvar ditt arbete som produktspecialist på SEB Trygg Liv. Är det inte dags för ett så stort fackförbund att ha en heltidsarvoderad ordförande? – Höjningen hänger ihop med frågan om heltidsarvoderat ordförandeskap. Jag har själv tänkt på saken, men tycker att det är bra att ha en fot kvar på en vanlig arbetsplats. Jag är ju även ordförande för den lokala Sacoföreningen på SEB, så det är en krympande del av tiden som jag ägnar åt mitt vanliga arbete. Som tur är har jag en förstående chef. 4. I den mycket korta debatten på fullmäktige om den nya nivån på ditt arvode sa en ledamot 7 VAD GÄLLER SAKEN? hålls vart tredje år. Göran Arrius omvaldes till ordförande. FULLMÄKTIG KONST. Den 25-26 maj samlades cirka 100 ombud till Juseks fullmäktigemöte på Djurö. Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ och 16 Några beslut från juseks fullmäktige: • Jusek ska införa en rättsskyddsförsäkring för med- lemmar inom den offentliga sektorn. Försäkringen kan användas av de som anmäls för tjänstefel och täcker advokatkostnader. • Ett arbetslivspolitiskt program ska tas fram. Frågor om kompetensutveckling, arbetsorganisation, ledarskap och företagskultur ska diskuteras i arbetet med programmet. • Nytt lokalkontor i norra Sverige ska utredas. • Förutom kvaliteten i utbildningen och steget mellan utbildning och yrkesliv ska Jusek även arbeta med studiesociala frågor. • Civilekonom blir ekonom i den långa versionen av Juseks namn. • Medlemsavgiften för ordinarie medlemmar förblir 191 kronor i månaden. Vidare finns sex andra medlems kategorier som har en reducerad avgift på grund av att förbundet tillhandahåller dem en lägre servicenivå, till exempel egenföretagare och utlandsanställda. Ordinarie medlemmar kan få avgiften reducerad om han/hon har en låg inkomst under minst två månader. JUSEKTIDNINGEN 05/10 till ditt försvar att du nog inte är den som din arbetsgivare satsar på i lönerevisionen, och därför bör kompenseras för det. – Det vill jag inte kommentera, men jag kan säga så mycket som att det fackliga arbetet naturligtvis påverkar min civila karriär. Jag är inte den idealiske arbetstagaren eftersom jag lägger så mycket tid på Jusek, så det är nog ingen som vill ha mig på ett annat jobb. 5. När du valdes till ordförande för tre år sedan sa du att du ville att Jusek skulle arbeta med att hjälpa invandrade akademiker att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Är det fortfarande en hjärtefråga för dig? – Det skulle vara snopet att sluta, när arbe- tet kommit igång så väl. Dessutom är det ett mycket långsiktigt arbete. Men när det gäller prioritering mellan olika projekt så ligger det hos kansliets ledning. 6. Vad konkurrerar om resurserna? – Vi har inte varit så duktiga på att ta hand om de medlemmar som är eller vill bli chefer. Där behöver Jusek lägga mer krut, och det gav fullmäktige oss i uppdrag att göra. 7. Jusektidningens kartläggning av den utländska bakgrunden inom Jusek (se sid 6-8) visar på ett etniskt väldigt homogent förbund. Bör man inte leva som man lär? – Jo, vi måste tänka på att det vi kräver av arbetsgivarna ska vi också göra själva. Nyck- eln ligger på lokal nivå, att våra invandrade kolleger inkluderas i det fackliga arbetet. 8. Det är inte bara invandrare som riskerar att diskrimineras i arbetslivet. En annan utsatt grupp är hbt-personer. I sommar går Jusek för första gången med i Pridefestivalens tåg i Stockholm. Varför? – Eftersom Jusek är ett förbund som vill vara emot all form av diskriminering är det viktigt att vara med där. Vi går under en mycket bra paroll, tycker jag: Mod att gå framåt, kraft att förändra. 9. Du förväntas fronta förbundet i media. Trivs du i rampljuset? – Jag trivs ganska bra där, efter vad jag varit med om hittills, eftersom jag sluppit hamna i några mediestormar. 10. På vilka andra områden kommer Jusek att synas och höras i samhällsdebatten de kommande åren? – En effektivare rättskedja från polis till domstol och de ökade hoten mot tjänstemän i rättsväsendet är två frågor. Men ibland kan det bli för mycket fokus på projektgrejer. Vi måste titta på förbundets grundval, det vardagliga slitet i medlemsjour och stödet till medlemmar som behöver hjälp. Om inte det fungerar så är Jusek inget fackförbund. Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070-665 29 21
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=17">Jusek Sida 17 VARM I KLÄDERNA. Göran Arrius, 51, o</a> mvald som ordförande för Jusek för en andra treårsperiod. – De första åren har varit spännande och utvecklande och det vore synd att hoppa av nu när jag kan göra ett förhållandevis bra jobb. 05/10 JUSEKTIDNINGEN FOTO: JOHANN SELLES 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=18">Jusek Sida 18 Långa dagar 18 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=19">Jusek Sida 19 SEMESTER TEMA LINDA FORSELL – STOCKH</a> OLM/SKELLEFTEÅ. Bastuträsk tågstation, klockan kanske är fem eller sex på morgonen. Hit brukar jag ta nattåget från Stockholm och sedan bussen de sista sex milen hem till Skellefteå. För mig är det mycket sommar att bara komma hem. Scoutläger i Dalarna. Jag fotade även lite jobbigare tillfällen då barnen längtade hem, det regnade och folk var trötta för att de hade sovit dåligt. Klöverfors i Västerbotten, en by som håller på att avfolkas helt och hållet. Snittåldern där är 70 år. Sommarfest i Öregrund. Marknad, karnevalståg, simtävling och cykeluppvisning. TEMA SEMESTER En bild säger mer än TUSEN ORD. En klyscha som är lika knastertorr som sann. Vi bad några av de fotografer som återkommande jobbar för Jusektidningen att fritt TOLKA ORDET SEMESTER och fick mängder av historier på köpet. Vi känner värme, dofter och längtan. VAD KÄNNER DU? BILDTEXT: JENNY KALLIN FAKTATEXT: ELINA WESSMAN 05/10 JUSEKTIDNINGEN 19 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=20">Jusek Sida 20 YLVA SUNDGREN – STOCKHOLM. (Ovan til</a> l vänster) Bilden är tagen i Söderfors vid Dalälven. Jag gjorde reportage om campingliv och gick omkring bland husbilar och husvagnar under två dagar. Den här familjen höll på att bulla upp frukost i förtältet. Yngste sonen Vilgot var lite morgontrött och tjurig. (Från vänster) Ängsskär, Tierp. Anders står och tvekar. Svettigt i Louisiana. Jag tog den här bilden i staden La Fayette under en reportageresa längs med Mississippifloden. 8 LAGLIG VILA Minst 25 semesterdagar per år är en lagstadgad rättighet i Sverige, liksom möjligheten att ha fyra veckors sammanhängande ledighet under sommaren. Men var tredje svensk väljer ändå att inte ta ut långsemester. Källa: Semesterlagen, Sifo 20 FLER TJÄNSTEMÄN FÅR MER LEDIGT Andel tjänstemän (i procent) som har... 2008 30 eller fler semesterdagar 29 semesterdagar 28 semesterdagar 27 semesterdagar 26 semesterdagar 25 semesterdagar 35,4 1,6 6,6 1,6 0,5 53,9 1998 30,2 0,9 7,8 1,0 0,3 59,6 Källa: Svenskt näringsliv SEMESTER I ETT HALVÅR? Ordet semester kommer från latinets ”semetris” och används bland annat i tyskan och franskan som beteckning för en period på sex månader, eller en termin. I Sverige används ordet i betydelsen ”ledighet från arbete för rekreation”. JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=21">Jusek Sida 21 JENS LENNARTSSON – MALMÖ. (Ovan) På </a> fotoresa i Albanien. 70-årige Skender Ndruka skjutsade runt mig på en puchliknande moped i fyra timmar och berättade om sin familj, sitt gamla jobb och visade upp staden Shkodra. Han bjöd på fisk. Och allt detta utan att jag kunde någon albanska och utan att han kunde någon engelska. Han hade mina två väskor, och sin egen väska, mellan benen. Så mopeden var lite motvillig ibland. (Till höger) Jag och min journalistkollega gjorde en vandring på Österlen förra sommaren. Vi tog bilder till en nyss utkommen guidebok och hade gått i nästan tio timmar när vi kom fram till stranden och vattensamlingen. Solen höll precis på att gå ner och det tog många trötta försök innan jag lyckades fånga Pelle och hans spegelbild. 8 33 Svenska folket har i genomsnitt 33 semesterdagar per år. Det är mest i hela EU där snittet är 25,2 semsterdagar per år. Källa: Eurofund 05/10 JUSEKTIDNINGEN VAD GÄLLER FÖR DIG? Jusekmedlemmarnas kollektivavtalade semestervillkor skiljer sig åt. Beroende på ålder har statsanställda 28-35 dagar, medan kommunalt anställda har 25-32. I privat sektor har de flesta 25 eller 30 semesterdagar, men undantag finns. I försäkringsbranschen kan VAGABOND I KOSTYM 2 av 3 tjänstemän reser utomlands på semestern, att jämföra med gruppen arbetare, där en tredjedel gör en man exempelvis få upp till 35 dagars semester. Källa: Jusek. utlandsresa. Rikssnittet ligger på 50 procent. Källa: SCB, LO. 21 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=22">Jusek Sida 22 EMELIE ASPLUND – GÖTEBORG. (Uppifrån</a> och ned) Junibacken, Stockholm. Viola Wetterrot, sex år, har hittat fiskdammen. Fejkad solstrand i Kungsbacka. Fanny Josefsson från Frankrike mår dåligt av de långa svenska vintrarna. Bilden är tagen förra hösten då Göteborg hade få soltimmar. Fridykare. Jag följde Annelie Pompe när hon var i Egypten för att träna inför ett rekordförsök. Hon höll andan tills diafragman skakade. 8 VARVA NER I TID! Coachen Elizabeth Gummesson tipsar om hur man får ut det mesta av semestern: 1. Varva ner i tid. Du kan inte köra järnet fram till semestern och vänta dig att avkopplingen ska komma av sig själv. Fasa gradvis ut på jobbet. 2. Stäng av jobbmobilen, och undvik att kolla jobbmejlen. Koppla 22 INGA BADKRUKOR på ett autosvar och berätta när du är tillbaka. 3. Lämna tid för spontanitet och vila. Boka inte upp hela semestern. Välj ut ett fåtal saker som du och/ eller familjen verkligen vill göra. 4. Strunta i förväntningarna. Du måste inte hälsa på varenda släkting, varenda sommar. Det viktigaste med semestern är att få sola och bada, tycker svensken. Nästan lika många tycker att det är viktigast är att koppla av och ta det lugnt. Först på tredje plats kommer nya upplevelser. Källa: Fritidsresor. 4 AV 5 Så många svenskar kollar jobbmejlen på semestern. 30 procent utför en eller flera jobbrelaterade arbetsuppgifter under sommarledigheten. Källa: Telia Sonera JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=23">Jusek Sida 23 IRIS TIITTO – VÄSTERÅS. Bilden ingår</a> i ett fotoprojekt som jag kallar hygien 2000-tal. Jag har rest mycket och noterat att man löser det här med hygienutrymmen på så olika sätt. Det här är en bastu på hjul byggd av Cina Svensson som sitter där inne. Hon och en finsk väninna bara bestämde sig för att bygga en bastu vagn och gjorde det. Här har de ställt upp den vid en iskall tjärn i Riddarhyttan. Hunden Alba är alltid med, hon älskar att basta. 8 SOLKLAR VECKA Vill du säkra semestersolen? Då ska du vara ledig andra veckan i juli, som statistiskt sett har flest soltimmar – hela 777 stycken. Näst mest solgass bjuder första veckorna i juli respektive augusti på. Källa: SMHI. 05/10 JUSEKTIDNINGEN REGN ÄR UTE. SOMMARREGN Under 2000-talet har sommarregnandet ökat markant i Sverige. Rekord slogs förra året då det regnade 242 millimeter över landet under juni, juli och augusti. Källa: SMHI LÅNGBAD. 12 KM BAD Utanför Laholm finner du Sveriges längsta sandstrand, 12 kilometer långa Mellbystrand/ Skummeslövsstrand. Solbadare bör dock hålla i åtanke att området också är ett av Sveriges regntätaste ställen. HETT REKORD Högsta svenska sommartemperaturen någonsin, 38 grader, upp mättes i juni 1947 i småländska Målilla. Källa: SMHI Celcius 9 23 - 4 0 0 - 0 3 3 0 2 - 2 0 0 1 1 - 0 0 0 4
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=24">Jusek Sida 24 8 RESFEBER Hit reser vi svenskar oft</a> ast på sommaren: 1.Resmål inom Sverige. 2. Finland. 3. Danmark. 4. Norge. 5.Grekland. 6.Tyskland. 7.Spanien. 8. Frankrike. 24 9. Italien. 10.Storbritannien. 11. Kroatien. Charterresor utgör ungefär 20 procent av vårt totala semesterresande. Källa: Resurs AB 32 % Med så mycket ökar vår konsumtion av alkoholhaltiga drycker under sommaren jämfört med resten av året.* Öl och rosévin är det som ökar mest i popularitet. * Till sommarmånaderna räknas juni, juli och augusti. December månad är inte medräknat i årsgenomsnittet då julkonsumtionen är exceptionell, och skulle ge upphov till ett missvisande årssnitt. Källa: Systembolaget SÖDERHAVSDRÖM Får svenskarna drömma så går semesterresan till Söderhavsöarna, Australien och Karibien, enligt Aftonbladets läsarundersökning. JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=25">Jusek Sida 25 SEMESTER TEMA TOMAS OHLSSON – STOCKH</a> OLM. Veteranbilsmarknad i Björkvik, Sörmland. Åke Karlsson tittar fascinerat på en motor. Jag är själv helt okunnig om bilar, men för många Katrineholmsbor är det här en vanlig sommarföreteelse, att åka på veteranbilsmarknad. Avsked vid Frihamnen i Stockholm. Wanda Kecskemeti och Alexis de Castle ska precis skiljas åt. Lyxkryssaren är full med amerikanska turister. Han jobbar på båten och är bland de sista att gå ombord. SÖREN HÅKANLIND – GÖTEBORG. (Ovan)Skövde. Semester, ledig, snickra lite på huset, men också tid för samtal. Isak Green och pappa Magnus Green njuter en stund i skuggan. (Ovan till höger) Stegelholmen i Västra Frölunda. Flerbarnspappan Mikael Andersson föddes utan armar och ben. Han är framgångsrik föreläsare och har vare sig assistent eller medhjälpare. Det var kallt i vattnet. 8 INGEN DANS PÅ LOGEN 1938 var året då semester infördes i Sverige. Två veckor ledigt med lön. Syftet med ledigheten var att arbetarna skulle återhämta sig. Upplysningskampanjer uppmanade till hälsosam rekreation. Där ingick friluftsliv, camping och resor men absolut inte dans, alkohol, biobesök och annan ”skräpkultur”. 05/10 JUSEKTIDNINGEN TJÄNA PÅ ATT VARA LEDIG Du får mer i lön när du har semester än när du jobbar! För den genomsnittlige Jusekmedlemmen handlar det om några hundra kronor extra per semesterdag, beroende på vad du tjänar. Semesterlönen ger 12 procent av årsinkomsten per semesterdag och tillkom i slutet av 1970-talet då semestern utökades till fem veckor. Syfte: Att täcka ökade kostnader och ge fler möjlighet att hitta på något aktivt istället för att bara sitt hemma på ”balkongen”. Även kalllat ”balkongtillägg”. HELT FRI FRÅN JOBBET? Måste du vara tillgänglig för arbetsgivare och kunder eller läsa arbetsrelaterad e-post? Då rör det sig inte om semester, utan beredskapstjänst, för vilket du ska ha ersättning. JOBBLUR. Luras du att jobba? Kräv betalt! 25
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=26">Jusek Sida 26 YRKE: KONFIDENTIELLT Yrkesroll: Det </a> ligger i yrkets natur att de som arbetar inom säkerhetstjänsten inte talar om vad de gör och vilka metoder de använder. Därför beskrivs yrkesrollen ofta som handläggare kort och gott. Utbildning: Varierar beroende på inriktning av det hemliga arbetet. Samhällsvetenskap och juridik är vanligt. Språkkunskap, polis, journalistik och it-kunskap är andra vägar in på banan. Lön: I nivå med liknande mer öppna jobb. Erik Larsson som är 35 år och tog examen 2001 tjänar 35 000 kronor i månaden. Arbetsmarknad: Tillväxten av de hemliga jobben tog fart över hela västvärlden efter 11 september 2001. De flesta jobben finns inom statsförvaltningen; säkerhetspolisen, försvaret, Sida, Migrationsverket, regeringskansliet, till exempel. Men det finns också ett växande antal jobb inom privata sektorn. 26 JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=27">Jusek Sida 27 OSYNLIG Mannen i beige trenchcoat st</a> år bakom telefonkiosken och låtsas läsa dagens tidning. Ingen ser KIKHÅLET som han klippt genom sidorna för att OBEMÄRKT hålla koll på de förbipasserande. Jobbar man på SÄPO får man räkna med en del FÖRDOMAR om sitt yrke. Det vet Erik Larsson* TEXT: ANNA BACKLUND FOTO: JENS NYSTRÖM . O m någon frågar Erik Larsson vad han jobbar med svarar han ofta lite luddigt. Bero- ende på sammanhanget har han tre alternativ. – Antingen svarar jag att jag jobbar på Säpo eller på Rikspolisstyrelsen eller så gör jag mig så ointressant som möjligt och säger att jag är kontorist på en myndighet. Säger jag Säpo så måste jag svara på en ny fråga, som leder till ännu en fråga och så vidare. Men ordet kontorist dödar verkligen vidare frågor, säger Erik. Det är inte så att han inte får berätta var han jobbar. – Det är inte samma kultur som på 1980-talet. Idag rekryterar Säpo genom att annonsera, även om annonserna kanske inte säger så mycket om vad tjänsten innebär. Att prata om arbetsuppgifterna kommer däremot inte på fråga, vilket kan vara ett problem om han vill byta jobb i framtiden. När andra arbetssökande försöker framhäva sina ansvarsområden och sin specialistkompetens kan Erik Larsson inte vara lika konkret. Inte heller kan han obehindrat knyta kontakter inom det privata näringslivet. – Dessutom har massmedierna inte precis gullat med Säpo, 05/10 JUSEKTIDNINGEN säger Erik Larsson som menar att anställningen inom säkerhetstjänsten till och med kan ligga honom i fatet. Många blir kvar inom den säkerhetspolitiska sektorn, alltså utrikesförvaltningen, försvaret och polisen. Kanske beror det på den särskilda miljö som uppstår när man inte kan diskutera jobbet med andra än kollegorna. Någon input utifrån är inte att hoppas på. Hemlighetsmakeriet, som Erik Larsson kallar det, och det faktum att många stannar kvar länge på samma arbetsplats bidrar till att stämningen på jobbet blir mera familjär. Han menar att det också är viktigt ur säkerhetsperspektiv att personalomsättningen inte drar iväg. Men hemlighetsmakeriet har en baksida. Kravet på hög säkerhetsmedvetenhet kan missbrukas internt som ett konkurrensmedel kollegor emellan. – Risken finns att man ”sitter på information” och hänvisar till säkerheten för att slippa dela med sig. Men drar man säkerhetskravet för långt är det en fråga om missbruk för att gynna den egna karriären. Ju mer information du sitter på desto viktigare blir du för chefen, konstaterar Erik Larsson krasst. ”Alla är väl lite fåfänga och mitt jobb är spännande i andras ögon. Jag kan uppskatta uppmärksamhet, men bara om jag själv styr samtalet.” Erik Larsson, om att hans arbetet på Säpo väcker frågor. Mångas föreställning av hur det är att jobba på Säpo stämmer inte särskilt väl med verkligheten. Att en Säpoanställd aldrig tar med sig jobbet hem är bara en myt. Även om hemliga papper inte åker ned i portföljen sitter själva problemet kvar i huvudet. – Det kan också betyda att jag får sitta kvar på jobbet sent på kvällarna. Men jag sitter ju inte och bläddrar i hemligstämplade dokument hela dagarna, säger Erik Larsson med ett skratt. Trots allt tycker Erik Larsson att folks nyfikenhet kan vara smickrande. Men det är en balansgång. – Alla är väl lite fåfänga och mitt jobb är spännande i andras ögon. Jag kan uppskatta uppmärksamheten, men bara om jag själv styr samtalet. Jag försöker vara tillmötesgående. Men känner jag att jag av artighet måste svara på alla följdfrågor blir jag obekväm. Därför undviker jag helst att prata jobb över huvud taget. Han tycker att folk i allmänhet ofta är nyfikna på ett ohyfsat sätt och ställer alldeles för många frågor utan någon känsla för när det är dags att sluta, trots att han försöker styra över samtalet på något annat. Han beskriver sig själv som en medvetet lågmäld person, något som av andra kan uppfattas som blygsamhet. – I dag ska man hävda sig och sticka ut, inte vara lågmäld. Många tror därför att de gör mig, den tillbakadragne kontoristen, en tjänst genom sin förhörsliknande utfrågning. Erik Larsson höjer rösten när han talar om bristen på hyfs och en ohämmad sensationslystnad kamouflerad till nyfikenhet. – Folk fläker ut sina liv på nätet, bloggar om sina barn och sitt samliv. Dessutom råder en slags kultur om att man ska handla med förtroenden. Berättar jag om mitt privatliv för dig förväntar jag mig att du gör detsamma för mig. Att bli handläggare på Säpo var inte Erik Larssons barndomsdröm. Som liten ville han bli pilot, eftersom andra tyckte att det var ett häftigt jobb. Nu tycker folk likadant om hans arbete med säker- hetspolitik. På gott och ont. J * Erik Larsson heter egentligen något annat. 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=28">Jusek Sida 28 PORTRÄTTET ANDERS VREDIN Efter 13 år</a> av inflytande BAKOM KULISSERNA i Riksbanken har Anders Vredin trätt fram ur skuggorna. Som vd för tankesmedjan SNS måste han synas utåt. Klarar han METAMORFOSEN kan det vara tack vare åren på herrekiperingen i Nässjö. TEXT: EYAL SHARON KRAFFT FOTO: LINDA FORSELL Han lärde sig leda på dagis D et är bara några hundra meter från Riksbankens koloss vid Brunkebergstorg som var Anders Vredins hemvist i tretton år till SNS:s undangömda kontor på tionde våningen på Jakobsbergsgatan 18 mitt i Stockholm. SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, kallar sig både nätverk och tankesmedja och har i över 60 år verkat för att påverka samhällsdebatten genom forskning, bokutgivning och möten. Anders Vredin blev i januari nätverkets sjätte vd när han efterträdde Stefan Lundgren, som blev generaldirektör för Statistiska centralbyrån. ”Genom mötena lärde jag mig att få en grupp med olika viljor att samsas och gå framåt. Alla föräldrar fick säga sitt och ändå kunde vi fatta beslut.” Anders Vredin, om hur det föräldrakooperativa dagiset fungerade som ledarskapsskola. Förvisso hade vägen till den politiska maktens korridorer i regeringskvarteren kring Rosenbad varit ännu kortare rent fysiskt – och stigen dit från Riksbanken väl nedtrampad. Men Anders Vredin sitter vid kortändan av det långa och ljusa bordet i SNS konferensrum och skakar på huvudet. – Att jobba politiskt har aldrig varit min grej. Jag trivs i rollen som nationalekonom. I politiken handlar det mycket om taktiska hänsyn. Det är ett perspektiv jag inte känner mig bekväm med. – Dessutom, skyndar han och tydliggör med sin lågmälda röst, har jag inte fått något sådant erbjudande. Så du tillhör inte Anders Borgs gäng (också han med förflutet på Riksbanken)? – Nej. Jag tillhör forskarsamhällets gäng, replikerar han utan några tecken på irritation över det 28 värdeladdade ordet ”gäng”. Händerna är knäppta på bordet, självkontrollen fulländad. För ett är säkert enligt Anders Vredin; han är ingen streber som tidigt planerat sin karriär, allra minst en chefskarriär. Om man tar honom på orden hade han som ung inte en tanke på att bli chef. Det bara blev så. Inte heller var nationalekonom något allmänt vedertaget yrke under uppväxten i Nässjö, som präglades av kärlek och trygghet från ”många snälla vuxna”. Och av lek. Han lirade boll, åkte skridskor och byggde hyddor med kompisarna. Men några yrkesdrömmar – icke. Först under gymnasietiden upptäckte han ett ämne han föll för; samhällskunskap. När han kom in på Handelshögskolan i Stockholm kom han underfund med att det gick att studera det närbesläktade ämnet nationalekonomi. – Jag läste det bara för att det var kul. Det var kärlek till ämnet. Nationalekonomi kan förklara samhället, säger han med sin alltigenom mjuka röst. Händerna åker upp från bordsskivan och hålls tätt under hakan. Yvigare än så blir inte gesterna. Efter flera år i forskarvärlden började Anders Vredin 1996 på Riksbanken och byggde upp dess forskningsavdelning. Sex år senare bytte han till avdelningen för penningpolitik och ansågs vara Riksbankens mäktigaste tjänsteman. Finanskrisen hösten 2008 satte honom på hårda prövningar. Nu skulle de bästa möjliga 9 JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=29">Jusek Sida 29 8 ANDERS VREDIN Ålder: 52. Yrke: Vd </a> för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, sedan januari i år. Lön: 128 000 kronor i månaden. Bostad: Villa i Upplands Väsby. Familj: Gift sedan 1982 med Bodil, som är apotekstekniker. Barnen Rebecka, 22, och Calle, 20. Dvärgschnauzern Cezar. Karriär: Forskade och undervisade i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, byggde upp Riksbankens forskningsavdelning, chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning. Fritid: Tv-sport och lustfyllda hundpromenader. 05/10 JUSEKTIDNINGEN 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=30">Jusek Sida 30 UT I LJUSET. Från doldis på Riksbank</a> en till envis och utåtriktad chef. Anders Vredin tror sig klara utmaningen. 9 beslutsunderlagen levereras blixtsnabbt. Med ödesdigra konsekvenser för den krisande eko- nomin ifall rekommendationerna skulle leda fel. – Det var en pressad period. Men på Riks- banken var det inte samma extrema dramatik för penningpolitiken som inom bankens andra ansvarsområden – banksystemet och den finansiella stabiliteten. Som rådgivare till bankdirektionen i penningpolitiska frågor var det viktigt för mig att hålla huvudet kallt och inte dra några förhastade slutsatser. Jag tänkte inte ”nu ska vi köra på”, utan det var viktigt för mig att lyssna på folk. Det har jag lärt mig från tiden på föräldrakooperativet. 8 FÖRSTÅELSE FÖR NÄRINGSLIVET Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, bildades för 62 år sedan av tre tunga företrädare för dåtidens svenska näringsliv. En bakgrund till bildandet var den så kallade planhushållningsdebatten som rasade i Sverige vid den tiden. Grundarna ville med dialog i stället för konfrontation uppnå förståelse för näringslivets synsätt. I dag beskriver sig SNS somett fristående nätverk av opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor som genom forskning, bokutgivning och möten vill bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. Anders Vredin är SNS sjätte vd. 30 Upplands Väsbys första föräldrakooperativa dagis, som Anders Vredin var med och bildade 1991, refererar han till som ett viktigt, kanske avgörande, led i sitt ledarskap. Yrkesmässigt var han mitt i sin mest inåtvända period och forskarstuderade. Desto matnyttigare med dagiskooperativets utåtvända aktiviteter. – Jag lärde mig mycket om samarbete i grupp. Genom mötena lärde jag mig att få en grupp med olika viljor att samsas och gå framåt. Alla föräldrar fick säga sitt och ändå kunde vi fatta beslut. Anders Vredins egna beslut att lämna Riksbanken kom gradvis, framhåller han. Efter sju år som chef på samma ställe kände han sig inte förändringsbenägen längre. Och eftersom SNS använder forskning och analyser som utgångspunkt i debatten kände han sig frestad. Just förändringsbenägenhet värderar han högst hos sina medarbetare. – Låg eller hög utbildning spelar ingen roll. Så länge man har viljan att skapa förändring i sina arbetsuppgifter så har man en drivkraft. Hur förändringsbenägen är du? – Det är en av mina bättre egenskaper, åtmins- tone i yrkeslivet. Jag har varit gift med Bodil sedan 1982, inte bott på så många olika ställen och inte haft så många olika bilar. Skulle hustrun Bodil beskriva honom hade hon lagt till en och annan egenskap, kommer han fram till efter en väl tilltagen tankepaus och en tillbakahållen suck: snäll, positiv, omtänksam, allmänbildad, bra på att laga mat, men också opraktisk på att fixa saker. – Om du frågade henne skulle hon passa på och klaga på att jag jobbar för mycket och inte har energi att engagera mig hemma. Likväl spänner livet över mer än blott arbete och Anders Vredin bejakar sitt barnajag genom att titta på tv-sport, företrädesvis lagidrotterna ishockey och fotboll. Och genom att leka med dvärgschnauzern Cezar. – Med honom får jag utlopp för mina lekbe- hov, nu när barnen är utflugna. Jag kastar hans boll och få honom att jaga den. Det är roligt och glädjefyllt. Efteråt blir jag alltid på gott humör. Ännu en egenskap framträder vid svaret på frågan om han gillar att bestämma. – Ja, det gör jag (skrattet är lågmält). Jag är envis och ger mig inte så lätt när jag tycker mig ha rätt. Det är en motverkande kraft till min förmåga att gärna lyssna till andra. Även om Anders Vredin ansågs vara Riksbankens mäktigaste tjänsteman, utövade han sin makt bakom kulisserna, långt ifrån strålkastarljuset. Trots sju år i maktens centrum förblev han en doldis. – Det var inte så svårt och ingick i rollen. Som tjänsteman på Riksbanken ska du inte synas JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=31">Jusek Sida 31 utåt. Jag tyckte att det var ganska </a> skönt att fokusera på det inre arbetet. På SNS är det helt annorlunda.Där ligger fokus utåt, på att påverka opinionen och driva en egen linje. Därför måste Anders Vredin ändra kurs radikalt: lämna skuggorna och träda fram i ljuset, åstadkomma en rejäl metamorfos. Det är även han själv benägen att hålla med om. –SNS hade fått mycket gratis om jag redan varit ett namn. Det här jobbet är utåtriktat. Det är mycket viktigt för mig att ömsa skinn. Hur ska du lycka med metamorfosen? –Varje vecka träffar jag många personer inom såväl politik som näringsliv och forskarsamhället. Men det är ju inte bara min roll det hänger på. SNS står och faller inte med mig. Vi ger ut kanske 30-40 böcker varje år och vi ordnar seminarier varje vecka. Vår synlighet hänger självklart väldigt mycket på att SNS-medarbetare, författare och forskare fortsätter med sina goda insatser. Hur bra är du på att delegera till medarbetarna? –Mitt ledarskap bygger på att jag kan dele- gera, att jag har duktiga medarbetare som jag litar på. Men jag kontrollerar gärna och har någon form av kontrollbehov. En rolig sak med att vara chef är att se hur människor växer med sina uppgifter och utvecklas i sina roller. Klarar han metamorfosen så har han tiden på herrekiperingen i Nässjö att tacka. För att tjäna pengar till resor i Europa, kläder och popskivor arbetade han där under stor del av sin fritid under tonåren. –Där träffade jag kunder och utvecklade min sociala förmåga. Det har jag haft nytta av i livet. Utöver den sociala rollen tar han gärna på sig rollen som brobyggare mellan forskarvärlden och det praktiska beslutsfattandet. –Ibland ska beslut fattas snabbt. Då har SNS möjlighet att påverka debatten genom sina kvalitetsanalyser. SNS ska fortsätta att fungera som en neutral arena och mötesplats för konstruktiva diskussioner. J 8 ANDERS VREDIN VÄLJER... Rörlig ränta Träna i grupp Morgonpigg Delegera Städa Sol Kött Opera Deckare Fast ränta Träna enskilt Kvällsmänniska Detaljstyra Köpa städning Skugga Fisk Fars Facklitteratur Möter du våldsutsatta kvinnor i ditt arbete? Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskapscentrum vid Uppsala universitet som arbetar på regeringens uppdrag med att höja kompetensen om våld i nära relationer. Vi informerar, utbildar, sammanställer kunskap, forskar och utvecklar metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Genom den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 erbjuder vi stöd till kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Läs gärna mer om oss och om aktuella utbildningar på www.nck.uu.se och på www.kvinnofridslinjen.se. 03/10 JUSEKTIDNINGEN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=32">Jusek Sida 32 SCARF I VÄRMEN. Klimatet i Alexandri</a> a inbjuder till sköna eftermiddagar på balkongen. Cecilia Sternemo stortrivs med sitt arbete på Svenska institutet i Alexandria, Swedalex, men möter ibland hårda ord när hon rör sig i samhället. Scarf bär hon inte för att värma sig utan för att täcka håret. – Jag vill smälta in och tar seden dit jag kommer. 32 JUSEKTIDNINGEN 05/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=33">Jusek Sida 33 ARBETSLIV UTLANDSJOBB Som KVINNLIG C</a> HEF på ett svenskt institut i egyptiska ALEXANDRIA respekteras Cecilia Sternemo som den hon är. Men när hon rör sig i lokala miljöer anpassar hon klädseln och plockar fram scarfen för att TÄCKA HÅRET. TEXT & FOTO: MARIA FORSBLOM Hon fixar kulturella Egyptens näst största stad Alexandria värmer solen trots tidig morgon. Hissdörrarna öppnas och två energifyllda barn leker kull fram till bilen klä sig så likt de egyptiska kvinnorna som möjligt och bär scarf för att dölja håret. – Jag har inget behov av visa vem jag är och som ska ta dem till skola och dagis. Strax bakom fem- och treåringen kommer mamma Cecilia Sternemo, 36. Sedan januari i år arbetar hon på Svenska institutet i Alexandria, Swedalex, som är en del av den svenska utrikesförvaltningen. Swedalex ska genom konferenser, semina- rier, föreläsningar och publikationer bland annat öka förståelsen för mänskliga rättigheter, demokrati och könsfrågor. – Jag älskar mitt arbete, men måste vara realist i vad jag kan åstadkomma. Det är ett privilegium att arbeta med människor som har ett engagemang för samhällsutveckling, tänker annorlunda och har andra värderingar än vi svenskar, säger Cecilia Sternemo, biträdande direktör. Cecilia Sternemo berättar att hon som svensk kvinna bemöts med respekt för den hon är i den professionella kontakten med samarbetspartners. Men när hon rör sig i den lokala miljön på till exempel marknader försöker hon 8 SVENSKT INSTITUT Swedalex invigdes i oktober år 2000 och har i dag tre svenskar anställda. Institutet fungerar som en mötesplats för organisationer i Mellanöstern, Nordafrika och Europa och Arbetar främst med dialog inom områdena mänskliga rättigheter, demokrati, gender, fred och säkerhet, mellan religioner och kulturer samt värdesystem och kunskapssamhället. Samarbetar med det civila samhället och statsanknutna organisationer i regionen och Europa, främst Sverige. 05/10 JUSEKTIDNINGEN var jag kommer ifrån, säger Cecilia Sternemo innan hon svarar i telefonen på flytande arabiska. Chauffören som kör hennes barn till skola och dagis ringer eftersom de har glömt gymnastikkläderna. ”Det är svårt att mäta om våra insatser verkligen når ner i samhällets alla skikt och bidrar till en hållbar utveckling”. Cecilia Sternemo, biträdande direktör på Swedalex. Två stora fönster släpper in rikligt med sol- ljus i hennes arbetsrum och på en byrå tronar både dalahästar och en svensk flagga. Cecilia Sternemos cv berättar om över tio års internationellt arbete i bland annat västra Kongo och på Västbanken. Senast var hon projektledare på Svenska ambassaden i Kairo under EU-ordförandeskapet. I Alexandria väntar nya utmaningar. I sex månader har hon som biträdande direktör det största ansvaret på Swedalex. I väntan på att en ny direktör ska utses är hon institutets chef med tio lokalanställda och två andra svenskar. Arbetsdagarna är väldigt varierande. Ena dagen kan hon tillbringa framför datorn på kontoret med planerings-, redovisnings- och projektdokument för att följa och utveckla samarbeten, eller skriva tal och planera veckans seminarium. Andra dagar träffar hon samarbetsorganisationer för att tillsammans med deras representanter driva olika projekt vidare. Dessutom förekommer resor till Kairo och andra länder i regionen för möten och samarbetsplanering. – Det svåraste med mitt jobb är att kunna möten i Mellanöstern I visa ett resultat. Det är svårt att mäta om våra insatser verkligen når ner i samhällets alla skikt och bidrar till en hållbar utveckling. Den ökade arbetsbelastningen i direktö- rens frånvaro minskar fritiden, men prioriteringen är enkel. – Jag ägnar all ledig tid åt barnen. Vi badar, leker med kompisar och reser till min man som bor och arbetar i Kairo, berättar Cecilia Sternemo, som även har många egyptiska vänner. Familjen har dessutom köpt medlemskap i en sportklubb. – Det är dyrt, men det är värt att ha någon- stans att vara eftersom barnen inte kan springa fritt här i Alexandria. Klockan slår fem och snart lägger sig mörkret över hamnstaden. Hemma i lägenheten på elfte våningen luktar det hembakad pizza. När Cecilia Sternemo kliver in genom dörren möts hon av sina barn som har ersatt kull med sprintertävlingar i korridoren. Strax efter middagen går vinjetten för Bollibompa på SVT World. Det är över 350 mil till Sverige, men vardagen är på vissa sätt fortfarande lik livet i norr. J 8 BETALD BOSTAD OCH SKOLA Lön: 37 000 kronor i månaden plus utlandslön 4 000 kronor. Merkostnadstillägg på 1 700 kronor per familjemedlem och månad. Skatt: Drygt 30 procent. Arbetstid: Söndag till torsdag 8-17 och 7 veckors semester. Ersättning vid sjukdom och föräldraledighet samt pension: Som i Sverige. Övrigt: Två semesterresor för familjen per år. Bostad och skola betalas av Swedalex. 33
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=34">Jusek Sida 34 Alla inlägg finns i sin helhet på ww</a> w.jusektidningen.se DEBATT 5/10 Rätten attBLOGGA om jobbet utanför arbetstid. Alla SacomedlemmarRÖSTARfaktiskt INTE PÅ ALLIANSEN. Är Jusek alltför inriktat på karriärstöd? Det är en kulturpolitisk skandal att skandinaver pratar engelska med varandra. Det är några av debattinläggen denna gång. Jag är väl ingen 24-timmarshora? Ledig pappa ökar mammas inkomst, Nyheter nr 4, 2010. Svårtolkad notis Det är något jag vill berätta, Tema nr 4, 2010. Bra om graviditet Jag vill tacka för ett underbart reportage i en superaktuell fråga. Mycket vackert och roligt utgjort. Bilderna var fantastiska. Ni är mycket bättre än min egen facktidning (Dagens arbete). Jean Karbin JUSEKTIDNINGENS GÄSTKRÖNIKÖRER Liv Landell Major, jur kand, med inriktning mot humanrätt och opinionsjournalist samt skribent på GP. Sven-Erik Alhem, pensionerad överåklagare. Numera fri skribent och samhällsdebattör. GÄSTKRÖNIKAN Katrine Kielos är frilansskribent, feminist och socialdemokrat. Har läst statsvetenskap och politisk psykologi. Intresserad av litteratur, politik och mode. V i gjorde det” utropadeThe Economist på omslaget till sitt nyårsnummer. Kvinnor utgör majoriteten av alla som avslutar universitetsstudier i OECD-länderna. En majoritet av alla yrkesarbetande i de flesta rika länder (inklusive USA). Och styr många av de företag som förr behandlade dem som andra klassens medborgare. Vi ser idag fascinerat på Peggy, Joan och Betsy i det amerikanska TV-dramat Mad Men. De blir ignorerade, objektifierade och osynliggjorda i en till synes oövervinnerlig värld av självgoda, kedjerökande, vita män som speglar sig i varandra samt ständigt påfyllda martiniglas och vi kan knappt tro det. Var det verkligen såhär i början av sextiotalet? Precis som The Economist konstaterar är kvinnors ekonomiska framsteg vår tids största sociala förändring. Det var nog därför som ekonomerna Bet- Renstig på Karolinska institutet konstaterar att de sjukskrivna kvinnorna arbetar för mycket, strävar efter perfektion och har svårt att säga nej. Trots kvinnorörelsens oerhörda framgångar verkar vi alltså inte ha lyckats uppfostra döttrar fyllda av självkänsla. Istället döttrar som är fruktansvärt hårda mot sig själv. Som inte behöver en manlig kedjerökande chef på reklambyrån som tittar på dem som vore de värdelösa. De tittar på sig själva på det sättet, även om de idag själva är chefer på byrån. ”Tjejer presterar bättre än pojkar i skolan – men mår mycket sämre.” Tänk om vi har tagit till oss feminismen sey Stevenson och Justin Wolfers lyckades skapa sådant rabalder i höstas. I American Economic Journal sammanställde de hur studie efter studie pekar på att kvinnor i västvärlden blir allt olyckligare. Det spelar ingen roll från vilkensamhällsklass hon kommer, om hon är gift eller ogift, hur mycket pengar hon tjänar, vilket land hon bor i, eller omhon har barn. Den typiska kvinnan i väst (med undantag för svarta kvinnor i USA) är mindre till freds med livet än vad den typiska kvinnan var för fyrtioår sedan. Män däremot – har blivit lyckligare. Samtidigt som gränserna för vad kvinnor kan vara, tänka, tända på och säga har krossats under loppet av en enda generation, upplever kvinnor alltså att de är mindre tillfredställda med livet. Hur kan det hänga ihop? Vi ser samma sak i Sverige.Tjejer presterar bättre än pojkar i skolan – men mår mycket sämre. 40 procent av flickorna på högstadium och gymnasium lider av stressrelaterade besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Även privatanställda kvinnor med höga löner går allt oftare in i väggen och blir långtidssjukskrivna. Forskare som Hélène Sandmark och Monica 03/10 JUSEKTIDNINGEN som en uppsättning prestationer att utföra, istället för att se det som en utökning av alla sorters frihet – även friheten att inte prestera? Den frågan ställde sig den amerikanske feministen Naomi Wolf. Hon skriver att när vi i väst definierat feminism i termer av att göra mer, göra det bättre och utkonkurrera andra, har vi misslyckats med att ge våra döttrar en definition av framgång som helt enkelt låter dem vara. Kvinnor känner istället ständigt att de måste bevisa sitt värde, ofta på en arbetsmarknad formad runt mäns behov. Den bok som startade den våg som för alltid spolade bort världen som TV-serien Mad Men utspelar sig i var Betty Friedans “Den femininamystiken”. Friedan skrev om ”problemet som inte har något namn”, hon syftade på att kvinnor var olyckliga och understimulerade i sin hemmafrutillvaro. Idag verkar det finnas ett nytt ”problem som inte har något namn”. Och det är hög tid att vi börjar fundera kring vad det består av. J MER KATRINE KIELOS PÅ WEBBEN Håller du med Alhem, Kielos och Landell Major? På jusektidningen.se har vi sparat samtliga krönikor. Glöm inte att säga dinmening – lämna en kommentar! 33 Få lyssnar på en kvinna Kan det bero på att kvinnor överrumplats av insik- Jusektidningen03.indd 33 2010-03-30 14.10 ten att också de har rätt att ställa krav i tillvaron, och att det då uppdagas hur jämförelsevis lite gehör en kvinna får gentemot en man. Katrine Kielos Gästkrönika, nr 3, 2010. Litet fel i bra text om pensioner Nu blir det svårare att välja fel, nr 4, 2010. Bra kortfattad genomgång av pensionssystemet. Dock en korrigering: Det är privatanställda tjänstemän som är 31 år och yngre som får placera hela sin kollektivavtalade tjänstepension själv - alltså födda 1979 och senare. (I texten står det 32 år och yngre) 9 Nedan är en kommentar till ”Jobba bland molnen” sid 13 i denna tidning, tidigare publicerad på jusektidningen.se Distansarbete någon? Vad är skillnaden mellan framtidens ”Molnjobb” och dagens ”Arbete på distans”, förutom benämningen? Debattredaktör Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070–665 29 21 34 Peter Eva Hur skall man tolka denna artikel? Ta som exempel en man som tar ut 10 månaders föräldraledighet. Då kommer mamman till hans barn att tjäna 70 procent mer?? Kan det verkligen skilja så mycket? Nez Svar: Statistiken utgår från familjer med barn födda i början och mitten av 1990-talet. Då var den genomsnittliga pappan föräldraledig en månad, många pappor var inte lediga alls. Detta påverkar resultatet. Jag har bett forskaren Elly-Ann Johansson förtydliga detta (se uppdaterad artikel på jusektidningen.se) och hon säger att resultatet inte går att applicera på ”extremfall”, men på föräldrapar där pappan är ledig några månader, alltså genomsnittspappan. Skillnaden i årsinkomst mel- Torbjörn lan kvinnor vars män INTE är hemma med barn och kvinnor vars män ÄR hemma beror främst, enligt forskaren, på att kvinnor med högre årsinkomst jobbar mindre deltid. Men resultatet utesluter inte att kvinnans månadslön också kan påverkas positivt av att pappan till det gemensamma barnet tar mer ansvar för hem och familj. Redaktör, Jusektidningen 9Debatten fortsätter på sidan 36. Jenny Kallin Intressant citat ur artikeln: ”I övrigt gäller samma regler på nätet som på andra platser. Man får inte förtala någon på sin blogg, inte lägga ut sekretesskyddade personhandlingar, bryta lojalitetsplikten genom att skada eller försvåra arbetsgiva- Bloggen går före min karriär, nyheter nr 4, 2010. rens verksamhet etcetera. Men att som statsanställd polemisera mot sin arbetsgivare är tillåtet och kan inte ses som illojalt, enligt Karl Pfeifer, chefsjurist på Arbetsgivarverket! ” Var går gränsen mellan närman är privat medborgare och när man är anställd? Arbetsgivaren har köpt min arbetstid, inte min fritid. Vad jag gör på den är i princip utanför arbetsgivarens intresseområde. Jag har alltså svårt att se hur min lojalitet gentemot min arbetsgivare kan tas i anspråk under den tid arbetsgivaren inte betalar. Jag är ju inte en 24-timmarshora, trots allt. Tack Gullan (totalstyrelsen.blogspot.com) tackar för stödet från facket! Ancient Regime Gullan Jusektidningens debattsidor vänder sig till läsarna. Insändare ska ha anknytning till läsarnas arbetsliv. Mejla: debatt@jusektidningen.se eller kommentera artiklar på www.jusektidningen.se Fatta dig kort – bli läst! Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insändare. JUSEKTIDNINGEN 05/10 KATRINE KIELOS
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=35">Jusek Sida 35 JUSEKTIDNINGENS GÄSTKRÖNIKÖRER Sven-</a> Erik Alhem, pensionerad överåklagare. Numera fri skribent och aktiv samhällsdebattör samt föreläsare, moderator och rättslig konsult. Katrine Kielos är frilansskribent, feminist och social demokrat. Har läst statsvetenskap och politisk psykologi. GÄSTKRÖNIKAN Liv Landell Major är jur kand med inriktning på familjerätt samt frilansande scenkonstkritiker och ledarskribent på GT. S ka ni kolla prinsessbröllopet? Själv kanske jag gör det, om tv:n råkar stå på. Det är i alla fall vad jag intalar mig. För givetvis kommer jag att sitta klistrad hela dagen. Och snörvla. Precis som när Mette Marit blev norsk kronprinsessa och precis som när min kusin blev ledsagad av sin pappa vid en sjö i Bollnäs. Jag blir helt enkelt blödig av bröllop. Allt vardagsvett lämnar min kropp. För i princip har jag en nykter och ärligt talat lite nedlåtande syn på det där med att gifta sig. Jag tycker att bröllopsindustrin är motbjudande och blir arg på alla bridezillas som ska bossa omkring för att få till ”sitt livs viktigaste dag”. Bränna sexsiffriga belopp på stilrena marängklänningar och pilgrimscarpaccio – vad är det? Bröllop handlar om att två människor firar sin kärlek och ingår ett avtal som ger en tryggare tillvaro. Så tänker jag alltså i teorin. Där- vän makeupartisten. I det skedet hade jag ångest och orkade inte längre tänka på det jag egentligen plågades av; andra människors reaktioner på vårt bröllop. Min erfarenhet är att relationer till släkt och vänner prövas när man gifter sig. I mitt fall handlade det först om att närstående blev ledsna för att de inte fick plats i lokalen på säkerhetsstyrda Landvetter. Jag fick ägna timmar åt att mäkla fred, trösta och förklara. Dan före dan var jag själv så ledsen att jag bara ville skita i hela gifteriet. På något sätt la sig lugnet ändå, och vårt lilla bröllop kunde trevligen förrättas av en gammal kulturskolelärare i udda kavaj och Birkenstocks. Men när vi kom tillbaka från semestern återinfann sig den ”En mardrömslik möhippa som resulterade i två och en halv förlorad vän och fyra dito kilon.” för är det med dubbla känslor jag ser tillbaka på mitt eget bröllop. Vi hade planerat en minimal ceremoni på flygplatsen, följd av badsemester och krusidullfri fest en månad senare. Ändå lyckades jag glida in värsta livskrisen för att saker och ting inte blev exakt som jag hade tänkt mig. Klänningen var jag visserligen nöjd med – den var smart, kort och hade tyllunderkjol, kostade bara sjuhundra och går att använda igen. Specialdesignade ringar hade jag också. Och så var det håret. Jag kände att jag ville bli barndomsblond igen. Så jag bokade en tid hos frisören en hel vecka innan bröllopet, ifall blekningen skulle misslyckas. Det gjorde den. Jag blev plastigt gulhårig i stället för sofistikerat rågblond. Och ungefär där började paniken infinna sig. Jag ville inte gå tillbaka till samma frisör, utan tvingade mig in på salongen intill jobbet och beordrade dem att rädda mig. Så jag fick bli mörk chokladmörkbrun enligt principen hellre svarthårig än sönderfrätt. Två gånger fick de göra om mig, eftersom jag för allt i världen inte ville ha några kopparfärgade nyanser på mitt bröllop. Sedan stressade jag för att hinna hämta min prisvärda men exakt utvalda pionbukett och bli sminkad av min 05/10 JUSEKTIDNINGEN existentiella krisen i takt med att folk tackade nej till vår fest. Någon hade ingen tågbiljett, någon hade lovat bort sig på groggkväll och någon lät bara bli att osa. Jag kände plötsligt att den där kalasdagen var en av de viktigaste dagarna i mitt liv, och insåg i bakhuvudet att jag höll på att bli hysterisk som bridezillorna på tv. Inte blev det bättre av en mardrömslik möhippa som resulterade i två och en halv förlorad vän och fyra dito kilon. Bröllop är något personligt för de flesta av oss. När jag gifte mig fick jag erfara det i varenda cell. Det fick mig att sluta tvärt med mitt hackande på andras prinsessdrömmar. Känns det rätt för dem så får de gärna ta lån till feta ringar och gifta sig på gamla slott. Jag är lika lurad. Det är det inte min ensak om någon vill dyka upp i svart brudklänning eller lämnas över av pappa. Inte ens om vederbörande råkar vara blivande regent. J MER LANDELL MAJOR PÅ WEBBEN På jusektidningen.se har vi sparat samtliga krönikor. Läs, skratta och bestörtas 35 LIV LANDELL MAJOR
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=36">Jusek Sida 36 DEBATT Mejla: debatt@jusektidningen.</a> se eller kommentera artiklar på jusektidningen.se Öppet brev till Sacos ordförande Anna Ekström Hej Anna! På Sacos hemsida står det att ”Saco är partipolitisk obundet”. Därför undrar jag hur du så omdömeslöst kan publicera en artikel tillsammans med en av alliansens företrädare, nämligen Jan Björklund (DN Debatt den 5 juni 2010/red). Efter denna artikel funderar jag allvarligt på att gå ur Jusek, där jag varit medlem i snart 20 år, då jag inte längre anser att Saco är partipolitiskt obundet. Jag har som högavlönad akademiker tjänat åtskilliga tusenlappar på de stora skattesänkningar alliansen genomfört medan min fru, som går på sjuk- och aktivitetsersättning, fått se sin ersättning sänkas i nästan samma takt. Det blir här så tydligt hur omfördelningen gått till under åren med alliansregeringen. Högavlönade har fått sin skatt sänkt medan sjuka och arbetslösa fått se sin ersättning reducerad. Och denna politik stöttar du genom artikeln i DN tillsammans med folkpartiets Jan Björklund. Alla Saco-medlemmar röstar inte på alliansen, tänk på det nästa gång du, Anna, tänker publicera en debattartikel med någon av alliansens företrädare, politiker som vill förbättra för de redan besuttna på de svagas bekostnad. Jag har privata ”bevis” på att det blivit så i min egen familj. Anders Lundgren i Bollnäs Läs Anna Ekströms och Jan Björklunds debattartikel på dn.se/debatt sök på Anna Ekström. Hellre fackligt stöd än karriärtips,Debatt, i nr 4, 2010. Vi vill ha bättre villkor Jag och några vänner, som alla studerar på juristprogrammet, har just diskuterat det här. Du sammanfattar våra åsikter och tankar om Jusek på ett strålande sätt. De få kontakter vi har haft med representanter från Jusek har innefattat information om hur Jusek kan hjälpa oss förbättra våra CVn, att vi kan få hjälp av en karriärcoach och att det finns ett mentorskapsprogram för kontakt mellan studenter och yrkesverksamma. Inte någon gång har det talats om hur Jusek framgent kan hjälpa oss som arbetstagare att förbättra de gemensamma villkoren för vår yrkesgrupp eller på vår arbetsplats. Inte någon gång har det förklarats på vad sätt och med vilka medel som sätts till, eller vilket patos man hyser för, skyddet för den enskilde arbetstagarens eller arbetstagarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. Till Louise Adelborg kan jag säga att ryktena går, att Jusek skulle vara en tandlös och ovillig organisation i dessa avseenden. Ditt svar på Åsa Ågrens debattartikel gav tyvärr inte något annat intryck. För att vara en fackorganisation verkar ni inte så mycket hjälpa arbetstagare i prekära situationer att, så att säga, möta sina demoner, som att bereda dem en väg därifrån. Allt enligt devisen ”bättre fly än illa fäkta”. Mikael Skandinavisk förståelse via tv Tack för artikeln Sure we can english och chefredaktörens inledare om språkgrodor. Men jag blir beklämd av att läsa om hur man gör engelska till arbetsspråk på en nordisk arbetsplats. Jag menar att det är en illu- sion att vi svenskar i allmänhet är så himla bra på engelska. Det är också en illusion att det skulle vara enklare för skandinaver att tala engelska sinsemellan. 36 Jan Svartvik berättar i sin mycket läsvärda bok Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk att när de första ljudfilmerna kom till Storbritannien (från USA) ansågs det amerikanska uttalet underligt och svårförståeligt. Men man vande sig. Jag är övertygad om att ifall vi hade haft en skandinavisk mediegemenskap av det slag som finns i den engelskspråkiga världen, så skulle vi ha haft lika god ömsesidig förståelse. Vi skulle säkert ha lagt oss till med ord och uttryck från varandra och på så sätt närmat språken till varandra i stället för tvärtom. Därför är det en kulturpolitisk skandal att vi aldrig fick den nordiska tv-satellit som planerades på 70-talet. Anders Schaerström Sure we can english, nr 3, 2010. En längre version finns i kommentarfältet till artikeln Se upp med jobbsvengelskan på jusektidningen.se JUSEKTIDNINGEN 05/10 Stärk min ställning mot arbetsköparen! Kommunal annonserar om tryggare jobb och jämställda löner. Jusek anser tydligen att konflikter på arbetsplatsen kan lösas genom att den anställde ”gå[r] vidare till en annan anställning”. Jag kan skriva CV och jag behöver ingen karriärcoach. När jag kommer ut i arbetslivet vill jag ha Jusek till EN sak och det är att stärka min maktställning som löntagare. Har inte Louise Adelborg förstått detta är det för mig obegripligt varför hon är fackligt engagerad. Den fackliga kampen handlar om att sluta konkurrera utåt och därigenom öka den kollektiva styrkan. Inget annat. Carl-Johan Wärn jur stud, GBG Svar: Jusek sätter individen i centrumoch stöttar medlemmarna från studier till pension. Vi har 80 000 medlemmar och är en stark part när det gäller förhandlingarna för bra kollektivavtal. Bra kollektivavtal är det som lägger grunden för den enskilde individens position och ställning på arbetsmarknaden. Detta såväl när det gäller olika villkor, som till exempel semester, pension och rätt till omställningsstöd om man blir arbetslös, som lönevillkor. Vi samverkar normalt i detta arbete med andra Sacoförbund och detta ger oss en ännu starkare position. På våra kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö har vi 30 ombudsmän och två förbundsjurister, ute på arbetsplatser över 2 000 förtroendevalda plus förtroendevalda för andra Sacoförbund. Dessa ägnar stor del av sin tid just till att stötta och förhandla för medlemmar som fått problem på sina arbetsplatser, allt från lokala förhandlingar till ärenden som går så långt som till Arbetsdomstolen. Louise Adelborg vd, Jusek DEBATT Mejla: debatt@jusektidningen.se eller kommentera artiklar på jusektidningen.se Öppet brev till Sacos ordförande Anna Ekström Hej Anna! På Sacos hemsida står det att ”Saco är partipolitisk obundet”. Därför undrar jag hur du så omdömeslöst kan publicera en artikel tillsammans med en av alliansens företrädare, nämligen Jan Björklund (DN Debatt den 5 juni 2010/red). Efter denna artikel funderar jag allvarligt på att gå ur Jusek, där jag varit medlem i snart 20 år, då jag inte längre anser att Saco är partipolitiskt obundet. Jag har som högavlönad akademiker tjänat åtskilliga tusenlappar på de stora skattesänkningar alliansen genomfört medan min fru, som går på sjuk- och aktivitetsersättning, fått se sin ersättning sänkas i nästan samma takt. Det blir här så tydligt hur omfördelningen gått till under åren med alliansregeringen. Högavlönade har fått sin skatt sänkt medan sjuka och arbetslösa fått se sin ersättning reducerad. Och denna politik stöttar du genom artikeln i DN tillsammans med folkpartiets Jan Björklund. Alla Saco-medlemmar röstar inte på alliansen, tänk på det nästa gång du, Anna, tänker publicera en debattartikel med någon av alliansens företrädare, politiker som vill förbättra för de redan besuttna på de svagas bekostnad. Jag har privata ”bevis” på att det blivit så i min egen familj. Anders Lundgren i Bollnäs Läs Anna Ekströms och Jan Björklunds debattartikel på dn.se/debatt sök på Anna Ekström. Hellre fackligt stöd än karriärtips,Debatt, i nr 4, 2010. Vi vill ha bättre villkor Jag och några vänner, som alla studerar på juristprogrammet, har just diskuterat det här. Du sammanfattar våra åsikter och tankar om Jusek på ett strålande sätt. De få kontakter vi har haft med representanter från Jusek har innefattat information om hur Jusek kan hjälpa oss förbättra våra CVn, att vi kan få hjälp av en karriärcoach och att det finns ett mentorskapsprogram för kontakt mellan studenter och yrkesverksamma. Inte någon gång har det talats om hur Jusek framgent kan hjälpa oss som arbetstagare att förbättra de gemensamma villkoren för vår yrkesgrupp eller på vår arbetsplats. Inte någon gång har det förklarats på vad sätt och med vilka medel som sätts till, eller vilket patos man hyser för, skyddet för den enskilde arbetstagarens eller arbetstagarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. Till Louise Adelborg kan jag säga att ryktena går, att Jusek skulle vara en tandlös och ovillig organisation i dessa avseenden. Ditt svar på Åsa Ågrens debattartikel gav tyvärr inte något annat intryck. För att vara en fackorganisation verkar ni inte så mycket hjälpa arbetstagare i prekära situationer att, så att säga, möta sina demoner, som att bereda dem en väg därifrån. Allt enligt devisen ”bättre fly än illa fäkta”. Mikael Skandinavisk förståelse via tv Tack för artikeln Sure we can english och chefredaktörens inledare om språkgrodor. Men jag blir beklämd av att läsa om hur man gör engelska till arbetsspråk på en nordisk arbetsplats. Jag menar att det är en illu- sion att vi svenskar i allmänhet är så himla bra på engelska. Det är också en illusion att det skulle vara enklare för skandinaver att tala engelska sinsemellan. 36 Jan Svartvik berättar i sin mycket läsvärda bok Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk att när de första ljudfilmerna kom till Storbritannien (från USA) ansågs det amerikanska uttalet underligt och svårförståeligt. Men man vande sig. Jag är övertygad om att ifall vi hade haft en skandinavisk mediegemenskap av det slag som finns i den engelskspråkiga världen, så skulle vi ha haft lika god ömsesidig förståelse. Vi skulle säkert ha lagt oss till med ord och uttryck från varandra och på så sätt närmat språken till varandra i stället för tvärtom. Därför är det en kulturpolitisk skandal att vi aldrig fick den nordiska tv-satellit som planerades på 70-talet. Anders Schaerström Sure we can english, nr 3, 2010. En längre version finns i kommentarfältet till artikeln Se upp med jobbsvengelskan på jusektidningen.se JUSEKTIDNINGEN 05/10 Stärk min ställning mot arbetsköparen! Kommunal annonserar om tryggare jobb och jämställda löner. Jusek anser tydligen att konflikter på arbetsplatsen kan lösas genom att den anställde ”gå[r] vidare till en annan anställning”. Jag kan skriva CV och jag behöver ingen karriärcoach. När jag kommer ut i arbetslivet vill jag ha Jusek till EN sak och det är att stärka min maktställning som löntagare. Har inte Louise Adelborg förstått detta är det för mig obegripligt varför hon är fackligt engagerad. Den fackliga kampen handlar om att sluta konkurrera utåt och därigenom öka den kollektiva styrkan. Inget annat. Carl-Johan Wärn jur stud, GBG Svar: Jusek sätter individen i centrumoch stöttar medlemmarna från studier till pension. Vi har 80 000 medlemmar och är en stark part när det gäller förhandlingarna för bra kollektivavtal. Bra kollektivavtal är det som lägger grunden för den enskilde individens position och ställning på arbetsmarknaden. Detta såväl när det gäller olika villkor, som till exempel semester, pension och rätt till omställningsstöd om man blir arbetslös, som lönevillkor. Vi samverkar normalt i detta arbete med andra Sacoförbund och detta ger oss en ännu starkare position. På våra kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö har vi 30 ombudsmän och två förbundsjurister, ute på arbetsplatser över 2 000 förtroendevalda plus förtroendevalda för andra Sacoförbund. Dessa ägnar stor del av sin tid just till att stötta och förhandla för medlemmar som fått problem på sina arbetsplatser, allt från lokala förhandlingar till ärenden som går så långt som till Arbetsdomstolen. Louise Adelborg vd, Jusek
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=37">Jusek Sida 37 RECENSIONER BÖCKER KONSTRUKTIVT SÄTT</a> ATT SÖKA JOBB För dig som tröttnat på att söka jobb som alla andra CAROLA FORSELL Liber J J J J Har du tappat räkningen över antalet nejtack-brev du har fått på dina jobbansökningar? Känner du dig osäker på hur du ska fånga en upptagen chefs intresse för just dina tjänster? I den här steg-för-steg guiden beskrivs hur du kan göra om du vill pröva ett nytt sätt att söka jobb. Det innebär att lyfta telefonluren, presentera dig för arbetsgivaren och försöka boka in en intervju. Författaren har själv prövat denna metod, hon har gått på ett antal nitar och vet vilka konsekvenser det kan bli. Hon har dessutom haft kurser i jobbsökning. Författaren visar på ett humoris- tiskt, tydligt och genomtänkt sätt vilka fallgroparna kan vara om du inte tänker igenom exakt vad du vill, vem du vill prata med och hur du vill presentera dig. Konstruktivt tänkande kombinerat med positiv och uppmuntrande inställning genomsyrar boken. EWA LAZCO Språklärare, skribent och bokmal Här skriver redaktionen och intresserade läsare om böcker och annan aktuell kultur. Betygsättningen står respektive skribent för. På den femgradiga skalan är överkryssat sämst och fyra bäst. BAKOM RYGGEN PÅ VALPAROLLERNA Rösta! Om PR, prylar och påverkan JANNE SUNDLING Stenberg-Schentz förlag J J Du bjuds på svensk valkampanjhistoria från 1930-tal till idag i snygg förpackning. Rösta! handlar om hur man eldar igång valarbe- tarna, utformar slagkraf- tiga budskap och om vilka reklamprylar som bör ges bort. En del jämförelser ägnas amerikansk kampanjteknik, inte minst Barack Obamas. Det är lika mycket arkivarbete som intervjuer med framgångsrika kampanjmakare. Den här boken går helt enkelt bakom ryggen på parollerna. Det är också en bok som visar på en oerhörd manlig dominans i valstrategiarbetet. Av hundra män förekommer bara ett par kvinnor bakom kulisserna. Som metodbok för nya i matchen är boken läsvärd och som blädderbok för den nyfikna funkar det lättsmälta formatet. Även om jag har svårt att gå igång på pins, t-shirts och valaffischer är boken rätt kul. HELENA JOSEFSON Kansliråd vid regeringskansliet HISTORISKT MÖTE OM KLIMATET Vägen till Köpenhamn RIKARD WARLENIUS Cogito J J J Vägen till Köpenhamn handlar om klimatmötet i den danska huvudstaden i december förra året. Trots att det är historia nu har boken en hel del att ge läsaren inför den påbörjade vägen från Köpenhamn. Vi vet ju att klimatmötet inte åstadkom särskilt mycket, en farhåga som Warlenius diskuterar i boken. Författaren redovisar mötena i Rio de Janeiro 1992, Kyoto 1997 och Bali 2007. Köpenhamn har nu blivit ytterligare ett möte i raden utan infriade förhoppningar. Warlenius bok är en konkret och intressant genomgång, där författaren diskuterar hur snabbt de miljöfarliga utsläppen behöver minskas och hur kostnaderna för minskningen bör fördelas mellan länderna. Det handlar bland annat om skatter, teknologiska anpassningar, rättviseaspekter, förhållandet u-länder och i-länder och politiska ställningstaganden. PETER GERHARD Lektor i handelsrätt och diplomerad coach DET ÄR VIKTIGT HUR MAN SÄGER DET Bemötandeboken PER ECHEVERRI Norstedts förlag J J J Visste du att man kan "le med ögonbrynen" och "lyssna med kroppen"? Det är bland annat detta som författaren behandlar som forskare kring service och kundbemötande i både kommersiell och offentlig sektor. Min man påpekar ibland att jag har ett konstigt sätt att se arg ut när jag frågar efter något i affärer. Det är inte så underligt att expediter ibland behandlar mig kort. Därför grep jag efter Bemötandehandboken med visst intresse utifrån aspekten att det givetvis är viktigt vad man säger, men utslagsgivande verkar vara hur det sägs. Författaren använder fyra kapitel till att avgränsa bemötande och ge olika aspekter, ytterligare några kapitel till att av avverka olika faser och olika stilar av bemötande. Allt är omsorgsfullt beskrivet. Den ingående penetreringen blir för en vanlig människa lite tröttande. Men det finns många som skulle behöva boken i mångdubbel upplaga. BO WIDEGREN Pensionerad domare PÅ NYTT JOBB Har du nyligen bytt jobb? Berätta för oss. Cirka 200 tecken. Bifoga en bild och skicka till: red@jusektidningen.se Sandra Nilsson, 27, har börjat arbeta som konsultchef i rekryterings- och bemanningsföretaget Brainpeople AB i Stockholm. Under sina studier till personalvetare arbetade hon extra som personalassistent i samma företag. 05/10 JUSEKTIDNINGEN Martin Börresen, 59, namnkunnig affärsjurist, har slutat på advokatfirman Linklaters efter nära 30 år. Han är från den 1 maj istället delägare i konkurrerande Ashurst advokatbyrå. Hans Fondelius, 47, är ny försäljningschef på Intergraph Sverige AB i Sollentuna. Han är civilekonom och har tills nyligen arbetat som managementkonsult i eget bolag. Eva Håkansson Fröjelin, 58, är från 1 juni generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten. Hon är socionom och var tidigare regionskattechef i Västra Götaland. Christina Lindbäck, 47, börjar som miljöchef för NCCkoncernen i höst. Hon kommer närmast från en tjänst som miljöoch kvalitetschef för RagnSells-koncernen. Dessförinnan arbetade hon på miljödepartementet. Fler På nytt jobb finns på jusektidningen.se 37 RECENSIONER BÖCKER KONSTRUKTIVT SÄTT ATT SÖKA JOBB För dig som tröttnat på att söka jobb som alla andra CAROLA FORSELL Liber J J J J Har du tappat räkningen över antalet nejtack-brev du har fått på dina jobbansökningar? Känner du dig osäker på hur du ska fånga en upptagen chefs intresse för just dina tjänster? I den här steg-för-steg guiden beskrivs hur du kan göra om du vill pröva ett nytt sätt att söka jobb. Det innebär att lyfta telefonluren, presentera dig för arbetsgivaren och försöka boka in en intervju. Författaren har själv prövat denna metod, hon har gått på ett antal nitar och vet vilka konsekvenser det kan bli. Hon har dessutom haft kurser i jobbsökning. Författaren visar på ett humoris- tiskt, tydligt och genomtänkt sätt vilka fallgroparna kan vara om du inte tänker igenom exakt vad du vill, vem du vill prata med och hur du vill presentera dig. Konstruktivt tänkande kombinerat med positiv och uppmuntrande inställning genomsyrar boken. EWA LAZCO Språklärare, skribent och bokmal Här skriver redaktionen och intresserade läsare om böcker och annan aktuell kultur. Betygsättningen står respektive skribent för. På den femgradiga skalan är överkryssat sämst och fyra bäst. BAKOM RYGGEN PÅ VALPAROLLERNA Rösta! Om PR, prylar och påverkan JANNE SUNDLING Stenberg-Schentz förlag J J Du bjuds på svensk valkampanjhistoria från 1930-tal till idag i snygg förpackning. Rösta! handlar om hur man eldar igång valarbe- tarna, utformar slagkraf- tiga budskap och om vilka reklamprylar som bör ges bort. En del jämförelser ägnas amerikansk kampanjteknik, inte minst Barack Obamas. Det är lika mycket arkivarbete som intervjuer med framgångsrika kampanjmakare. Den här boken går helt enkelt bakom ryggen på parollerna. Det är också en bok som visar på en oerhörd manlig dominans i valstrategiarbetet. Av hundra män förekommer bara ett par kvinnor bakom kulisserna. Som metodbok för nya i matchen är boken läsvärd och som blädderbok för den nyfikna funkar det lättsmälta formatet. Även om jag har svårt att gå igång på pins, t-shirts och valaffischer är boken rätt kul. HELENA JOSEFSON Kansliråd vid regeringskansliet HISTORISKT MÖTE OM KLIMATET Vägen till Köpenhamn RIKARD WARLENIUS Cogito J J J Vägen till Köpenhamn handlar om klimatmötet i den danska huvudstaden i december förra året. Trots att det är historia nu har boken en hel del att ge läsaren inför den påbörjade vägen från Köpenhamn. Vi vet ju att klimatmötet inte åstadkom särskilt mycket, en farhåga som Warlenius diskuterar i boken. Författaren redovisar mötena i Rio de Janeiro 1992, Kyoto 1997 och Bali 2007. Köpenhamn har nu blivit ytterligare ett möte i raden utan infriade förhoppningar. Warlenius bok är en konkret och intressant genomgång, där författaren diskuterar hur snabbt de miljöfarliga utsläppen behöver minskas och hur kostnaderna för minskningen bör fördelas mellan länderna. Det handlar bland annat om skatter, teknologiska anpassningar, rättviseaspekter, förhållandet u-länder och i-länder och politiska ställningstaganden. PETER GERHARD Lektor i handelsrätt och diplomerad coach DET ÄR VIKTIGT HUR MAN SÄGER DET Bemötandeboken PER ECHEVERRI Norstedts förlag J J J Visste du att man kan "le med ögonbrynen" och "lyssna med kroppen"? Det är bland annat detta som författaren behandlar som forskare kring service och kundbemötande i både kommersiell och offentlig sektor. Min man påpekar ibland att jag har ett konstigt sätt att se arg ut när jag frågar efter något i affärer. Det är inte så underligt att expediter ibland behandlar mig kort. Därför grep jag efter Bemötandehandboken med visst intresse utifrån aspekten att det givetvis är viktigt vad man säger, men utslagsgivande verkar vara hur det sägs. Författaren använder fyra kapitel till att avgränsa bemötande och ge olika aspekter, ytterligare några kapitel till att av avverka olika faser och olika stilar av bemötande. Allt är omsorgsfullt beskrivet. Den ingående penetreringen blir för en vanlig människa lite tröttande. Men det finns många som skulle behöva boken i mångdubbel upplaga. BO WIDEGREN Pensionerad domare PÅ NYTT JOBB Har du nyligen bytt jobb? Berätta för oss. Cirka 200 tecken. Bifoga en bild och skicka till: red@jusektidningen.se Sandra Nilsson, 27, har börjat arbeta som konsultchef i rekryterings- och bemanningsföretaget Brainpeople AB i Stockholm. Under sina studier till personalvetare arbetade hon extra som personalassistent i samma företag. 05/10 JUSEKTIDNINGEN Martin Börresen, 59, namnkunnig affärsjurist, har slutat på advokatfirman Linklaters efter nära 30 år. Han är från den 1 maj istället delägare i konkurrerande Ashurst advokatbyrå. Hans Fondelius, 47, är ny försäljningschef på Intergraph Sverige AB i Sollentuna. Han är civilekonom och har tills nyligen arbetat som managementkonsult i eget bolag. Eva Håkansson Fröjelin, 58, är från 1 juni generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten. Hon är socionom och var tidigare regionskattechef i Västra Götaland. Christina Lindbäck, 47, börjar som miljöchef för NCCkoncernen i höst. Hon kommer närmast från en tjänst som miljöoch kvalitetschef för RagnSells-koncernen. Dessförinnan arbetade hon på miljödepartementet. Fler På nytt jobb finns på jusektidningen.se 37
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=38">Jusek Sida 38 PLATSANNONS Koppla av och koppla upp</a> www.polisen.se 6/09 JUSEKTIDNINGEN TIDNINGEN.se JUSEK 13 Det går säkert bra Om du kommer bättre förberedd till löneförhandlingen ökar dina chanser att lyckas. Som medlem i Jusek har du till exempel alltid tillgång till den senaste lönestatistiken. Det ger dig en stadig faktagrund inför lö- nediskussionen – oavsett om du är ny på jobbet eller om du arbetat ett tag. Du kan också få rådgivning hos vår medlemsjour eller slipade tips från våra experter. Utan kostnad. Du skulle aldrig ge dig ut på äventyr utan rätt förberedelser eller redskap. Se till att ta hand om din karriär på samma sätt. Rätt utrustning är A och O Jusek är förbundet för jurister, systemvetare, ekonomer, personalvetare och samhällsvetare.Vi organiserar idag 80 000 akademiker och är ett av de största förbunden inom Saco. Läs mer på jusek.se/karriar
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=39">Jusek Sida 39 PLATSANNONS Allmä</a> nna reklamationsnämnden söker en För mer information se DÖDSSTRAFFET FINNS KVAR I 57 LÄNDER Stöd vårt arbete för mänskliga rättigheter – bli medlem eller skänk en gåva på www.amnesty.se ”Vi arbetar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig!” Kronofogde/kronofogdeaspirant – hantera kvalificerade juridiska frågor inom ett flertal rättsområden Vi söker kronofogde/kronofogdeaspirant till Kronofogdemyndigheten i Västerås Läs mer på www.kronofogden.se/jobb kronofogden.se PLATSANNONS Allmänna reklamationsnämnden söker en För mer information se DÖDSSTRAFFET FINNS KVAR I 57 LÄNDER Stöd vårt arbete för mänskliga rättigheter – bli medlem eller skänk en gåva på www.amnesty.se ”Vi arbetar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig!” Kronofogde/kronofogdeaspirant – hantera kvalificerade juridiska frågor inom ett flertal rättsområden Vi söker kronofogde/kronofogdeaspirant till Kronofogdemyndigheten i Västerås Läs mer på www.kronofogden.se/jobb kronofogden.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=40">Jusek Sida 40 FörbundsinFo Nej 9% Ja 91% svAr på F</a> örrA webbFrågAn Kommer du att få den semester du begärt? Juseks nya styrelse, från vänster: Liv Zettergren, Jenny Öhman Persson, Karin Hjelm, Håkan Öberg, Jonas Björklund, Göran Arrius, Jenny Wernqvist Kallerman, Mia Wiss, Nicklas Lagrell, Anders Ljungberg, Mats Edvardsson. Ej med på bild är Pär Zelano och Anna Dyhre. Juseks nya styrelse ordförande göran arrius blev omvald och delar av styrelsen är ny. Det beslutades på Juseks fullmäktige. Göran Arrius, omvald till ordförande. Vad kommer du att fokusera på under den här mandatperioden? – Vårt arbete med mångfaldsfrågor fortsätter. Det är inget projekt som man kan sluta med, utan det tar tid. Vi måste också bli bättre på mångfald i våra egna led. Det är trots allt bara i Norden som det finns fackliga organisationer för akademiker. Många med invandrarbakgrund vet inte heller om att vi finns. Där har vi en utmaning. Finns det några nya områden Jusek ska arbeta med? – Vi har fått fullmäktiges uppdrag att se över stödet till chefer. Vi ska vara det självklara förbundet för chefer. Fullmäktige har också gett oss i styrelsen i uppdrag att ta fram ett arbetslivspolitiskt program. Vad mer beslutade fullmäktige om? – Bland annat ska vi erbjuda våra medlemmar inom den offentliga sektorn en rättsskyddsförsäkring. Det kommer att ge ett tydligt mervärde för våra medlemmar som riskerar åtalas för tjänstefel. Läs mer på jusek.se/fullmaktige Juseks styrelse 2010—2013 Fullmäktige valde enhälligt Göran Arrius att fortsätta som Juseks ordförande i ytterligare tre år, fram till nästa ordinarie fullmäktige möte 2013. Till förste vice ordförande omvaldes Håkan Öberg och till andre vice ordförande valdes Jenny Wernqvist Kallerman. Ordförande: Göran Arrius, samhällsvetare, Stockholm, Produktspecialist, SEB Trygg Liv Förste vice ordförande: Håkan Öberg, jurist, Stockholm, Byråchef Rikspolis styrelsen Andre vice ordförande: Jenny Wernqvist Kallerman, jurist, Enskede, Bolagsjurist på Relacom Ledamöter: Karin Hjelm, Ekonom i Norrköpings kommun Mats Edvardsson, Kanslichef för studentavdelningen vid Göteborgs Universitet Jonas Björklund, Security Officer inom AB Volvo Nicklas Lagrell, Kammaråklagare på Norrorts åklagarkammare Anna Dyhre, Strategisk HR konsult på Mindshift Liv Zettergren, läser juristlinjen på Uppsala Universitet Pär Zelano, Rådman vid Göteborgs tingsrätt Jenny Öhman Persson, Revisionsdirektör, Riksrevisionen Anders Ljungberg, Enhetschef på prognosinstitutet på SCB Mia Wiss, Advokat på Lindskog Malmström advokatbyrå i Stockholm. Totalt antal röster: 102 Aktuell webbFrågA på jusek.se Har du kortare arbetstid på sommaren? Besvara frågan på jusek.se Följ med jusek i stockholm pride pArAd Jusek arbetar för att du som medlem ska kunna vara dig själv på arbetet, oavsett om du är hetero-, homo- eller bisexuell och/eller transperson. Det manifesterar vi genom att delta i Stockholm Pride Parad. Häng med du också! Lördag 31 juli kl. 13.00 (Obs! Samling kl. 12.00). Paraden avgår från Tantolunden, Södermalm. Läs mer här: www.jusek.se/hbt eller kontakta lina.mansdoter@ jusek.se, 070–640 01 43 Foto tomas Bergkvist FörbundsinFo Nej 9% Ja 91% svAr på FörrA webbFrågAn Kommer du att få den semester du begärt? Juseks nya styrelse, från vänster: Liv Zettergren, Jenny Öhman Persson, Karin Hjelm, Håkan Öberg, Jonas Björklund, Göran Arrius, Jenny Wernqvist Kallerman, Mia Wiss, Nicklas Lagrell, Anders Ljungberg, Mats Edvardsson. Ej med på bild är Pär Zelano och Anna Dyhre. Juseks nya styrelse ordförande göran arrius blev omvald och delar av styrelsen är ny. Det beslutades på Juseks fullmäktige. Göran Arrius, omvald till ordförande. Vad kommer du att fokusera på under den här mandatperioden? – Vårt arbete med mångfaldsfrågor fortsätter. Det är inget projekt som man kan sluta med, utan det tar tid. Vi måste också bli bättre på mångfald i våra egna led. Det är trots allt bara i Norden som det finns fackliga organisationer för akademiker. Många med invandrarbakgrund vet inte heller om att vi finns. Där har vi en utmaning. Finns det några nya områden Jusek ska arbeta med? – Vi har fått fullmäktiges uppdrag att se över stödet till chefer. Vi ska vara det självklara förbundet för chefer. Fullmäktige har också gett oss i styrelsen i uppdrag att ta fram ett arbetslivspolitiskt program. Vad mer beslutade fullmäktige om? – Bland annat ska vi erbjuda våra medlemmar inom den offentliga sektorn en rättsskyddsförsäkring. Det kommer att ge ett tydligt mervärde för våra medlemmar som riskerar åtalas för tjänstefel. Läs mer på jusek.se/fullmaktige Juseks styrelse 2010—2013 Fullmäktige valde enhälligt Göran Arrius att fortsätta som Juseks ordförande i ytterligare tre år, fram till nästa ordinarie fullmäktige möte 2013. Till förste vice ordförande omvaldes Håkan Öberg och till andre vice ordförande valdes Jenny Wernqvist Kallerman. Ordförande: Göran Arrius, samhällsvetare, Stockholm, Produktspecialist, SEB Trygg Liv Förste vice ordförande: Håkan Öberg, jurist, Stockholm, Byråchef Rikspolis styrelsen Andre vice ordförande: Jenny Wernqvist Kallerman, jurist, Enskede, Bolagsjurist på Relacom Ledamöter: Karin Hjelm, Ekonom i Norrköpings kommun Mats Edvardsson, Kanslichef för studentavdelningen vid Göteborgs Universitet Jonas Björklund, Security Officer inom AB Volvo Nicklas Lagrell, Kammaråklagare på Norrorts åklagarkammare Anna Dyhre, Strategisk HR konsult på Mindshift Liv Zettergren, läser juristlinjen på Uppsala Universitet Pär Zelano, Rådman vid Göteborgs tingsrätt Jenny Öhman Persson, Revisionsdirektör, Riksrevisionen Anders Ljungberg, Enhetschef på prognosinstitutet på SCB Mia Wiss, Advokat på Lindskog Malmström advokatbyrå i Stockholm. Totalt antal röster: 102 Aktuell webbFrågA på jusek.se Har du kortare arbetstid på sommaren? Besvara frågan på jusek.se Följ med jusek i stockholm pride pArAd Jusek arbetar för att du som medlem ska kunna vara dig själv på arbetet, oavsett om du är hetero-, homo- eller bisexuell och/eller transperson. Det manifesterar vi genom att delta i Stockholm Pride Parad. Häng med du också! Lördag 31 juli kl. 13.00 (Obs! Samling kl. 12.00). Paraden avgår från Tantolunden, Södermalm. Läs mer här: www.jusek.se/hbt eller kontakta lina.mansdoter@ jusek.se, 070–640 01 43 Foto tomas Bergkvist
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=41">Jusek Sida 41 Visste du att... det nya avtalet för</a> Akademikerförbunden gav en extramånad i föräldralön i avtalsförhandlingarna med Almega Tjänsteföretagen/Medieföretagen. Det fackliga uppdraget består ofta i att förhandla. Även om den rollen finns kvar har uppdraget utvecklats. Nu är det samverkan som gäller. Men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan — så funkar det Charlotta Krafft och Rune Karlsson arbetar på uppdrag av Partsråden med att få myndigheter att arbeta med samverkan. Samverkan kan ske både mellan chef och arbetstagare och mellan parterna på arbetsplatsen. Genom att lösa problem och identifiera utvecklingsområden tidigt blir fler involverade i lösningarna. Både Charlotta Krafft och Rune Karlsson är lyriska över betydelsen av samverkan. – Poängen med samverkan är att alla i sina olika roller kan bidra till verksamheten på olika sätt. Att vi kan fånga upp de olika perspektiven, säger Rune Karlsson. – Genom samverkan kan man nå bättre resultat. Också ekonomiska, även om de inte alltid går att mäta i kronor och ören, säger Charlotta Krafft. Ibland är förhandling bäst De är tydliga med att vissa frågor måste man förhandla om, andra är det bättre om man tar genom samverkan. Löneförhandlingar, uppsägningar och omplaceringar kräver förhandling. Men hur lönerevisionen ska gå till och vilka premisser man sätter upp är något som parterna mycket väl kan samverka kring, menar de. – Uppsägningar och omplaceringar är frå- gor som man ska förhandla om. Men hur arbetet bör läggas upp, det kan hanteras genom samverkan, säger Rune Karlsson. om partsrådet: Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet, Partsrådet, är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, OFR/ S,P,O samt Saco-S och SEKO. Rådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelse arbete på statliga arbetsplatser. För den enskilda individen innebär samverkan att han eller hon kan påverka mer än det egna arbetet. Det är ett sätt att kunna påverka hela verksamheten på arbetsplatsen. För den fackliga förtroendevalda handlar det om att bygga upp ett strategiskt tänk kring verksamheten. – Ofta kommer de fackliga organisationer- na med i till exempel ett anställningsförfarande först när själva intervjun ska ske. Istället borde processen starta redan när en medarbetare slutar. Då krävs det att arbetsgruppen funderar över vilken kompetens man behöver. Kan man ändra arbetsuppgifterna hos andra medarbetare? säger Rune Karlsson. – När man vet vilken sakkunskap och profil man behöver på arbetsplatsen så kan personalavdelningen ta över. Den fackliga rollen blir då att ha en strategisk hållning till kompetensförsörjningen på arbetsplatsen. För att samverkan ska fungera krävs tillit och att alla tar sitt ansvar att bidra till verksamhetens utveckling. Charlotta Krafft och Rune Karlssons uppdrag består av att: • stödja de lokala parterna • synliggöra samverkans betydelse för utövandet av ett bra ledarskap • tydliggöra betydelsen av medarbetarnas engagemang, ansvar och delaktighet i verksamhetsutvecklingen • diskutera hur en väl fungerande samverkan påverkar lokala parters roller • marknadsföra samverkan som metod för att nå verksamhetsmålen. Läs mer om samverkan på partsradet.se Samverkan är modellen för Charlotta Krafft och Rune Karlsson. FoTo peTer lyDéN Visste du att... det nya avtalet för Akademikerförbunden gav en extramånad i föräldralön i avtalsförhandlingarna med Almega Tjänsteföretagen/Medieföretagen. Det fackliga uppdraget består ofta i att förhandla. Även om den rollen finns kvar har uppdraget utvecklats. Nu är det samverkan som gäller. Men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan — så funkar det Charlotta Krafft och Rune Karlsson arbetar på uppdrag av Partsråden med att få myndigheter att arbeta med samverkan. Samverkan kan ske både mellan chef och arbetstagare och mellan parterna på arbetsplatsen. Genom att lösa problem och identifiera utvecklingsområden tidigt blir fler involverade i lösningarna. Både Charlotta Krafft och Rune Karlsson är lyriska över betydelsen av samverkan. – Poängen med samverkan är att alla i sina olika roller kan bidra till verksamheten på olika sätt. Att vi kan fånga upp de olika perspektiven, säger Rune Karlsson. – Genom samverkan kan man nå bättre resultat. Också ekonomiska, även om de inte alltid går att mäta i kronor och ören, säger Charlotta Krafft. Ibland är förhandling bäst De är tydliga med att vissa frågor måste man förhandla om, andra är det bättre om man tar genom samverkan. Löneförhandlingar, uppsägningar och omplaceringar kräver förhandling. Men hur lönerevisionen ska gå till och vilka premisser man sätter upp är något som parterna mycket väl kan samverka kring, menar de. – Uppsägningar och omplaceringar är frå- gor som man ska förhandla om. Men hur arbetet bör läggas upp, det kan hanteras genom samverkan, säger Rune Karlsson. om partsrådet: Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet, Partsrådet, är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, OFR/ S,P,O samt Saco-S och SEKO. Rådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelse arbete på statliga arbetsplatser. För den enskilda individen innebär samverkan att han eller hon kan påverka mer än det egna arbetet. Det är ett sätt att kunna påverka hela verksamheten på arbetsplatsen. För den fackliga förtroendevalda handlar det om att bygga upp ett strategiskt tänk kring verksamheten. – Ofta kommer de fackliga organisationer- na med i till exempel ett anställningsförfarande först när själva intervjun ska ske. Istället borde processen starta redan när en medarbetare slutar. Då krävs det att arbetsgruppen funderar över vilken kompetens man behöver. Kan man ändra arbetsuppgifterna hos andra medarbetare? säger Rune Karlsson. – När man vet vilken sakkunskap och profil man behöver på arbetsplatsen så kan personalavdelningen ta över. Den fackliga rollen blir då att ha en strategisk hållning till kompetensförsörjningen på arbetsplatsen. För att samverkan ska fungera krävs tillit och att alla tar sitt ansvar att bidra till verksamhetens utveckling. Charlotta Krafft och Rune Karlssons uppdrag består av att: • stödja de lokala parterna • synliggöra samverkans betydelse för utövandet av ett bra ledarskap • tydliggöra betydelsen av medarbetarnas engagemang, ansvar och delaktighet i verksamhetsutvecklingen • diskutera hur en väl fungerande samverkan påverkar lokala parters roller • marknadsföra samverkan som metod för att nå verksamhetsmålen. Läs mer om samverkan på partsradet.se Samverkan är modellen för Charlotta Krafft och Rune Karlsson. FoTo peTer lyDéN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=42">Jusek Sida 42 Foto oloF holdar tjänster och förmån</a> er till nytta när du söker ditt första jobb, är arbetssökande, startar eget företag, blir chef eller byter arbete. Här finner du några exempel på Förmåner Teckna Juseks olycksfallsförsäkring n För endast 50 kronor i månaden får du en försäkring som gäller dig, hela familjen, make/maka, sambo eller registrerad partner och alla barn. En olycksfallsförsäkring ersätter bland annat invaliditet och kostnader för sjukvård och rehabilitering. Läs mer om Juseks försäkringar på jusek.se/forsakring Ge oss din aktuella e-postadress n Allt mer av Juseks information och erbjudanden till dig som medlem skickas med e-post. När du har registrerat en aktuell e-postadress i medlemsregistret får du Juseks nyhetsbrev, med information om avtalsrörelser, arbetsrätt och utvecklingen på arbetsmarknaden. Som medlem får du också regelbundet exklusiva och väl utvalda erbjudanden via e-post. Det kan vara rabatter på litteratur, utbildningar eller intressanta produkter och evenemang. Lämna din e-post på jusek.se/e-post Leadershipdagarna är en kostnadsfri medlemsförmån. Leadershipdagarna tillbaka i höst n Leaderhipdagarna, en samlingsplats för chefer, är tillbaka i höst. Där har du som chef möjlighet att gå på spännande seminarier och mingla med andra chefer. Håll utskick efter programmet! Leadershipdagarna hålls: Göteborg, 28 september Malmö, 21 oktober Stockholm, 25 november Prova tre nummer av Lag & Avtal — utan kostnad n Jusek inleder nu ett nytt samarbete med Lag & Avtal. Som medlem i Jusek får du därmed möjligheten att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område till en mycket förmånlig kostnad. Vi erbjuder tre nummer utan kostnad av tidningen Lag & Avtal (värde 728 kronor). Medlemmar i Jusek ges också rabatt på fortlöpande prenumeration. Läs mer om erbjudandet och gör din beställning på jusek.se/formaner Foto oloF holdar tjänster och förmåner till nytta när du söker ditt första jobb, är arbetssökande, startar eget företag, blir chef eller byter arbete. Här finner du några exempel på Förmåner Teckna Juseks olycksfallsförsäkring n För endast 50 kronor i månaden får du en försäkring som gäller dig, hela familjen, make/maka, sambo eller registrerad partner och alla barn. En olycksfallsförsäkring ersätter bland annat invaliditet och kostnader för sjukvård och rehabilitering. Läs mer om Juseks försäkringar på jusek.se/forsakring Ge oss din aktuella e-postadress n Allt mer av Juseks information och erbjudanden till dig som medlem skickas med e-post. När du har registrerat en aktuell e-postadress i medlemsregistret får du Juseks nyhetsbrev, med information om avtalsrörelser, arbetsrätt och utvecklingen på arbetsmarknaden. Som medlem får du också regelbundet exklusiva och väl utvalda erbjudanden via e-post. Det kan vara rabatter på litteratur, utbildningar eller intressanta produkter och evenemang. Lämna din e-post på jusek.se/e-post Leadershipdagarna är en kostnadsfri medlemsförmån. Leadershipdagarna tillbaka i höst n Leaderhipdagarna, en samlingsplats för chefer, är tillbaka i höst. Där har du som chef möjlighet att gå på spännande seminarier och mingla med andra chefer. Håll utskick efter programmet! Leadershipdagarna hålls: Göteborg, 28 september Malmö, 21 oktober Stockholm, 25 november Prova tre nummer av Lag & Avtal — utan kostnad n Jusek inleder nu ett nytt samarbete med Lag & Avtal. Som medlem i Jusek får du därmed möjligheten att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område till en mycket förmånlig kostnad. Vi erbjuder tre nummer utan kostnad av tidningen Lag & Avtal (värde 728 kronor). Medlemmar i Jusek ges också rabatt på fortlöpande prenumeration. Läs mer om erbjudandet och gör din beställning på jusek.se/formaner
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=43">Jusek Sida 43 agenda nu: Jusek ska införa en rätts</a> skyddsförsäkring En rättsskyddsförsäkring för medlemmar inom den offentliga sektorn ska införas. Det beslutade ett enhälligt fullmäktige efter förslag från förbundsstyrelsen. Försäkringen kommer att kunna användas av de som anmäls för tjänstefel. Advokatkostnaderna kommer att täckas av försäkringen. Färre avgiftsgrupper för medlemsavgiften Fullmäktige beslutade att medlemsavgiften för ordinarie medlem förblir 191 kronor i månaden och att förbundet i framtiden ska ha färre medlemskategorier, sex istället för 13. Ordinarie medlem får istället möjlighet till reducerad avgift om han/hon har låg inkomst under minst två månader. Jusek ser över stödet utanför storstan En utredning ska tillsättas för att se över formerna för att stärka Juseks verksamhet för medlemmar utanför de tre storstadsregionerna. Utredningen ska se över förutsättningarna för att inrätta ett lokalkontor i norra delarna av landet. Jusek ska ta fram ett arbetslivspolitiskt program Styrelsen fick i uppdrag att fram till nästa fullmäktige ta fram ett arbetslivspolitiskt program. Läs mer i Louise Adelborgs ledare. Ökat fokus på studielivsfrågor Studerandesektionen och förbundsstyrelsen ska ta fram riktlinjer för Juseks politik kring studielivsfrågor. Det lönepolitiska programmet ska revideras Det nuvarande togs fram 2004 och sedan dess har lönepolitiken utvecklats. Civilekonom blir ekonom hos Jusek Jusek är numera förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Fullmäktige har beslutat att ändra från civilekonom till ekonom. Läs mer om besluten på fullmäktige på jusek.se/fullmaktige Besök Jusek på Kommek 2010 Kommek 2010 är en kommunalekonomisk mässa som arrangeras i Malmö den 18–19 augusti. Välkommen att besöka Jusek i utställningsdelen, monter A615. Jusek bjuder på entrébiljetten. Läs mer på jusek.se/kommek Glad sommar, hälsar Louise Adelborg Juseks vd Jusek – förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Ordförande: Göran Arrius VD: Louise Adelborg Administrativ chef: Ulrica Herrlin Förhandlingschef privat sektor: Hans Sköld Förhandlingschef offentlig sektor: Edel Karlsson Håål Utvecklingschef: Per Henriksson Kommunikationschef: Harald Lindkvist Redaktör: Kristina Mäler Juseks postgiro: 55007–9 Juseks bankgiro: 511–6835 Jusekförsäkringens postgiro: 706780–4 Frågor som rör löne- och anställningsvillkor, medlemsjouren: 08-665 29 80 Rådgivning för studerandemedlemmar: 08-665 29 90, student@jusek.se Inträdesärenden yrkesverksamma: Eva Hellström, 08-665 29 16 Inkomstförsäkring, medlemsregister: 08-665 29 09, medlemsregistret@jusek.se Gruppförsäkringar: 08-665 29 70, forsakring@jusek.se Arbetslöshetskassa: www.aea.se, 08-412 33 00 Jusek ska sätta strålkastarljuset på frågor som rör arbetslivet. Det är fullmäktige, förbundets högsta beslutande organ, som vill att vi ska rikta sökaren på hur det fungerar på våra arbetsplatser. Det ska bli en spännande resa. Arbetslivsfrågor rör ju så mycket. När vi pratar arbetsmiljö är det ofta den fysiska delen av arbetslivet. Även om det är nog så viktigt att inte få förslitningsskador eller utsättas för buller innehåller arbetslivsfrågor så mycket mer. Många av oss vill ha ett spännande arbete, kunna påverka vårt jobb och känna att vi utvecklas. Men ibland behövs det inte mycket för att till exempel ett spännande förändringsarbete blir något skrämmande. Det finns alltför många som upplever otrygghet och ohälsa på arbetet. Kraven är för stora och förväntningarna för höga. Hur lyckas vi uppnå det goda arbetslivet där människors potential kommer till sin rätt? Där vi kan utvecklas och ha en balans mellan arbete och fritid? Det finns massor av goda exempel runt om i landet som vi kan lära oss väldigt mycket av. Som jag ser det handlar arbetslivsfrågor bland annat om kompetens, den egna och organisationens. Får du som anställd användning av din kompetens och har du tillräckligt med kompetens för din befattning? Om inte, blir arbetslivet svårare. Men du behöver också vidareutveckla din kompetens. Känna att du får möjlighet att lära nytt, bredda dina kunskaper och få en fördjupning. Det handlar också om ledarskap och företags- och orga- nisationskulturer. Vad kännetecknar en bra ledare? Är det en hierarkisk, odemokratisk kultur på arbetsplatsen, eller är den för omogen och ostrukturerad? Så nu börjar ett tydligare och mer strukturerat arbete på Jusek kring detta. Vi kommer att arbeta inom hela organisationen. Juseks förtroendevalda och medarbetare kommer att få möjligheten att utveckla sin egen kompetens på det här området. Jag tror att det kommer att ha stor betydelse för vilket stöd vi kan ge Juseks medlemmar framöver. Och ni kommer med allra största säkerhet höra talas om det här arbetet under resans gång. agenda nu: Jusek ska införa en rättsskyddsförsäkring En rättsskyddsförsäkring för medlemmar inom den offentliga sektorn ska införas. Det beslutade ett enhälligt fullmäktige efter förslag från förbundsstyrelsen. Försäkringen kommer att kunna användas av de som anmäls för tjänstefel. Advokatkostnaderna kommer att täckas av försäkringen. Färre avgiftsgrupper för medlemsavgiften Fullmäktige beslutade att medlemsavgiften för ordinarie medlem förblir 191 kronor i månaden och att förbundet i framtiden ska ha färre medlemskategorier, sex istället för 13. Ordinarie medlem får istället möjlighet till reducerad avgift om han/hon har låg inkomst under minst två månader. Jusek ser över stödet utanför storstan En utredning ska tillsättas för att se över formerna för att stärka Juseks verksamhet för medlemmar utanför de tre storstadsregionerna. Utredningen ska se över förutsättningarna för att inrätta ett lokalkontor i norra delarna av landet. Jusek ska ta fram ett arbetslivspolitiskt program Styrelsen fick i uppdrag att fram till nästa fullmäktige ta fram ett arbetslivspolitiskt program. Läs mer i Louise Adelborgs ledare. Ökat fokus på studielivsfrågor Studerandesektionen och förbundsstyrelsen ska ta fram riktlinjer för Juseks politik kring studielivsfrågor. Det lönepolitiska programmet ska revideras Det nuvarande togs fram 2004 och sedan dess har lönepolitiken utvecklats. Civilekonom blir ekonom hos Jusek Jusek är numera förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Fullmäktige har beslutat att ändra från civilekonom till ekonom. Läs mer om besluten på fullmäktige på jusek.se/fullmaktige Besök Jusek på Kommek 2010 Kommek 2010 är en kommunalekonomisk mässa som arrangeras i Malmö den 18–19 augusti. Välkommen att besöka Jusek i utställningsdelen, monter A615. Jusek bjuder på entrébiljetten. Läs mer på jusek.se/kommek Glad sommar, hälsar Louise Adelborg Juseks vd Jusek – förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Ordförande: Göran Arrius VD: Louise Adelborg Administrativ chef: Ulrica Herrlin Förhandlingschef privat sektor: Hans Sköld Förhandlingschef offentlig sektor: Edel Karlsson Håål Utvecklingschef: Per Henriksson Kommunikationschef: Harald Lindkvist Redaktör: Kristina Mäler Juseks postgiro: 55007–9 Juseks bankgiro: 511–6835 Jusekförsäkringens postgiro: 706780–4 Frågor som rör löne- och anställningsvillkor, medlemsjouren: 08-665 29 80 Rådgivning för studerandemedlemmar: 08-665 29 90, student@jusek.se Inträdesärenden yrkesverksamma: Eva Hellström, 08-665 29 16 Inkomstförsäkring, medlemsregister: 08-665 29 09, medlemsregistret@jusek.se Gruppförsäkringar: 08-665 29 70, forsakring@jusek.se Arbetslöshetskassa: www.aea.se, 08-412 33 00 Jusek ska sätta strålkastarljuset på frågor som rör arbetslivet. Det är fullmäktige, förbundets högsta beslutande organ, som vill att vi ska rikta sökaren på hur det fungerar på våra arbetsplatser. Det ska bli en spännande resa. Arbetslivsfrågor rör ju så mycket. När vi pratar arbetsmiljö är det ofta den fysiska delen av arbetslivet. Även om det är nog så viktigt att inte få förslitningsskador eller utsättas för buller innehåller arbetslivsfrågor så mycket mer. Många av oss vill ha ett spännande arbete, kunna påverka vårt jobb och känna att vi utvecklas. Men ibland behövs det inte mycket för att till exempel ett spännande förändringsarbete blir något skrämmande. Det finns alltför många som upplever otrygghet och ohälsa på arbetet. Kraven är för stora och förväntningarna för höga. Hur lyckas vi uppnå det goda arbetslivet där människors potential kommer till sin rätt? Där vi kan utvecklas och ha en balans mellan arbete och fritid? Det finns massor av goda exempel runt om i landet som vi kan lära oss väldigt mycket av. Som jag ser det handlar arbetslivsfrågor bland annat om kompetens, den egna och organisationens. Får du som anställd användning av din kompetens och har du tillräckligt med kompetens för din befattning? Om inte, blir arbetslivet svårare. Men du behöver också vidareutveckla din kompetens. Känna att du får möjlighet att lära nytt, bredda dina kunskaper och få en fördjupning. Det handlar också om ledarskap och företags- och orga- nisationskulturer. Vad kännetecknar en bra ledare? Är det en hierarkisk, odemokratisk kultur på arbetsplatsen, eller är den för omogen och ostrukturerad? Så nu börjar ett tydligare och mer strukturerat arbete på Jusek kring detta. Vi kommer att arbeta inom hela organisationen. Juseks förtroendevalda och medarbetare kommer att få möjligheten att utveckla sin egen kompetens på det här området. Jag tror att det kommer att ha stor betydelse för vilket stöd vi kan ge Juseks medlemmar framöver. Och ni kommer med allra största säkerhet höra talas om det här arbetet under resans gång.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=2xxxj2f4&gInitPage=44">Jusek Sida 44 Posttidning B Economique önskar en s</a> kön sommar! Välkommen på kurs i höst! Vi på Fakultetskurser Ett axplock ur höstens seminarier och terminskurser: 22 september Kommunalrätt 24 september Tvistemålsprocessen I, Förberedelse 24 september Juridisk översiktskurs, distans 3 kurstillfällen + internet 29 september Särskilda registerförfattningar förmyndigheter 30 september Lojalitetsplikt i aktiebolag 4 oktober Arbetslivets juridik I, anställningens ingående, 6 tillfällen 5 oktober 5 oktober Arbetslivets juridik II, anställningen och dess avslutande, 6 tillfällen Skatter och civilrätt 8 oktober Migrationsprocessen 11 oktober Juridiken kring e-lärande i gymnasieskolan 14 oktober Praktisk förhandlingstaktik och arbetsrätt, 6 tillfällen 20 oktober Samordning av socialförsäkringar inom EU 21 oktober 22 oktober 27 oktober Juridiken kring e-lärande Tvistemålsprocessen II, Huvudförhandling Juridiken kring e-förvaltningen 29 oktober Presentationsteknik 5 november Retorik för jurister 10 november Offentlig upphandling, 8 eftermiddagar 16 november Entreprenadjuridik och försäkringslösningar 19 november Praktisk skadeståndsrätt 25 november Rättsligt skydd för datorprogram 26 november Tvistemålsprocessen III, Bevisning 2 december Samtal med svåra besked 8 december Juridiken kring e-lärande Läs mer om utbildningarna på www.fakultetskurser.se Kontakt: 08-16 26 16, info@fakultetskurser.se Postadress: Fakultetskurser, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 STOCKHOLM Besöksadress: Universitetsvägen 10 C, plan 5