<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=1">Hållbarhetredovisning 2008 1 Hållbarhetsredovisnin</a> g Strategi för hållbar utveckling Medarbetare Intressentdialog Hållbar affärsutveckling Ansvar från jord till bord Jord – hållbar odling Transporter 46 47 50 51 53 54 57 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 458 Förädling – hållbara livsmedel Förädling – hållbar energi Varumärken i butik Bord – medvetna konsumenter Leverantörer Miljöinformation GRI-redovisning 59 61 62 63 64 65 66 Hållbarhetsredovisning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=2">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 2 Strategi för hål</a> lbar utveckling Lantmännens arbete för en hållbar utveckling utgår från visionen ”Vi gör det bästa av vår jord och ger alla möjligheter till ett sundare liv”. Under det gångna året har beslut fattats om viktiga delar av en koncerngemensam strategi för hållbar utveckling. Affärsområde Lantmännen Lantbruk Lantmännens vision för hållbar livsmedelsproduktion Lantmännen ska vara en ledande kraft i omställningen av energisektorn, pådrivande och kreativ i utvecklingen av hållbara jordbrukssystem och innovativ i produktutvecklingen av sunda livsmedel. Ambitionen kräver långsiktiga strategier. Arbetet med hållbar utveckling och en tydligt sammanhållen strategi är viktiga förutsättningar för att nå Lantmännens vision. Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner Svalöf Weibull Lantmännen Energi Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Steg för bra mat Bra mat idag är inte nödvändigtvis bra mat i morgon. Att hela tiden utveckla verksamheten och ta sig an de utmaningar som produktionen av livsmedel står inför är en viktig del av arbetet med bra mat. Alla delar i Lantmännens löfte uppnås ännu inte – Lantmännen är medveten om att det fortfarande finns ett gap mellan konsumentens förväntningar och vad Lantmännen gör idag. Men det finns tydliga mål för framtiden i form av ett omfattande åtgärdsprogram. Program- Lantmännen Invest* ISO 14001 ISO 9001 Maskin Swecon Maskin met beskriver planerna för hållbarhetsarbetet och är uppdelat i elva övergripande mål. För varje mål finns sedan ett antal konkreta åtgärder. Läs mer Ej tillämpligt Ej tillämpligt Swecon Ej tillämpligt Sid. 13 Svalöf Weibull Lantmännens organisation för hållbar utveckling Varje affärsområde har medarbetare som samordnar och styr hållbarhetsarbetet i linje med den koncernövergripande inriktningen. Den gemensamma koncernfunktionen ansvarar för samordning och uppföljning. ISO 22000 Certifierade ledningssystem Samtliga livsmedelsproducerande verksamheter inom Lantmännen ska vara certifierade enligt en internationell standard för livsmedelssäkerhet. Lantmännen Lantbruks spannmålsanläggningar är livsmedelsklassade och har i sin kvalitetscertifiering enligt ISO 9001 och GTP tagit med HACCP:s principer. Båda Kronfågels anläggningar certifierades enligt BRC version 5 under 2008. För att möjliggöra export BRC/IFS DS 3027 Primär grön PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett Strategier för 2009 Lantmännens övergripande strategi är att steg för steg genomföra åtgärder som förbättrar lönsamheten, är utvecklingsbara och styr verksamheten i en hållbar riktning. Flera viktiga delar av ett framgångsrikt hållbarhetsarbete finns nu på plats; en uppförandekod, en årlig hållbarhetsredovisning, åtgärdsprogrammet samt att hållbar utveckling nu är en del av Lantmännens koncernstrategi. Fokus under 2009 kommer att ligga på dessa strategiska aktiviteter: ➡ Att revidera Lantmännens egen och leverantörers verksamhet, för att säkerställa att Lantmännens krav följs. PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey CMYK 10% - 90% svart ➡ Att fortsätta driva ett offensivt klimatarbete. ➡ Att samla alla koncerngemensamma policys och riktlinjer för hållbar utveckling i en gemensam plattform. PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 Lantmännen Energi Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Lantmännen Invest* ISO 14001 ISO 9001 ISO 22000 BRC/IFS * Lantmännen Doggy innehar ISO 14001, ISO 90014 och ISO 22000. Lantmännen Reppe innehar ISO 14001 och ISO 9001. Lantmännen SweChick och Lantmännen SweHatch innehar ISO 9001. av ekologiskt spannmål till USA har Lantmännen Lantbruk genomfört en NOP (National Organic Program) certifiering under 2008. Kickfärg PMS Process Cyan 100/0/0/0 Komplementfärger Ej tillämpligt Ej tillämpligt Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner Maskin Swecon Maskin Ej tillämpligt Swecon Miljö Kvalitet Livsmedelssäkerhet Certifierade ledningssystem Tabellen illustrerar affärsområdenas certifiering inom miljö, kvalitet och livsmedelssäkerhet. Färgen visar andelen produktionsanläggningar som är certifierade. Affärsområde Lantmännen Lantbruk Miljö Kvalitet Livsmedelssäkerhet 35/0/0/0 65/0/0/0 100/0/0/0 ➡ Att identifiera de viktigaste intressenterna på miljöområdet, och etablera en dialog med dessa. 0/6/6/12 0/18/30/28 12/22/0/0 25/45/0/0 ➡ Att fortsätta arbetet med utveckling av nya miljöanpassade och hälsosamma produkter. ➡ Att ta fram tydligare miljökrav på den spannmålsråvara som används i Lantmännens livsmedelsprodukter. 0/50/60/56 45/75/0/0 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 468 Strategi för hållbar utveckling
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=3">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 3 Medarbetare Meda</a> rbetare som är motiverade, engagerade, arbetar med rätt saker, på rätt sätt och ständigt strävar efter förbättring är grundstenar i ett framgångsrikt Lantmännen. Strukturerade medarbetarsamtal är ett verktyg för att uppnå detta. Ledarskap Elisabeth Wallin Mononen HR-direktör Lantmännen arbetar målmedvetet och systematiskt för att koncernens medarbetare ska finna inspirerande arbetsuppgifter och goda möjligheter till personlig utveckling. Förutsättningarna är goda tack vare en stor koncern med många olika verksamhetsområden. Detta gör att medarbetare och ledare kan utvecklas genom att röra sig mellan olika affärsområden och bolag utan att lämna den sunda affärskultur som Lantmännen står för. Under 2008 internrekryterades 65 procent av de chefer som anställdes i koncernen. En ledarförsörjningsprocess startades 2006 med målet att säkerställa en god överblick över ledningsresurser och talanger. När arbetet påbörjades hade 17 procent av cheferna en planerad ersättare vilket ökade till 36 procent 2007 och till 43 procent 2008. För att attrahera och behålla unga medarbetare med motivation och potential för framtida ledaruppgifter inom koncernen finns GROW – ett internationellt ledar utvecklingsprogram. Under 2008 deltog ett 20-tal medarbetare i det 15 dagar långa programmet. Utvärderingen visar på stor uppskattning och 24 nya deltagare är utsedda till 2009 års program. Under 2008 har ett omfattande arbete genomförts för att kunna erbjuda ett internationellt koncernövergripande utvecklingsprogram for topptalanger. Arbetet med att förbättra ledarskapet inom koncernen drivs utifrån gemensamma värderingar. Under 2008 deltog många av koncernens chefer i Framtidens medarbetare För att säkerställa en strategisk och konkurrenskraftig kompetensförsörjning arbetar Lantmännen kontinuerligt med att stärka och utveckla sitt ”employer brand”. Årligen medverkar Lantmännen vid ett antal utvalda arrangemang i profileringssyfte för att knyta kontakter med potentiella medarbetare. Att Lantmännen ska vara en attraktiv arbets givare är inte ett självändamål, utan en förutsättning för framgång. Lantmännens arbete med ”employer branding” har under året uppmärksammats externt på olika sätt. I september 2008 startade Lantmännens andra internationella, någon av utbildningarna: Ledarträning, Introduktion för nya chefer, Hälsofrämjande Ledarskap, Projektledning eller Coachande Ledarskap. Anställda, andel kvinnor och män Män 67% Antal anställda per land Kvinnor 33% 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 0 Medelantal anställda 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2007 Kvinnor 34% Primär grön Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 478 Män 66% Medarbetare 2008 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 Kickfärg PMS Process Cyan 100/0/0/0 Sverige Danmark Tyskland Storbritannien Polen Övr. Europa Baltikum Norge Övr. världen
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=4">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 4 Uppstart av trai</a> neeprogram och arbetsmarknadsdag. koncerngemensamma traineeprogram, en inve stering som ska bidra till att säkra långsiktig försörjning av ledare och specialister, men också ett viktigt steg i vårt ”employer branding” arbete. 700 kandidater sökte till programmet och 17 antogs. Strategiskt arbete för likabehandling Det är Lantmännens policy att samtliga anställda ska ha lika rättigheter och möjligheter att utvecklas inom koncernen. Mångfald inom Lantmännen innebär en blandning av likheter och olikheter. Det är den individuella kompetensen, de samlade erfarenheterna och förmågan att utföra ett arbete som är det avgörande, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella olikheter. 10 15 20 25 30 0 5 <35 år Kvinnor 36-45 år Män Sjukfrånvaro % av total arbetstid 0 1 2 3 4 5 6 Kvinnor 2007 Män 2008 För Lantmännenkoncernen uppgick den totala sjukfrånvaron under 2008 till 4,7 procent, för kvinnor 5,7 procent och för män 4,1 procent. 10 20 30 40 50 60 0 Totalt 46-55 år >56 år Ett mål är att minst 30 procent av 10 15 20 25 30 0 5 det underrepresenterade könet ska finnas representerade i lednings grupperna för affärsområde och gemensamma funktioner. Detta mål har 2008 uppnåtts i 8 av 15 ledningsgrupper. För att säkerställa ett aktivt och målinriktat arbete görs uppföljningar genom personalstatistik, lönekartläggning, medarbetarundersökningar och likabehandlingsplaner <35 år Arbetsmiljö och Hälsa En mängd insatser har pågått inom arbetsmiljö- och hälsoområdet på olika nivåer i koncernen 2008. Det tydliga budskapet har varit att våra medarbetare ska ha en sund livsstil, en god hälsa, en trygg och säker arbetsmiljö, känna trivsel och gemen skap på arbetet samt ha Kvinnor 36-45 år Män 0 1 2 3 4 5 6 Kvinnor Åldersfördelning % 10 20 30 40 50 60 0 <30 PMS 369 60/0/100/7 30-49 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y 20 procent av antalet medarbetare är 29 år eller yngre, 52 procent är mellan 30 och 49 år och 28 procent är 50 år eller äldre. Sekundär grön palett PMS 382 29/0/100/0 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 488 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 Medarbetare PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C >49 Män Totalt PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 Könsfördelning i ledningsgrupper* Antal NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett Primär grön 10 15 20 25 30 0 5 0/0/45 46-55 år >56 år balans mellan arbete och fritid. Chefer och ledare har bland annat erbjudits utbildning inom hälso främjande ledarskap för att nå detta mål. En kvalitetssäkrad metod för hälsoarbetet, ”den strategiska hälsoplaneringsprocessen”, har fastställts. Lantmännens hälsostatus kommer från och med 2009 att följas upp genom tre frisknyckeltal; Upplevd Hälsa, Friskgrupp och Förbättringspotential. Det lokala hälsoarbetet i koncernen har samlats under temat Äta-Träna-LevaArbeta. Att skapa den hälsofrämjande arbetsplatsen ligger i centrum. Antalet friskvårdsinspiratörer har ökat till ett 100-tal och antalet Sundare Liv grupper ökar kontinuerligt. 1000 medarbetare deltog i motionskrysset, en tävling för att förbättra motionsvanorna. Primär grön Kick PMS P 100/0/ Kom 35/0/0 0/6/6/ Kickfärg PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala PMS Process Cyan 100/0/0/0 <35 årKomplementfärger Kvinnor Kvinnor är underrepresenterade i de flesta ledningsgrupper. I den yngsta åldersgruppen finns det lika många kvinnor som män. * Avser ledningsgrupper för affärsområden och gemensamma funktioner. 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 35/0/0/0 65/0/0/0 100/0/0/0 2 3 4 5 6 0/6/6/12 0/18/30/28 0/50/60/56 12/22/0/0 25/45/0/0 45/75/0/0 36-45 år Män Cool grey CMYK 10% - 90% svart 46-55 år >56 år PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C 12/22/
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=5">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 5 Pausgympa vid et</a> t Ledarmöte, ett led i Lantmännens hälsoprogram. Lantmännen har beslutat om en ny arbetsmiljöpolicy och arbetet med handledningsguider som stöd för affärsområdenas arbetsmiljöarbete har slutförts. En enkel metod för att följa upp och hantera risker inom arbetsmiljöområdet har utarbetats. Seminarier för ledningsgrupper har genomförts under hösten för att förankra den nya policyn. En samverkansgrupp har tagit fram koncerngemensamma rutiner för rehabilitering anpassade efter den nya rehabiliteringskedjan, som ska införas 2009. Insikt Lantmännen genomför regelbundet medarbetarundersökningar. Planering av nästkommande undersökning har pågått under 2008 för att kunna genomföras första kvartalet 2009. Förbättringsarbete Varje chefs uppdrag är att löpande förbättra och utveckla sin verksamhet. Detta innebär att planera, genomföra och följa upp förbättringsaktiviteter. I varje affärsområde och gemensam funktion definieras årligen huvudaktiviteter, som är de högst prioriterade aktiviteterna för kommande år. Förbättringsaktiviteterna dokumenteras, drivs och följs upp i IT-verktyget Action. Projektarbete Lantmännens förändringsarbete drivs i stora delar i projektform. För att höja kvaliteten i våra projekt och därmed öka förändringstempot erbjuds utbildningar för projektledare, för beställare och styrgrupper. Dessa har genomförts löpande under året. Utbildningarna fokuserar både på att ge en förståelse för Lantmännens projekt modell, det vill säga arbetssättet i projekt, men även på rollen som projektledare och styrgruppsmedlem. Under hösten har ett arbete startats för att förstärka och förbättra styrning och uppföljning av projekt. Ledarkonferenser För tredje året i rad har Lantmännen genomfört ledarmöten för koncernens samtliga chefer. Temat för årets möten var LEAD, Lantmännens uppförandekod och ”Performance Management”. Ledarmötena är en viktig del av Lantmännens ledarutveckling, där cheferna får en helhetssyn på koncernens verksamhet, möjlighet att kommunicera med koncernledningen och träffa kollegor från olika verksamheter och länder. Antal inrapporterade förbättringsaktiviteter per strategi Delstrategi 1. Skapa affärsmöjlighet för Lantmännens ägare 2. Fokus på kärnaffären 3. Ökad kostnadseffektivitet 4. Utveckla starka varumärken 5. Forskning och produktutveckling 6. Förbättra samarbetet med våra kunder 7. Hållbar utveckling 8. Medarbetare och organisation Summa Antal förbättringsaktiviteter 260 210 1 600 310 190 600 300 1 300 4 770 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 498 Medarbetare
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=6">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 6 Intressentdialog</a> En nyckel till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete är lyhördhet. Det kommer alltid att vara viktigt att föra en aktiv dialog med omvärlden för att identifiera de hållbarhetsfrågor som Lantmännen bör fokusera på. Under 2008 har en modell för intressentdialog tagits fram, för att förbättra dialogprocessen med de viktigaste intressenterna. Strategi för intressentdialog Lantmännens målsättning är en öppen och transparent kommunikation med omvärlden i fråga om hållbar utveckling. Under 2008 har en modell för intressentstrategier utarbetats. Modellen ska fungera som ett stöd i arbetet att identifiera och prioritera intressenter och att bedriva en balanserad och effektiv intressentdialog. Dialoger under 2008 Några av de mer omfattande dialoger som Lantmännen fört under 2008 har varit: ➡ Klimatmärkningen. Allt större uppmärksamhet riktas mot livsmedlens klimatpåverkan, och konsumenternas efterfrågan på en klimatmärkning av livsmedel har ökat. Lantmännen har engagerat sig i såväl övergripande diskussioner tillsammans med riksdag och miljödepartement, som i konkret arbete med att ta fram kriterier för en klimatmärkning av livsmedel. Lantmännen har deltagit i en arbetsgrupp för klimatmärkning tillsammans med andra aktörer i livsmedelsbranschen, bland annat KRAV, LRF, Scan, Milko, Skånemejerier och Jordbruksverket. ➡ Slamanvändning. Under 2008 har en dialog förts kring användningen av slam från reningsverken. Slammet innehåller stora mängder näringsämnen som härstammar från åkrarna. Att återföra dessa näringsämnen, och därigenom sluta kretsloppen, är en av de mest centrala miljöfrågorna för jordbruket. Men slammet innehåller även en del oönskade ämnen, exempelvis tung metaller. En ökad slamanvändning under 2008, i kombination med ny forskning på området, har intensifierat dialogen med intressenter som Sveriges Konsumenter i samverkan och Svenskt Vatten. Lantmännen har deltagit i projektet ReVAQ, som nu lett till ett certifieringssystem med skärpta krav för slam för att säkra kvalitén på den växtnäring som förs tillbaka till åkrarna. Sid. 54 ➡ Uppförandekoden. En dialog har förts med fackliga organisationer kring utformning och implementering av uppförandekoden. Det riktades befogad kritik mot Lantmännen att facket involverades för sent i processen, vilket medförde att de hade begränsad möjlighet att påverka koden. Synpunkterna tas med vid nästa större översyn av uppförandekoden. ➡ Medarbetarundersökningen Insikt. Lantmännen genomför en medarbetarundersökning var 18:e månad. Undersökningen är ett viktigt verktyg för att få reda på mer om medarbetarnas syn på organisationens hållbarhetsarbete. I den undersökning som ska genomföras i början av 2009 kommer även arbetet kring den nya uppförandekoden att följas upp. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 508 ➡ Hållbarhetsredovisning. Årets hållbarhetsredovisning är utformad enligt GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer nivå C, och är en åtgärd för ökad transparens och förbättrad kommunikation med intressenterna. Dialog på webben om Bra mat Lantmännen har öppnat upp för en dialog på den nya, mer konsumentinriktade hemsidan som lanserades i november 2008. Här kan besökare på hemsidan lämna kommentarer och synpunkter på den nya satsningen kring Bra mat, och även få svar på sina frågor kring Lantmännens hållbarhetsarbete. www.lantmannen.se Utvecklad intressentdialog under 2009 Ett strategiskt mål är att utveckla intressentdialogen under 2009. Under det kommande året ska Lantmännen starta upp ett flertal proaktiva dialoger med prioriterade intressentgrupper. Syftet är bland annat att i större utsträckning etablera öppen dialog med strategiska intressenter. Intressentdialog
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=7">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 7 Hållbar affärsut</a> veckling Lantmännens verksamhet skapar värden åt många olika aktörer såsom ägare, anställda och kunder. För att vara långsiktigt hållbar måste alla medarbetare i organisationen tänka hållbarhet och se det som en integrerad del av verksamheten. d Ekonomiskt perspektiv på hållbarhetsfrågorna Det är viktigt att alla åtgärder kring hållbar utveckling är lönsamma. Varje åtgärd ska gå att motivera i någon eller några av de lönsamhetsperspektiv som beskrivs nedan. ➡ Bidrar detta till nya affärstillfällen och därigenom ökade intäkter? ➡ Stärker detta Lantmännens varumärke på längre sikt? ➡ Minskar detta kostnaderna i verksamheten? ➡ Minskar detta den framtida risken? Lantmännens strategier för långsiktig lönsamhet är att bygga ett starkt varumärke genom ansvarstagande från jord till bord. Forskning och utveckling mot hållbarhet Att arbeta mot en hållbar verksamhet – miljömässigt, ekonomiskt och socialt – kräver att man är lyhörd och innovativ vad gäller arbetssätt och produktutveckling. Forskning och utveckling inom Lantmännen spelar en viktig roll. Via Lantmännens affärsområden och olika nätverk, konsumentundersökningar och intressentdialoger får Lantmännens olika utvecklingsavdelningar signaler om vad ny forskning visar och vilken mat konsumenterna vill ha. Under 2008 har ett av de viktigaste projekten på hållbarhetsområdet varit framtagandet av klimat deklarationer för sex produkter. Lantmännens ekonomiska intressenter och bidrag till samhället För Lantmännens långsiktiga lönsamhet och överlevnad är det absolut nödvändigt att genererade värden från affärsverksamheten kommer centrala intressenter och samhället tillgodo. Lantmännen bidrar även till samhället genom exempelvis; ➡ skapa arbetstillfällen ➡ bedriva forskning ➡ bedriva aktivt miljöarbete ➡ kompetensutveckla personalen. Ekonomiskt värde som skapas för Lantmännens ekonomiska intressenter MSEK Kunder – Nettoomsättning Anställda – Personalkostnader Ägare – Insatsutdelning och insatsemission1 Leverantörer – Kostnad för inköp av varor och tjänster Staten – Betalda skatter 1 Styrelsens förslag 2008 Krav på barnmat ledde till Lantmännen Den tyska barnmatstillverkaren HIPP önskade ekologiskt äggpulver till sin barnmat och vände sig till en svensk äggpulvertillverkare. HIPP:s krav på ekologiska råvaror och spårbarhet i livsmedelskedjan ledde hela vägen tillbaka till Lantmännen Lantbruk som tillverkar det ekologiska fodret till äggproducenterna. Under 2008 genom- förde HIPP revisioner av Lantmännens foderfabrik för att säkerställa att kraven på fodren uppnåddes, och revisorerna var mycket nöjda med resultatet. Detta är ett exempel på ett affärstillfälle för Lantmännen som skapades tack vare att hållbarhetsarbetet prioriterats och kunderna erbjuds miljöanpassade och spårbara produkter. Genererat värde 2008 42 868 2007 35 989 6 053 167 34 625 219 5 913 201 28 370 52 n Distribuerat värde 2008 2007 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 518 Hållbar affärsutveckling r A t n n s a t r ä e l l d e a e Ä a g t a S r e t n r K u e L v ö e r
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=8">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 8 Nya affärsmöjlig</a> heter Att vara lyhörd för samhällets värderingar och konsumenternas preferenser är en nyckelfråga för affärsmässig framgång. Social och miljömässig hänsyn kommer att vara självklarheter i framtidens livsmedelsproduktion. Arbetet för en hållbar livsmedelsproduktion är av stor betydelse för Lantmännens affärsmöjligheter. Klimateffekter Att klimatet håller på att förändras beroende på människans påverkan råder inte längre några tvivel om. Men hur fort det kommer att gå, och vilka konsekvenserna kommer att bli, är ännu osäkert. Lantmännen behöver förbereda verksamheten på förändrade produktionsvillkor i livsmedelskedjan. Effekter av ett ändrat klimat Det är svårt att förutse hur jordens ekosystem kommer att reagera på en global uppvärmning, men några effekter på jordbruket kan relativt säkert förutses: ➡ Torrare klimat ger lägre jordbruksproduktion på grund av vattenbrist. ➡ Större risk för missväxt på grund av fler oväder, fler skadegörare och växtsjukdomar. ➡ Varmare klimat kan lokalt ge större jordbruksproduktion av grödor såsom potatis, vall och majs Potentiella ekonomiska konsekvenser Lantmännens ekonomiska verklighet är beroende av jordens klimat och dess påverkan på odlingsförutsättningarna. Några potentiella ekonomiska konsekvenser av ett förändrat klimat är: ➡ Stigande priser och ojämn tillgång på livsmedelsråvaror till produktionen. ➡ Högre pris på fossila bränslen. ➡ Snabbt förändrade kundkrav, mot produkter med låg klimatpåverkan. ➡ Ökad konkurrenskraft för Lantmännen genom den djupa kunskapen om hållbara odlingssystem. Helhetsgrepp på klimatfrågan Lantmännens möjlighet att påverka livsmedelsproduktionen i alla led från jord till bord blir särskilt värdefull när det gäller viktiga och komplexa frågor som klimatpåverkande utsläpp och klimatförändringar. Lantmännens hållbarhetsarbete omfattar en rad olika åtgärder i alla led som syftar till att minska de klimatpåverkande utsläppen: ➡ Kartläggning av produkternas klimatpåverkan, som hittills genomförts på de flesta foderprodukter och sex livsmedelsprodukter ➡ Deltagande i branschsamarbete för framtagande av klimatmärkning av livsmedel. ➡ Lantmännens bioenergiprodukter kommer att minska koldioxidutsläppen med cirka 1 miljon ton per år när den nya etanolfabriken är i drift 2009. Etiska krav en förutsättning för affärerna Lantmännen Unibake får allt fler krav från kunder på att möta deras standarder för hållbarhet. I februari 2008 genomfördes en tredjepartsrevision på Unibakes anläggning. En större kund hade utifrån sina etiska riktlinjer formulerat krav kring arbetsmiljön och de anställdas villkor hos sina leverantörer. Efter revisionen fick Unibake en rapport från revisorn med mindre avvikelser som fram kommit. Åtgärder vidtogs sedan för att direkt komma tillrätta med avvikelserna och kunden har fortsatt förtroende för Lantmännens hållbarhetsarbete. Några exempel på de aspekter som granskades vid revisionen: ➡ Fungerande nödbelysning vid händelse av nödsituation, utrymning etc. ➡ Förbandsmaterial ska finnas tillgängligt om en arbetsplatsolycka inträffar. ➡ Förbättrad statistik kring sjukskrivningar och personalomsättning. ➡ Uppdaterade anställningsavtal. ➡ Avtal med underleverantörer och avtalsenliga löner. ➡ Arbetsrotation i vissa delar av produktionen för att förbättra arbetsmiljön. Kunderna ställer i allt större omfattning ”skarpa” krav, och Lantmännen kan för lora affären om inte kraven tillgodoses. ➡ Mer hållbara transporter genom förbättringsarbetet GreenLine med målet att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2010. ➡ Energieffektiviseringsarbetet med målet att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2011. Kommande arbete Under 2009 kommer Lantmännen att genomföra en utredning för att närmare studera de affärsmässiga konsekvenser som klimatförändringarna har för koncernen. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 528 Hållbar affärsutveckling
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=9">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 9 Ansvar från jord</a> till bord Växtförädling – forskning och sortframställning Svalöf Weibull Odling Lantmännen Lantbruk, Lantmännen Maskin Lagring i silo Lantmännen Lantbruk Kvarn/Foderfabrik Lantmännen Cerealia/ Lantmännen Lantbruk Förädling Lantmännen Unibake, Lantmännen Cerealia, Lantmännen Kronfågel Lantmännen Invest Produkter till konsument Bröd, Pasta, Gryn, Kyckling, Färdig mat, Hund- och kattmat Åkermarkens möjligheter är utgångspunkten för Lantmännens hela verksamhet. Lantmännens uppdrag är att utveckla och förädla åkermarkens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Resultatet av detta är det som Lantmännen definierar som Bra mat. Lantmännens styrka ligger i att ha verksamhet i hela kedjan, från jord till bord. Det skapar goda möjligheter att producera sund och säker mat på ett ansvarsfullt sätt. Primär grön Kickfärg PMS Process Cyan 100/0/0/0 PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 Komplementfärger 35/0/0/0 65/0/0/0 100/0/0/0 0/6/6/12 PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey CMYK 10% - 90% svart Stora utmaningar i livsmedelsproduktionen Ansvar för hela kedjan från jord till bord skapar goda möjligheter att hantera de största utmaningarna inom livsmedelsproduktionen. Några viktiga frågor som Lantmännen möter idag är: Minskar verksamhetens och produkternas klimatpåverkan tillräckligt snabbt? Odlas spannmålen och andra råvaror som soja och palmolja på ett hållbart sätt? Minskas påverkan på övergödningen? Säkerställs att uppförandekoden följs inom Lantmännen och hos leverantörerna? Bedrivs en ansvarsfull utveckling av genteknik? Återförs växtnäringen till åkermarken på ett säkert sätt? Utvecklas hälsosamma livsmedel? Bidrar Lantmännen till en giftfri miljö? Åkermarken – värdefull och hotad Den globala efterfrågan på livsmedel stiger i takt med befolkningsökningen och höjd levnadsstandard. Prognoser pekar på att efterfrågan på spannmål kommer att fortsätta öka globalt. Klimatforskning visar att extrema vädersituationer blir vanligare vilket ökar risken för helt eller delvis förlorade skördar. Andra hot mot livsmedelsproduktion är minskad tillgång på färskvatten och ökenspridning. Biologisk mångfald är en förutsättning för hög produktivitet i jordbruket men kortsiktiga brukningsmetoder leder till utarmning av mångfalden. I Sverige hotas även åkermarken av exempelvis undanträngning från bebyggelse, marknära ozon, oönskad spridning av metaller och organiska miljögifter. Att upprätthålla jordens förmåga att producera livsmedel med hög avkastning är en viktig framtidsfråga. Lantmännen har ett stort ansvar för att göra livsmedelsproduktionen hållbar. Lantmännens löfte till konsumenten Konsumenternas krav och förväntningar på livsmedelsföretagens ansvar ökar. Kraven är att maten ska produceras energisnålt, hygieniskt och med minsta möjliga kemikalieanvändning. Maten ska helst vara närodlad och främja biologisk Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 538 mångfald. Djuromsorg och djurhälsa ska vara god och livsmedelssäkerheten hög. Förväntningarna är hälsosam, god och färsk mat på tallriken. Lantmännens löfte till konsumenten är att förenkla vardagen, garantera trygghet och minska tiden för att sätta sig in i matfrågor. Det ska vara lätt att välja Bra mat. PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C 0/18/30/28 0/50/60/56 12/22/0/0 25/45/0/0 45/75/0/0 Andel ekologiska produkter i Lantmännens sortiment % Utsäde Foder Spannmål Livsmedel Konventionellt 94 96 97 98 Ekologiskt 6 4 3 2 Den konventionella odlingsformen är fortfarande dominerande. Den ekologiska andelen på marknaden ökar dock i hela livsmedelskedjan. Ansvar från jord till bord
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=10">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 10 Ansvar från jor</a> d till bord Jord – hållbar odling Lantmännen Lantbruk är en betydande aktör på den svenska spannmålsmarknaden och är dessutom en ledande leverantör av utsäde, växtnäring, foder och andra insatsvaror till lantbruket i Sverige. Sammantaget innebär detta ett stort ansvar för att bidra till ett mer hållbart bruk av svensk åkermark. Lantmännen Lantbruk har många leverantörer, allt från spannmålsodlare i Sverige till multinationella kemiföretag. Ekologisk och konventionell odling Lantmännens ansvar är att bidra med produktutveckling och kompetens för att utveckla odling och djuruppfödning i hållbar riktning. Lantmännen Lantbruk har också produktansvar gentemot lantbrukarna. Det finns flera vägar mot ett hållbart jordbruk, där olika odlingsmetoder på skilda sätt kan bidra till minskad miljöbelastning. Lantmännen Lantbruk hanterar produkter från både konventionell och ekologisk produktion och medverkar i arbetet med att utveckla odlingsformerna mot ökad hållbarhet. Läs mer om konventionell och ekologisk odling på www.lantmannen.com Stöd till lantbrukarnas hållbarhetsarbete Optimerad kvävegödsling Lantmännen utvecklar ny teknik och ger rådgivning för optimerad användning av växtskydd och växtnäring i odlingen. Försäljningen av Yara N-Sensor, en 10 12 0 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 NKI Mål Andel alternativt behandlat utsäde % 10 20 30 40 50 60 0 2005 2006 2007 2008 Betningsbehovet var lågt i vårsäd för 2008 års skörd, varför andelen alternativt behandlat utsäde minskade. MMI 10 12 6 8 Mål Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 548 10 12 6 8 teknik för anpassad dosering av kvävegödselmedel, har utvecklats mycket positivt. Det finns 50 utrusningar i landet och de betraktas som standard för ekonomisk och miljöanpassad gödsling på större växtodlingsföretag. Nya produkter ger lägre miljöpåverkan I Lantmännens sortiment ingår ekologiskt odlat utsäde för flertalet grödor, samt gödselmedel och andra insatsmedel godkända för ekologisk produktion. Under 2008 har sortimentet av ekologiska vallfröblandningar utökats. Arealen med ekologisk vallfröproduktion har ökat stadigt. Under 2008 blev Sverige för första gången världens största producent av ekologiskt vallfrö. Det nya foderkornet SW Mitja har under 2008 visat ge överlägsen avkastning båda i norra Sverige och längre söderut. Det har medfört effektivare användning av både växtnäring och växtskydd. Ett annat exempel är Lantmännen Lantbruks försäljning av alternativt behandlat utsäde. 10 12 0 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 NKI Mål Kadmium i mineralgödsel ppm 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 10 12 0 2 4 6 8 REVAQ – nytt certifieringssystem för avloppsslam Fosfor är ett viktigt näringsämne för växter. Fosfor är också en begränsad och ändlig resurs. Via skörd, livsmedel samt urin och fekalier hamnar fosforn slutligen i reningsverkens slam. Slammet innehåller förutom växtnäring också oönskade ämnen som kommit via avloppet. Att återföra växtnäringen utan risk och utan ökade halter av de oönskade ämnena i åkermarken är en central hållbarhetsfråga. Resurshållning med fosfor är en viktig fråga och Lantmännen har deltagit aktivt i flera processer och projekt för 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 NKI Mål Andel Premiumspannmål % 10 11 12 2005 2006 2007 Andelen Cdbelastade P/PKprodukter har minskat i användning. MMI Mål Jord – hållbar odling 10 12 6 8 2008 6 7 8 9 2006 2007 2008 I Premium ingår konventionellt odlad spannmål med speciella kundkrav. MMI Mål
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=11">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 11 Lantmännens def</a> inition av hållbar odling: ➡ Brukningsmetoderna inte systematiskt försämrar den biologiska mångfalden och bibehåller åkermarkens bördighet ➡ Näringsläckaget från åkermarken inte leder till övergödning och försurning ➡ Tungmetaller och oönskade organiska ämnen inte ökar i koncentration i åkermarken och att odlingen resulterar i säkra livsmedel ➡ Bidrar inte till negativ klimatpåverkan ➡ Brukningsmetoderna ökar markens bördighet ➡ Växtnäringsämnen återcirkuleras ➡ Odlingsmetoden är långsiktigt ekonomiskt lönsam ➡ Goda arbetsvillkor kan upprätthållas hos odlarna smittskydd. Lantmännen är positiva till att slamanvändningen regleras och kontrolleras hårdare än idag för att långsiktigt nå en hållbar återföring av växtnäring från livsmedel, urin och fekalier. Lantmännen vill se en skärpning av regelverket med tydligare gränsvärden i förbättringsarbetet och att ett oberoende vetenskapligt råd värderar risker och insatser i den planerade processen. Under 2005-2008 har Lantmännen att föra frågan framåt. Arbetet med att förbättra kvalitén hos avloppsslam från reningsverk drevs 2002-2007 i projektet ReVAQ. Erfarenheterna har tagits tillvara när ett nytt certifieringssystem för de kommunala reningsverken skapades under 2008, nu kallat REVAQ. Slam från ett REVAQ-certifierat reningsverk ska följa ett förbättringsarbete avseende innehåll av oönskade ämnen som tungmetaller. Det ställer också krav på full spårbarhet och garanterar ett fullgott 10 12 0 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 NKI Mål Andel svensk foderråvara % 50 52 54 56 58 60 Lantbruk tagit fram en restproduktspolicy som kräver certifiering som grundnivå av de restprodukter som ska användas som gödselmedel. Biprodukter från biobränslen, som etanol och biogas samt även avloppsslam som klarar uppsatta gränsvärden för REVAQ, är exempel på restprodukter som kan bidra till ett ökat kretslopp av växtnäring. Policyn är anpassad till de tre marknadskoncepten för spannmål; Standard, Premium och Eko. Den möjliggör att på 10 12 0 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 NKI Mål Andel ekologiskt spannmål % 2005 2006 2007 2008 Ökningen av importråvara beror främst på ändrade prisnivåer och att fler lantbrukare valt att köpa soja och blanda eget foder. MMI 10 12 6 8 Mål Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 558 10 12 6 8 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 ett kvalitetssäkrat sätt möta de krav som ställs på spannmålsråvaran. Klimatvärdering av foder Lantmännen Lantbruk erbjuder sina kunder ”beräknat klimatvärde” för de flesta foderprodukter. Klimatvärdet – angett i koldioxidekvivalenter per kilo foder – beräknas utifrån en kartläggning av koldioxidutsläppen från odling och transport av foderråvarorna samt i tillverkningen. Denna klimatvärdering kommer att användas för att sätta mätbara mål för minskad klimatpåverkan från fodren och ger Lantmännen Lantbruk ett verktyg att styra foderutvecklingen mot mer klimatsmarta produkter. Det utgör också ett underlag till livsmedelsindustrin för att kunna klimatmärka livsmedel. I november 2008 introducerades beräknat klimatvärde för samtliga Lantmännen Lantbruks standardfoder och under 2009 kommer arbetet 10 12 0 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 NKI Mål Andel ekologiskt foder % 2005 2006 2007 Minskningen beror främst på svåra skördeförhållanden 2008. MMI Mål Jord – hållbar odling 10 12 6 8 2008 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2006 2007 2008 Efterfrågan på ekologiskt foder ökar, vilket är en förutsättning för ökad ekologisk animalieproduktion. MMI Mål
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=12">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 12 fortsätta för a</a> tt beräkna klimatvärde även på tillskottsfoder. Kundnära foderutveckling med hälsa i fokus Ett exempel på hur arbetet med kundnära foderutveckling ger resultat är det samarbete som Lantmännen Lantbruk har med ägg packerier, forskare och företag för att ta fram unika ägg anpassade till olika mark nader. Vilket foder hönsen utfodras med påverkar kvalité och innehåll i de ägg hönsen värper avseende till exempel fettsyrasammansättning, antioxidanter, selen och E-vitamin. Genteknik Svalöf Weibull har sedan många år ett kvalitetssäkringsprogram för GMO (genmodifierad organism), detta för att säkerställa att konventionella utsädesprodukter är fria från GMO. Under 2008 har en revision av programmet påbörjats för att ytterligare minska risken för oavsiktlig inblandning. Avsikten med det reviderade programmet är bland annat att involvera fler nyckelpersoner i olika avdelningar samt att sprida information om Lantmännens kontrollprogram. Hållbarhetskriterier för sojaoch palmolja En majoritet av de råvaror som används i Lantmännens livsmedelstillverkning är odlade i norra Europa. Några av undantagen är sojabönor och oljepalm som är viktiga insatsmedel i flera led i livsmedelskedjan. Lantmännen använder sojabönor och oljepalm både i produktionen av djurfoder och i livsmedelsproduktionen. Tyvärr har den stora efterfrågan medfört att odlingen ibland sker under förhållanden som skadar ekosystem och exploaterar arbetskraft på ett otillbörligt sätt. Ett första tydligt steg mot hållbar- hetscertifierad soja är att Lantmännen Lantbruk under 2009 endast kommer att handla med företag som deltar i internationella rundabordssamtal för uthållig sojaproduktion. Inom två år efter att internationella kriterier fastställts för hållbar soja, ska 50 procent av Lantmännens inköp uppfylla dessa. En internationell certifiering av palmoljeproduktion har tagits fram under 2008 och den första certifierade palmoljan har levererats. Målsättningen är att inom två år använda palm oljeprodukter från certifierade odlingar i Lantmännens produkter. Fortsatt utveckling av biologiska behandlingsmetoder för utsäde Tack vare det försäljningsgenombrott som biologiska behandlingsmetoder för utsäde haft, satsar Lantmännen stort på utveckling av nya biologiska produkter inom ramen för forskningsprogrammet MASE. I årets storskaliga försök med ärtor har resultaten varit mycket positiva. 400 ha ärter har behandlats med Lantmännens utvecklingsprodukt i samarbete med bland andra Findus. Resultaten var mycket goda mot flera svampsjukdomar och med en skördeökning på 5 procent i medeltal. Utvecklingsarbetet är intensivt för att kunna erbjuda fler applikationer till olika grödor. Fossil energi i odlingen Råvaran till Lantmännens egenproducerade produkter är förnybar då det till stor del utgörs av spannmål. Spannmålsodling kräver betydande insatser av fossil energi, främst i form av dieselolja, men det saknas idag förnybara alternativ. Det är därför en viktig men svår utmaning att utveckla odlingen i hållbar riktning. Den spannmål som används i Lantmännens totala verksamhet under 2008 förbrukade fossila bränslen i odlingsledet motsvarande cirka 150 000 kubikmeter dieselolja. Växtskyddsprodukter Som aktör på marknaden för växtskyddsprodukter har Lantmännen ett ansvar att bidra till utvecklingen av hållbara växtskyddsmetoder. En viktig del av detta arbete är den nya växtskyddspolicy som togs fram under 2008. Syftet är att ytterligare minska miljö- och hälsoriskerna vid användningen av växtskyddsmedel och samtidigt förbättra lönsamheten hos odlarna. Pågående åtgärdsprogram för hållbar odling ➡Lantmännen ska ta fram metod för att kunna erbjuda och marknadsföra klimatberäknad spannmål. ➡ Till 2009 är målet att 100 procent av foderprodukterna ska klimatmärkas på produktbladet. Märkningen ska visa hur mycket koldioxid som släppts ut totalt från odling och transport av råvarorna samt tillverkning av fodret. ➡50 procent av Lantmännens inköpta soja ska inom två år efter att kriterier för hållbarhet fastställts uppfylla dessa. ➡Lantmännens egenproducerade bruksutsäde av vårsådd spannmål ska behandlas med icke-kemiska metoder. Återstående utmaningar ➡Utveckla strategin för hållbar användning av växtnäring för att minska problemen med övergödning. ➡Utveckla strategin för hållbar användning av växtskydd för att minska riskerna med kemikalierester. ➡Vidareutveckla arbetet mot hållbara proteinfoderråvaror för att säkerställa kraven på att miljö och sociala villkor uppfylls. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 568 Jord – hållbar odling
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=13">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 13 Ansvar från jor</a> d till bord Transporter Lantmännen står idag för 1 procent av alla lastbilstransporter i Sverige varje år. Det är nästan 9 miljoner ton gods som förflyttas inom Lantmännens verksamhet. Arbetet för mer hållbara transporter samlas under namnet GreenLine, och målet är att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2010. Mer hållbar logistik efterfrågas För att binda samman kedjan från jord till bord krävs transporter. Lantmännen är en stor köpare av transporttjänster och ansvarar därför tillsammans med transportleverantörer och ägare av infrastruktur för att utveckla hållbara logistiklösningar. Miljöfrågorna är en viktig del av transportsektorns hållbarhetsarbete, framförallt genom den klimatpåverkan transporterna har. Men en hållbar logistik tar också hänsyn till hälsa och säkerhet hos de som berörs av transporterna. Efterfrågan ökar hos kunderna på mer hållbar logistik. Flera av Lantmännens större kunder har tydligt uttalade klimatmål, där transporterna har stor betydelse för att nå målet. Lantmännen har idag en bra dialog med sina leverantörer av transporter och ett nära samarbete för att uppnå en mer hållbar logistik. Lantmännens mål: 20 procent lägre koldioxidutsläpp Lantmännens målsättning är att minska koldioxidutsläppen från godstransporter Lantmännens riktlinjer för hållbara transporter Lantmännen strävar efter att utveckla mer hållbara logistiklösningar som minskar miljöpåverkan, höjer transportsäkerheten och optimerar resursförbrukningen. När fler likvärdiga alternativ finns, ekonomiskt och kvalitetsmässigt, ska transportsättet med minst miljöpåverkan väljas. med 20 procent till år 2010. Det motsvarar 16 100 ton som alla delar inom koncernen ska bidra till att reducera. Varje affärsområde inom Lantmännen formulerar egna mål och handlingsplaner för sina logistiklösningar utifrån det övergripande koldioxidmålet. GreenLine – pilotprojektet fortsätter 2007 startade pilotprojektet GreenLine inom Lantmännen, med syfte att göra transporterna mer hållbara och målet att minska koldioxidutsläppen med 730 ton. Samtidigt skulle transporterna bli mer ekonomiska, mer trafiksäkra och ge bättre arbetsmiljö för chaufförerna. Projektet bestod av två delprojekt; Lastbilstransporter och Järnvägstransporter. De delar av projektet som genom- fördes som planerat uppnådde större koldioxidreduktioner än väntat och då främst genom satsningen på Ecodriving, förbättrad fyllnadsgrad och ändrad transportfrekvens. Bränsleförbrukningen per ton levererad vara har under projektet minskat med 7 procent jämfört med samma period året innan, vilket innebär att det uppsatta målet på Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 578 10 procent minskad bränsleförbrukning nästan uppnåtts. Genom att använda de erfarenheter som gjorts under pilotprojektet i större skala, är sannolikheten stor att större besparingar kan nås. En annan viktig del av GreenLine- projektet är att lägga över en större andel transport på järnväg. Idag sker endast 1 procent av Lantmännens godstransporter med tåg. Erfarenheter från pilotprojektet är att det krävs större investeringar i upprustning av järnväg för detta. I utvärderingen som gjordes med chaufförerna, var en majoritet positiva till trafiksäkerhetsåtgärderna. Inom ramen för GreenLine kommer därför Insatser för minskning av CO2 Förbättringsaktivitet Sparsam körning och förbättrad fyllnadsgrad Ersatt lastbil med båt Ersatt lastbil med järnväg Total reducering 2008 Bil, sjö, järnväg 1 706 ton 80 ton 809 ton 2 595 ton Transporter
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=14">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 14 Inom Projekt Gr</a> eenLine arrangerades en tävling i EcoDriving och lycklig vinnare blev Mattias Bergström. säkerhetsaspekter som alkolås och trafiksäkerhetsutbildning att finnas med. GreenLine nytt samlingsnamn för hållbar logistik Lantmännen använder GreenLine som paraply för samtliga åtgärder och satsningar för en mer hållbar logistik inom koncernen. GreenLine kan ses som ett antal steg mot mer hållbara logistiklösningar. De första stegen består främst av åtgärder som bättre planering avseende produktion och transport, Heavy EcoDriving, ökad fyllnadsgrad, trafiksäkerhetsutbildningar, installation av alkolås och uppföljning av bränsleförbrukning i fordonsdator. De senare stegen innebär bland annat övergång till alter nativa bränslen samt övergång till större del järnvägs- och båttransporter. Målet är att de åtgärder som vidtogs för vägtransporterna inom pilotprojektet ska implementeras på samtliga affärsområden under 2009. Det innebär att ytterligare 80-90 lastbilar, därav samtliga Lantmännen Lantbruks kontrakterade transporter, ska köras enligt GreenLinemodellen. Klimatintyg för tredje året För tredje året i rad har Lantmännen Cerealia (tidigare Lantmännen Mills) i Sverige tagit emot Green Cargos klimatintyg. Motiveringen lyder: ”För sitt arbete med att kontrollera de egna transporternas klimatpåverkan tilldelas nu livsmedelsproducenten Lantmännen Mills Green Cargos Klimatintyg”. För att erhålla Green Cargos Klimat intyg får transporternas utsläpp inte överstiga tio gram koldioxid per tonkilometer. För att klara gränsen måste huvuddelen av transporterna ske på järnväg, med tåg som drivs med el från förnybara källor. Lantmännen Cerealia är ett av 24 företag som tilldelades klimatintyget 2008. Sjöfartsutredning Under 2009 kommer en utredning av Lantmännens sjöfartstransporter att slutföras. Utredningen ska utifrån en kartläggning av sjötransporter identifiera potentiella miljöförbättringar genom ökad övergång från vägtransporter. Pågående åtgärdsprogram för transporter ➡Öka andelen transporter på sjö och järnväg från 1 procent till 3 procent till 2011 . ➡Fortsatt arbete för ökad transporteffektivitet. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 588 Återstående utmaningar ➡Fortsatt arbete mot hållbara transporter för att minska miljöbelastningen, samt förbättra trafiksäkerheten och arbetsmiljön för förarna. Transporter
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=15">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 15 Ansvar från jor</a> d till bord Förädling – hållbara livsmedel Konsumenterna prioriterar alltmer säkra, hälsosamma och miljöanpassade livsmedel. För att som konsument kunna göra medvetna val krävs information. Under 2008 har ett viktigt steg tagits genom de första klimatdeklarerade produkterna. Brett ansvar i förädlingsledet I Lantmännens förädlingsanläggningar, som kvarnar, bagerier, foder- och etanol fabriker samt slakterier, förädlas råvarorna till livsmedel, foder och energi. I den egna verksamheten innefattas till exempel ansvar för arbetsförhållanden för egen personal och för att löpande minska miljöpåverkan från verksamheten. De livsmedel Lantmännen produce- rar ska vara säkra för slutkonsumenten. När det gäller ansvar för produkterna innefattas ett ansvar för att utveckla produkter som tillför kunderna värde i form av hälsa, bekvämlighet och njutning. Säkrare mat Lantmännen har under många år arbetat för att utveckla säkra produkter. All produktion inom Lantmännen av Priser och utmärkelser under 2008 Lantmännens ITprojekt inom transportadministration, TAprojektet, vann första pris i den årliga utmärkelsen av Hållbara ITprojekt som arrangeras av tidningen CIO Sweden. Juryns motivering var: ”Ett ambitiöst projekt, som ger såväl miljömässiga som ekonomiska vinster. Dessutom har det potential att utvecklas vidare till att bidra med klimatinformation kring olika matslag. Denna lösning har därmed vad vi kallar för en hög ”low carbon feedback potential”. ➡Snabbmatkedjan ”Gooh!” vann i november 2008 första priset i snabbmatstävlingen ”Klara Färdiga Fisk”. Idén med ”Gooh” är att ge fler möjlighet att äta gott, hälsosamt och vällagat till rimliga priser. Många av rätterna är nyckelhålsmärkta och har lågt GI-värde. ➡För tredje året i rad har Lantmännen Cerealia (tidigare Lantmännen Mills) i Sverige tagit emot Green Cargos klimatintyg. För att erhålla Green Cargos Klimatintyg får transporternas utsläpp inte överstiga tio gram koldioxid per tonkilometer. ➡Anna Elgh, varuflödesdirektör på Lantmännen, var en av fyra nominerade till Näringslivets Miljöchefers utmärkelse ”Årets Miljöledare” 2008. Anna Elgh nominerades för att ha genomfört ett omfattande förändringsarbete av koncernens logistikarbete där hon på ett tydligt sätt integrerat hållbarhet som en bärande del av verksamhetsidén. ➡Fyra av Lantmännens produkter är nominerade till ToppHälsa-priset 2008, en tävling som genomförs av tidningen ToppHälsa. GoGreen är nominerat i två klasser; dels Årets ToppMat med färdigröror i olika smaker, dels Årets ToppMejeri med mellanmålet Soygurt. Schul stad och AXA är konkurrenter i klassen Årets ToppBröd, där Schulstad är nominerat med Skovman och AXA Kornkammaren med sin Lantbrödsmix med valnötter. livsmedel och foder kontrolleras utifrån höga kvalitets- och hygienkrav. Samtliga livsmedelsproducerande anläggningar ska vara certifierade enligt internationell standard för livsmedelssäkerhet, exempelvis ISO 22000. Det innebär att livsmedelssäkerheten revideras av tredje part. Nya anläggningar ska vara certifierade inom 2 år. Utbildning i ekologisk bakning Trots att intresset för ekologiska produkter vuxit kraftigt så har antalet KRAVcertifierade bagare inte ökat. Bagerierna köper allt oftare ekologiskt mjöl, men kan inte sälja sitt bröd som ekologiskt när de själva inte är certifierade. En vanlig missuppfattning är att det är dyrt och krångligt att bli certifierad bagare, vilket inte behöver vara sant. Därför har Lantmännen Cerealia erbjudit sina kunder en utbildningsdag i ekologiskt bakning och certifiering. Kursmaterialet är framtaget i samarbete med KRAV och Aranea. Utbildningen arrangerades i fem städer under oktober och november 2008. Hårda krav på kycklinguppfödning God djuretik är en viktig fråga för många konsumenter. Lantmännen Kronfågel Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 598 Förädling – hållbara livsmedel
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=16">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 16 arbetar för en </a> etiskt riktig hantering av levande djur i enlighet med Svensk Fågels djuromsorgsprogram. Det innebär bland annat att: ➡Kycklingen går fritt i stallet på golv med halm eller kutterspån. ➡Stor vikt läggs vid att djuren transporteras på ett bra sätt. ➡God omsorg om djuren, en noggrann kontroll i alla led och en varsam hantering är grunden i arbetet. Lantmännen Kronfågels anläggningar i Valla och Kristianstad har under året certifierats enligt BRC ver.5 2008. Certifieringen är en internationell standard för effektiv styrning av hygien och kvalitet i livsmedelsföretag. Kronfågel i Sverige för en löpande dialog med avelsföretagen kring benproblem i kyckling. Benproblemen kan påverkas av olika faktorer som ras, foder och miljö. Lantmännen arbetar kontinuerligt med att kontrollera, åtgärda och följa upp leverantörernas arbete kring detta, och tar löpande del av de senaste forskningsresultat som kommer fram på området. 10 12 0 2 4 6 8 Ekologisk kycklingproduktion nu en del av Lantmännen Under 2008 förvärvade Lantmännen en del av Bosarpskyckling AB, och tog därmed steget in i den ekologiska kycklingproduktionen. Bosarpskyckling är den enda ekologiska kycklingproducenten i Sverige och står för 0,1 procent av den totala kycklingmarknaden i Sverige. Mål 10 12 0 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 NKI Målsättningen med Lantmännens köp är att förbättra möjligheterna till expansion och etablering av fler uppfödare. Hälsa i fokus för produktutveckling Lantmännen utvecklar hälsosamma livsmedel. Lantmännen FoU utgör en brygga mellan forskning och produktutveckling i livsmedelsproduktionen. Under 2008 lanserades flera nya hälsosamma produkter. Ett projekt som inleddes under 2007 var att ta fram en hälsosam nordisk kost och undersöka hur den påverkar kolesterolet samt motverkar riskerna för hjärtsjukdom. Hypotesen var att den nordiska maten, rätt sammansatt, kan ha viktiga hälsovärden på samma sätt som medelhavskosten. Fullkorn, rapsolja, fet fisk, kyckling, rotfrukter och bär är några livsmedel som ingår i den nordiska kosten. s. 14 Lantmännens livsmedel ska vara så fria som möjligt från tillsatser, och översyn av användningen sker löpande. Under 2008 togs smakförstärkaren E 621, natriumglutamat, bort ur samtliga produkter i Lantmännen Kronfågels sortiment. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 MMI Mål Försäljningsandel ekologiska livsmedel, Lantmännen % 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Pågående åtgärdsprogram för förädling ➡ Aktivt deltaga i livsmedelsbranschens arbete med klimatmärkningssystemet. ➡Klimatdeklarera 20 livsmedelsprodukter till 2009. ➡Fasa ut transfetter och azofärgämnen från alla livsmedelsprodukter. 2006 2007 2008 Ökning tack vare nya GoGreen koncept och lansering av AXA Kornkammaren i Sverige. Ägarindex Mål Primär grön Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 608 ➡Fem procents ekologiskt livsmedelssortiment 2012. ➡Innehållet i Doggys produkter följer WWF och MSC lista på godkänd fisk. Kickfärg Förädling – hållbara livsmedel PMS Process Cyan 100/0/0/0 Komplementfärger Återstående utmaningar ➡Skärpa råvarustrategierna utifrån uppförandekodens krav för att säkerställa miljömässiga och sociala villkor. ➡Skärpa råvarukraven kring de viktigaste hållbarhetsaspekterna av spannmålsodlingen till livsmedelsprodukter för minskad miljöpåverkan. ➡Starta upp förbättringsarbete för att möta kraven på förbättrad klimatprestanda för livsmedelsprodukter.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=17">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 17 Ansvar från jor</a> d till bord Förädling – hållbar energi Livsmedelskedjan från jord till bord svarar för cirka 25 procent av de globala koldioxidutsläppen. Alla i branschen har ett ansvar för att effektivisera energianvändningen och att bryta beroendet av fossila bränslen. Lantännens försäljning av bioenergiprodukter kommer efter 2009 medföra minskade koldioxidutsläpp med 1 miljon ton per år. Energipolicyn visar vägen Lantmännens energipolicy beskriver hur arbetet ska bedrivas systematiskt och långsiktigt mot en hållbar energianvändning. Varje affärsområde ska effektivisera energianvändningen och fasa ut fossila bränslen. Målet är att Lantmännens energiförbrukning ska ha minskat med 10 procent till 2011. För att nå detta mål sätts en mängd åtgärder in. Energianvändningen kartläggs och analyseras, utrustning för kontinuerlig energiuppföljning på processnivå installeras och konkreta effektiviseringsprojekt startas. Det avser åtgärder för att öka utbytet i produktionsprocesser, att minska onödig energi användning under icke produktionstid samt att uppnå hög system effektivitet vid investeringar genom att välja utrustning med en låg livscykelkostnad. Målet för 2008 var att minska Lantmännens energianvändning med 3 procent. Det uppnåddes inte, utan istället ökade den med 1,6 procent till 1,8 TWh. Dessutom ökade koldioxidutsläppen under 2008 med 6,5 procent till cirka 133 000 ton. Försämringen avseende energieffektivitet och koldioxidutsläppen beror på utveckling av mer högförädlade produkter och att planerade åtgärder för konvertering till förnybar energi inte fått genomslag ännu. För 2008 är andelen fossila energislag i Lantmännens interna energianvändning 22,1 procent (21,7). Systematisk energieffektivisering Lantmännen är starkt energiberoende i sin verksamhet och arbetar systematiskt med hållbar energianvändning. Ett viktigt verktyg är Energimyndighetens Program för Energieffektivisering (PFE). Syftet med PFE är att öka effektiviseringen av elanvändningen i företag med hög förbrukning. Sex affärsområden/ bolag, vars elanvändning uppgår till 49 procent av Lantmännens totala elanvändning i Sverige, deltar i PFE och fler planerar att ansöka om deltagande. De deltagande företagen har sammantaget effektiviserat energianvändningen med 16 procent sedan starten 2004. Bioenergi ger minskad miljöbelastning Lantmännen Energi utvecklar, producerar och marknadsför biobaserade energiprodukter såsom etanol, pellets, pulver, briketter och loggs. När Lantmännens etanolfabrik i Norrköping är i full drift 2009 kommer koldioxidutsläppen att minska med 1 miljon ton per år, vilket motsvarar nästan 2 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Växande marknad för etanol Lantmännen Agroetanol är Sveriges största producent av drivmedelsetanol. Att producera etanol av spannmål är ett viktigt steg på väg mot hållbara drivmedel i framtiden. Etanolproduktionen har flera positiva effekter. Lantmännens etanolproduktion ger en biprodukt i form av drank som gör det möjligt att avstå från 27 000 ton importerat sojaprotein till djurfoder. Andra användbara biprodukter är halm och överskottsvärme. Lantmännens etanol har 80 procent lägre klimatpåverkan jämfört med bensin. Energi – hållbarhet Index Total energieffektivitet Totalt koldioxidutsläpp 100 101,6 100 106,5 Mål 2007 2008 2012 90 80 ➡Effektivisera energiförbrukningen i anläggningar med 10 procent till 2011. ➡Minska andelen fossilbaserad energianvändning i anläggningar med 20 procent till 2012. ➡Fortsatt arbete mot hållbar energi användning för minskad klimatpåverkan. Pågående åtgärdsprogram för hållbar energianvändning Återstående utmaningar Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 618 Förädling – hållbar energi
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=18">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 18 Ansvar från jor</a> d till bord Varumärken i butik I butiken möter konsumenten Lantmännens livsmedelsprodukter. En stor del av ansvaret flyttas då över till dagligvarukedjorna, men Lantmännen har ansvaret för att ge tydlig information om ursprung och innehåll på förpackningen, så att konsumenterna kan göra medvetna val. När konsumenterna väljer produkter idag finns det tre tydliga trender: hälsa, bekvämlighet och njutning. Lantmännen arbetar för att produkterna ska möta dessa behov och samtidigt produceras på ett hållbart sätt. Konsumenttrender inom miljö och hälsa Konsumenternas intresse ökar för mat som är naturlig och ekologiskt producerad, har färre tillsatser, är enkel och lättillgänglig samt hälsosam. Konsumentundersökningar som Lantmännen gjort både internationellt och i Sverige visar att det finns en stor efterfrågan på de värden som Lantmännen står för och som samlas under vårt ansvarstagande från jord till bord. Varans väg genom kedjan Konsumenterna vill känna sig trygga med maten. Att kunna spåra produkten bakåt i tillverkningskedjan är en förutsättning för att kunna garantera ursprung och kvalité. Lantmännen arbetar ständigt med att ta ansvar för och förbättra spårbarheten hos produkterna. Det innebär att det ska vara lätt att följa varans väg genom hela kedjan, i vissa fall ända tillbaka till den enskilda gården där spannmålen odlas. Ett exempel är Lantmännen Cerealias produkt Ren Havre, som riktar sig till glutenintoleranta och därför måste vara hundraprocentigt ren från andra sädesslag. Genom att ställa höga krav på utsädet, odlarna, fältbesiktningarna och på särskilda rutiner vid kvarnarna kan havrens kvalitet garanteras. Klimatdeklarerade produkter Lantmännen vill ge konsumenten chansen att göra smarta val för klimatet. Därför arbetar Lantmännen med både klimatdeklarationer och samverkar med livsmedelsbranschen för att ta fram en klimatmärkning. Under 2008 klimatdeklarerades sex av Lantmännens produkter. Under 2009 ska Lantmännen Kronfågel arbeta för att öka antalet produkter som är klimatdeklarerade. AXA Kornkammaren – ny ekologisk serie i Sverige Lantmännen Cerealias målsättning är att öka andelen ekologiskt sortiment till 10 procent. 2008 lanserades AXA Kornkammaren i Sverige, en serie produkter baserad på ekologisk spannmål. Produkterna säljs sedan tidigare på den danska marknaden under namnet Kornkammeret och försäljningsutvecklingen har varit mycket positiv de senaste åren. Lantmännens åtgärdsprogram för varumärken i butik ➡Lansera en hel ekologisk produktlinje. ➡Öka det ekologiska livsmedelssortimentets andel av omsättningen till 5 procent år 2012. Lantmännens återstående utmaningar ➡Uppfylla konsumenternas ökade efterfrågan på tydligare ursprungsmärkning av produkter. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 628 Varumärken i butik
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=19">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 19 Ansvar från jor</a> d till bord Bord – medvetna konsumenter Lantmännens ansvar för maten slutar på bordet. Men för att fatta goda beslut för hälsan och miljön måste konsumenterna ha tillräcklig kunskap. Lantmännen kan därför bidra till en mer hållbar livsmedelskonsumtion genom att sprida kunskap och arbeta för mer medvetna konsumenter. Kunskap ger möjlighet till rätt val För ökad medvetenhet och kunskap hos konsumenterna är Lantmännens hemsida www.lantmannen.se ett viktigt verktyg. På hemsidan finns fakta och diskussioner kring hållbar livsmedelsproduktion, tillsammans med recept för bättre hälsa och matglädje. Lantmännen vill dessutom väcka frågor och driva debatt om ”givna sanningar” kring bra mat. Är till exempel ekologiskt producerade livsmedel den slutgiltiga lösningen för hållbar livsmedelsproduktion? Bättre kost med Uppladdningen Lantmännen informerar om kost och hälsa genom Uppladdningen, där kostråd skräddarsys efter olika målgruppers specifika behov, som längdskidåkning, dans, ridning och ishockey. AXA Sports Club är en av Nordens största idrottsföreningar med 38 000 medlemmar i Sverige, Norge och Danmark. Syftet med klubben är att sprida information till ungdomar, motionärer och idrottsutövare på alla nivåer om kostens betydelse för resultat och välbefinnande samt stimulera till motions- och idrottsaktiviteter. Hälsosam mat allt viktigare Under 2009 ska en nutritionspolicy tas fram. Policyn ska tydliggöra vad Lantmännen definierar som hälsosam mat och ge riktlinjer för vad produkterna ska innehålla och inte innehålla. Policyn ska baseras på en vetenskaplig bedömning av olika livsmedel och tillsatsers hälsoeffekter. Det kommande året ska Lantmännen FoU även fokusera på två egenskaper hos Lantmännens produkter; innehållet av fibrer och innehållet av antioxidanter. Det behövs ett mer vetenskapligt underlag för att tydligare kunna kommunicera med konsumenterna kring detta. Fibrer och antioxidanter är egenskaper som konsumenterna har en mycket positiv attityd till, men relativt låg kunskap om. Lantmännens åtgärdsprogram för konsumenter ➡Förse konsumenter med information för att underlätta medvetna val. ➡Sprida ”Uppladdningen” till fler målgrupper. ➡Öka kännedomen om hälsosam nordisk kost. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 638 Lantmännens återstående utmaningar ➡Intensifiera utvecklingen av miljöanpassade och resurseffektiva förpackningslösningar. Bord – medvetna konsumenter
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=20">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 20 Ansvar från jor</a> d till bord Leverantörer Det är viktigt för Lantmännen att de krav för hållbar utveckling som ställs efterföljs i hela produktionskedjan, från leverantörerna hela vägen ut till konsumenterna. Den nya koncerngemensamma uppförandekoden är ett viktigt sätt att tydliggöra dessa krav för leverantörerna. Uppförandekoden tydliggör krav Lantmännens leverantörsuppförandekod är en del av den uppförandekod som antogs under 2008. I syfte att säkerställa ett ansvarsfullt agerande beskriver denna kod de krav Lantmännen ställer på sina leverantörer. Uppförandekoden gäller Lantmännens samtliga leverantörer. Det är leverantörens ansvar att säkerställa implementering av uppförandekoden i sin verksamhet. Lantmännen förbehåller sig rätten att göra inspektioner för att försäkra sig om att uppförandekoden efterlevs. Sådana inspektioner kan komma att genomföras av en oberoende tredje part och ske oannonserat. Om leverantören avviker ifrån villkoren i uppförandekoden, och om förbättringar inte sker inom en överenskommen period, kan Lantmännen komma att avsluta det affärsmässiga samarbetet. Riskbedömning grund för revisioner Det är viktigt för Lantmännen att kraven för hållbar utveckling efterföljs i hela produktionskedjan och att Lantmännen har en öppen kommunikation med olika aktörer i denna fråga. Därför kommer Lantmännen att genomföra revisioner av Exempel på leverantörskrav ➡Miljö Leverantören ska aktivt arbeta med att minska utsläpp till luft, mark och vatten samt effektivisera sin resursanvändning. ➡Arbetsmiljö och sociala villkor Leverantören ska respektera anställdas rättighet att organisera sig i fackföreningar samt deras möjlighet till kollektiva förhandlingar. ➡Affärsetik Ingen form av korruption, mutor, penningtvätt eller olaglig konkurrens begränsning är tillåten. leverantörerna, till en början med fokus på högriskgrupperna. Lantmännen ställer i grunden samma krav på alla leverantörer. De leverantörer som inte initialt uppfyller kodens krav, ska bearbetas aktivt för att nå dit. Lantmännens åtgärdsprogram för leverantörer ➡Föra in uppförandekodens krav i leverantörsavtalen. ➡Säkerställa att uppförandekoden följs hos ett antal leverantörer med särskilt fokus på högriskleverantörer till 2010. Lantmännens återstående utmaningar ➡Bygga upp ett aktivt förbättringsarbete tillsammans med leverantören inom ramen för uppförandekodens krav. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 648 Leverantörer
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=21">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 21 Miljöinformatio</a> n Koncernen bedriver i enlighet med miljöbalken anmälningspliktig verksamhet i 148 anläggningar och tillståndspliktig verksamhet i 43 anläggningar i Sverige. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter utgörs bland annat av spannmålsanläggningar, kvarnar, verkstäder, fabriker för tillverkning av foder, etanol, bränslepellets samt pasta och frukostprodukter. Påverkan på den yttre miljön sker i huvudsak genom buller, utsläpp till luft och vatten, energiförbrukning, transporter samt mellanlagring av farligt avfall. Tillverkande enheter i andra länder anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. Inga väsentliga förelägganden enligt Miljöbalken har förekommit i Sverige under 2008. Tabellen redovisar vilka delar av koncernen som bedriver anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet i Sverige enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamhet Lantmännen Lantbruk Anmälningspliktig verksamhet i Sverige 28 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige 16 Berörd verksamhet i Sverige Utsädesanläggningar (21+0), siloanläggning (271+6), foderfabrik (11+9), gödselterminal (0+1) 1 Klintehamns anmälningsplikt är gemensam för all verksamhet på orten. Svalöf Weibull Lantmännen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner Lantmännen Maskin Swecon Lantmännen Energi Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Lantmännen Invest Lantmännen Doggy Lantmännen Solanum Lantmännen Reppe Lantmännen SweChick Lantmännen SweHatch 0 51 21 25 0 7 0 1 0 0 8 7 148 0 0 0 6 8 0 2 1 1 2 0 7 43 Serviceverkstäder Serviceverkstäder Damm för lagring av slam (1+0), fjärrvärmeanläggning (11+0), färdigvärmeanläggning (8+1), bränslefabrik (5+1), etanolproduktion (0+1), RME-produktion (0+1), lagring av miljö- och brandfarlig vara (0+1), lagring av miljöfarlig vara (0+1) Kvarnar, pasta, färdig mat, ärtor/bönor och frukostproduktillverkning i Sverige (0+8) Bagerier i Sverige (7+0) Fjäderfäslakteri med styckningsverksamhet i Sverige (0+2) Djurfodertillverkning (1+1) Tvätt av potatis, hantering av tvättvatten (0+1) Produktion av stärkelseprodukter, glukossirap, gluten och etanol (0+2) Uppfödningsgård (2+0), kläckäggsproduktionsgård (6+0) Uppfödningsgård (6+0), kläckäggsproduktionsgård (1+4), kläckeriavfall (0+3) Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 658 Miljöinformation
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=22">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 22 GRI-redovisning</a> Nedan följer en översikt över de indikatorer som Lantmännen valt att redovisa på för uppfyllande av GRI:s applikationsnivå C. Mer information om GRI och fullständig beskrivning av riktlinjer och indikatorer finns på www.globalreporting.org Tabellen visar om vi redovisat fullständigt Beskrivning 1. Strategi och analys 1.1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare (till exempel VD, ordförande eller motsvarande position) om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. 2. Organisationsprofil 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 Organisationens namn De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures Lokalisering av organisationens huvudkontor Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen. Ägarstruktur och företagsform Marknader som organisationen är verksam på (inklusive geografisk fördelning, sektorer man är verksam i och typ av kunder/förmånstagare). Den redovisande organisationens storlek, inklusive antal anställda, nettoförsäljning, total kapitalisering, volym av produkter och tjänster. Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande. 2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden. 3. Information om redovisningen 3.1 3.2 3.3 Redovisningsperiod (till exempel räkenskapsår/kalenderår) för den redovisade informationen. Datum för publiceringen av den senaste redovisningen (om sådan upprättats). Redovisningscykel (ettårig/tvåårig etc.) 3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll. 3.5 3.6 Processer för definition av innehållet i redovisningen. Redovisningens avgränsning (till exempel utifrån land, affärsområde, dotterbolag, hyrda anläggningar, joint ventures, leverantörer). Se GRI:s avgränsningsprotokoll för ytterligare vägledning. 3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning. Om avgränsningen eller omfattningen inte täcker organisationens totala ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, beskriv strategi och tidplanering hur detta ska åstadkommas. 3.8 Princip för redovisningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer. 3.10 Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar (till exempel sammanslagningar/förvärv, förändringar av basår/period, företagets inriktning, mätmetoder etc.). 3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen. 3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna finns. 67 67 67 67 67 121 23-44 2, 23-44 121 91 15 23-44 77-79, 91 109 59 4.4 4.3 eller delvis eller ej relevant för Lantmännen Status Se sid och var i rapporten informationen finns. Beskrivning 4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 6-7 4.2 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter så som att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen. Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör (om så är fallet, dennes funktion inom organisationens ledning samt skälet till denna ordning). För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. Beskriv hur organisationen definierar ”oberoende” och ”inte ingår i företagsledningen”. Denna information behöver bara ges för organisationer som har endast en styrelsenivå. Se ordlistan för definitionen av ”oberoende”. Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen. 4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. 4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter. Här beskrivs hur organisationen gör för att identifiera sina intressentgrupper och för att bestämma vilka grupper som man ska ha kontakt med och vilka som man inte ska ha kontakt med. Ekonomi EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och regeringar. EC2 Finansiell påverkan, samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. EC3 Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. EC4 Väsentligt finansiellt stöd från det allmänna. Miljö EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla. EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. EN28 Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke-monetära sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser. Kommentar: Under 2008 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 67 EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i verksamheten, inklusive transport av arbetskraft. 67 Arbetsvillkor och arbetsmiljö LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region. LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer. 67 Mänskliga rättigheter 67 67 66-67 HR2 Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder. Kommentar: 0%. Arbetet med att granska leverantörer utifrån bland annat mänskliga rättigheter startar under 2009. 66 66 57-58 91 48, 92 112 50 Status Se sid 112-119 116, 118 50 51 52 106 109 61 61 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 668 GRI-redovisning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=3fps00js&gInitPage=23">Hållbarhetredovisning 2008 Sida 23 Beskrivning Sam</a> hälle SO2 Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption. Kommentar: 0%. Under 2009 kommer ett arbete att utföras kopplat till uppförandekoden. SO3 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policys och rutiner avseende motverkan mot korruption. Kommentar: 1%. Genom den e-utbildning som ges till organisationen kommer en merpart av Lantmännens anställda genomgå utbildning i företagets policy avseende motverkan mot korruption under 2009-2010. SO4 Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter. Kommentar: Inga incidenter rapporterade. SO7 Totalt antal juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkurrenslagstiftning och monopolbeteende, samt utfallet. Kommentar: Inga juridiska åtgärder har vidtagits mot Lantmännen. SO8 Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser. Kommentar: Under 2008 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 67 67 67 Status Se sid Beskrivning Produkt ansvar PR8 Totalt antal underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegriteten och förlust av kunddata. Kommentar: Inga underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegritet och förlust av kunddata har kommit till vår kännedom. PR9 Belopp avseende betydande böter för brott mot gällande lagar och regler gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster. Kommentar: Under 2008 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 67 67 67 67 Status Se sid GRI:s tillämpningsnivåer Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende organisation som utvecklar globala ramverk för hållbarhetsredovisning. Genom att tillämpa GRI:s ramverk för redovisning säkerställes en relevant och tydlig redovisning av hållbarhetsarbetet. För denna fjärde hållbarhetsredovisning har Lantmännen valt att redovisa enligt GRI:s Cnivå och att integrera denna i den finansiella årsredovisningen. Ambitionen är att framöver utveckla redovisningen till nivå A+, med fördjupad information om Lantmännens hållbara utveckling. Redovisningsprinciper och beräkningsgrund anges i anslutning till nyckeltal då de i någon mening avviker från gängse metodik. Övrig redovisningsinformation ➡Redovisningen gäller för 2008 om inget annat sägs. ➡Redovisningen är årlig och den förra färdigställdes den 10 mars, 2008. ➡Kontaktperson för redovisningen är Claes Johansson, Chef Hållbar utveckling. claes.johansson@lantmannen.com ➡Redovisningen avser i huvudsak Lantmännenkoncernen inklusive dess affärsområden. Intressebolag och Joint Ventures är inte inkluderade. Lantmännen Granngården ingår inte i siffrorna. I Lantmännen Unibake ingår Färskbröd Sverige som såldes hösten 2008. GoGreen AB, som tidigare ägdes till 50 procent, ägs till 100 procent och ingår i Lantmännen Cerealia. Nyckeltalsdefinitioner och beräkningar återfinns i mer utvecklat format på www.lantmannen.com. ➡Redovisad information anses vara väsentlig för Lantmännen och dess intressenter. Dock gör begränsningar i både datainsamling och arbetet med hållbar utveckling att mer väsentlig information kunde ha presenterats om så hade varit möjligt. ➡Innehållet i denna redovisning har tagits fram genom en iterativ process där avdelningen för Hållbar utveckling inom Lantmännen samt externa specialister inom hållbar utveckling tillsammans bestämt innehållet. Förra årets hållbarhetsredovisning skickades ut med syftet att inhämta kommentarer om innehållet. Den skickades till ett väsentligt antal externa intressenter, däribland branschens representanter, kunder, myndigheter, politiker, fackpress med flera och inga kommentarer har inkommit från detta utskick. C C+ B B+ A A+ Självdeklarerad Externt bestyrkt ”GRI Checked” Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 678 GRI-redovisning Valfri Obligatorisk
