<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=1">En bättre värd 1 Malmö möblerar om Chefen vill syn</a> as Surfplats skrivbordet EN TIDNING FRÅN VASAKRONAN NUMMER 2 JUNI 2008 En bättre värd NY TID FÖR HISTORISK DAM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=2">En bättre värd Sida 2 SÅ ÄR DEN då förhoppningsvis</a> här igen, värmen och solen. Dags för välförtjänt vila under några veckor. Det finns dock de som hävdar att vi olovligt tar ledigt från arbetet åtskilliga veckor under året när vi besöker nätet i privata syften. Att surfa eller inte surfa på arbetstid. Det är frågan. Men det är en fråga som är komplex. Undersökningar visar att många timmar surfas bort och att kostnaderna för detta är stora. Visst händer det att jag på job- bet kollar någon resa eller annat kul – en stunds återhämtning inför nästa uppgift. Å andra sidan kopp- lar jag ofta upp mig hemifrån för att läsa jobbmejl eller göra klart någon uppgift. Troligen jämnar det ut sig i längden. Och det viktiga kanske inte heller är var jag fysiskt befinner mig när jag gör mitt jobb – utan att jobbet blir gjort. Vi har besökt två stora företag som valt olika förhållningssätt till medarbetarnas surfning på arbetstid. I DET HÄR NUMRET funderar vi också kring ordet kreativitet. Jan de Man Lapidoth sticker ut hakan i en intervju. Han ifrågasätter om vår svenska mentalitet överhuvud- taget går ihop med att vara kreativ. Klart man höjer på ögonbrynen – för kreativ är jag. I alla fall ibland. I DET HÄR NUMRET berättar vi också om ett spännande forskar- projekt om arbetsmiljöns betydelse. Alexandra Moore vill visa hur kon- torets inredning påverkar arbets- prestationen. I intervjun avslöjar hon några av resultaten från sin forskning. Jag ser fram emot att få ta del av den färdiga studien. NYÅRSLÖFTEN i all ära men ett härligt sommarlöfte kan vara minst lika mycket värt. Läs våra tips om ett hälsosammare liv en bra bit från skrivbordet. Och ha en riktigt god sommar! Trevlig läsning! Eva Kasberg Chefredaktör 2 GOD SOMMAR! ges ut av En bättre värd 13 26 ANSVARIG UTGIVARE: Bengt Möller, 08-783 21 09, bengt.moller@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR: Eva Kasberg, 08-783 21 18, eva.kasberg@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Sara Myrehed (tjl) Marcus Ehrenfried marcus.ehrenfried@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. Tel: 08-783 21 00 HEMSIDA:www.vasakronan.se OMSLAG:Christoffer Edling REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, 08-506-288-74, ulrika.fricklang@intellecta.se Susanne Glennegård, Ewa Lindström, Intellecta Publicisterna REDAKTIONSRÅD: Birgitta Nylander-Lindaur, Marianne Gustafsson, Eric Sjöstedt och Bengt Möller. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Åtta45, Solna, 2008. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: Matti Elsinen, Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. matti.elsinen@vasakronan.se SÅ ÄR DEN då förhoppningsvis här igen, värmen och solen. Dags för välförtjänt vila under några veckor. Det finns dock de som hävdar att vi olovligt tar ledigt från arbetet åtskilliga veckor under året när vi besöker nätet i privata syften. Att surfa eller inte surfa på arbetstid. Det är frågan. Men det är en fråga som är komplex. Undersökningar visar att många timmar surfas bort och att kostnaderna för detta är stora. Visst händer det att jag på job- bet kollar någon resa eller annat kul – en stunds återhämtning inför nästa uppgift. Å andra sidan kopp- lar jag ofta upp mig hemifrån för att läsa jobbmejl eller göra klart någon uppgift. Troligen jämnar det ut sig i längden. Och det viktiga kanske inte heller är var jag fysiskt befinner mig när jag gör mitt jobb – utan att jobbet blir gjort. Vi har besökt två stora företag som valt olika förhållningssätt till medarbetarnas surfning på arbetstid. I DET HÄR NUMRET funderar vi också kring ordet kreativitet. Jan de Man Lapidoth sticker ut hakan i en intervju. Han ifrågasätter om vår svenska mentalitet överhuvud- taget går ihop med att vara kreativ. Klart man höjer på ögonbrynen – för kreativ är jag. I alla fall ibland. I DET HÄR NUMRET berättar vi också om ett spännande forskar- projekt om arbetsmiljöns betydelse. Alexandra Moore vill visa hur kon- torets inredning påverkar arbets- prestationen. I intervjun avslöjar hon några av resultaten från sin forskning. Jag ser fram emot att få ta del av den färdiga studien. NYÅRSLÖFTEN i all ära men ett härligt sommarlöfte kan vara minst lika mycket värt. Läs våra tips om ett hälsosammare liv en bra bit från skrivbordet. Och ha en riktigt god sommar! Trevlig läsning! Eva Kasberg Chefredaktör 2 GOD SOMMAR! ges ut av En bättre värd 13 26 ANSVARIG UTGIVARE: Bengt Möller, 08-783 21 09, bengt.moller@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR: Eva Kasberg, 08-783 21 18, eva.kasberg@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Sara Myrehed (tjl) Marcus Ehrenfried marcus.ehrenfried@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. Tel: 08-783 21 00 HEMSIDA:www.vasakronan.se OMSLAG:Christoffer Edling REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, 08-506-288-74, ulrika.fricklang@intellecta.se Susanne Glennegård, Ewa Lindström, Intellecta Publicisterna REDAKTIONSRÅD: Birgitta Nylander-Lindaur, Marianne Gustafsson, Eric Sjöstedt och Bengt Möller. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Åtta45, Solna, 2008. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: Matti Elsinen, Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. matti.elsinen@vasakronan.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=3">En bättre värd Sida 3 3 18 4 Flykten från skrivbor</a> det... Den kommer alltid för sent, och ändå alltid för tidigt. Tänk Beach 2008 och du fattar... 5 www – tidstjuv eller tillgång? Tre veckor per år. Så mycket tror din chef att du slösar bort på privata aktiviteter under arbetstid. Hur är det på din arbetsplats? Behöver du se dig över axeln... 8 Eget rum med insyn poppis hos chefen Att ha eget rum med insyn är populärast bland chefer. Men mest positiv påverkan på sina medarbetare har chefen som sitter i öppet landskap... 11 Göteborg lockar fler Göteborg – Sveriges näst största stad och snart Sveriges bästa stadskärna… 13 Vackra Vega Längst upp på Drottninggatan i Stockholm tronar kvarteret Vega. Vasakronans fastighet består av tre byggnader från helt olika tids perioder... 18 Nymöblerat i Ohlssons hörna I ena hörnet av Stortorget i Malmö finns den pampiga fastigheten Oscar 1, eller ”Ohlssons hörna” som den heter i Malmöbornas kollektiva medvetande... 22 Brevet till framtiden 15 februari 1954. Rolf Jonsson bestämmer sig för att skicka ett brev till framtiden ... 23 Leda eller följa? Hur ser kreativiteten ut i svenska företag? Vilka före- bilder finns? Vi knackade på hos konsultbolaget Fluid- minds för att få några goda exempel... 26 Grön väg till vägbefinnande Det första som fångar ögat är en stor pelarvägg täckt av djupgröna blad... 29 Boktips Inred ute... 30 Värden Vasakronan Kanonlokaler i Svea Artilleri. Nybyggd funkisfastighet i Lund. 32 Detaljen Inte utan själ. 5 j Inte utan själ. 5 2923 4 3 18 4 Flykten från skrivbordet... Den kommer alltid för sent, och ändå alltid för tidigt. Tänk Beach 2008 och du fattar... 5 www – tidstjuv eller tillgång? Tre veckor per år. Så mycket tror din chef att du slösar bort på privata aktiviteter under arbetstid. Hur är det på din arbetsplats? Behöver du se dig över axeln... 8 Eget rum med insyn poppis hos chefen Att ha eget rum med insyn är populärast bland chefer. Men mest positiv påverkan på sina medarbetare har chefen som sitter i öppet landskap... 11 Göteborg lockar fler Göteborg – Sveriges näst största stad och snart Sveriges bästa stadskärna… 13 Vackra Vega Längst upp på Drottninggatan i Stockholm tronar kvarteret Vega. Vasakronans fastighet består av tre byggnader från helt olika tids perioder... 18 Nymöblerat i Ohlssons hörna I ena hörnet av Stortorget i Malmö finns den pampiga fastigheten Oscar 1, eller ”Ohlssons hörna” som den heter i Malmöbornas kollektiva medvetande... 22 Brevet till framtiden 15 februari 1954. Rolf Jonsson bestämmer sig för att skicka ett brev till framtiden ... 23 Leda eller följa? Hur ser kreativiteten ut i svenska företag? Vilka före- bilder finns? Vi knackade på hos konsultbolaget Fluid- minds för att få några goda exempel... 26 Grön väg till vägbefinnande Det första som fångar ögat är en stor pelarvägg täckt av djupgröna blad... 29 Boktips Inred ute... 30 Värden Vasakronan Kanonlokaler i Svea Artilleri. Nybyggd funkisfastighet i Lund. 32 Detaljen Inte utan själ. 5 j Inte utan själ. 5 2923 4
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=4">En bättre värd Flykten från skrivbordet... 4 Runts</a> krivbordet FLYKTEN FRÅN SKRIVBORDET Den kommer alltid för sent, och ändå alltid för tidigt. Tänk ”Beach 2008” och du fattar antagligen precis vad vi menar. Sommaren. Den tid då vi ska förverkliga oss själva och nå vårt bättre jag. Då vi ska lapa den sol vi djupfrysta nordbor så väl behöver. Då vi brunbrända och sommarslanka ska kliva ut ur vintergömmorna för att umgås, njuta, vara. Det är tiden då vi ska komma i bikinin och klämma ner vinter- bleka ben i ett par shorts utan att skämmas. Det är välfyllda gym och motionsspår. Men hur vi än försöker komma i form, så började vi väl lite för sent? Det går också att välja att se sommaren för vad sommaren faktiskt är. Några veckors ledig- het, med inte alltför dåligt väder, med möjlighet att göra något vi mår bra av. Förhoppningsvis. Det går att fejsa fakta. Väder- gudarna hör oss inte. Det finns inga mirakelkurer. Och det finns få anledningar att smyga i vas- sen, för vi sitter alla i samma båt. Blekfeta eller fit for fight – sommaren knackar på i alla fall. Låt bilringen bli ett kärleks- handtag. För det kan vara rätt skönt att sitta i skuggan med en glass. Också. Om du ändå gett dig den på att komma i form till sommaren, så har En bättre värd några sköna förslag på hur… Hoppsan! Vackraste hopprepet med greppvänliga handtag i polerat nickel från Phillipe. Finns på www.pid.se Från topp till tå Om semesterväskorna inte redan är tunga nog, finns lösningen numera samlad i en praktisk axelremsväska. Travelkit från Casall inne- håller allt du behöver för att förvandla hotellrummet eller sommarstugan till ett eget komplett hemmagym. Och ja – träningsinstruktio- ner medföljer. www.casall.se Tuggmotstånd En latte i omklädningsrummet? SWEBAR ger bra återhämtning efter ett tufft träningspass och finns i många olika smaker. Allt från banan- choklad till lakrits eller just latte… www.dalblads-nutrition.se - er, , . - s Balanserat Enligt vissa kritiker har Nin- tendo denna gång ”förpackat det tråkigaste som finns, träning, i ett feno- menalt roligt paket”. Dataspelandet har en gång för alla förvandlats från ett stillasittande knapptryckande med chipsskålen som sällskap – till rolig, utmanande och aktiv träning. Läs mer på www.nintendo.se Runda av Med hjälp av pila- tesringen från Casall kan du på ett skon- samt sätt stärka hela kroppen genom olika övningar. Du hittar den på www.casall.se B E t tråkigaste sodet aket”Dataspmenaltroligtp 4 Runtskrivbordet FLYKTEN FRÅN SKRIVBORDET Den kommer alltid för sent, och ändå alltid för tidigt. Tänk ”Beach 2008” och du fattar antagligen precis vad vi menar. Sommaren. Den tid då vi ska förverkliga oss själva och nå vårt bättre jag. Då vi ska lapa den sol vi djupfrysta nordbor så väl behöver. Då vi brunbrända och sommarslanka ska kliva ut ur vintergömmorna för att umgås, njuta, vara. Det är tiden då vi ska komma i bikinin och klämma ner vinter- bleka ben i ett par shorts utan att skämmas. Det är välfyllda gym och motionsspår. Men hur vi än försöker komma i form, så började vi väl lite för sent? Det går också att välja att se sommaren för vad sommaren faktiskt är. Några veckors ledig- het, med inte alltför dåligt väder, med möjlighet att göra något vi mår bra av. Förhoppningsvis. Det går att fejsa fakta. Väder- gudarna hör oss inte. Det finns inga mirakelkurer. Och det finns få anledningar att smyga i vas- sen, för vi sitter alla i samma båt. Blekfeta eller fit for fight – sommaren knackar på i alla fall. Låt bilringen bli ett kärleks- handtag. För det kan vara rätt skönt att sitta i skuggan med en glass. Också. Om du ändå gett dig den på att komma i form till sommaren, så har En bättre värd några sköna förslag på hur… Hoppsan! Vackraste hopprepet med greppvänliga handtag i polerat nickel från Phillipe. Finns på www.pid.se Från topp till tå Om semesterväskorna inte redan är tunga nog, finns lösningen numera samlad i en praktisk axelremsväska. Travelkit från Casall inne- håller allt du behöver för att förvandla hotellrummet eller sommarstugan till ett eget komplett hemmagym. Och ja – träningsinstruktio- ner medföljer. www.casall.se Tuggmotstånd En latte i omklädningsrummet? SWEBAR ger bra återhämtning efter ett tufft träningspass och finns i många olika smaker. Allt från banan- choklad till lakrits eller just latte… www.dalblads-nutrition.se - er, , . - s Balanserat Enligt vissa kritiker har Nin- tendo denna gång ”förpackat det tråkigaste som finns, träning, i ett feno- menalt roligt paket”. Dataspelandet har en gång för alla förvandlats från ett stillasittande knapptryckande med chipsskålen som sällskap – till rolig, utmanande och aktiv träning. Läs mer på www.nintendo.se Runda av Med hjälp av pila- tesringen från Casall kan du på ett skon- samt sätt stärka hela kroppen genom olika övningar. Du hittar den på www.casall.se B E t tråkigaste sodet aket”Dataspmenaltroligtp
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=5">En bättre värd www – tidstjuv eller tillgång? >> 5</a> 40 MILJONER FACEBOOK-medlemmar, 100 miljoner registrerade konton på MySpace och 65 000 visade YouTube-filmer varje dag kan inte ha fel. Vi lever en allt större del av våra liv på nätet, dygnet runt. I en undersökning som tidningen Chef nyli- gen låtit göra har 1 037 chefer svarat på vad som är okej och inte under arbetstid. Cheferna i undersökningen beräknar att deras medarbe- tare fuskar bort 15 arbetsdagar om året och att internet är en av de största tidstjuvarna. De flesta cheferna i undersökningen anser att det är deras uppgift som chef att förhindra fusket, samtidigt är det bara åtta procent av dem som konfronterar sin personal. Tre av fyra chefer tycker att det är okej att skicka pri- vata mejl på jobbet, något färre accepterar att personalen läser nättidningar på arbetstid. IBM är en arbetsgivare som inte tror på förbud. IBM bloggar, Facebookar och live- Twittrar, har egen Wiki och ser gärna virtu- ella kundmöten i Second Life. De anställda e-postade redan på 80-talet och var tidiga att ta klivet ut i www. Sedan webbens begynnelse har medarbetarna tillåtits att ha ett aktivt cyberliv – även under arbetstid. Tre veckor per år. Så mycket tror din chef att du slösar bort på privata aktiviteter under arbetstid. Hur är det på din arbetsplats? Behöver du se dig över axeln när du loggar in på Facebook eller skickar ett privat mejl? Och hur ska en arbetsgivare se på webbverktyg som lockar till sociala kontakter med andra? WWW– TIDSTJUV ELLER TILLGÅNG? Text: Sofia Eriksson Illustration: Barry Crusell >> 5 40 MILJONER FACEBOOK-medlemmar, 100 miljoner registrerade konton på MySpace och 65 000 visade YouTube-filmer varje dag kan inte ha fel. Vi lever en allt större del av våra liv på nätet, dygnet runt. I en undersökning som tidningen Chef nyli- gen låtit göra har 1 037 chefer svarat på vad som är okej och inte under arbetstid. Cheferna i undersökningen beräknar att deras medarbe- tare fuskar bort 15 arbetsdagar om året och att internet är en av de största tidstjuvarna. De flesta cheferna i undersökningen anser att det är deras uppgift som chef att förhindra fusket, samtidigt är det bara åtta procent av dem som konfronterar sin personal. Tre av fyra chefer tycker att det är okej att skicka pri- vata mejl på jobbet, något färre accepterar att personalen läser nättidningar på arbetstid. IBM är en arbetsgivare som inte tror på förbud. IBM bloggar, Facebookar och live- Twittrar, har egen Wiki och ser gärna virtu- ella kundmöten i Second Life. De anställda e-postade redan på 80-talet och var tidiga att ta klivet ut i www. Sedan webbens begynnelse har medarbetarna tillåtits att ha ett aktivt cyberliv – även under arbetstid. Tre veckor per år. Så mycket tror din chef att du slösar bort på privata aktiviteter under arbetstid. Hur är det på din arbetsplats? Behöver du se dig över axeln när du loggar in på Facebook eller skickar ett privat mejl? Och hur ska en arbetsgivare se på webbverktyg som lockar till sociala kontakter med andra? WWW– TIDSTJUV ELLER TILLGÅNG? Text: Sofia Eriksson Illustration: Barry Crusell
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=6">En bättre värd Sida 6 6 >>– Vi till och med uppman</a> ar dem att ha det, förklarar Mikael Haglund, teknisk direktör på IBM. IBM SER NÄRVARONpå webben som kompe- tensutveckling. Att medarbetarna med tiden började undra hur de förväntas bete sig på webben, vad de får säga och till vem, säger något om hur en arbetsgivare bör se på det hela, menar Mikael Haglund. – Vår grundinställning är att vi litar på medarbetarna och vill visa förtroende för att de själva kan ta ansvar för att de sköter sitt jobb. Vi säljer kvalitet och har tydliga försälj- ningsmål, och så länge medarbetarna levererar så är det bara bra att de har ett stort socialt nätverk. För att underlätta för medarbetarna har IBM tagit fram en policy för vett och etikett på webben. Den säger bland annat att medarbe- tarna ska undvika att uttala sig i IBM:s namn, att de inte ska starta några ”krig”, att de alltid ska ha sitt dagliga arbete i bakhuvudet och att om de citerar någon, så ska de ange vem. Policyn följs inte upp och förbud förekommer inte. – Det finns en fara med förbud. Litar man inte på sina användare så kommer de att hitta nya sätt att gå bakvägen, sätt som inte är bra ur säkerhetssynpunkt, säger Mikael Haglund. I STÄLLET UTBILDAS alla IBM:are regelbundet i affärsetik och säkerhet. Där får de lära sig att känslig information inte får visas öppet, lämnas ut eller diskuteras i osäkra miljöer och i okrypterade kommunikationskanaler. – Vi stöttar med tekniska lösningar som anti- virusprogram och surfvarningar, men fokus ligger på att utbilda och behandla de anställda som vuxna människor. De filter vi har är mer ”Litar man inte på sina användare så kommer de att hitta nya sätt att gå bakvägen, sätt som inte är bra ur säkerhetssynpunkt” MIKAEL HAGLUND, TEKNISK DIREKTÖR IBM.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=7">En bättre värd Sida 7 7 vägledande. Försöker man t</a> ill exempel surfa in på playboy.com från våra datorer blir man omdirigerad till en beskrivning av våra regler för internet. DE SOCIALA NÄTVERKENpå webben har kommit för att stanna, såväl privat som pro- fessionellt, tror Mikael Haglund. Gränserna för vad som är vad suddas ut. För IBM kan det vara affärsrelaterad verksamhet att ladda ner en podcast, titta på en produktinformations- video via YouTube eller logga in i Second Life. Den virtuella världen ger kostnadseffektiva möjligheter att kommunicera med kunder, samarbetspartners och kollegor utan att behö- va resa fysiskt. Chat är till exempel det mest produktiva verktyg IBM har infört. – Den variant av Facebook som finns idag är i mångt och mycket en lekstuga, men vi kommer att få se varianter av Facebook som är mer slutna och professionella, säger Mikael Haglund och förklarar att IBM redan har ett webbforum för medarbetare som slutat på företaget, men ändå vill hålla kontakten. SEB ÄR EXEMPEL på en arbetsgivare med en annan syn på detta. En SEB-anställd kan inte surfa in på FaceBook, YouTube eller liknande från sin arbetsdator. De hinder som står i vägen har flera orsaker, främst säkerhet och i vissa fall begränsad bandbredd, förklarar Arne Sjöberg, ansvarig för IT-säkerheten inom SEB. – Om vi skulle få in skadliga program och virus i våra datorer så kan verksamheten hin- dras. Det får inte hända. Verksamheten måste prioriteras framför allt och vi är beredda att göra inskränkningar för att inte riskera stopp i det löpande arbetet. I många år har SEB haft en tydlig policy för vad de anställda kan göra på webben och inte. Arbetsuppgifterna och en rad andra faktorer som säkerhet, etik, arbetsmiljö och juridik, styr reglerna. SEB vill till exempel inte riskera att någon medarbetare får problem för att de ”i god tro” laddat ner licensskyd- dad musik eller film, eller att de anställda av misstag hamnar på webbplatser med olagligt innehåll. SURFANDET SKAvara inriktat på arbetet, men var gränserna går är inte alltid uppen- bart, menar Arne Sjöberg. För en SEB-anställd kan det till exempel vara okej att surfa in på Dagens Industri och Damernas Värld, men inte hemsidor med kopierad musik eller datorprogram. För att vägleda medarbetarna dirigerar olika surffilter rätt. Vill en medarbe- tare besöka en blockerad sida av yrkesskäl, så kan dennes chef beställa behörighet. – Vi vill hellre fria än fälla, men säkerhets- och kapacitetsskäl väger mycket tungt. Man kan jämföra det med bilkörning. Tekniken hjälper våra medarbetare att undvika de van- ligaste problemen, avslutar Arne Sjöberg. ”Verksamheten måste prioriteras, vi är beredda att göra inskränkningar för att inte riskera stopp i det löpande arbetet” ARNE SJÖBERG, ANSVARIG FÖR IT-SÄKERHETEN PÅ SEB.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=8">En bättre värd Eget rum med insynpoppis hos chefen</a> 8 Att ha eget rum med insyn är populärast bland chefer. Men mest positiv påverkan på sina medarbetare har chefen som sitter i öppet landskap. – Tillgängligheten är viktig, säger årets chef, Björn Olsson, som fick vänja sig av med eget rum när han tog jobbet som chef för Postens brevterminaler. EGET RUM MED INSYN POPPIS HOS CHEFEN KONTORSBAROMETERNKonjunktur & Trend har ställt frågor till drygt 250 beslutsfattare. En klar majoritet, drygt 47 procent, föredrar att chefer har egna rum med insyn. Det är också den vanligaste placeringen på beslutsfat- tarnas arbetsplatser. Kontorsbarometern fråga- de också om beslutsfattarna ansåg att chefens placering påverkar medarbetarnas motivation, delaktighet och prestation positivt. De som själva satt i öppna kontorslandskap ansåg i mycket högre grad att så var fallet jämfört med beslutsfattare som valt egna rum. BJÖRN OLSSON, som valdes till årets chef på Kompetensgalan, tillträdde som chef för Pos- tens brevterminaler 2006. Han var van vid eget rum, men på den nya arbetsplatsen gäller poli- cyn att alla ska sitta i öppet kontorslandskap. – Jag hade vissa farhågor, främst att bli allt- för störd. Men det fungerar väldigt bra, nu skulle det kännas instängt med ett eget rum. Fast det är nödvändigt att ta hänsyn och ha god disciplin för att inte störa varandra. Behöver man diskutera eller prata högt får man gå undan i något av mötesrummen, säger han. Det främsta skälet till Postens policy är att spara lokalyta. Men det har också kommuni- kativa fördelar, anser Björn Olsson. – Jag tror att chefer som syns, och som har många vardagliga kontakter med medarbe- tarna, uppfattar stämningar och situationer på ett helt annat sätt. Monica Lingegård, vd för säkerhetsföretaget G4S, vill sitta mitt ibland sina medarbetare. Kontorsbarometern Konjunktur & Trend är en Internetbaserad, oberoende och opolitisk panel som speglar åsikter inom olika områden. Det här är den första undersökningen där cirka 250 beslutsfattare har svarat på frågor om exempelvis kontorets utformning, status, trivsel och konjunktur. Undersökningen är ett komplement till den redan befintliga Kontorsbarometern som riktas till kontorsanställda i stort och som har genomförts tre gånger. Årets chef, Björn Olsson. 8 Att ha eget rum med insyn är populärast bland chefer. Men mest positiv påverkan på sina medarbetare har chefen som sitter i öppet landskap. – Tillgängligheten är viktig, säger årets chef, Björn Olsson, som fick vänja sig av med eget rum när han tog jobbet som chef för Postens brevterminaler. EGET RUM MED INSYN POPPIS HOS CHEFEN KONTORSBAROMETERNKonjunktur & Trend har ställt frågor till drygt 250 beslutsfattare. En klar majoritet, drygt 47 procent, föredrar att chefer har egna rum med insyn. Det är också den vanligaste placeringen på beslutsfat- tarnas arbetsplatser. Kontorsbarometern fråga- de också om beslutsfattarna ansåg att chefens placering påverkar medarbetarnas motivation, delaktighet och prestation positivt. De som själva satt i öppna kontorslandskap ansåg i mycket högre grad att så var fallet jämfört med beslutsfattare som valt egna rum. BJÖRN OLSSON, som valdes till årets chef på Kompetensgalan, tillträdde som chef för Pos- tens brevterminaler 2006. Han var van vid eget rum, men på den nya arbetsplatsen gäller poli- cyn att alla ska sitta i öppet kontorslandskap. – Jag hade vissa farhågor, främst att bli allt- för störd. Men det fungerar väldigt bra, nu skulle det kännas instängt med ett eget rum. Fast det är nödvändigt att ta hänsyn och ha god disciplin för att inte störa varandra. Behöver man diskutera eller prata högt får man gå undan i något av mötesrummen, säger han. Det främsta skälet till Postens policy är att spara lokalyta. Men det har också kommuni- kativa fördelar, anser Björn Olsson. – Jag tror att chefer som syns, och som har många vardagliga kontakter med medarbe- tarna, uppfattar stämningar och situationer på ett helt annat sätt. Monica Lingegård, vd för säkerhetsföretaget G4S, vill sitta mitt ibland sina medarbetare. Kontorsbarometern Konjunktur & Trend är en Internetbaserad, oberoende och opolitisk panel som speglar åsikter inom olika områden. Det här är den första undersökningen där cirka 250 beslutsfattare har svarat på frågor om exempelvis kontorets utformning, status, trivsel och konjunktur. Undersökningen är ett komplement till den redan befintliga Kontorsbarometern som riktas till kontorsanställda i stort och som har genomförts tre gånger. Årets chef, Björn Olsson.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=9">En bättre värd Sida 9 9 250 BESLUTSFATTARE HAR SVA</a> RAT PÅ FRÅGOR OM VAR DE TYCKER ATT CHEFER SKA SITTA: Hur föredrar du att cheferna sitter på ert kontor? Eget kontorsrum med insyn 47% Eget kontorsrum utan insyn 18% Öppna kontorslandskap storrum 17% Kontorsrum som de delar med en medarbetare 11% Flexkontor * 3% Eget kontorsrum med insyn 42% Eget kontorsrum utan insyn 27% Öppna kontorslandskap storrum 16% Kontorsrum som de delar med en medarbetare 9% Flexkontor * 3% Hur sitter chefen på ert kontor? * Flexkontor: Kontor där medarbetare inte har fasta arbetsplatser. CHEFER VILL SE CHEFER ”Nu skulle det kännas instängt med ett eget rum” ÅRETS CHEF, BJÖRN OLSSON, POSTEN.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=10">En bättre värd Sida 10 10 CHEF I ÖPPET LANDSKAP PÅ</a> VERKAR MEST Beroende på hur beslutsfattarna i undersökningen själva sitter på kontoret tycker de i olika grad att chefens placering påverkar medarbetarnas delaktighet, motivation och prestation positivt. I öppet landskap 76% 78% 71% I eget rum 47% 39% 40% Blandad planlösning 42% 38% 37% – Just nu sitter jag faktiskt i ett vanligt rum. Men det är temporärt, vi håller på att flytta vårt huvudkontor från Kungens kurva till Stadshagen. Annars föredrar jag utan tvekan att sitta i ett öppet landskap, det kommer jag också att göra på vårt nya kontor, säger hon. G4S i Sverige bildades av två bolag, G4S Security Systems och G4S Security Services. Tidigare hette de Falck Alarm, som sålde säkerhetsprodukter, respektive Falck Security, som hade hand om bevakningstjänster. När de slogs ihop 2006 blev Monica Lingegård vd. KOMMUNIKATIVT gjorde hon en smärre revolution bara genom en så till synes enkel sak som valet av placering. Istället för att, likt sina företrädare, inrätta sig i ett eget stort rum på den översta våningen installerade hon sig i ett inglasat mindre rum några våningar ner. Det låg i anslutning till ett atrium som var en knutpunkt och en viktig mötesplats för med- arbetarna. – Jag gillar inte när ledningen sitter högst upp i huset. Som på Skandia där man till och med hade en egen hiss. Det finns en oerhörd symbolik i det. Jag vill finnas mitt i flödet, höra vad som är på gång och ta en fika, säger hon. Det väckte en del reaktioner när Monica Lingegård valde att flytta ned ”på golvet”. – De flesta var positiva, men en del mellan- chefer blev oroliga. Det var som att hierarkin de var vana vid rubbades. Nu kunde vem som helst prata med vd, tidigare hade man inte ens haft tillträde till den översta våningen där vd satt. För det krävdes särskilda passerkort. MONICA LINGEGÅRD är övertygad om att chefens placering har stor betydelse för hur medarbetare upplever delaktighet och moti- vation. – Det är viktigt att alla känner att de kan påverka och har inflytande. Då krävs det bra kommunikation. Det lönar sig att ösa ut så mycket information det bara går. Som chef förutsätter detta att man är tillgänglig, annars blir det inte trovärdigt. ”Walk the talk” helt enkelt. ATT MEDARBETARE uppskattar chefer som väljer att sitta i ett öppet kontorslandskap visade också Vasakronans kontorsbarometer från 2006. Hälften av 1 000 kontorsanställda som tillfrågades föredrog detta. De tyckte att stämningen blev bättre, dialogen med chefen mer positiv och strukturen upplevdes som mindre hierarkisk. Bland medarbetare där chefen satt avskilt instämde färre i påståendet att det var högt i tak och att lokalerna främjade dialog. Fler instämde däremot i att cheferna höll sig för sig själva och att det blev tyst när chefen kom in i rummet. Susanne Glennegård ”Jag gillar inte när ledningen sitter högst upp i huset. Som på Skandia där man till och med hade en egen hiss. Det finns en oerhörd symbolik i det.” MONICA LINGEGÅRD, VD FÖR SÄKERHETSFÖRETAGET G4S Monica Lingegård, vd G4S. CHEFENS MEDARBETARNAS MEDARBETARNAS MEDARBETARNASPLACERING DELAKTIGHET MOTIVATION PRESTATION
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=11">En bättre värd Göteborg lockar fler 11 GÖTEBORG ÄR</a> SVERIGES näst största stad. Den växer år från år. Men utvecklingen för handeln och stadskärnan har inte alltid varit lika god. Som de flesta andra städer slåss man mot shoppingområden utanför staden om besökarnas uppmärksamhet – Tidigare var city något av ett glömt område, säger Marianne Sörling, Centrum- utvecklare på Innerstaden Göteborg. Omsättningen inom handeln i Göteborgs innerstad minskade faktiskt i början på 2000-talet. Den utvecklingen har man nu lyckats vända. Göteborg fick sina stadsprivilegier av Gus- tav II Adolf för snart 400 år sedan. Befäst- ningen Götheborg anlades för att skydda medborgarna mot fientliga angrepp. Innanför murarna levde och arbetade människorna. Utanför murarna anlades som en ytterligare säkerhet en bred vallgrav med kanaler, som till stor del fortfarande är intakta. Det är denna stadskärna som idag innefattas av begreppet Innerstaden Göteborg. Det är också namnet på den organisation som sedan 2005 arbetar med att utveckla stads miljö, näringsliv och handel. Innerstaden Göteborgs övergripande syfte är att arbeta för att bevara och utveckla stadskärnans funktion och attraktion. I ÅR UTSÅGS Göteborg till finalist i den årliga tävlingen Årets Stadskärna 2008 av organi- sationen Svenska Stadskärnor tillsammans med Örnsköldsvik, Borås och Uppsala. Vann gjorde Örnsköldsvik. – Trots allt hårt arbete som alla medlemmar Göteborg – Sveriges näst största stad och snart Sveriges bästa stadskärna. Det är i alla fall målet för Marianne Sörling och hennes organisation Innerstaden Göteborg. I år kom de nästan ända fram och valdes ut bland finalisterna i tävlingen Årets stadskärna. Göteborg lockar fler Juryns motivering löd: ”Genom ett projektinriktat arbetssätt har Innerstaden Göteborg, inom Vallgraven, under kort tid lyckats engagera goda krafter från många håll. Man har genomfört en mängd åtgärder och aktiviteter som sammantaget gjort stor skillnad. Arbetet är väl förankrat i ett underi- frånperspektiv och utförda åtgärder kommuniceras med stor tydlighet till medborgarna. Innerstaden Göteborgs arbete präglas av stor vilja och hög ambition och har gett guldkant på tillvaron för Innerstadens Göteborgare.”>> Handeln blomstrar i Göteborg och lockar fler besökare till innerstaden. FOTO: GÖTEBORGS BILDBANK 11 GÖTEBORG ÄR SVERIGES näst största stad. Den växer år från år. Men utvecklingen för handeln och stadskärnan har inte alltid varit lika god. Som de flesta andra städer slåss man mot shoppingområden utanför staden om besökarnas uppmärksamhet – Tidigare var city något av ett glömt område, säger Marianne Sörling, Centrum- utvecklare på Innerstaden Göteborg. Omsättningen inom handeln i Göteborgs innerstad minskade faktiskt i början på 2000-talet. Den utvecklingen har man nu lyckats vända. Göteborg fick sina stadsprivilegier av Gus- tav II Adolf för snart 400 år sedan. Befäst- ningen Götheborg anlades för att skydda medborgarna mot fientliga angrepp. Innanför murarna levde och arbetade människorna. Utanför murarna anlades som en ytterligare säkerhet en bred vallgrav med kanaler, som till stor del fortfarande är intakta. Det är denna stadskärna som idag innefattas av begreppet Innerstaden Göteborg. Det är också namnet på den organisation som sedan 2005 arbetar med att utveckla stads miljö, näringsliv och handel. Innerstaden Göteborgs övergripande syfte är att arbeta för att bevara och utveckla stadskärnans funktion och attraktion. I ÅR UTSÅGS Göteborg till finalist i den årliga tävlingen Årets Stadskärna 2008 av organi- sationen Svenska Stadskärnor tillsammans med Örnsköldsvik, Borås och Uppsala. Vann gjorde Örnsköldsvik. – Trots allt hårt arbete som alla medlemmar Göteborg – Sveriges näst största stad och snart Sveriges bästa stadskärna. Det är i alla fall målet för Marianne Sörling och hennes organisation Innerstaden Göteborg. I år kom de nästan ända fram och valdes ut bland finalisterna i tävlingen Årets stadskärna. Göteborg lockar fler Juryns motivering löd: ”Genom ett projektinriktat arbetssätt har Innerstaden Göteborg, inom Vallgraven, under kort tid lyckats engagera goda krafter från många håll. Man har genomfört en mängd åtgärder och aktiviteter som sammantaget gjort stor skillnad. Arbetet är väl förankrat i ett underi- frånperspektiv och utförda åtgärder kommuniceras med stor tydlighet till medborgarna. Innerstaden Göteborgs arbete präglas av stor vilja och hög ambition och har gett guldkant på tillvaron för Innerstadens Göteborgare.”>> Handeln blomstrar i Göteborg och lockar fler besökare till innerstaden. FOTO: GÖTEBORGS BILDBANK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=12">En bättre värd Sida 12 12 i Innerstaden Göteborg </a> lagt ner så nådde vi inte ända fram. Nu fortsätter vårt långsiktiga arbete med att utveckla Göteborgs stadskärna och vi kommer att ansöka på nytt om något år om Årets Stadskärna, säger Marianne Sörling. MARIANNE SÖRLING har varit med från bör- jan när bolaget bildades av köpmännen, fastig- hetsägarna och kommunen. De började från noll och bolaget har nu vuxit till 5 miljoner i omsättning och 350 medlemmar. Innerstaden Göteborg är självfinansierade genom att de säljer tjänster och produkter, som till exempel annonser i olika produktioner. Resultatet av organisationens arbete kan bevisas med siffror, enligt Marianne Sörling. Bland annat har efterfrågan på lokaler ökat och handelns omsättning är högre i Göteborg jämfört med andra städer i Sverige. Vad märker egentligen den som besöker Göteborg av allt detta? Marianne Sörling ger flera exempel: • Gator har byggts om för 25 miljoner kronor under de tre senaste åren och det innebar bland annat en stor satsning på bättre gatu- belysning. • En trivsammare miljö, speciellt för julfirare, som möts av en genomtänkt belysning. • Effektivare trafik och klokare parkering där det läggs stor vikt vid att informationen till besökare ska var tydlig. • Städdagen ”Ett rent nöje” samlar frivilliga som under en dag städar sin stad. • Hela innerstaden har blivit mycket renare, papperskorgar finns överallt. NU SATSAR Marianne Sörling och hennes med- arbetare på att göra Göteborg ännu bättre. I stort och smått. Bland annat genom ett stort projekt under de kommande sex åren där 60 miljoner kronor satsas på bättre gator. – En annan utmaning är att öka handeln av miljöanpassade varor, säger Marianne Sörling. Ulrika Frick Lang En bra stadskärna ska, enligt Marianne Sörling, vara: • Ren och snygg • Trygg • Attraktiv • Ha en trevlig atmosfär • Ha rätt utbud på rätt plats • Ha en tydlig inriktning En kall vinterdag kräver ett varmt mottagande. FOTO: GÖTEBORGS BILDBANK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=13">En bättre värd Vackra Vega >> Längst upp på Drott</a> ninggatan i Stockholm tronar kvarteret Vega. Vasakronans fastighet består av tre byggnader från helt olika tids- perioder, från 1860-tal till funkisorienterat 1950-tal, och representerar ett stycke Stockholmshistoria. Många är de studenter som genom åren passerat genom huvudbyggnadens ståtliga entré. Efter en omfattande renovering har denna vackra byggnad nu återfått sin forna glans. Vackra Vega Foto: Christoffer Edling >> Längst upp på Drottninggatan i Stockholm tronar kvarteret Vega. Vasakronans fastighet består av tre byggnader från helt olika tids- perioder, från 1860-tal till funkisorienterat 1950-tal, och representerar ett stycke Stockholmshistoria. Många är de studenter som genom åren passerat genom huvudbyggnadens ståtliga entré. Efter en omfattande renovering har denna vackra byggnad nu återfått sin forna glans. Vackra Vega Foto: Christoffer Edling
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=14">En bättre värd Sida 14 14 >> År 1863 stod huvudby</a> ggnaden på Drottninggatan 95A klar för Teknologiska Institutet, numera Kungliga Tekniska Högskolan. Detta hus var högskolans huvud- byggnad fram till 1917, då delar av utbildningen flyttades till lokalerna vid Valhallavägen. Det är denna vackra byggnad som nu har totalrenoverats och fått nya hyresgäster. Här finns också ett par lediga lokaler kvar till hyres- gäster som vill ha ljusa och öppna lokaler med högt i tak.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=15">En bättre värd Sida 15 15 >> Huset som ligger i hö</a> rnet av Kungstensgatan och Teknologgatan byggdes under åren 1896-99, även det för Tekniska Högskolan. Här låg den farmaceutiska undervisningen under många år, vilket gett byggnaden smeknamnet ”Farmis”.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=16">En bättre värd Sida 16 16 >></a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=17">En bättre värd Sida 17 17 Kungliga Tekniska Högsko</a> lan flyttade 1949 även resterande del av sina avdelningar till Valhallavägen. Byggnaderna i kvarteret Vega övertogs då av Stockholms universitet, som under åren 1953-55 lät uppföra huset på Rådmansgatan 70A för sin zootomiska (djuranatomiska) institution. Härifrån kommer smeknamnet på denna byggnad, ”Zootis”. FAKTA OM VEGA Fastighet: Vega 4 Adress: Drottninggatan 95A Rådmansgatan 70A Teknologgatan 8 Kungstensgatan 49 Byggår: 1863/1899/1955 Nyfiken på lokalerna? Mer information på www.vasakronan.se/projekt Hyresgäster: Aktieinvest Allmänna reklamationsnämnden Astrada AB Business Vision Consulting Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Lestra Ekonomi i Stockholm Michael Malm Ledartränarna Saatchi & Saatchi Statens haverikommission Sveriges Aktiesparares riksförbund
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=18">En bättre värd Nymöblerat i Ohlssons hörna 18 PÅ G</a> ÅGATAN UTANFÖRspelar ”optimistorkestern”, fastgjuten i brons av konstnären Yngve Lundell. Inne i fastigheten är det febril verksamhet för 102:a året i rad. Adressen är Stortorget 31 eller det som alla kallar ”Ohlssons hörna”. Själva Ohlsson, som är upphovet till namnet, låg bakom ab Ohlsson Beklädnings Magasin som flyttade in kring 1910. Butiken var då i två plan med stora karakteristiska rundade skyltfönster på bägge våning- arna. Ohlssons konfektionsbutik etablerade sig snabbt som varuhuset med yppersta kvalitet. Hit vallfärdade aristokratin – det fina folket från södra Sveriges slott och herresäten. Hos Ohlssons var man först med mycket. Redan på 1920-talet hade man modevisningar, I ena hörnet av Stor- torget i Malmö finns den pampiga fastig- heten Oscar 1, eller ”Ohlssons hörna”, som den heter i Malmö- bornas kollektiva med- vetande. Här fanns nämligen en gång i tiden en av Sveriges lyxigaste klädbutiker. Idag har danska Bolia med handgjorda möbler flyttat in. Goda Hyresgäst: Bolia. Adress: Stortorget 21, Malmö. Antal kvadratmeter: 712 Verksamhet: Säljer skandinaviska designmöbler. GRANNAR NYMÖBLERAT I OH Text: Ola Törnros Foto: Peter Kroon 18 PÅ GÅGATAN UTANFÖRspelar ”optimistorkestern”, fastgjuten i brons av konstnären Yngve Lundell. Inne i fastigheten är det febril verksamhet för 102:a året i rad. Adressen är Stortorget 31 eller det som alla kallar ”Ohlssons hörna”. Själva Ohlsson, som är upphovet till namnet, låg bakom ab Ohlsson Beklädnings Magasin som flyttade in kring 1910. Butiken var då i två plan med stora karakteristiska rundade skyltfönster på bägge våning- arna. Ohlssons konfektionsbutik etablerade sig snabbt som varuhuset med yppersta kvalitet. Hit vallfärdade aristokratin – det fina folket från södra Sveriges slott och herresäten. Hos Ohlssons var man först med mycket. Redan på 1920-talet hade man modevisningar, I ena hörnet av Stor- torget i Malmö finns den pampiga fastig- heten Oscar 1, eller ”Ohlssons hörna”, som den heter i Malmö- bornas kollektiva med- vetande. Här fanns nämligen en gång i tiden en av Sveriges lyxigaste klädbutiker. Idag har danska Bolia med handgjorda möbler flyttat in. Goda Hyresgäst: Bolia. Adress: Stortorget 21, Malmö. Antal kvadratmeter: 712 Verksamhet: Säljer skandinaviska designmöbler. GRANNAR NYMÖBLERAT I OH Text: Ola Törnros Foto: Peter Kroon
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=19">En bättre värd Sida 19 19 >> LSSONS HÖRNA</a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=20">En bättre värd Sida 20 20 Om Ohlssons hörna: Ohlss</a> ons hörna, Stortorget 21 eller fastig- heten Oscar 1, består av åtta plan, källare och vind inräknat. Arkitekten Axel Anderberg, som för övrigt även ritat Stockholms operahus, verkar ha varit en smula kluven mellan stilarna när han ritade denna byggnad. Den dominerande stilen är jugend, men här finns även inslag av nationalromantik. Kanske ett tidstecken. Jugendstilen domine- rade arkitekturen från 1895 till 1905, innan nationalromantiken tog över någon gång mellan 1900 och 1915. Möjligen var det denna skiftning i stilpreferenser som fick Anderberg att tveka vid sitt skrivbord i början av 1900-talet. Modernt kök hos Trygghetsstiftelsen, en av hyresgästerna.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=21">En bättre värd Sida 21 21 man var den första butik</a> en i Sverige med presentavdelning och märk väl den enda butik utanför Italien som fick sälja väskor av märket Gucci. Säg den succé som varar för evigt. 1972 var Ohlssons saga över. Den stora utförsälj- ningen vid konkursen orsa- kade kaos. Folk som tidigare bara kunnat fönstershoppa hos Ohlssons kunde nu få köpa sidenunderkläder och italienska modeklänningar som tidigare varit förbehållet de välbeställda. DET HAR GÅTTdrygt 35 år sedan Ohlssons lade Guc- civäskorna på hyllan. Den gamla butiken har under åren utsatts för ganska hårda prövningar som restaurang, café och nattklubb. Men nu har de 712 kvadratmetrarna fått en rejäl ansiktslyftning och anpassats till nya hyresgäs- ten Bolias behov av öppna och stora ytor som ger rättvisa åt danska designmöbler. – Hos Bolia kallar vi det ”New Scandinavian Design”, säger Cecilia Javholm, som är butikschef för den nyöppnade Malmöbutiken. – Vi står för typisk nordisk design med rena raka lin- jer och ljusa färger. Vi säljer alla typer av möbler, säger Cecilia och visar runt i butiken. När Bolia slog upp portarna en kall och blåsig vin- terlördag i februari kom det hela 7 000 nyfikna mal- möiter. – Mottagandet har varit enormt hela våren, långt över våra förväntningar, säger Cecilia Javholm. PÅ VÅNINGARNA ovanför Bolia har man gått mycket varsamt fram med renoveringarna. Nödvändiga instal- lationer av vatten, el, värme och hiss har gjorts, men annars har inredningen bevarats med handmålade kakelugnar, stuckaturer och äkta träparkett. Trapphuset i jugendstil har vackra målade fönster, runda lampor och utsnidade blommotiv som klättrar uppåt i sju våningar. Förr var här bostäder, men sakta har huset kontoriserats och nu är det en adress som många suktar efter att få sätta på visitkortet. Den nya tidens affärsverksamheter tar över kontorsytorna – här huserar nu GE Money Bank, Trygghetsstiftelsen, BCD Travel Sweden och IT- företaget Purple Scout. KONCEPTET BOLIAoch dess första butik lanserades i danska Århus år 2000. Sedan dess har man öpp- nat ytterligare 20 butiker i Skandinavien, varav sex i Sverige. Butikskonceptet bygger på showrooms där man kan provsitta och testa färgkombinationer innan beställningen sker direkt i butiken, över Internet eller per telefon. – Vi levererar direkt hem till kunden eller till närmsta logistikcentral. Tack vare det här systemet slipper vi dyra lager och andra omkostnader, förklarar Cecilia Javholm. – Vår affärsidé bygger på att leverera hög kvalitet till mänskliga priser. Möblerna är handgjorda i bra, naturliga material och vi har egna designers och unika underleverantörer. Avsaknaden av mellanhänder gör att vi kan sälja till mellanprisläge. BOLIA ÄR INTE ensamma på marknaden, även om de tycks ha hittat en egen nisch inom segmentet. Varför är inredningstrenden så stark just nu? – Jag tror att det hänger ihop med att allt fler får möjlighet att köpa sina egna hem. Då vill man också sätta sin egen prägel på det, säger Cecilia Javholm. Vilka är då hennes bästa tips för en smakfull inred- ning? – Jag tycker man ska bestämma sig för några stora möbler i samma grundton, det ger lugn och harmoni. Sen ska man sätta färg på tillvaron genom att välja färgglada inredningsdetaljer. Men den skandinaviska designen har varit rådande ganska länge nu, åtminstone i Sverige, är det inte dags för lite förändring snart? – Nej, jag tror att den nordiska rena designen är här för att stanna. Vi behöver den lugn och ro som den ger. – Det här är en väldigt unik lokal. Det går inte en dag utan att det kommer in någon kund och vill prata om ”Ohlssons hörna”, säger Bolias butiks- chef Cecilia Javholm.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=22">En bättre värd Brevet till framtiden 22 Brevet til</a> l framtiden BREVET STOPPARhan ned i en pappkartong som han binder samman med papperssnöre och för- seglar det hela med lacksigill som stämplas med en tvåkronas båda sidor. 26 november 2007. Ombyggnationen och renoveringen av den gamla myntverkstaden på Kungsholmen i Stockholm är i full gång. Bland annat ska grunden förstärkas, vilket innebär att plankgolvet måste brytas upp. I det rum som ursprungligen var myntdirektörens hittar den pål- ningsfirma som gör jobbet Rolf Jonssons låda. – Det är otroligt häftigt, man undrar verkligen vad de tänkte. Kanske såg de framför sig att bre- vet skulle hittas först om 1000 år av några slags rymdvarelser, säger Vicki Wenander, antikvarisk kontrollant som övervakar renoveringen. Lådan med brevet står nu i tryggt förvar på Vicki Wenanders skrivbord. – Där får den stå tills fastighetsägaren Vasakro- nan bestämt vad man vill göra med den. Fram till dess är det en ära att få ansvara för detta fantastiska tidsdokument. Kanske glasas lådan och brevet in och får en plats i den nyrenoverade Myntverkstaden, säger Vicki Wenander. Myntverket d 15-2-1954 ”Hej” ”Det här golvet lades den 25 Feb 1954. Vi voro då 4 st räknare här som hette Rolf Jonsson Sture Karlsson Gunnar Strand Sven Wenström under tiden som golvet lades arbetade vi inne i präg- lingen. Där voro Lennart Karlsson Gayen Joel Svensson. Vi arbetade då i skift det gjordes mycket pengar denna tid detta är skrivet på natten kl ½ 11. Våra löner vore ej så feta högsta lön nu är 841 kronor. i månaden men det är dyra tider kaffet kostar, bara det, 13 kr kg. Myntdirektören hette denna tid Tor- sten Svensson, Kamreren Löwenhjelm, Verkstadsing Tore Almkqvist. Vår pen- sionsålder nu är 60 år men före oss fick den som orkade arbeta till han dog den äldste och som hade varit här längst hette bland oss Moses han började vid detta verk 1852 och slutade 1913 han var här i 61 år troligtvis rekord. Packmäs- taren hette nu Lindby han var styv på att stuka* morötter åt råttorna.” Vänliga hälsningar Rolf Jonsson 15 februari 1954. Rolf Jonsson bestämmer sig för att skicka ett brev till framtiden. Han tar fram en bit rutigt papper och börjar skriva. Varsam renovering Kvarteret Kungliga Myntet 1 ligger på Kungsholmen i Stockholm. Fastigheten är en del av vårt nationella kulturarv och är därför byggnadsminnesförklarad. Vasakronan äger hela kvarteret förutom ett hus. Hösten 2007 inleddes renoveringen av Myntverkstaden. Det är en omfattande ombyggnad där det största enskilda momentet är grundförstärk- ning. Utöver det utvecklas och förädlas en tidigare kallvind till kontor och det blir också ny ventilation, värme, kyla och belysning. Eftersom byggnaden har ett kulturhistoriskt värde sker renoveringen varsamt och under överinsyn av antikvarisk kontrollant. Känner du igen något av namnen i brevet? Hör gärna av dig till redaktionen, se sid 2. * Att lagra i ”stuka” innebär att man lagrar grönsa- ker utomhus på en plats med god dränering, alter- nativt gräver ut jorden och fyller botten med sand, samt täcker med halm. När temperaturen sjunker lägger man på jord, granris eller liknande. 22 Brevet till framtiden BREVET STOPPARhan ned i en pappkartong som han binder samman med papperssnöre och för- seglar det hela med lacksigill som stämplas med en tvåkronas båda sidor. 26 november 2007. Ombyggnationen och renoveringen av den gamla myntverkstaden på Kungsholmen i Stockholm är i full gång. Bland annat ska grunden förstärkas, vilket innebär att plankgolvet måste brytas upp. I det rum som ursprungligen var myntdirektörens hittar den pål- ningsfirma som gör jobbet Rolf Jonssons låda. – Det är otroligt häftigt, man undrar verkligen vad de tänkte. Kanske såg de framför sig att bre- vet skulle hittas först om 1000 år av några slags rymdvarelser, säger Vicki Wenander, antikvarisk kontrollant som övervakar renoveringen. Lådan med brevet står nu i tryggt förvar på Vicki Wenanders skrivbord. – Där får den stå tills fastighetsägaren Vasakro- nan bestämt vad man vill göra med den. Fram till dess är det en ära att få ansvara för detta fantastiska tidsdokument. Kanske glasas lådan och brevet in och får en plats i den nyrenoverade Myntverkstaden, säger Vicki Wenander. Myntverket d 15-2-1954 ”Hej” ”Det här golvet lades den 25 Feb 1954. Vi voro då 4 st räknare här som hette Rolf Jonsson Sture Karlsson Gunnar Strand Sven Wenström under tiden som golvet lades arbetade vi inne i präg- lingen. Där voro Lennart Karlsson Gayen Joel Svensson. Vi arbetade då i skift det gjordes mycket pengar denna tid detta är skrivet på natten kl ½ 11. Våra löner vore ej så feta högsta lön nu är 841 kronor. i månaden men det är dyra tider kaffet kostar, bara det, 13 kr kg. Myntdirektören hette denna tid Tor- sten Svensson, Kamreren Löwenhjelm, Verkstadsing Tore Almkqvist. Vår pen- sionsålder nu är 60 år men före oss fick den som orkade arbeta till han dog den äldste och som hade varit här längst hette bland oss Moses han började vid detta verk 1852 och slutade 1913 han var här i 61 år troligtvis rekord. Packmäs- taren hette nu Lindby han var styv på att stuka* morötter åt råttorna.” Vänliga hälsningar Rolf Jonsson 15 februari 1954. Rolf Jonsson bestämmer sig för att skicka ett brev till framtiden. Han tar fram en bit rutigt papper och börjar skriva. Varsam renovering Kvarteret Kungliga Myntet 1 ligger på Kungsholmen i Stockholm. Fastigheten är en del av vårt nationella kulturarv och är därför byggnadsminnesförklarad. Vasakronan äger hela kvarteret förutom ett hus. Hösten 2007 inleddes renoveringen av Myntverkstaden. Det är en omfattande ombyggnad där det största enskilda momentet är grundförstärk- ning. Utöver det utvecklas och förädlas en tidigare kallvind till kontor och det blir också ny ventilation, värme, kyla och belysning. Eftersom byggnaden har ett kulturhistoriskt värde sker renoveringen varsamt och under överinsyn av antikvarisk kontrollant. Känner du igen något av namnen i brevet? Hör gärna av dig till redaktionen, se sid 2. * Att lagra i ”stuka” innebär att man lagrar grönsa- ker utomhus på en plats med god dränering, alter- nativt gräver ut jorden och fyller botten med sand, samt täcker med halm. När temperaturen sjunker lägger man på jord, granris eller liknande.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=23">En bättre värd Leda eller följa? 23 LEDA ELLER FÖL</a> JA? Hur ser kreativiteten ut i svenska företag? Vilka förebilder finns? Vi knackade på hos konsultbolaget Fluidminds för att få några goda exempel, men kom istället hem med funderingar kring konsten att kopiera, den svenska mentaliteten och om att våga bryta mönster. TÄNK DIG EN SKOLDANS.Musi- ken är i full gång, men dansgolvet dött. Alla trycker längs väggarna och väntar på att någon annan ska ta täten. Så tar en person det för- sta klivet – och vips är dansgolvet fullt. En bra symbol för kreativite- ten i Sverige, eller snarare bristen på kreativitet, menar Fluidminds Jan de Man Lapidoth. – Samarbete är vår känsligaste sak. Vår ängslan över att göra fel är större än vår drivkraft att göra rätt. Vi vill göra rätt, men utan att ta de risker som krävs. Jan de Man Lapidoth startade Fluidminds 1998 med tre kollegor. En konsultverksamhet som hyr ut förändringsagenter – ”galna” idésprutor och managementma- kare som gärna sticker ut hakan. Målgruppen är företag och orga- nisationer som behöver och vågar ta ut svängarna för att hitta nya vägar till utveckling. Fluidminds har också varit med och startat >> Text: Sofia Eriksson Foto: Thomas Henriksson 23 LEDA ELLER FÖLJA? Hur ser kreativiteten ut i svenska företag? Vilka förebilder finns? Vi knackade på hos konsultbolaget Fluidminds för att få några goda exempel, men kom istället hem med funderingar kring konsten att kopiera, den svenska mentaliteten och om att våga bryta mönster. TÄNK DIG EN SKOLDANS.Musi- ken är i full gång, men dansgolvet dött. Alla trycker längs väggarna och väntar på att någon annan ska ta täten. Så tar en person det för- sta klivet – och vips är dansgolvet fullt. En bra symbol för kreativite- ten i Sverige, eller snarare bristen på kreativitet, menar Fluidminds Jan de Man Lapidoth. – Samarbete är vår känsligaste sak. Vår ängslan över att göra fel är större än vår drivkraft att göra rätt. Vi vill göra rätt, men utan att ta de risker som krävs. Jan de Man Lapidoth startade Fluidminds 1998 med tre kollegor. En konsultverksamhet som hyr ut förändringsagenter – ”galna” idésprutor och managementma- kare som gärna sticker ut hakan. Målgruppen är företag och orga- nisationer som behöver och vågar ta ut svängarna för att hitta nya vägar till utveckling. Fluidminds har också varit med och startat >> Text: Sofia Eriksson Foto: Thomas Henriksson
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=24">En bättre värd Sida 24 24 GENEROSITET. Man delar m</a> ed sig av kunskap och erfarenheter utan rädsla för konkurrens. GEMENSKAP. Gemensamma aktiviteter, som kanske inte direkt har med produkti- vitet och kärnverksamhet att göra, skapar samhörighet. KOMPETENS. Människorna har en kun- skapsplattform solid nog för att våga ta steget ut i det okända. De måste inte använda sin kraft för att leva upp till kompetenskrav. KULTURELL MÅNGFALD. Människorna är öppna för att sätta sig in i en annan tradition eller verksamhet, vilket ofta befrämjar det egna arbetet. TILLIT OCH TOLERANS. Främmande tankar och idéer tillåts. Kaospiloterna i Stockholm, en plantskola för svenska ”kreativa outsiders” och innovatörer. SVERIGE. ETT ÄNGSLIGT LAND – med ängsliga organisationer, menar Jan de Man Lapidoth. Rädslan präglar oss kulturellt och socialt, det blir inte särskilt kreativt. Visst, IKEA är exempel på ett svenskt företag som en gång var innovativt, men sedan sinar exemplen. – Jag har inget bra exempel och det är som det ska. Jag är inte så säker på att kreativitet är förenligt med vårt ”svenska” sätt att vara. Hela vår kultur och ekonomiska tradition säger att vi är som bäst när vi gör som alla andra gör. Vi är ett litet land och vår strävan efter att vara som ”alla andra” har länge varit en över- levnadsstrategi. Men likformigheten blir en stor kreativitets- fälla. Ängsligheten hänger med våra företag och organisationer ut i världen och vi representerar sällan dem som tar täten. FLUIDMINDS TAR EMOTtre trappor ovan jord, på Riddargatan 17 d i Stockholm. Här är det högt i tak i dubbel bemärkelse. Till sin så kallade ”fluid space” har Fluidminds bjudit in en arkitekt, flera formgivare, studentbemannare, projektledare, coacher, bokförlag, kommunikatörer och en redovisningskon- sult. Och här råder kreativ anarki. Ingen och alla bär ansvar för att köket ser snyggt ut och för att man ska korsbefrukta varandras verksamheter. Med jämna mellanrum möbleras kon- torslandskapet om. Allt för att injicera kreativitet – men vad är kreativitet? – Det är livlig fantasi, något närbesläktat med humor och lek, säger Jan de Man Lapidoth och kon- staterar att vi alla föds kreativa, men att vi i vuxen ålder har tonat ner den kreativa drivkraften. Undersökningar visar att 98 procent av alla femåringar har så kallad ”genious level creativity” medan endast två procent av alla vuxna har det. Något händer längs vägen, och kanske finns en huvudorsak i skolan. Någon annan bestämmer hur vi ska tänka, relatera och lära. – Men det är inte bara ett svenskt ”Jag är inte så säker på att kreativitet är förenligt med vårt ”svenska” sätt att vara. JAN DE MAN LAPIDOTH FLUIDMINDS mixa ihop... Nyvädrat eller instängt? Skrattar man? Det känns direkt om man kliver in i en kreativ miljö eller inte – här är ingredienserna.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=25">En bättre värd Sida 25 25 TYDLIGA ROLLER. Alla har</a> väldefinierade ansvarsområden. Man kan gemensamt lösa en uppgift, men var och en får lägga tid på det som är viktigast för dem. NYFIKENHET. Olika individuella intressen uppmuntras – de ger en bredare erfaren- hetsbas totalt. FRIHETSANDA. Man sätter mål, men ger medarbetarna utrymme att själva finna vägen dit. Ingen detaljreglering. SMÅSKALIGHET. Max 10-15 personer, annars förloras kontakten mellan män- niskor. I större organisationer kan man skapa kreativa, mindre öar. problem. Det är ett problem för den västerländska, moderna människan. FLUIDMINDSförespråkar individua- lister och samarbete dem emellan. De tror på att välja nya vägar som kanske inte alltid är de enklaste, men fruktbara på sikt. Att graden av kreativitet är en bemanningsfråga och att framgång är avhängig sammansättningen av indi- vider. Det känns väldigt osvenskt. Till- baka till symbolen med dansgolvet. – Någon måste ta täten och ta risken att peka ut vart alla ska, säger Jan de Man Lapidoth och pekar på en signal- röd bok. Den svenska översättningen av Jim Collins ”Good to great – hur vanliga företag tar språnget till mästar- klass”, utgiven av Fluidminds delägda bokförlag Bookhouse Publishing, har blivit en bibel i managementsamman- hang. – Med stöd i forskning vänder den ut och in på konventioner och det man lär ut på business schools. Exempelvis att bemanning kommer före strategi, att rätt team kan genomföra vilken strategi som helst. DET HANDLAR OMatt bryta mönster, ifrågasätta och luckra upp de befintliga tankeramarna. Först då kan en verk- samhet bli mer än ordinär, förklarar Jan de Man Lapidoth och relaterar till ännu en bok; Blue Ocean Strategy av W. Chan Kim. De flesta företag kon- kurrerar i ”det röda havet”, det vill säga slåss mot företag som gör samma saker som de själva, medan mycket finns att vinna i ”det blå havet” där en befint- lig verksamhet tas till ett nytt samman- hang. – Ett lysande exem- pel är Nintendos Wii- spel. Hälften så dyrt som konkurrenternas, dessutom har man lagt till en funktion där användarna rör på sig när de spelar. Nintendo blev först med att erbjuda en helt annan upplevelse. SÖDERTÄLJE KOMMUN blir nästa exempel. De anlitar bland andra Fluidminds för att injicera nytänkande i organisatio- nen och ta sig ur en identitetskris. Ett långsiktigt projekt där Fluidminds än så länge låter bli att prata omsorg, skola och effektivitet, för att i stället börja med tankeramar som är större än så. – Det handlar om de värderingar, kulturella frågor och visioner som präglar hela verksamheten, att zooma ut från detaljer och se allt på strukturell nivå. Där finns Fluidminds förhållningssätt till förändring. Men vad händer med Sverige, hur ska vi bli mer kreativa? – Kanske kan Sverige bli en modern variant av kopiatör och ”The prototyping lab of the world”, som knycker, samplar om och sedan kvickt säljer vidare de nya prototyperna. Alter- nativet är att söka i det blå havet och skapa nya koncept som ännu inte finns, avslutar Jan de Man Lapidoth. Kreativitets-kryddor ENLIGT FLUIDMINDS: BRYT MÖNSTER. Är ni vana att ha möten i konferensrum, prova ett café i stället. VIDGA TANKEN. Brukar ni tänka kvar- talsvis, prova att tänka tvåårsvis. VÅGA UTFORSKA Prova och experimentera utan att censurera. Inspiration: ”Kreativitetens filosofi” av Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. 2
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=26">En bättre värd Grön väg till vägbefinnande ALEXAND</a> RA MOORE har hunnit ungefär halv- vägs i sitt doktorandarbete vid Luleå tekniska universitet. 40 procent av sin tid lägger hon på forskningen och resten på arbetet som arkitekt på Tema. Alexandra Moore forskar om sambandet mellan fysisk arbetsmiljö, kreativitet och väl- befinnande. Hon är övertygad om att fram- tidens arbetsliv kommer att innebära ökade krav på en god arbetsmiljö. – Vi sysslar mer och mer med produktion av kunskap och tjänster och mindre av varor. Det innebär att arbetsplatserna måste stimulera medarbetarna på nya sätt. Den yngre genera- tionen ställer också helt andra krav än tidigare generationer, säger hon. Om en arbetsplats är utformad på rätt sätt blir vi mer kreativa, mår bättre och presterar därmed bättre, poängterar Alexandra Moore. – Eftersom jag är civilekonom i grunden fal- ler det sig naturligt att ha ett företagsekono- miskt perspektiv på min forskning och koppla resultaten till olika nyckeltal. Att satsa på god design är faktiskt mer lönsamt än man kan tro! Målet med avhandlingen är att den ska användas som en praktisk handledning och ett Det första som fångar ögat är en stor pelarvägg täckt av djupgröna blad. Det känns trevligt och fridsamt, en känsla av välvillighet infinner sig. Att besökare hos arkitekt- och designbyrån Tema möts av en mindre djungel är ingen slump. Grön väg till 26 FOTO: ANETTE ANDERSSON ALEXANDRA MOORE har hunnit ungefär halv- vägs i sitt doktorandarbete vid Luleå tekniska universitet. 40 procent av sin tid lägger hon på forskningen och resten på arbetet som arkitekt på Tema. Alexandra Moore forskar om sambandet mellan fysisk arbetsmiljö, kreativitet och väl- befinnande. Hon är övertygad om att fram- tidens arbetsliv kommer att innebära ökade krav på en god arbetsmiljö. – Vi sysslar mer och mer med produktion av kunskap och tjänster och mindre av varor. Det innebär att arbetsplatserna måste stimulera medarbetarna på nya sätt. Den yngre genera- tionen ställer också helt andra krav än tidigare generationer, säger hon. Om en arbetsplats är utformad på rätt sätt blir vi mer kreativa, mår bättre och presterar därmed bättre, poängterar Alexandra Moore. – Eftersom jag är civilekonom i grunden fal- ler det sig naturligt att ha ett företagsekono- miskt perspektiv på min forskning och koppla resultaten till olika nyckeltal. Att satsa på god design är faktiskt mer lönsamt än man kan tro! Målet med avhandlingen är att den ska användas som en praktisk handledning och ett Det första som fångar ögat är en stor pelarvägg täckt av djupgröna blad. Det känns trevligt och fridsamt, en känsla av välvillighet infinner sig. Att besökare hos arkitekt- och designbyrån Tema möts av en mindre djungel är ingen slump. Grön väg till 26 FOTO: ANETTE ANDERSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=27">En bättre värd Sida 27 >> stöd i planeringen av ar</a> betsplatser. – Samtidigt ska man komma ihåg att god miljö handlar om helheten. Ingen design i värl- den kan rädda en arbetsplats där organisatio- nen är dålig och ledningen osund. UTANFÖR HAR ETT ihållande regn precis avlösts av några envisa solstrålar som lyser in genom de stora fönstren. Lokalen ändrar genast karaktär. – Ljus, och då allra helst dagsljus, har en mycket positiv effekt på människor. Det sti- mulerar kroppens produktion av vakenhets- hormonet kortisol. Vistas vi för länge i mörka rum börjar kroppen istället producera sömn- hormonet melatonin. ALEXANDRA MOORE har blivit mer och mer intresserad av hjärnans ergonomi, det vill säga hur vår hjärna reagerar på stimuli av olika slag och hur vårt beteende påverkas. – Ni blev till exempel positivt påverkade av det första synintrycket av vår växtpelare. Det skedde helt omedvetet, men var väldigt tydligt, säger hon. Att ljus, färg, form och ljud på olika sätt välbefinnande ” Ingen design i världen kan rädda en arbetsplats där organisationen eller ledningen är osund”. ALEXANDRA MOORE FORSKARE OCH ARKITEKT En lugn hörna och en grön växtpelare bidrar till kreativitet och harmoni på arkitekt- och designbyrån Tema. 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=28">En bättre värd Sida 28 28 ” Olika miljöer påverkar</a> i hög grad psykosociala faktorer som delaktighet, samvaro och arbets- belastning”. ALEXANDRA MOORE, FORSKARE OCH ARKITEKT I vardagsrummet kan besökare slå sig ned och känna sig som hemma. har effekt på vår kreativitet och vårt välbefin- nande vet vi. Men det finns inte så mycket forskning kring vad som händer med oss när dessa designfaktorer kombineras på olika sätt. För att ta reda på det ville Alexandra Moore studera människors reaktioner i deras naturliga arbetsmiljö. Hon fick kontakt med Telia Sonera som öppnade sina dörrar till en enhet inom kundtjänst med 24 medarbetare. Här byggde hon upp fyra olika arbetsmiljöer där hon laborerade med färger, ljussättningar, former, vatten, växter och ljud. Sedan inter- vjuades medarbetarna om sina upplevelser. Alexandra Moore vill inte i detalj gå in på vilka samband hon upptäckt. Det spar hon till sin avhandling. – Men det jag såg var att personerna särskilt reagerade på olika kombinationer av färg och ljus. Intressant var också att olika miljöer i så hög grad påverkar psykosociala faktorer som till exempel delaktighet, social samvaro och arbetsbelastning. VI GÅR EN runda i Temas stora, ljusa loka- ler som man sedan augusti förra året hyr av Vasakronan. Mycket möda lades – förstås – ned på inredningen. Lokalen går i vitt med inslag av starka färger på mindre utrymmen. Att det arbetar en hel del landskapsarkitekter här skvallrar valet av fondtapet om, den är mönstrad med björkstammar. TEMA ÄR ETTtypiskt exempel på en arbets- plats där kreativitet är en nyckelfaktor för framgång. Valet av ett öppet kontorslandskap i kombination med några sammanträdesrum och mindre telefonrum var självklart. – Vi behöver varandras energi och till 90 procent fungerar den här miljön bra. Men när vi har behov av att vara ifred finns för få dör- rar att stänga, säger hon samtidigt som en av kollegorna lite irriterat tittar upp. Vi stör med vårt prat. Olika typer av verksamheter ställer olika krav på den omgivande miljön och inom en och samma verksamhet kan behoven skifta. – Handlar det om interaktion med andra uppmuntras vi av öppna miljöer där det är lätt att få kontakt. Kräver verksamheten mer lugn och koncentration kan den öppna miljön bli lika störande som den kan vara befruktan- de. Det är en balansgång som inte alltid är så lätt att uppnå, säger Alexandra Moore medan vi går tillbaka till sammanträdesrummet så att kollegorna får arbeta ifred. Susanne Glennegård
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=29">En bättre värd Boktips 29 Boktips PÅ BALKONGEN Av </a> C Sayah B Georgsson ICA BOKFÖRLAG Det finns hundratals böcker om träd- gård, men ytterst få som behandlar balkongodling och balkongväxter. Det upptäckte författarna till den här boken när de arbetade med tidnings- artiklar i ämnet. Så de bestämde sig för att skriva en bok själva. I den här boken finns idéerna och de handfasta råd som behövs för att förvandla balkongen från förråd till en oas att njuta av året runt. Från tidig vår då lökarna tittar fram i krukan, över sommarens prunkande lådor och vattenblänk till hösten och vintern, då ljus och lyktor glimmar i mörkret. När det är varmare ute än inne på kontoret är det avundsvärt med tillgång till balkong eller takterrass. Att inreda ute kräver lite eftertanke. Miljön kan var extremt tuff för växter med stekande sol och tuff vind. Är balkongbesökarna kon- torsfolk bör växtligheten vara som vackrast när det inte är semester, det vill säga på för- sommaren och sensommaren. För den som söker inspiration och goda råd finns hjälp att få i bokhyllan. INRED UTE TRÄDGÅRDSDESIGN FÖR 2000-TALET Av Terence Conran och Diarmuid Gavin FORUM I ett unikt samarbete har designgurun Terence Conran och trädgårdsarkitekten Diarmuid Gavin skrivit en bok som visar på författarnas stora passion för trädgår- dar. Den är både tung och dyr men väl värd att släpa hem. För att inspirera och sporra till nytän- kande presenteras 13 utvalda trädgårdar i närbild. Det här är en inspirationskälla för alla trädgårdsälskare som vågar det lilla extra. Storstadsbon lovas att hitta inspira- tion för att skapa en grönskande oas på balkongen och terrassen. TRÄDGÅRD I STAN Av Andi Clevely FORUM Bakgårdar, balkonger, takterrasser, grönytor kring husen. Det finns många möjligheter att ha en träd- gårdsoas mitt i stan. Man kan skapa en grönskande balkongdjungel med ormbunkar, bambu, gräs och murgröna eller en blomstrande, häckomgärdad ute- plats med rosor och pelargoner. Även på en liten yta kan man ha mängder med växter om man bara planerar i förväg med tanke på ljus- och vindförhållanden och tänker på att utnyttja höjden. Fuchsior, blomstertobak, lavendel, rosor och klematis liksom tomater och kryddörter är utmärkta stadsväxter. ODLA I KURKOR Av Andi Clevely FORUM Att odla växter i kruka har de senaste åren blivit något av en trend. Det är förstås idealiskt i stads- miljö, särskilt på balkonger, men det har blivit allt populärare även i vanliga trädgårdar. Krukodlade växter tillför något extra i form av utsökta blickfång och de kan lätt flyttas undan när skönheten falnar eller det är dags för vinterförvaring. Odla i krukor innehåller läckra designidéer, tips om val av växter och krukor och förstås många goda råd om det jordnära arbetet, eftersom kruk- odling kräver extra uppmärksamhet när det gäller vatten och näring. 29 Boktips PÅ BALKONGEN Av C Sayah B Georgsson ICA BOKFÖRLAG Det finns hundratals böcker om träd- gård, men ytterst få som behandlar balkongodling och balkongväxter. Det upptäckte författarna till den här boken när de arbetade med tidnings- artiklar i ämnet. Så de bestämde sig för att skriva en bok själva. I den här boken finns idéerna och de handfasta råd som behövs för att förvandla balkongen från förråd till en oas att njuta av året runt. Från tidig vår då lökarna tittar fram i krukan, över sommarens prunkande lådor och vattenblänk till hösten och vintern, då ljus och lyktor glimmar i mörkret. När det är varmare ute än inne på kontoret är det avundsvärt med tillgång till balkong eller takterrass. Att inreda ute kräver lite eftertanke. Miljön kan var extremt tuff för växter med stekande sol och tuff vind. Är balkongbesökarna kon- torsfolk bör växtligheten vara som vackrast när det inte är semester, det vill säga på för- sommaren och sensommaren. För den som söker inspiration och goda råd finns hjälp att få i bokhyllan. INRED UTE TRÄDGÅRDSDESIGN FÖR 2000-TALET Av Terence Conran och Diarmuid Gavin FORUM I ett unikt samarbete har designgurun Terence Conran och trädgårdsarkitekten Diarmuid Gavin skrivit en bok som visar på författarnas stora passion för trädgår- dar. Den är både tung och dyr men väl värd att släpa hem. För att inspirera och sporra till nytän- kande presenteras 13 utvalda trädgårdar i närbild. Det här är en inspirationskälla för alla trädgårdsälskare som vågar det lilla extra. Storstadsbon lovas att hitta inspira- tion för att skapa en grönskande oas på balkongen och terrassen. TRÄDGÅRD I STAN Av Andi Clevely FORUM Bakgårdar, balkonger, takterrasser, grönytor kring husen. Det finns många möjligheter att ha en träd- gårdsoas mitt i stan. Man kan skapa en grönskande balkongdjungel med ormbunkar, bambu, gräs och murgröna eller en blomstrande, häckomgärdad ute- plats med rosor och pelargoner. Även på en liten yta kan man ha mängder med växter om man bara planerar i förväg med tanke på ljus- och vindförhållanden och tänker på att utnyttja höjden. Fuchsior, blomstertobak, lavendel, rosor och klematis liksom tomater och kryddörter är utmärkta stadsväxter. ODLA I KURKOR Av Andi Clevely FORUM Att odla växter i kruka har de senaste åren blivit något av en trend. Det är förstås idealiskt i stads- miljö, särskilt på balkonger, men det har blivit allt populärare även i vanliga trädgårdar. Krukodlade växter tillför något extra i form av utsökta blickfång och de kan lätt flyttas undan när skönheten falnar eller det är dags för vinterförvaring. Odla i krukor innehåller läckra designidéer, tips om val av växter och krukor och förstås många goda råd om det jordnära arbetet, eftersom kruk- odling kräver extra uppmärksamhet när det gäller vatten och näring.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=30">En bättre värd Värden Vasakronan 30 Värden KONTORS</a> HAREN... Av: Barry CrusellDet märks när han varit där, men det är sällan någon som sett honom – Kontorsharen. Bäst i Universum Mer än 15 000 studenter deltog i Universums undersökning om vilka arbetsgivare som är mest populära på högskolor och uni- versitet. Vasakronan vann kate- gorin Fastighet. I Universum Awards årliga Företagsbarometer avgörs vilka företag som är mest attraktiva som arbetsgivare hos studen- ter på landets högskolor och universitet. Dels mäts vilka arbetsgivare som rankas högst av ekonomer, jurister, civilingen- jörer, högskoleingenjörer och studenter inom data/IT, och dels avgörs vilken arbetsgivare som är mest attraktiv i ett antal olika branscher. Den nya fastigheten ligger på Byggmästaregatan 5 i Lund. Modern skandinavisk design präglar Västerport, Vasakronans nya kontorshus i centrala Lund. Bygg- naden är ritad i nyfunkisstil, av FOJAB Arkitekter. Lokalerna är ljusa och luftiga. Planlösningarna är flexibla och klarar både cellkontor och öppna landskap. Hyresgästerna flyttar in etappvis. Advo- katfirman Glimstedt, Edison Solutions och Södra Regionvårdsnämnden har redan flyttat in, och Advokatfirman Lundia är på väg. – Vi är mycket glada och stolta över vårt nya hus. Det känns oerhört kul att få erbjuda Lunda- företagen moderna och attraktiva kontorslokaler med riktigt fin skandinavisk design, säger mark- nadsområdeschef Mikael Strand. NYBYGGD FUNKISFASTIGHET I LUND Informationspris till Vasakronan Vasakronan har fått Stora Infor- mationspriset, som delas ut av Sveriges Informationsförening. I juryns motivering nämns Vasa- kronans långsiktiga arbete med varumärket och det målinriktade sättet att använda information som ett styr- och lednings- instrument. Tidigare vinnare är bland andra Ericsson, IKEA och Fritidsresor. 30 Värden KONTORSHAREN... Av: Barry CrusellDet märks när han varit där, men det är sällan någon som sett honom – Kontorsharen. Bäst i Universum Mer än 15 000 studenter deltog i Universums undersökning om vilka arbetsgivare som är mest populära på högskolor och uni- versitet. Vasakronan vann kate- gorin Fastighet. I Universum Awards årliga Företagsbarometer avgörs vilka företag som är mest attraktiva som arbetsgivare hos studen- ter på landets högskolor och universitet. Dels mäts vilka arbetsgivare som rankas högst av ekonomer, jurister, civilingen- jörer, högskoleingenjörer och studenter inom data/IT, och dels avgörs vilken arbetsgivare som är mest attraktiv i ett antal olika branscher. Den nya fastigheten ligger på Byggmästaregatan 5 i Lund. Modern skandinavisk design präglar Västerport, Vasakronans nya kontorshus i centrala Lund. Bygg- naden är ritad i nyfunkisstil, av FOJAB Arkitekter. Lokalerna är ljusa och luftiga. Planlösningarna är flexibla och klarar både cellkontor och öppna landskap. Hyresgästerna flyttar in etappvis. Advo- katfirman Glimstedt, Edison Solutions och Södra Regionvårdsnämnden har redan flyttat in, och Advokatfirman Lundia är på väg. – Vi är mycket glada och stolta över vårt nya hus. Det känns oerhört kul att få erbjuda Lunda- företagen moderna och attraktiva kontorslokaler med riktigt fin skandinavisk design, säger mark- nadsområdeschef Mikael Strand. NYBYGGD FUNKISFASTIGHET I LUND Informationspris till Vasakronan Vasakronan har fått Stora Infor- mationspriset, som delas ut av Sveriges Informationsförening. I juryns motivering nämns Vasa- kronans långsiktiga arbete med varumärket och det målinriktade sättet att använda information som ett styr- och lednings- instrument. Tidigare vinnare är bland andra Ericsson, IKEA och Fritidsresor.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=31">En bättre värd Sida 31 31 I kvarteret Svea Artille</a> ri, mitt på Valhallavägen i Stockholm, huserade tidigare Försvarshög- skolan. Efter cirka 130 år i fastig- heten flyttade Försvaret härom- året, och nu förvandlas insidan av de vackra gamla regements- byggnaderna till ljusa, moderna och effektiva kontor. Totalt omfattar projektet ungefär 21 000 m² lokalyta. Fastigheten består av flera bygg- nader, bland annat ett redan renoverat och fräscht SATS-gym i en egen mindre flygel. Under den stora kaserngårdsplanen grävs också ett stort garage ut, och ovanpå detta skapas en ny parkmiljö. På sikt byggs kanske även två helt nya kontorsbygg- nader på gården. Kommunikationslägetär det bästa tänkbara. Ett stenkast från fastigheten ligger Stadions T-banestation och hållplatser för flera innerstadsbussar, bland annat 1:ans och 4:ans blå stomlinjebussar. De bilburna kan parkera i garaget eller på omkringliggande gator. Den som vill shoppa eller uträtta ärenden promenerar snabbt till Fältövers- tens galleria eller ner till city. Den första hyresgästen som flyttar in blir immaterialrätts- byrån Albihns. Hyreskontraktet omfattar ca 2 250 m² kontor och inflyttning är planerad till mars 2009. Albihns projektledare för flytten, kommunikationschef Eva Cohen, kommenterar valet av ny lokal: – Vi har under det senaste halvåret letat efter mer effektiva lokaler. Svea Artilleri känns helt rätt. Kombinationen av det äldre yttre och det moderna inre är mycket tilltalande och passar oss – Albihns är ett modernt företag med rötter i 1800-talet. Vi är övertygade om att vi kom- mer trivas ”kanonbra” i Svea Artilleri. Läs mer om Svea Artilleri och Vasakronans övriga projekt på www.vasakronan.se/projekt Kanonlokaler i Svea Artilleri Värden 31 I kvarteret Svea Artilleri, mitt på Valhallavägen i Stockholm, huserade tidigare Försvarshög- skolan. Efter cirka 130 år i fastig- heten flyttade Försvaret härom- året, och nu förvandlas insidan av de vackra gamla regements- byggnaderna till ljusa, moderna och effektiva kontor. Totalt omfattar projektet ungefär 21 000 m² lokalyta. Fastigheten består av flera bygg- nader, bland annat ett redan renoverat och fräscht SATS-gym i en egen mindre flygel. Under den stora kaserngårdsplanen grävs också ett stort garage ut, och ovanpå detta skapas en ny parkmiljö. På sikt byggs kanske även två helt nya kontorsbygg- nader på gården. Kommunikationslägetär det bästa tänkbara. Ett stenkast från fastigheten ligger Stadions T-banestation och hållplatser för flera innerstadsbussar, bland annat 1:ans och 4:ans blå stomlinjebussar. De bilburna kan parkera i garaget eller på omkringliggande gator. Den som vill shoppa eller uträtta ärenden promenerar snabbt till Fältövers- tens galleria eller ner till city. Den första hyresgästen som flyttar in blir immaterialrätts- byrån Albihns. Hyreskontraktet omfattar ca 2 250 m² kontor och inflyttning är planerad till mars 2009. Albihns projektledare för flytten, kommunikationschef Eva Cohen, kommenterar valet av ny lokal: – Vi har under det senaste halvåret letat efter mer effektiva lokaler. Svea Artilleri känns helt rätt. Kombinationen av det äldre yttre och det moderna inre är mycket tilltalande och passar oss – Albihns är ett modernt företag med rötter i 1800-talet. Vi är övertygade om att vi kom- mer trivas ”kanonbra” i Svea Artilleri. Läs mer om Svea Artilleri och Vasakronans övriga projekt på www.vasakronan.se/projekt Kanonlokaler i Svea Artilleri Värden
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=64vqr42j&gInitPage=32">En bättre värd Detaljen ...så en sista detalj POST</a> TIDNING B Vasakronan AB Box 24234 104 51 Stockholm Carl Milles musicerande änglar har slagit sig ner på Östermalmsgatan 87 i Stockholm. Kanske begrundar de fasadens stolta inskription på latin: ”Exercitus sine duce corpus est sine spiritu”, vilket betyder: ”En här utan anförare är som en kropp utan själ”. Säkert är i alla fall att byggnaden tidigare rymde generalstabens högkvarter. Fastig- heten byggdes 1914 och ägs idag av Vasakronan. Inte utan själ ...så en sista detalj POSTTIDNING B Vasakronan AB Box 24234 104 51 Stockholm Carl Milles musicerande änglar har slagit sig ner på Östermalmsgatan 87 i Stockholm. Kanske begrundar de fasadens stolta inskription på latin: ”Exercitus sine duce corpus est sine spiritu”, vilket betyder: ”En här utan anförare är som en kropp utan själ”. Säkert är i alla fall att byggnaden tidigare rymde generalstabens högkvarter. Fastig- heten byggdes 1914 och ägs idag av Vasakronan. Inte utan själ