<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=1">Bilaga - Trädgård07 Omslag TrädgardHHEEMM& EN GUID</a> E FÖR GRÖNAFINGRAR EN BILAGAFRÅN TTSPEKTRA& Rättkläddför jobbet Vårensblommigatrender Din guide till rättkompost Friskt liv påtomten Odlablandtallarna Jeppesmångagurkor TrädgardHHEEMM& EN GUIDE FÖR GRÖNAFINGRAR EN BILAGAFRÅN TTSPEKTRA& Rättkläddför jobbet Vårensblommigatrender Din guide till rättkompost Friskt liv påtomten Odlablandtallarna Jeppesmångagurkor
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=2">Bilaga - Trädgård07 Krönika: Gunnel Carlsson 2HEM </a> & TRÄDGÅRD I bland undrar jag om vi inte färdas för fort genom livet. Jag åker tåg genom Sverige. Aldrig annars kan man följa årstiderna så nära. Våren blir lååååång om man startar iSkåne och åker längs stambanan upp till Dalarna. Jag älskar de här resorna genom Sverige ibrytningstiden mellan olika årstider. Minns en gång när jag flög från Skåne till Luleå i maj månad. Rapsfälten lyste lika gula som flyg- terminalen när vi lyfte från Sturup. På Arlanda skiftade björkarna svagt i grönt och när vi gick in för landning på Kallax flygplats utanför Luleå låg isen på Bottenviken. Och sen plötsligt, tjoff, så är hela landet ikapp. Det blir sommar överallt, på en gång. Man borde alltid färdas sakta på våren. Låta resan ta flera veckor och njuta av allt som händer. DET ÄR DÅjag kommer att tänka på Carl von Linné. Det är för övrigt inte så märkligt med tanke på att hans namn dyker upp nästan över- allt i år när det är 300 år sedan han föddes. Linnés resor i Sverige på 1700-talet tog tid. För att komma från barndomstrakten i södra Småland och ta sig till hemmet i Uppsala behövde han nästan två veckor på sig. När han skulle göra sin skånska resa lämnade han Upp- sala den 29 april och åkte över gränsen mellan Småland och Skåne den 17 maj. Under tiden såg han desto mer. Och antecknade allt. SÅ HÄR SKREVhan till exem- pel i sin Skånska resa 1749: ”Örterne i trädgårdarne äro icke allenast de med övre pro- vinserne vanlige, utan ses ock här de skönaste ritningar av buxbom, det största överflöd på de välluktande, vita liljor, mycken Iris bulbosa, Corona imperialis, Crocus, Helle- borus niger och alla sängar garnerade med lavendel, Melissa och Ruta som giva träd- gårdarne en vederkveckande luft. Ja, själva fenkolen och anisen mogna icke allenast här utan så sig ock ofta själv.” INGET UNDGICKLinné. Vad växte i diket? Vilken fågel sjöng? Hur var människorna kläd- da? Nyfiken, undrande, frågande – hela tiden med pennan beredd att skriva ned vad han såg. Vilken tur att resan tog tid! I dag hade han inte hunnit se ett dugg. Resan från Småland till Uppland tar en knapp timme med flyg och ett par tre timmar med tåg. Svisch så är man framme vid målet. I dag reser vi ofta vid datorn, tar till oss andras intryck mer än vi skaffar egna. Vi kastar oss mellan världsdelar utan att hinna se. Målet är det viktiga – inte resan dit. Synd. JAG HAR I alla fall skaffat en cykel till som- marstugan i Blekinge. Med den ska jag ta långa turer vackra vårkvällar och kolla när blåsippan slår ut, när svanarna får ungar och när äpple- träden blommar. Kika över staketen till andras trädgårdar och se vad de lyckats med. Färdas sakta och med egna ögon se det lilla livet vid vägkanten och på åkern. Tills dess nöjer jag mig med att gå långa turer i min trädgård. Kollar in allt som är på gång. Så här års händer det något nytt varje dag. Det går lätt att följa årstiden på nära håll på hemmaplan också. Det är förstås så man ska uppleva sin träd- gård – som Linné, med näsan i rabatten, be- redd på att överraskas av varenda knopp som stretar upp genom jorden. I det läget blir till och med maskar och bladlöss intressanta varelser i trädgårdslandet. Gunnel Carlson INNEHÅLL 3 · Kryddskyltar Hyvlade trälister, skoltavelfärg och en krita. Mer behöver du inte för att få ordning bland dina kryddväxter. 4–5 · Blommande trender Vi har tröttnat på trädgårdens många prylar. Nu är det blom- mor som gäller. Jodå, rosorna finns kvar, särskilt enkelblom- mande som nyponrosor. 6–7 · Kompostguide Komposten tar hand om ditt köksavfall. På köpet får du en härlig jord att plantera i. Men vilken modell ska man välja? Vi guidar bland kompostbehållarna som finns från 400 kronor till 4 300 kronor. 8–9 · Trädgårdsmässan Kitsch, modern materialism och antik romantik är nyckelord i trädgårdens senaste nytt. 10 · Badtunna Här får du skön svalka under sommarens heta dagar och skön avslappning när det är vinter och kallt. 11 · Allergifri trädgård Väldigt många människor kan inte njuta när vårens knoppar brister och anfallen av pollen kommer tätt. Men det finns knep att ta till för att skapa en nysfri trädgård. 12–13 · Naturtomt Susanna Rosén har skrivit en bok om hur man får ordning på sin naturnära tomt. Även om fritidshuset står i en tallbacke kan man sätta sin egen prägel på växtligheten. 14 · Skona ryggen Varje år skadas 40 000 svenskar efter arbete i sina trädgårdar. Rejäla arbetshandskar och hörselkåpor är nödvändig utrust- ning och så här ska du lyfta utan att knäcka ryggen. 15 · Jeppes gurkor Jeppe Robertsson producerar 1 500 ton svenska gurkor i sitt jättelika växthus vars yta täcker två fotbollsplaner. TRÄDGÅRD– en bilaga från TTSpektra. Redaktör: Kristin Groth, kristin.groth@ttspektra.se Layout och produktion:Jan Sundström, Gävle Nyhetsbyrå. Projektledare:Jonna Strandberg, TTSpektra. Omslagsfoto:Janerik Henriksson, Scanpix. Annonsförsäljning: Display, Umeå. Ansvarig utgivare: Tryck: Näsan i rabatten – som Linné 11 1512-134-5 2HEM & TRÄDGÅRD I bland undrar jag om vi inte färdas för fort genom livet. Jag åker tåg genom Sverige. Aldrig annars kan man följa årstiderna så nära. Våren blir lååååång om man startar iSkåne och åker längs stambanan upp till Dalarna. Jag älskar de här resorna genom Sverige ibrytningstiden mellan olika årstider. Minns en gång när jag flög från Skåne till Luleå i maj månad. Rapsfälten lyste lika gula som flyg- terminalen när vi lyfte från Sturup. På Arlanda skiftade björkarna svagt i grönt och när vi gick in för landning på Kallax flygplats utanför Luleå låg isen på Bottenviken. Och sen plötsligt, tjoff, så är hela landet ikapp. Det blir sommar överallt, på en gång. Man borde alltid färdas sakta på våren. Låta resan ta flera veckor och njuta av allt som händer. DET ÄR DÅjag kommer att tänka på Carl von Linné. Det är för övrigt inte så märkligt med tanke på att hans namn dyker upp nästan över- allt i år när det är 300 år sedan han föddes. Linnés resor i Sverige på 1700-talet tog tid. För att komma från barndomstrakten i södra Småland och ta sig till hemmet i Uppsala behövde han nästan två veckor på sig. När han skulle göra sin skånska resa lämnade han Upp- sala den 29 april och åkte över gränsen mellan Småland och Skåne den 17 maj. Under tiden såg han desto mer. Och antecknade allt. SÅ HÄR SKREVhan till exem- pel i sin Skånska resa 1749: ”Örterne i trädgårdarne äro icke allenast de med övre pro- vinserne vanlige, utan ses ock här de skönaste ritningar av buxbom, det största överflöd på de välluktande, vita liljor, mycken Iris bulbosa, Corona imperialis, Crocus, Helle- borus niger och alla sängar garnerade med lavendel, Melissa och Ruta som giva träd- gårdarne en vederkveckande luft. Ja, själva fenkolen och anisen mogna icke allenast här utan så sig ock ofta själv.” INGET UNDGICKLinné. Vad växte i diket? Vilken fågel sjöng? Hur var människorna kläd- da? Nyfiken, undrande, frågande – hela tiden med pennan beredd att skriva ned vad han såg. Vilken tur att resan tog tid! I dag hade han inte hunnit se ett dugg. Resan från Småland till Uppland tar en knapp timme med flyg och ett par tre timmar med tåg. Svisch så är man framme vid målet. I dag reser vi ofta vid datorn, tar till oss andras intryck mer än vi skaffar egna. Vi kastar oss mellan världsdelar utan att hinna se. Målet är det viktiga – inte resan dit. Synd. JAG HAR I alla fall skaffat en cykel till som- marstugan i Blekinge. Med den ska jag ta långa turer vackra vårkvällar och kolla när blåsippan slår ut, när svanarna får ungar och när äpple- träden blommar. Kika över staketen till andras trädgårdar och se vad de lyckats med. Färdas sakta och med egna ögon se det lilla livet vid vägkanten och på åkern. Tills dess nöjer jag mig med att gå långa turer i min trädgård. Kollar in allt som är på gång. Så här års händer det något nytt varje dag. Det går lätt att följa årstiden på nära håll på hemmaplan också. Det är förstås så man ska uppleva sin träd- gård – som Linné, med näsan i rabatten, be- redd på att överraskas av varenda knopp som stretar upp genom jorden. I det läget blir till och med maskar och bladlöss intressanta varelser i trädgårdslandet. Gunnel Carlson INNEHÅLL 3 · Kryddskyltar Hyvlade trälister, skoltavelfärg och en krita. Mer behöver du inte för att få ordning bland dina kryddväxter. 4–5 · Blommande trender Vi har tröttnat på trädgårdens många prylar. Nu är det blom- mor som gäller. Jodå, rosorna finns kvar, särskilt enkelblom- mande som nyponrosor. 6–7 · Kompostguide Komposten tar hand om ditt köksavfall. På köpet får du en härlig jord att plantera i. Men vilken modell ska man välja? Vi guidar bland kompostbehållarna som finns från 400 kronor till 4 300 kronor. 8–9 · Trädgårdsmässan Kitsch, modern materialism och antik romantik är nyckelord i trädgårdens senaste nytt. 10 · Badtunna Här får du skön svalka under sommarens heta dagar och skön avslappning när det är vinter och kallt. 11 · Allergifri trädgård Väldigt många människor kan inte njuta när vårens knoppar brister och anfallen av pollen kommer tätt. Men det finns knep att ta till för att skapa en nysfri trädgård. 12–13 · Naturtomt Susanna Rosén har skrivit en bok om hur man får ordning på sin naturnära tomt. Även om fritidshuset står i en tallbacke kan man sätta sin egen prägel på växtligheten. 14 · Skona ryggen Varje år skadas 40 000 svenskar efter arbete i sina trädgårdar. Rejäla arbetshandskar och hörselkåpor är nödvändig utrust- ning och så här ska du lyfta utan att knäcka ryggen. 15 · Jeppes gurkor Jeppe Robertsson producerar 1 500 ton svenska gurkor i sitt jättelika växthus vars yta täcker två fotbollsplaner. TRÄDGÅRD– en bilaga från TTSpektra. Redaktör: Kristin Groth, kristin.groth@ttspektra.se Layout och produktion:Jan Sundström, Gävle Nyhetsbyrå. Projektledare:Jonna Strandberg, TTSpektra. Omslagsfoto:Janerik Henriksson, Scanpix. Annonsförsäljning: Display, Umeå. Ansvarig utgivare: Tryck: Näsan i rabatten – som Linné 11 1512-134-5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=3">Bilaga - Trädgård07 Kryddskyltar 3HEM & TRÄDGÅRD D</a> et kliar i alla gröna fingrar så här års. Och den som vill ha ordning i trädgårdslandet gör bäst i att märka upp vår- sådden. De här kryddskyltarna ger lite grönska åt jorden redan innan fröna hunnit gro. Och om du misslyckas med någon gröda är det bara att sudda. Skoltavelfärg som man kan skriva på – och sedan sudda ut – passar inte bara i skolsalen. På kryddskyltar iträdgårdslandet är idén att snabbt och enkelt kunna skriva namnet på kryddan eller älsklings- blomman, och sedan sudda och skriva nytt till nästa säsong, en god idé. Börja med att såga bitar av van- lig hyvlad trälist. Såga bitarna med en spets i ena änden, så att de är lättare att få ned i jorden. Tänk på att det behövs nästan lika lång bit under mark som över om skyl- tarna ska stå stadigt. Vill man kan man också borra ett litet hål i ena övre hörnet på varje skylt, där man kan knyta fast fröpåsen, om man vill minnas ex- akta sortnamn och andra uppgif- ter som inte får plats på skylten. Dessutom finns ju faktiskt risken att det där riktiga vårregnet som sköljer bort damm och smuts ock- så passar på att städa bort namnen på dina kryddskyltar … Färgen vi använde är en skoltavel- färg som vi brutit i olivgrönt. Den brukar bara finnas i svart, vilket ju visserligen fungerar utmärkt även på kryddskyltar om färgen är oljebaserad så att den håller utom- hus. Man kan också använda en hel- matt, oljebaserad grundfärg för snickerier utomhus. Grundfärgen brukar vara extra matt för att ge gott fäste till slutstrykningsfärgen, och därmed fungerar den på sam- ma sätt som en skoltavelfärg. När du målat skyltarna klart be- höver färgen få torka ordentligt och härda några dagar innan man skriver på ytan. Annars finns risk att det man skrivit första gången kommer att synas även efter att man suddat. När skyltarna är färdiga är det bara att texta alla de där under- bara namnen – ringblommor, sol- rosor, timjan, citronmeliss … ANNA LEFVERT TT Spektra Skyltamed dinakryddor Rör alltid om ordentligt innan du börjar måla. Oljefärgen måste få torka ordentligt, och helst även härda i några dagar innan man skriver på skyltarna med krita. Resultatet blir ordning och reda i raderna. Kryddskyltar hjälper dig att minnas vad du planterat. FOTO: ANNA LEFVERT 3HEM & TRÄDGÅRD Det kliar i alla gröna fingrar så här års. Och den som vill ha ordning i trädgårdslandet gör bäst i att märka upp vår- sådden. De här kryddskyltarna ger lite grönska åt jorden redan innan fröna hunnit gro. Och om du misslyckas med någon gröda är det bara att sudda. Skoltavelfärg som man kan skriva på – och sedan sudda ut – passar inte bara i skolsalen. På kryddskyltar iträdgårdslandet är idén att snabbt och enkelt kunna skriva namnet på kryddan eller älsklings- blomman, och sedan sudda och skriva nytt till nästa säsong, en god idé. Börja med att såga bitar av van- lig hyvlad trälist. Såga bitarna med en spets i ena änden, så att de är lättare att få ned i jorden. Tänk på att det behövs nästan lika lång bit under mark som över om skyl- tarna ska stå stadigt. Vill man kan man också borra ett litet hål i ena övre hörnet på varje skylt, där man kan knyta fast fröpåsen, om man vill minnas ex- akta sortnamn och andra uppgif- ter som inte får plats på skylten. Dessutom finns ju faktiskt risken att det där riktiga vårregnet som sköljer bort damm och smuts ock- så passar på att städa bort namnen på dina kryddskyltar … Färgen vi använde är en skoltavel- färg som vi brutit i olivgrönt. Den brukar bara finnas i svart, vilket ju visserligen fungerar utmärkt även på kryddskyltar om färgen är oljebaserad så att den håller utom- hus. Man kan också använda en hel- matt, oljebaserad grundfärg för snickerier utomhus. Grundfärgen brukar vara extra matt för att ge gott fäste till slutstrykningsfärgen, och därmed fungerar den på sam- ma sätt som en skoltavelfärg. När du målat skyltarna klart be- höver färgen få torka ordentligt och härda några dagar innan man skriver på ytan. Annars finns risk att det man skrivit första gången kommer att synas även efter att man suddat. När skyltarna är färdiga är det bara att texta alla de där under- bara namnen – ringblommor, sol- rosor, timjan, citronmeliss … ANNA LEFVERT TT Spektra Skyltamed dinakryddor Rör alltid om ordentligt innan du börjar måla. Oljefärgen måste få torka ordentligt, och helst även härda i några dagar innan man skriver på skyltarna med krita. Resultatet blir ordning och reda i raderna. Kryddskyltar hjälper dig att minnas vad du planterat. FOTO: ANNA LEFVERT
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=4">Bilaga - Trädgård07 Blommande trender 4HEM & TRÄDG</a> ÅRD I år står naturen i fokus. Att vi har blivit varse om växthus- effekten gör sitt till, nu vill vi ha så naturligt som möjligt, även iträdgården. Det var längesedan trädgårdsintres- set var så starkt som det är nu. Och det har förhoppningsvis kom- mit för att stanna. I dag vill många ha professionell hjälp med att få struktur och form på sin trädgård och vi är inte läng- re främmande för att anlita en trädgårdsdesigner. Vi tar oss råd idubbel bemärkelse. Vi har odlat ekologiskt länge, men nu börjar vi tröttna på prylar. Pyntet i trädgården som vi läng- tar efter just nu är enkelt, krukor, stenar och fågelbad. Och ute- möblerna förstås. Minimalistisk enkelhet råder. Det är mjukt med naturliga former och material som gäller. Som till exempel stenar. Gigantiska bauta- stenar, som tagna ur Asterixböck- erna, liggandes eller stående till- sammans med prydnadsgräs ska det vara, gärna vid poolen när vi tolkar den svenska skärgården med dess klippor och vass till trädgårdsmiljö. Grå sträv betong är också ”rätt”, liksom skiffer. Böljande gräs som yvigt gör pre- cis som det vill i vinden, leker fram. Precis som iskärgården. Men rosorna då? De måste väl finnas kvar? Just när man blivit trädgårds- frälst så brukar man bli förförd av rosor och förköper sig nästan. Sedan, efter 10–15 år, blir många mätta och tar bort lejonparten. Visst finns de kvar, särskilt en- kelblommande som nyponrosor passar fint att samplanteras med vajande gräs och bambu, för det största av alla gräs, bambun, fort- sätter vi att älska, även utan blad. Stora färgade bamburör blir instal- lationer i trädgården. Strävandet efter havskänsla gör att en pool eller damm blir allt vanli- gare, och den sistnämnda är ibland så stor att den blir som en liten badsjö. Alla pooler som byggs nu Träd, gräs och stenar Gräs kan också tolkas som bambupinnar (bambu är det största gräset som finns) i en effektfull installation som påminner om japansk enkelhet. En mera japansk tolkning av skärgårdstemat med sten och vatten där röd japanlönn dominerar och vars bladton tas upp av stenarna i vattnet. Havet och böljande är två ledord i årets trender. Nu ivår kan dessa tolkas så här, blåaste balkansippa som böljar sig fram i vårrabatten. Visst blir man gladare än glad när ögat får njuta av en sådan här generös plantering som synes ha haft en blåsipps- backe som förebild? En bänk som fått förfalla, några skifferstenar på högkant i skön harmoni. Här vill man verkligen slå sig till ro! Trendinspiration finns överallt. Denna kombination med glansmiskantus och sten är skapad för ett par år sedan av landskapsarkitekt Ulf Nordfjell och återfinns i Berzelii park utanför Berns salonger i Stock- holm. 4HEM & TRÄDGÅRD I år står naturen i fokus. Att vi har blivit varse om växthus- effekten gör sitt till, nu vill vi ha så naturligt som möjligt, även iträdgården. Det var längesedan trädgårdsintres- set var så starkt som det är nu. Och det har förhoppningsvis kom- mit för att stanna. I dag vill många ha professionell hjälp med att få struktur och form på sin trädgård och vi är inte läng- re främmande för att anlita en trädgårdsdesigner. Vi tar oss råd idubbel bemärkelse. Vi har odlat ekologiskt länge, men nu börjar vi tröttna på prylar. Pyntet i trädgården som vi läng- tar efter just nu är enkelt, krukor, stenar och fågelbad. Och ute- möblerna förstås. Minimalistisk enkelhet råder. Det är mjukt med naturliga former och material som gäller. Som till exempel stenar. Gigantiska bauta- stenar, som tagna ur Asterixböck- erna, liggandes eller stående till- sammans med prydnadsgräs ska det vara, gärna vid poolen när vi tolkar den svenska skärgården med dess klippor och vass till trädgårdsmiljö. Grå sträv betong är också ”rätt”, liksom skiffer. Böljande gräs som yvigt gör pre- cis som det vill i vinden, leker fram. Precis som iskärgården. Men rosorna då? De måste väl finnas kvar? Just när man blivit trädgårds- frälst så brukar man bli förförd av rosor och förköper sig nästan. Sedan, efter 10–15 år, blir många mätta och tar bort lejonparten. Visst finns de kvar, särskilt en- kelblommande som nyponrosor passar fint att samplanteras med vajande gräs och bambu, för det största av alla gräs, bambun, fort- sätter vi att älska, även utan blad. Stora färgade bamburör blir instal- lationer i trädgården. Strävandet efter havskänsla gör att en pool eller damm blir allt vanli- gare, och den sistnämnda är ibland så stor att den blir som en liten badsjö. Alla pooler som byggs nu Träd, gräs och stenar Gräs kan också tolkas som bambupinnar (bambu är det största gräset som finns) i en effektfull installation som påminner om japansk enkelhet. En mera japansk tolkning av skärgårdstemat med sten och vatten där röd japanlönn dominerar och vars bladton tas upp av stenarna i vattnet. Havet och böljande är två ledord i årets trender. Nu ivår kan dessa tolkas så här, blåaste balkansippa som böljar sig fram i vårrabatten. Visst blir man gladare än glad när ögat får njuta av en sådan här generös plantering som synes ha haft en blåsipps- backe som förebild? En bänk som fått förfalla, några skifferstenar på högkant i skön harmoni. Här vill man verkligen slå sig till ro! Trendinspiration finns överallt. Denna kombination med glansmiskantus och sten är skapad för ett par år sedan av landskapsarkitekt Ulf Nordfjell och återfinns i Berzelii park utanför Berns salonger i Stock- holm.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=5">Bilaga - Trädgård07 Blommande trender 5HEM & TRÄDG</a> ÅRD är den nya trenden Blanda och ge, lila och rött-javisst går det! Inspiration från Tunisien till din balkong. FOTO: KERSTIN ENGSTRAND Dekorativa gräs, glansmiskantus, vajar och böljar sig fram i den starka höstvinden. Vi odlar allt mer grönsaker men inte i särskilt grön- saksland utan i rabatten. Här samsas ringblomma med kardon. Vi har inte glömt förra sommarens hetta, och vi är försiktiga med vattningen och väljer därmed tork- tåliga växter som kryddor (salvia) och iris. Vår svenska skärgård, här Roslagen, tolkar vi med trädgårdsväxter. gör också att vi satsar allt mer på insynsskydd, planket har kommit för att stanna. Dessutom ska det finnas gott om fågelholkar och fågelbad. När augusti kommer vill vi ha trädgården ljussatt för att kunna njuta av den under hela den långa märka hösten och under vintern. Bland all trygg sten vill vi ha något vitt. Vi satsar på graciösa små prydnadsträd och buskar som vita magnolior och pärlbuske. Vitt, oskuldens färg, kommer vi senare ihöst att vilja ha tillsammans med en gnutta allvarsfärg med mörkt röda, nästan svarta blommor, eller prydnadsbuskar och träd med pur- purfärgade blad. I år är det100 år sedan den klassis- ka och ganska ”manliga”, strama brittiska trädgården Hidcote ska- pades. Det kommer att sätta sina spår på formspråket, långa raka linjer, rektanglar kommer att dominera före de runda formerna. För den som har tid eller råd att anlita hjälp så är städsegröna formklipp- ta häckar ett måste. Allra helst kombineras rektang- elformen med svepande sinus- kurvor. Radiovågor, i mobiltelefo- nernas tid börjar de sätta sina spår även i trädgården. Den hotade miljön gör också att vi vill ha en gnutta nostalgi. Pelargonen står för den, då klas- siskt röd. Vi vill ha vanliga växter, och börjar tröttna på att samla på oss de ovanliga. Nu är det genero- sitet, mängder av samma sort som gäller. De röda pelargonerna ger oss också en känsla av semester, av Spanien. Fast egentligen är det Afrika som står i fokus. Afrika är den kontinent som bidrar minst till växthuseffekten men som är mest drabbad av den. Man tror också att Afrika kom- mer att bli nästa stora resmål efter Asien. Så färgstarka kombinatio- ner på balkongen eller på fönster- brädan längtar vi efter, som lila bougainvillea i sällskap till din röda pelargon. KERSTIN ENGSTRAND TT Spektra 5HEM & TRÄDGÅRD är den nya trenden Blanda och ge, lila och rött-javisst går det! Inspiration från Tunisien till din balkong. FOTO: KERSTIN ENGSTRAND Dekorativa gräs, glansmiskantus, vajar och böljar sig fram i den starka höstvinden. Vi odlar allt mer grönsaker men inte i särskilt grön- saksland utan i rabatten. Här samsas ringblomma med kardon. Vi har inte glömt förra sommarens hetta, och vi är försiktiga med vattningen och väljer därmed tork- tåliga växter som kryddor (salvia) och iris. Vår svenska skärgård, här Roslagen, tolkar vi med trädgårdsväxter. gör också att vi satsar allt mer på insynsskydd, planket har kommit för att stanna. Dessutom ska det finnas gott om fågelholkar och fågelbad. När augusti kommer vill vi ha trädgården ljussatt för att kunna njuta av den under hela den långa märka hösten och under vintern. Bland all trygg sten vill vi ha något vitt. Vi satsar på graciösa små prydnadsträd och buskar som vita magnolior och pärlbuske. Vitt, oskuldens färg, kommer vi senare ihöst att vilja ha tillsammans med en gnutta allvarsfärg med mörkt röda, nästan svarta blommor, eller prydnadsbuskar och träd med pur- purfärgade blad. I år är det100 år sedan den klassis- ka och ganska ”manliga”, strama brittiska trädgården Hidcote ska- pades. Det kommer att sätta sina spår på formspråket, långa raka linjer, rektanglar kommer att dominera före de runda formerna. För den som har tid eller råd att anlita hjälp så är städsegröna formklipp- ta häckar ett måste. Allra helst kombineras rektang- elformen med svepande sinus- kurvor. Radiovågor, i mobiltelefo- nernas tid börjar de sätta sina spår även i trädgården. Den hotade miljön gör också att vi vill ha en gnutta nostalgi. Pelargonen står för den, då klas- siskt röd. Vi vill ha vanliga växter, och börjar tröttna på att samla på oss de ovanliga. Nu är det genero- sitet, mängder av samma sort som gäller. De röda pelargonerna ger oss också en känsla av semester, av Spanien. Fast egentligen är det Afrika som står i fokus. Afrika är den kontinent som bidrar minst till växthuseffekten men som är mest drabbad av den. Man tror också att Afrika kom- mer att bli nästa stora resmål efter Asien. Så färgstarka kombinatio- ner på balkongen eller på fönster- brädan längtar vi efter, som lila bougainvillea i sällskap till din röda pelargon. KERSTIN ENGSTRAND TT Spektra
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=6">Bilaga - Trädgård07 Kompostguide 6HEM & TRÄDGÅRD A</a> tt kompostera är ett miljö- vänligt sätt att ta vara på köks- avfall och trädgårdsavfall. Det ger även ett bra och närings- rikt tillskott av jord till träd- gården. Här presenterar vi komposteringstips och åtta av marknadens kompostbehål- lare. Modellerna kostar från 400 till 4 300 kronor. Har du en kompost eller är du på väg att skaffa en? Det finns gott om färdiga lösningar som förenklar hanteringen och komposteringen, allt för att du ska kunna hitta en som passar dig och din trädgård. Vilka typer av material och hur mycket som ska komposteras är viktiga frågor. Är man flera i hushållet är det lätt att fylla upp några hundra liter ganska snabbt. Därför kan det vara bra med stor volym för att få kom- posten att fungera. I översikten visar vi varmkomposter, kallkom- poster och slutna så kallade latrin- komposter. På det biodynamiska centret iSkillebyholm arbetar Thomas Lüthi. Där är kompostering en vik- tig del av verksamheten. Han berättar att en kompost ska ha bra syretillförsel, balanserad värme, blandat material och viss fuktig- het. Den ska även placeras i en skug- gig miljö, gärna under ett träd. Står komposten nära trädgårdslandet är det enkelt att forsla jorden till- baka till odlingen. –Luftningen är a och o när det gäller kompostering. Luften ska komma underifrån och det är vik- tigt att blandningen inte blir för kompakt. Det fungerar inte bara att kasta ner resterna från frukost- gröten. Blanda i stället upp hus- hållsavfallet med strukturmaterial som löv, gammalt gräs och stjälkar från döda blommor. Sågspån fun- gerar också, men tar längre tid att bryta ner, berättar Thomas Lüthi. Det är alltså viktigt att få en bra mix av material i kompostbehålla- ren. Blir det för torrt avtar värmen och nedbrytningsprocessen gör halt. Värmen är betydelsefull för att materialet ska brytas ned. Där- för går förmultningen snabbare ien varmkompost än en kallkom- post och fungerar även under vin- tern om isoleringen är tillräcklig. De olika modellerna i översikten har olika typer av isolering, till exempel har modellen Gröna Johanna en ”överrock” som hängs på när temperaturen blir för låg. – Komposten bör hålla en tem- peratur på runt 55 grader för att fungera bäst. Ett tips är att blötläg- ga materialet innan det läggs i be- hållaren. Här gäller det dock att det blir lagom fuktigt. Rinner fuk- ten igenom massan har man an- vänt för mycket vatten och kom- posten blir för kall. Blanda gärna i lite trädgårdskalk som binder lukt effek- tivt, säger Thomas Lüthi. Förutom att göra en insats för trädgår- den sparar man även pengar. Sop- tunnan behöver inte tömmas lika ofta och du kan till- föra energirik jord från komposten istället för att köpa dyr jord på säck. Men tänk på att alla livs- medel inte passar så bra ikompos- ten, till exempel besprutad och industriellt framställd mat. Så naturligt som möjligt är ledordet. För att undvika dålig lukt och problem med råttor, kråkor och andra skadedjur bör man inte läg- ga rester av animaliska livsmedel som kött eller fisk i komposten. Alternativet är en helt sluten kom- postbehållare som effektivt stäng- er ute skadedjuren. KARL HÄNDEL/SMARTSON www.smartson.se Gröna Johanna Material:Polyeten Volym:300 liter Mått:Ø 80x94 cm Vikt:10 kg Konstruktion:Rund varmkompost för kompostering året runt med isolering och ventilation. När temperaturen understiger 5 grader placeras den medföljande vinter- kappan runt komposten. Modellen är anpassad för hushållsavfall blandat med trädgårdsavfall. Kompostmassan töms via skjutluckor på fram- och baksidan. Cirkapris:1 800 kronor JK125 Material:Galvaniserad stålplåt Volym:125 liter Mått:Ø 84x96 cm Vikt:29 kg Konstruktion:Roterande varmkompost indelad i två fack. Komposten roteras för blandning och luftning. Modellen är isolerad för året runt-bruk och har ventilation på gavlarna. Den placeras på mark eller på vägg med medföljande stativ. Finns även i en större modell med volymen 270 liter. Cirkapris:2 600 kronor Roslagskomposten Material:Polyeten och plåt Volym:2x500 liter Mått:92,5x82,5x84 cm Vikt:40 kg Konstruktion:Två separata behållare för hushållsavfall och latrin. Behållarna används växelvis och är tillverkade i plast medan locken är konstruerade i galvaniserad stålplåt. Botten är tät och locket är skjutbart. Vid kom- postering av hushållsavfall ska modellen räcka för max fem personer. Cirkapris:4 300 kronor Cipax Material:Polyeten Volym:250 liter Mått:Ø 74 x 100 cm Vikt:30 kg Konstruktion:Isolerad varmkompost för hushållsavfall med dubbel botten för syretillförsel och lakvattenupp- samling. Separat innerlock för minskade värmeförluster vintertid. Isoleringen består av 7 centimeter expanderad polyeten. Komposten töms genom urgrävning via bort- tagbar front. Cirkapris:3 850 kronor Greenline Master Material:Termoplast Volym:375 liter Mått:89x89x97 cm Vikt:20 kg Konstruktion:En tät, isolerad kompost med ventilerad botten där luften leds in. UV-stabil behållare som monte- ras utan verktyg. Vid tömning av komposterad jord tas sidorna bort. Avluftning via luftspalt mellan sidor och lock, utrustat med bajonettlås. Cirkapris:1 500 kronor Greenline Mully Material:Polypropylenplast Volym:360 liter Mått:85x85x90 cm Vikt:13 kg Konstruktion:En koniskt formad modell anpassad för hushållsavfall och användning året om. Tömning via sidorna. Isoleringen består av 2,5 cm styroguard. Den större modellen Polar har en dubbelt så tjock isolering för kallare klimat. Bottenplatta ingår. Cirkapris:1 400 kronor AL-KO K390 Material:Plast Volym:390 liter Mått: 110x66x66 cm Vikt: 13 kg Konstruktion: En kompost med 30 luftkanaler och 2 stycken uttagsöppningar. Materialet fylls på uppifrån via en lucka. Modellen har ingen botten. Finns även i ett mindre format med volymen 290 liter och vikten 9 kg. Cirkapris: 500 kronor Jumbo 600 Material:Plast Volym:600 liter Mått:125x110x75 cm Vikt:12 kg Konstruktion:En enkel och helt öppen kallkompost utan botten, där man blandar och lägger i materialet upp- ifrån. Luftgenomströmning sker från sidor och uppifrån. Det går att bygga ihop två komposter vilket ger dubbla volymen 1 200 liter. Cirkapris:400 kronor SvanenmärktTombolaStor volymVarmkompost SkadedjurstätIsoleradPå höjdenÖppen historia God jordför eget bruk 6HEM & TRÄDGÅRD Att kompostera är ett miljö- vänligt sätt att ta vara på köks- avfall och trädgårdsavfall. Det ger även ett bra och närings- rikt tillskott av jord till träd- gården. Här presenterar vi komposteringstips och åtta av marknadens kompostbehål- lare. Modellerna kostar från 400 till 4 300 kronor. Har du en kompost eller är du på väg att skaffa en? Det finns gott om färdiga lösningar som förenklar hanteringen och komposteringen, allt för att du ska kunna hitta en som passar dig och din trädgård. Vilka typer av material och hur mycket som ska komposteras är viktiga frågor. Är man flera i hushållet är det lätt att fylla upp några hundra liter ganska snabbt. Därför kan det vara bra med stor volym för att få kom- posten att fungera. I översikten visar vi varmkomposter, kallkom- poster och slutna så kallade latrin- komposter. På det biodynamiska centret iSkillebyholm arbetar Thomas Lüthi. Där är kompostering en vik- tig del av verksamheten. Han berättar att en kompost ska ha bra syretillförsel, balanserad värme, blandat material och viss fuktig- het. Den ska även placeras i en skug- gig miljö, gärna under ett träd. Står komposten nära trädgårdslandet är det enkelt att forsla jorden till- baka till odlingen. –Luftningen är a och o när det gäller kompostering. Luften ska komma underifrån och det är vik- tigt att blandningen inte blir för kompakt. Det fungerar inte bara att kasta ner resterna från frukost- gröten. Blanda i stället upp hus- hållsavfallet med strukturmaterial som löv, gammalt gräs och stjälkar från döda blommor. Sågspån fun- gerar också, men tar längre tid att bryta ner, berättar Thomas Lüthi. Det är alltså viktigt att få en bra mix av material i kompostbehålla- ren. Blir det för torrt avtar värmen och nedbrytningsprocessen gör halt. Värmen är betydelsefull för att materialet ska brytas ned. Där- för går förmultningen snabbare ien varmkompost än en kallkom- post och fungerar även under vin- tern om isoleringen är tillräcklig. De olika modellerna i översikten har olika typer av isolering, till exempel har modellen Gröna Johanna en ”överrock” som hängs på när temperaturen blir för låg. – Komposten bör hålla en tem- peratur på runt 55 grader för att fungera bäst. Ett tips är att blötläg- ga materialet innan det läggs i be- hållaren. Här gäller det dock att det blir lagom fuktigt. Rinner fuk- ten igenom massan har man an- vänt för mycket vatten och kom- posten blir för kall. Blanda gärna i lite trädgårdskalk som binder lukt effek- tivt, säger Thomas Lüthi. Förutom att göra en insats för trädgår- den sparar man även pengar. Sop- tunnan behöver inte tömmas lika ofta och du kan till- föra energirik jord från komposten istället för att köpa dyr jord på säck. Men tänk på att alla livs- medel inte passar så bra ikompos- ten, till exempel besprutad och industriellt framställd mat. Så naturligt som möjligt är ledordet. För att undvika dålig lukt och problem med råttor, kråkor och andra skadedjur bör man inte läg- ga rester av animaliska livsmedel som kött eller fisk i komposten. Alternativet är en helt sluten kom- postbehållare som effektivt stäng- er ute skadedjuren. KARL HÄNDEL/SMARTSON www.smartson.se Gröna Johanna Material:Polyeten Volym:300 liter Mått:Ø 80x94 cm Vikt:10 kg Konstruktion:Rund varmkompost för kompostering året runt med isolering och ventilation. När temperaturen understiger 5 grader placeras den medföljande vinter- kappan runt komposten. Modellen är anpassad för hushållsavfall blandat med trädgårdsavfall. Kompostmassan töms via skjutluckor på fram- och baksidan. Cirkapris:1 800 kronor JK125 Material:Galvaniserad stålplåt Volym:125 liter Mått:Ø 84x96 cm Vikt:29 kg Konstruktion:Roterande varmkompost indelad i två fack. Komposten roteras för blandning och luftning. Modellen är isolerad för året runt-bruk och har ventilation på gavlarna. Den placeras på mark eller på vägg med medföljande stativ. Finns även i en större modell med volymen 270 liter. Cirkapris:2 600 kronor Roslagskomposten Material:Polyeten och plåt Volym:2x500 liter Mått:92,5x82,5x84 cm Vikt:40 kg Konstruktion:Två separata behållare för hushållsavfall och latrin. Behållarna används växelvis och är tillverkade i plast medan locken är konstruerade i galvaniserad stålplåt. Botten är tät och locket är skjutbart. Vid kom- postering av hushållsavfall ska modellen räcka för max fem personer. Cirkapris:4 300 kronor Cipax Material:Polyeten Volym:250 liter Mått:Ø 74 x 100 cm Vikt:30 kg Konstruktion:Isolerad varmkompost för hushållsavfall med dubbel botten för syretillförsel och lakvattenupp- samling. Separat innerlock för minskade värmeförluster vintertid. Isoleringen består av 7 centimeter expanderad polyeten. Komposten töms genom urgrävning via bort- tagbar front. Cirkapris:3 850 kronor Greenline Master Material:Termoplast Volym:375 liter Mått:89x89x97 cm Vikt:20 kg Konstruktion:En tät, isolerad kompost med ventilerad botten där luften leds in. UV-stabil behållare som monte- ras utan verktyg. Vid tömning av komposterad jord tas sidorna bort. Avluftning via luftspalt mellan sidor och lock, utrustat med bajonettlås. Cirkapris:1 500 kronor Greenline Mully Material:Polypropylenplast Volym:360 liter Mått:85x85x90 cm Vikt:13 kg Konstruktion:En koniskt formad modell anpassad för hushållsavfall och användning året om. Tömning via sidorna. Isoleringen består av 2,5 cm styroguard. Den större modellen Polar har en dubbelt så tjock isolering för kallare klimat. Bottenplatta ingår. Cirkapris:1 400 kronor AL-KO K390 Material:Plast Volym:390 liter Mått: 110x66x66 cm Vikt: 13 kg Konstruktion: En kompost med 30 luftkanaler och 2 stycken uttagsöppningar. Materialet fylls på uppifrån via en lucka. Modellen har ingen botten. Finns även i ett mindre format med volymen 290 liter och vikten 9 kg. Cirkapris: 500 kronor Jumbo 600 Material:Plast Volym:600 liter Mått:125x110x75 cm Vikt:12 kg Konstruktion:En enkel och helt öppen kallkompost utan botten, där man blandar och lägger i materialet upp- ifrån. Luftgenomströmning sker från sidor och uppifrån. Det går att bygga ihop två komposter vilket ger dubbla volymen 1 200 liter. Cirkapris:400 kronor SvanenmärktTombolaStor volymVarmkompost SkadedjurstätIsoleradPå höjdenÖppen historia God jordför eget bruk
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=7">Bilaga - Trädgård07 Annons undefined undefined</a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=8">Bilaga - Trädgård07 Trädgårdsmässan 8HEM & TRÄDGÅR</a> D Sommarkatt. Blir inte hungrig om den lämnas kvar i sommarstugeträdgården när hösten kommer. Katten är gjort av betongkonstnären Sam Stigson. Minimalistiskt och strikt, är en av trenderna för trädgård och terrass, där denna solsäng passar in. Från Classic Garden, cirka 1 950 kronor. Egna änder i trädgårdslandet? Rosa vattenkanna i andformat från www.inreda.com. Egen fågelflock som varken skräpar ned eller stjäl körsbären. 25–35 kronor. www.lolodi.se. Prins i paradiset. Grodan i järn verkar bli årets trädgårdspryl. Så tung att den inte hoppar iväg hur som helst. Cirka 125 kronor. www.lolodi.se. Modern minimalism i fågelbadet, Skulp- turfabriken. www.skulpturfabriken.se. Badkar i betong. Vem drömmer inte om ett bad i trädgården under bar himmel? Badkar av konstnären Anders Lönn, Svenska Betongföreningen. Växten är viktig, men krukan likaså. Vackert planttråg från Norrby trädgård, 199 kronor. www.norrbytradgard.se. Trädgårdstomten är inte död. Nu är han i stället kitschigare än någonsin. www.inreda.com. Rostig romantik. Järn- rosen får varken bladlöss eller rosrost, men väl van- lig rost. Den är dock helt rätt i trädgårdssamman- hang. 195 kronor, www.lolodi.se. Kitsch, funkisoch romantik Att trädgård är trendigt har väl ingen missat. Men vad är trendigt iträdgården? Antik lantromantik, modern minimalism och knallig kitsch är tre stora trender i träd- gårdstäppan i en tid när snygga prylar är en allt större del av prydnaden. Trädgården har blivit demokratisk. Helt plötsligt älskar alla trädgård, och alla vill vara med. Och även om man inte gil- lar att ligga på knä eller få jord under naglarna, kan man få en ganska snygg trädgård ändå. Det finns ju så mycket snygga möbler, prylar och dekorationer som kan ta över lite av ansvaret från rosorna och pionerna för den som inte har gröna fingrar… Just nu märks tre starka trendrikt- ningar i trädgården. Den första trenden är kanske den starkaste just nu. Den rymmer antik lantromantik för den som älskar gamla trämöbler med flagnande färg, rostiga järnurnor och luffarslöjds- arbeten. Att lerkrukorna får kalkavlag- ringar och algbeläggningar är bara positivt – och vem bryr sig om att skrapa färgflagor när man kan ha kaffekalas isyrénbersån? Nästa trend är en modern minimalism och tilltalar modernis- ten mer. De som gillar funkis och design och tilltalas av strikta japanska trädgårdar vill ha nydanade och avskalad design utan krusi- duller, färgflagor eller rost. Trend nummer tre är kanske för den som är allra mest vågad i träd- gården. Kitschen är nämligen hög- aktuell igen med knallgröna ful- snygga trädgårdstomtar och annat ifärgstark och humoristisk plast. Har man misslyckats med rosorna och drab- bats av missväxt i trädgårdslandet kan ju en vattenkanna i knallrosa sätta färg på trädgården och kanske pigga upp lite. ANNA LEFVERT TT Spektra 8HEM & TRÄDGÅRD Sommarkatt. Blir inte hungrig om den lämnas kvar i sommarstugeträdgården när hösten kommer. Katten är gjort av betongkonstnären Sam Stigson. Minimalistiskt och strikt, är en av trenderna för trädgård och terrass, där denna solsäng passar in. Från Classic Garden, cirka 1 950 kronor. Egna änder i trädgårdslandet? Rosa vattenkanna i andformat från www.inreda.com. Egen fågelflock som varken skräpar ned eller stjäl körsbären. 25–35 kronor. www.lolodi.se. Prins i paradiset. Grodan i järn verkar bli årets trädgårdspryl. Så tung att den inte hoppar iväg hur som helst. Cirka 125 kronor. www.lolodi.se. Modern minimalism i fågelbadet, Skulp- turfabriken. www.skulpturfabriken.se. Badkar i betong. Vem drömmer inte om ett bad i trädgården under bar himmel? Badkar av konstnären Anders Lönn, Svenska Betongföreningen. Växten är viktig, men krukan likaså. Vackert planttråg från Norrby trädgård, 199 kronor. www.norrbytradgard.se. Trädgårdstomten är inte död. Nu är han i stället kitschigare än någonsin. www.inreda.com. Rostig romantik. Järn- rosen får varken bladlöss eller rosrost, men väl van- lig rost. Den är dock helt rätt i trädgårdssamman- hang. 195 kronor, www.lolodi.se. Kitsch, funkisoch romantik Att trädgård är trendigt har väl ingen missat. Men vad är trendigt iträdgården? Antik lantromantik, modern minimalism och knallig kitsch är tre stora trender i träd- gårdstäppan i en tid när snygga prylar är en allt större del av prydnaden. Trädgården har blivit demokratisk. Helt plötsligt älskar alla trädgård, och alla vill vara med. Och även om man inte gil- lar att ligga på knä eller få jord under naglarna, kan man få en ganska snygg trädgård ändå. Det finns ju så mycket snygga möbler, prylar och dekorationer som kan ta över lite av ansvaret från rosorna och pionerna för den som inte har gröna fingrar… Just nu märks tre starka trendrikt- ningar i trädgården. Den första trenden är kanske den starkaste just nu. Den rymmer antik lantromantik för den som älskar gamla trämöbler med flagnande färg, rostiga järnurnor och luffarslöjds- arbeten. Att lerkrukorna får kalkavlag- ringar och algbeläggningar är bara positivt – och vem bryr sig om att skrapa färgflagor när man kan ha kaffekalas isyrénbersån? Nästa trend är en modern minimalism och tilltalar modernis- ten mer. De som gillar funkis och design och tilltalas av strikta japanska trädgårdar vill ha nydanade och avskalad design utan krusi- duller, färgflagor eller rost. Trend nummer tre är kanske för den som är allra mest vågad i träd- gården. Kitschen är nämligen hög- aktuell igen med knallgröna ful- snygga trädgårdstomtar och annat ifärgstark och humoristisk plast. Har man misslyckats med rosorna och drab- bats av missväxt i trädgårdslandet kan ju en vattenkanna i knallrosa sätta färg på trädgården och kanske pigga upp lite. ANNA LEFVERT TT Spektra
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=9">Bilaga - Trädgård07 Trädgårdsmässan 9HEM & TRÄDGÅR</a> D Antikt, nött och rostigt passar väl in i lantlivsromantiken. Gammal fågelbur i luffarslöjd är vacker även utan levande burfåglar. FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX 9HEM & TRÄDGÅRD Antikt, nött och rostigt passar väl in i lantlivsromantiken. Gammal fågelbur i luffarslöjd är vacker även utan levande burfåglar. FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=10">Bilaga - Trädgård07 Badtunna 10HEM & TRÄDGÅRD Har </a> du en insynsskyddad tomt? Då har du alla förutsätt- ningar för att bygga ett mysigt utomhusbad som kan använ- das året om. En badtunna som värms med ved kostar från cirka 10 000 kronor och uppåt. Som alltid får man vad man betalar för. De enklaste modellerna består av en tunna där man sitter på gol- vet medan de mer påkostade tun- norna har rejäla bänkar och ett mer gediget utförande. I de allra flesta fall säljs tunnor- na färdigmonterade, vilket är en fördel för den som har tummen mitt i handen. Att på egen hand sätta ihop en tunna är nämligen inte gjort i en handvändning. För den som vill gå upp ett steg ilyx och bekvämlighet finns det spabad som är en bub- belpool avsedd för utomhusbruk. Eftersom badet är iso- lerat går det att använda året om. De här baden är betydligt dyrare än badtunnorna, men har åandra sidan flera för- delar. De har ofta effek- tiva inbyggda renings- verk, elvärmare, en eller flera pumpar för massa- ge samt massagemun- stycken. För att ytterligare för- stärka den lyxbetonade känslan är de försedda med inbyggd belysning i olika färger samt stereo och teve, när det gäller värstingmodellerna. –Spabaden har blivit mycket populära, främst beroende på att de inte kräver så mycket förbere- delser inför varje dopp, säger Nicklas Göthlin på Folkpool som är ett av företagen som säljer spabad. Oavsett om man sat- sar på en badtunna eller ett spabad är placering- en a och o. Det måste komma luft under ba- den eftersom de lätt drabbas av mögel eller svamp. Bäst är att ha ett väl dränerat underlag bestående av packat grus, gärna med betong- plattor överst. De flestatunnor som finns på den svenska marknaden är byggda av gran, men det finns även dyrare alternativ som är byggda av ceder, lärk eller ek. En bra tunna har en tjocklek på cirka tre centimeter så att virket ska kunna svälla ordent- ligt och därmed minska risken för läckage. En tunna som sköts på rätt sätt har en livslängd på mellan tio och femton år. Det är viktigt att olja in den flera gånger om året för att virket ska hålla sig fräscht. Vidare bör den inte tömmas på vatten efter badet eftersom det är en fördel om vir- ket hålls fuktigt och därmed upp- svällt. Det är bättre att tillsätta nå- got bakteriedödande medel som tillverkaren rekommenderar och sen tömma den innan den ska an- vändas nästa gång. När tunnan är tömd är det enkelt att göra den ren med vanlig såpa och sedan spola av medlet. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Exotiska läckerheter i växthuset Passa på att odla exotiska frukter i din trädgård. Det är fullt möjligt att skörda både persikor och aprikoser under somma- ren, under förutsättning att du väljer typer som är anpassade till vårt klimat. Gemensamt för persikor och aprikoser är att de kräver vär- me och bra jord för att utvecklas som de ska. Jorden bör vara uppblandad med kompost, mindre mängder lera samt relativt mycket kalk. Värmen tillgodoses bäst genom att plantera dem mot en vindskyddad södervägg eller i ett växthus. I växthuset måste plantorna handpollineras med hjälp av en pensel. Där- emot är både persikor och aprikoser självbefruktande och kan därför planteras ensamma. (TT Spektra) Det krävs en hel del jobb för att hålla en badtunna i trä fräsch, men för en badfantast finns inget bättre än ett varmt utebad. FOTO: HASSE HOLMBERG/SCANPIX En tunnaför alla årstider Placeringen av utomhusbadet är viktig. Välj en plats där det går att njuta av badet i lugn och ro. FOTO: JUREK HOLZER/SCANPIX Ormbunke skapar skogskänsla Vill du ha en ombonad skogskänsla i din trädgård är orm- bunken ett trevligt alternativ. Men eftersom ormbunkarna trivs bäst på fuktiga platser dit solens strålar knappt når gäller det att efterlikna dess naturliga miljö så långt som möjligt. Bäst är det om jorden är rik på humus, vilket den är i lövskogar där löven förmultnat. Blanda därför i humus- rik kompost i den befintliga trädgårdsjorden innan plante- ringen. Vissa ormbunkar är vintergröna, vilket gör dem till ett vackert blickfång året om. Botanisera gärna på handels- trädgården bland de olika typerna eftersom ormbunkar har olika typer av blad som skiljer sig åt när det gäller form och färg. (TT Spektra) Det är fullt möjligt att odla persikor även iSverige, förut- satt att man väljer rätt sort. FOTO: GIORGIO BENVENUTI /SCANPIX 10HEM & TRÄDGÅRD Har du en insynsskyddad tomt? Då har du alla förutsätt- ningar för att bygga ett mysigt utomhusbad som kan använ- das året om. En badtunna som värms med ved kostar från cirka 10 000 kronor och uppåt. Som alltid får man vad man betalar för. De enklaste modellerna består av en tunna där man sitter på gol- vet medan de mer påkostade tun- norna har rejäla bänkar och ett mer gediget utförande. I de allra flesta fall säljs tunnor- na färdigmonterade, vilket är en fördel för den som har tummen mitt i handen. Att på egen hand sätta ihop en tunna är nämligen inte gjort i en handvändning. För den som vill gå upp ett steg ilyx och bekvämlighet finns det spabad som är en bub- belpool avsedd för utomhusbruk. Eftersom badet är iso- lerat går det att använda året om. De här baden är betydligt dyrare än badtunnorna, men har åandra sidan flera för- delar. De har ofta effek- tiva inbyggda renings- verk, elvärmare, en eller flera pumpar för massa- ge samt massagemun- stycken. För att ytterligare för- stärka den lyxbetonade känslan är de försedda med inbyggd belysning i olika färger samt stereo och teve, när det gäller värstingmodellerna. –Spabaden har blivit mycket populära, främst beroende på att de inte kräver så mycket förbere- delser inför varje dopp, säger Nicklas Göthlin på Folkpool som är ett av företagen som säljer spabad. Oavsett om man sat- sar på en badtunna eller ett spabad är placering- en a och o. Det måste komma luft under ba- den eftersom de lätt drabbas av mögel eller svamp. Bäst är att ha ett väl dränerat underlag bestående av packat grus, gärna med betong- plattor överst. De flestatunnor som finns på den svenska marknaden är byggda av gran, men det finns även dyrare alternativ som är byggda av ceder, lärk eller ek. En bra tunna har en tjocklek på cirka tre centimeter så att virket ska kunna svälla ordent- ligt och därmed minska risken för läckage. En tunna som sköts på rätt sätt har en livslängd på mellan tio och femton år. Det är viktigt att olja in den flera gånger om året för att virket ska hålla sig fräscht. Vidare bör den inte tömmas på vatten efter badet eftersom det är en fördel om vir- ket hålls fuktigt och därmed upp- svällt. Det är bättre att tillsätta nå- got bakteriedödande medel som tillverkaren rekommenderar och sen tömma den innan den ska an- vändas nästa gång. När tunnan är tömd är det enkelt att göra den ren med vanlig såpa och sedan spola av medlet. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Exotiska läckerheter i växthuset Passa på att odla exotiska frukter i din trädgård. Det är fullt möjligt att skörda både persikor och aprikoser under somma- ren, under förutsättning att du väljer typer som är anpassade till vårt klimat. Gemensamt för persikor och aprikoser är att de kräver vär- me och bra jord för att utvecklas som de ska. Jorden bör vara uppblandad med kompost, mindre mängder lera samt relativt mycket kalk. Värmen tillgodoses bäst genom att plantera dem mot en vindskyddad södervägg eller i ett växthus. I växthuset måste plantorna handpollineras med hjälp av en pensel. Där- emot är både persikor och aprikoser självbefruktande och kan därför planteras ensamma. (TT Spektra) Det krävs en hel del jobb för att hålla en badtunna i trä fräsch, men för en badfantast finns inget bättre än ett varmt utebad. FOTO: HASSE HOLMBERG/SCANPIX En tunnaför alla årstider Placeringen av utomhusbadet är viktig. Välj en plats där det går att njuta av badet i lugn och ro. FOTO: JUREK HOLZER/SCANPIX Ormbunke skapar skogskänsla Vill du ha en ombonad skogskänsla i din trädgård är orm- bunken ett trevligt alternativ. Men eftersom ormbunkarna trivs bäst på fuktiga platser dit solens strålar knappt når gäller det att efterlikna dess naturliga miljö så långt som möjligt. Bäst är det om jorden är rik på humus, vilket den är i lövskogar där löven förmultnat. Blanda därför i humus- rik kompost i den befintliga trädgårdsjorden innan plante- ringen. Vissa ormbunkar är vintergröna, vilket gör dem till ett vackert blickfång året om. Botanisera gärna på handels- trädgården bland de olika typerna eftersom ormbunkar har olika typer av blad som skiljer sig åt när det gäller form och färg. (TT Spektra) Det är fullt möjligt att odla persikor även iSverige, förut- satt att man väljer rätt sort. FOTO: GIORGIO BENVENUTI /SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=11">Bilaga - Trädgård07 Allergifri trädgård Är du elle</a> r någon annan ifamiljen överkänslig mot till exempel pollen? Då bör du passa på att allergisanera din trädgård. Genom enkla åtgär- der går det att göra trädgår- den till en betydligt behagli- gare plats. Visst går det att asfaltera hela träd- gården för att minska halterna av olika allergener. Men så drastiska metoder behöver man inte ta till. Välj i stället bort sådana växter som är kända för att orsaka besvär för allergiker. I de flesta trädgårdar är gräset den dominerande växtligheten, vilket är ett problem eftersom det sprider stora mängder pollen. Ett första steg till att sanera sin träd- gård är därför att ersätta hela eller delar gräset med till exempel vackra sten- eller gruspartier. En genomtänkt stensättning ger hela trädgården ett lyft samtidigt som den har fördelen att vara i det närmaste underhållsfri, åtminsto- ne jämfört med en snabbt växande gräsmatta. Även olika marktäckande växter som till exempel vårljung eller murgröna kan vara ett alternativ. Vill man behålla gräsmattan bör den klippas så ofta som möjligt. Helst bör klippningen ske när det finns dagg kvar i gräset på morgo- nen, eller sent på kvällen när luf- ten blir fuktigare eftersom fukten binder pollenpartiklarna bättre. En gräsklippare som har upp- samlare minskar risken för att allergiker far illa av doften av ny- klippt gräs. Men då gäller det att ha en kompost som ligger avsides iträdgården. En del grässorter tycks ge mer besvär än andra där till exempel engelskt rajgräs är känt för att sprida stora mängder pollen. Där- emot tycks de arter som antingen är självpollinerande eller som bil- dar frön utan befuktning ge min- dre besvär. En kryddträdgård ger sällan upphov till några allergiska reaktioner så länge kryddväxterna inte går iblom. Genom att skörda dem späda kan man torka dem för senare bruk. Inte heller vinbär, hallon eller krusbär brukar ge några problem. Vill man ha en vacker berså bör man undvika den starkt doftande syrenen. Ett alternativ är att plan- tera en paradisbuske eller skogs- kornell som vare sig doftar eller sprider pollen. Många trädgårdar är uppbyggda kring en björk som med sina vita stam och skira grönska är ett vack- ert blickfång. Tyvärr är dess pollen rena allergibomberna under våren. Här är det bara en sak som göra och det är att plocka fram motor- sågen. Ett bättre val ur ren allergi- synpunkt är till exempel en lönn som även den är ett blickfång, men då under hösten när bladen skiftar i färger. PETER FREDRIKSSON TT Spektra 11HEM & TRÄDGÅRD Njut – men utan att nysa Det är svåra tider för allergiker. När träden är utslagna börjar gräset blomma. FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX Är du eller någon annan ifamiljen överkänslig mot till exempel pollen? Då bör du passa på att allergisanera din trädgård. Genom enkla åtgär- der går det att göra trädgår- den till en betydligt behagli- gare plats. Visst går det att asfaltera hela träd- gården för att minska halterna av olika allergener. Men så drastiska metoder behöver man inte ta till. Välj i stället bort sådana växter som är kända för att orsaka besvär för allergiker. I de flesta trädgårdar är gräset den dominerande växtligheten, vilket är ett problem eftersom det sprider stora mängder pollen. Ett första steg till att sanera sin träd- gård är därför att ersätta hela eller delar gräset med till exempel vackra sten- eller gruspartier. En genomtänkt stensättning ger hela trädgården ett lyft samtidigt som den har fördelen att vara i det närmaste underhållsfri, åtminsto- ne jämfört med en snabbt växande gräsmatta. Även olika marktäckande växter som till exempel vårljung eller murgröna kan vara ett alternativ. Vill man behålla gräsmattan bör den klippas så ofta som möjligt. Helst bör klippningen ske när det finns dagg kvar i gräset på morgo- nen, eller sent på kvällen när luf- ten blir fuktigare eftersom fukten binder pollenpartiklarna bättre. En gräsklippare som har upp- samlare minskar risken för att allergiker far illa av doften av ny- klippt gräs. Men då gäller det att ha en kompost som ligger avsides iträdgården. En del grässorter tycks ge mer besvär än andra där till exempel engelskt rajgräs är känt för att sprida stora mängder pollen. Där- emot tycks de arter som antingen är självpollinerande eller som bil- dar frön utan befuktning ge min- dre besvär. En kryddträdgård ger sällan upphov till några allergiska reaktioner så länge kryddväxterna inte går iblom. Genom att skörda dem späda kan man torka dem för senare bruk. Inte heller vinbär, hallon eller krusbär brukar ge några problem. Vill man ha en vacker berså bör man undvika den starkt doftande syrenen. Ett alternativ är att plan- tera en paradisbuske eller skogs- kornell som vare sig doftar eller sprider pollen. Många trädgårdar är uppbyggda kring en björk som med sina vita stam och skira grönska är ett vack- ert blickfång. Tyvärr är dess pollen rena allergibomberna under våren. Här är det bara en sak som göra och det är att plocka fram motor- sågen. Ett bättre val ur ren allergi- synpunkt är till exempel en lönn som även den är ett blickfång, men då under hösten när bladen skiftar i färger. PETER FREDRIKSSON TT Spektra 11HEM & TRÄDGÅRD Njut – men utan att nysa Det är svåra tider för allergiker. När träden är utslagna börjar gräset blomma. FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=12">Bilaga - Trädgård07 Naturtomt 12HEM & TRÄDGÅRD En </a> av de vanligaste fritidshus- tomterna i Sverige är troligtvis tallbacken. Men när man köper sitt fritids- hus är det oftast först och främst huset och läget man tittar på. Vad det är för jordmån och odlingsför- utsättningar upptäcker man kan- ske först när flyttlådorna är upp- ackade. I en tallbacke är jorden oftast sandig och har ett lågt ph-värde. Sanden gör att jorden bokstavligen läcker både vatten och näring som ett såll. Vilket i sin tur gör att ra- battrosorna och andra närings- slukande växter inte trivs så bra som man önskade sig. – Visst går det att skapa en träd- gård även i en tallbacke, men det gäller att anpassa växterna efter naturen, och inte tvärtom, säger Susanna Rosén, biolog och förfat- tare till boken Naturlig trädgård – Man får gå ut i skogen och se efter vad som växer naturligt i den typen av natur, innan man sätter sig och bläddrar i plantskole- katalogen. Ofta finns det odlade sorter av de arter som trivs där, säger hon. Det positiva med en tallbacke är att tallens rötter är djupa och därför går det lättare att gräva i marken under tallar än under granar. Dessutom släpper tallen ner betydligt mer solljus till marken. Växter som tål torka och mager jord är dem man får börja leta bland. Och när man planerar en trädgård gör sig en långsam över- gång mellan den vilda tallbacken och den odlade trädgården bäst. Självklart ska man ha sina favoritväxter i trädgården, men man kanske får placera dem när- mast huset och låta trädgården bli vildare utåt kanterna. De växter som absolut inte vill trivas kan man ha i stora krukor eller ekfat. Att jorden ofta har ett lågt ph- värde, eller som man brukar säga ivardagligt tal, är sur, är inget man behöver fundera alltför mycket över, enligt Susanna Rosén. Det största problemet i en tallbacke är inte ph-värdet, utan den genom- släppliga jorden som gör den torr och mager. Att försöka ändra odlingsförhållan- dena genom att byta ut jorden eller kalka, är heller inget hon rekommenderar. Förr eller senare äts den nya jor- den i alla fall upp av sandjorden runtomkring. Det är bättre att väl- ja växter efter jordtypen. Låter kanske lite tråkigt, men börjar man leta finns mer än stick- iga barrväxter och ljung att välja mellan. Tänk på att leta bland sorter som ligger nära vildarterna. Gamla bondsyrener är till exempel väl- digt tåliga, och vill man ha rosor kan man välja gammaldags sorter eller vresrosor. De används ju att binda marken på sandstränder. Och man kan ju också välja sor- ter med andra färger än man är van vid. Det finns många rönnar med olika färg på bären. De har dessutom en vacker blomning på försommaren och en sprakande höstfärg. Och i stället för att plantera den vanliga lila rhododendron kan man välja en med vita blommor. ANNA LEFVERT TT Spektra Årets godaste gubbar Jordgubbar bör helst planteras året innan man vill skörda, men med lite tur går det att få en mindre skörd även på plantor som satts under våren. Generellt trivs jord- gubbarna i en kupad, väldräne- rad och gärna något sur jord som bör vara väl gödslad med kogödsel. Vid planteringen ska plantorna vattnas rejält. Vill man få en tidig skörd går det att täcka plantorna med perforerad folie under några veckor, vilket gör att jor- den blir varm snabbare. Isamband med blom- ningen ska plantorna vatt- nas regelbundet samtidigt som man kan använda vattenlösligt kaliumhaltigt gödningsmedel. När fruk- terna börjar mogna är det bra om man kan lägga ett halmlager under dem för att de inte ska kom- ma i kontakt med jorden. Ett alternativ till halmen är att använda svart planteringsfolie som även håller borta ogräset.(TT Spektra) Naturenrunt knuten En lummig och blommande trädgård är mångas dröm när de köper fritidshus. Men när man väl sitter där i en sur, stickig och torr tallbacke inser man att det där att anlägga sin drömträdgård kanske inte var så lätt – i alla fall inte under tallarna. – Det gäller att arbeta med naturen, inte mot den. Och det går visst att skapa en trädgård även i en tallbacke, säger biologen och författaren Susanna Rosén. Naturtomten blir bra om man hittar växter som ligger nära vildarterna. FOTO: ANNA LEFVERTTorräng med prästkragar och rödfibblor. Ängsblommor trivs på mager mark. Ettåriga växter förgyller trädgården Vill du förvandlaträdgården till ett prunkande paradis redan under året är det ettåriga växter som gäller. Snabbast start får du om du använder en så- låda med små hål i botten som fylls med olika skikt av kompost. Stora frön kan sås för hand medan mindre frön med fördel kan blandas med fin, torr sand som gör det möjligt att se var man har sått någonstans. Efter försiktig vattning täcks lådan med en glasskiva och placeras på en varm och ljus plats. När det börjar bli för tätt mellan fröplantorna är det dags att skola dem. Stora fröplantor planeras en och en i en kruka, driv- bänk eller ute i trädgårdsjorden, beroende på när utplanteringen sker. Efter ungefär en vecka ska fröplantorna som står i kruka eller drivbänk av- härdas så att de vänjer sig vid kyla och frisk luft. Om risken för nattfrost är över är det bara att placera ut växterna i trädgården. (TT Spektra) 12HEM & TRÄDGÅRD En av de vanligaste fritidshus- tomterna i Sverige är troligtvis tallbacken. Men när man köper sitt fritids- hus är det oftast först och främst huset och läget man tittar på. Vad det är för jordmån och odlingsför- utsättningar upptäcker man kan- ske först när flyttlådorna är upp- ackade. I en tallbacke är jorden oftast sandig och har ett lågt ph-värde. Sanden gör att jorden bokstavligen läcker både vatten och näring som ett såll. Vilket i sin tur gör att ra- battrosorna och andra närings- slukande växter inte trivs så bra som man önskade sig. – Visst går det att skapa en träd- gård även i en tallbacke, men det gäller att anpassa växterna efter naturen, och inte tvärtom, säger Susanna Rosén, biolog och förfat- tare till boken Naturlig trädgård – Man får gå ut i skogen och se efter vad som växer naturligt i den typen av natur, innan man sätter sig och bläddrar i plantskole- katalogen. Ofta finns det odlade sorter av de arter som trivs där, säger hon. Det positiva med en tallbacke är att tallens rötter är djupa och därför går det lättare att gräva i marken under tallar än under granar. Dessutom släpper tallen ner betydligt mer solljus till marken. Växter som tål torka och mager jord är dem man får börja leta bland. Och när man planerar en trädgård gör sig en långsam över- gång mellan den vilda tallbacken och den odlade trädgården bäst. Självklart ska man ha sina favoritväxter i trädgården, men man kanske får placera dem när- mast huset och låta trädgården bli vildare utåt kanterna. De växter som absolut inte vill trivas kan man ha i stora krukor eller ekfat. Att jorden ofta har ett lågt ph- värde, eller som man brukar säga ivardagligt tal, är sur, är inget man behöver fundera alltför mycket över, enligt Susanna Rosén. Det största problemet i en tallbacke är inte ph-värdet, utan den genom- släppliga jorden som gör den torr och mager. Att försöka ändra odlingsförhållan- dena genom att byta ut jorden eller kalka, är heller inget hon rekommenderar. Förr eller senare äts den nya jor- den i alla fall upp av sandjorden runtomkring. Det är bättre att väl- ja växter efter jordtypen. Låter kanske lite tråkigt, men börjar man leta finns mer än stick- iga barrväxter och ljung att välja mellan. Tänk på att leta bland sorter som ligger nära vildarterna. Gamla bondsyrener är till exempel väl- digt tåliga, och vill man ha rosor kan man välja gammaldags sorter eller vresrosor. De används ju att binda marken på sandstränder. Och man kan ju också välja sor- ter med andra färger än man är van vid. Det finns många rönnar med olika färg på bären. De har dessutom en vacker blomning på försommaren och en sprakande höstfärg. Och i stället för att plantera den vanliga lila rhododendron kan man välja en med vita blommor. ANNA LEFVERT TT Spektra Årets godaste gubbar Jordgubbar bör helst planteras året innan man vill skörda, men med lite tur går det att få en mindre skörd även på plantor som satts under våren. Generellt trivs jord- gubbarna i en kupad, väldräne- rad och gärna något sur jord som bör vara väl gödslad med kogödsel. Vid planteringen ska plantorna vattnas rejält. Vill man få en tidig skörd går det att täcka plantorna med perforerad folie under några veckor, vilket gör att jor- den blir varm snabbare. Isamband med blom- ningen ska plantorna vatt- nas regelbundet samtidigt som man kan använda vattenlösligt kaliumhaltigt gödningsmedel. När fruk- terna börjar mogna är det bra om man kan lägga ett halmlager under dem för att de inte ska kom- ma i kontakt med jorden. Ett alternativ till halmen är att använda svart planteringsfolie som även håller borta ogräset.(TT Spektra) Naturenrunt knuten En lummig och blommande trädgård är mångas dröm när de köper fritidshus. Men när man väl sitter där i en sur, stickig och torr tallbacke inser man att det där att anlägga sin drömträdgård kanske inte var så lätt – i alla fall inte under tallarna. – Det gäller att arbeta med naturen, inte mot den. Och det går visst att skapa en trädgård även i en tallbacke, säger biologen och författaren Susanna Rosén. Naturtomten blir bra om man hittar växter som ligger nära vildarterna. FOTO: ANNA LEFVERTTorräng med prästkragar och rödfibblor. Ängsblommor trivs på mager mark. Ettåriga växter förgyller trädgården Vill du förvandlaträdgården till ett prunkande paradis redan under året är det ettåriga växter som gäller. Snabbast start får du om du använder en så- låda med små hål i botten som fylls med olika skikt av kompost. Stora frön kan sås för hand medan mindre frön med fördel kan blandas med fin, torr sand som gör det möjligt att se var man har sått någonstans. Efter försiktig vattning täcks lådan med en glasskiva och placeras på en varm och ljus plats. När det börjar bli för tätt mellan fröplantorna är det dags att skola dem. Stora fröplantor planeras en och en i en kruka, driv- bänk eller ute i trädgårdsjorden, beroende på när utplanteringen sker. Efter ungefär en vecka ska fröplantorna som står i kruka eller drivbänk av- härdas så att de vänjer sig vid kyla och frisk luft. Om risken för nattfrost är över är det bara att placera ut växterna i trädgården. (TT Spektra)
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=13">Bilaga - Trädgård07 Naturtomt 13HEM & TRÄDGÅRD Ge </a> fröna en rivstart Vill du få enrivstart i kökslandet? Då bör du ha en upphöjd växtbädd eftersom denna värms upp snabbare. Genom att lägga ut genomskinlig plast ökar temperaturen ännu mer i jorden, vilket gör att du kan spara åtskilliga dagar. För de flesta frön ska jordtemperaturen ligga på mellan 5 och 6 grader för att de ska börja gro. Är det för kallt i jorden är det risk att de ruttnar bort. När det gäller gurka, bönor, majs och lök ska jordtemperaturen helst vara runt 10 grader för att de ska ta sig. Det är inte säkert att det går att använda gamla frön. Testa att lägga ut tio frön på en bit hushållspapper som sedan viks ihop och placeras i en lätt fuktad plastpåse. Förvara fröna på en ljummen plats och avvakta vad som händer. Om färre än sju av de tio fröna börjar spira är det ingen större mening att så dem. (TT Spektra) Dags att bekämpa mossan Efter den senaste vintern som varit ovanligt fuktig och mild finns det sannolikt en hel del mossa i gräset. Våren är den bästa tiden att ge sig i kast med att bekämpa den. Eftersom mossan trivs bäst i kompakta gräsmattor med dålig dränering är det bra att försöka lufta de värst utsatta partierna med en vanlig trädgårdsgrep. Genom att räfsa igenom gräsmattan rejält får gräset en bra start på säsongen. Men räfsa inte för tidigt när marken är våt, då kan du förstöra gräsrötterna. Alla hål bör jämnas ut med mull uppblandat med grovt grus. Större kala fläckar eftersås med samma typ av gräsfrön som använts tidigare. Gödning håller mossan borta eftersom detta får gräset att växa och rötterna att breda ut sig, vilket gör att mossan kvävs. Långtidsverkande gödsel är bäst för den som inte vill att gräset ska växa mycket snabbt i början av säsongen. (TT Spektra) Bra växter i tallbacksträdgården Klätterhortensia – kan bli fin som klättrare på tallstammar. Kaprifol – doftar underbart om kvällarna och kan bli fin över till exempel en sten. Gullregn – blommar fantastiskt och finns i en od- lad sort utan så många ärtskidor för den som är rädd för fröställningarnas gift. Lupiner – finns i regnbågens alla färger och hjälper dessutom till att förbättra jorden. Rhododendron – finns i fler färger än den klassis- ka lila. Daglilja – finns i massor av sorter och blommar under sommaren. Iris – finns också i många fler färger än den blå. Måbär – fungerar bra om man vill ha en lägre häck och tål även skuggigare lägen. Lavendel – klarar torka väldigt bra och lockar dessutom till sig fjärilar. Röllika – finns odlad i flera färger. Näva – de flesta nävor passar på tallmark. Krollilja – finns både vita och rosa, sprider sig om den trivs. Prydnadsgräs – finns i en uppsjö av sorter varav många är torktåliga. Gammaldags rosor – tål betydligt mer än moder- nare sorter. Bondsyren – är ofta en växt som finns kvar på gamla ödetorp. Tålig och oemotståndlig. Skogsnävan kallas ofta midsom- marblom- ster. De flesta nävor trivs bra på talltomten. Liljekonvaljer i den egna trädgården känns lyxigt, och i tallbacken sprider sig liljekonvaljerna gärna och bildar hela mattor. FOTO: SUSANNA ROSÉN 13HEM & TRÄDGÅRD Ge fröna en rivstart Vill du få enrivstart i kökslandet? Då bör du ha en upphöjd växtbädd eftersom denna värms upp snabbare. Genom att lägga ut genomskinlig plast ökar temperaturen ännu mer i jorden, vilket gör att du kan spara åtskilliga dagar. För de flesta frön ska jordtemperaturen ligga på mellan 5 och 6 grader för att de ska börja gro. Är det för kallt i jorden är det risk att de ruttnar bort. När det gäller gurka, bönor, majs och lök ska jordtemperaturen helst vara runt 10 grader för att de ska ta sig. Det är inte säkert att det går att använda gamla frön. Testa att lägga ut tio frön på en bit hushållspapper som sedan viks ihop och placeras i en lätt fuktad plastpåse. Förvara fröna på en ljummen plats och avvakta vad som händer. Om färre än sju av de tio fröna börjar spira är det ingen större mening att så dem. (TT Spektra) Dags att bekämpa mossan Efter den senaste vintern som varit ovanligt fuktig och mild finns det sannolikt en hel del mossa i gräset. Våren är den bästa tiden att ge sig i kast med att bekämpa den. Eftersom mossan trivs bäst i kompakta gräsmattor med dålig dränering är det bra att försöka lufta de värst utsatta partierna med en vanlig trädgårdsgrep. Genom att räfsa igenom gräsmattan rejält får gräset en bra start på säsongen. Men räfsa inte för tidigt när marken är våt, då kan du förstöra gräsrötterna. Alla hål bör jämnas ut med mull uppblandat med grovt grus. Större kala fläckar eftersås med samma typ av gräsfrön som använts tidigare. Gödning håller mossan borta eftersom detta får gräset att växa och rötterna att breda ut sig, vilket gör att mossan kvävs. Långtidsverkande gödsel är bäst för den som inte vill att gräset ska växa mycket snabbt i början av säsongen. (TT Spektra) Bra växter i tallbacksträdgården Klätterhortensia – kan bli fin som klättrare på tallstammar. Kaprifol – doftar underbart om kvällarna och kan bli fin över till exempel en sten. Gullregn – blommar fantastiskt och finns i en od- lad sort utan så många ärtskidor för den som är rädd för fröställningarnas gift. Lupiner – finns i regnbågens alla färger och hjälper dessutom till att förbättra jorden. Rhododendron – finns i fler färger än den klassis- ka lila. Daglilja – finns i massor av sorter och blommar under sommaren. Iris – finns också i många fler färger än den blå. Måbär – fungerar bra om man vill ha en lägre häck och tål även skuggigare lägen. Lavendel – klarar torka väldigt bra och lockar dessutom till sig fjärilar. Röllika – finns odlad i flera färger. Näva – de flesta nävor passar på tallmark. Krollilja – finns både vita och rosa, sprider sig om den trivs. Prydnadsgräs – finns i en uppsjö av sorter varav många är torktåliga. Gammaldags rosor – tål betydligt mer än moder- nare sorter. Bondsyren – är ofta en växt som finns kvar på gamla ödetorp. Tålig och oemotståndlig. Skogsnävan kallas ofta midsom- marblom- ster. De flesta nävor trivs bra på talltomten. Liljekonvaljer i den egna trädgården känns lyxigt, och i tallbacken sprider sig liljekonvaljerna gärna och bildar hela mattor. FOTO: SUSANNA ROSÉN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=14">Bilaga - Trädgård07 Skona ryggen 14HEM & TRÄDGÅRD </a> Ska du ut och jobba i trädgår- den? Ta det lugnt! Varje år skadar 40 000 sven- skar sig så allvarligt att de måste söka läkarvård. Nästan alla olyckor hade gått att före- bygga med bra redskap och rätt skyddsutrustning. Så fort solentittar fram strömmar villaägarna ut i sina trädgårdar med ett uppdämt behov av att grovjobba. Efter en lång vinter finns det mycket som behöver fixas ute i trädgården. Kökslandet behöver grävas om, fruktträden beskäras och hängrännorna ren- sas. Men trädgårdsarbetet är inte helt riskfritt, visar en samman- ställning från Konsumentverket och Arbetsmiljöverket. Inte nog med att 40 000 sven- skar skadar sig så allvarligt att de måste åka till sjukhuset. Ett betyd- ligt större antal får andra krämpor av trädgårdsarbetet som kanske inte är så allvarliga men väl så smärtsamma. Hit hör till exempel vrickade leder, ryggskott eller sträckningar. I nästan allafall går det att undvika olyckor i trädgården. Den i sär- klass vanligaste skadan är på fing- rar och händer som orsakar 15 000 besök på akuten varje år. Ofta är stora maskiner som vedklyvar, sågar och gräsklippare inblandade i olyckorna. Men det är även van- ligt att man skadat sig på knivar, yxor och hammare. I flera fall har de skadade upp- gett att handskarna varit så pass stora att de antingen dragits in imaskinen eller att de gjort att man haft svårt att använda redska- pen på ett riktigt sätt. Genom att använda väl sittande skyddshand- skar skulle många av skadorna kunnat undvikas. En annan vanlig anledning till att man söker akutvård är olika typer av ögonskador. Varje år söker 10 000 svenskar läkarvård för ögonskador som de ådragit sig ihemmet. Det är inte ovanligt att kvistar eller grenar skadat ögonen vid till exempel beskärning av träd eller häckklippning, eller att såg- spån och mindre trästickor yrt omkring vid till exempel arbeten med motorsåg. Ett par skyddsglasögon behöver inte kosta mycket pengar i förhål- lande till det skydd som de ger. Trots det är det få som använder dem. Genom att välja en modell som sitter tätt mot ansiktet minskar risken för att få in damm i ögonen, som kan vara besvärande för den är allergisk. Är man överkänslig mot till exempel pollen eller trä- damm kan även ett andningsskydd ge ett bra skydd vid trädgårds- arbetet under våren. Betydligt vanligare är det med hör- selskydd i de svenska trädgår- darna, speciellt när man använder till exempel spikpistoler eller vin- kelkapar. Men fortfarande struntar många i att skydda sin hörsel när de an- vänder bullrande maskiner som till exempel gräsklippare. Hörsel- skador visar sig ofta sent i livet, vilket gör dem förrädiska. Genom att arbeta på ett mer er- gonomiskt sätt går det även att minimera risken för skador. Den kanske vanligaste åkomman som inte behöver akut vård är rygg- skottet som knappast är livs- hotande men plågsamt. Sjukgymnaster har i alla tider avrått från att kroppen vrids i sam- band med tunga lyft, som till ex- empel grävning. Vid tunga lyft ska benen böjas, ryggen vara rak och föremålet så nära kroppen som möjligt. I dag finns det flera ergonomiska alternativ till de vanliga trädgårds- redskapen. Hit hör till exempel spadar och räfsor med handtag som är utformade för att rörelserna kan ske på ett så pass skonsamt sätt som möjligt. Även om de här modellerna kos- tar lite mer än de traditionella red- skapen kan investeringen löna sig snabbt. Även bra kläder kan göra arbetet hemma roligare och säkrare. Rejä- la skor vid gräsklippning skyddar tårna om olyckan skulle vara fram- me medan grova handskar gör på- tandet roligare och säkrare. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Hörselskydd och arbetshand- skar är nödvändiga tillbehör vid trädgårdsarbete. Ett jobb med risker Varje år skadar sig 40 000 svenskar – helt i onödan Även enkla arbetsuppgifter kan vara tillräckligt för att skada sig. Arbetshandskar skyddar bra, men se till att det inte är för stora. FOTO: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX Kompost ger bra jord Glöm inte attvårgräva kökslandet. Om jorden är tung och kompakt är det bra att blanda i sand och mindre mängder kompost, medan lättare sandjordar mår bra av mullrik kompost. Vissa trädgårds- experter menar att mindre mängder färsk kompost kan hindra ogräsfröna att gro, men generellt gäller att vara försiktig med kompostinblandning under våren. Bättre är att blanda i komposten lite i sänder till dess att plan- torna börjat växa. Stallgödsel och mogen kompost ger inte så mycket näring, men förbättrar jordens struktur. Ska du odla växter som kräver mycket näring är till exempel torkade kogödselkorn eller hönsgödsel, blodmjöl eller benmjöl ett bra alternativ som ger näring under lång tid. (TT Spektra) Jättetåtel är årets perenn Ett vajande prydnadsgräs, jättetåtel, har fått utmärkelsen årets perenn av Perennagruppen. ”I trädgården är jättetåteln, Molinia arundinacea, en mästare på att skapa händelser och liv. Den har till exempel en märkvär- dig förmåga att skifta karaktär med ljus och väderlek. En dag kan den verka reslig, nästan robust. En annan är den genom- skinlig som en slöja”, skriver Perennagruppen. Jättetåteln är som bäst från sensommar fram till jul och trivs bäst där det är soligt eller halvskuggigt. Perennagruppens medlemmar är odlare och gruppen sorterar under Plantskolesektionen i Gröna näringens riksorganisation, GRO. (TT Spektra) Kundkontakt Kompost www.gronajohanna.se, 031-283569 www.kompostbutiken.se, 0142-23200 www.jula.se, 0511-34 20 00 www.pwsab.se, 0435-36930 www.ornplast.se, 0175-25200 www.sansac.se, 013-13 04 20 www.ginge.com, 031-573580 14HEM & TRÄDGÅRD Ska du ut och jobba i trädgår- den? Ta det lugnt! Varje år skadar 40 000 sven- skar sig så allvarligt att de måste söka läkarvård. Nästan alla olyckor hade gått att före- bygga med bra redskap och rätt skyddsutrustning. Så fort solentittar fram strömmar villaägarna ut i sina trädgårdar med ett uppdämt behov av att grovjobba. Efter en lång vinter finns det mycket som behöver fixas ute i trädgården. Kökslandet behöver grävas om, fruktträden beskäras och hängrännorna ren- sas. Men trädgårdsarbetet är inte helt riskfritt, visar en samman- ställning från Konsumentverket och Arbetsmiljöverket. Inte nog med att 40 000 sven- skar skadar sig så allvarligt att de måste åka till sjukhuset. Ett betyd- ligt större antal får andra krämpor av trädgårdsarbetet som kanske inte är så allvarliga men väl så smärtsamma. Hit hör till exempel vrickade leder, ryggskott eller sträckningar. I nästan allafall går det att undvika olyckor i trädgården. Den i sär- klass vanligaste skadan är på fing- rar och händer som orsakar 15 000 besök på akuten varje år. Ofta är stora maskiner som vedklyvar, sågar och gräsklippare inblandade i olyckorna. Men det är även van- ligt att man skadat sig på knivar, yxor och hammare. I flera fall har de skadade upp- gett att handskarna varit så pass stora att de antingen dragits in imaskinen eller att de gjort att man haft svårt att använda redska- pen på ett riktigt sätt. Genom att använda väl sittande skyddshand- skar skulle många av skadorna kunnat undvikas. En annan vanlig anledning till att man söker akutvård är olika typer av ögonskador. Varje år söker 10 000 svenskar läkarvård för ögonskador som de ådragit sig ihemmet. Det är inte ovanligt att kvistar eller grenar skadat ögonen vid till exempel beskärning av träd eller häckklippning, eller att såg- spån och mindre trästickor yrt omkring vid till exempel arbeten med motorsåg. Ett par skyddsglasögon behöver inte kosta mycket pengar i förhål- lande till det skydd som de ger. Trots det är det få som använder dem. Genom att välja en modell som sitter tätt mot ansiktet minskar risken för att få in damm i ögonen, som kan vara besvärande för den är allergisk. Är man överkänslig mot till exempel pollen eller trä- damm kan även ett andningsskydd ge ett bra skydd vid trädgårds- arbetet under våren. Betydligt vanligare är det med hör- selskydd i de svenska trädgår- darna, speciellt när man använder till exempel spikpistoler eller vin- kelkapar. Men fortfarande struntar många i att skydda sin hörsel när de an- vänder bullrande maskiner som till exempel gräsklippare. Hörsel- skador visar sig ofta sent i livet, vilket gör dem förrädiska. Genom att arbeta på ett mer er- gonomiskt sätt går det även att minimera risken för skador. Den kanske vanligaste åkomman som inte behöver akut vård är rygg- skottet som knappast är livs- hotande men plågsamt. Sjukgymnaster har i alla tider avrått från att kroppen vrids i sam- band med tunga lyft, som till ex- empel grävning. Vid tunga lyft ska benen böjas, ryggen vara rak och föremålet så nära kroppen som möjligt. I dag finns det flera ergonomiska alternativ till de vanliga trädgårds- redskapen. Hit hör till exempel spadar och räfsor med handtag som är utformade för att rörelserna kan ske på ett så pass skonsamt sätt som möjligt. Även om de här modellerna kos- tar lite mer än de traditionella red- skapen kan investeringen löna sig snabbt. Även bra kläder kan göra arbetet hemma roligare och säkrare. Rejä- la skor vid gräsklippning skyddar tårna om olyckan skulle vara fram- me medan grova handskar gör på- tandet roligare och säkrare. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Hörselskydd och arbetshand- skar är nödvändiga tillbehör vid trädgårdsarbete. Ett jobb med risker Varje år skadar sig 40 000 svenskar – helt i onödan Även enkla arbetsuppgifter kan vara tillräckligt för att skada sig. Arbetshandskar skyddar bra, men se till att det inte är för stora. FOTO: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX Kompost ger bra jord Glöm inte attvårgräva kökslandet. Om jorden är tung och kompakt är det bra att blanda i sand och mindre mängder kompost, medan lättare sandjordar mår bra av mullrik kompost. Vissa trädgårds- experter menar att mindre mängder färsk kompost kan hindra ogräsfröna att gro, men generellt gäller att vara försiktig med kompostinblandning under våren. Bättre är att blanda i komposten lite i sänder till dess att plan- torna börjat växa. Stallgödsel och mogen kompost ger inte så mycket näring, men förbättrar jordens struktur. Ska du odla växter som kräver mycket näring är till exempel torkade kogödselkorn eller hönsgödsel, blodmjöl eller benmjöl ett bra alternativ som ger näring under lång tid. (TT Spektra) Jättetåtel är årets perenn Ett vajande prydnadsgräs, jättetåtel, har fått utmärkelsen årets perenn av Perennagruppen. ”I trädgården är jättetåteln, Molinia arundinacea, en mästare på att skapa händelser och liv. Den har till exempel en märkvär- dig förmåga att skifta karaktär med ljus och väderlek. En dag kan den verka reslig, nästan robust. En annan är den genom- skinlig som en slöja”, skriver Perennagruppen. Jättetåteln är som bäst från sensommar fram till jul och trivs bäst där det är soligt eller halvskuggigt. Perennagruppens medlemmar är odlare och gruppen sorterar under Plantskolesektionen i Gröna näringens riksorganisation, GRO. (TT Spektra) Kundkontakt Kompost www.gronajohanna.se, 031-283569 www.kompostbutiken.se, 0142-23200 www.jula.se, 0511-34 20 00 www.pwsab.se, 0435-36930 www.ornplast.se, 0175-25200 www.sansac.se, 013-13 04 20 www.ginge.com, 031-573580
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=15">Bilaga - Trädgård07 Jeppes gurkor 15HEM & TRÄDGÅRD</a> När Jeppe Robertsson trött- nade på traditionell bär- och grönsaksodling byggde han upp en av de största gurk- odlingarna i Sverige. I det jättelika växthuset som mot- svarar drygt två fotbollsplaner producerar han 1 500 ton gurkor om året. Till skillnad från många av sina lant- brukarkollegor kan han njuta av sommarväder året om. Tempera- turen under vinterhalvåret ligger på stadiga 21 grader med en luft- fuktighet runt 80 procent. Det är en säregen känsla att sti- ga in i detta tropiska klimat i växt- huset utanför Sövesborg, och många besökare blir avundsjuka på arbetsmiljön. Vad många inte tänker på är att det inte alltid är lika behagligt. –Under sommarhalvåret vill man helst slippa att gå hit, säger han med ett leende när vi träffas iden täta grönskan. Trots att det är senvinter blommar de 33000 gurkplantorna i full prakt. Precis som för alla primörer är pri- serna som högst i början av säsongen. De allra första gurkorna i år plockades i Skåne och beting- ade ett pris på 350 kronor per kilo, men därefter sjunker priserna kraftigt. De 33 000 plantorna kommer att ge cirka 500 ton fram till den 1 maj då man slänger ut dem och andra kulturer planteras in. Det tar cirka 18 dagar till skörd vid denna tid på året. Den 1 augusti rivs plantorna ut igen för en ny omgång som varar till den 10 november, beroende på solljus. I genomsnitt plockar man 60 ton i veckan och för att rationali- sera arbetet går vagnar på räls mellan raderna. Gurkorna växer bäst i cirka 23 gra- ders värme och för att hålla den temperaturen under sommaren måste man använda sprinklers. Vattnet kommer från en 3 000 kubikmeter stor damm som ligger alldeles i anslutning till växthuset. Skadeinsekter är ett gissel och för att motverka angrepp är det biologisk bekämpning i form av rovkvalster som gäller. Året om kan det bli problem med spinn och då sätter man in Phytoseiulus Persimilis för att be- gränsa skadorna. Mot trips är Amblyseius Cucu- meris effektiva och mot bladlöss har Aphidius Colemani visat sig fungera alldeles utmärkt. Precis som för alla skadedjur gäller det att upptäcka ohyran så tidigt som möjligt och därför går han ofta inspektionsrundor. –Svenska konsumenter köper helst svenska gurkor även om det förekommer en viss import under vinterhalvåret. Tack vare en ratio- nell drift kan vi leverera gurkor nio av årets tolv månader. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Tips för gurkodlare Sätt plantorna på husets sydsida Plantera grunt Ta bort alla fruktämnen som växer mer än 60 centimeter på stammen Låt en gurka per bladveck utvecklas Beskär genom att ta bort alla sidoskott, tills plantan nått taket Toppa och låt sedan två skott växa ut och hänga fritt Jeppepå gurk- berget Svenska gurkor säljer som smör isolsken. Vattnet i den 3000 kubikmeter stora dammen används för att kyla ned växthuset under sommaren.Rovkvalster står för den biologiska bekämpningen av skadeinsekter. Jeppe Robertsson odlar gurkor utan konstljus. FOTO: PETER FREDRIKSSON 15HEM & TRÄDGÅRD När Jeppe Robertsson trött- nade på traditionell bär- och grönsaksodling byggde han upp en av de största gurk- odlingarna i Sverige. I det jättelika växthuset som mot- svarar drygt två fotbollsplaner producerar han 1 500 ton gurkor om året. Till skillnad från många av sina lant- brukarkollegor kan han njuta av sommarväder året om. Tempera- turen under vinterhalvåret ligger på stadiga 21 grader med en luft- fuktighet runt 80 procent. Det är en säregen känsla att sti- ga in i detta tropiska klimat i växt- huset utanför Sövesborg, och många besökare blir avundsjuka på arbetsmiljön. Vad många inte tänker på är att det inte alltid är lika behagligt. –Under sommarhalvåret vill man helst slippa att gå hit, säger han med ett leende när vi träffas iden täta grönskan. Trots att det är senvinter blommar de 33000 gurkplantorna i full prakt. Precis som för alla primörer är pri- serna som högst i början av säsongen. De allra första gurkorna i år plockades i Skåne och beting- ade ett pris på 350 kronor per kilo, men därefter sjunker priserna kraftigt. De 33 000 plantorna kommer att ge cirka 500 ton fram till den 1 maj då man slänger ut dem och andra kulturer planteras in. Det tar cirka 18 dagar till skörd vid denna tid på året. Den 1 augusti rivs plantorna ut igen för en ny omgång som varar till den 10 november, beroende på solljus. I genomsnitt plockar man 60 ton i veckan och för att rationali- sera arbetet går vagnar på räls mellan raderna. Gurkorna växer bäst i cirka 23 gra- ders värme och för att hålla den temperaturen under sommaren måste man använda sprinklers. Vattnet kommer från en 3 000 kubikmeter stor damm som ligger alldeles i anslutning till växthuset. Skadeinsekter är ett gissel och för att motverka angrepp är det biologisk bekämpning i form av rovkvalster som gäller. Året om kan det bli problem med spinn och då sätter man in Phytoseiulus Persimilis för att be- gränsa skadorna. Mot trips är Amblyseius Cucu- meris effektiva och mot bladlöss har Aphidius Colemani visat sig fungera alldeles utmärkt. Precis som för alla skadedjur gäller det att upptäcka ohyran så tidigt som möjligt och därför går han ofta inspektionsrundor. –Svenska konsumenter köper helst svenska gurkor även om det förekommer en viss import under vinterhalvåret. Tack vare en ratio- nell drift kan vi leverera gurkor nio av årets tolv månader. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Tips för gurkodlare Sätt plantorna på husets sydsida Plantera grunt Ta bort alla fruktämnen som växer mer än 60 centimeter på stammen Låt en gurka per bladveck utvecklas Beskär genom att ta bort alla sidoskott, tills plantan nått taket Toppa och låt sedan två skott växa ut och hänga fritt Jeppepå gurk- berget Svenska gurkor säljer som smör isolsken. Vattnet i den 3000 kubikmeter stora dammen används för att kyla ned växthuset under sommaren.Rovkvalster står för den biologiska bekämpningen av skadeinsekter. Jeppe Robertsson odlar gurkor utan konstljus. FOTO: PETER FREDRIKSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3cd81n6g&gInitPage=16">Bilaga - Trädgård07 Annons Nyhet Nyhet </a>
