Kollega öppnas i ett nytt fönster.
Klicka här om det inte öppnas automatiskt.
<![CDATA[
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=1">Kollega 1 EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNION</a> EN. NR 1 FEB 2010 Som chefredaktör och proffstyckare lever Nisha Besara på sina åsikter. Hon är ett stort fan av Mona Sahlin. Men hon är glad att Borg och inte Östros lotsade Sverige genom krisen. NISHAD DEBATTÖR Polenresa: Gav honom ny syn Jobboas: Ger semester på kontoret Fordons-vd: Tror på en vändning Lite gnäll: Inte bara av ondo Elitidrott: Går att förena med jobb SÅ HÖJER DU LÖNEN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=2">Kollega Sida 2 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=3">Kollega Sida 3 INNEHÅLLFEBRUARI2010 MANSFORSKAREN:</a> BRYT UPP MAKTMÖNSTER! Männen har mycket att vinna på nya könsroller, bland annat skulle de inte längre bli lika utsätta för andra mäns våld, enligt professor Lars Jalmert. Sidan 56 Enkät om lönelyft 04 Frågor om proffslivet 05 Reportage Fordonsindustrin 06 HälsaOas på jobbet 12 Duellen Inkomstklyftor 14 Lön Så höjer du den 16 AvtalStrid om procenten 18 kollega.se Missnöje med lönen 20 Porträtt Nisha Besara 22 kollega.seSämre för inhyrda 28 YrketTrafiklärare 30 Reportage Rättvisekollarna 32 Åsas mat Soup au pistou 38 Rösten behöver god arbetsmiljö 40 Polenresa gav bättre syn 42 Dina pengar Försäkrad i backen 46 Grejer som värmer 48 Fråga-svarOm jobbet 50 PendlingVettoch etikett 52 Krönika Hans-Olov Öberg 53 LedareAvtalsmatchen 54 Debatt Mansrollen 56 InsäntVad tycker du? 58 UnionenCecilias krönika 60 RegionernaAktiviteter 61 Krysset och vinnarna 62 SatirNya OS-grenar 65 Tävla!Tippa med tidningen 66 Baksidan kollega.se 68 med närmare 500 000 medlemmar ger ut Kollega. Tidningen har en fri och självständig ställning inom förbundet. Pressade granskare Fair Trade Center och Swedwatch, som kollar hur företag sköter sig i handeln med fattigare länder, har fått sänkta bidrag. Kristina Areskog Bjurling, Minna Janusson och Viveka Risberg funderar på framtiden. Sidan 32 Fallgrop vid nytt jobb: »Många blir lurade och sitter sedan fast i avtalet för att de inte läst igenom det ordentligt.« sid 47 1-10 KOLLEGA 3 TRAFIKLÄRAREN: BÄSTA JOBBET Maria Rudolfsson i Borås gillar sitt yrke.Det är omväxlande och socialt. Men det finns nackdelar: stressen och den låga lönen. Sidan 30 AVTALSRÖRELSEN: SVÅRT LÄGE Ju större arbetslöshet, desto svagare fack, menar Börje Andersson, tidigare samhällspolitisk chef på HTF. Han tror inte på något större lönelyft i år. Sidan 18 INNEHÅLLFEBRUARI2010 MANSFORSKAREN: BRYT UPP MAKTMÖNSTER! Männen har mycket att vinna på nya könsroller, bland annat skulle de inte längre bli lika utsätta för andra mäns våld, enligt professor Lars Jalmert. Sidan 56 Enkät om lönelyft 04 Frågor om proffslivet 05 Reportage Fordonsindustrin 06 HälsaOas på jobbet 12 Duellen Inkomstklyftor 14 Lön Så höjer du den 16 AvtalStrid om procenten 18 kollega.se Missnöje med lönen 20 Porträtt Nisha Besara 22 kollega.seSämre för inhyrda 28 YrketTrafiklärare 30 Reportage Rättvisekollarna 32 Åsas mat Soup au pistou 38 Rösten behöver god arbetsmiljö 40 Polenresa gav bättre syn 42 Dina pengar Försäkrad i backen 46 Grejer som värmer 48 Fråga-svarOm jobbet 50 PendlingVettoch etikett 52 Krönika Hans-Olov Öberg 53 LedareAvtalsmatchen 54 Debatt Mansrollen 56 InsäntVad tycker du? 58 UnionenCecilias krönika 60 RegionernaAktiviteter 61 Krysset och vinnarna 62 SatirNya OS-grenar 65 Tävla!Tippa med tidningen 66 Baksidan kollega.se 68 med närmare 500 000 medlemmar ger ut Kollega. Tidningen har en fri och självständig ställning inom förbundet. Pressade granskare Fair Trade Center och Swedwatch, som kollar hur företag sköter sig i handeln med fattigare länder, har fått sänkta bidrag. Kristina Areskog Bjurling, Minna Janusson och Viveka Risberg funderar på framtiden. Sidan 32 Fallgrop vid nytt jobb: »Många blir lurade och sitter sedan fast i avtalet för att de inte läst igenom det ordentligt.« sid 47 1-10 KOLLEGA 3 TRAFIKLÄRAREN: BÄSTA JOBBET Maria Rudolfsson i Borås gillar sitt yrke.Det är omväxlande och socialt. Men det finns nackdelar: stressen och den låga lönen. Sidan 30 AVTALSRÖRELSEN: SVÅRT LÄGE Ju större arbetslöshet, desto svagare fack, menar Börje Andersson, tidigare samhällspolitisk chef på HTF. Han tror inte på något större lönelyft i år. Sidan 18
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=4">Kollega Sida 4 REDAKTÖREN CHRISTERTHEMPTANDERNATUR</a> ENSHÄMND Mejla mig! tommy.zetterwall@kollega.se Sågningar och beröm EN HALV MILJON,i olika yrken, branscher och inkomstlägen. Några sågar oss rejält visar en webbenkät. Ni påminner allt som oftastom ett feministiskt propagandablad – stundtals riktigt oseriöst, tycker en. Satsa pengarna på att utveckla oss medlemmar i stället, tycker en annan. Andra är generösa med beröm: Jättebra, jätteintressant.Webben är suverän! Bra tidning också – läser det mesta, är några omdömen. Många har konkreta råd, vad de vill semer av. Det är tips och idéer från er läsare vi så väl behöver. PROVOCERAMERA!Arbetsplatsreportage, om yrken, löner, och rättigheter, efterfrågas. Även mer av tips,idéer och hur andra gör. Artiklar om mobbning, lokala happenings och lyckliga slut, vill ni också ha. Flera vill läsa om personer som tagit strid och vunnit: Artiklar som gör en glad. Chefer och företagare utmålas som ett gäng gangstrar och små jävlar, anser en och kräver skärpning. Andra efterlyser en mer provokativ tidning. PORTRÄTTENär allra bäst, tycker flera. Jag är imponerad över att ni fiskar fram intressantapersoner som jag intekände till innan, säger en läsare.Tadel avvårt porträtt av proffstyckaren Nisha Besara. Sid 22. PENGAR ATT HÄMTA. Den som pluggar kan få upp till tretusen per termin, för inköp avbland annat böcker. En medlemsnyttalångt ifrån alla känner till. Sid 46. PAUSJYMPA FÖR RÖSTEN.Tänk på att även talorganet tarvar sin skötsel. Vi tipsar om övningar. Sid 40 Per Emanuelson, jobbar på Statoils huvudkontor,Stockholm: OM VÅLD, RÄDSLA OCH FÖR TIDIG DÖD. Missa inte debatten. Sid 56. med besked om vad jag skulle få i lön. Det var ingen förhandling utan mer ett rakt besked. Höjningen var ungefär vad jag förväntade mig så jag känner mig ganska nöjd. JA! 4 KOLLEGA 1-10 Det har jag. I mars fick jag ett kuvert från arbetsgivaren Eva Werner, egen firma inom redovisning, Järfälla: JA! Jag har gett mig själv en rejäl lönehöjning. Efter tre års slit har jag äntligen fått fler kunder vilket bidragit till en extra slant i kassan. Det första året handlade om att betala hyran och få mat på bordet, men det lönade sig att kämpa. Johan Granberg, hotellanställd, Luleå: JA! Den höjdes med ungefär 600 kronor. Jag har inte varit inom branschen så länge så jag visste inte vad jag skulle förvänta mig, men på det stora hela är jag nöjd. Inför framtida höjningar kommer jag nog försöka förhandla lite mer, då jag kan tala om mer vad jag kan och förtjänar. ENKÄTEN: HARDUFÅTTNÅGONREJÄLLÖNEHÖJNING? OSKAR KULLANDER
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=5">Kollega Sida 5 FEMSNABBAOM ENELITIDROTTARESVARDAG </a> . Hon jobbar heltid som kundansvarig på ett bostadsföretag – och är världens bästa innebandyspelare. Lagkaptenen Karolina Widar fick jubla ännu en gång efter att Sverige krossat allt motstånd i VM strax före jul. Karolina Widar, hur får du ihop träning, matcher och jobb? Var det lika fantastiskt att bli världsmästare den här gången som för två år sedan? – Ja, om inte ännu roligare efter- som det var hemmaplan och det gick så bra hela turneringen. – Av förra finalen minns jag bara slutsekunderna av matchen. Det var en otrolig och obeskrivbar känsla. Du har utnämnts till världens bästa innebandyspelare två gånger, senast 2009. Vad gör dig så framgångsrik? – Det ska väl vara att jag har bra spelsinne och starkt vilja. Jag är en allsidig spelare, bra både defensivt och offensivt. Sen har jag haft tur hela vägen, alltid blivit bekräftad hemifrån och från ledare från det att jag började med innebandy. Jag har också fin stöttning från jobbet. Bekräftelse är viktigt. Lagsport är dessutom verkligen min grej, laget ger så mycket tillbaka i både medgång och motgång. Jag hade aldrig fixat att syssla med en individuell idrott. Träning de flesta kvällar i veckan med klubblaget Rönnby IBK, träningsläger, landslagssamlingar och så ett heltidsarbete som kundansvarig på bostadsrättsförvaltaren SBC i Västerås. Hur får du din vardag att gå ihop? – Det händer att kundmöten krockar med träningen på kvällarna men det brukar lösa sig. Jag har väldigt förstående och innebandyintresserade arbetskamrater, det är en förutsättning för att det jag ska kunna hålla på. Det räcker inte att få ok från chefen att jag är borta, det måste fungera med kollegorna också. Fast det är stressigt ibland. Jobb, träning, jobb, träning, jag får påminna mig själv om att inte glömma att andas. Men jag får ut så mycket av innebandyn, den ger mig glädje och energi. Den dagen då det inte är roligt längre slutar jag. I samband med VM i fjol sponsrade Svenska spel dig och två andra spelare i landslaget med 7 000 kr var i månaden i ett halvår. Tog du ledigt från jobbet för att ägna dig åt innebandy på heltid? – Jag begärde aldrig tjänstledigt eftersom jag precis bytt tjänst inom företaget men pengarna har underlättat. – Det har varit enklare att vara ledig i samband med träningsläger eller matcher. Tidigare hade jag stressat från jobbet om vi haft samling med landslaget vid lunch men nu kunde jag vara ledig på förmiddagen och ta det lugnt. Dessutom kändes det bra att vara en av de utvalda. Två VM-guld, SM-guld och en massa fina utmärkelser har du hunnit med. Vad mer kan du önska egentligen? – Nu siktar jag in mig på klubbla- get och SM-slutspel i vår. När jag kom hem efter VM-finalen i december kändes det tomt och konstigt. Så det var skönt med lite ledigt i jul och nyår för att ladda batterierna igen. PETRARENDIK 1-10 KOLLEGA 5 PER GROTH
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=6">Kollega Sida 6 »Det är rena begravningskape På ett</a> år har mer än tjugotusen anställda varslats om uppsägning hos underleverantörer till fordonsindustrin. De kommer med all säkerhet att bli fler. Text Linda Svensson Foto Anna-Lena Lundqvist D ecember 2008. Det är några dagar kvar till lucia och Svenåke Berglie har blivit kallad till närings- och fi nansutskotten som gemensamt snickrar på ett stödpaket för fordonsindustrin. När man blir kallad åker man. Som vd för Fordonskomponentgruppen, underleverantörernas intresseorganisation, är Svenåke Berglie väl insatt i företagens fi nansiella svårigheter. Sedan knappt en månad ramlar rapporter om företag på obestånd in i en strid ström. Branschen är tagen på sängen. Aldrig tidigare har man varit med om en sådan plötslig och total nedgång. Efter några väldigt goda år hade få, om ens någon, kunnat förutspå att det skulle vända så snabbt. – Det hände i princip över en natt. I september-oktober var det många företag som hade sin all time high, berättar Svenåke Berglie. ➼ 6 KOLLEGA 1-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=7">Kollega Sida 7 llet« Svenåke Berglie, vd för Fordo</a> nskomponentgruppen, blickar ut över Göteborgs gamla varvsområde. Hans medlemsföretag, underleverantörer till fordonsindustrin, brottas med ekonomiska problem som har liknats vid varvsindustrins, innan den kollapsade. 1-10 KOLLEGA 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=8">Kollega Sida 8 »Jag har upplevt fem år där det var</a> en fördel att vara inhemsk leverantör. Det var när jag jobbade i Tyskland.« I mitten av november gick botten ur. Att det en månad senare är illa ställt för nationalklenoderna Volvo och Saab är ingen hemlighet. Det är det inte heller att kedjan under, ett tusental företag med runt 70 000 anställda, har det om möjligt ännu tuffare. Men det verkar som att ingen vill lyssna, tycker Berglie. – Det har varit som att stånga pannan blodig mot betong. Med till mötet har Berglie tagit Plastals koncernchef Roar Isaksen. Plastal, en av världens 100 största leverantörer till fordonsindustrin 2007, hade gjort goda affärer på att leverera stötfångarsystem och plastkomponenter till bland 8 KOLLEGA 1-10 annat Volvo. Men man hade stora lån och ägare som inte ville satsa mer än de 1,5 miljarder kronor man redan pumpat in. När bankerna fick kalla fötter och drog in krediter, samtidigt som kreditförsäkringsbolagen tog bort sina produkter från marknaden fick företag som Plastal det svårt. – Isaksen gav en oerhört osminkad bild av läget för det företaget. Några dagar senare presenterar en stolt Maud Olofsson regeringens räddningspaket för fordonsindustrin. Det låter storslaget. 28 miljarder kronor avsätts för kreditgarantier, forskning och så kallade undsättningslån som, åtminstone i teorin, ska kunna komma underleverantörerna till del. Ett halvår senare har Plastal gått i konkurs. Julhelgen 2008. Svenåke Berglie är inte ledig. I stället för att sippa glögg och äta resterna av julskinkan ägnar han sig bland annat åt ett familjeföretag som hamnat i akut ekonomisk kris. Han hjälper de förtvivlade ägarna att komma i kontakt med och få stöd av Almi. – Då förstod jag hur allvarligt läget var. Under våren fortsätter larmrapporterna att strömma in. Facken går med på krisavtal i olika former för att rädda jobben. Företagen visar stor
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=9">Kollega Sida 9 uppfinningsrikedom när de hittar ol</a> ika sätt att skära i sina kostnader. Det hjälper en del, andra inte. På ett år, sedan oktober 2008 har 18 företag gjort konkurs. Nio är under rekonstruktion och några har flyttat utomlands. Cirka 23 000 anställda har varslats om uppsägning bland underleverantörerna. Hos biltillverkarna har cirka 15 000 varslats. Regeringens stödpaket har hjälpt föga. Av de 28 miljarderna har 60 miljoner betalats ut, till forskning. – De 60 miljonerna är att betrakta som riskkapital. Staten förväntar sig pengarna tillbaka – med råge. Ibland känns det som man gjorde den här satsningen under en förutsättning – att pengarna aldrig skulle användas. Undsättningslånen hade ett helt annat syfte har man förstått i efterhand. De var till för Saab om GM hade gått i konkurs före jul, säger Svenåke Berglie. Några år tidigare hade regeringen Persson inlett och etablerat branschsamtal med olika näringsgrenar med stor betydelse för svensk ekonomi. Fordonsindustrin var en av dem. Fack, arbetsgivare, experter, och regeringsföreträdare träffades och diskuterade branschens roll och förutsättningar. Parterna hade ett framtidsperspektiv, och även om de inte hade kunnat förutspå kraschen hade de tagit fram en åtgärdsplan för fordonsindustrins fortlevnad. Där talades det om ett nära samarbete mellan regering och bransch, det talades om satsningar på forskning och utveckling, och vikten av utbildning. En av Maud Olofssons första åtgärder som näringsminister, berättar Berglie, var att makulera hela upplagan av åtgärdsplanen och att stänga av branschsamtalen. Sverige var, jämte Rumänien, först i Europa med ett räddningspaket för fordonsindustrin. Men andra länder var inte långt efter. Tyskland, som är det enda land i Europa där fordonsindustrin står för större andel av BNP än i Sverige, snickrade på långtgående stöd. I Frankrike stod regeringen bakom en finurlig lånekonstruktion som hjälpte stora biltillverkare som Peugeot, Renault och Citroën samtidigt som man försäkrade sig om att det avsattes pengar till underleverantörer. – Att andra länder inte gav sin fordonsindustri stöd är ren lögn, säger Svenåke Berglie apropå regeringens uttalanden om motsatsen. Maud Olofsson hävdade bestämt att ett mer direkt stöd än det som den svenska regeringen erbjöd skulle innebära ett brott mot EU:s konkurrenslagstiftning. Men, menar Berglie, det var det bara Sverige som brydde sig om i så fall. När det såg som mörkast ut för Volvo, och det talades om att Saabs ägare GM stod på randen av konkurs menade Maud Olofsson att bilindustrin kunde ställa om. Kanske ägna sig åt vindkraft i stället. – Säg att det sätts upp ett vindkraftverk per dag i Sverige, alltså 220 stycken på ett år, om man räknar arbetsdagar. Och så femdubblar vi det till tusen på ett år. Lek sedan med tanken att ett svenskt företag har hundra procent av marknaden. Hur många anställda skulle det behövas för att bygga till exempel växellådor för alla dessa? Jo, 320 personer, enligt den uträkning som vi lät en forskare göra. I dag tillverkar 4 300 personer i Sverige växellådor för tunga fordon. Svenåke Berglie är skeptisk. Samtidigt ser han positivt på den utveckling som går mot mer miljövänliga bilar. BMW har kommit längst, menar Berglie, åtminstone när det gäller de bilar som drivs med bensin och diesel. Mindre motorer, bättre aerodynamik, lättare vikter och start-stoppsystem, allt sammantaget skapar bränslesnålare bilar. Men tekniken är långt ifrån färdigutvecklad. Och han är inte den förste att sälla sig till hyllningskören när det kommer till elbilar. Det återstår för många problem att lösa för att hoppas att de ska vara en snar lösning. När Volvo Lastvagnar gick ihop med Renault Trucks visade det sig att den franska lastbilstillverkaren till 90-95 procent köpte franska komponenter. Volvo, Scania eller någon annan svensk fordonstillverkare resonerar inte likadant. – Det är ingen fördel att vara svensk tillverkare i Sverige. Jag har upplevt fem år där det var en fördel att vara inhemsk leverantör. Det var när jag jobbade i Tyskland, säger Svenåke Berglie. På kontinenten, menar Berglie, vårdar man sina kluster. Tyska och franska fordonstillverkare köper i långt större utsträckning det egna landets varor. – Jag säger inte att man ska köpa in nationalis- tiskt. Men man borde ha svenska underleverantörer i åtanke när man gör upphandlingar hos biltillverkarna. På senare tid har en svag uppgång märkts. På personbilssidan. Lastbilstillverkarna har fortfarande svåra problem. Efterfrågan är nästan noll. – Det är rena begravningskapellet. FAKTA: ● Underleverantörerna står för mellan 70och 75 procent av förädlingsvärdet i en nyproducerad bil. Säten, krockkuddar, växelspakar, tyger, instrumentpaneler och mycket annat kommer från andra företag än biltillverkarna. Runt 60 procent av all ny teknik i bilarna kommer från underleverantörer. ● Svenska underleverantörer sysselsatte före krisen 72 000 personer i Sverige. Det främsta klustret finns i Västra Götaland, men även i Mälardalen och Småland är en stor andel av näringslivet kopplat till fordonsindustrin. ● Hälften av omsättningen bland svenska underleverantörer går till svenska fordonstillverkare, 20 procent går till utlandet.Resten, runt 30procent, går till övrig industri. ● Sedan oktober 2008 har cirka 23 000 anställda varslats om uppsägning bland underleverantörer. 18 företag har gjort konkurs. Nio företag har genomgått eller genomgår rekonstruktion. Tre företag har lämnat landet. ➼ 1-10 KOLLEGA 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=10">Kollega Sida 10 Kongsberg Automotive i Mullsjö har</a> precis som många andra företag knutna till fordonsindustrin haft ett tufftår med neddragningar. Trots det får företaget räknas till de tursammas skara i krisen. Företaget lever. Text Linda Svensson Klarade krisen Mullsjö är en av de där orterna där miljonprogrammen lyser med sin frånvaro. Villorna klättrar uppför sluttningarna kring sjön. Rickards rör ligger vägg i vägg med pizzerian och järnhandeln upptar lika stor yta som den största matvarubutiken. Här bor runt 85 procent av arbetarna på Kongsberg Automotive, gissar Unionens klubbordförande Jonas Rolfart. Bland hans medlemmar är förhållandet det motsatta. 85 procent bor någon annanstans och pendlar till den lilla orten som har ena foten i Småland och den andra i Västra Götaland. Kongsberg Automotive är den näst största arbetsgivaren, efter kommunen. För ett år sedan var man över 500 anställda. I dag är man nere på cirka 350. Kongsberg är ett globalt företag, med säte i Norge. Över hela världen har man minskat antalet anställda från cirka 11 000 till runt 8 000 på ett år. I fabriken, där man tillverkar plastkompo- nenter, nackskydd, växelspakar och sätesvärmare till både personbilar och lastbilar som Volvo, Audi, Scania, DAF, är det rätt tyst. En del maskiner står stilla. En scen med rekvisita i form av rockar, kartonger och låtsaspengar vittnar om en nyligen genomförd workshop där de anställda skulle se poängen med lean production enligt Toyotas modell. ABB-robotarna, som tycks lika många till antalet som personalen för dagen, arbetar med precision och hög fart. – Ja, det är de här man får ta en fika med nu, säger Jonas Rolfart och pekar mot en av robotarna. För några årtionden sedan var det människor som stod på samma plats och monterade. Man hade arbetsstationer där två tre personer jobbade tillsammans. Nu står där inhägnade robotar. – Det har varit nödvändigt att effektivisera om vi ska kunna konkurrera med låglöneländerna. 10 KOLLEGA 1-10 Sommaren 2008 anade de anställda att något var i görningen. Man gick på semester utan att ha fått klarhet i vad. I augusti kom sedan det första varslet. Ett trettiotal anställda skulle sägas upp. Facken var inte vana vid situationen. Dittills hade ju allt bara gått uppåt och framåt. Företaget tyckte att förhandlingarna gick för långsamt. Arbetsgivaren var frustrerad och stämningen blev hård. Samtidigt fortsatte efterfrågan att minska. På personbilssidan sjönk den drastiskt, och på lastbilssidan var det ännu värre. – Alla togs på sängen. Vi var extremt dåligt förberedda. Företaget var inte rustat för krisen, och man hanterade det inte alltid så bra, säger Jonas Rolfart. När förhandlingarna om vilka som skulle tvingas sluta var avklarade var det dags för nästa varsel. Lite senare kom ytterligare ett. Värst drabbades de i produktionen. – De tycker att det är orättvist. Jag förstår dem. På senare tid har vi dessutom ökat på tjänstemannasidan. Och vi drar ju inte in pengar på samma sätt som de gör, säger Jonas Rolfart. Den enes bröd den andres död. Kongsberg har beslutat lägga hela sin utvecklingsavdelning i Mullsjö, därav ökningen av antalet tjänstemän på orten. Samtidigt har utvecklingsavdelningar i andra delar av Europa stängts ned. Bland annat i Tyskland. En anledning kan vara turordningsreglerna där. – I Tyskland är det stenhårt sist in först ut. De har åderlåtits på kompetens. Förutom varsel och uppsägningar har Kongsberg i Mullsjö genomgått ett flertal omorganisationer under året som gått. Somliga har fått byta tjänst och facklig tillhörighet från en vecka till en annan. Förra våren diskuterades även ett krisavtal. Företaget lade fram ett förslag om att gå ned till fyra dagars arbetsvecka, med motsvarande löneminskning. Alla de fackliga organisationer- na beslöt skicka frågan för omröstning bland medlemmarna. Det irriterade dåvarande vd som var under stor press. – Han brusade upp. Han sade att om vi röstade nej skulle han säga upp 25 personer dagen efter. En övervägande majoritet sade nej till krisROBERT ERIKSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=11">Kollega Sida 11 avtalet. Vd:n sade inte upp en end</a> a dagen efter omröstningen. – Vi hade inte fått mindre att göra för att vi hade gått ner till fyradagarsvecka. Vi hade bara fått mindre betalt, säger Jonas Rolfart. Jämfört med för ett år sedan har det börjat röra på sig i fabriken. Nuär nästan alla maskiner igång. Men efterfrågan är fortfarande långt ifrån vad den var 2007. – Det fanns en farhåga att vi skulle drabbas värre än vi gjorde. Vi har ju haft turen att stå på flera ben. Jag är helt på det klara med att det kommer en uppgång. Frågan är bara när, och hur den ser ut, säger Jonas Rolfart. Robotar har ersatt människor på Kongsberg, berättar Jonas Rolfart, Unionklubbens ordförande. 1-10 KOLLEGA 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=12">Kollega Sida 12 Vintern kan varaen deppig tid.Men </a> det finns lindring för blåfrusna tår och grådaskiga själar. En oas på kontoret är ett utmärkt sätt att pigga upp personalen. Text Johanna Rovira Bild Oskar Kullander Tasemester påjobbet Solen är ogin så här års och mörkret stimulerar tallkottkörteln till överskott av sömnhormonet melatonin. Två till fyra procent påverkas så svårt av bristen på ljus att de blir ordentligt deprimerade. Vi andra blir bara smågnälliga och sega, vi går på lågvarv och drömmer om sol och vita sandstränder. Drömmen behöver inte vara långt borta. På ett äldreboende på Kungsholmen i Stockholm har arbetsgivarna insett vikten av att ha pigg och alert personal och friska och välmående hyresgäster. I de i övrigt ganska trista lokalerna gömmer sig Oasen; ett före detta kontorsrum som nu förädlats med vit finkornig sand, solstolar, en minibar, utsikt över en fjärran söderhavsö, vågskvalp och fågelkvitter, en svag bris, bougainvillea och till och med bastkjolar och girlanger om man verkligen vill gå in i rollen som sorglös semesterfirare. Och kronan på verket – en konstgjord sol. Solen, som ursprungligen konstruerades för att testa bilkarosser, värmer och skiner på beställning. Verksamhetschefen på Alströmerhemmet, Anneli Öhlander, frågar om vi föredrar Mauritius, Bali eller Miami. Vi önskar maxdos sol och får Mauritius. Här behövs ingen solskyddsfaktor – det är sol utan brun, det vill säga utan de farliga strålarna. – Rummet utnyttjas hela tiden, berättar Anneli Öhlander. Både av personal och boende, men det kommer också folk hit från andra företag inom äldreboendebranschen. Solkitet (där ingår tvättad sand, fondtapet, ljud och sol) kostade en slant att köpa in, men kostnaden kan snabbt betala sig i minskad sjukfrånvaro och ökad kreativitet. I ett servicehus i Vänersborg gick sjukfrånvaron ner med 25 procent efter att personalen provade mikropauser i strandmiljö. – Vi har inte speciellt hög sjukfrånvaro här. Runt två procent. Vi har friskvårdsbidrag också, men det är få som utnyttjar det. Det här är betydligt bättre, säger Anneli Öhlander och lutar sig bekvämt tillbaka i sin solstol i Oasen. Kollegas reporter och verksamhetschefen Anneli Öhlander på Alströmerhemmet njuter av mauritiskt solljus. 12 KOLLEGA 1-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=13">Kollega Sida 13 TIPS En gnutta solljus ger minst 5</a> 000 lux – att jämföras med normen för kontor som är 500 lux. För att blockera melatoninproduktionen krävs en nivå på cirka 2 500 lux. Gråmulna vinterdagar når endast upp till runt 2 000 lux. Solljus ger dessutom kalcium vilket motverkar cancer och benskörhet Om du inte lyckas övertyga din arbets- givare om det geniala i ett solrum kan du försöka med följande för att mota bort tröttheten: ● Motionera ● Ta promenader på lunchen och vistas ute så mycketdu kan. ● Tänd många lampor både hemma och på jobbet. ● Ät på regelbundna tider. ● Sov mer än på sommaren. ● Testa ljusterapi. En doktorsavhandling från i fjol visar att depressiva symptom minskar med minst 50 procent på drygt hälften av försökspersonerna efter tio dagars behandling à 1,5–2 timmar. En timme i ljusterapi motsvarar åtta minuter i en solanläggning, enligt Vänersborgs kommuns hemsida. 1-10 KOLLEGA 13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=14">Kollega Sida 14 klyftorna i Sverige ett problem? Ä</a> r inkomstNe Jaj Chefsekonom, Svenskt Näringsliv STEFAN FÖLSTER Nej. Spridningen av registrerade inkomster har ökat, men det är en statistisk synvilla. Den beror på att folk har varierande inkomster över tiden. Till exempel har de som studerar låga inkomster i dag, men får senare mycket högre inkomster och eftersom fler studerar blir det en sådan skenbar effekt. Ser man till livstidsinkomsten har klyftorna inte ökat. Faktiskt inte längre. I boken, Sjanghaja de som ligger, visar vi att inkomster inte längre är ett relevant mått. Det finns de som har låga inkomster men stora förmögenheter och de som av olika skäl valt att ha låg inkomst. Det är viktigare att titta på hur konsumtion, fritid, förmögenhet och framtidsutsikter är fördelade. De som klarar sig dåligt i alla fyra avseendena är de som är i behov av fördelningspolitik. Vi har områden där inkomstklyftorna är för små, i synnerhet inom ett antal områden i offentliga sektorn. Där är det svårt att göra lönekarriär genom att engagera sig och vara duktig. Sedan finns det andra områden där klyftorna kanske är för stora, men för samhället som helhet, är inkomstklyftorna inte för stora. Det är viktigt att underlätta för de grupper som ligger risigt till – de som har låg konsumtion, lite fritid, ingen förmögenhet och dåliga framtidsutsikter. Det gör man i första hand genom att göra det lättare för dem att bygga upp en buffert för tuffare tider. I dag straffar sig en buffert hårt för dem som räknar med risken att behöva till exempel socialbidrag. 14 KOLLEGA 1-10 IRENE WENNEMO Har klyftorna i samhället ökat? Ja, det har de gjort. Fram till 80-talet minskade klyftorna, men sedan har de ökat av olika skäl. Först ökade löneskillnaderna, men de sista tio åren har gapet ökat framförallt mellan de som har fasta heltidsjobb och de som är sjukskrivna eller arbetslösa. Är det relevant att jämföra inkomst? Ja, det tycker jag. Inkomsten är ju det vi lever av. Visst är livstidsinkomsten viktig, men man behöver ha en dräglig standard varje år. De flesta som har det knackigt har det inte bara tillfälligt. De har dålig ekonomi av andra orsaker än på grund av till exempel studier. Är det bra med inkomstklyftor? Jag tror inte på ett samhälle där alla har exakt samma inkomst. Men alla studier visar att de verkliga inkomstklyftorna i samhället är betydligt större än vad som vi anser är rättvist och rimligt. Det gäller inkomsterna både mellan de som arbetar och de som står utanför och mellan olika löntagargrupper. Hur kommer man till rätta med orättvisorna? Genom samordnade förhandlingar mellan fackförbunden där man kommer överens om vilka som ska ha mer – att till exempel lönerna i kvinnodominerade sektorer bör höjas. Men också genom politiska beslut. De som inte kunnat arbeta har fått väldigt mycket stryk. Det behövs en bättre socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring och ett mer rättvist skattesystem. JOHANNA ROVIRA Chef på arbetslivsenheten, LO OSKAR KULLANDER OSKAR KULLANDER
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=15">Kollega Sida 15 ANNONS älsokollen tilsammans med </a> Muskelbesvären örsvann smidigheten är tillbaka! Mari Anne Engen var så stel i kroppen att hon hade svårt att klä på sig. Det var så illa att hon behövde hjälp med att få på sig sockorna på morgonen. Väninnans och kiropraktorns rekommendation av VitaePro® blev lösningen. Stel i musklerna tan att egentligen veta varör har Mari Anne varit stel i musklerna under lång tid on tror sälv att det beror på stress en ridolycka ör länge sedan ck hon en spricka i en ryggradskota som sedan dess har varit en svag punkt, men stelheten har hämmat henne mer – En väninna rekommenderade VitaePro® och eter några månaders användning märkte ag en enorm örändring Kroppen har helt enkelt blivit som ny igen ag har blivit mukare, besvären är borta och ag kan träna, rida, promenera och göra allt annat ag tycker om utan problem Nu kan ag till och med stå på ett ben och klä på mig Antioxidanter för smidigare muskler När musklerna arbetar bildas avallsämnen som t ex mölksyra ör mycket av dessa leder till oxidativ stress som gör att vi blir ömma och stela Därör är det viktigt att å i sig tillräckligt med kratiga antioxidanter som kan hindra oxidativ stress och därmed minska muskelbesvären Ring:0771-21 07 00 Du betalar endast lokalsamtal. Eller skicka SMS från din mobil: Skriv Liv 28, sänd till 72320 Du betalar endast eventuell operatörsavgift. Stig Strand, världscupssegare i slalom: ”Antioxidanter är viktiga för mig eftersom de ger mig den kraft och energi som jag behöver. Därför tar jag VitaePro varje dag.” Ja tack! Jag vill beställa VitaePro för halva priset: 129,50 kr* VitaePro innehåller 100% naturliga antioxidanter: Bidrar till god muskelunktion Bidrar till kroppens naturliga örsvar Bevarar synskärpan Skyddar mot Vstrålning Ring 0771-21 07 00 Kundservice: ånre: :: VitaeLab AB Västgötavägen 30, 3 ddevalla www.vitaepro.se Medlem i branschorganisationen Svensk Egenvård äreter år ag en örpackning VitaePro direkt hem i brevlådan var annan månad ör kr örpackningen täcker dagsbehovet ör två månader ngen bindningstid eller uppsägningstid Erbudandet gäller endast nya kunder Porto på 3 kr tillkommer Gåva till nya kunder! Som VitaeProkund år du en ask megaPro med din andra örsändelse, tillräckligt ör en månads örbrukning megaPro innehåller naturligt omega 3, kalcium, magnesium och Dvitamin NAMN: ADRESS: PSNMMER R: ELEN: TEXTATYDLIGT Svarspost 20516456 451 20 Uddevalla Frankeras ej. VitaeLab AB betalar portot VitaeLab AB NDERSKR: ör person under år behövs målsmans underskrit Dina konsumenträttigheter skyddas av Distans och hemörsälningslagen 28 *Värde 79,50 Niclas Ljungqvist, ysioterapeut
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=16">Kollega Sida 16 LÖN&AVTAL Så höjer du lönen Cirka </a> 40 000 av Unionens medlemmar tjänar mindre än 20 600 kronor i månaden. För dem är bästa tipset: byt jobb. Löneskillnaderna är för stora. I alla fall om man frågar de anställda. Det visade sig för några år sedan när LO frågade drygt 8 000 personer vad de ansåg vara rimlig lön för tolv olika yrken. redaktör: Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se De högsta lönerna ansåg man att läkare, rektorer och försäljningschefer borde ha. Rimliga löner för dessa skulle då vara 32 200, 28 400 respektive 27 800 kronor. I andra änden av skalan hittar man jobb som kassörska, städare och förskollärare. Rimliga löner för dessa ansågs Några Unionenyrken med låg lön: ● Kommunikatörer på callcenter: tjänar från lägstlönen 16 800 kr (för den som fyllt 24) upp till 18 000 till 19 000 kr. ● Tandtekniska biträden: merparten tjänar 17 000-21 000 kr. ● Dataregistrerare: från cirka 17 000 upp till 22 000 kr. ● Kundtjänstmottagare: den som jobbat några år bör tjäna 19 700-23 900 kr. ● Receptionist: den som jobbat några år bör tjäna mellan 19 200 och 22 500 kr. ● Vaktmästare: den som jobbat några år bör tjäna mellan 19 800 och 24 000 kr. ● Assistent, administration: den som har jobbat några år bör tjäna från 20 500 upp till 25 000 kr. Chefernas bästa råd: veckling. Personer som tar ansvar och är öppna för nya utmaningar brukar i det långa loppet belönas utan att frågan om lön behöver lyftas upp enskilt. ThereseNäs, personalchef, ABB Robotics: ● Se till att du har en bra kommunikation med din chef gällande mål, förväntningar samt uppföljning av dina resultat. Begär att få feedback på din prestation. En löpande bra dialog gör att du vet vad du ska fokusera på i jobbet och chanserna för att lönepåslagen ska kännas rimliga i proportion till prestationen ökar. ● Byt jobb då och då. Ett nytt jobb innebär ofta ett utökat ansvar vilket ofta ger en högre lön. En bredare erfarenhet kan långsiktigt bidra till mer pengar i lönekuvertet. ● Sist, men inte minst: fokusera på ditt jobb i stället för din lön. Om du trivs med det du gör och utvecklas brukar det ofta leda till en bättre prestation vilket bör leda till en god löneut- 16 KOLLEGA 1-10 Rolf Thelin, personalchef, BAE Systems: ● Visa engagemang i det du är inblandad i, och visa att du gillar det du gör. ● Jobba med att vara flexibel och inte vara motståndare till förändringar. Är det beslutat att förändringar ska göras bör du hoppa på tåget och göra det bästa av situationen. ● Du måste också jobba med relationer så att du är lätt att samarbeta med. Dessutom måste du ständigt ha kunden i fokus, kunder har man ju även internt. Maria Karlén, HR-chef, KPMG AB: ● Försök alltid utföra arbetsuppgifterna på ett så effektivt sätt som möjligt för att nå uppsatta mål, försök prestera över förväntan. ● Var öppen för att ta dig an svåra och mer ansvarsfulla arbetsuppgifter som bidrar både till din och företagets utveckling. ● Agera alltid på ett föredömligt sätt utifrån företagets värderingar. som är viktigt i ditt jobb. ● Byt befattning eller företag om du inte är nöjd med löneutvecklingen. vara 19 000, 19 200 och 20 200 kronor. Drygt 13 000 kronor skiljde alltså mellan toppen och botten. I verkligheten är dock skillnaden mer än dubbelt så stor. 2005 tjänade läkaren 45 800, medan kassörskan bara tjänade 16 600. Ett sätt att jämföra löneskillnader är att titta på inkomsterna för de tio procent som tjänar mest, och de tio som tjänar minst. För medlemmar i Unionen gick den övre gränsen vid 42 000 kronor 2008, det vill säga tio pro- cent av medlemmarna tjänade mer än så. Den undre gränsen var 20 600 kronor. Hur får man då upp sin lön? Ett sätt är att se till att det man uträttar också uppmärksammas. Annars finns risk för att man jobbar ”i onödan” – i alla fall lär det inte synas på lönekontot. Ett annat tips är att se till att skaffa sig kompetensutveckling. Utbildning är något som biter på cheferna. Men det bästa rådet, som nästan alltid fungerar, är att byta jobb. Även interna jobbyten ger ofta lönelyft. Några Unionenyrken med hög lön: ● Hög IT-chef: över 42 000 kr. ● Controller i mindre/ medelstort företag: bör tjäna minst 33 000 kr. ● Försäljningschef: bör tjäna minst 39500 kr. ● Ingenjör: den som jobbat några år bör tjäna mellan 32 000 och 42 000 kr. ● Systemerare: den som jobbat några år bör tjäna minst 32 000 kr. Peter Elgemark, personalchef, IKEA Malmö: ● Fråga din chef – vad skall jag konkret förbättra för att kunna påverka min lön? ● Bli riktigt duktig på det Anki Ljung, HR-direktör, Manpower Sverige: ● Förbered dig noga inför lönesamtalet, hur har din prestation varit under året jämfört med uppsatta mål? Har du nått dina mål eller fått nya ansvarsområden eller ny kompetens som är viktig för företaget och motiverar dessa en höjd lön? ● Be din chef beskriva tydligt vad du behöver göra för att kunna höja din lön, ett bra verktyg är att formulera detta i utvecklingssamtalet med tydliga aktiviteter och mål ● Byt tjänst eller byt arbetsplats.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=17">Kollega Sida 17 Värva en ny medlem, få en Nobelpri</a> stagare. (Det finns andra böcker att välja på också) Vi är många i Unionen men vi vill bli ännu fler. För då kan vi stoppa in fler tjänster och förmåner i vårt medlemskap och förhandla fram bättre löner och villkor i kollektivavtalet i vårens avtalsrörelse. Just nu får du ett presentkort på en bok om du värvar en kompis som ny medlem i Unionen. Du kan välja en författare som belönats av Svenska Akademin, eller nåt helt annat. Läs mer om hur kompisen blir medlem och du får din bok på www.unionen.se/kompis Världens vackraste ord: i morgon. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva enkelt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? 020-59 59 59 | Plusgiro 90 1986-0 Kör-själv-semester med DTF travel. Kalmar Slott Barn t.o.m. 6 år gratis, 7-15 år 349:-. (på förfrågan). Max 2 barn per rum. 8 semesterdagar med 7 middagar på hotell i Toscana Hotel Maestoso hälsar välkommen till en behaglig vistelse i ett av Montecatini Termes vackraste områden. Här bor du nära stadens många kur-anläggningar där du kan njuta olika former av naturterapi. På hotellet finns utomhuspool och bubbelpool, samt restaurang som serverar lokala, toskanska rätter. Därutöver är det bekvämt bilavstånd till både Florens och Pisa. Hotellet erbjuder utomhuspool, bubbelpool, tillgång till Internet och hiss. Alla rum har dusch, wc, tv, telefon och hårtork. Valfri ankomstdag under perioden 12/6 - 24/7 2010. Avbeställ utan skäl ända fram till dagen före. Från 89:- Boka NU på www.dtf-travel.se eller 040-30 30 01Kollega 3 dagars weekend på hotell i Kalmar First Hotel Witt ligger intill domkyrkan och har anor från 1600-talet. Avkoppling bjuds i inomhuspool och bastu. Fredagar under perioden fram till 11/6 & 27/8 - 17/12 2010. Sparbeloppet är i förhållande till hotellets ord. riktpris – med reservation för specialerbjudanden. Endast slutstädning, transport ingår inte. Expeditionsavgift max. 99:-. Med reservation för utsålda datum samt tryckfel. Kan beställas fram till åtta dagar före ankomst. NU 199:1-10 KOLLEGA 17 8 dagar endast 3.499:Spara 852:- per person i dubbelrum 799:3 dagar endast per person i dubbelrum Spara 200: Värva en ny medlem, få en Nobelpristagare. (Det finns andra böcker att välja på också) Vi är många i Unionen men vi vill bli ännu fler. För då kan vi stoppa in fler tjänster och förmåner i vårt medlemskap och förhandla fram bättre löner och villkor i kollektivavtalet i vårens avtalsrörelse. Just nu får du ett presentkort på en bok om du värvar en kompis som ny medlem i Unionen. Du kan välja en författare som belönats av Svenska Akademin, eller nåt helt annat. Läs mer om hur kompisen blir medlem och du får din bok på www.unionen.se/kompis Världens vackraste ord: i morgon. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva enkelt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? 020-59 59 59 | Plusgiro 90 1986-0 Kör-själv-semester med DTF travel. Kalmar Slott Barn t.o.m. 6 år gratis, 7-15 år 349:-. (på förfrågan). Max 2 barn per rum. 8 semesterdagar med 7 middagar på hotell i Toscana Hotel Maestoso hälsar välkommen till en behaglig vistelse i ett av Montecatini Termes vackraste områden. Här bor du nära stadens många kur-anläggningar där du kan njuta olika former av naturterapi. På hotellet finns utomhuspool och bubbelpool, samt restaurang som serverar lokala, toskanska rätter. Därutöver är det bekvämt bilavstånd till både Florens och Pisa. Hotellet erbjuder utomhuspool, bubbelpool, tillgång till Internet och hiss. Alla rum har dusch, wc, tv, telefon och hårtork. Valfri ankomstdag under perioden 12/6 - 24/7 2010. Avbeställ utan skäl ända fram till dagen före. Från 89:- Boka NU på www.dtf-travel.se eller 040-30 30 01Kollega 3 dagars weekend på hotell i Kalmar First Hotel Witt ligger intill domkyrkan och har anor från 1600-talet. Avkoppling bjuds i inomhuspool och bastu. Fredagar under perioden fram till 11/6 & 27/8 - 17/12 2010. Sparbeloppet är i förhållande till hotellets ord. riktpris – med reservation för specialerbjudanden. Endast slutstädning, transport ingår inte. Expeditionsavgift max. 99:-. Med reservation för utsålda datum samt tryckfel. Kan beställas fram till åtta dagar före ankomst. NU 199:1-10 KOLLEGA 17 8 dagar endast 3.499:Spara 852:- per person i dubbelrum 799:3 dagar endast per person i dubbelrum Spara 200:
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=18">Kollega Sida 18 AVTAL2010 LEIF JÄDERBERG redaktör:</a> Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se »Läget kunde ha varit bättre« Facket kräver påslag på 2,6 procent, arbetsgivarna vill inte ge ett öre. – Något blir det nog till slut, men inte särskilt mycket, tror Börje Andersson, tidigare samhällspolitisk chef på HTF. Om mindre än två månader ska en stor del av årets nya avtal vara påskrivna om tidtabellen följs. Parterna, arbetsgivare och fack, står långt ifrån varandra. – Det är inte så stor skillnad från hur det brukar vara. Arbetsgivarna brukar som regel gå ut med noll procents löneökningar, säger Börje Andersson. Däremot skiljer sig förhållandena i omvärlden från de gängse. Konjunkturen tros vara på väg uppåt, men hur snabbt vändningen kommer är det ingen som vet. Och den kraftiga konjunkturnedgången har slagit olika hårt, till och med när det gäller företag i samma bransch. Vissa har klarat sig hyfsat, andra går på knäna. Det har arbetsgivarna tagit som grund för att hävda att det inte finns utrymme för löneökningar i centrala avtal. Alla löneökningar ska ske lokalt på arbetsplatsen, anser de. – Utan löneökningsavtal som är lika på alla arbetsplatser inom branschen förlorar kollektivavtalet en stor del av sitt värde. Därför blir det intressant att se hur avtalsrörelsen kommer att utvecklas. För facken kunde läget ha varit 18 KOLLEGA 1-10 bättre. Arbetslösheten är ju fruktansvärt hög, och ju högre den är desto svagare blir de fackliga organisationerna, säger Börje Andersson som är kritisk till medlarnas allt större roll i avtalsrörelserna. – Jag ser det som ett svaghetstecken att de fackliga organisationerna numera inte kan träffa avtal utan att ta hjälp av medlare. Facket borde i första hand aktivera medlemmarna i avtalsrörelsen. Det är där den verkliga kraften finns. Det enda som är klart är att det blir ett kort avtal, sannolikt kommer det bara att gälla ett år framåt. För facket kan det vara bättre att inte binda upp sig för alltför lång tid, utan i stället vänta till dess konjunkturen slagit om. Arbetsgivarna hävdar å sin sida att ett kort avtal inte ger möjlighet att få med förändringar av de allmänna villkoren. Därmed skulle de kunna strunta i fackets krav på bland annat att alla anställda ska ha rätt till utbildning och årliga lönekartläggningar. – Jag förstår att man vill ha korta avtal, tiderna är så osäkra. Det är alltid svårt att göra prognoser, men särskilt svårt i år. Kanske skulle det ändå vara läge för att få igenom avtalskrav som inte sticker i ögonen som lönehöjningar, exempelvis sådana som handlar om utbildning, säger Börje Andersson. Några 2,6 procent, som facken kräver, är det väl få som tror att det landar på. Några har tippat att det avtal som Vårdförbundet tecknat på 2 procent för 2010 ska bli normerande, men Börje Andersson är tveksam till om det får betydelse för den privata sektorn. – Jag skulle hoppas men jag tror inte att de fackliga organisationerna har kraft att driva igenom 2 procent i ett centralt avtal. När den ekonomiska utvecklingen kommer igång kommer löneökningar i stället att ges vid sidan av avtalen i form av ”löneglidning”. De fackliga organisationerna bör också se upp med ersättningar som inte rubriceras som lön och som man inte förhandlat om men som likväl tas från löneutrymmet och belastar lönekostnaderna.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=19">Kollega Sida 19 »Möjligen ligger vi för lågt« – De</a> t är nästan vår landningsbana, säger Karin Åberg, ordförande för en av Unionens förhandlingsdelegationer, om det fackliga lönekravet. ”Rimligt” och ”ansvarsfullt”. Det är ord som Karin Åberg använder när hon talar om Unionens krav på 2,6 procent. Resonemanget går ut på att alltför låga löneökningar, liksom alltför höga, skulle påverka samhällsekonomin negativt. Ingen löneökning alls skulle, enligt Konjunkturinstitutet, leda till ytterligare 40 000 arbetslösa. – Vi tar ett ansvar med den här nivån, möjligen ligger vi för lågt, säger Karin Åberg, vars delegation ansvarar för avtal som omfattar cirka 80 000 medlemmar, däribland teknikavtalet. Unionen kräver också att alla ska få en lönehöjning, minst 430 kronor i månaden. – Individgarantin blir särskilt viktig på små företag där det inte finns så starka klubbar. Men avtalsrörelsen handlar inte enbart om pengar. – All tid vi ställer till arbetsgivarens förfogande ska räknas som arbetstid. I dag har vi problem med all obetald arbetstid. Folk jobbar nästan jämt och ställer upp. Det är en oerhörd lojalitet. Men det här är inte lönsamt för företagen i längden. Det gäller att ta vara på personalen så att de inte kör slut på sig. Andra krav rör de anställdas möjligheter att påverka. – Det gäller att ha inflytande i löneprocessen, i dag upplever man att arbetsgivaren gör som han vill, säger Karin Åberg. Även kravet på kompetensutveckling har stort stöd bland medlemmarna, samma sak gäller behovet av regleringar i centrala avtal. – Vi tror inte på en modell där man kan göra vad som helst lokalt, vilket är vad arbetsgivarna vill. Vi bedömer att vi lokalt inte skulle kunna sätta en broms på de oseriösa företagen. Vi vill ha företag som är seriösa och livaktiga. Det mesta tyder på att det blir ett ettårigt avtal. Det innebär troligen att avtalsrörelsen till stor del kommer att handla om lön, mindre om andra förändringar i avtalet. – Ändringar av de allmänna villkoren blir svårare att få igenom, men det betyder inte att det är kört. Det är en förhandlingsfråga, säger Karin Åberg som också uppmanar medlemmar att höra av sig med synpunkter och önskningar. Mejladresser till Unionens samtliga delegationer hittas på www.unionen.se under fliken Avtal&lag. Följ avtalsrörelsen på www.kollega.se 150 möjligheter till utveckling 1-10 KOLLEGA 19 OSKAR KULLANDER »Möjligen ligger vi för lågt« – Det är nästan vår landningsbana, säger Karin Åberg, ordförande för en av Unionens förhandlingsdelegationer, om det fackliga lönekravet. ”Rimligt” och ”ansvarsfullt”. Det är ord som Karin Åberg använder när hon talar om Unionens krav på 2,6 procent. Resonemanget går ut på att alltför låga löneökningar, liksom alltför höga, skulle påverka samhällsekonomin negativt. Ingen löneökning alls skulle, enligt Konjunkturinstitutet, leda till ytterligare 40 000 arbetslösa. – Vi tar ett ansvar med den här nivån, möjligen ligger vi för lågt, säger Karin Åberg, vars delegation ansvarar för avtal som omfattar cirka 80 000 medlemmar, däribland teknikavtalet. Unionen kräver också att alla ska få en lönehöjning, minst 430 kronor i månaden. – Individgarantin blir särskilt viktig på små företag där det inte finns så starka klubbar. Men avtalsrörelsen handlar inte enbart om pengar. – All tid vi ställer till arbetsgivarens förfogande ska räknas som arbetstid. I dag har vi problem med all obetald arbetstid. Folk jobbar nästan jämt och ställer upp. Det är en oerhörd lojalitet. Men det här är inte lönsamt för företagen i längden. Det gäller att ta vara på personalen så att de inte kör slut på sig. Andra krav rör de anställdas möjligheter att påverka. – Det gäller att ha inflytande i löneprocessen, i dag upplever man att arbetsgivaren gör som han vill, säger Karin Åberg. Även kravet på kompetensutveckling har stort stöd bland medlemmarna, samma sak gäller behovet av regleringar i centrala avtal. – Vi tror inte på en modell där man kan göra vad som helst lokalt, vilket är vad arbetsgivarna vill. Vi bedömer att vi lokalt inte skulle kunna sätta en broms på de oseriösa företagen. Vi vill ha företag som är seriösa och livaktiga. Det mesta tyder på att det blir ett ettårigt avtal. Det innebär troligen att avtalsrörelsen till stor del kommer att handla om lön, mindre om andra förändringar i avtalet. – Ändringar av de allmänna villkoren blir svårare att få igenom, men det betyder inte att det är kört. Det är en förhandlingsfråga, säger Karin Åberg som också uppmanar medlemmar att höra av sig med synpunkter och önskningar. Mejladresser till Unionens samtliga delegationer hittas på www.unionen.se under fliken Avtal&lag. Följ avtalsrörelsen på www.kollega.se 150 möjligheter till utveckling 1-10 KOLLEGA 19 OSKAR KULLANDER
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=20">Kollega Sida 20 kollega.se På www.kollega.se hitta</a> r du det senasteom arbetslivet. Prat mest störande Hälften av arbetstagarna tycker att ljudmiljön är ett problem. Bland dem som arbetar i kontorslandskap är andelen högre,uppemot 60 procent. Och det är småpratet som stör mest på kontoret, visar en rapport från Hörselskadades riksförbund, HRF. Att höra andra prata om saker som inte rör oss är det mest störande och kan leda till koncentrationssvårigheter, irritation och trötthet, konstaterar HRF. Förklaringen är att hjärnan uppfattar tal som viktigt, och har svårare att filtrera bort det än andra bakgrundsljud, som fläktar eller tangenttryckningar. Tysta rum och tillgång till mötes- lokaler är en förutsättning för bra arbetsmiljö också i kontorslandskap. Tio personer på ett tyst rum är en tumregel, menar HRF. Det är henne vi vill ha! Vem vill du dela kontorsrum med? Männen väljer styrelseproffset Cristina Stenbeck och kvinnorna Mark Levengood, varssambo kommer på fjärde plats. Vasakronans Kontorsbarome- tern har tagit reda på vilka typer av människor vi kontorsråttor vill ha som skrivbordsgranne och har sedan personifierat dem med kändisar.Vilket betyder att när männen sätter Angelina Jolie på fjärde plats tänker de förmodligen inte på en vabbande mamma med snoriga ungar utan på superhjältinnan Lara Croft som fixar allt. Förutom Stenbeck och Jolie (13 respektive 9 procent) skulle männen välkomna Jennifer Aniston (12 procent), Fredrik Reinfeldt (10 procent) och Mikael Persbrandt (9 procent) som nära arbetskamrat. Kvinnorna gillar också Cristina Stenbeck (10 procent), som kommer efter favoriten och mysmannen från Finland (16 procent). Föga överraskande hittar man Mikael Persbrandt (10 procent) även på kvinnornas lista. På fjärde respektive femte plats kommer Jonas Gardell (9 procent) och SEB:s vd Annika Falkengren (7 procent). 20 KOLLEGA 1-10 Tjänstemäntycker de tjänar för lite Mer än hälften av Unionens medlemmar anser att de har för låg lön i förhållande till sin befattning och sin insats. Det visar en enkät som Kollega låtit göra. Mer än sex av tio av dem under 33 år anser att deras kompetens och arbetsinsats motiverar en högre lön än de har i dag, visar vår enkät bland drygt 1 000 medlemmar. Samtidigt är det de yngre som har haft högst löneökningar de senaste två åren. 32 procent av de svarande har fått mer än sex procent. Bland de äldsta, över 52 år, är det bara 12 procent som fått mer än sex procents löneökning under 2008 och 2009. 30 procent har fått mindre än tre procent eller ingen lönehöjning alls på två år, medan de flesta, 38 procent, har fått mellan tre och sex procent. 55 procent upplever att de har litet eller inget inflytande över lönesättningen. Bland kvinnor är andelen betydligt högre – 70 procent. En anledning till det dåliga inflytandet över lönen kan vara bristen på lönesamtal. Fyra av tio hade inget lönesamtal med chefen förra året. Tre av tio uppger att chefen sätter lönen på egen hand, utan att ens förhandla med facket. Frågan om lön är viktig i avtalsrörelsen, anser de flesta. Kvinnor vill i större utsträckning än män likställa krav på trygghet, kompetensutveckling och jämställdhet med lönekraven. 83 procent av kvinnorna tycker att det är lika viktigt, jämfört med 69 procent av männen. Så hur mycket tjänar de svaran- de? Bland männen är det 43 procent som tjänar mer än 30 000 kronor i månaden, bland kvinnorna blott 18 procent. Mer än var tredje svarande ligger mellan 25 000 och 30 000 i månadslön. LINDA SVENSSON Läs hela enkäten på www.kollega.se SVEN-ERIK SJÖBERG/SCANPIX KEYSTONE GMBH/SCANPIX kollega.se På www.kollega.se hittar du det senasteom arbetslivet. Prat mest störande Hälften av arbetstagarna tycker att ljudmiljön är ett problem. Bland dem som arbetar i kontorslandskap är andelen högre,uppemot 60 procent. Och det är småpratet som stör mest på kontoret, visar en rapport från Hörselskadades riksförbund, HRF. Att höra andra prata om saker som inte rör oss är det mest störande och kan leda till koncentrationssvårigheter, irritation och trötthet, konstaterar HRF. Förklaringen är att hjärnan uppfattar tal som viktigt, och har svårare att filtrera bort det än andra bakgrundsljud, som fläktar eller tangenttryckningar. Tysta rum och tillgång till mötes- lokaler är en förutsättning för bra arbetsmiljö också i kontorslandskap. Tio personer på ett tyst rum är en tumregel, menar HRF. Det är henne vi vill ha! Vem vill du dela kontorsrum med? Männen väljer styrelseproffset Cristina Stenbeck och kvinnorna Mark Levengood, varssambo kommer på fjärde plats. Vasakronans Kontorsbarome- tern har tagit reda på vilka typer av människor vi kontorsråttor vill ha som skrivbordsgranne och har sedan personifierat dem med kändisar.Vilket betyder att när männen sätter Angelina Jolie på fjärde plats tänker de förmodligen inte på en vabbande mamma med snoriga ungar utan på superhjältinnan Lara Croft som fixar allt. Förutom Stenbeck och Jolie (13 respektive 9 procent) skulle männen välkomna Jennifer Aniston (12 procent), Fredrik Reinfeldt (10 procent) och Mikael Persbrandt (9 procent) som nära arbetskamrat. Kvinnorna gillar också Cristina Stenbeck (10 procent), som kommer efter favoriten och mysmannen från Finland (16 procent). Föga överraskande hittar man Mikael Persbrandt (10 procent) även på kvinnornas lista. På fjärde respektive femte plats kommer Jonas Gardell (9 procent) och SEB:s vd Annika Falkengren (7 procent). 20 KOLLEGA 1-10 Tjänstemäntycker de tjänar för lite Mer än hälften av Unionens medlemmar anser att de har för låg lön i förhållande till sin befattning och sin insats. Det visar en enkät som Kollega låtit göra. Mer än sex av tio av dem under 33 år anser att deras kompetens och arbetsinsats motiverar en högre lön än de har i dag, visar vår enkät bland drygt 1 000 medlemmar. Samtidigt är det de yngre som har haft högst löneökningar de senaste två åren. 32 procent av de svarande har fått mer än sex procent. Bland de äldsta, över 52 år, är det bara 12 procent som fått mer än sex procents löneökning under 2008 och 2009. 30 procent har fått mindre än tre procent eller ingen lönehöjning alls på två år, medan de flesta, 38 procent, har fått mellan tre och sex procent. 55 procent upplever att de har litet eller inget inflytande över lönesättningen. Bland kvinnor är andelen betydligt högre – 70 procent. En anledning till det dåliga inflytandet över lönen kan vara bristen på lönesamtal. Fyra av tio hade inget lönesamtal med chefen förra året. Tre av tio uppger att chefen sätter lönen på egen hand, utan att ens förhandla med facket. Frågan om lön är viktig i avtalsrörelsen, anser de flesta. Kvinnor vill i större utsträckning än män likställa krav på trygghet, kompetensutveckling och jämställdhet med lönekraven. 83 procent av kvinnorna tycker att det är lika viktigt, jämfört med 69 procent av männen. Så hur mycket tjänar de svaran- de? Bland männen är det 43 procent som tjänar mer än 30 000 kronor i månaden, bland kvinnorna blott 18 procent. Mer än var tredje svarande ligger mellan 25 000 och 30 000 i månadslön. LINDA SVENSSON Läs hela enkäten på www.kollega.se SVEN-ERIK SJÖBERG/SCANPIX KEYSTONE GMBH/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=21">Kollega Sida 21 Svettigt år för Unionens jurister </a> Unionens jurister hade fullt upp förra året. Dubbelt så många medlemmar behövde hjälp att få ut sin lön men det förekom också många fler brott mot turordningsreglerna än tidigare år. Lågkonjunkturen har satt sina spår även inom rättsväsendet. Unionens jurister fick in 360 ärenden under förra året – en ökning med 70 ärenden sedan året dessförinnan. Majoriteten av ärendena handlade om löneindrivning, en fördubbling jämfört med 2008. – Det är framförallt små företag som drabbats av konkurser där vi går in och hjälper medlemmar att få ut sin innestående lön, säger Martin Wästfelt, chef för Juridiska och Försäkringssektio- nen på Unionen. Antalet turordningsbrott har också ökat rejält som en följd av alla uppsägningar, medan ärendena där medlemmar blivit uppsagda av personliga skäl minskat något. Runt en tiondel av ärendena som hamnar hos Unionens jurister drivs inte vidare eftersom juristerna gör bedömningen att det inte finns en rimlig chans att vinna dem. Förra året väcktes ändå talan i drygt hundra fall, varav ett trettiotal har lett till förlikning. – Vi brukar säga att tio procent av målen vi väcker talan i går till dom, i nio av tio fall sker förlikning. Det är inget självändamål att förlika, men hittar man en lösning som båda parter kan acceptera är det bra, eftersom man aldrig vet hur en domstol dömer, säger Martin Wästfelt. – I nästan alla ärenden är det en medlem berörd och vi respekterar alltid medlemmens önskemål även om vi ibland skulle vilja driva fall för att få en rättslig prövning. Det tar mellan tio och fjorton månader från det att en stämningsansökan lämnats in till eventuell dom, så av förra årets 103 stämningar har endast sex avgjorts i domstol eller motsvarande hittills. I samtliga domar utom en fick medlemmen rätt. JOHANNA ROVIRA Vd för callcenter har gått under jorden Anställda på callcenterföretagetSmart1 i Karlstad har inte fått ut en hel lön sedan november. framförallt för att hitta företagets norska vd, som gått under jorden. I november betalades 75 procent av lönen ut. Nästan alla 140 anställda valde att lämna sina anställningar. Nu vänder sig Unionen och svenska Justitiedepartementet till norsk domstol för att få en stämningsman utsedd men – Det vi gör nu är att försöka få vd:n och ägaren Arne Olav Mikkelsgaard Traedal att betala ut ett ekonomiskt skadestånd som motsvarar en uppsägningslön. Därtill ska de tidigare anställda även få sin semesterersättning och pengar från en returfond de betalat en del av sin säljprovision till, säger Pontus Dahlberg, ombudsman i Värmlandsregionen. Att delge ägaren ett betalningskrav har dock visat sig svårare än väntat. – Han har varit omöjlig att få tag på vilket försvårat processen betydligt. Och tiden är dessutom knapp. Tremånadersregeln vid konkurs säger att de anställda tappar fordringar som tjänades in längre tillbaka än tre månader, dock inte sin semesterersättning, säger Pontus Dahlberg. LINA JONSSON Tror på bättre ekonomi Svenskarna tror på sämre välfärd men bättre ekonomi i år, visar en rapport från TCO. Bland de tillfrågade i undersökningen, utförd av Novus Opinion, var männen mer positiva än kvinnorna. Två av tre män tror på bättre tider för Sveriges ekonomi 2010 mot knappt hälften av kvinnorna. Det beror troligtvis på att det är fler kvinnor som arbetar inom välfärdsyrkena, som lärare, sjuksköterska och socialsekreterare och dagligen befinner sig i mötet mellan människan och samhället. När det gäller arbetsmarknad och privatekonomi är osäkerheten bland samtliga svarande stor. Tre av tio tror att 2010 inte kommer att bjuda på fler arbetstillfällen och var femte tillfrågad tror att den privata ekonomin kommer att bli sämre. De som har högst förväntningar på det kommande året är tjänstemännen, där 65 procent tror att det kommer att bli ett bra år. Fler begärde a-kassa I december förra året var det 172 000 personer som fick a-kasseersättning. Det var 33procent fler än samma månad 2008. Under 2009 har fler män än kvinnor blivit arbetslösa. Det kan också förklara att a-kassornas utbetalade ersättningar ökat mer än antalet ersättningstagare.Män har ofta högre lön. Totalt betalade landets a-kassor ut 19,6 miljarder kronor till 385 000 arbetslösa 2009. Det kan jämföras med 13,6 miljarder till 328 000 personer året innan. Skoj går före hög lön Roliga arbetsuppgifter, trevliga arbetskamrater och fast anställning. Det står högst på svenskarnas önskelista när de söker jobb, visar en enkät som rekryteringsfirman Navigio låtit göra. God löneutveckling hamnar först på fjärde plats. Det är framför allt personer mellan 18 och 44 år som rankar kul på jobbet högst. Det verkar också som att chefer generellt prioriterar kul på jobbet högre än vanliga anställda. Cheferna uppskattar dessutom möjligheten att jobba hemifrån och att få hjälp med städning och barnpassning i högre utsträckning. Undersökningen visar också på skillnader mellan stad och landsbygd. I Stockholm rankar sju av tio roliga arbetsuppgifter som viktigast, jämfört med fyra av tio i glesbygd. Där rankas i stället fast anställning som viktigast. 1-10 KOLLEGA 21 TRONS/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=22">Kollega Sida 22 Proffstyckare E Nisha Besaras karr</a> iär har gått från brevsvarare hos Göran Persson till drömjobbet som chefredaktör och åsiktsmaskin i radio och tv-soffor. Text Ola Rennstam Bild Anders G Warne n mörkblå taxi svänger upp utanför Radiohusets huvudentré ute på Gärdet. Det är inte många minuter kvar till sändning men Nisha Besara har rutin. Hon passerar vestibul och labyrintliknande korridorer med bestämda steg. I studio 7 välkomnar gänget bakom samhällsprogrammet “Godmorgon, världen!”, till synes lättade över att åtminstone en av dagens gäster dykt upp i tid. – Förra gången jag var med i programmet handlade det om skatter och jag hade skrivit ned lite siffror som stöd men när sändningen började upptäckte jag att anteckningarna låg kvar i handväskan utanför stu- 22 KOLLEGA 1-10 dion. Jag blev omedelbart attackerad av de två borgerliga debattörerna och kom snett in i debatten från början, berättar Nisha. Efter ett kort röstprov är det dags – tre aktuella ämnen ska avhandlas på en kvart. Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder har gjort Nisha Besara sällskap i studion medan den tredje debattören, Lotta Gröning, sitter i en studio i Västerås. Misstaget från förra debatten ska inte upprepas. Den här gången är anteckningarna från gårdagskvällens föreberedelser på rätt sida studioväggen och Nisha är på tårna från början. Ämnena avhandlas i ett högt tempo och innan det hela är över har Nisha Besara hunnit såga det nya sjukförsäkringssystemet, bedöma ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=23">Kollega Sida 23 Nisha Besara och Svenska Dagbladet</a> sPJAnders Linder debatterar sjukförsäkring och Let´s Dance i radioprogrammet God morgon, världen! 1-10 KOLLEGA 23
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=24">Kollega Sida 24 Nisha Besara Ålder: 31 Familj: Man</a> och tvåårig dotter Bor: Årsta utanför Stockholm Yrke: Chefredaktör Dagens Arena Utbildning: Statsvetare Gör en ledig söndag: Skräpar runt i pyjamas och läser hela tidningen Förebild i politiken: Barack Obama Favorit bland debattmotståndarna: Hanne Kjöller 24 KOLLEGA 1-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=25">Kollega Sida 25 »Jag kan inte komma på en enda mot</a> gång under min karriär, det har gått bra hela tiden.« effekterna av Laval-domen och hysa förhoppningar kring Gudrun Schymans medverkan i Let´s Dance. – Jag tycker att jag fick sagt det jag hade bestämt mig för på förhand. Det blev en bra debatt, sammanfattar Nisha Besara medan hon traskar tillbaka samma väg hon kom. Ytterligare en debatt kan läggas till handlingarna. Karriären har gått i det närmaste spikrakt. 31 år gammal är Nisha Besara chefredaktör för Dagens Arena, en ledarsida på nätet med vänsterprofil, och leder en liten stab med politiska skribenter. På bara några år har hon blivit en av landets mest anlitade samhällsdebattörer och det går knappt en vecka utan att hon får förfrågningar om att medverka i morgonsoffor eller debattera i program som Agenda, Debatt eller Godmorgon, världen. – Jag försörjer mig på att ha politiska åsikter. Jag har ett forum där jag kan göra min röst hörd, jag får synas i media och har en möjlighet att påverka folk med det jag skriver. Det är en väldigt priviligerad situation. Jag kan inte komma på en enda motgång under min karriär, det har gått bra hela tiden, säger hon. Hennes egen förklaring till den smått provocerande framgången är den klassiska kombinationen av tur och skicklighet. Rätt personer har sett henne vid rätt tillfälle. Samtidigt har hon alltid gjort sitt bästa och visat att hon är en person som kan leverera, vilket i sin tur lett till nästa pinnhål på karriärstegen. Nishas första riktiga jobb var som brevsvarare åt statsminister Göran Persson. En vän hade tipsat någon på kansliet om en klyftig tjej i det socialdemokratiska studentförbundet på Södertörns högskola och det blev ett perfekt extraknäck för Nisha under studentåren. Statsministerns brevkompisar var lika delar pensionärer, rättshaverister och barn, vilket satte ramarna för arbetet. Från Rosenbad bar det snart av till SSU där hon blev politisk sekreterare åt ordföranden Mikael Damberg. 2004 utlystes tjänsten som chefredaktör på SSU:s tidskrift Tvärdrag, Nisha Besara som alltid drömt om att bli journalist sökte och fick jobbet. – Det var det absolut roligaste jobb jag haft. Det var fantastisk känsla att se några worddokument komma ut som en fin och uppskattad tidning. I dag kan jag längta tillbaka till den tiden, vi gav ut sex nummer per år och det fanns mycket tid till eftertanke. När mobiltelefonen ringde på förmiddagen den 7 januari 2005 var Nisha Besaras första tanke att det var någon som ville gratulera. Det var nämligen hennes 26-årsdag. Men det var ingen gratulant i luren utan den socialdemokratiske integrationsministern Jens Orback. Han ville rekrytera henne som politisk sakkunnig till statsrådsberedningen. – Vihade träffats i lite olika sammanhang långt innan Jens blev minister och han hade tydligen hållit koll på mig under min tid som chefredaktör. Jag tackade nej till erbjudandet, säger Nisha och fnissar förtjust åt minnet. Statsrådet Orback lät sig dock inte nöjas med svaret utan ringde och tjatade, berättar han. Till slut föll Nisha till föga, trots magkänslan av att hon inte skulle gilla jobbet som sakkunnig. – Jag trivdes aldrig speciellt bra på kansliet. Man var en liten kugge i ett enormt maskineri och integrationsfrågorna, som jag hade ansvar för, var extremt lågt prioriterade. Det var dessutom lågt i tak och tydliga hierarkier. De trånga kanslikorridorerna och otillfredsställande arbetsuppgifterna fick henna att längta tillbaka till tidningsvärlden och att återigen få använda sin penna. Efter knappt ett år dök det upp en välkommen räddningsplanka – Helle Klein erbjöd ett vikariat på Aftonbladets ledarsida. Oavsett vad man anser om Nisha Besaras åsikter tycks de flesta vara överens om hon alltid är saklig, påläst och tydlig. Debattörerna på motståndarsidan imponeras av hennes ärliga argumentation. Till skillnad från många andra framgångsrika opinionsbildare lyckas hon vara skarp utan att bli arrogant eller ta till personangrepp. På minuskontot noteras att hon ofta säger precis det man förväntar sig att hon ska. Men att betraktas som förutsägbar är inget hon har problem med. – Jag är ute efter att diskutera, inte någon överraskningseffekt. Om folk vet var jag står är det helt ok för mig. Det viktigaste är att framstå som trovärdig, att det jag säger är sant och väl underbyggt. Kontroversiell är nog det sista jag är, säger hon. Benämningen proffstyckare har blivit lite av ett skällsord för debattörer som syns och hörs överallt och som tycker för tyckandets skull utan att egentligen ha på fötter. Men Nisha Besara har en annan definition. – Jag har inget problem med att kallas proffstyckare, det är ju det jag gör – tycker. Men det betyder inte att jag höftar, mina åsikter är alltid grundade i min politiska övertygelse och väl underbyggda. Nisha Besaras politiska engagemang kommer otvivelaktigt hemifrån. Vid köksbordet i Södertälje diskuterades det ständigt. – Mina föräldrar var politiskt engagerade i sin ungdom och när vi kom till Sverige gick vi alltid i första majtågen. Jag satt på pappas axlar, det var ballonger och väldigt roligt även om jag inte förstod vad det handlade om. 13 år gammal gick hon med i SSU och som 20-åring blev hon engagerad i studentförbundet på Södertörn. – Jag var aldrig aktiv i SSU, det var mer en identitetsgrej, men jag kände att det var där mina politiska värderingar fanns. Mitt verkliga politiska uppvaknande skedde i studentföreningen. Det var då jag tog ställning. I dag talar Nisha Besara obehindrat inför stora folksamlingar, annat var det första gången hon gick upp i talarstolen. – Det var på min första förbundskongress, i Kalmar. Det var hemskt, jag bara svamlade. Jag minns ingenting av vad jag sa, och ingen annan heller förhoppningsvis, haha. Nisha Besara har fått en etikett som högersosse, själv tycker hon inte att det är relevant. – När jag var aktiv i studentförbundet tillhörde jag högerfalangen. På den tiden var det svart eller vitt och man skulle tycka på ett visst sätt beroende på vilken grupp man tillhörde. I dag är jag betydligt mer självständig i mina åsikter och sedan jag blev chefredaktör på Dagens Arena har jag definitivt blivit mer radikal, mer vänster. – Men det är ingen hemlighet att jag är ett stort fan av Mona Sahlin. På 90-talet, när jag började få ett politiskt uppvaknande, var hon en symbol för framtiden, hoppet, det annorlunda mot alla gubbar som i alla tider styrt politiken. Hon var radikal och till råga på allt på väg att ➼ 1-10 KOLLEGA 25
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=26">Kollega Sida 26 »Jag är aldrig dumlojal med någon </a> och vågar vara kritisk åt alla håll.« bli partiledare. Och plötsligt rycktes mattan undan, det var som att bli abrupt väckt ur en härlig dröm. Hon symboliserade något som är svårt att beskriva, men det är den känslan för henne som har hängt med. Nisha är även en stor EU-vän och vill att Sverige inför euron. Hon är republikan, förespråkar kvotering i bolagsstyrelser och på politiska positioner och är rasande över att det finns så få hyresrätter kvar i Stockholm. Dessutom anser hon att finansminister Anders Borg styrt landet bra genom den ekonomiska krisen, betydligt bättre än vad Thomas Östros skulle ha klarat av. Nisha är född i Istanbul 1979 och kom till Sverige och Södertälje som ettåring. Hennes pappa var aktiv i den assyriska rörelsen i Turkiet, en vänsterorienterad organisation som kämpade för assyriernas rättigheter. I samband med en militärkupp 1980 fängslades oppositionella och han tvingades fly landet under dramatiska omständigheter. – Han stämplades som terrorist av den turkiska staten och jag har i efterhand förstått att det var fara för hans liv. Pappa gick bort när jag var 17 år och då var jag inte så intresserad av min släkts historia, det är man ju sällan i de åren. Vid tidpunkten för militärkuppen befann sig Nisha och hennes mamma hos farföräldrarna i Södertälje. De hade kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare i mitten av 70-talet. Efter att hela familjen återförenats i Sverige återupptog föräldrarna sina yrken; läkare och matematiklärare. Efter ett par år flyttade man till villa i förorten Ronna. Nisha beskriver sin uppväxt som extremt medelklassig och hon tycker inte att hon gjort någon klassresa, den har föräldrarna stått för. Båda var de första i sina släkter som skaffade sig akademisk utbildning. Hon anser att hon numera blir bedömd utifrån sin kompetens och sina åsikter. – Det är oerhört befriande. Det är inte längre intressant att jag heter som jag gör och ser ut som jag gör. I början av min karriär lyftes det fram, men jag tror inte att det handlade om mig som person utan mer att det var nytt att se ut som jag och ha en offentlig position. Kanske var det spännande och exotiskt? Att det förändrats beror nog på att vi är så många idag att folk slutat bry sig. Har du gjort någon revolt? – Nej, det kan man inte säga. Jag gick ju i mina föräldrars politiska fotspår. I vuxen ålder har jag förstått att de var betydligt mer vänster än jag. Mamma och jag har fortfarande häftiga politiska diskussioner om det mesta. Du debatterar ofta orättvisor i samhället, vilka orättvisor har du själv upplevt? – Jag kan inte komma på några, jag är så otroligt priviligerad. Ett omdöme från personer i hennes omgivning är att Nisha Besara inte riktigt släpper folk in på livet. Ett ord som återkommer är ”integritet”. Var kommer den ifrån? – Jag vet inte, jag har alltid haft den med mig, det är inget medvetet utan en del av min personlighet. Jag hoppas bara att folk inte upplever mig som avståndstagande och kylig, för det tycker jag inte att jag är. Jag har också integritet i mina åsikter, jag är aldrig dumlojal med någon och vågar vara kritisk åt alla håll. Och kan även berömma motståndarsidan 26 KOLLEGA 1-10 om de gjort något bra, även om det var ett tag sedan nu, säger hon. En vän säger att ”Nisha inte precis är den som hänger i lianerna på festerna”. Omdömet får henne att brista ut i skratt. – Det stämmer väldigt väl, jag har aldrig gått på efterfest eftersom jag både är morgon- och kvällstrött och det har inte blivit bättre sedan jag fick barn. Jag har alltid sett mig som en gammal kvinna i en ung tjejs kropp. Och väldigt lillgammal, men det kan man kanske inte vara efter 25? Dagens Arenas redaktion håller till i en tjusig våning på Drottninggatan, vägg i vägg med August Strindbergs Blå tornet. Nisha har dock inte lika spatiöst arbetsrum som den berömde författaren utan får vackert dela med tre andra. Att det är trångt kompenseras av att hon har nått sitt drömjobb. – Det är ett extremt lyxproblem, jag vet, men karriärmässigt har jag inget mer att drömma om. Jag har kommit dit jag vill. Nu är jag är chef för ett antal personer och det är väldigt utvecklande, även om det ibland känns som om jag har sju tjänster i en, säger hon. Dagens Arena publicerar dagliga ledare om aktuella samhällsfrågor och vill vara en motvikt till alla borgerliga ledarsidor i dagspressen. Men målsättningen hindrar inte att Nisha & co rör upp känslor i de ”egna” leden. Efter valförlusten 2006 kritiserade hon Göran Perssons ledarstil Nisha kollar mejl i jobbmobilen. Arbetet som chefredaktör är hektiskt och väldigt splittrat – ibland känns det som hon har sju tjänster i en.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=27">Kollega Sida 27 och menade att den skapat en kultu</a> r med ryggdunkare i partiet där ingen vågar säga sin mening, vilket i sin tur fick Pär Nuder att kalla henne ”pueril”, det vill säga barnslig. – Vi har fått höra från LO-håll att Dagens Arena är alldeles för höger, medan TCO-folk tycker att vi är alldeles för vänster. Om vi retar upp båda tycker jag att vi ligger precis rätt. Dagens Arena är inte så nyhetsinriktad, vår grej är att ta upp frågor som ingen annan berör och bredda perspektivet genom att lyfta fram fler exempel. Innan Nisha börjar skriva en ledare plöjer hon igenom en mängd bloggar, artiklar, utredningar och egna äldre texter. Till sist utkristalliserar sig en tes eller röd tråd med det viktigaste hon vill få sagt. Men det är inte alltid skrivandet går som på räls. – Skrivandet är min livsluft men det är samtidigt så ångestfyllt. Min man är otroligt trött på min skrivkramp, jag sitter och glor på en tom skärm och hoppas på någon form av gudomlig inspiration. Till sist ger jag upp, skriver en tråkig text som jag kan vässa. Är det däremot ett ämne som jag brinner för då flödar det, tyvärr är det inte speciellt ofta nuförtiden. Även facken brukar få sig en släng av sleven i Nishas ledarspalt. Hon tycker att de fackliga organisationerna måste börja inse att det råder ett opinionskrig och kan man inte få ut sitt budskap spelar det ingen roll om man har rätt i sak. Laval-domen och konflikten vid salladsbaren i Göteborg är två exempel där facket fått allmänheten emot sig och arbetsgivarsidan vunnit en utklassningsseger. – Facken förlorar gång på gång. Svenskt näringsliv drar till exempel igång en egen tv-kanal där de propagerar för nollavtal. Vad gör LO? Ingenting. Svenskt näringsliv vet att nollavtal är oseriöst och att las inte är något problem men det hindrar dem inte från regelrätta kampanjer i frågan. Facket kommer aldrig att bli sexigt, men måste lära sig köra enkla oneliners för att bli lite med i matchen, säger hon och fortsätter: – Anders Borg gick ut och kritiserade utspelet om nollavtal och sa att då blir det inga bonusar till bolagens styrelser. Varför har facket inte plockat upp den? ”Nollavtal till direktörer” – det är enkelt och går hem i stugorna. Men jag tror TCO-förbunden är väldigt ängsliga för att skrämma bort borgerliga väljare. Det finns de som tror att Nisha Besara är en framtida toppkandidat i Partiet. Själv är hon inte lika övertygad, men stänger förstås inga dörrar. – Jag har bestämt mig för att det är opinionsbildande och skrivande jag vill syssla med, inte politik. Här har jag har en fri roll, kan följa min ideologiska övertygelse och behöver inte ta hänsyn till partitaktik. Jag känner i själ och hjärta att politik är något jag inte vill ägna mig åt. Men samtidigt finns det vissa jobberbjudande man inte kan tacka nej till om man får den chansen. 1-10 KOLLEGA 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=28">Kollega Sida 28 kollega.se På www.kollega.se hitta</a> r du det senasteom arbetslivet. Anställda erkänner nakensamtal Var femte brittisk tjänsteman har konfererat naken. Det visar en brittisk undersökning om telefonkonferenser som telekommunikationsföretaget BTgjort. Enkäten avslöjar också att drygt hälften av de tillfrågade hade haft möte i bara kallingarna eller trosorna och 68 procent har förhandlat i pyjamas. Sängen är konferensstället som toppar listan, men toaletten kommer på en god andraplats. Och överläggningarna sker tydligen samtidigt som man lagar mat, byter blöjor eller shoppar. Eller rattar en båt på Legoland eller vaxar benen. Tjänstemän slipper delade arbetsskift För snart två år sedan lade Busslink i Handen utanför Stockholm om schemat för tre driftledare, medlemmar i Unionen. Det nya schemat innebar att de vissa dagar jobbade mellan fem och åttapå morgonen och tolv till fyra på eftermiddagen. Trots att bussbolaget redan efter några månader gjorde om schemat igen, efter en modell som de tre driftledarna själva föreslog, ville Unionen att AD skulle pröva om det är möjligt för en arbetsgivare att ensidigt ändra anställningsförhållandena på det viset som delade arbetspass innebär. Nu har AD slagit fast att omläggningen av schemat stred mot de anställdas enskilda anställningsavtal. – Det är jätteroligt att vi vann. Man kan konstatera att tjänstemän inte kan ha delade arbetspass där det aldrig har förekommit tidigare, säger Ullika Dalén, jurist på Unionen. Fler arbetsdagar 2010 I år blir det fler arbetsdagar än förra åretdå många av de röda dagarna infaller på lördagar eller söndagar. Många Unionenmedlemmar kompenseras dock för att nationaldagen infaller på en söndag. Första maj, nationaldagen, juldagen och annandag jul infaller alla på helger vilket innebär att det bara är fem röda dagar som infaller på en vardag. Två av dem är redan avverkade: nyårsdagen och trettondag jul. Kvar är långfredagen, annandag påsk och Kristi himmelsfärds dag. En ljuspunkt för många av Unionens medlemmar är att de ersätts för att nationaldagen infaller på en söndag. Det är respektive kollektivavtal som avgör vilken typ av kompensation som gäller på respektive arbetsplats. 28 KOLLEGA 1-10 »Inhyrd personal har sämre villkor« Antalet anställda inom bemanningsbranschen i Sverige har fördubblats de senaste tio åren. Ett hot mot las och turordningsreglerna anser Unionen. En större trygghet vid uppsägning tycker Henrik Bäckström, förbundsdirektör för Bemanningsföretagen. Bemanningsbranschen utgör ungefär 1,3 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. En enorm ökning från tidigare år, men liten i jämförelse med många andra länder i Europa. Unikt för den svenska arbets- marknaden är att 70 procent av tjänsterna återfinns inom tjänstesektorn och 30 procent inom LO-området. I övriga Europa råder det omvända. Unionen har cirka 10 000 medlemmar i bemanningsbranschen. – Vi har sett många exempel på att bemanningsföretagen har sämre villkor. Närmare 70 procent får ingen kompetensutveckling och lönerna är sämre, säger Elisabeth Åberg, förbundsekonom på Unionen. Henrik Bäckström är av en annan åsikt. Han ser en större trygghet i att vara anställd på ett bemanningsföretag än direktanställd av företaget. – När Volvo i Göteborg sade upp folk fick de som var direktanställda gå direkt, medan de som var anställda inom bemanning hade möjlighet att gå över till SKF. Det blir en större trygghet då det finns fler arbetstillfällen att tillgå, säger han. Att bemanningsbranschen ökat så explosivt beror på tre saker. Fler kunder har lagt märke till företagen, fler personer söker sig dit i jakten på ett jobb och branschen själv har utvecklats i takt med arbetsmarknaden. Bemanningsföretagen har kommit att bli en inkörsport till jobb. – Det har blivit ett mantra för företagen: hyr först, anställ sedan. På det sättet blir det ett slags provanställning. Men jag har även sett exempel på personer som varit anställda av ett och samma bemanningsföretag i 15 år, så personalomsättningen är inte så hög som man kan tro, säger Henrik Bäckström. Inom de kommande åren spås bemanningsbranschen öka i storlek till det dubbla. – Effekten av det är att man kommer att lägga en större ekonomisk risk på de anställda vilket är oroväckande, säger Elisabeth Åberg. LINA JONSSON NICOLAI HOWALT/SCANPIX kollega.se På www.kollega.se hittar du det senasteom arbetslivet. Anställda erkänner nakensamtal Var femte brittisk tjänsteman har konfererat naken. Det visar en brittisk undersökning om telefonkonferenser som telekommunikationsföretaget BTgjort. Enkäten avslöjar också att drygt hälften av de tillfrågade hade haft möte i bara kallingarna eller trosorna och 68 procent har förhandlat i pyjamas. Sängen är konferensstället som toppar listan, men toaletten kommer på en god andraplats. Och överläggningarna sker tydligen samtidigt som man lagar mat, byter blöjor eller shoppar. Eller rattar en båt på Legoland eller vaxar benen. Tjänstemän slipper delade arbetsskift För snart två år sedan lade Busslink i Handen utanför Stockholm om schemat för tre driftledare, medlemmar i Unionen. Det nya schemat innebar att de vissa dagar jobbade mellan fem och åttapå morgonen och tolv till fyra på eftermiddagen. Trots att bussbolaget redan efter några månader gjorde om schemat igen, efter en modell som de tre driftledarna själva föreslog, ville Unionen att AD skulle pröva om det är möjligt för en arbetsgivare att ensidigt ändra anställningsförhållandena på det viset som delade arbetspass innebär. Nu har AD slagit fast att omläggningen av schemat stred mot de anställdas enskilda anställningsavtal. – Det är jätteroligt att vi vann. Man kan konstatera att tjänstemän inte kan ha delade arbetspass där det aldrig har förekommit tidigare, säger Ullika Dalén, jurist på Unionen. Fler arbetsdagar 2010 I år blir det fler arbetsdagar än förra åretdå många av de röda dagarna infaller på lördagar eller söndagar. Många Unionenmedlemmar kompenseras dock för att nationaldagen infaller på en söndag. Första maj, nationaldagen, juldagen och annandag jul infaller alla på helger vilket innebär att det bara är fem röda dagar som infaller på en vardag. Två av dem är redan avverkade: nyårsdagen och trettondag jul. Kvar är långfredagen, annandag påsk och Kristi himmelsfärds dag. En ljuspunkt för många av Unionens medlemmar är att de ersätts för att nationaldagen infaller på en söndag. Det är respektive kollektivavtal som avgör vilken typ av kompensation som gäller på respektive arbetsplats. 28 KOLLEGA 1-10 »Inhyrd personal har sämre villkor« Antalet anställda inom bemanningsbranschen i Sverige har fördubblats de senaste tio åren. Ett hot mot las och turordningsreglerna anser Unionen. En större trygghet vid uppsägning tycker Henrik Bäckström, förbundsdirektör för Bemanningsföretagen. Bemanningsbranschen utgör ungefär 1,3 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. En enorm ökning från tidigare år, men liten i jämförelse med många andra länder i Europa. Unikt för den svenska arbets- marknaden är att 70 procent av tjänsterna återfinns inom tjänstesektorn och 30 procent inom LO-området. I övriga Europa råder det omvända. Unionen har cirka 10 000 medlemmar i bemanningsbranschen. – Vi har sett många exempel på att bemanningsföretagen har sämre villkor. Närmare 70 procent får ingen kompetensutveckling och lönerna är sämre, säger Elisabeth Åberg, förbundsekonom på Unionen. Henrik Bäckström är av en annan åsikt. Han ser en större trygghet i att vara anställd på ett bemanningsföretag än direktanställd av företaget. – När Volvo i Göteborg sade upp folk fick de som var direktanställda gå direkt, medan de som var anställda inom bemanning hade möjlighet att gå över till SKF. Det blir en större trygghet då det finns fler arbetstillfällen att tillgå, säger han. Att bemanningsbranschen ökat så explosivt beror på tre saker. Fler kunder har lagt märke till företagen, fler personer söker sig dit i jakten på ett jobb och branschen själv har utvecklats i takt med arbetsmarknaden. Bemanningsföretagen har kommit att bli en inkörsport till jobb. – Det har blivit ett mantra för företagen: hyr först, anställ sedan. På det sättet blir det ett slags provanställning. Men jag har även sett exempel på personer som varit anställda av ett och samma bemanningsföretag i 15 år, så personalomsättningen är inte så hög som man kan tro, säger Henrik Bäckström. Inom de kommande åren spås bemanningsbranschen öka i storlek till det dubbla. – Effekten av det är att man kommer att lägga en större ekonomisk risk på de anställda vilket är oroväckande, säger Elisabeth Åberg. LINA JONSSON NICOLAI HOWALT/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=29">Kollega Sida 29 Värva en kollega, få en kärlekshis</a> toria. (Det finns andra böcker att välja på också) Så räddar du ekonominsom föräldraledig Det kostar att vara lattemamma och macchiatopappa på heltid. Lyckligtvis fi nns det sätt att spara pengar under föräldraledigheten. Att varaledig från jobbet för att vara hemma med sitt barn är fantastiskt. Men för de allra flesta känns föräldraledigheten rejält i plånboken. Det fi nns dock knep för att lindra eländet. Har din arbetsgivare kollektivavtal har du rätt till föräldralön, det vill säga en ersättning som kompletterar föräldrapenningen så att din totala inkomst blir knappt 90 procent, i alla fall i några månader. Saknas klubb på arbetsplatsen bör du själv kontrollera att föräldrapenningen betalas ut. Avgiften till a-kassan är densamma vid föräldrapenning som vid arbete. Däremot baseras din fackavgift till Unionen på din månadsinkomst. En medlem som exempelvis tjänar över 19 000 kronor i månaden betalar 225 kronor i fackavgift. Blir föräldrapenningen lägre än 19 000 sänks fackavgiften till 150 kronor per månad, en besparing på cirka två caffelatte. Om du inte vet exakt hur mycket pengar du kommer att få i föräldrapenning varje månad kan du göra en uppskattning och ändå få avgiftssänkningen direkt. Men glöm inte kontakta medlemsregistret igen om du upptäcker att den uppskattade månadsinkomsten visar sig vara felaktig. Ett annat alternativ är att vänta med att kontakta Unionen tills du vet exakt hur stor månadsinkomsten blir, då sker avgiftssänkningen retroaktivt. Tänk på att möjligheten till retroaktiv ändring gäller tre månader tillbaka. Föräldraledigheten påverkar inte Unionens inkomstförsäkring. Tiden som föräldraledig är överhoppningsbar tid. Ett annat fiffi gt sätt att spara pengar under föräldraledigheten är att kontakta CSN och ansöka om nedsättning av återbetalningsbeloppet. Det innebär att du kan få betala mindre på ditt lån under en tid. Om du beviljas nedsättning beror på hur stor inkomst du har och vilket typ av studielån du har, reglerna skiljer sig åt mellan de olika studiestödssystemen. Inkomstbortfallet under föräldraledigheten måste vara större än 15 procent under hela inkomståret, alltså inte enbart under tiden som du är hemma med ditt barn. OLA RENNSTAM Läs mer om föräldralön på kollega.se Vi är många i Unionen men vi vill bli ännu fler. För då kan vi stoppa in fler tjänster och förmåner i vårt medlemskap och förhandla fram bättre löner och villkor i kollektivavtalet i vårens avtalsrörelse. Just nu får du ett presentkort på en bok om du värvar en kompis eller kollega som medlem. Du kan välja en romantisk roman om ett förälskat par, eller någonting helt annat. Läs mer om hur kompisen blir medlem och du får din bok på www.unionen.se/kompis Byggnadsarbetaren Handelsnytt Kommunalarbetaren Sktftidningen.nu Dagens Arbete Hotellrevyn LO-Tidningen ST Press Finansvärlden Journalisten Lärarnas tidning Läkartidningen TCO-tidningen Frsäkring nans Kollega SEKOtidningen Vårdfacket fackliganyheter.nu Sjutton fackliga tidningar samlade på ett ställe. 1-10 KOLLEGA 29 ELISABET OMSÉN/SCANPIX Värva en kollega, få en kärlekshistoria. (Det finns andra böcker att välja på också) Så räddar du ekonominsom föräldraledig Det kostar att vara lattemamma och macchiatopappa på heltid. Lyckligtvis fi nns det sätt att spara pengar under föräldraledigheten. Att varaledig från jobbet för att vara hemma med sitt barn är fantastiskt. Men för de allra flesta känns föräldraledigheten rejält i plånboken. Det fi nns dock knep för att lindra eländet. Har din arbetsgivare kollektivavtal har du rätt till föräldralön, det vill säga en ersättning som kompletterar föräldrapenningen så att din totala inkomst blir knappt 90 procent, i alla fall i några månader. Saknas klubb på arbetsplatsen bör du själv kontrollera att föräldrapenningen betalas ut. Avgiften till a-kassan är densamma vid föräldrapenning som vid arbete. Däremot baseras din fackavgift till Unionen på din månadsinkomst. En medlem som exempelvis tjänar över 19 000 kronor i månaden betalar 225 kronor i fackavgift. Blir föräldrapenningen lägre än 19 000 sänks fackavgiften till 150 kronor per månad, en besparing på cirka två caffelatte. Om du inte vet exakt hur mycket pengar du kommer att få i föräldrapenning varje månad kan du göra en uppskattning och ändå få avgiftssänkningen direkt. Men glöm inte kontakta medlemsregistret igen om du upptäcker att den uppskattade månadsinkomsten visar sig vara felaktig. Ett annat alternativ är att vänta med att kontakta Unionen tills du vet exakt hur stor månadsinkomsten blir, då sker avgiftssänkningen retroaktivt. Tänk på att möjligheten till retroaktiv ändring gäller tre månader tillbaka. Föräldraledigheten påverkar inte Unionens inkomstförsäkring. Tiden som föräldraledig är överhoppningsbar tid. Ett annat fiffi gt sätt att spara pengar under föräldraledigheten är att kontakta CSN och ansöka om nedsättning av återbetalningsbeloppet. Det innebär att du kan få betala mindre på ditt lån under en tid. Om du beviljas nedsättning beror på hur stor inkomst du har och vilket typ av studielån du har, reglerna skiljer sig åt mellan de olika studiestödssystemen. Inkomstbortfallet under föräldraledigheten måste vara större än 15 procent under hela inkomståret, alltså inte enbart under tiden som du är hemma med ditt barn. OLA RENNSTAM Läs mer om föräldralön på kollega.se Vi är många i Unionen men vi vill bli ännu fler. För då kan vi stoppa in fler tjänster och förmåner i vårt medlemskap och förhandla fram bättre löner och villkor i kollektivavtalet i vårens avtalsrörelse. Just nu får du ett presentkort på en bok om du värvar en kompis eller kollega som medlem. Du kan välja en romantisk roman om ett förälskat par, eller någonting helt annat. Läs mer om hur kompisen blir medlem och du får din bok på www.unionen.se/kompis Byggnadsarbetaren Handelsnytt Kommunalarbetaren Sktftidningen.nu Dagens Arbete Hotellrevyn LO-Tidningen ST Press Finansvärlden Journalisten Lärarnas tidning Läkartidningen TCO-tidningen Frsäkring nans Kollega SEKOtidningen Vårdfacket fackliganyheter.nu Sjutton fackliga tidningar samlade på ett ställe. 1-10 KOLLEGA 29 ELISABET OMSÉN/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=30">Kollega Sida 30 − Ibland får man vara lite halvpsy</a> kolog, vissa elever kommer man väldigt nära, säger trafiklärarenMaria Rudolfsson, som inte kan tänka sig ett roligare yrke. M aria Rudolfsson arbetar på Asplunds trafikskola i Borås där hon utbildar elever för B-körkort. Hon halkade in i yrket av en ren slump. − Jag var i USA i drygt ett år efter gymnasiet, kom hem till Tranemo och gick till arbetsförmedlingen för att söka jobb. På anslagstavlan fanns en lapp där de tyckte att man skulle söka till trafiklärare. Det gjorde jag. Jag kom in på reservplats i Lycksele. Det var två terminer på skolan och en termin förlagd till en trafikskola. Lärarna var jättebra och vi elever hade mycket roligt tillsammans. Jag blev färdig och fick anställning 1999. Vilka egenskaper bör man ha? − Man ska vara innovativ och ha fingertoppskänsla, så att varje elev får det den behöver. En trafiklärare måste också vara flexibel och kunna agera snabbt. Har du varit med om någon farlig incident? − Ja, man är ju med om en del spännande saker. Det kan vara bilar som ligger väldigt nära bakom eller att man på en smal landsväg möter två lastbilar i bredd, där den ena försöker köra om den andra. − Oftast är det andra som gör fel. Påkörning bakifrån är ganska vanligt. Jag och många av mina kollegor har fått whiplashskador. Hur yttrar sig din skada? − Står jag och hänger tvätt eller bär tunga kassar så vet jag att jag nästa dag får ont i nacken och i axlarna. Jag får också huvudvärk och känner mig trött, alla de klassiska symptomen. Men min whiplash är ändå ganska lindrig jämfört med hur andra har det. − Olyckan hände när jag var höggravid med mitt första barn. Det var fem veckor fram till förlossningen. Jag och min elev väntade vid väjningsplikt på att få köra ut på en väg när en buss körde in i bakdelen på vår bil. Det var ganska halt och jag kände hur det drog till i nacken. Vi åkte till akuten och senare samma dag gick vattnet. Jag fick ligga på förlossningsavdelningen i fyra dagar, sedan gjorde de akut kejsarsnitt. Retar du dig på trafikanter som kör dåligt? − Nej, jag har blivit van och har sett det mesta även om jag ibland ändå förundras över hur folk tänker. Men vi brukar se situationen innan den händer. Hur ser drömeleven ut? − Den som ger mig något att bita i och som får mig att utöva mina kunskaper på rätt sätt. Allra roligast är att jobba med dem som har haft 30 KOLLEGA 1-10 det svårt men som ändå klarar det. Att se lyckan i deras ögon när de äntligen får sitt körkort, den känslan är obeskrivlig. Har du sagt till en elev att det inte är någon idé? − Nej, men jag har rekommenderat några att ta körkort för automat i stället för att fortsätta att köra manuellt. En del har svårt med det motoriska. Man måste vara tydlig redan från början med elever som har det svårt, att det kommer att ta tid och att det kommer att kosta lite mer. Det är också en moralisk fråga, vem ska man utesluta i så fall? Om de har fått körkortstillstånd av länsstyrelsen ska de ju vara lämpliga... men frågan är om alla verkligen är det? Hur gammal var din äldsta elev? − Sextiosju år. Hon hade körkort men hade inte kört på tjugo år. Det var alltid hennes man som satt bakom ratten. Nu hade han gått bort och hon hade en ny fin bil som stod i garaget. Hon tog sex lektioner. − Jag har också haft sextonåringar, med föräldern i baksätet. De vill lära sig rätt från början. Vilka fel är vanliga om man lärt sig privat? − En del kör med kopplingen nere när de svänger och använder för låga växlar generellt sett inne i stan, de kör inte miljövänligt helt enkelt. Många har lite för bråttom eller kör för fort framåt mot till exempel korsningar. Många har svårt för trafikregler, de vet inte vad som gäller i korsningar, vem som åker först och så. De har också svårt med att se riskerna i den trafiksituation de befinner sig. Vad är lättast respektive svårast att lära sig? − Det är individuellt. En del är teoretiska människor, andra tekniskt lagda. Några glider bara igenom och fixar allting jättelätt. Men de allra flesta brukar fastna på något. Det kan vara exempelvis svårt att hitta dragläget eller förstå trafikregler. Berätta om en bra dag på jobbet. − Då kommer jag i tid och hinner ta en kopp kaffe och kolla igenom vad jag ska göra under dagen, vilka elever jag har och vad jag ska göra med dem. Eleverna lär sig det de ska och vi klarar oss utan incidenter. ...och en dålig. − När jag har elever som glömmer bort att de ska köra och jag får ringa och jaga dem. När jag inte hittar någon parkering nära trafikskolan och får köra runt och leta med påföljden att jag kommer för sent in på rasten och inte hinner få en ordentlig paus, det kan bli ganska stressigt. Vi har bara fem minuter mellan körlektionerna. Om allting förskjuts kan exempelvis lunchrasten bli kortare. − De bra dagarna överväger men man måste ha några dåliga så att man kan ta sig i kragen och bli taggad. Vad råder du den som vill bli trafiklärare? − Det är ett jätteroligt yrke, det bästa man kan ha. Det positiva är att man får träffa mycket människor. Gillar man att jobba med personligheter är detta rätt forum. Det är också positivt om man har ett intresse för trafik och gillar att utbilda. Ingen arbetsdag är den andra lik. − Men lönen är ofta ganska dålig. Den skulle kunna bli mycket bättre med tanke på det jobb vi utför. Annat negativt är att det kan bli stressigt. Arbetsdagarna är långa och allt sittande gör att många får problem med ryggen. EVA KARLSSON som arbetar vid Stockholms auktionsverk. Hans titel intendent innebär att han är föremålsansvarig inom sitt område. YRKEI UNIONEN: TRAFIKLÄRARE Lärare på trafikskola har tarifflöner. Lägstlönen för 2009 var 18 955 kronor (mindre än 3 års yrkesvana), 19 431 (3-6 år), 19 753 (6-9 år) och 20 359 kronor (9 år eller mer). Trafiklärarutbildningen är 1,5 år och finns som påbyggnadsutbildning inom komvux. Efter avslutad utbildning måste man godkännas av Vägverket för att arbeta som trafiklärare. För att bli antagen krävs fullföljd gymnasieutbildning, på nationellt eller specialutformat program, eller motsvarande kunskaper. Man måste dessutom ha körkortsbehörighet av minst klass B sedan minst 3 år, och ha allsidig kör- och trafikvana. Källa: Arbetsförmedlingen kollega.se Ett fyrtiotal av Unionens alla yrken presenteras på www.kollega.se ANNA-LENA LUNDQVIST − Ibland får man vara lite halvpsykolog, vissa elever kommer man väldigt nära, säger trafiklärarenMaria Rudolfsson, som inte kan tänka sig ett roligare yrke. M aria Rudolfsson arbetar på Asplunds trafikskola i Borås där hon utbildar elever för B-körkort. Hon halkade in i yrket av en ren slump. − Jag var i USA i drygt ett år efter gymnasiet, kom hem till Tranemo och gick till arbetsförmedlingen för att söka jobb. På anslagstavlan fanns en lapp där de tyckte att man skulle söka till trafiklärare. Det gjorde jag. Jag kom in på reservplats i Lycksele. Det var två terminer på skolan och en termin förlagd till en trafikskola. Lärarna var jättebra och vi elever hade mycket roligt tillsammans. Jag blev färdig och fick anställning 1999. Vilka egenskaper bör man ha? − Man ska vara innovativ och ha fingertoppskänsla, så att varje elev får det den behöver. En trafiklärare måste också vara flexibel och kunna agera snabbt. Har du varit med om någon farlig incident? − Ja, man är ju med om en del spännande saker. Det kan vara bilar som ligger väldigt nära bakom eller att man på en smal landsväg möter två lastbilar i bredd, där den ena försöker köra om den andra. − Oftast är det andra som gör fel. Påkörning bakifrån är ganska vanligt. Jag och många av mina kollegor har fått whiplashskador. Hur yttrar sig din skada? − Står jag och hänger tvätt eller bär tunga kassar så vet jag att jag nästa dag får ont i nacken och i axlarna. Jag får också huvudvärk och känner mig trött, alla de klassiska symptomen. Men min whiplash är ändå ganska lindrig jämfört med hur andra har det. − Olyckan hände när jag var höggravid med mitt första barn. Det var fem veckor fram till förlossningen. Jag och min elev väntade vid väjningsplikt på att få köra ut på en väg när en buss körde in i bakdelen på vår bil. Det var ganska halt och jag kände hur det drog till i nacken. Vi åkte till akuten och senare samma dag gick vattnet. Jag fick ligga på förlossningsavdelningen i fyra dagar, sedan gjorde de akut kejsarsnitt. Retar du dig på trafikanter som kör dåligt? − Nej, jag har blivit van och har sett det mesta även om jag ibland ändå förundras över hur folk tänker. Men vi brukar se situationen innan den händer. Hur ser drömeleven ut? − Den som ger mig något att bita i och som får mig att utöva mina kunskaper på rätt sätt. Allra roligast är att jobba med dem som har haft 30 KOLLEGA 1-10 det svårt men som ändå klarar det. Att se lyckan i deras ögon när de äntligen får sitt körkort, den känslan är obeskrivlig. Har du sagt till en elev att det inte är någon idé? − Nej, men jag har rekommenderat några att ta körkort för automat i stället för att fortsätta att köra manuellt. En del har svårt med det motoriska. Man måste vara tydlig redan från början med elever som har det svårt, att det kommer att ta tid och att det kommer att kosta lite mer. Det är också en moralisk fråga, vem ska man utesluta i så fall? Om de har fått körkortstillstånd av länsstyrelsen ska de ju vara lämpliga... men frågan är om alla verkligen är det? Hur gammal var din äldsta elev? − Sextiosju år. Hon hade körkort men hade inte kört på tjugo år. Det var alltid hennes man som satt bakom ratten. Nu hade han gått bort och hon hade en ny fin bil som stod i garaget. Hon tog sex lektioner. − Jag har också haft sextonåringar, med föräldern i baksätet. De vill lära sig rätt från början. Vilka fel är vanliga om man lärt sig privat? − En del kör med kopplingen nere när de svänger och använder för låga växlar generellt sett inne i stan, de kör inte miljövänligt helt enkelt. Många har lite för bråttom eller kör för fort framåt mot till exempel korsningar. Många har svårt för trafikregler, de vet inte vad som gäller i korsningar, vem som åker först och så. De har också svårt med att se riskerna i den trafiksituation de befinner sig. Vad är lättast respektive svårast att lära sig? − Det är individuellt. En del är teoretiska människor, andra tekniskt lagda. Några glider bara igenom och fixar allting jättelätt. Men de allra flesta brukar fastna på något. Det kan vara exempelvis svårt att hitta dragläget eller förstå trafikregler. Berätta om en bra dag på jobbet. − Då kommer jag i tid och hinner ta en kopp kaffe och kolla igenom vad jag ska göra under dagen, vilka elever jag har och vad jag ska göra med dem. Eleverna lär sig det de ska och vi klarar oss utan incidenter. ...och en dålig. − När jag har elever som glömmer bort att de ska köra och jag får ringa och jaga dem. När jag inte hittar någon parkering nära trafikskolan och får köra runt och leta med påföljden att jag kommer för sent in på rasten och inte hinner få en ordentlig paus, det kan bli ganska stressigt. Vi har bara fem minuter mellan körlektionerna. Om allting förskjuts kan exempelvis lunchrasten bli kortare. − De bra dagarna överväger men man måste ha några dåliga så att man kan ta sig i kragen och bli taggad. Vad råder du den som vill bli trafiklärare? − Det är ett jätteroligt yrke, det bästa man kan ha. Det positiva är att man får träffa mycket människor. Gillar man att jobba med personligheter är detta rätt forum. Det är också positivt om man har ett intresse för trafik och gillar att utbilda. Ingen arbetsdag är den andra lik. − Men lönen är ofta ganska dålig. Den skulle kunna bli mycket bättre med tanke på det jobb vi utför. Annat negativt är att det kan bli stressigt. Arbetsdagarna är långa och allt sittande gör att många får problem med ryggen. EVA KARLSSON som arbetar vid Stockholms auktionsverk. Hans titel intendent innebär att han är föremålsansvarig inom sitt område. YRKEI UNIONEN: TRAFIKLÄRARE Lärare på trafikskola har tarifflöner. Lägstlönen för 2009 var 18 955 kronor (mindre än 3 års yrkesvana), 19 431 (3-6 år), 19 753 (6-9 år) och 20 359 kronor (9 år eller mer). Trafiklärarutbildningen är 1,5 år och finns som påbyggnadsutbildning inom komvux. Efter avslutad utbildning måste man godkännas av Vägverket för att arbeta som trafiklärare. För att bli antagen krävs fullföljd gymnasieutbildning, på nationellt eller specialutformat program, eller motsvarande kunskaper. Man måste dessutom ha körkortsbehörighet av minst klass B sedan minst 3 år, och ha allsidig kör- och trafikvana. Källa: Arbetsförmedlingen kollega.se Ett fyrtiotal av Unionens alla yrken presenteras på www.kollega.se ANNA-LENA LUNDQVIST
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=31">Kollega Sida 31 – Det positiva är att man får träf</a> famycket människor. Gillar man att jobba med personligheter är detta rätt forum, säger Maria Rudolfsson. 1-10 KOLLEGA 31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=32">Kollega Sida 32 Rättvi THOMAS FRÖHLING 32 KOLLEGA </a> 1-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=33">Kollega Sida 33 sekollarna I Swedwatch och Fair Tr</a> ade Center hjälper företag och andra som handlar med fattigare länder att göra rätt. Och de hjälper oss att göra bättre val i butiken. Men vem ska stå för kostnaderna? TextCarita Portuondo Andersson ett höghus på söder i Stockholm sitter Fair Trade Center och Swedwatch i varsin ände av en långsmal lokal. Någonstans i mitten finns fikarummet. Och det är väl en bra bild; de har lite olika uppgifter men är ganska beroende av varandra. Swedwatch granskar och för dialog med företag och offentlig sektor. Det gör Fair Trade Center också, men de arbetar framför allt med och för konsumenterna – och för att kunna göra det så behöver de Swedwatchs rapporter som bygger på fältstudier. Och nu är framtiden osäker för båda två. Det informationsanslag till enskilda organisationer som de är så beroende av har regeringen mer än halverat. Jag träffar Minna Janusson på Fair Trade Center i ett rum där skrivbord står ihopträngda på en liten yta. Snart blir det lite rymligare här, men det är inget som Minna är glad åt. Minst en tjänst försvinner och troligen blir det bara ett par rapporter istället för fyra, som det var förra året. Så ser planerna ut för att klara de minskade anslagen. När vi träffas råder viss förvirring om hur budgeten kommer att bli. Den kraftiga nedskärningen kom snabbt och oväntat. Det man vet är att saker och ting kommer att förändras. Samtidigt som det blir mindre pengar och färre anställda så har verkligheten blivit mer komplicerad: – När jag började var det lättare; vi kunde undersöka företag och se att de inte hade några uppförandekoder. Swedwatch kunde åka ut och se att mänskliga rättigheter kränks på de och de punkterna. Nu är företag mer medvetna, vilket är positivt. Men vi måste ha mer på fötterna, vi måste förstå företagen mer. Vi måste titta på hur man samarbetar med underleverantörer, hur man gör uppföljningar – det krävs mer kompetens, och samtidigt är det svårare att få ut den typ av information vi vill ha; adresser till produktionsställen, protokoll etc., säger Minna Janusson. Samarbete är och har varit en nödvändighet i den här branschen. Det har varit olika konstellationer för olika frågor. Inför julen var det Fair 1-10 KOLLEGA 33 ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=34">Kollega Sida 34 »Vi måste vara trovärdiga. Har vi </a> inte hög kvalitet kan vi lika gärna lägga ner.« Trade Center, Swedwatch och Sveriges Konsumenter som tog fram olika rapporter och samarbetade om att bevaka och uppmärksamma leksaksbranschen. Och när det gällde offentlig upphandling var Fair Trade Centers samarbetspartners, förutom Swedwatch, även fackförbundet SKTF, Rena kläder och Rättvisemärkt. – Då kunde till exempel SKTF:s presschef skicka ut insändarmallar till just de landsting som inte hade en uppförandekod. Det ger många fördelar att samarbeta; många synergieffekter. Vi kan ha många aktiviteter och får mycket ut av det. – Men får alla mindre resurser så… Hur det går då har Minna inget svar på. Men hon tror att samarbete blir allt viktigare i framtiden. De senaste åren har Fair Trade Center granskat turismens effekter i Brasilien och Thailand i samarbete med Swedwatch, granskat blomsterhandeln, gjort blixtupprop för att uppmärksamma avskedanden av fackligt aktiva i bland annat Thailand och Indien, tagit fram utbildningsmaterial om elektronik till svenska skolor, genomfört kampanjen ”Mina skattepengar” där man undersökte hur det står till med etiken vid offentlig upphandling, bara för att nämna en del. Vad är du mest stolt över undrar jag? Minna tänker en bra stund. Vad ska hon särskilt lyfta fram? Men istället för en särskild rapport så är det just det att Fair Trade Center aldrig ger upp: – Jag är mest stolt över det eviga gnatandet. Att vi fortsätter och att vi jobbar positivt. Vi pratar inte bara om vad som är dåligt eller om bojkott – vi försöker vara konstruktiva, det finns alltid förutsättningar att göra saker bättre. – Sen är det faktiska saker som att den kampanj vi medverkar i, makeITfair, fick företag som producerar mobiler att erkänna att de faktiskt har ett ansvar för vad som händer i gruvorna, säger Minna Janusson. Många av gruvorna finns exempelvis i östra Kongo, där gruvbrytningen ekonomiskt bidrar till stridigheterna som pågår där. Frågan är om vi mobilkonsumenter finansierar krig? Mobilerna och elektroniken ingår i det europeiska EU-finansierade projektet MakeITfair, så där är Fair Trade Center långt ifrån ensamma. I Sverige jobbar flera organisationer med projektet, bland annat Swedwatch som 34 KOLLEGA 1-10 finns i andra änden av lokalen. Där träffar jag Kristina Areskog Bjurling och hennes chef, Viveka Risberg. Viveka är ganska ny, hon har tidigare bland annat jobbat för H&M i Bangladesh just med att kontrollera hur det går till på plats. Hon vet att det betyder mycket i praktiken vad ett svenskt företag gör på policynivå. Kristina Areskog Bjurling har jobbat desto längre. Hon var med för fjorton år sedan, då Fair Trade Center startades. Och i början av 2000-talet var hon med och startade Swedwatch, som framförallt är en researchorganisation som tar fram rapporter åt sina medlemsorganisationer. Swedwatch driver inga kampanjer, det får medlemmarna Naturskyddsföreningen, Fair Trade Center, Svenska kyrkan, Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens vänner göra. Swedwatch jobb är att ta fram rapporter och sätta dem i händerna på rätt folk. Kristina har gjort många resor för att se hur svenska företag sköter sig i leverantörsländerna. Men hur går det till undrar jag. Det är väl inte bara att traska in i en fabrik och få fullständigt sanningsenliga uppgifter om övertid, lön och andra arbetsvillkor? – Vi jobbar alltid med lokala organisationer eller konsulter. De gör en förstudie, pratar med de anställda utanför fabrikerna, så när jag kommer är det ganska förberett. När jag gör officiella besök har jag redan ett underlag, berättar Kristina Areskog Bjurling. Men även under officiella besök kan hon få en bild av arbetarnas verklighet. En gång, berättar Kristina, kom hon till en leksaksfabrik efter lunch, och det var alldeles tyst eftersom alla låg och sov på sina arbetsplatser. Det visade sig att de hellre gjorde det än att riskera att missa någon arbetstid genom att gå till sovsalen och vila en stund. 70, 80 eller 90 timmars arbetsvecka är en siffra på ett papper – de trötta arbetarna är verkligheten. En rapport kräver många månaders jobb, det gäller ha allt väldokumenterat och välkontrollerat. Som Viveka Risberg säger: – Vi måste vara trovärdiga. Har vi inte hög kvalitet kan vi lika gärna lägga ner. Jo, det har jag lärt mig som journalist också – blir en detalj fel så svajar trovärdigheten i hela reportaget. Överhuvudtaget är hela deras arbete besläktat med den grävande journalistens – med den skillnaden att Swedwatch i första hand vill ha en dialog med företagen, det handlar ➼ FAKTA: Fair Trade Center är en ideell förening som arbetar för en rättvisare världshandel. Föreningen bevakar svenska företags handel med utvecklingsländer. FTC för dialog och påverkar företag för att de ska ta ansvar för sitt agerande. Föreningen vill också underlätta för konsumenter att välja på ett medvetet sätt. Fair Trade Center bildades 1996. På www.fairtradecenter.se finns mer information och rapporter. Här finns också en etikbarometer där du kan jämföra företag i olika branscher. Swedwatch är en förening med fem medlemsorganisationer: Naturskyddsföreningen, Svenska kyrkan, Latinamerikagrupperna, Fair Trade Center och Miljöförbundet Jordens Vänner. Swedwatch granskar om och hur svenskrelaterade företag tar hänsyn till människor och miljö i sin verksamhet i utvecklingsländer. Medlemsorganisationerna bedriver opinionsbildning och för dialog med företagen utifrån rapporterna. Swedwatch bildades 2003. Mer information: www.swedwatch .org Hur produceras leksaker som säljs i svenska affärer? Swedwatch och Fair Trade Center granskar olika branscher. Men hur går det för dem nu när bidragen drastiskt skärs ner? Kristina Areskog Bjurling, Minna Janusson och Viveka Risberg är bekymrade. SÖREN ANDERSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=35">Kollega Sida 35 1-10 KOLLEGA 35 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=36">Kollega Sida 36 »I relation till hur små resurser </a> vi har är det rätt stora bollar som sätts i rullning.« inte bara om att avslöja missförhållanden. Mot slutet av researchen får de granskade företagen ta del av resultatet – och det kan utlösa en febril aktivitet. – Så blev det till exempel när vi tog fram leksaksrapporten före jul; Åhlens gjorde egna kontroller, Brio har fått igång åtgärdsplaner… Vi ger konstruktiv kritik, vi snabbar på processen, säger Viveka Risberg. – Det är många gånger vi får höra av företagen själva att vi behövs. Det är inte masochistiskt. De behöver själva argument inför sina ledningar och de får hjälp av våra granskningar att se vad de måste göra. Vi har alltid rekommendationer i rapporterna. Och eftersom Swedwatch alltid försöker följa upp sina rapporter för att se vad som händer över tid, så kan företagen visa att de gör något åt bristerna. I exempelvis leksaksrapporten hade arbetsvillkoren i Kina blivit bättre (men långtifrån bra) sedan den förra granskningen gjordes 2004. Swedwatch har hittills gjort ett trettiotal rap- porter, förra året blev det 4-5 stycken, och i år betydligt färre. De fem anställda blir knappt tre. Nu gäller det att hitta pengar på annat håll – något som tar tid och kraft bara det. Önskedrömmen om att ha en ekonomisk trygghet, och inte behöva leta efter finansiering projekt för projekt, ser ut att vara långt borta. Kanske gå ut till allmänheten och be om pengar? Som i grannländerna, där systerorganisationerna delvis samlar in pengar till sina verksamheter. Eller måste det bli som i Danmark där volontärer och praktikanter jobbar gratis? Där någons mamma fixar ekonomin? Eller finns något att hämta hos Nordiska ministerrådet? EU? Frågorna är många, svaren få än så länge. – I relation till hur små resurser vi har är det rätt stora bollar som sätts i rullning. Det handlar om mycket pengar och många människor blir påverkade. Till exempel när vi granskade offentlig upphandling i ”Vita rockar och vassa saxar”, vilket ledde till att landstingen skyndade på arbetet med att införa en uppförandekod, med sociala krav på sina leverantörer, och nu tagit det vidare med fabrikskontroller för att bevaka att kraven efterlevs. Eller Clas Ohlson, där vår granskning ledde till att de byggde upp en csr-avdelning*. Sånt här kostar, men det ger bättre arbetsförhållanden för arbetarna i fabrikerna och lönar sig i längden för företaget, säger Viveka Risberg. Globaliseringen och handeln mellan länder och företag har oändliga möjligheter, tror hon. En etisk hållbar handel kan utjämna orättvisorna i världen. – Men riskerna ökar också. Det är därför vakthundens roll är så viktig. Vi kan inte förvänta oss att alla företag tar ansvar fullt ut. För att hjälpa företag att göra rätt vill Swedwatch och Fair Trade Center jobba mer med det goda exemplet. De kan vara oberoende erfarenhetsförmedlare, till skillnad från konsultfirmor. Helst skulle de vilja ha mer kunskapsutbyte, fler konferenser, mer dialog – mer korsdrag, som Viveka uttrycker det. Till exempel som när leksaksrapporterna lanserades före jul, då hade man en heldagskonferens för branschen och andra intresserade. Där deltog också leveran*csr=Corporate Social Responsibility NÅGRAGRANSKNINGAR: Hårt jobbbakom leksakerna 70timmars arbetsvecka med felaktig övertidsersättning, inget medinflytande och bristande säkerhet. Så ser det ut för många kinesiska leksaksarbetare. Men 2004, då förra granskningen gjordes, var arbetsvillkoren än värre. Slutsatsen är att företagens krav på sina leverantörer har förbättrat situationen. Hur leksaksföretagens inköp går till har också brister. Tre av åtta företag som granskats ställer inga krav på arbetsvillkoren i leverantörsfabrikerna. Det gäller Lekia, Leklust och Barnens hus. (Swedwatch, Fair Trade Center, Sveriges Konsumenter) Elektronikföretag försöker ta ansvar Produktionen av mobiler, datorer och annan elektronik kräver mycket metall. För några år sedan när nätverket makeITfair gjorde en 36 KOLLEGA 1-10 granskning var det många företag som var tveksamma till om de hade ett ansvar för hur det går till i gruvorna där metallen bryts. Problemet är att gruvdriften ofta leder till människorättskränkningar och miljöförstöring. Dessutom bidrar den att finansiera strider som pågår i exempelvis östra Kongo. 2009 hade många företag ändrat sig och börjat ställa krav på leverantörerna. HP, Sony Ericsson, Samsung, Motorola och Philips har tagit täten i det arbetet. (MakeITFair, ett europeiskt nätverk där Swedwatch, Fair Trade Center och Svenska kyrkan deltar) Etik är inte gratis Mobiloperatörerna erbjuder ofta gratis, eller nästan gratis, mobiltelefon när kunder tecknar nytt abonnemang eller förnyar det. Ur miljömässig synvinkel kan detta ifrågasättas. Av fyra granskade företag är det endast Telenor som erbjuder ett alternativ till en ny telefon. Tre av fyra mobiloperatörer har uppförandekoder, men endast två följer upp dem på något sätt. (MakeITFair, ett europeiskt nätverk där Swedwatch, Fair Trade Center och Svenska kyrkan deltar) Mer rättvisa för skattepengarna Minst 14 av 21 landsting ställer etiska krav för vissa varugrupper vid offentlig upphandling. Dock gäller det ej alla varor som tillverkas i låglöneländer där kränkningar och brott mot arbetsrätten sker. Vid en tidigare granskning var det inget landsting som ställde några krav. Arbetet i landstingen kom igång 2007 efter rapporten ”Vita rockar och vassa saxar”, då Swedwatch, Fair Trade Center och Rena kläder kunde visa att mänskliga rättigheter kränktes vid produktionen av de varor som hamnade i svenska landsting. (Fair Trade Center, Swedwatch och nätverketRena kläder) Tropiskt trä med oklart ursprung säljs Fem av sex undersökta trävaruföretag säljer fortfarande tropiska trävaror trots debatten om regnskogsavverkningens betydelse för klimatförändringen. Flera företag köper av grossister, vilket gör att det är svårt att kontrollera varifrån träet kommer. En stor del av virket på marknaden bedöms vara illegalt avverkat. Tarkett är det enda företaget som slutat sälja tropiskt trä i Norden, eftersom man inte kan garantera ursprunget. Utanför Norden fortsätter man dock sälja dessa varor. Företagens inköpsarbete har förbättrats sen en tidigare rapport, men fortfarande finns många oklar- heter om varifrån träet kommer. Ungefär hälften av regnskogen har försvunnit sedan 1990. (Swedwatch, Naturskyddsföreningen) MATS WINGBORG
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=37">Kollega Sida 37 törer och Han Dongfang, känd männi</a> skorättsaktivist som grundat China Labour Bulletin till försvar för arbetarnas rättigheter. – Ofta saknas de anställdas röst, så det var en otrolig tillgång att han var med. I dag räcker det inte med att företag gör fabrikskontroller utan det krävs ett nytt tänkande i hela verksamheten, säger Viveka. – Man måste injicera hållbarhet i kärnverksamheten. Man kanske inte ska ha en separat csr-avdelning, utan de människorna kanske ska jobba med affärsanalytikerna? Inköparna ska inte bara se till pengarna, utan också på vilka val de gör, varje dag. Det är samma sak privat; Vad styr ens vardag? Vilka val gör jag? Det är ett kontinuerligt arbete att leva på ett mer hållbart sätt. Agendan flyttas fram, ribban höjs. Ja, vem vill ge sina barn en leksak som producerats av en kinesisk gästarbetare med 80 timmars arbetsvecka och låg lön (och ingen lön alls om hon protesterar)? Ingen kanske, om vi får veta hur det ligger till. Arbetarepå en av Lindexs underleverantörer i industristaden Noida i Indien. Tuff bantning Många drabbas hårt när regeringen mer än halverar det informationsanslag som går till enskilda organisationer. TextCarita Portuondo Andersson Swedwatch och Fair Trade Center är två av många som nu letar alternativa finansieringsformer. Alla organisationer som fått del av de informationspengar som gått genom Sida kommer att känna av minskningen, stora som små. Nätverket Schyst Resande, där Unionen är med, får betydligt mindre likaväl som studieförbundet Sensus. Resultatet kommer att bli färre seminarier, kampanjer, rapporter, skrifter och liknande som rör globala frågor. Några exempel: ●Av de knappt 80 projekt som fick informationspengar via Forum Syd i fjol blir det mindre än hälften kvar i år. Framför allt är det små projekt som drabbas. ●LO-TCOBiståndsnämnd delar ut bidrag bland annat till fackförbundens projekt, och här prioriteras troligen nya projekt framför dem som fått pengar tidigare. ●Ungdomsprojektet Rättviseakademin försvinner hos Kooperation utan gränser. ●WWF fick fem miljoner i fjol, i år blir det 1,9 miljoner. Antal kampanjer, rapporter, annonser blir betydligt färre. ●Reportrar utan gränser blir helt utan informationsbidrag. ●Afrikagrupperna lägger ner sin tidning och säger upp anställda, oklart hur många. I princip inga trycksaker kommer att produceras. Förutom en kraftig nedskärning av anslaget så har regeringen beslutat om nya policyregler som säger att pengarna ska användas till information om den egna organisationens verksamhet, och inte till opinion och debatt. Detta gör många oroliga: – Biståndsministern är väldigt mån om att lyfta fram mänskliga rättigheter och yttrandefrihet som portalfråga i biståndet. Man ska kritisera och debattera ute i världen, men tydligen inte på hemmaplan, säger Jens Orback, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center. Läs mer på www.kollega.se 1-10 KOLLEGA 37 törer och Han Dongfang, känd människorättsaktivist som grundat China Labour Bulletin till försvar för arbetarnas rättigheter. – Ofta saknas de anställdas röst, så det var en otrolig tillgång att han var med. I dag räcker det inte med att företag gör fabrikskontroller utan det krävs ett nytt tänkande i hela verksamheten, säger Viveka. – Man måste injicera hållbarhet i kärnverksamheten. Man kanske inte ska ha en separat csr-avdelning, utan de människorna kanske ska jobba med affärsanalytikerna? Inköparna ska inte bara se till pengarna, utan också på vilka val de gör, varje dag. Det är samma sak privat; Vad styr ens vardag? Vilka val gör jag? Det är ett kontinuerligt arbete att leva på ett mer hållbart sätt. Agendan flyttas fram, ribban höjs. Ja, vem vill ge sina barn en leksak som producerats av en kinesisk gästarbetare med 80 timmars arbetsvecka och låg lön (och ingen lön alls om hon protesterar)? Ingen kanske, om vi får veta hur det ligger till. Arbetarepå en av Lindexs underleverantörer i industristaden Noida i Indien. Tuff bantning Många drabbas hårt när regeringen mer än halverar det informationsanslag som går till enskilda organisationer. TextCarita Portuondo Andersson Swedwatch och Fair Trade Center är två av många som nu letar alternativa finansieringsformer. Alla organisationer som fått del av de informationspengar som gått genom Sida kommer att känna av minskningen, stora som små. Nätverket Schyst Resande, där Unionen är med, får betydligt mindre likaväl som studieförbundet Sensus. Resultatet kommer att bli färre seminarier, kampanjer, rapporter, skrifter och liknande som rör globala frågor. Några exempel: ●Av de knappt 80 projekt som fick informationspengar via Forum Syd i fjol blir det mindre än hälften kvar i år. Framför allt är det små projekt som drabbas. ●LO-TCOBiståndsnämnd delar ut bidrag bland annat till fackförbundens projekt, och här prioriteras troligen nya projekt framför dem som fått pengar tidigare. ●Ungdomsprojektet Rättviseakademin försvinner hos Kooperation utan gränser. ●WWF fick fem miljoner i fjol, i år blir det 1,9 miljoner. Antal kampanjer, rapporter, annonser blir betydligt färre. ●Reportrar utan gränser blir helt utan informationsbidrag. ●Afrikagrupperna lägger ner sin tidning och säger upp anställda, oklart hur många. I princip inga trycksaker kommer att produceras. Förutom en kraftig nedskärning av anslaget så har regeringen beslutat om nya policyregler som säger att pengarna ska användas till information om den egna organisationens verksamhet, och inte till opinion och debatt. Detta gör många oroliga: – Biståndsministern är väldigt mån om att lyfta fram mänskliga rättigheter och yttrandefrihet som portalfråga i biståndet. Man ska kritisera och debattera ute i världen, men tydligen inte på hemmaplan, säger Jens Orback, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center. Läs mer på www.kollega.se 1-10 KOLLEGA 37
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=38">Kollega Sida 38 ÅSASMAT redaktör: Åsa Frisk, asa.f</a> risk@ kollega.se Servera soppan med gott bröd, gärna nybakad baguette. Pistou är den franska varianten av pesto. Soup au pistou Grytor och soppor passar bra den här årstiden. Här är ett recept ur boken Grytor och andra allt-iett-rätter*. Innehåller både pasta och bönor vilket gör att den mättar rejält. Fransk grönsakssoppa, 4 port 1 gul lök 2 morötter 1 liten zucchini, ca 200 g 2-3 medelstora potatisar 50 g haricots verts 2 tomater 2 msk olivolja 2 hönsbuljongtärningar 1 msk tomatpuré 2 lagerblad ca 1 liter hett vatten Vinn köksredskapen Vad betyder soup au pistou? Mejla så har du chansen att vinna köksprylarna, tavling@kollega.se före 5 mars. 1 burk bönmix, 400 g 2 dl kokt pasta eller brutna spaghetti, ca 30 g Örtolja 3 msk finhackad basilika 2 msk finhackad persilja 2 finhackade vitlöksklyftor 2-3 msk olivolja Skala och hacka löken och morötterna. Ansa och hacka zucchinin. Skala och tärna potatisen. Skär haricots verts i små bitar. Hacka tomaterna. Hetta upp oljan i en gryta. Fräs löken, morötterna och zucchinin under omrörning 5 minuter. Smula ned buljongtärningarna, tillsätt tomatpurén och lagerbladen och fräs under omrörning. Späd med vattnet, lite i taget. Tillsätt potatistärningarna och koka soppan under lock i 10 minuter. Skölj bönorna. Blanda ner bönmixen, haricots verts bitarna, tomaterna och pastan i soppan och koka 10 minuter eller tills pastan är klar. Späd soppan med mera vatten om det behövs. Blanda ihop ingredienserna till örtoljan. Ta soppan från värmen och rör ner örtoljan. * Från Semic bokförlag ULRIKA POUSETTE Grytlapp som skyddar i silikon. Från Åhléns. Saltkvarn. Nymald salt genom en Lökskärbräda, bra med en bräda för bara lök. Från Cervera. knapptryckning. Från Åhléns. Grytlapp från Sagaform. Bränner intefingrarna. 38 KOLLEGA 1-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=39">Kollega Sida 39 NY FÖRBÄTTRAD DESIGN ANNONS "SLIPP</a> VÄRK I KNÄNA" ELLER PENGARNA TILLBAKA NYHET! Om du har problem med knäna måste du få veta mer om fantastiska “KS54 Plus Dual Power Knee Support”. Dess unika, smarta design FUNGERAR ... SNABBT! Nu kan du gå eller stå utan att lida och åter kunna ägna dig åt dina favoritaktiviteter ... HELT UTAN SMÄRTA! En professors upptäckt Professor Kristovic hade bestämt sig för att hitta en komplett lösning som skulle besegra smärta i knäna och stelhet för att därigenom ge folk rörligheten och självförtroendet tillbaka. Professor Kristovic ville att knästödet skulle verka på knäleden, precis som en extra uppsättning ledband. Efter grundlig forskning, försök och utprovningar utvecklade han “KS54 Plus”! Unik dubbelverkan Hemligheten ligger i det dubbla laterala och bilaterala stödet. Stödets struktur och flexibilitet fungerar som en extra uppsättning ledband som ger riktat stöd från många olika håll. Därmed uppnår man en högre koncentration av stödet, precis DÄR DET BEHÖVS MEST. Professor Kristovic visste att stödytan måste direkt koncentreras och appliceras på de dysfunktionella områdena om man vill uppnå maximalt strukturellt stöd vid belastning och stötar. Genom att minska stödytan uppnår man en högre stödkoncentration. Snabbt och enkelt. Passar alla storlekar Dessutom syns inte “KS54 Plus” under dina kläder. Stödbandets tunna utformning är så kompakt att det får plats i en liten påse, t.o.m. i fickan, när du inte använder det. Stödbandet är lätt, starkt, flexibelt och slitstarkt. Det är snabbt och enkelt att ta på, sitter bekvämt och är lätt att tvätta. PROVA SJÄLV UTAN RISK Beställ ditt “KS54 Plus” idag. Prova det i ett helt år med vår Pengarna tillbakagaranti. Jogga med det, spela golf med det ... lev ett aktivt liv. Om du inte känner att du blir vigare och får ökad rörlighet behöver du bara skicka tillbaka stödet för att få pengarna tillbaka, minus porto och expeditionskostnader. Vad är det som orsakar smärta i knäna? De flesta människor som fyllt 40 har någon grad av försämrad funktion i knäna. Det kan bero på idrottsskador, olyckor eller bara vanlig förslitning. Om funktionsnedsättningen inte åtgärdas kan skadan förvärras. Knäts huvudsakliga rörelsemönster är böjning, utsträckning och viss rotation som behövs vid gång. De viktigaste strukturerna som bryts ned är: Senor - som binder ihop muskler och ben, Ledband - som binder ihop ben med ben vid lederna samt Brosk - som fungerar som stötdämpare för benet i leden. Om någon av de här strukturerna försvagas eller skadas kan det leda till stelhet, smärta och till och med svullnad. Rätt näring och strukturell integritet eller stöd krävs för att lindra smärtan och förebygga risken för ytterligare skador. “Jag kände hur smärtan lindrades nästan omedelbart ... jag tycker att knästödet är fantastiskt. Jag kan gå utan problem och utan smärta.” Mrs J.E. Moora “... stödbandet har gett mig ökad rörlighet, vilket gör att jag har lättare att gå än förut. Dessutom har svullnaden och smärtan minskat ...” Olive R. “... förbättringen är ganska dramatisk och smärtan i knäna är borta” John V. “Känslan av lindring är underbar ... i båda knäna. Nu kan jag spela boule och påta i trädgården. Jag är verkligen glad över mitt stödband.” Mr. B. “Jag fick stor glädje av det efter bara några dagar. Jag var ute och gick med en väninna som opererat knäet ... det knakade i hennes knä och hon hade väldigt ont. Jag tog av mig stödbandet och gav det till henne. Hon har svårt att tro hur mycket bättre hennes knä har känts sedan dess.” Mrs. R.C. KUPONG FÖR RISKFRITT KÖP Skicka till: Willow Tree. Dept. K601. Box 4194, 422 04 HISINGS BACKA Sänd bara tillbaka kupongen till oss idag så levererar vi din beställning direkt till dörren tillsammans med ett inbetalningskort. JA! Skicka mig 1 st “KS54 Plus Dual Power Knee Support” till det särskilt låga introduktionspriset 298 kr SPARA 100 KR ! Skicka mig 2 st “KS54 Plus Dual Power Knee Support” till det extra låga introduktionspriset 496 kr Porto och expeditionskostnad tillkommer med 59 kr Du kan även faxa din beställning: 031-57 90 10. Eller anvand e-mail: order@willowtree.nu - Vänligen ange koden Dept K601 när du bestaller. Namn:...................................................................................................................................................................... Adress: .................................................................................................................................................................... .................................................................................................................................................................................. (Willow Tree: Orrekulla industrigata 25, HISINGS KÄRRA) Vi kommer att behålla ditt namn och din adress i vårt kundregister och du kommer eventuellt att få fler liknande erbjudanden från oss eller andra annonsörer. Vänligen kontakta oss om du inte vill mottaga dessa erbjudanden.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=40">Kollega Sida 40 IBL BILDBYRÅ Vissa talar i telefon</a> hela dagarna, andra föreläser eller har många kundkontakter över disk. Gemensamt för dem är att de ofta använder rösten. Och den kräver sin egen jympa. Text Ingela Hofsten Ordet ergonomi får nog de flesta av oss att tänka på ställbara stolar och höj- och sänkbara skrivbord, på att ha hela underarmen i när vi använder tangentbordet och på att våra headset är bra utformade. Men få av oss tänker på att också våra röster behöver en bra arbetsmiljö. – Rösten är tålig. Men använder man den mycket och kanske på fel sätt sliter man på den. Och då kan den ta skada, säger Agneta Stolpe. Hon är logonom, vilket innebär att hon arbetar med friskvård för rösten. Hon reser landet runt och undervisar callcenterpersonal, lärare, föreläsare och andra i att handskas skonsamt med sina röster. Och även om långtifrån alla har problem med sina röster behöver de flesta bli varse hur de kan ändra sitt sätt att använda rösten − för att motverka skador men också för att låta mer professionella och trovärdiga. – Din röst berättar så mycket om dig. Om du är ledsen, stressad, glad, arg − allt hörs. Men ju mer medveten du är om din röst och hur du använder den, desto bättre kan du styra den. Genom att vårda och träna sin röst har man alltså stora utsikter att få bättre kontakt med dem man pratar med. Detta är förstås inte minst viktigt för dem som bara möter sina kunder via telefon. Att ge rösten en god arbetsmiljö handlar förvisso om de rumsliga förutsättningarna där man arbetar. Även om det inte finns några statuter från Arbetsmiljöverket att följa finns det flera saker som arbetsgivarna kan göra för att skapa en bra miljö för anställda som pratar mycket i jobbet. Det kan handla om lämplig luftfuktighet, om att erbjuda ståbord, bra stolar och headset, om att avståndet till arbetskamraterna är så pass stort att man inte måste höja rösten för att göra sig hörd. – Men så länge du använder rösten på ett sätt som sliter på den, spelar det nästan ingen roll hur bra miljön runtomkring dig än är. När Agneta Stolpe och andra logonomer håller kurser och workshops i röstbehandling arbetar de både i grupp och individuellt med andningsoch avspänningsövningar, kroppsmedvetenhet, röstträning och artikulationsövningar. – Rösten är väldigt mycket kropp. Om man lär sig använda kroppen på rätt sätt när man talar får man på köpet en mer klangfylld och avspänd röst. Det handlar till stor del om vanor. Har man en gång börjat tala på ett visst sätt hänger det med. Hos kvinnor kan det till och med vara så, att flickrösten finns kvar i vuxen ålder, eftersom målbrottet inte märks lika tydligt som hos pojkar. Men också män kan hamna i röstbeteenden som 40 KOLLEGA 1-10 de blir kvar i, som att rösten ”knarrar”. Har man en röst som sliter hårt på stämbanden kan man behöva lära om helt och hållet − programmera om sitt muskelminne. Den som vill förändra sitt röstbeteende måste först och främst bli medveten om hur hon eller han använder sin röst. – Det kan man göra genom att prova sig fram, leka med rösten. Prata pressat, knarrigt, djupt, pipigt, starkt och svagt. Rädda En viktig grund för en skonsam röstbehandling är att man hittar en bra andning, eftersom stämbanden behöver ett bra luftflöde för att kunna vibrera. – Det gäller att hitta det så kallade magstödet, säger Agneta Stolpe. Om man inte har det tar andra krafter vid, till exempel musklerna runt struphuvudet, och då blir rösten pressad. För att kunna andas bra behövs en bra håll- ning. – När man säger det brukar folk sträcka på ryg- gen. Men det är bäckenet man ska räta upp, säger Agneta Stolpe som brukar uppmana sina adepter att tänka sig att de åker skidor, spelar golf eller liknande. Då aktiverar de nämligen muskelminnet för den aktiviteten − och får plötsligt en annan hållning än när de sitter vid skrivbordet. Ett annat sätt är att få koll på sin andning är att blåsa ut all luft man har. Då skapas ett undertryck i lungorna som gör att kroppen automatiskt fyller på med ny luft, utan att man behöver tänka inandning. Håller man samtidigt en hand på magen känner man hur den vidgas. Att helt förändra sitt röstbeteende är oftast en lång process − precis om det brukar ta lång tid att ändra andra vanor. Agneta Stolpe har haft adepter som kommit till henne tio gånger och fler. Men även den som inte har möjlighet att möta en logonom kan lära sig att bli medveten om sin röst och hitta sätt att både träna och avlasta den. Om man använder rösten mycket i jobbet fotnot: Skillnaden mellan en logonom och en logoped är att den sistnämnda arbetar med medicinsk röstvård och i första hand behandlar röstliga och talmässiga åkommor, medan logonomen arbetar förebyggande och med talets estetiska uttryck. Pausjympa för rösten: ● Samla dig och sök en aktiv, men avspänd hållning med en låg tyngdpunkt. ● Blås ut luften (pust!) och låt ny luft flöda in. Du vidgas kring bålen, bröstkorgen vilar och inga spänningar känns kring struphuvudet. Sök ”stöd” i andningsmuskler kring bålen ● Värm insidan av handen, som då du gör ”imma på en spegel”. Övningen får fart på luften och ger en avspänd vidgning i strupen. Behåll den känslan i nästa övning! ● Säg vo-o, vå-å, jo-o, jå-å, ho-o, hå-å. ”Puffa” på, med hjälp av bukens andningsmuskler på vokalen. ● Grimasera med ansiktet.Massera käken lång och rörlig: Säg ja-ja, jä-jä, havavava. ● Hitta ”m-ord” (humla, mumla, rumla, fumla, mumma, mål…). Smaka på m-en. (Några övningar avAgnetaStolpe) Läs mer eller sök en logonom på din ort: www.logonom.se behöver man också tänka på hur man använder den på fritiden och gärna ge den en daglig träningsdos. – Precis som man bör göra med andra musk- ler. Den som har tunga lyft i jobbet mår bra av att gå på gym – den som belastar rösten mycket kan göra övningar för att stärka den. Pausjympa för rösten är ett utmärkt sätt. Det är också så, att rösten tycker om variation. Därför mår den bra av att vi talar i olika tonhöjder och på olika vis under dagens lopp. – Nån har sagt att det inte finns nåt mer variationsrikt instrument än rösten (och synten). Det ska vi ta tillvara.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=41">Kollega Sida 41 rösten! 1-10 KOLLEGA 41 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=42">Kollega Sida 42 Jonas Håkansson bestämde sig för a</a> tt sluta med glasögon och kliande kontaktlinser en gång för alla. Han reste till en privatklinik i polska Gdansk för att operera bort sina synfel med den senaste metoden inom laserkirurgin. Text Hanna Johansson Bild Anders Andersson Polenresa för syns skull Jonas messar hem till flickvännen att allt gått bra med operationen. Plastsskydden ska hindra Jonas från att klia sig i ögonen efter operationen. 42 KOLLEGA 1-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=43">Kollega Sida 43 E Jonas blir uppplockad på flygpla</a> tsen i Gdansk och skjutsas sedan till hotellet. n gråmulen novembertorsdag. Jonas Håkansson har tagit bilen direkt från jobbet som inköpare på Sandvik i Svedala till flygplatsen i Sturup. Härifrån går det att flyga för bara några hundralappar till Polen. Turen över Östersjön tar knappt en timme, men för 34-årige Jonas har resan – åtminstone rent tankemässigt, varit betydligt längre än så. Handbagaget hänger ledigt över ena axeln och de svarta glasögonbågarna vilar mot nästippen. Om ett dygn är de borta – troligtvis för alltid. – Jag tror att jag ska skicka glasögonen till ett utvecklingsland nu när jag inte behöver dem längre, funderar han och avfyrar ett nöjt leende. Glasögonen har funnits på plats varje dag sedan han var 17 – till och från har han haft dem ända sedan sju års ålder. Tankarna på att operera bort sitt brytningsfel och sin närsynthet hade han haft i nästan tio år när han i våras började undersöka vilka möjligheter som fanns – i Sverige och utomlands. – Jag har en kollega i Dublin som gjorde ett liknande ingrepp för ett par år sedan och då bestämde jag mig för att nästa gång jag köper lägenhet ska jag ta extra lån för att finansiera operationen. Men så upptäckte jag att det inte behövde bli så dyrt. Här hemma skulle det kosta runt 35 000 kronor, i Polen visade sig priset vara ungefär det halva, säger han för att motivera sitt val av en privatklinik i Gdansk. Priset för ögonoperationen på privatkliniken Swissmed ligger på 19 000 kronor. I stället för att resa på egen hand har han bokat hela arrangemanget via Medica Travel, ett svenskt företag som specialiserar sig på att ta med svenska sjukvårdsturister till Polen. Vd Jörgen Petersen och hans assistent Paulina möter upp i vänthallen i Gdansk och skjutsar först till hotellet i stadens utkanter och sedan vidare till en traditionell restaurang med vedkamin och fårskinnspäls på stolarna. – Kan man få lugnande medel, är en av Jonas första frågor angående operationen och skruvar på sig när han får till svar att ”det har ingen annan behövt tidigare”. Jörgen Petersen för sig som en sann turistguide och passar på att varva information om själva ögoningreppet med att berätta om Gdansks historia – allt från stadens kollaps under andra världskriget till vilken stadsdel Lech Walesa bor i. Innan operationen gör läkaren en kvalificerande undersökning av Jonas ögon för att se om de klarar av ingreppet. I genomsnitt tar Jörgen Petersen emot fem till sju patienter i veckan och han har avtal med flera privata kliniker i Gdansk och Warszawa. Vanligast är att kvinnor kommer hit för att operera brösten medan männen vill göra hårtransplantationer. Jörgen Petersen säger att han säljer ett trygghetspaket och ser sig lite som en ledsagare in i den polska sjukvården. Däremellan hjälper han sina resenärer att ta sig mellan hotell, flygplats, shoppingcentrum och sightseeing. – Jag försöker berätta vad som händer medicinskt, översätter och svarar på alla sorts frågor. Vi måste börja vänja oss vid att vi är medlemmar i EU. Jag tror att det kommer bli allt vanligare att folk reser utanför landets gränser för att operera sig, säger han. Tjockleken på hornhinnan måstemätas inför operationen. Är den för tunn går ingreppet inte att genomföra. Klockan halv tio på fredagsmorgonen möter ➼ 1-10 KOLLEGA 43
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=44">Kollega Sida 44 han upp igen för ett första besök </a> hos Swissmed, Polens största privatsjukhus. Sammanlagt fordras det tre besök på kliniken. Först en undersökning inför operationen, därefter själva operationen och slutligen ett efterbesök innan hemresa dagen efter. För Jonas del handlar det första besöket om att tjockleken på hornhinnan ska mätas. En slags typografisk bild av ögat görs där 200 000 olika punkter kontrolleras av läkarens mätinstrument. Är hornhinnan för tunn går operationen inte att genomföra, men Jonas har gjort ett extra besök hos en svensk optiker tidigare och vet att han lever upp till kraven. – Det är så jädra obehagligt, väser han när läkaren mäter och pickar med små pincetter och häller droppar i hans ögon för att pupillerna ska förstoras inför operationen. Efter undersökningen blir det några timmars rundvandring inne i Gdansk gamla stadsdelar följt av lunch och en tur i ett av stans större shoppingcentrum. Väl tillbaka på kliniken får Jonas betala de 19 000 kronorna som ingreppet kostar och tillsammans med avdelningschefen går han igenom vilka läkemedel och ögondroppar som ska användas efter operationen. Han får även ett par plastskydd som han ska sova med under den närmaste veckan för att inte klia ögonen i sömnen. Sammanlagt utför kliniken 11 ögonoperationer den här fredagskvällen. Jonas är nervös, men vet exakt hur det går till. Han har sett liknande ingrepp på Youtube tidigare – på gott och ont, förklarar han efteråt. SBK-Lasik kallas operationstekniken som går ut på att ett tunt snitt skärs i hornhinnan. Fliken viks åt sidan och därefter laserbehandlas den djupare delen av hornhinnan. Sedan viks fliken tillbaka och täcker det opererade området. Allt som allt tar ingreppet 23 minuter – från det att Jonas går in i operationssalen till dess att han leds ut. Klockan är knappt sex på fredagskvällen och ännu sitter flera patienter i väntrummet. Jonas är lite yr, det rinner ur ögonen och han ser dimmigt. Lite trött och omtöcknad, men det var inte alls så farligt som han hade tänkt sig. Han har med sig ett par solglasögon för att skydda mot starkt ljus. – Jag kände obehag, men ingen smärta. Det som var obehagligt var när läkaren drog med en pensel över ögonen, det kittlades. Sedan spärrades ögonlocken upp med ett instrument och ögonen fixerades med en sugklocka inför snittet. Då blev det helt svart, jag kunde inte se någonting. Några veckor efter operationen har Jonas syn förändrats radikalt. Han har varit på jobbet hela tiden och har inte behövt gå sjukskriven. – Synen har förbättrats gradvis, det kom inte pang bom utan ögonen har först fått stabilisera sig. I början var det lite svårt att fokusera texten på datorskärmen, och det kliade lite – ungefär som när du får ett hårstrå i ögat. Men nu är jag väldigt nöjd, när jag var på gymmet senast kunde jag till och med läsa på tv-skärmen samtidigt som jag gick på löpbandet. 44 KOLLEGA 1-10 »Jag kände obehag, men ingen smärta. Det som var obehagligt var när läkaren drog med en pensel över ögonen, det kittlades.« Ögat spärras upp och fixeras med en sugklocka innan snittet.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=45">Kollega Sida 45 Allt som allt tar ingreppet där ho</a> rnhinnan laserbehandlas 23minuter. Swissmed är Polens största privatklinik. Efter behandlingen ska ögonen skötas med mediciner, droppar och skydd de första veckorna medan ögonen stabiliseras. 1-10 KOLLEGA 45
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=46">Kollega Sida 46 DINAPENGAR JENS MAGNUSSON redaktör</a> : Anita Täpp, anita.tapp@ kollega.se De e int bar å åk... Att behöva tänka på tråkigheter, som risken för olyckor, innan man far i väg på skidsemestern är inte kul. Men klokt, om man skulle ha oturen att bli en av de runt 10 000 svenska utförsåkare som skadar sig varje år. Om du har en hemförsäkring ingår alltid ett reseskydd i 45 dagar. Det är särskilt viktigt om du åker på en skidsemester utomlands. Inom EU har du rätt till akut sjukvård men behöver ändå hemförsäkringens reseskydd eller en separat reseförsäkring om du exempelvis skulle behöva sjuktransport hem. Allra viktigast är reseskyddet för den som reser längre bort. Om man till exempel skadar sig allvarligt i USA kan intensivvård på ett sjukhus kosta 40 000 kronor per dygn och ett ambulansflyg nära miljonen. Är man oförsäkrad får man stå för den kostnaden själv. Om du skadas i skidbacken är det också bra att ha tecknat en olycksfallsförsäkring. Om din skada leder till en bestående nedsättning av din fysiska eller psykiska funktionsförmåga kan 46 KOLLEGA 1-10 ersättning för medicinsk invaliditet betalas ut. En del olycksfallsförsäkringar ger också ersättning för så kallad ekonomisk invaliditet, om skadan leder till att ens arbetsförmåga blir permanent nedsatt med minst 50 procent. Många olycksfallsförsäkringar ger dessutom ersättning för kostnader man haft i samband med sin skada, som läkarbesök, tandvårdskostnader och rehabilitering. Olycksfallsförsäkringen gäller alltid vid normal åkning i slalombacken. Om du brukar åka offpist, i liftgator och lavinfarliga områden bör du alltid kontrollera villkoren noga innan du tecknar en försäkring, då den inte alltid gäller vid en sådan, ”mer riskfylld” åkning. Barn är alltid försäkrade av kommunen via sitt dagis eller sin skola. Men eftersom en del gäller dygnet runt medan andra inte gör det är det viktigt att kontrollera villkoren. Om man har tecknat en särskild sjuk- och olycksfallsförsäkring för barnet kan man få en invaliditetsersättning vid en svår olycka. Barnförsäkringar ger ofta ersättning för nedsatt funktionsförmåga liksom för nedsatt arbetsförmåga i framtiden. Men eftersom försäkringsbolagens villkor är olika bör man sätta sig in i hur den försäkring man valt fungerar. Om man inte är försäkrad på något annat sätt, eller vill ha ett extra skydd, kan Folksams utförsåkarförsäkring vara ett alternativ. Den är förhållandevis billig och gäller för hela familjen under ett år. Men ersättningen är ganska låg jämfört vad man kan få från andra försäkringar. För att gardera sig mot att förlora pengar om den planerade skidsemestern inte blir av, som om någon blir sjuk, behöver man ett avbeställningsskydd. Det kan exempelvis köpas som ett tillägg till hemförsäkringens reseskydd. Om du betalar en större del av resan med ditt bankkort, som Visa eller Eurocard, ingår ofta en avbeställningsförsäkring. Läs mer: Bra försäkringsinformation finns på www.konsumenternasforsakringsbyra.se På www.kollega.se finns några råd inför skidsemestern. DINAPENGAR JENS MAGNUSSON redaktör: Anita Täpp, anita.tapp@ kollega.se De e int bar å åk... Att behöva tänka på tråkigheter, som risken för olyckor, innan man far i väg på skidsemestern är inte kul. Men klokt, om man skulle ha oturen att bli en av de runt 10 000 svenska utförsåkare som skadar sig varje år. Om du har en hemförsäkring ingår alltid ett reseskydd i 45 dagar. Det är särskilt viktigt om du åker på en skidsemester utomlands. Inom EU har du rätt till akut sjukvård men behöver ändå hemförsäkringens reseskydd eller en separat reseförsäkring om du exempelvis skulle behöva sjuktransport hem. Allra viktigast är reseskyddet för den som reser längre bort. Om man till exempel skadar sig allvarligt i USA kan intensivvård på ett sjukhus kosta 40 000 kronor per dygn och ett ambulansflyg nära miljonen. Är man oförsäkrad får man stå för den kostnaden själv. Om du skadas i skidbacken är det också bra att ha tecknat en olycksfallsförsäkring. Om din skada leder till en bestående nedsättning av din fysiska eller psykiska funktionsförmåga kan 46 KOLLEGA 1-10 ersättning för medicinsk invaliditet betalas ut. En del olycksfallsförsäkringar ger också ersättning för så kallad ekonomisk invaliditet, om skadan leder till att ens arbetsförmåga blir permanent nedsatt med minst 50 procent. Många olycksfallsförsäkringar ger dessutom ersättning för kostnader man haft i samband med sin skada, som läkarbesök, tandvårdskostnader och rehabilitering. Olycksfallsförsäkringen gäller alltid vid normal åkning i slalombacken. Om du brukar åka offpist, i liftgator och lavinfarliga områden bör du alltid kontrollera villkoren noga innan du tecknar en försäkring, då den inte alltid gäller vid en sådan, ”mer riskfylld” åkning. Barn är alltid försäkrade av kommunen via sitt dagis eller sin skola. Men eftersom en del gäller dygnet runt medan andra inte gör det är det viktigt att kontrollera villkoren. Om man har tecknat en särskild sjuk- och olycksfallsförsäkring för barnet kan man få en invaliditetsersättning vid en svår olycka. Barnförsäkringar ger ofta ersättning för nedsatt funktionsförmåga liksom för nedsatt arbetsförmåga i framtiden. Men eftersom försäkringsbolagens villkor är olika bör man sätta sig in i hur den försäkring man valt fungerar. Om man inte är försäkrad på något annat sätt, eller vill ha ett extra skydd, kan Folksams utförsåkarförsäkring vara ett alternativ. Den är förhållandevis billig och gäller för hela familjen under ett år. Men ersättningen är ganska låg jämfört vad man kan få från andra försäkringar. För att gardera sig mot att förlora pengar om den planerade skidsemestern inte blir av, som om någon blir sjuk, behöver man ett avbeställningsskydd. Det kan exempelvis köpas som ett tillägg till hemförsäkringens reseskydd. Om du betalar en större del av resan med ditt bankkort, som Visa eller Eurocard, ingår ofta en avbeställningsförsäkring. Läs mer: Bra försäkringsinformation finns på www.konsumenternasforsakringsbyra.se På www.kollega.se finns några råd inför skidsemestern.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=47">Kollega Sida 47 Tänk dig att du som säljare får en</a> låg grundlön plus provision på det du säljer. Samtidigt får du avdrag på varje mil du kör för att nå kunderna. Det är bara ett exempel på vad Unionens ombudsmän hittar i anställningsavtalen. Text Lina Jonsson Undvik fallgroparna när du får nytt jobb Med en ihållande lågkonjunktur och en ungdomsarbetslöshet som ligger näst högst i Europa är det inte lätt att ställa krav på en potentiell arbetsgivare. När det är dags skriver därför många på anställningsavtalet utan att ögna det finstilta någon större uppmärksamhet. – Man är snabb att skriva på eftersom man är så glad att få ett jobb. Men många blir lurade och sitter sedan fast i avtalet för att de inte läst igenom det ordentligt, säger Maria Loventvos, ombudsman på Smålandsregionen. Konkurrensklausuler, låg lön och hänvisningar till en policy i stället för kollektivavtal förekommer allt oftare och beror inte enbart på ”elaka” arbetsgivare utan många gånger på okunskap. – I många fall vet arbetsgivaren helt enkelt inte vad som gäller och då gäller det förstås att informera om vad regelverket visar, säger Ulf Olsson, ombudsman på region väst. De invecklade anställningsavtalen går att finna i alla verksamhetsområden men har ökat betydligt inom sälj- och konsultbranschen. Därtill drabbar de hela hierarkin anställda. – Att en vd inte får yppa företagshemlig information, eller ta med sig kunder och anställda med spetskompetens är ju inget konstigt. Problemet är att spridningen av diverse konkurrensklausuler begränsar arbetstagarens fria rörlighet avseende att ta jobb inom det man är bra på, säger Alexander Johansson, ombudsman i Bergslagen, och får medhåll av Maria Loventvos. – Att söka sig vidare inom sitt skrå är ju naturligt. Det finns redan en lojalitetspunkt i avtalet och behöver inte förstärkas med hårdare klausuler, säger hon. När Unionens ombudsmän får in ett anställningsavtal som ifrågasätts så skickas det till fackets jurister för granskning. De avgör i sin tur vad man ska rekommendera medlemmen. – Tyvärr tar många kontakt med oss då de redan har skrivit på kontraktet. Vi önskar såklart att fler skulle lämna det för granskning innan. Det tar inte lång tid och är värt mycket i slutändan, säger Maria Loventvos. Om det är så att man skrivit på ett avtal som strider mot lag kan man hävda sin rätt. Ombudsmännen tipsar: ● Om du misstänker oklarheter i anställningsavtalet, låt någon av Unionens ombudsmän läsa igenom det. De gör en första bedömning och rådgör sedan med förbundets jurister. ● Var inte rädd för att väntamed att skriva på. Har du spetskompetens är du värd att vänta på, och vill arbetsgivaren inte låta dig tänka efter är han eller hon kanske inte värd besväret. ● Det är svårt att veta exakt vad som ska finnas med i ett anställningsavtal. Men att företaget har ett kollektivavtal är en första vägledning. Det innebär att det finns ett skriftligt avtal mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisation som reglerar anställningsvillkoren. Utan avtalet kan arbetsgivaren till exempel ge hur låg lön som helst. ● Var försiktig med företag som säger att de följer kollektivavtalet men inte har något.Det innebär ofta att de enbart följer punkterna som stämmer överrens med företagets profil. ● Ett anställningsavtal är bindande såvida det inte strider mot kollektivavtalet. Om du skrivit på och sedan ångrar dig, ta kontakt med en ombudsman så kan han eller hon i sin tur kontakta arbetsgivaren och försöka göra en överenskommelse. 1-10 KOLLEGA 47 VOLKMAR SCHULZ/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=48">Kollega Sida 48 PETRASPRYLAR redaktör: Petra Rendi</a> k, petra.rendik@ kollega.se En promenad kangöra fossingarna kalla men Slippies, toffl or som värms i mikron, tinar garanterat tårna igen. Hett i kylan Kallt, mörkt och alldeles för många månader kvar till sommar och semester. Februari är inte alltid skoj men vi går mot ljusare tider. Passa på att ta vara på det dagsljus som erbjuds genom att gå en promenad på lunchen. Kallt? Nej då, det går att hålla värmen uppe med enkla medel. Stela leder och muskler får lindring av ”Pure Balance” en ekologisk värmesalva från Ingrid K. Ett värmehjärtagör vem som helst glad och varm. Aktivera värmen genom att trycka på knappen i mitten. Stoppa hjärtat innanför tröjan eller i vantarna och trotsa kylan. Tamed dig lunchkaffet ut i en lyxig och praktisk termosmugg från Georg Jensen. Inköpsställen: www.ingridk.se www.coolstuff.se www.danskdesign.nu 48 KOLLEGA 1-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=49">Kollega Sida 49 N är surpuppan log är en bok som h</a> andlar om principerna för positiv kommunikation – hur man förbättrar kommunikationen på till exempel en arbetsplats och får människor i allmänhet och tvärviggar i synnerhet att se möjligheter. Men John Steinberg, en av författarna till boken är för den skull ingen klämkäck trivselfascist – han har en väldigt gnällig sida som han dock är högst medveten om. – Jag blir mörkrädd vid tanken på positiva konsulter som försöker få folk som förlorat jobbet att se saken från den ljusa sidan. – Det är positivt att vara sur. Bakom klagomål finns ofta ett önskemål. Låt folk gnälla och klaga och när luften är rensad kan man ta ny sats, säger John Steinberg, som är pedagog och före- läsare när han inte skriver böcker eller gnäller. Misstro i lagom doser kan vara bra för företaget. Besluten blir mer realistiska och hållbara. Men tar tvivlen och skepticismen över kan många goda idéer sågas av bara farten. Stämningen förpestas och kreativiteten kvävs. Ett avJohn Steinbergs tips är att inleda mötet med en gnällritual. Alla får chansen att ösa galla i några minuter. Därefter går man laget runt igen och talar om det bästa som hänt en under veckan. På så vis vänder man gnället till något konstruktivt. – Ett favoritexempel är när jag lät personalen på Försäkringskassan brainstorma om negativa rubriker. En rubrik som dök upp var ”Vi låter det ringa åtta signaler innan vi svarar”. – Efter det fick personalen nya direktiv: Det Bejaka surkartet inom dig. Gnäll i lagom doser kan vara konstruktivt och leda till bättre beslut. Text Johanna Rovira Bild Annmari Reich Bättre möten med gnäll Mördarfraser som effektivt dödar alla idéer: ● Det där har vi gjort förut. ● Det tar alldeles för mycket tid. ● Det kostar alldeles för mycket/har du ingen koll på budgeten. ● Det där är baraen modegrej. ● Jasså, har du varit på kurs igen. ● Styrelsen/chefen skulle aldrig gå med på det. ● Intressant,men varför ska vi alltid vara först? Om du utsätts för mördarfraser – kom inte med mothugg, säg i stället: ● Det var en intressant invändning. ● Du tycks ha mycket erfarenhet av detta. ● Du är klarsynt när det gäller hindren. ● Nog är det bra att lista ut möjliga utmaningar. ● Visst är det viktigt att respektera tiden och resurserna. 1-10 KOLLEGA 49 har gått tre år och allt är frid och fröjd på er arbetsplats. Nu blev rubriken: ”Vi svarar innan det ringer”. Många är medvetna om sina misslynta sidor, men så finns det de dysterkvistar som är totalt aningslösa och förgiftar omgivningen med sitt etter. John Steinberg ogillar själv att konfrontera dessa omedvetna surpuppor. Det är tufft, men måste göras ibland. – Man får hoppas att någon vänlig själ eller chefen upplyser dem så att de kan komma vidare i sin utveckling. Annars kanske de känner igen sig när de läser min bok om kommunikation och inser varför folk väljer bort dem. – Ett annat tips är att överdriva gnället - ösa ur sig allt elände. Till slut tröttnar gnällspiken och säger: Kaffet är gott i alla fall.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=50">Kollega Sida 50 FRÅGA?SVAR!OMJOBBET Fråga Unionens</a> experter! Mejla din fråga till unionendirekt@ unionen.se eller skicka den till Unionen Direkt 105 32 Stockholm. Eller ring rådgivarna på telefon 0770-870 870. Gäller din fråga relationer på jobbet kan du få svar av ledarskapskonsulterna Gunilla Andersson och Nils Hallén. Mejla din fråga till brev@kollega.se eller skicka den till Kollega, ”frågor och svar”, 105 32 Stockholm. Måste man sluta vid 67? Jag fyller 67i september nästa år. Jag vet att jag måste sluta då om arbetsgivaren begär det. När ska arbetsgivaren senast informera mig ifall han vill att jag ska sluta? Vilken uppsägningstid gäller? Kan ni bringa lite klarhet i vad som gäller? Det finns inget kollektivavtal på min arbetsplats. BENGT SVAR:En arbetstagare har enligt lag rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år. Om din arbetsgivare vill att du skall lämna din anställning vid utgången av den månad då du fyller 67 år skall arbetsgivaren skriftligen ge dig besked om detta minst en månad i förväg. I ditt fall blir din sista anställningsdag i så fall den 30 september. Om ni är ense om att du kan vara kvar i anställningen efter 67 gäller att du från och med att du fyllt 67 kan sägas upp med en uppsägningstid på en månad. Du har heller inte längre företrädesrätt till återanställning om du blivit uppsagd. Rätt att prova annat jobb Har jag laglig rätt att få tjänstledigt för att prova annat jobb? STEFAN SVAR: Nej, det finns ingen lag som ger en generell rätt till tjänstledighet för att prova annan anställning. Under vissa omständigheter finns dock laglig rätt till sådan ledighet. Det är i de fall när arbetstagare på grund av sjukdom har haft nedsatt arbetsförmåga i sitt vanliga arbete under minst 90 dagar och om arbetstagaren fått anställning hos en annan arbetsgivare under tiden från och med dag 91 till och med 180 av sjukperioden. Ny chef – nya bekymmer Jobbar som försäljningschef på ett större företag sen tio år. Jag sitter med i ledningsgruppen och trivs väldigt bra med mitt arbete. Mycket jobb är något jag gillar. Men sen i somras har jag en ny chef som dock inte är lätt att tas med. Till exempel tänkte han ställa in semestern för flera av oss eftersom han kom på att om vi skulle hinna med de nya försäljningsmålen gick det inte att ta så lång semester (3-4 veckor). Det ska sägas att han är svensk men är skolad i amerikansk anda. Ett annat exempel är att helt plötsligt ska vi lämna in våra rapporter måndag morgon i stället för som tidigare tisdag. Inget problem i sig om det inte vore för att vi får in våra siffror sent fredag eftermiddag. Det är alltså helgen som går åt till rapportskrivande. Det här är bara några exempel på hur han fungerar. Nu känner jag att all denna negativa stress har börjat ge mig hjärtklappning, yrsel och extrem trötthet.Vad ska jag göra? SUSANNE SVAR: Tyvärr verkar en del tro att chefer är en mer tålig form av mänskligheten än övriga dödliga anställda. Den skyddslagstiftning som vi har i form av arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och semesterlagen gäller dock för alla anställda även om de flesta chefer till exempel avtalat bort hela eller delar av arbetstidslagen. Ett sådant avtal betyder inte att lagarnas skyddsregler har slutat gälla. De här lagarna anger vad som är lägsta godtagbara standard i vårt arbetsliv för olika faktorer som kan orsaka en olycka eller ett sjukdomsfall. De kan också ses som manualer för hur en chef ska vårda ”företagets viktigaste resurs”. En chef kan aldrig avtala bort sitt ansvar för att se till att de underställda inte blir sjuka eller skadade av sitt arbete. Det innebär att din chef i samverkan med dig ska se till att din arbetsbelastning inte blir för hög och att du har möjlighet till återhämtning. Även om du är chef har du samma rätt som alla andra att kräva att dina ordinarie arbetsuppgifter ska kunna utföras på ordinarie arbetstid. Ordinarie arbetstid för dig är dagtid på vardagar. Övertid kan användas vid oförutsedda händelser inte för att som i ditt fall skriva en rapport varje vecka. Det är ju en regelbundet återkommande aktivitet som är lätt att planera i förväg. Stressen du beskriver är allvarliga signaler på att du inte får den återhämtning du behöver. Ta de här signalerna på allvar och tala med din chef om det och besök företagshälsovården. Både du och företaget blir stora förlorare om dina problem får fortsätta att utvecklas. Du riskerar någon form av utmattningsdepression och företaget riskerar att förlora en värdefull medarbetare och därigenom att få en försämrad produktion. Börje Sjöholm, arbetsmiljöexpert Chef som skyddsombud? Min chef säger att vi behöver ett skyddsombud och säger att han kommer att åta sig det uppdraget.Kan han verkligen utse sig själv på det sättet? ESKIL SVAR: Nej, din chef gör fel. Enligt arbetsmiljölagen ska skyddsombud (arbetsmiljöombud) utses av lokal facklig organisation. Kontakta din lokala Unionenklubb och ta upp det med dem. Om där inte finns 50 KOLLEGA 1-10 klubb på arbetsplatsen kan du kontakta Unionens Regionkontor. Det vore naturligtvis bra om skyddsombud/arbetsmiljöombud utses, men din chef bestämmer inte vem det blir. Arbetsmiljöombud är Unionens benämning på vad som i lagen kallas skyddsombud. Unionen har valt en egen benämning för att arbetsmiljöombud bättre stämmer överens med den vidare syn begreppet arbetsmiljö idag står för. LARS FISKE
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=51">Kollega Sida 51 Dag före röd dag Jag undrar vad so</a> m gäller vid dag före röd dag. Har man rätt till halvdag sådana dagar och vad säger lagen? VILL VARA LEDIG SVAR: Lagen ger inte rätt till halvdag dag före röd dag. Dessa dagar är i grunden vanliga arbetsdagar. Om kollektivavtal finns så kan det vara reglerat i avtalet men det är mycket få av Unionens avtal som ger rätt till halvdag dag före röd dag. Om det finns klubb förekommer det att klubb och arbetsgivare träffat lokal överenskommelse om vad som ska gälla. Arbetsgivaren kan också ensidigt fatta beslut om att tillämpa halvdag sådan dag. Semesterersättning Jag slutade på mitt jobb i mitten av november och fick lön i slutet av månaden som vanligt, men semesterersättningen var inte med. När ska jag få den? JOHAN SVARSemesterersättning skall betalas ut senast en månad efter anställningen avslutades. Semesterskuld dras på lön Jag har jobbat i ca4,5 år hos min nuvarande arbetsgivare och vi har kollektivavtal. Under mitt första anställningsår fick jag förskottssemester och någon sa att den avräknas på semesterersättningen för innestående semester om jag säger upp mig själv inom 5 år. Hur är det egentligen? Är det verkligen så att företaget endast kan avräkna för de dagar som jag tagit ut i förskottssemester på den innestående semestern? BJÖRN SVAR:Om du säger upp dig själv inom 5 år och du har en semesterskuld pga uttag av förskottssemester, görs avdrag på innestående lön och/eller semesterersättning som för obetald semester (4,6 % av månadslönen). Avdraget räknas på den lön som gällde vid ledigheten. Kollektivavtalet följer i stort sett reglerna om förskottssemester i 29§ semesterlagen. Den mest påtagliga skillnaden mellan lagen och avtalet är, att lagen endast medger avräkning av förskottssemester mot innestående semesterersättning, men inte mot vanlig lön, vilket avtalet gör. En annan skillnad är att 5-årsperioden utgår från olika tidpunkter. Enligt avtalet räknas 5-årsperioden med utgångspunkt från den första anställningsdagen, medan den enligt semesterlagen utgår från den tidpunkt då förskottssemesterlönen utbetalades. Vem har rätt att ta studieledigt? Jag har begärt studieledighet,men fick till svar att den tyvärr inte kan beviljas på grund av att det var flera som hade sökt och att andra hade företräde. Finns det särskilda regler för det eller är det arbetsgivaren som godtyckligt kan avgöra vem som får ledigt? BOKMAL SVAR:Det regleras i studieledighetslagen. Om det är så att flera sökt ledighet för samma period och om inte alla kan få ledigt har den företräde som sökt ledigt för att kunna delta i facklig utbildning. I andra hand har den företräde som inte har utbildning motsvarande nioårig grundskola. Är det flera som inte har den utbildningen så går den före som har obekväm arbetstid. Företrädesrätt Jag blev uppsagd pga arbetsbrist för 5 månader sedan. Nu verkar det gå bättre för företaget.En kollega som tidigare var anställd på halvtid har nyligen gått upp på heltid. Skulle inte jag ha fått erbjudande om den halvtidstjänsten? Jag har anmält att jag vill att företrädesrätten skall gälla. LARS SVAR:En person som är deltidsanställd och har anmält till arbetsgivaren att den vill öka sin sysselsättningsgrad, har förtur gentemot dem som har slutat. Så svaret på din fråga är nej. Mycket övertid ok? Jag har arbetat övertid rätt mycket under det här året. Jag vet att det finns en gräns i lagen för hur mycket övertid som är tillåten. Min arbetsgivare säger att de kan begära »dispens« från Unionen. Jag tycker det verkar lite konstigt, vi har ju inte ens kollektivavtal här. Vad gäller? ÅSA SVAR: Eftersom kollektivavtal saknas måste din arbetsgivare vända sig till Arbetsmiljöverket. Om det finns särskilda skäl kan de medge ytterligare övertid utöver allmän övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår. Mormor tar pappadagarna Min dotter är gravid och ska snart gå på föräldraledighet. Hon är ensamstående och jag undrar om jag kan ta ut de här 10 ”pappadagarna” istället för den biologiska pappan som inte finns med i bilden? TYRA SVAR:Ja, det kan du. Även andra personer än pappan/andra föräldern kan få ta ut dessa dagar med tillfällig föräldrapenning. Det gäller t ex när det inte finns någon pappa/annan förälder som har rätt till tillfällig föräldrapenning. 1-10 KOLLEGA 51 GUNNAR LUNDMARK/SCANPIX LARS FISKE LARS FISKE
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=52">Kollega Sida 52 TILLOCHFRÅNJOBBET ROBERT EKEGREN/S</a> CANPIX TOMAS ONEBORG/SCANPIX Vett och etikett på tåget Att tågpendla är ingen dans på rosor. Det vet ni som gör det. Okej, första året kan det ha sin tjusning att få den där timmen alldeles för sig själv. Att kunna sova, läsa eller spela nonsensspel på mobilen utan att bli störd eller ifrågasatt. Men i huvudsak är det ett långt lidande. Den vane pendlaren vet att iaktta vissa oskrivna regler. Till exempel: man upplåter armstödet till den som kom först.Banalt? Ja. Mitt tåg från arbetsorten Stockholm till gurkstan där jag bor går vidare hela vägen till Sveriges framsida. Således är det knökfullt i den enda vagnen som är vikt för oss pendlare. Ändå envisas folk med att lägga väskor på sätena. Men snälla! Inte kan de väl i sin vildaste fantasi tro att stående skulle låta väskhelvetet ta upp en plats? Ändå sitter de där med oseende blick och låtsas inte om de medresenärer som desperat letar sittplats. Obehaget att inte låtsas om synes större än ansträngningen det eventuellt innebär att lyfta bort väskan. Ändå envisas somliga… Äta Det är klart att ingen ska tvingas sitta hungrig. Men en slabbig hamburgare som sprider sin lukt i en redan unkig vagn är inte det minsta trevligt. Det kan jag trots allt leva med. Värre är detta ständiga nötknaprande. Nötter är 00-talets godis – tydligen. GI, Atkins, fettdiet eller vad det kan ha varit som gav upphov till denna masspsykos är naturligtvis att skylla för det. Men måste vi vara så lättledda? Jag fullkomligt avskyr malande käkar som krossar nötter med en näst intill vansinnig frenesi. Ljudet frammanar en aggressivitet hos mig som jag inte trodde mig besitta. Vad är det för fel på Dumlekola? Eller för den som ändå vill vara nyttig – frukt. Telefon Det fi nns de som störs 52 KOLLEGA 1-10 av att ta del av privat konversation. Jag tillhör inte dem. Jag har haft några av mina mest intressanta lyssnarupplevelser på tåget. Plötsligt tar jag del av verkligheter som ligger långt från min. Som den unga kvinna som ogenerat hunsade sin mamma i telefonen. Eller väninnan som försöker stötta den som blivit bedragen. Eller kvinnan som skulle träffa sin femårige son för första gången på månader. Arbeta Flitens lampa lyser starkt på tågpendeln. Det kan väl knappast någon ha något emot? Upp med datorerna och plugga in det mobila internetet bara. Tycker jag. Läsa Ja självklart ska man läsa på tåget. Om man inte arbetar, vad ska man då använda tiden till? På Uppsalapendeln har man till och med haft en bokcirkel, som Kollega tidigare har skrivit om. Den generöse medresenären delar dessutom med sig av en del i tidningen. Prata Lyckliga den som har en bra samtalspartner på tåget. Sova Oh ja. Det är synd om dem som snarkar högt dock. Och väck för guds skull den som fortfarande sover när tåget stannat vid slutstationen. Annars kan det gå som för mig, som missade ett möte en gång när jag väcktes först en halvtimme efter ankomsttid av en konduktör som ville tömma vagnarna. Spela spel/lyssna på musik Absolut. Men stäng av ljudet på spelet, eller använd hörlurar. Benutrymme Respektera vars och ens privata sfär. Det är inte okej att sitta lår mot lår när det inte är absolut påkallat av yttre omständigheter. Måla naglarna Nej, absolut nej! Att sprida lacklukten i en fullpackad vagn är höjden av hänsynslöshet. LINDA SVENSSON SAM STADENER/SCANPIX SAULI PULKKINEN/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=53">Kollega Sida 53 BÖCKER Junot Diaz Oscar Waos korta</a> förunderliga liv Bonniers Oscar Waos korta förunderliga liv var sannerligen alldeles för kort. Jag är verkligen inget fan av tegelstenar, men den här boken hade jag gärna läst några tusen sidor till, minst. Jag försöker retamig på de insprängda spanska orden jag inte förstår och de otaliga fotnoterna, men inser att de behövs där, för dem förutan skulle Junot Diaz skildring av den dominikanske gettonörden Oscar och hans förbannade familj vara den ultimata romanen som gör all vidare bokläsning onödig. Med ett språk som får inälvorna att ila av förtjusning och en story som är berusande, skrämmande och sorglig utan att någonsin bli sentimental eller våldsporrig, kommer historien om Oscar Wao och hans släktingar att vara svårslagen, hur kort hans förunderliga liv ändå var. JOHANNA ROVIRA Katarina Wennstam Alfahannen Albert Bonniers Förlag Samma kväll som den omtalade skådespelaren Jack Rappe får sin första Guldbagge hittas han svårt skadad i sin villa i det luxuösa villaområdet i Nacka. När polisen påbörjar sin utredning framkommer det att det fanns många fiender kring Jack Rappe. Boken kan i första hand läsas som en spänningsroman men Katrina Wennstam lyckas lyfta fram stora frågor och belyser strukturella maktförhållanden mellan män och kvinnor. Hon förtydligar på ett realistiskt sätt den förlegade kvinnosynen som medför att kvinnan får bära skulden och skammen trots att hon är ett offer och hur män med makt utnyttjar denna till fullo. Wennstam förmår precis som hon gjort i de tidigare böckerna Smuts och Dödergök att ta sig an svåra frågor inom genren för skönlitteraturen. Hon lyckas med sitt skickliga berättarspråk varva kalla fakta med en lättläst och intressefångande historia. MADELEINE DANEMO Joakim Pirinen Kvarteret Kolossen Ordfront Kvarteret Kolossen är onekligen en koloss, över 400 sidor ur Pirinens samlade produktion. Imponerande, javisst, och i vissa fall fullständigt genialt, som historien om de två bröderna som träffas efter moderns bortgång och slår in hennes katt i stanniol. "Morsan är död för evigt", konstaterar den ena brodern. "Inte får du klandra henne för att hon dog", säger den andre. Annat är mer flippat än kul, men allt är garanterat eget. Pirinen spelar i en egen division, där allt - eller åtminstone ganska mycket - är tillåtet.Nämn någon annan som skulle komma på idén att rita en serie om en sten som drömmer om att ligga med mörkhåriga flickor och söka jobb som pressfotograf. NIKLAS HALLSTEDT Markus Zusak Boktjuven Damm förlag Det finns böcker som alla borde läsa. Markus Zusaks "Boktjuven", är en sådan bok. Har du inte läst den, gör det. Att Boktjuven klassas som ungdomslitteratur ska du högaktningsfullt strunta i. Huvudpersonerna är två, även om man som läsare självklart stiftar bekantskap med så många fler. Den ena är flickan Liesel som stjäl en bok i samband med sin lillebrors begravning. Det är början på en lyckad karriär som boktjuv. Den andra huvudpersonen är berättarrösten döden som leder oss igenom Tyskland under andra världskriget, ett Tyskland där vi får möta tyskar som faktiskt tyckte att Hitler var en otrevlig typ. Obehaget växer i magen under läsningens gång men precis som vemodet är humorn ständigt närvarande så skratten blir många. Zusaks språk är en njutning och hans historia är stor berättelse. PETRA RENDIK Fler bokanmälningar på www.kollega.se KRÖNIKAN HANS-OLOVÖBERG vdoch Förlagschef Kalla Kulor Förlag Därför skall du inte lita på »marknaden«. Jag inledde min bana i finansbranschen för sådär en tjugo år sedan som nyfiken ung ekonomijournalist, sprängfylld med teorier från Handels och med en treårssejour på fina S-E-Bankens huvudkontor i färskt minne. Efter ett knappt decennium gav jag mig ut i aktiesvängen och snurrade runt där i ständigt stigande förvåning över tingens ordning tills för något år sedan. Men redan 2001 började jag på en romanserie med ekonomijournalisten Micke Norell i huvudrollen som kritiskt beskriver hur det egentligen går till bakom Stureplans kulisser. Problemen med marknaden är i huvudsak två. För det första gör många en koppling mellan nyttan vi tycker oss ha av ett visst beslut och vilka pengar det ger. Marknadens överstepräster försöker dagligen – med teorin som stöd – övertyga oss om att mer pengar automatiskt innebär mer lycka; och i jakten på detta existensmaximum glömmer vi ofta bort att känna efter vad vi själva tycker. För det andra tror många – förbluffande många i ansvarig ställning – att det kan finnas en marknad överallt. »M »Folk jobbar ihjäl sig för några ytterligare tusenlappar, i hopp om att allt skall bli bättre sen.« Det första felet gör att folk jobbar ihjäl sig för några ytterligare tusenlappar, i hopp om att allt skall bli bättre sen. Det andra felet kan få mer djupgående effekter, till exempel när vi privatiserar sjukvård för att den skall bli mer effektiv fast det på kuppen skapar ett vinstmaximerande lokalmonopol som tar mer betalt för sämre tjänster, eller när ett företag flyttar produktion från en ort till en annan för att klara sin egen resultaträkning, med påföljd att en hel ort går sönder. Tron på att marknaden alltid har rätt är det som gör att direktörer anser sig själva värda miljonbonusar för att andra får det, vilket visar att marknaden vill att vissa skall tjäna på tok för mycket. Precis som den tycks vilja att Saab-bilar skall byggas i Kina. Under annat varumärke. Marknaden har inte heller någon moral. Den är som en tjurig fyraåring som gör som han vill därför att han kan om det inte är uttryckligen förbjudet. Litet mer empati kunde man väl förvänta sig? Dessutom är marknaden lätt att manipulera för den som känner den en smula. Men det är en annan historia. 1-10 KOLLEGA 53 arknaden har alltid rätt« brukar det heta. Och man kan räkna på saken, och finna att det är – teoretiskt – helt korrekt. Tyvärr visar praktiken att klyschan inte alls stämmer. Varför är det så? BÖCKER Junot Diaz Oscar Waos korta förunderliga liv Bonniers Oscar Waos korta förunderliga liv var sannerligen alldeles för kort. Jag är verkligen inget fan av tegelstenar, men den här boken hade jag gärna läst några tusen sidor till, minst. Jag försöker retamig på de insprängda spanska orden jag inte förstår och de otaliga fotnoterna, men inser att de behövs där, för dem förutan skulle Junot Diaz skildring av den dominikanske gettonörden Oscar och hans förbannade familj vara den ultimata romanen som gör all vidare bokläsning onödig. Med ett språk som får inälvorna att ila av förtjusning och en story som är berusande, skrämmande och sorglig utan att någonsin bli sentimental eller våldsporrig, kommer historien om Oscar Wao och hans släktingar att vara svårslagen, hur kort hans förunderliga liv ändå var. JOHANNA ROVIRA Katarina Wennstam Alfahannen Albert Bonniers Förlag Samma kväll som den omtalade skådespelaren Jack Rappe får sin första Guldbagge hittas han svårt skadad i sin villa i det luxuösa villaområdet i Nacka. När polisen påbörjar sin utredning framkommer det att det fanns många fiender kring Jack Rappe. Boken kan i första hand läsas som en spänningsroman men Katrina Wennstam lyckas lyfta fram stora frågor och belyser strukturella maktförhållanden mellan män och kvinnor. Hon förtydligar på ett realistiskt sätt den förlegade kvinnosynen som medför att kvinnan får bära skulden och skammen trots att hon är ett offer och hur män med makt utnyttjar denna till fullo. Wennstam förmår precis som hon gjort i de tidigare böckerna Smuts och Dödergök att ta sig an svåra frågor inom genren för skönlitteraturen. Hon lyckas med sitt skickliga berättarspråk varva kalla fakta med en lättläst och intressefångande historia. MADELEINE DANEMO Joakim Pirinen Kvarteret Kolossen Ordfront Kvarteret Kolossen är onekligen en koloss, över 400 sidor ur Pirinens samlade produktion. Imponerande, javisst, och i vissa fall fullständigt genialt, som historien om de två bröderna som träffas efter moderns bortgång och slår in hennes katt i stanniol. "Morsan är död för evigt", konstaterar den ena brodern. "Inte får du klandra henne för att hon dog", säger den andre. Annat är mer flippat än kul, men allt är garanterat eget. Pirinen spelar i en egen division, där allt - eller åtminstone ganska mycket - är tillåtet.Nämn någon annan som skulle komma på idén att rita en serie om en sten som drömmer om att ligga med mörkhåriga flickor och söka jobb som pressfotograf. NIKLAS HALLSTEDT Markus Zusak Boktjuven Damm förlag Det finns böcker som alla borde läsa. Markus Zusaks "Boktjuven", är en sådan bok. Har du inte läst den, gör det. Att Boktjuven klassas som ungdomslitteratur ska du högaktningsfullt strunta i. Huvudpersonerna är två, även om man som läsare självklart stiftar bekantskap med så många fler. Den ena är flickan Liesel som stjäl en bok i samband med sin lillebrors begravning. Det är början på en lyckad karriär som boktjuv. Den andra huvudpersonen är berättarrösten döden som leder oss igenom Tyskland under andra världskriget, ett Tyskland där vi får möta tyskar som faktiskt tyckte att Hitler var en otrevlig typ. Obehaget växer i magen under läsningens gång men precis som vemodet är humorn ständigt närvarande så skratten blir många. Zusaks språk är en njutning och hans historia är stor berättelse. PETRA RENDIK Fler bokanmälningar på www.kollega.se KRÖNIKAN HANS-OLOVÖBERG vdoch Förlagschef Kalla Kulor Förlag Därför skall du inte lita på »marknaden«. Jag inledde min bana i finansbranschen för sådär en tjugo år sedan som nyfiken ung ekonomijournalist, sprängfylld med teorier från Handels och med en treårssejour på fina S-E-Bankens huvudkontor i färskt minne. Efter ett knappt decennium gav jag mig ut i aktiesvängen och snurrade runt där i ständigt stigande förvåning över tingens ordning tills för något år sedan. Men redan 2001 började jag på en romanserie med ekonomijournalisten Micke Norell i huvudrollen som kritiskt beskriver hur det egentligen går till bakom Stureplans kulisser. Problemen med marknaden är i huvudsak två. För det första gör många en koppling mellan nyttan vi tycker oss ha av ett visst beslut och vilka pengar det ger. Marknadens överstepräster försöker dagligen – med teorin som stöd – övertyga oss om att mer pengar automatiskt innebär mer lycka; och i jakten på detta existensmaximum glömmer vi ofta bort att känna efter vad vi själva tycker. För det andra tror många – förbluffande många i ansvarig ställning – att det kan finnas en marknad överallt. »M »Folk jobbar ihjäl sig för några ytterligare tusenlappar, i hopp om att allt skall bli bättre sen.« Det första felet gör att folk jobbar ihjäl sig för några ytterligare tusenlappar, i hopp om att allt skall bli bättre sen. Det andra felet kan få mer djupgående effekter, till exempel när vi privatiserar sjukvård för att den skall bli mer effektiv fast det på kuppen skapar ett vinstmaximerande lokalmonopol som tar mer betalt för sämre tjänster, eller när ett företag flyttar produktion från en ort till en annan för att klara sin egen resultaträkning, med påföljd att en hel ort går sönder. Tron på att marknaden alltid har rätt är det som gör att direktörer anser sig själva värda miljonbonusar för att andra får det, vilket visar att marknaden vill att vissa skall tjäna på tok för mycket. Precis som den tycks vilja att Saab-bilar skall byggas i Kina. Under annat varumärke. Marknaden har inte heller någon moral. Den är som en tjurig fyraåring som gör som han vill därför att han kan om det inte är uttryckligen förbjudet. Litet mer empati kunde man väl förvänta sig? Dessutom är marknaden lätt att manipulera för den som känner den en smula. Men det är en annan historia. 1-10 KOLLEGA 53 arknaden har alltid rätt« brukar det heta. Och man kan räkna på saken, och finna att det är – teoretiskt – helt korrekt. Tyvärr visar praktiken att klyschan inte alls stämmer. Varför är det så?
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=54">Kollega Sida 54 OPINION TOMMY ZETTERWALL CHEFREDAK</a> TÖR ”Bisarra krav”, Teknikarbetsgivarnas Anders Weihe sågade direkt fackens bud på 2,6 procent och individgarantin på 430 kronor. Föga överraskande, ordkriget har pågått sen i somras. Det är nollavtal som gäller. Allt ska göras upp lokalt är arbetsgivarnas mantra. Den här gången tänker inte arbetsgivarfronten låta sig splittras. Uppgörelsen inom handeln, som banade väg för övriga avtal för tre år sedan, får inte upprepas. Men Svensk Handels Dag Klackenberg, som avslöjat att han under åren på UD var dubbelagent åt svenska staten, är inte lätt att styra. Attackerna där arbetsgivarkollegorna hotade med dryga skadestånd avfärdar han i dag som missar i kommunikationen. Leder det här till ett trend- brott för de lågavlönade så känns det bra att kallas folkhjälte, var Klackenbergs kommentar i Dagens Handel den gången. De lågavlönade ser gärna att fler arbetsgivare suktar efter epitetet hjälte i år. Svenskt Näringsliv har trappat upp sin propaganda och gjort sin största satsning någonsin på kampanjer och webb-tv. Tunga PR-konsulter som Lena Smedsaas, från tv 4, och Mats Bergstrand, från DN Debatt, har knutits till sajten Vad står på spel. Den är ungefär lika spännande som ett fönsterkuvert från försäkringskassan, skrev Expressens ledarredaktion i sin blogg. Det är lätt att hålla med, utifrån vad vi sett hittills. Satsningen visar dock att det finns många 54 KOLLEGA 1-10 »…lönen ska sättas mellan jämnstarka parter, inte utifrån chefens godtycke« miljoner att spendera. Bra att veta vid förhandlingsbordet. Arbetsgivarna drar stora växlar på raset i efterfrågan. Men en tydlig vändning är på gång, visar färska prognoser och Unionens pejling med sina klubbar. Konjunkturinstitutet har visat att för låga avtal slår hårt mot både jobb och efterfrågan. Ändå är det lönestopp som lyfts fram när Svenskt Näringslivs företagare tar till orda. Löneökningar kräver motprestationer, det är orimligt att pengar ska regna som manna från himlen. Företag är inga välgörenhetsinrättningar, säger till exempel Joseph Höbenreich, vd på Edsbyverken Lättförtjänta höjningar är inte KONTAKT: TOMMY.ZETTERWALL@KOLLEGA.SE Ledare:Medlemstrycket är avgörande för att fåigenom starka centrala avtal som garanterar rimliga lönehöjningar åt alla. precis vad de anställda upplevt. Tvärtom har många ställt upp på tuffa krisuppgörelser. Hela 30 procent av Unionens medlemmar har fått mindre än tre procent eller ingen lönehöjning alls på två år visar en webbenkät vi låtit Novus Opinion göra. Den visar också att fyra av tio inte ens haft något lönesamtal med chefen senaste året. Almegas vd har talat om generella höjningar som tvångströjor och att allt ska avgöras lokalt utan godtycke. Verkligheten är en annan. För många är det chefen som på egen hand dikterat villkoren, utan att varken den anställde eller facket fått ett ord med i laget. För kvinnorna gäller det en av tre, visar vår enkät. En ännu större grupp, hela 70 procent av kvinnorna och drygt hälften av männen upplever att de haft litet eller inget inflytande alls över sin lönesättning. Tjänstemän ser det som självklart att lönen sätts på arbetsplatsen. Men det ska ske efter tydliga kriterier, i en förhandling mellan jämnstarka parter, inte utifrån chefens godtycke. För att säkra det krävs starka centrala avtal, som garanterar lönehöjningar, minimilöner och tydliga spelregler. Det är det årets avtalsrörelse gäller. Facket borde i första hand aktivera medlemmarna. Det är där den verkliga kraften finns, säger Börje Andersson, tidigare samhällspolitisk chef i HTF. Det är bara att instämma. Trycket ute på arbetsplatserna är viktigare är arbetsgivarnas propaganda. SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=55">Kollega Sida 55 Mycket står på spel: Om höjda lägs</a> tlöner... En lön som går att leva på, är kravet. Därför måste tjänstemännens minimilöner upp. Höga löner stänger dörren till första jobbet, hette det från arbetsgivarna redan i somras. Teknikarbetsgivarna har eldat på med kategoriska utspel om att alla låglönesatsningar är uteslutna: Lägstalönerna är redan för höga. En verklighet som knappast Unionens medlemmar känner igen. Här ligger lönerna från 14 300 och uppåt och ett par tusen mer om man är över 24 år. Och det finns avtal som inte garanterar mer än 12 200. Ibland har det sagts att minimilöner gör mer skada än nytta. Ingen skulle komma på ...tid är pengar... Många är trötta på att jobba gratis. Nu växer kravet på att få betalt för all tid man ”står till arbetsgivarens förfogande”. Här ingår i första hand tjänsteresor med långa arbetsdagar. Men också att vara ständigt tillgänglig även när man är ledig. Medlemmarna har också krävt skärpta villkor för att avtala bort rätten till ersättning för övertid. Även här vittnar många om missbruk. För några extra semesterdagar, och möjligen en smärre lönehöjning, har det blivit fritt fram att jobba hur mycket som helst. Ofoget med delade arbetspass, så kallade split shift, har väckt starka reaktioner. Här tanken att betala så dåligt. Men en blick på hur det kan se ut på oseriösa företag utan kollektivavtal förskräcker. Det är inte förbjudet att utnyttja gratis arbetskraft eller ens att ta betalt för att någon får jobba. Det är bara avtal som ger skydd. Lägstlönen fungerar även som maxlön. På callcenter kan man ligga kvar på den lägsta nivån år efter år. Enda höjningen blir uppräkningen i avtalet. Kanske är det inte minimilönerna i sig som upprör direktörerna. De kostar inte mycket att höja. Men det får en smittoeffekt i gruppen över. Höjda lägsta nivåer gör det också svårare att pressa löneläget neråt. OPINION TOMMYZETTERWALL TF CHEFREDAKTÖR efterlyser många ett förbud. Flexibel arbetstid är bra för de flesta. Förutsatt att man har kontroll över sina arbetsuppgifter och kan styra sina tider. Som så ofta är det en fråga om makt. För arbetsgivarna betyder det istället att du ska ställa upp med kort varsel på obekväma tider, eller konjunkturanpassa din arbetstid. Kortare arbetstid, är alltjämt ett viktigt medlemskrav. Men för många gäller det att komma ner i 40 timmar i veckan. Och att få arbetsgivaren att respektera dygnsvilan och andra skyddsregler som man tummat på när ledstjärnan varit att allt ska vara igång dygnet runt. ...trygghet, kompetens och jämställdhet Procenten är inte enda stridfrågan. Med måttfulla lönekrav har facken visat god vilja. De väntar sig nu genombrott för annat, som inte kostar särskilt mycket, som ökad makt över arbetstiderna och ett lokalt inflytande över lönesättningen värd namnet. Men också för hjärtefrågor, som utökad föräldralön och mer jämställda löner. Regeringen har rivit upp kravet på årliga lönekartläggningar, nu har parterna chansen att återställa ordningen. Förra året fick bara varannan medlem någon form av höjning av kompetensen kopplad till jobbet. Och fyra av tio av alla som svarade på en webbenkät litade inte på att arbetsgivaren såg till att de fick den utveckling de behövde för sitt jobb. Oron växer och många har redan fått känna av att de inte bedöms hålla måttet. Nu är facken beredda att ta en del av löneutrymmet och göra upp med arbetsgivarna om pengar som ska garantera att alla får viss mängd kompetensutveckling per år. Det är en blygsam start, men ett steg åt rätt håll. Ett särskilt rehabavtal och ett vidgat omställningsavtal skulle bereda mark för sjuka och korttidsanställda att få en ny chans. Läs mer i tidigare ledare inför avtalsrörelsen på kollega.se Betalt för all tid man ”står till arbetsgivarens förfogande” har seglat upp som en het fråga inför avtalsrörelsen. Här ingår i första hand tjänsteresor med långa arbetsdagar. Men också att vara ständigt tillgänglig även när man är ledig. Vid Unionens avtalskonferenser runt om i landet kom kravet i topp. Vi ska sluta bjussa arbetsgivaren på gratis arbetstid, var hållningen. Som nummer två kom skärpta villkor för att avtala bort rätten till ersättning för övertid. Även här vittnar många om missbruk. För några extra semesterdagar, och möjligen en smärre lönehöjning, har det blivit fritt fram att jobba hur mycket som helst. Övertidsspärrarna har inte kommit till för att någon missunnar oss extra slantar. Utan för att det är svårt att säga ifrån. Många brottas med den egna prestationsångesten, särskilt när det är kul jobb och smickrande med ansvar. Fler semesterdagar och kor- tare arbetstid kommer högt i en webbenkät med Unionens medlemmar. Ungefär hälften svarar att de jobbar mer än 40 timmar i veckan och många att de har obekväm arbetstid. Allt fler tjänstemän arbetar ”förskjuten arbetstid med skiftliknande villkor”. De är på jobbet när andra är lediga och tvingas pussla mer än de flesta för att få det att funka med familj och vänner. Ändå har de inte, till skillnad från skiftarbetare, kortare arbetstid. Det är hög tid att kapa arbetstiden med några timmar i veckan. KONTAKT: TOMMY.ZETTERWALL@KOLLEGA.SE Ledare: Tid är pengar och många är tröttapå att jobba gratis. Nuväxer kravet på att fåbetalt för all tid man ställer upp för arbetsgivaren. ANDERS WIKLUND/SCANPIX stället att du ska ställa upp med kort varsel på obekväma tider, eller konjunkturanpassa din arbetstid. Förhandlingarna om att skärpa EU:s arbetstidsdirektiv bröt samman i våras. Ett stort bakslag hotade, då ministerrådet ville ge arbetsgivarna rätt att införa årsarbetstid, utan uppgörelser med facket. Anställda skulle kunna tvingas jobba 78 timmar i veckan i fem månader, för att sedan skickas hem resten av året, om bolaget så önskade. Nu får Europafacket ladda om. Kortare arbetstid är alltjämt »Du ska ställa upp med kort varsel på obekväma tider, eller konjunkturanpassa din arbetstid.« Ofoget med delade arbetspass, så kallade split shift, där man jobbar några timmar på morgonen för att sen gå igång på nytt senare på dagen, väckte starka reaktioner på avtalskonferenserna. Här efterlyser många ett förbud. Flexibel arbetstid är bra för de flesta. Förutsatt att man har kontroll över sina arbetsuppgifter och kan styra sina tider. Som så ofta är det en fråga om makt. För arbetsgivarna betyder det i ett viktigt medlemskrav. Men för många gäller det att komma ner i 40 timmar i veckan. Och att få arbetsgivaren att respektera dygnsvilan och andra skyddsregler som man tummat på när ledstjärnan varit att allt ska vara igång dygnet runt. Under de pågående krisavtalen har tjänstemän vittnat om hårdare slit, ibland med längre arbetsdagar. Kraven har inte sänkts utan lika mycket ska ofta uträttas på fyra dagar som på fem. Med en lön som är 10-20 procent lägre. Det är ingen populär flexibilitet. I upptakten inför avtalsrörelsen attackerar arbetsgivarna arbetstiderna. Almega talar om rigida bestämmelser som måste bort. Christer Ågren på Svenskt Näringsliv ser flexiblare arbetstider som något som möjligen kan rucka på noll kronor i lönepåslag. I alla fall om det sänker företagens kostnader. Det låter generöst. 6-09 KOLLEGA 55 5koll06.indd 55 Kollega nr 6/09 OPINION TOMMY ZETTERWALL CHEFREDAKTÖR ”Orimligt, djupt oroande, det slår ut jobb och företag”. Hårda ord och påhopp är en del av retoriken när arbetsgivarna attackerar fackens lönekrav. Särskilt ett år när direktörerna dragit nytta av krisen och blåst till ideologisk offensiv för lönesänkningar och att allt ska avgöras lokalt. Utom fredsplikten, förstås. Men det är inte bara facken som varnat för allt för låga löneökningar. Statliga konjunkturinstitutet har visat att dubbelt så många jobb kan gå förlorade vid ett för lågt avtal jämfört med om höjningen av lönekostnaderna landar något för högt. Hela ekonomier, som Japans, har fått känna av hur förödande en spiral nedåt är för jobben. En uppgång är på väg, men jobben dröjer och många företag har problem. Med krav på 2,6 procent i ett ettårigt avtal har Unionen och de övriga fem industrifacken tagit sitt ansvar. Det är måttliga krav, utan större prutmån. Här ingår också en individgaranti på 430 kronor, något som arbetsgivarna ihärdigt motsatt sig. Det finns kritiker mot nollav- tal även på arbetsgivarhåll: Det urholkar köpkraften hos gemene man, vilket slår mot välfärden, anser Jörgen Rasmusson, vd för Lödde Plåt, på Svenskt Näringslivs egen webbsida. Men höjda löner ställer krav på branschen att ta betalt, tillägger han. Procenten är inte den enda stridfrågan. Men med måttfulla lönekrav har facken visat god vilja. De väntar sig nu genombrott för annat, som inte kostar särskilt mycket, som ökad makt KONTAKT: TOMMY.ZETTERWALL@KOLLEGA.SE Ledare: Avtalskraven ger förväntningar om satsningar på trygghet, höjd kompetens och jämställdhet. hålla måttet. Nu är facken beredda att ta en del av löneutrymmet och göra upp med arbetsgivarna om pengar som ska garantera att alla får viss mängd kompetensutveckling per år. Det är en blygsam start, men ett steg åt rätt håll. Ett särskilt rehabavtal och ett vidgat omställningsavtal skulle bereda mark för sjuka och ge korttidsanställda en ny chans. Kritikerna talar om facken som kravmaskiner, som aldrig får nog. Men mycket i avtalsplattformen skulle även gynna företagen. »...väntar sig genombrott för hjärtefrågor, som utökad föräldralön och mer jämställda löner.« över arbetstiderna och ett lokalt inflytande över lönesättningen värt namnet. Men också för hjärtefrågor, som utökad föräldralön och mer jämställda löner. Regeringen har rivit upp kravet på årliga lönekartläggningar, nu har parterna chansen att återställa ordningen. Onödigt och krångligt, tycker många. Men genomlysningarna ger resultat, visade JämO:s stora kartläggning härom året. Ett exempel inom Unionens område är Milko i Östersund, där 25 fick höjda löner och några av kvinnorna ett påslag på 2 300 i månaden. Kartläggningarna tvingar dessutom fram diskussioner om hur lönerna sätts. Nyttigt för både fack och arbetsgivare. Förra året fick bara varannan medlem någon form av höjning av kompetensen kopplad till jobbet. Och fyra av tio av alla som svarade på en webbenkät litade inte på att arbetsgivaren såg till att de fick den utveckling de behövde för sitt nuvarande jobb. Oron växer och många har redan fått känna av att de inte bedöms Ekonomerna Nils Karlsson och Henrik Lindberg, på det fristående forskningsinstitutet Ratio, efterlyser (DN Debatt) en ny historisk kompromiss. Olönsamma bolag med dåligt betalda jobb ska inte hållas under armarna. Däremot ska bra villkor för företag, som skapar nya välbetalda jobb, kombineras med bättre trygghetssystem och omfattande stöd vid omställning för anställda. De kritiserar dagens miljardrullning till åtgärder, som matchningsstöd, och vill i stället se kompetenskonton. Anställda ska känna trygghet i förändring, så att de vågar pröva sina vingar, är tanken. Det låter sympatiskt. Om arbetsgivarna lägger de ideologiska övertonerna åt sidan kan årets avtalsrörelse innebära genombrott för andra frågor än lönerna. Men då gäller det att de taggar ned och inte utnyttjar sin maktposition i skuggan av krisen och den höga arbetslösheten. 8-09 KOLLEGA 55 Kollega nr8/09 1-10 KOLLEGA 55 OPINION TOMMY ZETTERWALL CHEFREDAKTÖR Höga löner stänger dörren till första jobbet, hette det i ett utspel från Svenskt Näringslivs Urban Bäckström och Företagarnas Anna-Stina Nordmark Nilsson i somras. Teknikarbetsgivarnas Anders Weihe har eldat på med kategoriska utspel om att alla låglönesatsningar är uteslutna: Lägstalönerna är redan för höga. En verklighet som knappast Unionens medlemmar känner igen. Här ligger lönerna från 14 300 och uppåt och ett par tusen mer om man är över 24 år. Och det finns avtal som inte garanterar mer än 12 200. Ibland har det sagts att minimilöner gör mer skada än nytta. Ingen skulle komma på tanken att betala så dåligt. Men en blick på hur det kan se ut på oseriösa företag utan kollektivavtal förskräcker. Där kan t ex säljare som inte når viss omsättning bli blåsta på allt utom en minimal grundlön. Nära på slavkontrakt, säger Unionens regionchef PerErik Djärf. Det är inte förbjudet att utnyttja gratis arbetskraft eller ens att ta betalt för att någon får jobba. Det är bara avtal som ger skydd. En lön som går att leva på, var kravet vid Unionens avtalskonferenser. I medlemsenkäter svarade 70-85 procent att minimilöner är viktigt. På frågan om nivån svarade de flesta att det berodde på yrket. Men 18-20 000 bedömdes som rimligt. Och en höjning av lägsta lönerna finns nu med bland Unionens krav. Men arbetsgivarna trappar KONTAKT: TOMMY.ZETTERWALL@KOLLEGA.SE Ledare:En lön som går att levapå, är kravet. Därför måste tjänstemännens lägstlöner upp. »På callcenter kan man ligga kvar på den lägsta nivån år efter år.« upp sin retorik. Löneökningar i centrala avtal avgör bara hur många som ska bli arbetslösa, hävdar de i ett gemensamt utspel. De påstår att medlemmar flyr facket för att de tappat tilltron till ”konservativ facklig retorik, rigida kollektivavtal och centralstyrd lönepolitik”. I stället sluter de upp bakom ”verklighetens krav”, som direktörerna uttrycker det. Något som påminner om en viss partiledares tal om ”verklighetens folk”, för övrigt myntat av Ny demokrati. Minimilönen är oväsentlig, det är bara första steget sen klättrar man, är arbetsgivarnas argument. Almega tjänsteföretagen hänvisar till rapporten Låglönefällan en myt och hävdar att ett fåtal blir kvar i ”låglöneträsket”. Och ändå detta massiva motstånd. Lägstlönen fungerar även som maxlön. På callcenter kan man ligga kvar på den lägsta nivån år efter år. Enda höjningen blir uppräkningen i avtalet. Det kan Christina Pedersen, Unionens ordförande på Sykes i Ed, vittna om (se sid 12). Callcenter är en bransch där många ligger på eller nära lägsta lönen. För kommunikatörerna, som har ett tidspressat jobb med psykisk stress och övervakning, är medianen för den fasta heltidslönen 16 700, visar en färsk medlemsstudie. Att ingångslönerna driver upp ungdomsarbetslösheten, är ett mantra för arbetsgivarna. De får nu stöd av alliansens ungdomsförbund som i en debattartikel utmålar fackens ständiga krav på höjda ingångslöner som bov i dramat. I stället hoppas de på en ”stark lönekarriär”. Men de som kommit in lågt vet att en eftersläpning är näst intill omöjlig att hämta in. När arbetsgivarna kräver särskilda inskolningsavtal slår de in öppna dörrar. Avtalen inom Unionens område ger möjlighet att gå in lägre för den som är ung och behöver skolas in i jobbet. Men förhandlarna känner inte några företag som krävt den typen av lösningar. Dessutom är det billigare att anställa unga. De sociala avgifterna för alla som är under 26 ligger betydligt lägre är för övriga. Kanske är det inte minimilönerna i sig som upprör direktörerna. De kostar inte mycket att höja. Men det får en smittoeffekt i gruppen över. Höjda lägsta nivåer gör det också svårare att pressa löneläget neråt. Något som redan är på gång genom sänkt a-kassa och lokala krisavtal. 7-09 KOLLEGA 55 Kollega nr 7/09 2010-01-25 10:33:0 LEX VAN LIESHOUT/SCANPIX MARIE SWARTZ/SCANPIX FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=56">Kollega Sida 56 DEBATT Våld, rädsla och för tidig </a> död drabbar många män för att de är fast i gamla maktmönster, hävdar mansforskaren Lars Jalmert. Inte bara kvinnor, utan även män har mycket att vinna på en förändring. LARS JALMERT, MANSFORSKARE OCH PROFESSOR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Nya mansidealgynnar ävenmännen S å slutade ytterligare ett år med att, som vanligt, ett antal unga män har fått ögon, händer och andra kroppsdelar förstörda av smällare och raketer. Ytterligare ett antal män har blivit skadade för livet i slagsmål. Vi vet alla hur firandet skadar framför allt unga män fysiskt. Och vi vet också att om inte män tävlade med varandra om vem som köper flest raketer eller om vem som är starkast så skulle många människor må bättre idag än de faktiskt gör nu. Det går mycket lätt att föreställa sig att raketer kunde skjutas upp vid kollektiva arrangemang och hanteras av professionella pyrotekniker. Det går också att föreställa sig att firandet borde baseras på känslan av att det skall bli trevligt att leva tillsammans med andra framöver – inte mot varandra. Det är naturligtvis inte helgfirande som en isolerad företeelse som skadar män utan firandet i det manssamhälle vi lever i. Manssamhället som framförallt skadar kvinnor men också ett stort antal män. När vi nu är någon månad in i 2010-talet kan vi ändå vara helt förvissade om att ett stort antal män kommer att fortsätta upprätthålla de maktmönster vi levt i så länge – trots att de skadar också män, många män. Det finns mängder av aktiviteter där män utsätter sig själva för risker och faror. Situationer där 56 KOLLEGA 1-10 män också skadas och far illa, ibland till och med dör. Exemplen kan mångfaldigas. En inte oansenlig del av dödsolyckor i trafiken utgörs av unga män som kört för fort, och ibland på fyllan. Vi har haft flera fall där unga män stått på biltak i hög hastighet – och omkommit. Av alla drunkningsolyckor är det nära 90 procent män som förolyckas, oftast som en effekt av överskattning av den egna simförmågan. De flesta av dessa är äldre män. Så män i alla åldrar skadas av att försöka leva upp till ett gammalt mansideal. Mycket av dagens mansmönster skapades och accentuerades vid industrialismens och kapitalismens genombrott. Männen gick från familjerna ut i industrierna och ledstjärnor och krav för männens liv blev att man skall prestera mest och bäst och konkurrera – med andra män. Och de gamla mansidealen som lever kvar än idag går ut på att ständigt spegla sig i vad andra män tänker, känner och tycker. Så enkelt uttryckt inordnar sig män hela tiden i männens makthierarki. Man skall mäta sig med andra män, prestera och konkurrera i relation till andra män. Men man skall också se till att inte bli betraktad som en ickeman. Skräcken att uppfattas som feminin är stark samtidigt som föraktet för dem som inte är ”riktiga män” också är starkt. Homofobin är enligt många undersökningar klart starkare bland män än kvinnor och speciellt stark är …att kunna gå bakom en kvinna utan att hon är rädd för dig den bland unga män. I en rapport från Barnombudsmannen och SCB visas tydligt att unga män/pojkar uppvisar klart mer homofoba uppfattningar än unga kvinnor. Som man måste man visa att man är en riktig man – speciellt om man är ung, osäker och rädd för att inte duga i männens värld. Vi måste börja göra män synliga och visa att det är män som står för dessa destruktiva handlingar. Inte uppfatta män som normen som inte behöver benämnas. Ett exempel är att sluta använda begreppet ”ung- domsvåld”, som hör till journalisters favorituttryck, och istället benämna det ”unga mäns våld”. För enligt WHO utövas nästan allt våld i världen av män. Det går att ge mängder av exempel där vi slentrianmässigt använder ”könsneutrala” benämningar där vi i stället borde säga att ”det är män som gör detta”. Vi måste också tala om alla de avigsidor, de risker och faror som det innebär också för män att försöka leva upp till gammaldags, traditionella mansmönster. Vi måste se att vi lever i hårda styrande ramar, i strukturer som låser våra liv. Men, vi måste
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=57">Kollega Sida 57 CECILIA FAHLBERG FÖRBUNDSORDFÖRAND</a> E också se att mönstren går att ändra, att det finns alternativ. Att ändra perspektiv hör till forskares grunduppgifter och borde vara en idé också för flera. Tänk exempelvis om vi inte reflekterade så mycket över om kvinnor skall kvoteras in eller ej utan om vi skulle ägna fler tankar åt varför män faktiskt är inkvoterade i så många sammanhang! Det privata näringslivet är ett praktexempel. I många sammanhang och mätningar brukar Sverige betraktas som ett föregångsland som har kommit långt vad gäller jämställdhetssträvanden. Men ofta hävdas också att vi har så få kvinnliga chefer och ledare att vi inte framstår som särskilt framträdande i jämställdhetssammanhang. Och det är korrekt – vi har i jämförelse med flera andra länder en ganska dålig representation av kvinnor i beslutsposition. Om vi bryter ned statistiken så framträder ett mycket tydligt mönster, nämligen att det är i det privata näringslivet som kvinnor inte har fått utrymme som chefer. I offentlig sektor är siffrorna helt andra! Om vi levde i andra maktmönster än i dag skulle åtskilliga vinster, också för män, bli uppenbara. Om de nära relationerna byggde på ömsesidighet istället för maktövertag skulle alla inblandade må bättre. För att ta ett alldeles uppenbart exempel kan vi ta det förhållande där han kontrollerar henne och försöker hålla henne kvar genom att misshandla henne. Om de två levde tillsammans därför att de uppskattar varandra för vilka de är istället för att han har makt över henne så skulle bägge må avsevärt bättre. Och tänk dig, du man, att gå bakom en kvinna en mörk kväll och inte behöva vara rädd att hon skall vara rädd för dig. Rädd därför att andra män har gjort kvinnor rädda för män och därmed rädda för dig. Att kunna gå bakom en kvinna och slippa ha känslan att hon är rädd för dig vore en verklig vinst. För att inte tala om vilken vinst det vore för henne. Det finns självklart enorma vinster att slippa leva i relationer som upprätthålls endast därför att den ena har makt över den andra. Det finns i dag flera studier som visar att i relationer där man delar lika, lever jämställt och inte i en maktobalans så mår man bättre och lever bättre liv. En mycket uppenbar vinst för män vore att slippa oroa sig för och utsättas för andra mäns våld. Tänk dig att män skulle kunna vara ute i offentligheten, exempelvis på restaurangbesök utan att riskera att efteråt hamna i bråk och slagsmål och kanske allvarlig misshandel. Föreställ dig ett liv utan mäns våldsutövande så ser du också vinsterna med en förändring. Arbetsgivarna tar inte sitt ansvar! Tänker arbetsgivarna abdikera? Det är en fråga som måste ställas vid en granskning av Svenskt Näringslivs ståndpunkter. Ståndpunkter: ➼Mycket avdagens mansmönster skapades och förstärktes vid industrialismens och kapitalismens genombrott. ➼Homofobi är enligt många undersökningar klart starkare bland Man ska mäta sig med andra män, prestera och konkurrera. ➼Andra maktmönster skulle innebära åtskilliga vinster också för män. män än kvinnor och speciellt stark är den bland unga män. En skulle vara att slippa oro sig för att utsättas för andra mäns våld. ➼Enkelt uttryckt inordnar sig män hela tiden i männens makthierarki. Arbetsgivarförbunden verkar vara på väg att kliva av sin roll som ansvarstagande parter på arbetsmarknaden. Noll – både i procent och kronor – i de centrala löneavtalen och fritt fram för att man på varje företag ska kunna försämra anställningsvillkoren. Det är det som Teknikföretagen, Almega och andra viktiga arbetsgivarförbund säger att de vill ha. Inte bara 2010 utan även kommande år. Det är att abdikera från sin roll som ansvarstagande part, och därmed även från den svenska partsmodell som under årtionden framgångsrikt har byggt tillväxt, välfärd och en väl fungerande arbetsmarknad. En modell som innebär att fackförbund och arbetsgivarorganisationer genom kollektivavtal sätter normen för löner och anställningsvillkor i de olika branscherna. Vi begär 2,6 procents löneökning i de centrala avtalen. Det är både möjligt och rimligt. Konjunkturinstitutet varnar för att uteblivna eller låga löneökningar leder till sämre köpkraft, mindre fart i samhällsekonomin och risk för fler arbetslösa. När vi har granskat de tjugofem största företagen ser vi att de allra flesta av dem även under krisåret 2009 gjorde goda och ibland även förbättrade resultat. Klubbarnas bedömningar inför det närmaste året visar att det pekar uppåt i de allra flesta branscherna – export, försäljning och vinster kommer att öka även i företag som har hård konkurrens från utlandet. Det finns alltså utrymme i före- tagen för höjda löner och förbättrade arbetsvillkor, i form av mer kompetensutveckling och jämställda löner för dem som arbetar ihop vinsterna. Att inte vilja träffa avtal som innehåller löneökning för branschen – det är att inte ta ansvar för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är att istället att låta mindre lönsamma företag – eller i hög grad lönsamma som styrs från andra sidan jordklotet – få konkurrensfördelar genom lägre löner och försämrade anställningsvillkor. Nej, det som framstår som en abdikation rymmer i själva verket en annan verklighet. Det handlar om att arbetsgivarna ser en möjlighet att flytta fram sina positioner. Deras ambition är att öka sin egen makt. När vi frågat klubbarna om deras erfarenheter är svaret entydigt: Om inte det centrala avtalet anger löneutrymmet kommer klubbarna i kraftigt underläge. Många medlemmar skulle bli helt utan berättigad löneökning. Det skulle bli alltför lätt för arbetsgivare att bara säga nej. På de arbetsplatser där medlemmarna inte har fackliga företrädare blir det helt skrivet i stjärnorna om det blir några lönehöjningar överhuvudtaget. kollega.se Fortsätt debatten på www. kollega.se. Klicka på Opinion och Debatt, välj artikel och skriv en egen kommentar. 1-10 KOLLEGA 57 CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX CECILIA FAHLBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE också se att mönstren går att ändra, att det finns alternativ. Att ändra perspektiv hör till forskares grunduppgifter och borde vara en idé också för flera. Tänk exempelvis om vi inte reflekterade så mycket över om kvinnor skall kvoteras in eller ej utan om vi skulle ägna fler tankar åt varför män faktiskt är inkvoterade i så många sammanhang! Det privata näringslivet är ett praktexempel. I många sammanhang och mätningar brukar Sverige betraktas som ett föregångsland som har kommit långt vad gäller jämställdhetssträvanden. Men ofta hävdas också att vi har så få kvinnliga chefer och ledare att vi inte framstår som särskilt framträdande i jämställdhetssammanhang. Och det är korrekt – vi har i jämförelse med flera andra länder en ganska dålig representation av kvinnor i beslutsposition. Om vi bryter ned statistiken så framträder ett mycket tydligt mönster, nämligen att det är i det privata näringslivet som kvinnor inte har fått utrymme som chefer. I offentlig sektor är siffrorna helt andra! Om vi levde i andra maktmönster än i dag skulle åtskilliga vinster, också för män, bli uppenbara. Om de nära relationerna byggde på ömsesidighet istället för maktövertag skulle alla inblandade må bättre. För att ta ett alldeles uppenbart exempel kan vi ta det förhållande där han kontrollerar henne och försöker hålla henne kvar genom att misshandla henne. Om de två levde tillsammans därför att de uppskattar varandra för vilka de är istället för att han har makt över henne så skulle bägge må avsevärt bättre. Och tänk dig, du man, att gå bakom en kvinna en mörk kväll och inte behöva vara rädd att hon skall vara rädd för dig. Rädd därför att andra män har gjort kvinnor rädda för män och därmed rädda för dig. Att kunna gå bakom en kvinna och slippa ha känslan att hon är rädd för dig vore en verklig vinst. För att inte tala om vilken vinst det vore för henne. Det finns självklart enorma vinster att slippa leva i relationer som upprätthålls endast därför att den ena har makt över den andra. Det finns i dag flera studier som visar att i relationer där man delar lika, lever jämställt och inte i en maktobalans så mår man bättre och lever bättre liv. En mycket uppenbar vinst för män vore att slippa oroa sig för och utsättas för andra mäns våld. Tänk dig att män skulle kunna vara ute i offentligheten, exempelvis på restaurangbesök utan att riskera att efteråt hamna i bråk och slagsmål och kanske allvarlig misshandel. Föreställ dig ett liv utan mäns våldsutövande så ser du också vinsterna med en förändring. Arbetsgivarna tar inte sitt ansvar! Tänker arbetsgivarna abdikera? Det är en fråga som måste ställas vid en granskning av Svenskt Näringslivs ståndpunkter. Ståndpunkter: ➼Mycket avdagens mansmönster skapades och förstärktes vid industrialismens och kapitalismens genombrott. ➼Homofobi är enligt många undersökningar klart starkare bland Man ska mäta sig med andra män, prestera och konkurrera. ➼Andra maktmönster skulle innebära åtskilliga vinster också för män. män än kvinnor och speciellt stark är den bland unga män. En skulle vara att slippa oro sig för att utsättas för andra mäns våld. ➼Enkelt uttryckt inordnar sig män hela tiden i männens makthierarki. Arbetsgivarförbunden verkar vara på väg att kliva av sin roll som ansvarstagande parter på arbetsmarknaden. Noll – både i procent och kronor – i de centrala löneavtalen och fritt fram för att man på varje företag ska kunna försämra anställningsvillkoren. Det är det som Teknikföretagen, Almega och andra viktiga arbetsgivarförbund säger att de vill ha. Inte bara 2010 utan även kommande år. Det är att abdikera från sin roll som ansvarstagande part, och därmed även från den svenska partsmodell som under årtionden framgångsrikt har byggt tillväxt, välfärd och en väl fungerande arbetsmarknad. En modell som innebär att fackförbund och arbetsgivarorganisationer genom kollektivavtal sätter normen för löner och anställningsvillkor i de olika branscherna. Vi begär 2,6 procents löneökning i de centrala avtalen. Det är både möjligt och rimligt. Konjunkturinstitutet varnar för att uteblivna eller låga löneökningar leder till sämre köpkraft, mindre fart i samhällsekonomin och risk för fler arbetslösa. När vi har granskat de tjugofem största företagen ser vi att de allra flesta av dem även under krisåret 2009 gjorde goda och ibland även förbättrade resultat. Klubbarnas bedömningar inför det närmaste året visar att det pekar uppåt i de allra flesta branscherna – export, försäljning och vinster kommer att öka även i företag som har hård konkurrens från utlandet. Det finns alltså utrymme i före- tagen för höjda löner och förbättrade arbetsvillkor, i form av mer kompetensutveckling och jämställda löner för dem som arbetar ihop vinsterna. Att inte vilja träffa avtal som innehåller löneökning för branschen – det är att inte ta ansvar för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är att istället att låta mindre lönsamma företag – eller i hög grad lönsamma som styrs från andra sidan jordklotet – få konkurrensfördelar genom lägre löner och försämrade anställningsvillkor. Nej, det som framstår som en abdikation rymmer i själva verket en annan verklighet. Det handlar om att arbetsgivarna ser en möjlighet att flytta fram sina positioner. Deras ambition är att öka sin egen makt. När vi frågat klubbarna om deras erfarenheter är svaret entydigt: Om inte det centrala avtalet anger löneutrymmet kommer klubbarna i kraftigt underläge. Många medlemmar skulle bli helt utan berättigad löneökning. Det skulle bli alltför lätt för arbetsgivare att bara säga nej. På de arbetsplatser där medlemmarna inte har fackliga företrädare blir det helt skrivet i stjärnorna om det blir några lönehöjningar överhuvudtaget. kollega.se Fortsätt debatten på www. kollega.se. Klicka på Opinion och Debatt, välj artikel och skriv en egen kommentar. 1-10 KOLLEGA 57 CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=58">Kollega Sida 58 INSÄNT VADTYCKERDU? Skriv till ins</a> andare@kollega.se eller Kollega, Insändare, 105 32 Stockholm. Du får vara anonym i tidningen men uppge namn och adress till redaktionen. Vi förbehåller oss rätten att korta långa bidrag. Den dödliga välfärden Det är föga förvånande att alliansregeringen jagar de sjuka och svaga. Vi har en statsminister som i sin bok ”Det sovande folket” (1993) jämförde välfärdssamhället med en dödlig sjukdom. I kapitlet ”Sovhjärnorna” får vi veta att dåvarande MUF-ordföranden Fredrik Reinfeldt anser att välfärdssamhället är ”2000-talets dödligaste epidemi, fullt jämförbar med pest, smittkoppor och aids.” Reinfeldt skrev också: ”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter men i övrigt skall inga standardkrav vara skattefinansierade.” Idag anser statsministern i alla fall att åtminstone ett område skall vara skattesubventionerat nämligen s k hushållsnära tjänster för de besuttna! I-S MATTSON,NACKA Övertalighetshantering i Telia (las-processen) Såhär kan det gå till i ett stort företag: I maj 2009 så fick jag erbjudande om omplacering till annan ort med oförändrad befattning och villkor, alternativet var att sluta och få två års betald uppsägning. Jag valde att omplaceras eftersom min befattning med oförändrade villkor behövdes på nya orten enligt avtalet. Under sommaren minskade man en tjänst på vår grupp, inom ramen för pågående övertalighetshantering, vilket resulterade i att den kompetensen som nu försvann var inom ett satsningsområde för Telia. Så då sas det att den kompetens- bristen måste lösas inom gruppen, ingen av oss (5 st) har den kompetensen som behövdes, och framför allt inte jag som inte ens jobbar inom området,då det behövs en del erfarenhet för den tjänsten, den bedömningen gjorde vi inom gruppen. I september förhandlade man helt plötsligt bort min tjänst, som i maj behövdes och som jag då tackade ja till med oförändrade villkor, vilket resulterade i att man erbjöd mig den tjänsten som man under sommaren tagit bort. Alternativen för mig var då att säga upp mig med tre månaders uppsägning alternativt eventuellt bli förflyttad inom Telia till annan tjänst eller ta den tjänsten för att man på Telia har gjort ett misstag och sparkat den kompetensen man 58 KOLLEGA 1-10 samarbete med företagen. Regeringens jobbpolitik har grundat sig på antagandet att det finns jobb för dem som verkligen vill jobba. Som om folk drömmer om att bli bidragsberoende? Problemet är snarare att regeringens utgångspunkt inte är förenad med verkligheten. Det är inte människors drivkraft det är fel på. Det finns jobb, det är sant, men i begränsad utsträckning Nyckeln till att öppna låsta dörrar för ungdomar är därför omfattande investeringar i utbildning. Sätt in åtgärder för ungdomar från dag ett när de kommer till arbetsförmedlingen, i stället för som i dag där ungdomar hamnar i tre månaders karantän. KJELL EK Gå före i sjukhuskön Sovande folket »Välfärdssamhället är 2000-talets dödligaste epidemi.« behövde. Snacka om efterhandskonstruktion för att rädda någons misstag. Jag får alltså lida för Telias misstag, hur f-n kan man behandla personal på detta vis 2009? ARG/LURAD OCH BESVIKEN Jobbcoacher Regeringens satsning på jobbcoacher har jag granskat och till min förvåning har jag hittat följande: Regeringen har spenderat tre miljarder på att få arbetslösa och sjukskrivna att komma tillbaka till arbetsmarknaden och en del av metoderna har varit liknande handpåläggning och hypnos, utförda av människor som saknar utbildning i ansvarsfrågorna. Ansvaret för fiaskot med hokus-pokusjobbcoacherna ligger entydigt hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. För att citera Arbetsförmedlingens frustrerade presschef: ’Det måste bli politik av detta’. Littorin lär gå till historien som en av de mest misslyckade arbetsmarknadsministrarna genom tiderna. Nu behöver vi bättre utgå ifrån den som söker jobb och den som söker personal. Den som söker jobb måste få bättre möjligheter att utbilda och kompetensutveckla sig, samt få bättre - riktigt - stöd när man söker nytt jobb. Över 5 000 ungdomar är arbetssökande i Jönköpings län, det är dubbelt så många som vid samma tid förra året. Utbildningen måste anpassas till behoven genom nära ingen rättighet Jag måste svara signaturen Bosse som ansåg att idrottare har gräddfil i sjukvården! Att väntetiden i svensk sjukvård är oacceptabelt lång, det håller jag med om. Men att börja skilja på hur fort man bör få vård baserat på om man anses ha orsakat skadan själv eller inte, det förstår jag inte! Var drar vi gränsen? Åka bil är mycket farligare än att till exempel flyga, ska trafikoffer få vänta i kön eftersom de ju var dumma nog att sätta sig i en bil? Eller ska en rökaren få vänta när den blir sjuk, det är ju frivilligt att röka? Äta/inte äta sig till olika sjukdomar, det kan vi ju också, ska det också anses självförvållat och hamna längre bak i kön? Hur vi ska se på människor som försöker begå självmord med det resonemanget, det vågar jag inte ens tänka på! I så fall kan man ju tamed de som drabbats av utmattningsdepression som Bosse nämnde som enligt honom är en kategori sjuka som får stå tillbaka. Det är frivilligt att arbetaoch ha ett liv som gör att man får en utmattningsdepression om man serpå det sättet som Bosse nämner? Kanske ska de som sitter still på en stol och arbetar och sedan sitter lika stilla hemma på fritiden ha gräddfilen i vårdkön? Men hur gör vi då med det faktum att de som är extremt stillasittande är de som med tiden får mer eller mindre skador på grund av sitt stillasittande? LENA BJÖRK MARIA KÄLLSTRÖM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=59">Kollega Sida 59 Räcker 12 000 kronor till en begra</a> vning? Jag lästei nr 8 avKollega att Folksam tänker sänka ersättningen vid dödsfall från den första januari 2011. När jag dör efter 1/1 2011 kommer ersättningen att minska från 21 200 kronor till 12 000 kronor. Räcker 12 000 kronor till en enkel begravning? Även pensionen minskar under 2010, för mig i varje fall. Reinfeldt vill sänka skatten för dem som arbetar men inte för pensionärer. Enligt uppgifter, även det i Kollega nr 8, finns det från facken krav på en ökning av lönen. Pensionärer får sänkt pension – ingen skattesänkning och får därför mindre kvar i plånboken. Matvaror och annat ökar i pris lika mycket för pensionärerna som för dem som arbetar. Många av oss pensionärer som var barn på 1930-1940-talet gick långa vägar till skolan, fick köpa läxböcker, ta smörgåsar med sig. Efter skolåren fick man arbetamed en lön på 25-30 kronor per månad. Har vi inte då gjort rätt för oss tillräckligt under många år? Jag har fått arbeta flera år med löner under avtalet och fick inget avgångsvederlag, som vissa andra, då jag fick sluta i förtid. ENKVINNLIG PENSIONÄR Förmedling by Love Jag tycker att det är beklagligt att tidningen Kollega, som inte har något behov av lösnummerförsäljning, har hakat på mediadrevet att alla coacher som anlitats avAF är skojare och lycksökare. Faktum är att det är endast en liten bråkdel av de företag som anlitats som använder sig av»tvivelaktiga« metoder. AF själva har valt att undersöka handhavandet av ca20procent avde kontrakterade företagen. De resterande företagen är seriösa och har en utarbetad plan för att hjälpa arbetssökande. Kollega har även missuppfat- tat coachernas roll. Det är inte deras arbete att skapa nya jobb åt de arbetssökande. De ska agera som stöd och hjälp till att hitta en framtida karriär som är trovärdig för den arbetssökande. Det kan innebära att vidareutbilda sig till något man behöver, ta fram proffsiga ansökningshandlingar, hitta sina egna styrkor för att kunna prestera bättre på intervjuer, få nya tips och kontakter inom de områden man vill jobba med. Kort sagt att den arbetssökande får delta i ett omställningsprogram som är likvärdigt med det program som de stora bemanningsföretagen hitintills kunnat erbjuda ett fåtal privilegierade arbetssökande. Att detta nu erbjuds det stora flertalet kan väl inte vara någon nackdel? Att då kalla detta program för en miljardrullning som är dömd att misslyckas är lite väl magstarkt. Speciellt eftersom vi ännu inte sett effekterna av programmet.Det finns studier som konstaterat att ju snabbare en arbetssökande kommer på fötter igen och börjar titta framåt, desto större är sannolikheten att han/hon hittar en inkomstbringande sysselsättning. EVA JANSÉN EN AV DE SERIÖSA COACHERNA OCHUNIONMEDLEM SVAR: Visst finns det seriösa coacher som gör ett bra jobb. Men jag återgav en del av den svidande kritik som bl a finanspolitiska rådet lyft fram. När man gör en så här stor satsning tror jag de flesta förväntar sig en helt annan kvalitetssäkring. Och många efterlyser insatser som rustar arbetslösa för tiden efter krisen. TOMMYZETTERWALL, CHEFREDAKTÖR Värdet avUnionens inkomstförsäkring? I förra numret av kollega, 8 /09, kunde man läsa en artikel om att ta ut, ”smygstarta” pensionen kan stå dig dyrt. Den handlar om hur arbetslöshetsersättningen räknas ned om man gjort förtida uttag på pensionen. Inkomstförsäkringens regler är ännu hårdare! Har man tagit ut en enda krona i förtida pension får man inte80 procent av sin lön i 150 dagar, utan den nedräknas till 65procent om man blir arbetslös. Det vill säga tjänar man 23 000 kr/ mån eller mindre blir inkomstförsäkringen värdelös, och tjänar man mer kommer den ge betydligt mindre än vad man trott. Jag har deltagit på ett antal försäkringsseminarier 58+. Där beskrivs hur pensionen kan tas ut och man uppmuntras att inte tänka på gammalt sätt (Att pensionen startar när man fyller 65år.) Du kan börja ta ut pensionen tidigare (61 år), du kan välja storlek på uttag, du kan göra uppehåll och starta åter. Konsekvenserna av förtida uttag om man blir arbetslös tror jag få känner till. Inte ens Unionens försäkringsinformatörer känner till detta. Det har aldrig nämnts i de seminarier jag deltagit i. Många frågar sig efter alliansregeringens regler om de bara ska vara med i a-kassa. Ett avde stora argumenten för att inte gå ur facket har varit inkomstförsäkringen. Den är bra och har troligen också gjort att en hel del människor stannat kvar i facket. Men vad händer när man som arbetslös upptäcker ovanstående konsekvens vid förtida uttag? Denna passus i försäkringen har inte ens varit med som ”finstilt”. Det är inte utan att man känner sig lite lurad. Att sänka från 80 till 65% vid förtida uttag av pension från första kronan, tycker jag är alldeles fel . Om överhuvudtaget en nedräkning skall ske borde stegen vara betydligt mindre. Uppmuntra inte folk att starta förtida pensionsuttag, om man samtidigt inte informerar om konsekvensen av sänkningen på inkomstförsäkringen. BESVIKENMEDLEMI 43 ÅR, NUMERAARBETSLÖS osmakligt och personligt anstötligt att Ni på detta sätt ger utrymme i vår egen tidning för en charmoffensiv för en av deras företrädare. Jag förutsätter att Kollega som en opolitisk intressenttidskrift också har för avsikt att presentera samtliga övriga ungdomsförbunds representanter alternativt också kommer att presentera en fackföreningsvänlig och medmänsklig representant från något socialistiskt parti. Niklas är säkert en trevlig kille men de åsiktsyttringar han representerar är det inte. PETERWARNSTRÖM SVAR: Vår ambition med porträttten är att lyfta fram aktuella personer som också kan väcka debatt. Spridningen politiskt har varit stor (allt ifrån Frederik Federley i januari 2008 till Göran Greider, Josefin Brink, Hanna Zetterberg Struwe och Luciano Astudillo för att nämna några). Sen kan man alltid ha uppfattningar om porträttens innehåll och upplägg. Om det upplevs som »en charmoffensiv« har vi misslyckats. TOMMYZETTERWALL, CHEFREDAKTÖR EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. NR 8 DEC 2009 Hand i hand Det fanns en gång en låt på Svensktoppen som hette ”Vi skall gå hand i hand” som framfördes av Gunnar Wiklund. Att gå hand i hand innebär för många av oss en fråga om kärlek och eventuellt ett (livslångt) äktenskap. De gånger vi ser två kvinnor gå hand i hand vad väcker det för tankar inom oss? I förorten där Niklas Wykman växte upp var moderat det mest revolutionära man kunde bli. Nu är han Muf-ordförande, men gillar att gissla moderpartiet. Och han tycker att det är för mycket slätstrukenhet i politiken. MO DENTVILLIGE MODERATEN Intendent: Bokmal på auktionsverket Arlanda: Här slutar man inte frivilligt Arbetar över: Tid är pengar Givmild: Delar ut miljoner Träning: Förena nytta med nöje Kollega nr 8-09 Läste motvilligt ”Den motvilliga moderaten” När så många av Unionens medlemmar lider resultaten av den förda nyliberala och dessutom fackföreningsfientliga allianspolitiken med moderaterna i spetsen finner jag det direkt Men…. De gånger vi ser två män gå hand i hand vad väcker det för tankar inom oss? Har vi lättare att acceptera att två kvinnor går hand i hand än att acceptera att två män går hand i hand? Jag tror att vi klassar kvinnorna som väninnor medan vi klassar männen som bögar. När kommer vårt samhälle att likställa de olika relationerna? Det är kärleken som räknas. BOSSE Läs fler insändare på www.kollega.se 1-10 KOLLEGA 59 GE BORT PENSIONEN!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=60">Kollega Sida 60 UNIONENSORDFÖRANDE CECILIA FAHLBER</a> G om medlemsutvecklingen UNIONENSSTYRELSE Ordförande Cecilia Fahlberg Tel 08–504 150 15 cecilia.fahlberg@unionen.se 1e vice ordförande Peter Hellberg Tel 08–504 150 19 peter.hellberg@unionen.se 2e vice ordförande Bengt Olsson Tel 08–504 150 28 bengt.olsson@unionen.se Unionen går mot trenden I nga nyheter är goda nyheter sägs det. Men som alltid är verkligheten lyckligtvis mer nyanserad än så. Det nya året började för oss i Unionen med just en mycket positiv nyhet. Allt fler upptäcker att Unionen erbjuder ett prisvärt och innehållsrikt medlemskap. Det resulterade i att vi blev nära 9 000 fl er medlemmar i Unionen förra året. Med raska kliv närmar vi oss därmed halvmiljonstrecket. Vid årsskiftet var vi exakt 499 782 som valt att vara med i Sveriges största fackförbund i det privata näringslivet. Det senaste året har den ekonomiska krisen slagit till med full kraft mot många på arbetsmarknaden. Många fackförbund har fått se vikande medlemssiffror, inte minst på grund av en kraftigt fördyrad och försämrad a-kassa. Att Unionen går mot trenden och växer är ett gott betyg på vårt förbund. Unionen är ett ungt och modernt förbund som föddes ur »…blir fler och därmed starkare« övertygelsen att förändringarna på arbetsmarknaden kräver nya arbetssätt. Att utvecklingen nu pekar åt rätt håll betyder inte att vi ska slå oss till ro, tvärtom. Fortfarande fi nns det många som ännu inte fått chansen att upptäcka värdet av ett medlemskap i Unionen. Men varför är det viktigt att vi blir ännu fl er? Svaret är att det har betydelse både för samhället och för dig som enskild individ. Svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad har många fördelar gentemot omvärlden som är avgörande för att vi med framgång ska kunna sälja svenska produkter och tjänster i en stenhård internationell konkurrens. En stabil och lugn utveckling på arbetsmarknaden är en av dem. Det förhållandet är resultatet av att vi har starka parter på arbetsmarknaden, som representerar merparten av företagen och medarbetarna och som därmed har legitimitet och som vågar ta ansvar. Blir vi fl er i Unionen växer också vår styrka tillsammans och vi får större möjligheter att påverka på arbetsmarknaden och på arbetsplatsen i den riktning vi önskar. Det gäller inte minst i den avtalsrörelse om löner och arbetsvillkor som nu är i full gång. Därför började 2010 med en mycket god nyhet för oss i Unionen. Vi blir fl er och därmed starkare. Vem blir nu den halvmiljonte medlemmen - en chef eller en ingenjör? En anställd på ett callcenter eller ett it-företag? En stockholmare eller en västerbottning? Tillsammans kan vi bidra till att 2010 utvecklas lika positivt som året inleddes för Unionen. 60 KOLLEGA 1-10 Ledamöter: Sonja Hallsten Tel 070–850 8928 sonja.hallsten@unionen.se Peter Bording Tel 070–377 4893 peter.bording@unionen.se Martin Johansson Tel 070–997 5949 martin.johansson@unionen.se Catharina Johansson Tel 070–283 4881 catharina.johansson@unionen.se Krista Loiske Tel 070–644 0285 krista.loiske@unionen.se Andreas Grünewald Tel 08–550 522 09 0768–89 2209 andreas.grunewald@unionen.se Stefan Carlsson Tel 070–55815 18 stefan.carlsson@unionen.se Anette Hellgren Tel 070–766 60 09 anette.hellgren@unionen.se Mikael Hansson Tel 070–733 3681 mikael.hansson@unionen.se Gun Karlsson Tel 0706–89 2256 gun.karlsson@unionen.se Suppleanter: Barbro Henning Tel 0709–577568 barbro.henning@unionen.se Hans Lindau Tel 070–849 17 21 hans.lindau@unionen.se Caroline Danielsson Tel 070–228 17 12 caroline.danielsson@unionen.se Personalrepresentanter: Jan Sjölander Unionen, Gävleborg Tel 026–64 7 613 jan.sjolander@unionen.se Martin Jefflén Unionen, FK Tel 08–504 157 52 martin.jefflen@unionen.se Anna-Karin Moberg (suppleant) Unionen, Göteborg Tel 031–701 28 36 anna-karin.moberg@unionen.se Bussförare Serieteckning Marknadskommunikation Jägarexamen Sotare Datakörkort Design Bokföring Psykologi Ryska Pedagogik Formgivning IT-säkerhet... Lär dig något nytt. Unionen har 11.900 kronor till dig! Du vet väl om att du kan få pengar till kurslitteratur och material genom Unionens studiestöd. Du kan få upp till 2.975 kr per termin, totalt 11.900 kr. Läs mer om de nya, förenklade reglerna på www.unionen.se/studiestod och ladda ned din ansökningsblankett.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=61">Kollega Sida 61 AKTIVITETER För att se vilka kurse</a> r och seminarier Unionen har nära dig kan du ringa eller gå in på hemsidan, www.unionen.se. Här är ett urval. Har du råd att varasjuk? Den allmänna sjukförsäkringen har genomgått den största förändringen någonsin. Och det kan bli konsekvenser för dig om du råkar bli sjuk. Unionen hjälper dig under en dag att reda ut alla eventuella frågetecken. 16 februari Sunds- valls Stadshus Konferens-Restaurang. 17 februari Best Western Hotel Gamla Teatern, Thoméegränd 20, Östersund. 24februari Arken Konferens, Strandgatan 21, Örnsköldsvik. Mbl och las i praktiken Du kommer genom denna kurs få tips om hur du bör agera i förhandlingar i samband med omorganisation med uppsägningar som en följd. Du ska ha kunskap som motsvarar någon av våra fackliga grundkurser och erfarenhet av rollen som förtroendevald. 16-18 februari Djurö. 16-18 mars Karlshamn. 29mars Malmö. Vad innebär det att varaarbets- platsombud? Unionen berättar om rollen som arbetsplatsombud och ger dig grunderna i mbl och las. 10 mars regionkontoret Göteborg. REGIONERNA UNIONENSYDVÄST MALMÖ 040-6702200 HELSINGBORG 040-6702350 UNIONENSYDOST KARLSHAMN0454-30 34 00 UNIONENSJUHALL BORÅS033-20 86 00 UNIONENVÄST TROLLHÄTTAN0520-49 4160 UNIONENSKARABORG SKÖVDE0500-45 84 70 UNIONENGÖTEBORG 031-701 2800 UNIONENSMÅLAND 0771-313100 UNIONENÖST NORRKÖPING 011-19 43 00 LINKÖPING 013-247500 UNIONENÖSTRA SÖRMLAND/GOTLAND SÖDERTÄLJE08-504 164 00 VISBY0498-28 8780 UNIONENMÄLARDALEN VÄSTERÅS021-40 4800 UNIONENBERGSLAGEN ÖREBRO 019-17 46 00 UNIONENVÄRMLAND KARLSTAD054-13 7000 UNIONENSTOCKHOLM 08-504 161 00 UNIONENUPPLAND UPPSALA 018-18 3900 UNIONENGÄVLEBORG GÄVLE026-64 7600 UNIONENDALARNA BORLÄNGE0243-21 3550 UNIONENMELLANNORRLAND SUNDSVALL 060-55 3100 UNIONENVÄSTERBOTTEN SKELLEFTEÅ0910-43 88 40 UMEÅ 090-71 7640 UNIONENNORRBOTTEN 0920-23 5110 A-KASSA 0770-77 7788 MEDLEMSREGISTRET 0771-743 743 FACKLIG RÅDGIVNING 0770-870870 UNIONENEGENFÖRETAGARE 020-743743 1-10 KOLLEGA 61 Facklig grundkurs Facklig grundutbildning riktar sig till dig som är förtroendevald i en Unionenklubb eller är arbetsplatsombud med förhandlingsmandat. I utbildningen varvas grundläggande teori om de vanligaste fackliga områdena med praktikfall och grupparbeten. Utbildningen genomförs antingen som fyra kursdagar externat med en veckas mellanrum eller två gånger två dagar internat med ett par veckors mellanrum. 2 mars Unionens regionkontor i Malmö. Mälardalens regionråds årsmöte Mer information såsom tider och dagordning skickas efter att anmälningstiden har gått ut. Sista anmälan är den 25mars. 22april kl 17 ArosCongress Center Västerås. Tveka aldrig att våga Lyssna på Tina Thörner som är professionell kartläsare.Hon är en av få kvinnor i världens kanske mestmansdominerade bransch - motorsporten. Du kommer att få ”verktyg” för att klara av vardagens utmaningar på ett spännande och humoristiskt sätt. 3 mars Sparbankshallen, Kattegattsvägen 26i Varberg. ROBERT B FISHMAN/SCANPIX Vaccinerad mot mobb- ning på arbetsplatsen Lyssna på Lasse Eriksson & Kristina Östberg som föreläser om mobbning. 16 februari Wadköping Utbild- ningscenter, Wadköpingsvägen 15-19, Örebro. Bildat nyklubb? Har ni bildat ny klubb eller är många nya i styrelsen kan det vara svårt att komma igång med det lokala fackliga arbetet. Hur sköter ni kontakten med medlemmar, arbetsgivare och myndigheter.Det är mycket att tänka på och Unionen hjälper gärna till genom att ge er de viktigaste redskapen. Kom gärna fler från klubben. 3 mars Berga Allé 1, Helsingborg. PATRICK GARDIN/SCANPIX JEPPE GUSTAFSSON/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=62">Kollega Sida 62 KORSORD BENGT CARLSSON 62 KOLLEGA </a> 1-10 KRONOLOGI SEVILLAJA LJUSHUVUDEN BÖR BOXARE SLAG DE SES PÅ UR UN HÄR KROPPSARBETARE ÄR TURIST I SVERIGE PÅ HÄST KNALLA PARODI NÄSTAN EN EVIGHET MJUK PÅ FOT FRIGOLIT 15 TRÄDBESKÄRARE (?) DVS GER EN CHIMÄR AV NATUREN DÄR KAN LÄGGAS FAST SUP KOCKKOK EN SORTS BANK PIPPI MED TÅG I ÄNDAN SPUTNIKTEMPO EGO MYCKET SVÅRA ATT KLYVA EN HASSE I RUTAN 3 KVICK JAKTSÄSONG METOD FÖR NEDGÅENDE BAGGE BÖLA FICK SET BETENA GRANNLAND NIGNING TRÅDER HERRAR KÖRARE BRONSNOBBARE ÄR NÄT FÖR STOR FÅNGST 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ! TÄCKS AV GRÄS SAMSON 021-13 74 10 © SLITA HUND UTÖVER DET VANLIGA LÅSES SIST SPIEL- BERGFILM SKOLA ? 9 Skicka in meningen till krysset@kollega.se eller vykort till Kollega, korsord nr 1, 105 32Stockholm. Ditt svar vill vi ha före den 5 mars.Tio personer vinner tre trisslotter var. BLODSUGARE LUFT STOR 1 TAR DET LUGNT I REGNSKOGEN ERINRAS VERK 11 MOTVILJA TRAD DE DRAR UR APA SEGMENT GRIPA 513 TAR JÄRV SKREV VENUSDELTAT VIGS PÅ GRUND AV FÖR DYSLEKTIKER FÖRR KROKODIL-- KOMPIS EN TOLFTEDEL AV ETT VARV KOMMER FÖRST KORT 6 PAKT LOCKAR FÅGLAR FAS LÅNGT FRÅN FULL RAUKEN ÄR VIND OCH . . . . . . VERK PÅBRÅT FRID VEM VET MEST? TENNISTOUR BLEV DHL 4 MUNANGREPP STOR LAKE UTAN NAPP DERAS SYMBOL ÄR EN SLAGS NYCKEL BÖRJAR EFTER JUL 8 DE KOMMER ÅTER 12 NYTTJAR KOR 2 KANDERADE KAN DE KALLAS SUCKAT 14 TRÖST ÅRARBETA MODERNT MJUK 10 7 KUSTSTAD FÄSTA OLJE- PRODUKT RÖJ VÄST- ATLANTSEGLARE MÄTER LOD
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=63">Kollega Sida 63 VINNARE KOLLEGANR 8 LJUSA BÄSTE BR</a> ODER BB VÄGBOK-STAV FÖR MYCKET RÖRDA FYSIKSAL GEMENA MED DAMEN DUMASROMAN TID SOM SKA GE FÖRLORADE KILON DECKARJAMES MAKAR KL A P P EON D A NK T R TA G N A GÅR JU INTE ALLT DIANSK LANTARBETARE GY M I N PE O N BREDVID HADE ETT ROANDE STIFT IN- SAMMALUNDA TVISTEN BLIR KUNDE VALA STRID BI L A G D SI A BÄST OM TORS VIV MISTER IHULL IMPERATIV I LÄCKANDE EKA HUVUDACCENT FÖRMÅGA ATT KONTROL-LERA TARM ELLER BLÅSA KANSKE IBUKET-TEN OD IFULLKAN PRÄSTEN SES INTYG PÅVEPRYDNAD ÄR FENA PÅ DIGITAL TEKNIK DEL AV ÅRET TRUMPET DETÄRMJUKT OCHVÄRMANDE HJÄLP FÖR LÖSARE DELEN DUBBELT FRAMFÖR EN FLUGA ÄRTIGT FRÄMST PÅ GRIPEN ÖS R VERK AV MUNCH KO N T I N E N S E NÄMNDE MÅNGA DROPPAR SMÅ SLÅS I KRAS SAMME MAN OMVÄND JEANSMÄRKE KAN GÖRAS PÅ GRYN SU R T O T T O R A D E R LE E S N E T T V R E N S GR Ö T N A S KAN DET MESTA GÅ KALAHARI GER SÄLTA BLI SLITEN SKRÄCKEN DET ÄR BRA ATT BEVARA SPÄCKHUGGA-RE VL A UG NE T E SYSTERSONEN SIMPA FÖR SMÅ ATT GOSA MED PA N I K E N P A D E N L L L A DEN BEHÖVS I TÄPPAN NVÖ N FÖRS I DET INRE LÄTTLÄST HAFT PÅ KÄNN GNETS MOTSATS A N A T S A SJ Ä L A K A M PARTI KAN MAN NOLL KR Y S SL Ö S A R E L A R NA L L A R R A M M STÖTA EMOT APART De tio först öppnade med rätt svar, 35st A, är Birgitta Ansér, Huddinge, Georg Svensson, Limhamn, Christina Ottosson, Jönköping, Kjell Jarkvist, Onsala, Lars G Bokeskog Umeå, David Rellme, Vetlanda, Jan-Ola Hansson, Umeå, Bernt Jarding, Saltsjö-Boo, Karin Olsson, Lyckeby, Britt Kåwe, Grums. Ni får tre trisslotter var. Stort grattis. UnionenHjälp drabbade i Haiti Efter jordbävningen i Haiti behöver befolkningen akut sjukvård, tak över huvudet, mat och rent vatten. Röda Korset finns på plats för att hjälpa. Ditt stöd går till den akuta insatsen i Haiti och det långsiktiga katastrofarbetet i området. Ge 50 kr genom att SMS:a AKUT till 72 900 eller sätt in pengar på Plusgiro 900 800-4 och märk talongen ”Haiti”. seniorerna Som pensionärsmedlem kan du också vara med i den lokala pensionärsföreningen Unionen-seniorerna. Aktiviteter och kontaktpersoner hittar du via regionkontoren. LAGAR GÖR MAN SIG INFÖR UPPGIFTEN UPPTÅGS-MAKARE GÖSTA, FILMMANUSFÖR-FATTARE TA BORT TJUR- SKALLIG FLÄCK PÅ VAPENSKÖLDEN VB A D TURK MELLAN BERG KAN TVÅ LIKA GUDSDOM NICKEL VÄNDS UTÅT PÅ HANDSKE FR Ä S I G G R AT U L AT I O N S KO R FÖRA PÅ TAL AV VIKT FÖR EN NISSE TE RT I A L IN G E T JS A K R O S S A S R E AVGÖRS AV SLUMPEN NOLL VISKAS UR PIPA FÅR MAN SKAV AV DUKJAMES FÖRE KM P T Ö R A T T S L A S K GILLAR SPARSAM RE O PRYDS TILL JUL DA T A E X P R T N I RO R D A L MAJESTÄT NÄ M N A K L A P P A TACKA P Å SI F Värva en kompis, få Lisbeth Salander. (Det finns andra böcker att välja på också) Vi är många i Unionen men vi vill bli ännu fler. För då kan vi stoppa in ännu fler tjänster och förmåner i vårt medlemskap och förhandla fram bättre löner och villkor i kollektivavtalet i vårens avtalsrörelse. Just nu får du ett presentkort på en bok om du värvar en kompis som medlem. Du kan välja en av böckerna i Stieg Larssons Millenniumtrilogi, eller någonting helt annat. Läs mer om hur kompisen blir medlem och du får din bok på www.unionen.se/kompis www.redcross.se 1-10 KOLLEGA 63 VINNARE KOLLEGANR 8 LJUSA BÄSTE BRODER BB VÄGBOK-STAV FÖR MYCKET RÖRDA FYSIKSAL GEMENA MED DAMEN DUMASROMAN TID SOM SKA GE FÖRLORADE KILON DECKARJAMES MAKAR KL A P P EON D A NK T R TA G N A GÅR JU INTE ALLT DIANSK LANTARBETARE GY M I N PE O N BREDVID HADE ETT ROANDE STIFT IN- SAMMALUNDA TVISTEN BLIR KUNDE VALA STRID BI L A G D SI A BÄST OM TORS VIV MISTER IHULL IMPERATIV I LÄCKANDE EKA HUVUDACCENT FÖRMÅGA ATT KONTROL-LERA TARM ELLER BLÅSA KANSKE IBUKET-TEN OD IFULLKAN PRÄSTEN SES INTYG PÅVEPRYDNAD ÄR FENA PÅ DIGITAL TEKNIK DEL AV ÅRET TRUMPET DETÄRMJUKT OCHVÄRMANDE HJÄLP FÖR LÖSARE DELEN DUBBELT FRAMFÖR EN FLUGA ÄRTIGT FRÄMST PÅ GRIPEN ÖS R VERK AV MUNCH KO N T I N E N S E NÄMNDE MÅNGA DROPPAR SMÅ SLÅS I KRAS SAMME MAN OMVÄND JEANSMÄRKE KAN GÖRAS PÅ GRYN SU R T O T T O R A D E R LE E S N E T T V R E N S GR Ö T N A S KAN DET MESTA GÅ KALAHARI GER SÄLTA BLI SLITEN SKRÄCKEN DET ÄR BRA ATT BEVARA SPÄCKHUGGA-RE VL A UG NE T E SYSTERSONEN SIMPA FÖR SMÅ ATT GOSA MED PA N I K E N P A D E N L L L A DEN BEHÖVS I TÄPPAN NVÖ N FÖRS I DET INRE LÄTTLÄST HAFT PÅ KÄNN GNETS MOTSATS A N A T S A SJ Ä L A K A M PARTI KAN MAN NOLL KR Y S SL Ö S A R E L A R NA L L A R R A M M STÖTA EMOT APART De tio först öppnade med rätt svar, 35st A, är Birgitta Ansér, Huddinge, Georg Svensson, Limhamn, Christina Ottosson, Jönköping, Kjell Jarkvist, Onsala, Lars G Bokeskog Umeå, David Rellme, Vetlanda, Jan-Ola Hansson, Umeå, Bernt Jarding, Saltsjö-Boo, Karin Olsson, Lyckeby, Britt Kåwe, Grums. Ni får tre trisslotter var. Stort grattis. UnionenHjälp drabbade i Haiti Efter jordbävningen i Haiti behöver befolkningen akut sjukvård, tak över huvudet, mat och rent vatten. Röda Korset finns på plats för att hjälpa. Ditt stöd går till den akuta insatsen i Haiti och det långsiktiga katastrofarbetet i området. Ge 50 kr genom att SMS:a AKUT till 72 900 eller sätt in pengar på Plusgiro 900 800-4 och märk talongen ”Haiti”. seniorerna Som pensionärsmedlem kan du också vara med i den lokala pensionärsföreningen Unionen-seniorerna. Aktiviteter och kontaktpersoner hittar du via regionkontoren. LAGAR GÖR MAN SIG INFÖR UPPGIFTEN UPPTÅGS-MAKARE GÖSTA, FILMMANUSFÖR-FATTARE TA BORT TJUR- SKALLIG FLÄCK PÅ VAPENSKÖLDEN VB A D TURK MELLAN BERG KAN TVÅ LIKA GUDSDOM NICKEL VÄNDS UTÅT PÅ HANDSKE FR Ä S I G G R AT U L AT I O N S KO R FÖRA PÅ TAL AV VIKT FÖR EN NISSE TE RT I A L IN G E T JS A K R O S S A S R E AVGÖRS AV SLUMPEN NOLL VISKAS UR PIPA FÅR MAN SKAV AV DUKJAMES FÖRE KM P T Ö R A T T S L A S K GILLAR SPARSAM RE O PRYDS TILL JUL DA T A E X P R T N I RO R D A L MAJESTÄT NÄ M N A K L A P P A TACKA P Å SI F Värva en kompis, få Lisbeth Salander. (Det finns andra böcker att välja på också) Vi är många i Unionen men vi vill bli ännu fler. För då kan vi stoppa in ännu fler tjänster och förmåner i vårt medlemskap och förhandla fram bättre löner och villkor i kollektivavtalet i vårens avtalsrörelse. Just nu får du ett presentkort på en bok om du värvar en kompis som medlem. Du kan välja en av böckerna i Stieg Larssons Millenniumtrilogi, eller någonting helt annat. Läs mer om hur kompisen blir medlem och du får din bok på www.unionen.se/kompis www.redcross.se 1-10 KOLLEGA 63
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=64">Kollega Sida 64 Den som studerar kan fåupp till 2 </a> 975 kronor per termin avUnionen. Pengarna ska gå till kostnader för litteratur, kursavgift eller materiel. Text Linda Svensson Unionen bjussar på kurslitteraturen Det senaste året har fler upptäckt vad Unionen har att erbjuda den som studerar. Nästan 5 700 personer, drygt tusen fler än 2008, sökte förra året pengar ur studiestiftelsen. – Det beror på konjunkturen. Det är fler som har blivit arbetslösa och passar på att studera, säger Helena Hammarberg, handläggare på Unionens studiestiftelse. Pluggade du förra våren och sökte inte bidrag? Lugn, än är det inte för sent. Pengar kan sökas för två år tillbaka i tiden. Som mest kan en person få 11 900 kronor, dock max 2 975 kronor per termin. Efter tre år kan den som fått maxbelopp söka studiestöd igen. Då kan man få max 5 950 kronor. Den som vill ha ersättning för böcker eller till exempel stetoskop, dator eller webbkamera måste kunna styrka att det är material som behövs för studierna. Dessutom ska man skicka origi- 64 KOLLEGA 1-10 nalkvitton och registreringsbevis till Unionen. Det finns egentligen inga gränser för vilken typ av studier man kan söka bidrag för. – Det kan vara allt från serietecknarutbildning till discjockey, skodesigner, vårdbiträde eller lastbilschaufför, säger Helena Hammarberg. Som för att förstärka innebörden av vad hon just sagt får Helena Hammarberg ett samtal från en medlem som undrar om hon kan söka ekonomiskt stöd för en dansutbildning. Det går bra, bara du uppfyller kraven, försäkrar Helena. Vanligast är att de som söker läser en högskoleutbildning. Men KY-utbildningarna är på stark frammarsch. Majoriteten som söker stöd från Unionen är kvinnor. De flesta skickar sina kvitton i december, vilket gör att handläggningstiderna riskerar att bli långa. Helena Hammarberg uppmanar därför CESAR RANGEL/SCANPIX den som vill ha sina pengar snabbare att söka tidigare, alternativt dela upp det på två tillfällen. Studiestödet kom till efter Sifs extrakongress 1998. 100 miljoner gick till den stiftelse som betalar ut stödet. Ännu finns det pengar kvar, runt 20 miljoner. Läs mer om Unionens studiestöd på www.unionen.se Vem kan få studiestöd? ● Man ska ha varit yrkesverksam medlem i Unionen i minst ett år. Den som varit medlem i annat förbund kan tillgodoräkna sig det. ● Den som varit Tria-medlem (studerandemedlem) i minst ett år kan också söka bidrag. ● För att få studiestödet ska man studera minst fem veckor på heltid eller motsvarande på deltid. Det motsvarar 7,5 högskolepoäng.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=65">Kollega Sida 65 VANJA SCHELIN SEXTIPSPÅNYAOS-GRENA</a> RJOHANNA& VANJA Visserligen finns det en del besynnerliga grenar i Olympiska Spelen, men med tanke på att man omorganiserar arbetslivet titt som tätt, borde det införas lite turbulens i idrottsvärlden också. Jamenar – diskus? Den sporten har ju funnits i tusentals år, är det inte dags att införa lite modernare tävlingar? Här kommer sex tips på nya OS-grenar som även torra gamla tjänstemän kan ha en sportslig chans att vinna. Kontorsstolsstafett. Stafettpinnen – ett hoprullat PM – ska transporteras från hand till hand på ergonomiska kontorsstolar. För att hotta upp grenen har OS-kommittén i år lagt ut hinder som ska symbolisera obligatoriska friskvårdstimmar, sega möten och meningslös internutbildning. Modern lönekamp. I den klassiska lönekampen vinner männen jämt, särskilt om de delar ålder/klass/intressen med chefen. I den moderna lönekampen är det istället den som presterat bäst som vinner. Grenen har dock överklagats till vitamininstitutet i Schweiz av flera mansgrupper (bland annat föreningen rabiata chauvinister och liberala myspappor) eftersom upplägget anses vara alltför diskriminerande. Jobbmaraton.Ingen publikmagnet precis, men populär bland tjänstemannautövarna. Rekordet (153 timmar och 47minuter utan paus) innehas av en idog ingenjör från Flen som dessvärre inte är kapabel att tävla längre (eller läsa, kommunicera, klä sig själv etc). Grenen påstås ha uppfunnits avSvenskt Näringsliv i syfte att kringgå arbetslivsdirektivet. Tunn isdans.En nervkittlande och allegorisk gren där deltagarna utför tarantelladans inför arbetsgivare på extremt tunn is. Ersatte den uttjatade många-bollar-i-luften-akrobatiken vid kontors-VM -08, men går ut på ungefär samma sak – att möta arbetsgivarnas otaliga krav och samtidigt ha någon form av liv vid sidan av jobbet. Kast med hemsökt hårddisk.Denna sport uppfanns i terapeutiskt syfte för teknikstressade tjänstemän med demoner i sina datorer. En liknande gren, kast med krånglande kopiator förbjöds dock efter att en ekonomiassistent och två HR-personer mosats under en semifinal. Chefscurling. Det råder en utbredd myt om att chefscurling utövas avmysiga chefer som pjåskar med anställda. I själva verket handlar det om arbetsgivare som sopar banan med uttjänta trotjänare.Vinnaren är inte den som får iväg personalen längst – utan den som lyckas hiva flest. Ericsson är en av favoriterna. 1-10 KOLLEGA 65
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=66">Kollega Sida 66 TÄVLING Tippa med Kollega! 3 triss</a> lotter till de 10 först öppnade rätta svaren. Skicka tipsraden senast 5 mars till tipset@kollega.se eller Tävlingsredaktören, Kollega, 105 32 Stockholm. Som chefredaktör och proffstyckare lever Nisha Besara på sina åsikter. Hon är ett stort fan av Mona Sahlin. Men hon är glad att Borg och inte Östros lotsade Sverige genom krisen. NISHAD DEBATTÖR 1 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Är Karolina Widar bäst på bordtennis Tillverkar Kongsberg Är melatonin bilar Gillar inkomstklyftor Bra sätt höja lönen Avtalskrav från Unionen pigment Fahlberg jobb-byte 3-årigt avtal Förebild för Nisha Besara Obama Trafiklärarutbildning 1,5 år Rättvisegranskad bransch sexindustrin Är pistou nöt Jobbar logonom med rösten Så många skadar sig i backen 5 000 Bjussar Unionen på vin REDAKTIONEN Utges av Unionen. Medlemstidningen har en fri och självständig ställning Chefredaktör: Tommy Zetterwall tommy.zetterwall@kollega.se 08-504 159 14 (ansvarig utgivare) Redaktionssekreterare: Niklas Hallstedt niklas.hallstedt@kollega.se 08-504 159 05 (stf ansvarig utgivare) Redaktion: Dag Bremberg Redaktör Position dag.bremberg@kollega.se 08-504 159 03 Åsa Frisk Ekonomihandläggare/reporter asa.frisk@kollega.se 08-504 159 04 Eva Karlsson Reporter eva.karlsson@kollega.se 08-504 159 07 Petra Rendik Reporter petra.rendik@kollega.se 08-504 159 08 Jörgen Renhorn Layoutare/tf webbmaster jorgen.renhorn@kollega.se 08-504 159 09 Ola Rennstam Reporter (föräldraledig) ola.rennstam@kollega.se 08-504 159 20 Johanna Rovira Reporter johanna.rovira@kollega.se 08-504 159 11 Linda Svensson Webb-/nyhetsredaktör linda.svensson@kollega.se 08-504 159 12 Anita Täpp Reporter anita.tapp@kollega.se 08-504 159 13 Lina Jonsson Reporter (vikarie) lina.jonsson@unionen.se 08-504 159 06 Företagsannonser: da-media AB 08-786 0334 Unionenannonser: Jörgen Renhorn 08-504 159 09 Besöksadress: Olof Palmes gata 17 Postadress: 105 32 Stockholm Telefon: Unionens växel 08-504 150 00 Fax redaktionen 08–618 6722 Hemsida: www.kollega.se Tryckeri: Sörmlands Grafiska AB Papper: Omslag 130 g träfritt matt Inlaga 60g Graphocote Årgång 2 TSupplaga 479 100 exemplar Kollega finns även som taltidning. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Allt i Kollega lagras och publiceras elektroniskt. Förbehåll mot sådan lagring och publicering accepteras i princip inte. Pressläggning dettanr 27januari 2010. Nästa nummer: 24mars. X basket ost depression Fölster partnerbyte 1 000 kr/mån Reinfeldt 5 år turistindustrin kolv hörseln 10 000 kurslitteratur 2 innebandy växelspakar sömnhormon Wennemo vredesutbrott 2,6 procent Östros 3 år bemanningsbranschen pesto synen 1 000 medlemsavgift Polenresa: Gav honom ny syn 01koll01.indd 1 Jobboas: Ger semester på kontoret Fordons-vd: Tror på en vändning Lite gnäll: Inte bara av ondo Elitidrott: Går att förena med jobb Tipset i nr 8: Rätt rad: 21X 121 212 1X12 Vinnare: Nils-Erik Zeedig, Hultsfred Maj-Britt Roslin Norbäck, Kiruna Charlotte Hallberg, Vaggeryd Christina Ottosson, Jönköping Jesper Hagman, Mölndal Fredrik Ström, Vällingby Harriet Jonsson, Norsjö Gunnar Berglund, Skellefteå Jamie Pentzin, Stockholm Gun Andersson, Stockholm EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. NR 1 FEB 2010 66 KOLLEGA 1-10 SÅ HÖJER DU LÖNEN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=67">Kollega Sida 67 Vill du ha en hemförsäkring somtäc</a> ker ovanligt mycket? Vi vet att mycket kan hända. Det är därför vi tillsammans med våra kunder tagit fram en försäkring som täcker allt som du förknippar med en traditionell hemförsäkring och dessutom en hel del extra. I samarbete med Unionen erbjuder vi dig som är medlem 20 % rabatt under första året. Därefter får du 10 % rabatt.Dufår också premiebefrielse vid arbetslöshet, en dedikerad kundservice bara för medlemmar i Unionen samt en rad andra förmåner. Läs mer på if.se/unionen eller ring 0771-44 00 48. 20 % rabatt första året. if.se/unionen Tel: 0771-44 00 48 Utökat skydd vid läckage Otursförsäkring Läckage Maximerat åldersavdrag Utökat reseskydd Nyvärde hem- elektronik Höjt Naturkatastrof bortaskydd Krisförsäkring UnderFlyttskydd försäkringsgaranti Inbrott Premiebefrielse Brand Skadestånd och rättsskydd Angrepp avskadedjur If-20092482 Vill du ha en hemförsäkring somtäcker ovanligt mycket? Vi vet att mycket kan hända. Det är därför vi tillsammans med våra kunder tagit fram en försäkring som täcker allt som du förknippar med en traditionell hemförsäkring och dessutom en hel del extra. I samarbete med Unionen erbjuder vi dig som är medlem 20 % rabatt under första året. Därefter får du 10 % rabatt.Dufår också premiebefrielse vid arbetslöshet, en dedikerad kundservice bara för medlemmar i Unionen samt en rad andra förmåner. Läs mer på if.se/unionen eller ring 0771-44 00 48. 20 % rabatt första året. if.se/unionen Tel: 0771-44 00 48 Utökat skydd vid läckage Otursförsäkring Läckage Maximerat åldersavdrag Utökat reseskydd Nyvärde hem- elektronik Höjt Naturkatastrof bortaskydd Krisförsäkring UnderFlyttskydd försäkringsgaranti Inbrott Premiebefrielse Brand Skadestånd och rättsskydd Angrepp avskadedjur If-20092482
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=5ccmgg1n&gInitPage=68">Kollega Sida 68 Posttidning B DUBBLA EX I FAMILJEN</a> ? Mejla medlemsregistret@unionen.se Posttidning från Kollega, 105 32 stockholm. Fel adress? För Unionens medlemmar ändras adressen automatiskt via folkbokföringen. Övriga sänder in denna remsa med nya och gamla adressen. SÖREN ANDERSSON matchen läs kollega.se Vinn Posttidning B DUBBLA EX I FAMILJEN? Mejla medlemsregistret@unionen.se Posttidning från Kollega, 105 32 stockholm. Fel adress? För Unionens medlemmar ändras adressen automatiskt via folkbokföringen. Övriga sänder in denna remsa med nya och gamla adressen. SÖREN ANDERSSON matchen läs kollega.se Vinn
]]>