<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=1">Svensk Förpackningshistoria 1 Publicerad i samband</a> med tidningen nord emballages 75-årsjubileum SvenSk FörpackningShiStoria 1934 – 2009 sammanställd av åke e andersson
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=2">Svensk Förpackningshistoria Sida 2 I NY FÖRPACKNIN</a> G I vår ”nya förpackning” stärker och förtydligar vi vår kommunikation till dig som kund. Ett bra exempel på detta är vår nya hemsida. Vi investerar konsekvent i ny teknik och kompetensutveckling för att alltid möta våra kunders behov. Vill du veta mer om våra produkter och tjänster, eller vårt sätt att kommunicera? Besök vår hemsida eller slå en signal. Oavsett hur du väljer att ta kontakt är du alltid lika välkommen! KOMPETENS MASKINER FINANSIERING ETIKETTER www.ettiketto.se EN BRANSCHUNIK LÖSNING! Gå från stress och fl era bollar i luften, till en lösning där du inte behöver oroa dig. Med ONE™ tar vi ansvar för etiketter, maskiner, tillbehör och service. Allt till en fast månadskostnad. Genom koncernens eget fi nansbolg, GSS Finans, löser vi även fi nansieringen. I korta ordalag innebär det; En kontaktperson - En leverantör - En faktura För mer information: se vår hemsida eller kontakta oss. NULÄGESANALYS VAL AV ETIKETTER VAL AV MASKIN ALLA TILLBEHÖR NI BEHÖVER SERVICE FAST TOTALPRIS PER MÅNAD www.ettiketto.se Tel. 040-55 27 00 info@ettiketto.se Box 9033 200 39 Malmö I NY FÖRPACKNING I vår ”nya förpackning” stärker och förtydligar vi vår kommunikation till dig som kund. Ett bra exempel på detta är vår nya hemsida. Vi investerar konsekvent i ny teknik och kompetensutveckling för att alltid möta våra kunders behov. Vill du veta mer om våra produkter och tjänster, eller vårt sätt att kommunicera? Besök vår hemsida eller slå en signal. Oavsett hur du väljer att ta kontakt är du alltid lika välkommen! KOMPETENS MASKINER FINANSIERING ETIKETTER www.ettiketto.se EN BRANSCHUNIK LÖSNING! Gå från stress och fl era bollar i luften, till en lösning där du inte behöver oroa dig. Med ONE™ tar vi ansvar för etiketter, maskiner, tillbehör och service. Allt till en fast månadskostnad. Genom koncernens eget fi nansbolg, GSS Finans, löser vi även fi nansieringen. I korta ordalag innebär det; En kontaktperson - En leverantör - En faktura För mer information: se vår hemsida eller kontakta oss. NULÄGESANALYS VAL AV ETIKETTER VAL AV MASKIN ALLA TILLBEHÖR NI BEHÖVER SERVICE FAST TOTALPRIS PER MÅNAD www.ettiketto.se Tel. 040-55 27 00 info@ettiketto.se Box 9033 200 39 Malmö
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=3">Svensk Förpackningshistoria Sida 3 ne nu 75 år – Å</a> eA snart 80! s vensk Förpackningshistoria ges ut i samband med att tidningen nord emballage firar sitt 75-årsjubileum år 2009. Den aktningsvärda åldern gör tidningen unik på den globala förpackningsmarknaden. Med den här historieberättelsen vill vi beskriva hur svensk förpackningsindustri utvecklats under de år nord emballage funnits på marknaden. Vi bad Åke E Andersson, förpackningsredaktör som startade sin karriär redan på 1960talet, att beskriva utvecklingen och ta fram så mycket som möjligt ur minnesarkivet. Resultatet är denna unika tidning som vi hoppas kommer att ge dig en stunds intressant och roande läsning. Vi säger inte att historiebilden är komplett, det finns alldeles säkert händelser som inte kommit med men som borde vara med på dessa sidor, men Åke E Andersson har gjort ett jättejobb för att få historien så heltäckande som möjligt. Har du episoder eller händelser som du menar borde vara med så hör gärna av dig, vi kompletterar gärna berättelsen inför kommande, uppdaterade utgivningar. BO WALLTEG Chefredaktör tidningen nord emballage d etta är ett jubileumsnummer – tidningen nord emballage firar i år sin 75-åriga existens. Och välkomnar sina läsare och förpackningsbranschen till ett nytt överraskningsfullt kvartssekel, som börjar uselt men som nog relativt snart börjar skena på mot nya utvecklingsrekord. Detta är också ett jubileumsnummer för den här skrivaren själv – Åke E Andersson. Jag fyller snart 80 år och sätter med denna krönika punkt för min långa verksamhet som fackjournalist. Förpackningsbranschen har jag följt som redaktör och krönikör ända sedan 1965, ett snart 45-årigt perspektiv. Branschen har haft sina ups and downs. Just nu befinner vi oss i förpackningsbranschens värsta kris sedan andra världskriget. Krisen den gången födde den moderna förpackningstekniken, som sedan snabbt utvecklades under resten av 1900-talet och där svenska företag globalt spelade en viktig roll. Läs historiken och var stolt över att du tillhör en bransch, som uträttat mycket och betytt mycket för många. Åke e Andersson Redaktör och krönikör sedan snart 45 år 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 3 ILLUSTRATION: LARS WALLENTIN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=4">Svensk Förpackningshistoria Sida 4 Vad kräVs för a</a> tt leVeranserna ska komma fram i aVtalad tid och i aVtalad mängd? Smartare etiketter! Smartare eftersom våra processer gör att vi erbjuder flexibilitet och trygghet genom snabba och säkra leveranser. Alltid. Därför förbättrar vi kontinuerligt samarbetet i vår egen distributionskedja. Därmed optimerar vi även vår funktion gentemot våra kunder, så att vi är en pålitlig länk i kedjan fram till konsumenterna. Vi är en liten bricka i en komplex bild. Samtidigt spelar vi en nyckelroll eftersom etiketterna är avgörande för att identifiera varumärken och förmedla deras kvalitet. Vi vill också vara där kunderna behöver oss bäst och har idag tolv etikettanläggningar i åtta länder. Det innebär att vi kan garantera stabila leveranser där och när det behövs. läs mer på: www.skanem.com Skanem Skurup AB, tel 46 411 53 68 00. Skanem Hobro A/S, tel 45 98 52 40 00. Skanem Stavanger AS, tel 47 51 81 63 10. Skanem är en av Europas största producenter av självhäftande etiketter. Flera av våra kunder har några av världens mest kända varumärken i sin portfölj. Skanem-koncernen består av 14 produktionsföretag i Norge, Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Polen, Ryssland och Thailand. Vår vision är att vara den prioriterade leverantören av självhäftande etiketter av hög kvalitet till stora nationella och multinationella kunder, genom att erbjuda kostnadseffektiva och smarta lösningar. Melvær&Lien Idé-entreprenør Foto: Anne Lise Norheim Vad kräVs för att leVeranserna ska komma fram i aVtalad tid och i aVtalad mängd? Smartare etiketter! Smartare eftersom våra processer gör att vi erbjuder flexibilitet och trygghet genom snabba och säkra leveranser. Alltid. Därför förbättrar vi kontinuerligt samarbetet i vår egen distributionskedja. Därmed optimerar vi även vår funktion gentemot våra kunder, så att vi är en pålitlig länk i kedjan fram till konsumenterna. Vi är en liten bricka i en komplex bild. Samtidigt spelar vi en nyckelroll eftersom etiketterna är avgörande för att identifiera varumärken och förmedla deras kvalitet. Vi vill också vara där kunderna behöver oss bäst och har idag tolv etikettanläggningar i åtta länder. Det innebär att vi kan garantera stabila leveranser där och när det behövs. läs mer på: www.skanem.com Skanem Skurup AB, tel 46 411 53 68 00. Skanem Hobro A/S, tel 45 98 52 40 00. Skanem Stavanger AS, tel 47 51 81 63 10. Skanem är en av Europas största producenter av självhäftande etiketter. Flera av våra kunder har några av världens mest kända varumärken i sin portfölj. Skanem-koncernen består av 14 produktionsföretag i Norge, Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Polen, Ryssland och Thailand. Vår vision är att vara den prioriterade leverantören av självhäftande etiketter av hög kvalitet till stora nationella och multinationella kunder, genom att erbjuda kostnadseffektiva och smarta lösningar. Melvær&Lien Idé-entreprenør Foto: Anne Lise Norheim
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=5">Svensk Förpackningshistoria Sida 5 Förtiden Då en </a> förpackning – i dag kanske mest en prydnad. De första tvåhundratusen åren När vi i urmänniskans gryningstider började lära oss att ta vara på byten eller råvaror till bostäder och redskap, så uppkom direkt behovet av någonting att bära i, att förvara i. Djurskinn, löv, grenar, urholkade trästammar var säkerligen naturliga emballage för den mycket unga människan. När Homo Sapiens, den moderna människan, började ta över världen för cirka 250 000 år sedan, behövde hon förvaringskärl och transporthjälpmedel för att klara de långa vandringarna över kontinenterna. Skinnsäckar, flätade korgar var sannolikt några nödvändiga förvaringsmedel. Olika typer av primitiva emballage har alltså varit en del av människans tekniska utrustning i alla tider. De senaste femtiotusen åren Bland de första innovationerna inom emballageområdet märks textilsäcken/påsen. Vävda textilier var självfallet en enastående teknisk bedrift. En notis i en vetenskapstidning häromåret påstod, att man i Ryssland funnit rester av fint vävd textil med cirka 30 000 år på nacken. Den täta textilsäcken kan vara samtida med de första vävda kläderna och sålunda en av de första specialdesignade förpackningstyperna. Lerkärl för olika ändamål representerade också en ny teknisk revolution. De äldsta dokumenterade lerkärlen tillverkades i Japan för ca 13 000 år sedan. Sannolikt är lerkrukan äldre än så och används fortfarande för olika ändamål. Metaller – koppar, guld, silver – började bearbetas redan under 7000-talet f Kr och togs stegvis i bruk som kärl och förvaringsföremål. Glaset är känt sedan 7000 år f Kr även om en mer industria- liserad form av glastillverkning först har belagts till Egypten ca 1500 år f Kr. Fenicierna lärde sig blåsa glas någon gång på 300-talet f Kr. Därmed öppnades vägen för glasflaskan/burken i olika skepnader. Napoleon Bonaparte såg till att konservburken föddes. Papyrus var en tidig form av pappersmaterial hos de gamla egyptierna. Det var ett kostbart material, som tidigt även används som en flexibel förpackning för känsliga föremål. Några av de viktigaste förpackningsslagen fanns alltså redan före vår tideräknings början. De senaste tvåhundra åren Sjöfart, handel och krigsoperationer raffinerade många förpackningstyper med samma mål, som nya förpackningslösningar alltid har. Nämligen att bättre, längre och billigare skydda sitt innehåll. Amforor, kaggar, tunnor, träkistor, flaskor, säckar, metallskrin hörde vår medeltid till, men den första stora förpackningsinnovationen kom långt senare med Napoleon. En så kallad ”soffa” med knoppflaskor. Dåtidens retursystem. Den franske kejsaren ville inför sina planerade krigståg i öster skapa en säker livsmedelsförsörjning för sina trupper. Han utlovade 1890 den enorma summan av 12 000 francs till den som kunde komma på ett sätt att konservera livsmedel för trupp i fält. Parisaren Nicholas Appert och engelsmannen Peter Durand tillskrivs båda 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=6">Svensk Förpackningshistoria Sida 6 Ett exempel på </a> en tidig förpackningslösning. Skyddet var kanske inte det bästa men det fungerade. Wellpapp dök upp på 1800-talet, men då i enkelsidiga varianter. äran av att ha uppfunnit den steriliseringsbara konservburken av metall. Konservburken, så småningom från mitten av 1900-talet huvudsakligen gjord i aluminium, kom att dominera livsmedelslagring och -hantering av ömtåliga livsmedel i över hundra år, innan så småningom amerikaner och svenskar utvecklade helt nya koncept. Aluminium dök upp under 1800-talet och började i början av 1900-talet användas som folieförpackning. Burken kom senare. Papper gjort av cellulosa dök upp i mitten av 1800-talet och kom snart att konkurrera ut tidigare papperstyper. Framförallt möjliggjorde det en snabb utveckling inom förpackningstekniken. Kartonglådor hade använts tidigt. Papperssäckar hade funnits några decennier men nytt i andra halvan av 1800-talet var korrugerat papper, som efterhand klistrades mot vanlig plan liner. Enkelwellen var född – en utomordentlig innovation och ett flexibelt förpackningsmaterial, som kom att spela en mycket stor roll. När sedan industrin lärde sig att klistra in ett vågpapper mellan två eller flera lager av släta liners, så skapades ett styvt, slagtåligt och samtidigt lätt förpackningsmaterial, lämpligt för lådtillverkning. Wellpapplådan kom snabbt att bli och är fortfarande en mycket framgångsrik produkt. Ur teknisk synpunkt är den givetvis utomordentligt genial med sin lätta fackverkskonstruktion. 6 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Inom området glasförpackning kom i slutet av 1800-talet de första maskinerna för tillverkning av glasflaskor och burkar. 1903 utvecklade amerikanen Michael J Owen den första helautomatiska glasflaskmaskinen (han kom f ö att grundlägga det som sedermera utvecklades till Owens-Illinois, Inc). Trä är givetvis ett urgammalt emballagematerial. Starkt tillba- katrängt av främst wellpappen under 1900-talets första hälft har det efterhand fått stark revansch genom användning för pallar, pallkragar, spjällådor, hopfällbara lådor, etc. Plasten som kom att dominera andra halvan av 1900-talet bär på gamla traditioner. Naturliga hartser och tjäror användes som tätningsmedel redan under forntiden. 1800-talet såg den första början till en ny gigantindustri, när man lärde sig tillverka bakelit och celluloid från cellulosaråvara. De senaste sjuttiofem åren Tidningen nord emballage utkom med sitt första nummer 1934. Det är ungefär samtidigt som den moderna förpackningsbranschen påbörjade sin stora utveckling mot dagens jätteindustri. Sjuttio av dessa sjuttiofem år beskrev vi i vår jubileumstidning för de första sjuttio åren. De är lika aktuella idag som när de skrevs. Och faktiskt lika intressanta. Så här trycks de återigen något nerkortat men i huvudsak in extenso:
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=7">Svensk Förpackningshistoria Sida 7 Europe & Intern</a> ational Corrugated Bags & Specialities Consumer Flexibles Uncoated Fine Paper Lösningar. För blickfång som skyddar. Stående påsar från Mondi Consumer Flexibles är en bekväm och användarvänlig emballagelösning som skyddar och marknadsför din produkt på bästa sätt. De erbjuder praktiskt taget obegränsade möjligheter: många olika alternativ för utformningen (t.ex. användning av barriärlaminat, steriliserbarhet, form, återförslutbarhet), extrem hållbarhet och iögonfallande varumärkespresentation tack vare tryck av hög kvalitet. Mer information fi nns på www.mondigroup.com Med benäget till tånd fr ed b get t stånd ån Geobra B andstätt eob a Br tä er G GmbH & CH & Co. K . & KGCo. KG mondigroup.com Europe & International Corrugated Bags & Specialities Consumer Flexibles Uncoated Fine Paper Lösningar. För blickfång som skyddar. Stående påsar från Mondi Consumer Flexibles är en bekväm och användarvänlig emballagelösning som skyddar och marknadsför din produkt på bästa sätt. De erbjuder praktiskt taget obegränsade möjligheter: många olika alternativ för utformningen (t.ex. användning av barriärlaminat, steriliserbarhet, form, återförslutbarhet), extrem hållbarhet och iögonfallande varumärkespresentation tack vare tryck av hög kvalitet. Mer information fi nns på www.mondigroup.com Med benäget till tånd fr ed b get t stånd ån Geobra B andstätt eob a Br tä er G GmbH & CH & Co. K . & KGCo. KG mondigroup.com
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=8">Svensk Förpackningshistoria Sida 8 den nyA tiden R</a> uben Rausing myntade det klassiska uttrycket ”en förpackning ska spara mer än den kostar”. Sockertoppen, en förpackningslösning från SSA. Industrin började gå på högvarv. Den unge Ruben Rausing hade varit i Amerika och sett den nya tidens dagligvarudistribution födas. Och med honom kom ett nytt tänkande, innovationsklimat och en seg optimism in i svensk förpackningsvärld. Ruben Rausing var från Raus församling utanför Helsingborg. Han gick på Handels i Stockholm och blev 1920 Master of Science vid Columbia University i New York. Här kom han i kontakt med nya idéer inom marknadsföring och rationell livsmedelsdistribution. 1930 startade han tillsammans med Erik Åkerlund (senare utlöst Första omslaget på första nord emballage år 1935. ur företaget, grundare av Åhlén & Åkerlund) i Malmö det litografiska företaget Åkerlund & Rausing, som efterhand i Lund kom att bli Nordens största förpackningsföretag. Det berättas exempelvis, att han lyckades introducera mjölpåsen Trettiotalet – den nya tidningen 1934 föddes alltså det som senare blev nord emballage. Det var agronomen John Eugen Steen, som hade djärvheten att i en bransch, som ännu inte satt galoscherna i tamburen, starta en tidig facktidning. Det var inget företag att försörja sig på. Det var mer eller mindre ett ideellt kvällsarbete av en visionär redaktör, som såg en potentiell framtid inom ett dittills oupptäckt industriområde byggt på emballage/förpackningar. Svensk Emballage- och Förpackningstidskrift kom nyheten följaktligen att heta. Ruben Rausing På ett sätt var tidpunkten för den nya tidningen helt rätt. Världen hade några år tidigare genomlidit den värsta ekonomiska krisen i modern tid. En ny optimism hade börjat spira. Rumban hade efterträtt 20-talets charlestone och på bio steppade Fred Astaire och trånade Garbo. 8 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 inom svensk kvarnindustri genom att kliva upp på en stol, ta gud i hågen och släppa den välfyllda mjölpåsen i golvet framför sina klentrogna kunder. Påsen höll. Åkerlund & Rausing kom att spela en enormt viktig roll i förpackningsbranschen. Ruben Rausing är den moderna svenska förpackningsindustrins förgrundsgestalt och han och hans senare kollega Holger Craaford kom att samla omkring sig en lysande krets av unga medarbetare, som efterhand spreds ut över landet, många som egna företagare, många som värdefulla toppchefer inom etablerad industri. Som ung journalist för snart fyrtio år sedan (då i NE:s konkurrenttidning Pack) fick jag träffa Ruben Rausing första gången. Det var på Simonstorps gård på Romeleåsen nära Lund. När han gick runt på gården, så demonstrerande han även sina idéer för gårdens skötsel. Korna gav inte bara mjölk utan även gödsel, som togs tillvara, torkades, bereddes, säckpackades och såldes som gödningsmedlet Simontorps Solsken. Bland skogsodlingarna fanns ett ekbestånd. Han beskrev sin skötselplan, vård och röjningsintervaller: ” ... och ekarna kan vi avverka om ungefär 150 år!” Han var en visionär med långsiktiga perspektiv på tillvaron.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=9">Svensk Förpackningshistoria Sida 9 Tidiga plåtburk</a> ar för kakaopulver från Marabou. Nya idéer Redan 1935 kunde den nya förpackningstidningen rapportera om, hur Jagenbergwerke i Düsseldorf utvecklat en pappflaska för mjölk. Den svenska licensen hade köpts av Grycksbo Pappersbruk, som dock utan framgång försökte introducera den i vårt land. Illdådens tid Trettiotalet startade med ny optimism efter decennieskiftets djupa ekonomiska kris. Där fanns underlag för kommande stordåd. Men i decenniets sista år startade det olyckliga andra världskriget. Illdådens tid började och ett Europa slogs i spillror. Fyrtiotalet – goda förutsättningar 1945 tog det förfärliga andra världskriget äntligen slut. Sverige hade ju klarat sig undan i stort sett helskinnat. Ransoneringarna hade haft en positiv inverkan på förpackningsindustrin, eftersom ransoneringskorten krävde klart definierade, mindre förpackningsenheter. Stansad och bigad kartong blev allt viktigare. Att för-packa enhetsvikter eller volymer redan i produktionen av livsmedlen visade sig vara en klar fördel. Fyrtiotalet såg de goda förutsättningarna inom svensk industri. Landet arbetade upp sig till den internationella täten på många områden. Och optimismen frodades oförändrat även under 1950-talet. Knut Laurin – förpackningsfilosof I mars 1943 utsågs 34-årige Knut Laurin till ny VD för Aktiebolaget Plåtmanufaktur (PLM). Visserligen efterträdde han sin far, Oskar Laurin, som drivit företag under många år och på gammalt vis. Man tillverkade burkar på order utan särskilda marknadsansträngningar och levde hyggligt på det. Men Knut Laurin fick VD-jobbet tack vare en helt ny och framtidsinriktad filosofi, som oroade och förtjuste styrelsen. Han var fräck, den unge frifräsaren, som tjänat sina spor- Hos oss får du precis den etikett du vill ha. Finns den inte skapar vi den tillsammans. Du har behoven. Vi har kunskapen, erfarenheten och utrustningen. AB W.H. Nordvall & Co, Box 14, 275 21 Sjöbo, tel 0416-252 00, fax 0416-252 80 info@nordvalls.se www.nordvalls.se Colorkett, Digikett, Duokett, Infokett, Medikett och Multikett är våra varumärken. Tidiga plåtburkar för kakaopulver från Marabou. Nya idéer Redan 1935 kunde den nya förpackningstidningen rapportera om, hur Jagenbergwerke i Düsseldorf utvecklat en pappflaska för mjölk. Den svenska licensen hade köpts av Grycksbo Pappersbruk, som dock utan framgång försökte introducera den i vårt land. Illdådens tid Trettiotalet startade med ny optimism efter decennieskiftets djupa ekonomiska kris. Där fanns underlag för kommande stordåd. Men i decenniets sista år startade det olyckliga andra världskriget. Illdådens tid började och ett Europa slogs i spillror. Fyrtiotalet – goda förutsättningar 1945 tog det förfärliga andra världskriget äntligen slut. Sverige hade ju klarat sig undan i stort sett helskinnat. Ransoneringarna hade haft en positiv inverkan på förpackningsindustrin, eftersom ransoneringskorten krävde klart definierade, mindre förpackningsenheter. Stansad och bigad kartong blev allt viktigare. Att för-packa enhetsvikter eller volymer redan i produktionen av livsmedlen visade sig vara en klar fördel. Fyrtiotalet såg de goda förutsättningarna inom svensk industri. Landet arbetade upp sig till den internationella täten på många områden. Och optimismen frodades oförändrat även under 1950-talet. Knut Laurin – förpackningsfilosof I mars 1943 utsågs 34-årige Knut Laurin till ny VD för Aktiebolaget Plåtmanufaktur (PLM). Visserligen efterträdde han sin far, Oskar Laurin, som drivit företag under många år och på gammalt vis. Man tillverkade burkar på order utan särskilda marknadsansträngningar och levde hyggligt på det. Men Knut Laurin fick VD-jobbet tack vare en helt ny och framtidsinriktad filosofi, som oroade och förtjuste styrelsen. Han var fräck, den unge frifräsaren, som tjänat sina spor- Hos oss får du precis den etikett du vill ha. Finns den inte skapar vi den tillsammans. Du har behoven. Vi har kunskapen, erfarenheten och utrustningen. AB W.H. Nordvall & Co, Box 14, 275 21 Sjöbo, tel 0416-252 00, fax 0416-252 80 info@nordvalls.se www.nordvalls.se Colorkett, Digikett, Duokett, Infokett, Medikett och Multikett är våra varumärken.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=10">Svensk Förpackningshistoria Sida 10 This package u</a> sed to contain one litre of milk An empty Ecolean package is flat as an envelope. Fold it, and it will compress to the size of a matchbox. Equally undeniable is its low weight. The package weighs 50-60 % less than an conventional liquid food carton or bottle. Imagine the space, energy and transport saved in a world of Ecolean package. Read more about using less at www.ecolean.com This package used to contain one litre of milk An empty Ecolean package is flat as an envelope. Fold it, and it will compress to the size of a matchbox. Equally undeniable is its low weight. The package weighs 50-60 % less than an conventional liquid food carton or bottle. Imagine the space, energy and transport saved in a world of Ecolean package. Read more about using less at www.ecolean.com
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=11">Svensk Förpackningshistoria Sida 11 Satelloburkarn</a> a är klassiska i den svenska förpackningsutvecklingen och… Två ölburkar från PLM. Från 60- eller 70-talet. rar hos många av dåtidens mest intressanta företag – ÅR, Astra, Malmö Strumpfabrik, Allmänna Annonsbyrån. Han var en av tidens unga lejon inom svensk marknadsföring. Nu skrev han: ”Konkurrensens tillväxt, bleckvaruförpackningens ringa utbredning inom landet, samt sist men icke minst konservfabrikernas egen stora tillverkning av bleckemballage äro därvid tecken, som peka på att denna restriktiva försäljningspolitik icke varit klok. Någon som helst penetrering av förpackningens möjligheter har icke verkställts och ej heller tror jag att tanken föresvävat PLM.” Så utvecklade han en offensiv plan för företagets kommande 15årsperiod. Den innehöll revolutionerande nyheter, som att företaget skulle ta totalansvar för kundernas förpackningslösningar, att man skulle satsa hårt på marknadsföring, satsa hårt på konservforskning (forskningsinstitutet SIK i Göteborg kom att bli ett resultat) och först och främst satsa på en hård strukturrationalisering. Så här lät det bland annat: ”Jag tror på en stor utveckling av konservindustrin så snart normala tider inträda. Bristande arbetskraft för hushållen och en allmän omvärdering av husmoderns arbetsuppgifter och inte minst näringsfysiologiska och ekonomiska orsaker torde betyda, att konservindustrin kan påräkna ett högst betydande uppsving.” Han efterlyste radikala åtgärder: ”Först måste bleckvarufabrikanterna tillverka sitt emballage så billigt, att det inte lönar sig för konservfabrikanterna att göra emballaget själva. Därnäst tillverka förpackningarna så bra, att konserverna icke försämras respektive förstöras under sin väg till konsumenten. .. Utöver detta måste bleckvaruindustrin genom en speciell serviceorganisation tillhandahålla hjälpmedel för den del, som faller utanför bleckvaruindustrins egna tillverkningsområde. Ansvaret för förpackningarna upphör nämligen icke genom att konservburken levereras till fabriken, ty som vi alla veta, måste en betydelsefull del göras på konservfabrikerna, nämligen fyllning och tillslutning av burken. Alla de förhållanden, som hos konservfabrikanterna beröra burkens behandling, tillslutning, autoklavering mm måste även ligga inom vårt ansvarsområde.” …Frostboxen som också kom från Åkerlund & Rausing har funnits i många svenska hem. Utvecklingen överträffade hans förväntningar. 1943 omsatte PLM sexton miljoner kronor med ettusensjuttioåtta anställda. 1967 hade företaget blivit ett av de större i landet, omsatte nästan trehundrafyra miljoner kronor och med tretusenfyrahundratjugotre anställda. Systemutvecklarna I början på 40-talet hade Stig Hogdahl på det företag som skulle bli Esseltepac i Norrköping uppfunnit en självresande tät kartongförpackning kallad Hermetet. Han inledde därmed en utveckling, som kom att prägla svensk förpackningsindustri under årtionden – utvecklingen av skilda förpackningssystem i kartong, kapslar och maskiner som såldes tillsammans över hela världen. Expresso och Stalox hos ÅR, Cekatainer och Cekacup hos Ceka i Stockholm, Sprinter-systemen hos Sprinter i Halmstad mfl. Plastbelagd kartong Inom ramen för Åkerlund & Rausing inleddes arbetet med att tillverka plastbelagd kartong för livsmedelsförpackning. Ur detta skulle med tiden växa fram det självständiga företaget Tetra Pak, som grundades 1950. Under 40-50-talen utvecklades främst inom ÅR (men inte bara där) äktenskapet mellan papper och plast. Man lärde sig plastfilmernas möjligheter i förpackningssammanhang, lärde sig laminera plast och papper, lärde sig belägga papper och kartong med lämpliga plaster, började bygga material med kvalificerade barriäregenskaper, lärde sig använda aluminiumfolie som komponent, lärde sig utnyttja smältlim, hotmelt, i snabba förpackningssammanhang (Brdr Michelsen med svenskt kontor i Malmö fanns bland pionjärerna). Med andra ord grunden till en internationellt avancerad svensk förpackningsindustri lades främst under dessa decennier. 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=12">Svensk Förpackningshistoria Sida 12 betydande mark</a> nad exempelvis i USA. Det speciella med Nefabs plywoodlådor var, att man med bandstålskonstruktionen kunde fälla ihop och leverera lådorna som plana paket till användaren. Den här specialiteten utvecklades och fick en ordentlig skjuts i slutet av 1960-talet, när telefonbolaget LM Ericsson sökte en tillverkare av en vikbar exportlåda i materialet rysk björkplywood. Ingenjör Arne Ekberg var en av LME:s aktörer på området och han beskrev 1970, hur utvecklingen av Vikex-lådan skedde: - LME kontaktade Nefab, som redan hade ett betydande kun- nande på området och 1968 tecknade företagen avtal om leverans av 700.000 lådor t o m 1971. Avtalsbeloppet var 10 miljoner kr. Tillverkningen skedde i en nyuppförd verkstadslokal i Runemo. Där inleddes en häpnadsväckande utveckling. Företaget har En väldigt tidig wellpapp, tillverkad av Munksjö… vuxit sig allt större genom åren, man fick fler kunder bland svensk exportindustri och började på 80-talet bygga tillverkningsenheter i Europa och Nordamerika. Femtiotalet – mitt i skeendet 1950 beräknades årsvärdet av de samlade svenska emballeringsoch förpackningskostnaderna till cirka sexhundra miljoner kronor (hela det svenska folkskoleväsendet kostade samma år cirka fyrahundrafemtio miljoner kronor). I slutet av decenniet uppskattades det samlade värdet av landets förpackningskostnader till cirka en miljard kronor. 1952 arrangerade Svensk Emballage- och Förpackningstidskrift ..och ett exempel på en smörgåspåseförpackning från samma företag. i samarbete med andra intressenter den första förpackningsmässan i Sverige. IKEA byggde 1953 sitt första möbelvaruhus i Älmhult i Småland och kom att inleda en remarkabel och ännu pågående internationell expansion. Svensk förpackningsindustri såg obegränsade möjligheter och Wellpappindustrin Efter kriget var fortfarande en övervägande del av ytteremballaget för tåg-, båt- och biltransporter tillverkat av trä i form av häckar eller lådor men efterhand växte den svenska wellpappindustrin till sig. Under de kommande decennierna tog wellpappen snabbt över även som ytteremballage. Nya wellpappfabriker kom till och fusioner gjordes. 1947 köpte Munksjö i Jönköping företaget Nybro Wellkartong. Munksjö spelade efterhand en ökande roll inom wellpappindustrin. På sextiotalet kom man att i Timsfors i södra Småland anlägga den då mest avancerade wellpappfabriken i världen. Svensk wellpappindustri kom i hög grad att lämna sina begrän- sade nationella marknader genom att expandera internationellt, främst i Europa, där exempelvis SCA med tiden kom att bygga upp ett mäktigt imperium. Finsk wellpappindustri rustades upp efter kriget för att bland annat delta i avbetalningen av Finlands stora krigsskadestånd till Sovjet. Framgångssagan NEFAB börjar Ett av de idag mest framgångsrika svenska företagen på den internationella marknaden är NEFAB. Framgångssagan hade inletts redan 1929 i Ovanåker i Hälsingland, där Sigurd Nordgren startat en snickerifabrik. Sonen Hans-Olov Nordgren började 1949 producera brödlådor i en kombination av plywood och bandstål. Plywoodlådor var ingen nyhet – den första télådan gjordes av plywood på 1880-talet och plywoodlådor hade efterhand fått en 12 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 skulle under de närmaste decennierna bli världsledande inom många områden med flera stora innovationer. Tetra Pak – startvåndor Det mest kända förpackningssystemet, Tetrapak, blev femtiotalets stora riskprojekt. Mot mäktigt motstånd och genom att satsa alla resurser lyckades familjen Rausing bogsera ett bångstyrigt projekt fram till att bli det idag internationellt största systemföretaget, alla kategorier. För att finansiera tetrapaksystemet sålde familjen sitt flaggskepp Åkerlund & Rausing till Swedish Match – vilket med tiden kom att bli en riktig olycka för svensk kartongkonverterande industri. Men tetraprojektet fick det pengatillskott som var nödvändigt för framtidsexpansionen. Men föret var inte lätt i portgången. Ruben Rausing påpekade, att för att en innovation skall lyckas, så behövs inte bara en innovatör och finansiärer. Det behövs en första kund som referensobjekt. I september 1952 levererades den första tetramaskinen till Lunds mejeri för förpackning av grädde. Efter många ansträngningar och får man förmoda påtryckningar bestämde sig även Mjölkcentralen i Stockholm för det djärva steget att satsa på den nya trekantiga förpackningen. Och 1954 började MC i Stockholm och Eskilstuna att leverera mjölk i halvliterstetror.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=13">Svensk Förpackningshistoria Sida 13 </a> x85byflexlink.com Hög kapacitet och hastighet Hög utnyttjandegrad och lång God arbetsmiljö 415 50 Göteborg www.flexlink.com x85byflexlink.com Hög kapacitet och hastighet Hög utnyttjandegrad och lång God arbetsmiljö 415 50 Göteborg www.flexlink.com
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=14">Svensk Förpackningshistoria Sida 14 Två tidiga exe</a> mpel på enliters tetraeder. Sedan gick utvecklingen allt snabbare. Innan femtiotalet var över hade arbetet med aseptiska förpackningar liksom av fyrkantsförpackningen Tetra Brik kommit igång. De första etableringarna utomlands gjordes. 1-litern introducerades för första gången i Linköping. Packforsk 1954 – när tidningen firade sina första tjugo år – var betydelsefullt för den svenska förpackningsindustrin och för landets packande företag på annat vis. Detta år grundades Emballageprovningslaboratoriet med Yngve Dagel som lågmäld, seg och envis ledare. Under hans spira växte labo- ratoriet under de trettio följande åren upp till det blivande Packforsk – ett av de förnämsta förpackningsinstituten i världen. SWIF 1954 bildades Svenska Wellpappföreningen med så gott som samtliga wellpappfabriker som medlemmar. Wellpappindustrin befann sig i snabb utveckling bland annat i takt med självbetjäning, exportindustrins övergång till lättare emballage och flygfraktens uppsving. Före andra världskriget tillverkades i huvudsak i Sverige enkelwell men med utvecklingen av allt effektivare wellådor och flerväggiga wellkonstruktioner flyttade wellpappindustrin snabbt fram sina positioner. Wellpappindustrin bestod till sin huvuddel av SWIF-medlemmarna Munksjö Well AB i Jönköping med dotterföretaget Nybro Well i Nybro, Esseltewell AB i Norrahammar, Skarwell AB i Göteborg, Värnamo Well AB/SCA i Värnamo, Kinnawell AB i Kinna, Förenade Well AB i Eslöv, Isacssons Well AB i Brännögård, AB Kraftemballage i Norrköping, Linköpings Wellpappfabrik AB i Malmslätt samt Örebro Pappersbruk i Örebro. Utanför föreningen SWIF fanns ett antal mer lokalt verkande mindre arkkonverterare, som köpte well från de stora eller från utlandet och konverterade till lådor. I slutet av femtiotalet rapporterar SWIF:s förste direktör Bengt Samson: ”Wellpapplådan har idag en överlägset dominerande ställning som transportförpackning i den svenska varudistributionen, både då det gäller den rent inhemska distributionen och exporten. 14 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Förpackningen till höger är ett exempel på en ”aktiv” förpackning där barnen kunde vrida fram olika motiv. Praktiskt taget alla våra konsumtionsvaror, livsmedel, tvättmedel, glas, porslin och textilier transportförpackas idag i wellpapplådor, men även när det gäller tyngre produkter som kylskåp, spisar och maskiner har man numera övergått till detta lätta med starka emballage.” Solidpapp Wellpappen konkurrerade med solidpapp, som bl a tillverkades av AB Kraftbox i Näsviken/Forsså. Det var tillgången på vattenkraft som gjorde Näsviken intressant för en industrietablering. Forsså Bruk var i etthundrafemton år (1868-1983) arbetsplats för de flesta av Näsvikens innevånare. Under brukets storhetstid var det mellan tvåhundra och trehundra personer som fick sin utkomst vid detta företag. Här startade fabrikens grundare Edvard Rasch en av Sveriges första massafabriker. Året var 1868. Från 1920 tillverkades både massa och papp som vidare- förädlades till solidpapp för ytteremballage. Efter krigsslutet 1945 byggdes pappmaskinen ut och produktionen översteg tiotusen ton per år. Produktionen kom senare även att omfatta innerförpackningar med litografiskt flerfärgstryck. Verksamheten avvecklades 1983. Solidpappen kunde relativt enkelt göras vattenstabil. Därför passade den för produkter som fisklådor, fruktlådor och andra färskvaruförpackningar. AB Kraftbox i Näsviken tog också fram exempelvis en serie solidpappkragar för Sveriges då största tillverkare av taktegel, Olsson & Rosenlund i Heby. Men solidpapp hade svårt att konkurrera med vattenstyv wellpapp och efterhand skumplast, som tog över stora delar av marknaden för fukttåliga emballage. Smurfit Munksjö Packaging konverterar sannolikt fortfarande små mängder solidpapp för förpackningsändamål. Sopsäcken – ”förflugen idé” 1955 introducerades sopsäcken av papper i Sverige. Sopsäcken är en svensk idé som drevs fram av två män – dåvarande stadsläkaren i Halmstad Bengt Lambert och dåvarande chefen på Strömsnäsbruk Sten H Rasch. Bengt Lambert ville finna ett hjälpmedel som dramatiskt kunde förbättra den kommunala renhållningen och 1955 sade Munkedal kommun på västkusten som första svenska kommun ja till ett system med sopsäckar av papper, placerade i särskilda sophållarstativ. Strömsnäsbruk hade redan avfärdat idén som ”förflugen”, när den nya chefen Sten H Rasch fick fatt i den. Han prövade idén vid sitt lantställe på Österlen och fann den bra. Tillsammans med Lambert gjordes ytterligare försök.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=15">Svensk Förpackningshistoria Sida 15 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=16">Svensk Förpackningshistoria Sida 16 Sverige blev e</a> fterhand ett av de första företagen i världen som standardiserade lastpallarna. Allt resulterade i att efterhand ett flertal svenska kommuner sat- sade på sopsäcken. Rasch redovisade idén inom den europeiska samarbetsorganisationen för säcktillverkare Eurosac och snart hade ett flertal länder med Danmark, England, Österrike, Västtyskland och Frankrike i spetsen accepterat sopsäcken. Efterhand kom man också att tillverka sopsäckar av plast, vilket på sikt skulle ge de största volymerna. Sopsäcken av papper blev en produkt av stort intresse även kommersiellt. De svenska säcktillverkarna konkurrerade till en början på kniven om marknaden. Kommunalpamparna runt om i landet hade sjå att värja sig mot alla ivriga försäljare från säckfabrikerna, som ville sälja just sitt system, sina sopsäckar, sina stativ och hanteringsredskap. Säljarna snubblade över varandra i maktens korridorer. Men säckfabrikanterna upplevde själva detta som absurt. Man gick därför samman och bildade Brukens Säcksystem, som sålde säckindustrins gemensamma produktion, renodlade hanteringsutrustningen och kontakterna med kommuner och företag. Under lång tid utnyttjade bruken ett extra skift i fabrikerna för att tillverka sopsäckar, som alltså kom att spela en konjunkturutjämnande roll i produktionen. Lastpallen De första stegen mot sammanhållna enhetslaster togs, när lastpallen blev ett allt vanligare verktyg inom godstrafiken. Redan 1942 hade man inom SIS börjat arbeta med förslag till standardisering av lastpallar och Sverige blev efterhand det första land i världen som standardiserade lastpallarna. Men länge (delvis fortfarande) stördes den goda tanken av, att många olika format och modeller av lastpallar konkurrerade på den internationella marknaden. Den framgångsrika europeiska standardiseringen av lastpallsformat med tonvikt på 800x1200 mm-pallen blev inledningen till ett alltmer framgångsrikt standardiseringsarbete inom transport- och förpackningsområdet. Ett svenskt företag som tidigt engagerat sig i enhetslastidén och i tanken på bland annat en standardiserad lastpall var BT (Bygg- och Transportekonomi), som bildats av KF och HSB i samarbete redan 1946. Företaget byggde pallyftare för hantering av enhetslaster, automatruckar och andra specialtruckar och -kranar. Företaget ägs numera som så många andra svenska innovationsföretag av utländska ägare och ingår i Toyota-gruppen. BT sysselsatte i slutet av 90-talet ca 7000 personer världen runt. Huvudfabriken ligger fortfarande i Mjölby. Lastpallen gav trä som hjälpmaterial inom förpackningsbranschen ett enastående uppsving. 16 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Plastpapper Under våren 1969 gick en notis genom förpackningspressen, att Hoechst och sydafrikanen T G Hutt hade utvecklat pappersliknande folier av polyeten avsedda för förpackning av både livsmedel och bruksvaror. Redan året därpå publicerades en lista över fem olika typer av plastpapper – tillverkarna fanns i Japan, USA och England. Man konstaterade, att plastpapperet hade många fördelar som förpackningsmaterial. Nackdelen på den tiden var återvinningen – ett plastpapper innebar ett icke-homogent filmmaterial som man inte ville riskera att få in i rent plastspill. 1971 spådde Förpackningsföreningens ordförande Åke Sahlin, att syntetpapperet kommer men att det inte skulle utgöra något hot mot cellulosan. Framförallt var priset på syntetpapper ett hinder på vägen mot snabb expansion. Kartong på krita Kartotehene var en variant på plastpapper/plastkartong, som i början på 70-talet var föremål för mycket intresse. Gislaved hade från England fått möjlighet att licenstillverka Kartothene, gjort av polypropen och krita eller talk. - Vi hade fyra materialvarianter, sade Bosse Elf, senare utvecklingschef vid Polarcup Sweden i Karlholmsbruk men på den tiden produktionsledare för bland annat Kartothene-projektet inom Gislaved. Vi arbetade både med copolymer och homopolymer och med inblandning av krita eller talk i upp till fyrtio till sextio procent. Vi hade bland annat tagit fram en margarinförpackning för Carlshamn Mejeri. Nu blev det inte så mycket av plastkartongen den gången – kanske främst för att vi inte satsade tillräckligt mycket på materialet. Vi stötte på en del svårtacklade tekniska problem och projektet lades efterhand ned. Tjugo år senare skulle en variant dyka upp, som med tiden blev betydligt mer lyckosam, utvecklat av företaget Filltech, ett bolag inom Tetra Laval. Materialet presenterades något förhastat som en världsnyhet. Materialet bestod till stor del av kalciumkarbonat, alltså vanlig krita. När denna krönika nu skrivs sommaren 2004, så är Ecolean i Helsingborg på väg att erövra en världsmarknad med detta nygamla material. Arenco Bland maskintillverkarna i början av sextiotalet intog Arenco, då i Vällingby, en framträdande roll. Man hade bl a konstruerat tubfyllaren GAN, som var mycket avancerad och som klarade att försluta upp till sjutusentvåhundra tuber i timmen. Arenco hade gamla traditioner som tillverkare av tändsticksmaskiner och bygger på
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=17">Svensk Förpackningshistoria Sida 17 Annons helsida</a> 080306 ne.pdf 2008-03-06 11:15:58 HUR VILL NI UTVECKLAS? PRATA MED DYNATEC! RATIONELLA PRODUKTIONSLÖSNINGAR FÖR LIVSMEDELSINDUSTRIN SR Lådpackare Numafa Diskmaskiner Anritsu X-ray Hartmann Påspackare SpanTech Transportutrustning DYNATEC AS Norge Tel: 46 69 838010 www.dynatec.no DYNATEC AB Sverige Tel: 0411 55 75 90 www.dynatec.se Doserar Sorterar Blandar Skivar VI HAR SYSTEM SOM Formar Diskar Gräddar Packar Transporterar Kontrollerar Våra medarbetare från Sverige och Norge har samlad kompetens genom hela processen. KVALITÉT—SOLIDITET—UTVECKLING Annons helsida 080306 ne.pdf 2008-03-06 11:15:58 HUR VILL NI UTVECKLAS? PRATA MED DYNATEC! RATIONELLA PRODUKTIONSLÖSNINGAR FÖR LIVSMEDELSINDUSTRIN SR Lådpackare Numafa Diskmaskiner Anritsu X-ray Hartmann Påspackare SpanTech Transportutrustning DYNATEC AS Norge Tel: 46 69 838010 www.dynatec.no DYNATEC AB Sverige Tel: 0411 55 75 90 www.dynatec.se Doserar Sorterar Blandar Skivar VI HAR SYSTEM SOM Formar Diskar Gräddar Packar Transporterar Kontrollerar Våra medarbetare från Sverige och Norge har samlad kompetens genom hela processen. KVALITÉT—SOLIDITET—UTVECKLING
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=18">Svensk Förpackningshistoria Sida 18 Första tidning</a> en i Fahlskogs regim, augusti 1961. Det var lite som att svära i kyrkan i en bransch, som då var helt koncentrerad på expansion. Tidningen bytte även namn till Svensk Emballagetidskrift eller i kortform Emballage. Pure Pak kommer till Sverige I mars 1962 introducerades den amerikanska mjölkförpackningen Pure Pak på allvar i Sverige. Den tillverkades av Ex-Cell-O Corporation och hade introducerats redan 1936 i USA. Den byggde på en lång historia. Redan 1906 skulle de första mjölkförpackningarna av papper ha sålts i Kalifornien, enligt en Dr Winslow i Seattle, som anses vara den förste som dokumenterat den idé, som patenterades 1915 av en man, som hette John van Vormer. 1928 sålde han patent och varumärket Pure-Pak till American Paper Bottle Company, som bad maskinföretaget Ex-Cell-O Corporation att bygga maskiner för och efterhand ta hand om hela marknadsföringen av systemet. Tillverkningslicensen för Europa (med undantag för Danmark Thorsten Fahlskog köpte Svensk Emballage- och Förpackningstidsrift och inledde en orädd karriär som redaktör. anor sedan 1877, då dess första grund lades genom tillkomsten av Siefvert & Fornander Mekanisk Verkstad i Kalmar. Som andra småländska småföretag engagerades företaget för att bygga maskiner för tillverkning av tändstickslådor – en svensk världsartikel omkring sekelskiftet 1800-1900 och långt in på nittonhundratalet. Företaget ägdes 1910-44 av tidningskungen Torsten Kreuger och fusionerades 1943 med det då nyligen etablerade Arenco, som ägdes av STAB. Arenco kom med tiden att utvecklas till en av Sveriges ledande leverantörer av bland annat förpackningsmaskiner. Sextiotalet – allt snabbare Sextiotalet blev verkligen det glada 60-talet för svensk förpackningsindustri. Branschen befann sig i en våldsam utveckling inom praktiskt taget alla materialområden och teknikområden. Sverige var som ofta bäst i klassen – här drevs utvecklingen ibland optimalt. Stor internationell berömmelse väckte ex dåvarande Svenska Socker AB med en lastpallsanpassning så väl genomförd, att även de rektangulära sockerbitarna i sockerpaketen var anpassade till lastpallsformatet 800x1200! Ny redaktör För tidningen Svensk Emballage- och Förpackningstidskrift innebar början av sextiotalet stora förändringar. Tidningen bytte 1961 ägare. In kom Thorsten Fahlskog, som sedan kom att leda tidningen som dess chefredaktör under ett par decennier. Den nye redaktören var en orädd man, som redan tidigt tog upp en del brännande branschproblem. I marsnumret 1962 påpekar han de avfallsproblem som engångsemballage skapar: ”Man behöver ju inte sitta inne med någon större sakkunskap för att med lite eftertanke konstatera att dessa ständigt ökande mängder av icke-brännbara emballage, som dagligen vräkes ut på soptipparna kring våra städer och samhällen (och även i naturen av våra fritidsfirare) måste skapa problem, både praktiska, estetiska och hygieniska. De sistnämnda är, där de uppstå, helt visst inte de minst allvarliga.” 18 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 och Belgien) förvärvades 1956 av den norska Tiedemann-koncernen. Det var ett samspel mellan en framsynt papperstekniker, Christian August Johansen, och en modig företagsledare, Johan H Andresen, som fick Tiedemanns att göra en djärv satsning på Pure Pak. Man grundade A.S.Elopak Ltd och 1957 tog man i bruk sin första fabrik i Spikkestad utanför Oslo. Det norska företaget visade sig vara det mest dugliga bland Pure Pak-tillverkarna, expanderade snabbt och köpte 1987 ExCell-O Packaging Systems. Sedan dess har Elopak expanderat världen runt och är idag liksom från början av sin karriär Tetra Paks ständige utmanare på världsmarknaden och liksom Tetra Pak ett av världens största förpackningsföretag. Elopak AB i Helsingborg är ett av koncernens fyrtio dotterbolag, sedan 2001 samägt av Elopak AS (norska Ferd-gruppen) och danska Schouw & Co, som sedan 1878 tillverkat bland annat förpackningar. Holger Crafoords era på ÅR Redan 1946 tillträdde den då 38-årige Holger Crafoord som VD för Åkerlund & Rausing. Han var delägare i ÅR och arbetade där sedan 1930 och hade i praktiken redan fungerat som chef sedan 1941, då Ruben Rausing flyttat till Stockholm som chef för Priskontrollnämnden. När familjen Rausing efterhand flyttade sina intressen från ÅR till Tetra Pak, så blev HC (så kallades han internt inom ÅR) odiskutabel chef inom företaget. HC berättar i en intervju 1966, att förpackningsföretaget fick en ordentlig skjuts under vingarna i och med att arbetstidslagen infördes 1936. Därmed kunde butiksinnehavarna inte längre räkna med att butikspersonalen skulle ställa upp om kvällarna efter stängningsdags för att fylla påsar och liknande inför påföljande dag. De färdigförpackade varorna blev därför plötsligt populära inom detaljhandeln. Förpackandet fick en ny puff framåt, när andra världskrigets krav på ransonering och standardiserade enheter gav idén om att man kunde fastställa ransoneringsperiodernas längd utifrån förpackningarnas volymer. Det blev
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=19">Svensk Förpackningshistoria Sida 19 www.stenqvist.</a> com Förpackningar är vår styrka I mer än 100 år har Stenqvist byggt upp en unik kompetens för att kunna hjälpa våra kunder att hitta bästa förpackningslösning. Genom denna kompetens, förenad med kreativitet, har vi byggt upp ett brett produktsortiment att välja av. annonsorginal_nordemballage_09031 1 09-03-19 14.51.52 Palletering “Från förpackningslinje till färdiglastad pall” Industrigatan 9 • 441 38 Alingsås • Tel: 46 0322-93300 • Fax: 46 0322-93375 • e-mail: mail@speedpac.se • www.speedpac.se PALLETERING www.stenqvist.com Förpackningar är vår styrka I mer än 100 år har Stenqvist byggt upp en unik kompetens för att kunna hjälpa våra kunder att hitta bästa förpackningslösning. Genom denna kompetens, förenad med kreativitet, har vi byggt upp ett brett produktsortiment att välja av. annonsorginal_nordemballage_09031 1 09-03-19 14.51.52 Palletering “Från förpackningslinje till färdiglastad pall” Industrigatan 9 • 441 38 Alingsås • Tel: 46 0322-93300 • Fax: 46 0322-93375 • e-mail: mail@speedpac.se • www.speedpac.se PALLETERING
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=20">Svensk Förpackningshistoria Sida 20 alltså till de</a> l förpackningsstorlekarna som präglade ransoneringspolitiken. En tredje orsak till förpackningsbranschens tillväxt under 40- 50-talen var arbetskraftsbristen efter kriget – en av anledningarna till den breda satsningen på självbetjäning, som i sin tur krävde förpackade varor. Tillväxten speglas i ÅR:s omsättningstal. 1935 omsattes två miljoner kronor, 1939 fyra miljoner, 1945 tolv miljoner. 1965 hade omsättningen ökat till etthundranittiosju miljoner och 1966 till drygt tvåhundrafemtio miljoner kronor. 1965 såldes ÅR till Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). ...och den konstgjorda njuren Holger Crafoord kom att förknippas med utvecklingen av den konstgjorda engångsnjuren, en svensk innovation som förenklat livet för många människor världen över. - Det var på en middag det började, berättade Holger Crafoord. Jag mötte där professor Nils Alwall, som berättade om de lidanden, svårigheter och problem som icke funktionsdugliga njurar kan åstadkomma. Jag fick samtidigt höra om det arbete som professor Alwall nedlagt på att försöka få fram en relativt enkel konstgjord njure som skulle medge en effektiv dialys utan blod. Holger Crafoord blev tagen av projektet och finansierade utvecklingen. 1964 grundades företaget Gambro. Idag är detta en världskoncern, som omsätter åtskilliga tiotals miljarder och sysselsätter över tjugotusen personer världen runt. Transportlådor av plast Plasten kom att på allvar sätta sin prägel på sextiotalet. Transportlådor av plast (HD-polyeten) för fisk och kött introducerades i början av decenniet av Perstorps AB och skulle efterhand bli en av företagets stapelvaror. Samtidigt växte en marknad fram för transportlådor av styrencellplast. I början av 50-talet hade BASF utvecklat en metod för framställ- ning av expanderat polystyren. Metoden patenterades i de flesta europeiska länder – men Norge hade man missat! Där kunde Brdr Sunde A/S i Spjelkavik i lugn och ro utveckla en egen metod för expandering av styrencellplast. I Sverige kunde Svenska Polystyrenfabriken i Kävlinge inte sälja sin styrencellplast på den svenska marknaden. BASF-patentet löpte emellertid ut den 18 april 1969. Det blev fritt fram att konkurrera obundet på området. Samtidigt hade intresset för skumplast ökat av andra skäl och man kom alltså att se en snabb utveckling. Styrencellplast och andra cellplaster skulle efterhand och fort- farande spela en mycket stor roll för tillverkning av inreden och stötdämpare i transportlådor. Krympfilm Användningen av plastfolier ökade alltmer och nya system för värmeförsegling av plastpåsar introducerades. Men den stora nyheten var krympfilmen – försträckt plastfolie som genom uppvärmning krymptes fast kring sitt innehåll. En av de stora vändpunkterna för plastens användning inom förpackningsbranschen i Sverige kom genom en stor nordisk förpackningskonferens i Marienlyst utanför Helsingör på hösten 1965. Där mötte många av deltagarna för första gången begreppen skinnpack och krympfilm. Det var civ ing Ulf Jacobson, Stenungsund, som hade plockat med sig ett antal amerikanska provförpackningar. Han visade ex konservburkar på bricka, inslagna i krympfilm. Den amerikanske livsmedelsjätten Green Giant hade inlett den eran. Skinn- och blisterpack Under 1960-talet fick alltså förpackningsvärlden på allvar stifta kontakt med begrepp som skinn-, blister-, kontur- och kupolförpackningar 20 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 inom konsumentförpackningstekniken. Sverige kom snabbt att inta en stark europeisk position inom krympfilmstekniken. Framför allt på området transportförpackningar. Som ”ett djärvt försök att ersätta papper med plast” beteckna- des 1962 Philip Morris´ tilltag att göra en cigarrettförpackning av plast – två halvor vakuumformade polystyrenskal som svetsades ihop. Containerisering Sextiotalet blev inledning till den containerisering av transportgodset, som på ett par decennier kom att helt förändra de internationella godstrafiksystemen. Hamnar byggdes om, fartyg byggdes om, nya terminaler för tåg och bilar byggdes, nya tunga lyftmaskiner utvecklades. I centrum för skeendet stod containern – till en början så kallad 5-fotare, kuber med 5 fots bredd, längd och höjd. Sedermera kom 10- och 20- och 40-fotare. Containeriseringen födde nya förpackningslösningar och -mark- nader. På enhetsgodssidan infördes även pallaster säkrade med krympfilm eller sträckfilm. Iggesund Under 1962 byggdes en ny mycket modern kartongfabrik vid Iggesunds bruk i Hälsingland. Man tillverkade homogen, helblekt cellulosakartong, som kom att bli mycket uppskattad bland europeiska kartongkonverterare, inte minst företag som tillverkade livsmedelsförpackningar. Ungefär samtidigt tog ASSI på Lövholmen vid Piteå i drift ett nytt pappersbruk för tillverkning av kraftliner och sulfatmassa. Båda anläggningarna kom att spela en stor roll på exportsidan och svensk skogsindustri expanderade överhuvudtaget mycket starkt under sextiotalet genom en fortlöpande integration framåt i konverteringskedjan.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=21">Svensk Förpackningshistoria Sida 21 iggesund.com I</a> G_C&C_Ad_180x270_Nordemballage.indd 1 26.02.2009 11:38:49 Uhr iggesund.com IG_C&C_Ad_180x270_Nordemballage.indd 1 26.02.2009 11:38:49 Uhr
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=22">Svensk Förpackningshistoria Sida 22 Förstärk ditt </a> varumärke - Lids - Inmould - Wraparound - Självhäftande För produkter som märks! www.ntetikett.se Förstärk ditt varumärke - Lids - Inmould - Wraparound - Självhäftande För produkter som märks! www.ntetikett.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=23">Svensk Förpackningshistoria Sida 23 Arrangörerna a</a> v de första packresorna tar en fika i Greenwich Village, f v. Gertrud Hammenberg, Åke E Andersson och Yngve Hammenberg. Förpackningsförening Efter mycket diskussion bildades 1965 Svenska Förpackningsföreningen. Det var en organisation som under sin relativt korta historia med knappa resurser åstadkom en rad intressanta aktiviteter. Man var med och arrangerade studieresor till främst USA och till ledande europeiska förpackningsmässor, genomförde bland annat den nordiska konferensen på Marienlyst i Helsingör – där exempelvis plastens roll i förpackningstekniken brett uppmärksammades. Men föreningen var också branschens remissinstans i övergripande branschfrågor som standardisering, förpackningslagstiftning, utbildning. Föreningens förste VD blev tidigare ÅR-medarbetaren Yngve Hammenberg, som med stor entusiasm försökte finna en roll för föreningen. Han gick efterhand över till Sprinter Pac i Halmstad och efterträddes av Stig -G Bergstedt, som bland annat lade ner mycket kraft på att skapa en kvalificerad förpackningsutbildning i landet. Föreningen införlivades efter Stig -G Bergstedt ett antal år med Packforsk och Stig-G Bergstedt blev institutets informationsdirektör och kvarstående rektor för förpackningsskolan. Skolan har vid det här laget försett svensk förpackande industri, distributionsföretag och förpackningstillverkande industri med en rad välutbildade medarbetare. Innovationernas gyllene tid 60-talet var en lysande tid inom svensk förpackningsbransch. Det fanns inga gränser. Innovationerna flödade. 1968 redovisades exempelvis under bara några få månader följande innovationer i fackpressen: Planerna för Rigelloflaskan var storslagna, men hela projektet dog ut efter hand. • Strömsnäsbruk lanserade en papperssäck som förhindrade potatis att gro i säcken och vidare ett nytt oljeläskpapper - en innovation att sätta in mot oljebälten på väg mot kusten! • Åkerlund & Rausing presenterar en ny ”konservburk” – i alfolie och kartong tillsammans med Holstebro i Danmark. • Sprinter lanserar sitt system Traytite – ett av de mest framgångsrika packsystemen för färdiglagat. • Tetra Pak lanserar både sin aseptiska Brik och plastflaskan Rigello med några månaders mellanrum. • Stenqvist i Kvidinge visade en serie nya bärkassar, exempelvis en med plasthandtag. • Tingsryds bryggerier tog som det första i Skandinavien i bruk en helautomatisk linje för trågförpackning av ölburkar. • Wårby väckte uppseende med en plastflaska för öl. • Fabrikören Åke Edkvist i Käglinge blev världskändis för en maskin som kunde tillverka wellpapp in-plant med hjälp av hotmelt istället för traditionella wellimmer. • Orrefors började packa sitt konstglas direkt i eleganta och exponeringsvänliga kartongförpackningar för butikshyllan. • Skarwell i Göteborg lanserade tillsammans med Bjurhagens fabriker en ny transport- och hanteringsförpackning för elkabelrullar – ett kvalificerat exempel på ett nytt sätt att tänka i well. Inte allt blev lyckat, inte allt levde kvar på marknaden. Men en del av dessa innovationer blev stora framgångar. Ceka-systemen AB Centrala Kartonfabriken i Stockholm hade bildats redan 1916. 1931 övertogs firman av familjen Christensson och drevs av brödratrion Alf, VD, Od, teknisk chef, och Sverker, disponent och chef för den grafiska sidan. Mest namnkunnig blev Od Christens- 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 23
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=24">Svensk Förpackningshistoria Sida 24 övergång från </a> bigad wellpapp till stansad wellpapp och en tilltagande kunskap i hur man kunde trycka och dekorera well. Men nu kom i ökande grad fokus att läggas, dels vid en samverkan med plast för kombinerade lösningar, dels på nya wellkvaliteter. Kombinationen med wellpapp i ytterlådan och cellplast som inrede blev allt intressantare. E-wellen var en ny welltyp med bara en dryg millimeter högt korrugeringsskikt. Den möjliggjorde för industrin att slå sig in på konsumentförpackningsområdet i konkurrens med kartong. Trippelwell var en styvare wellpapp som nu togs fram och som möjliggjorde en starkare konkurrens med trälådor. Dessutom började man inom industrin att på allvar arbeta med kvalitetsstandarder för wellpapp – ett komplext arbete därför att kvalitet var ett marknadsföringsinstrument för industrin. Standardiserade kvaliteter sågs med misstro inom branschen. I slutet av 60-talet hade wellpappbranschen återhämtat sig och producerade som aldrig förr. Den integrerade potatisknölen Inspirerad handlare är med om en världspremiär för Tetra Brik. son, ingenjör och kreatör, far till de namnkunniga Ceka-systemen – Cekatainern, Cekacup och Cekacan. Företaget hade utvecklat ett antal automatiskt uppställbara kartongsystem och byggde även maskiner för dem. Tetra Pak lanserar aseptiken Tetra Pak släppte sin fyrkantsförpackning Brik redan i början av sextiotalet. De första Tetra Brik-förpackningarna dök upp i Motala. Men lundaföretaget utvecklade också under 60-talet sitt kanske viktigaste bidrag till en effektiv, världsvid distribution av livsmedel. Det var den aseptiska förpackningsteknik, som tagits fram för att kunna fylla och bevara känsliga livsmedel även under lång tid i vanlig rumstemperatur utan krav på kylförvaring. Här öppnades nu nya möjligheter för livsmedelsdistribution även till de fattigaste delarna av världen, där kyldistribution var otänkbar. Med aseptiken tog Tetra Pak ledningen i den globala kapplöpningen med världens övriga leverantörer av mjölkförpackningssystem. Företagets expansion på exportmarknaderna blev exempellöst snabb. Nya fabriker för tillverkning av mjölkkartong dök upp överallt – i Mexico såväl som i Forshaga i Värmland. Nytänkande inom wellpappindustrin I mitten av 60-talet hade svensk wellpappindustri en trög period. Hotet från krympfilmen blev en verklighet. 1965 sålde man etthundrasjuttiofem tusen ton wellpapp, 1966 nådde man bara etthundrasextiofyra tusen ton. Utvecklingen inom branschen hade dessförinnan huvudsakligen varit marknadsmässig. Den tekniska utvecklingen bestod till stor del i en pågående 24 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Potatis är ett av våra främsta baslivsmedel. Den har ett förhållandevis lågt volympris och alltså små säljmarginaler. Men den måste hanteras med varsamhet eftersom vårdslös hantering lätt kan orsaka skador och sjukdomar. Hallands Lantmäns Centralförening med driftsplats bland annat i Vallberga utanför Laholm kom att bli pionjär inom ett område, som skulle öka snabbt under kommande decennier. Dåvarande disponenten Knut Ringholm hade utvecklat världens då kanske mest avancerade system för distribution av potatis. Systemet bestod av enhetslaster i standardförpackningar – en standardiserad trälåda, rymmande en kubikmeter. Den ställdes ut direkt hos odlaren, fylldes där. Lådan var staplingsbar och lämplig för truckhantering. Den kunde gå i obruten kedja direkt från fältet till centralföreningen. Där kunde den fungera som lagerlåda men också som identifieringsmedel. Man kunde hålla skilda odlares kvaliteter åtskiljda ända fram till konsumentförpackandet. Potatisen förvaras i en och samma förpackning ända från fältet fram till den slutliga sorteringen. Detta är ett kraftfullt skydd mot hanteringsskador. Efter sortering sker en liknande process. Den potatis som inte går till konsumentförpackning samlas istället i storsäckar, som går vidare till grossister och storbutiker. Målsättningen var självklar: Bästa skydd för produkten, minimerade hanteringsskador, bättre kvalitet, bättre lönsamhet. Scanpack Wellpapp var en lyx enligt Förenade Well. På 60-talet kom en svensk förpackningsmässa, Scanpack, slutligen att etableras. Scanpack har haft en mycket stor betydelse för den skandinaviska förpackningsindustrin som skyltfönster inåt och utåt och som samlingspunkt för leverantörer och kunder. Globalt överglänses Scanpack av Interpack, världens helt ledande förpackningsmässa vart tredje år i Düsseldorf. Det är kanske mer påtagligt inom förpackningsbranschen än inom andra industrigrenar att mässor och branschtidningar spelat en mycket stor roll i branschens utveckling. En orsak kan vara, att förpackningsbranschen i grunden är en mycket heterogen tillverkningsindustri som ursprungligen baserades på materialval – glas, papper/kartong, plast, trä, metall – inom tillverkningsföretag som
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=25">Svensk Förpackningshistoria Sida 25 Vilken tror du</a> kommer att säljas först? Idag har förpackningen ofta en dubbelroll. Dels skyddar den sitt innehåll. Och dels ger den en gratis reklamyta – på lastbryggan, på lagret och i butiken. Ett vackert yttre säljer, och det har vi på Stora Enso Packaging tagit fasta på. Därför satsar vi nu stort på ny teknik och bred kompetens inom olika sorters tryck. Va? Tycker du att tryck på wellpapp inte är någon konst? Då har du misstagit dig. Beställ vår mapp »Well Art«, med fyra vackra bilder signerade Frederik Lieberath, så kommer du att förstå vad vi menar. Ring oss på telefon 01046-764 66, så lovar vi att väcka ditt konstintresse. Stora Enso Packaging www.storaenso.com/packaging/se Vilken tror du kommer att säljas först? Idag har förpackningen ofta en dubbelroll. Dels skyddar den sitt innehåll. Och dels ger den en gratis reklamyta – på lastbryggan, på lagret och i butiken. Ett vackert yttre säljer, och det har vi på Stora Enso Packaging tagit fasta på. Därför satsar vi nu stort på ny teknik och bred kompetens inom olika sorters tryck. Va? Tycker du att tryck på wellpapp inte är någon konst? Då har du misstagit dig. Beställ vår mapp »Well Art«, med fyra vackra bilder signerade Frederik Lieberath, så kommer du att förstå vad vi menar. Ring oss på telefon 01046-764 66, så lovar vi att väcka ditt konstintresse. Stora Enso Packaging www.storaenso.com/packaging/se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=26">Svensk Förpackningshistoria Sida 26 Bilder tagna p</a> å Scanpack 1967. egentligen inte hade någonting gemensamt mer än möjligheten att leverera förpackningslösningar till den tillverkande industrin. Det dröjde länge innan någon form av branschgemenskap växte fram. Pådrivande här var bland andra just mässor och förpackningstidningar, som skapade träffpunkter för branschfolket. 70-talet – Norden världsledande Sjuttiotalet inledde den svenska och nordiska förpackningsindustrins absoluta guldålder. Inom praktiskt taget branschens samtliga områden (möjligen med aerosolsidan som undantag) var nordiska företag världsledande vad gäller nya idéer, innovationer, insatsområden. Det gäller inte enbart förpackningsföretag. Det gäller i lika grad förpackningsindustrins råvaruproducenter och de förpackningsbrukande företagen. Några ex: Sverige Genom att svensk distribution och handel tidigt satsat på självbetjäningen och utvecklat system som passade denna handelsform, så hade svensk förpackningsindustri tidigt fått medvind och lyckats etablera sig på exportmarknaderna: • Tetra Brik och aseptiken hade svept som en stormvind över världen. Särskilt i utvecklingsländerna innebar den ett enormt framsteg inom distributionen av flytande livsmedel eftersom den eliminerade behovet av kylskåp. • Svenska kartongsystem för torra produkter användes globalt. • Svenska sophanteringssystem baserade på fasta stativ för sopsäckar möttes med ökande intresse. • Plast- och pappersbärkassar med handtag såldes till många länder. • Den svenska wellpappindustrin hade lämnat det lokala fältet, börjat etablera sig i ökande omfattning utomlands. 26 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 • F M Mattsson i Mora introducerade i i slutet av sextiotalet skinn- och blisterpack för armaturdetaljer. Systemet gav en Eurostar i London 1969. * Helautomatiska fyllinjer, plockrobotar och förfinad styr- och reglerteknik exporterades från Sverige. Solna Offset sålde tryckmaskiner, Fiskeby sålde multiboard, Uddeholm exporterade kraftpapper, Korsnäs-Marma sålde våtstarkt bärkassepapper och Munksjö pappersbärkassar, Örebro Pappersbruk PE-belagt specialpapper, SCA Emballage marknadsförde Pak-Master-systemet, Cerbo plastburkar, Nefab hopfällbara plywoodlådor, Svecia silkscreenmaskiner, Arenco tubfyllare, Sandvik stålstansverktyg, Wicanders introducerade Alka-kapsylens arvtagare Maxi Cap, Tarkett i Ronnebyhamn sålde plastfolie. Danmark Den danska livsmedelsindustrin var väl hemmastadd på den internationella marknaden och danska producenter var villiga att pröva nya idéer. Danska Holstebro Svineslagteri A/S på Jylland lanserade som sagt 1970 tillsammans med ÅR det nya konserveringssystemet Steriflex – en helkonservförpackning, flexible can, gjord av aluminiumlaminat och kartong. Danmark tävlade med Japan om att mest konsekvent gå in för plastförpackningar för livsmedel. Främst förpackningar av PVC. En stark förkämpe var ingenjör Poul G. Andersson vid D.M.E. Plastic A/S i Hårby på Fyn, som själv formgav en rad förpackningsvarianter, ex ”PVC-glas” för konservindustrin. Norge Början av 70-talet var också inledningen till Norges guldålder – man hade upptäckt de stora oljefälten på norska vatten. Förpackningsindustrin kom att beröras på skilda vis. Plåttillverkaren Noblikk-Sannem A/S i Moss introducerade collapsable can-systemet för sina konservburksleveranser till
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=27">Svensk Förpackningshistoria Sida 27 1970 firade fi</a> nska Wipakkaus tjugo år. Företaget hade grundlagt en växande exportmarknad grundad på bland annat avancerade folieförpackningar. Femtontusen personer Den nordiska packindustrin totalt beräknades 1970 omsätta cirka fem miljarder varav cirka en miljard fyrahundra miljoner var export. Svensk förpackningsproduktion omsatte drygt två miljarder kronor och sysselsatte nära femtontusen personer. Johan Selin 1971 hette Convertas marketingdirektör Johan Selin, en helsingforsare som några år senare kom att bli chef för förpackningsverksamheten inom International Trade Centre UNCTAD/GATT i Geneve och därigenom bli en av världens mest kända förpackningsmän, främst i utvecklingsländerna där den väldige Selin blev en närmast legendarisk gestalt. IPC Gunilla Jönsson satte ”gubbarna” på plats i Kina. Nordnorge. Det innebar att burkstommar, botten och lock levereras hopplattade och restes och fogades samman direkt i anslutning till fyllningen vid konservfabriken. A/S Moss Glasvaerk etablerade redan 1957 en fabrik för till- verkning av plastflaskor och exporterade 1970 trettiofem procent av sin totala tillverkning till Sverige. Norska Elopak med huvudfabrik i Spikkestad utanför Oslo och med svenska fabriker i Helsingborg och Bjurholm konkurrerade med hjälp av sitt Pure Pak-system och tog betydande marknadsandelar runt om i Europa. Finland Den finska förpackningsindustrin var givetvis involverad i arbetet med att betala av Finlands enorma krigsskadestånd till Sovjet efter andra världskrigets slut. Det hade några särskilda effekter. När krigsskadeståndet efterhand var reglerat, så hade man i exempelvis den finska wellpappindustrin byggt upp en överkapacitet på femtio, sextio procent. I det läget bestämde sig de finska företagen för att avstå från att konkurrera på exportmarknaderna för att istället bygga upp en gemensam exportorganisation, Converta. Det hade till följd en snabbt växande export på nya marknader. Redan 1971 exporterade Finland genom Converta över fyrtio procent av sin totala wellpapproduktion. Störst avnämare var Ryssland – en marknad som givetvis fortfarande och under överskådlig tid är den mest intressanta. Efterhand blev Converta en otidsenlig samarbetsform, som inte passade in i EU-sammanhang. Men finsk wellpappindustri hade fått ett starkt fotfäste på den internationella marknaden. Den finska förpackningsindustrin var ofta integrerad med de stora industrikomplex framförallt baserade på skogsråvara, som kännetecknat landet. Det stora förpackningsföretaget var Ahlströmkoncernens Euran Paperi i Kauttua, som redan då hade likheter med och delvis samarbetade med svenska ÅR. En liknande flexible can som ÅR:s togs fram av Euran Paperi. Den kallades Euraflex. Johan Selin var i slutet av 70-talet med om att grunda International Packaging Consultants (IPC) med förpackningskonsulter från ett tjugotaltal länder – flest faktiskt från de skandinaviska. På uppdrag främst av ITC och Unido genomfördes ett stort antal konsultuppdrag i skilda utvecklingsländer. Avsikten var att bygga upp förpackningskunnandet som ett led i ländernas möjlighet att distribuera livsmedel och nyttigheter på hemmaplan men kanske främst för att underlätta ländernas exportansträngningar. Bland de många nordiska konsulter som Johan Selin använde för uppdrag i utvecklingsländer fanns två färgstarka kvinnor, den dynamiska professorn Gunilla Jönsson, då Packforsk, sedermera chef för Transportteknik vid Lunds universitet, samt civilingenjören Loa Karjalainen, då Helsingfors, sedermera bosatt i Spanien. Jag minns hur Gunilla Jönsson krossade allt motstånd på ett förpackningsseminarium i Tiantsin i Kina – åhörarna var högljutt begeistrade. Och jag minns med glad respekt samarbetet med Loa Karjalainen på förpackningsinstitutet i Söul i Sydkorea. Det var en mycket speciell upplevelse. Sydkoreanerna var av tradition vana vid att lyssna till män. Eleverna hade svårt att vända sig direkt till Loa med sina frågor. De vände sig till mig. Men det var normalt Loa som hade de bästa svaren. Hon visste. Jag svarade. X80 – ”PLM:s gåva till samhället” 1969 hade PLM firat 40-årsjubileum. Som en uppföljning av detta arrangerade företaget i juni 1970 en framtidskonferens med några av världens då främsta framtidsforskare som deltagare – Herman Kahn vid Hudson-institutet i New York, Daniel Bell vid Harvard, Ota Sik vid universitet i Basel, Peter F Drucker på New York-universitetet, D C Burnham från Westinghouse Electric, Hisamichi Kano, japansk expert och konsult, samt Torgny Segerstedt, rector magnificus vid Uppsala universitet. Inbjudna var alla typer av nordiska beslutsfattare, politiker, massmedia etc. PLM betecknade X 80 som ”PLM:s gåva till sina kunder, leverantörer och samhället” och den är nog den internationellt mest kvalificerade och påkostade framtidskonferens som något enskilt förpackningsföretag någonsin ordnat. Det blev på många vis en minnesvärd historia. Det sades själv- klart många kloka saker – men också mycket som gick högt över huvudet på auditoriet. Herman Kahn exempelvis hade utvecklat ett mer eller mindre eget språk inom sitt gebit. Han vandrade fram och tillbaks på scenen och pratade i snabb takt. Arrangörerna hade fixat en stab simultantolkare, som skulle hålla oss åhörare à jour med vad han sa. Det gick hyggligt, tills en av tolkarna bröt samman och sa rakt ut: - Jag klarar inte av det här, jag vet inte vad han talar om! 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=28">Svensk Förpackningshistoria Sida 28 X80 hette en f</a> ramtidskonferens som PLM arrangerade 1970. Det sades att det var företagets gåva till samhället. På första raden ses dåvarande VD Ulf Laurin bredvid Herman Kahn. Det är intressant att så här snart trettiofem år senare åter ta del av synpunkterna. Här är några: Herman Kahn såg framför sig ” bärbara och kompakta ´kontorskomplex´ som utnyttjar små – rent av portföljstora – datorer och apparatur för teleanknytning till kommersiellt disponibla databanker med högt utvecklad och snabb informationsförmedling”. Han förutsåg alltså den bärbara datorn och Internet, långt innan Apple och Microsoft var påtänkta och när vi här hemma brottades med de första Facit-datorerna ABC 800 och liknande. Ota Sik, filosof inom en östsocialistisk ram, förutspådde långt före Berlinmurens fall: ”Ett demokratiskt, humant socialistiskt samhälle kan man be- trakta som modellen för Europas framtid, som skulle kunna börja på 80-talet. Den kommer att förena människorna i hela världen och slutligen segra över de byråkratiserande krafter, över de extrema krigshetsarna, över de nationalistiska och rasistiska förföljelserna av människor och över kortsynta maktintressen.” Kanske är det europeiska samhället på väg åt detta håll – men byråkrater låter sig nog inte avskaffas så lätt... Tetradagarna Även Tetra Pak bidrog verksamt till att diskussionen inom branschen och mellan branschen och dess kunder och med myndigheter och organisationer hölls levande. Under många inbjöd Tetra Pak till sitt huvudkontor i Lund kunder, lokalpolitiker, finansministrar, branschpersonligheter, mediefolk och andra till gåsablot med tillhörande föreläsningar. Det var ett årligt storevenemang och själ och hjärna i arrangemanget var under många år Tetras dåvarande marknadsdirektör, halläningen Erik Rasmusson, en litterat kulturperson som bland annat hyllat sitt hemlän på vacker prosa. Förpackningsdesignen Stig Bark var den ledande förpackningsdesignern vid sidan av Eric Lilius. Agne Olsson och Anders Wijk på Bates i Helsingborg drog många lansar för bättre packdesign och på Nestlé i Schweiz satt Lars Wallentin och spred svenskt/europeiskt förpackningstänkande över globen. 28 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Erik Rasmusson, marknadsdirektör på Tetra Pak. 1974 tog AB Sture Ljungdahl hem en Scanstar för den utomor- dentligt vackra serien kartonglådor för Orrefors-glas och Sverige låg för övrigt under hela 60-70-talen bland täten i nordiska och internationella förpackningstävlingar. Förpackningsprofiler Två av femtiotalets stora ÅR-profiler drev nu med framgång sina egna företag. Gunnar Brime hade fått köpa loss Ivers Lee i Lund och förde fram kontraktpackning som affärsidé. Under ett antal år blomstrade hans företag och avsatte döttrar i bl a Danmark och Spanien. Torsten Jeppsson hade tagit över och utvecklat ett kartongförpackningsföretag i Ystad, som blev en allt starkare konkurrent till Åkerlund & Rausing och som vid senaste sekelskiftet var ett av de större i landet inom sin bransch. ÅR mötte också efterhand en allt starkare konkurrens från Eson Pac AB, en kartongkonverterare som startats av Ingemar Eliasson i Veddige och blev ett av Hallands stora företag. 40-årsenkät Tidningen firade 1974 sitt fyrtionde levnadsår. Redan 1970 hade den bytt namn till nord emballage. Avsikten var att understryka den ökande nordiska förankringen. Redaktionen lät inför fyrtioårsjubileet genomföra en omfattande serie intervjuer bland branschens toppfigurer och fick många intressanta tankar att redovisa. Ett axplock: Ruben Rausing: Ska man utveckla något nytt måste man också arbeta och tänka på ett nytt och unikt sätt. Ju mer vi tvingar in nyutvecklingen i en stelbent administration och ju mer vi anstränger oss att tillämpa givna mallar i form av marknadsanalyser och lönsamhetskalkyler, desto mindre blir chansen att vi lyckas komma fram till något nytt och värdefullt.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=29">Svensk Förpackningshistoria Sida 29 THE PACKAGING </a> ARENA Konsumentdriven förpackningsutveckling Innovationsplattform som skapar förutsättningar för samverkan och hållbara förpackningslösningar. TPA Mentor. Stöd för varumärkesägare under förpackningsutvecklingsprocessen. Erbjuder vägledning samt överbrygger kunskapsklyftor mellan företag. Packaging Media Lab testar förpackningars säljande förmåga och förstärker varumärket. Konsumenttester genomförs i butik och i butiksnära miljö genom eye-tracking och andra metoder. DOTANK. Innovationsstudio som erbjuder metodik inom användarcentrerad design. User Innovation, Co-creation, Design thinking är huvudprocesser. kunderbjudande ryms i två ord. Vårt Transportörsystem och palletering. och palletering. InterSystem utvecklar och marknadsför uteslutande transportörer och pallastare, där vi har desto större produktbredd och kunskap. Vi vänder oss till branscherna livsmedel, läkemedel och kemisk industri. Vi har även all kringutrustning för att skapa moduler för effektiv robothantering. För hantering av returlådor erbjuder vi utrustning för upp- och nedstapling, depalletering samt palletering. Vill du trygga din produktion. Och nattsömn. Anmäl dig till Pacsem 25–27 november i Karlstad! Pacsem speglar trender, nya affärsmodeller och utveckling inom förpackningsbranschen ur ett design, teknik, miljö och konsumentperspektiv. Vinnare i förpackningsdesigntävlingen The Packaging Arena Award presenteras. Anmälning på www.pacsem.com MAKE IT HAPPEN AT THE PACKAGING ARENA www.packagingarena.com SYSTEM InterSystem AB, Brandsvigsgatan 3, 262 73 Ängelholm. www.intersystem.se Hjärna och hjärta för din materialhantering. Tel 46 (0)431 44 91 00. Fax 46 (0)431 44 91 29. info@intersystem.se Teckna ett support- och serviceavtal. I InterSystem får du en partner som verkligen känner din bransch och där förekommande applikationer. Kort sagt har vi hjärna och hjärta för din materialhantering. THE PACKAGING ARENA Konsumentdriven förpackningsutveckling Innovationsplattform som skapar förutsättningar för samverkan och hållbara förpackningslösningar. TPA Mentor. Stöd för varumärkesägare under förpackningsutvecklingsprocessen. Erbjuder vägledning samt överbrygger kunskapsklyftor mellan företag. Packaging Media Lab testar förpackningars säljande förmåga och förstärker varumärket. Konsumenttester genomförs i butik och i butiksnära miljö genom eye-tracking och andra metoder. DOTANK. Innovationsstudio som erbjuder metodik inom användarcentrerad design. User Innovation, Co-creation, Design thinking är huvudprocesser. kunderbjudande ryms i två ord. Vårt Transportörsystem och palletering. och palletering. InterSystem utvecklar och marknadsför uteslutande transportörer och pallastare, där vi har desto större produktbredd och kunskap. Vi vänder oss till branscherna livsmedel, läkemedel och kemisk industri. Vi har även all kringutrustning för att skapa moduler för effektiv robothantering. För hantering av returlådor erbjuder vi utrustning för upp- och nedstapling, depalletering samt palletering. Vill du trygga din produktion. Och nattsömn. Anmäl dig till Pacsem 25–27 november i Karlstad! Pacsem speglar trender, nya affärsmodeller och utveckling inom förpackningsbranschen ur ett design, teknik, miljö och konsumentperspektiv. Vinnare i förpackningsdesigntävlingen The Packaging Arena Award presenteras. Anmälning på www.pacsem.com MAKE IT HAPPEN AT THE PACKAGING ARENA www.packagingarena.com SYSTEM InterSystem AB, Brandsvigsgatan 3, 262 73 Ängelholm. www.intersystem.se Hjärna och hjärta för din materialhantering. Tel 46 (0)431 44 91 00. Fax 46 (0)431 44 91 29. info@intersystem.se Teckna ett support- och serviceavtal. I InterSystem får du en partner som verkligen känner din bransch och där förekommande applikationer. Kort sagt har vi hjärna och hjärta för din materialhantering.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=30">Svensk Förpackningshistoria Sida 30 Od Christenson</a> , Ceka, mannen bakom en rad framgångsrika svenska systemförpackningar såsom Cekacup och Cekatainer: Det har varit en oerhörd styrka att arbeta i en liten och familjär enhet, där samarbete mellan en duktig och lojal stab på laboratorium, ritkontor och verkstad alltid flutit fint. Eric Rasmusson, Tetra Pak: I en avancerad distribution är förpackningen knappast en självständig enhet. Den är istället en komponent i distributionsprocessen och den måste underordna sig de krav, som lagerhantering, beställningsrutin, transportmedel och butiksutrustning ställer. Axel Laudon, en av de drivande inom svensk förpackningsstandardisering: De senaste fyrtio åren har varit en omdaningens tid i många avseenden – när det gäller förpackningar i praktiskt taget alla avseenden. Struten har försvunnit likaså bomullssäcken, som syddes om till lakan, och sockerlådan, som blev kommod. De var på något sätt mera kära än dagens plastkasse som blir soppåse under köksvasken. Eric Widoff, PLM: När konserveringstekniken och konservburken uppfanns för mer än etthundrafemtio år sedan, kunde en skicklig yrkesman tillverka cirka sextio burkar under en lång arbetsdag. På 1930-talet gjordes på halvautomatiska maskiner i bästa fall något tusental burkar i timmen. I dagens helautomatiska burklinjer ligger produktionstakten på tre- fyrahundra burkar i minuten och ännu högre! K-B Röstlinger, Röstlinger Pack AB: Enligt min mening är införandet av enhetslaster, lastpallar och containers den mest revolutionerande händelsen. Det var amerikanarnas erfarenheter under kriget att transportera och hantera enorma godskvantiteter, som sedan ledde fram till denna utveckling. Stig-G Bergstedt, dåvarande ordföranden i Svenska Förpackningsföreningen: I Sverige tycks man ha glömt bort, att förpackningen utgör ett hjälpmedel i distributionen utan vilket våra varor skulle ha dragit på sig högre kostnader. Tage Thorhag, Transporttekniska Föreningen: Hur mycket det svenska näringslivet har vunnit på standardiseringen av lastpallen är svårt att säga, men det rör sig med säkerhet om många miljoner per år. Uno Gillström, SAS: Det efterhand alltmer utvecklade wellpappemballaget har blivit något av standardförpackning för flygfrakt, särskilt som också tyngre gods kan packas i kraftiga wellådor – trewell. Bertil Medlundh, aerosolexpert och på den tiden medlem av NE:s redaktion: För drygt tjugo år sedan fylldes den första aerosolförpackningen i Sverige. Den torde fortfarande vara den dyraste som tillverkats. Jag fyllde den för hand genom att öppna ventilen på en entons drivmedelsbehållare och låta den utströmmande vätskan förgasas och kyla ner en aerosolburk med koncentrat tills ett kvarts kilo flytande drivmedel kunde vägas in i burken och ventilen sättas Od Christenson, Ceka, mannen bakom en rad framgångsrika svenska systemförpackningar såsom Cekacup och Cekatainer: Det har varit en oerhörd styrka att arbeta i en liten och familjär enhet, där samarbete mellan en duktig och lojal stab på laboratorium, ritkontor och verkstad alltid flutit fint. Eric Rasmusson, Tetra Pak: I en avancerad distribution är förpackningen knappast en självständig enhet. Den är istället en komponent i distributionsprocessen och den måste underordna sig de krav, som lagerhantering, beställningsrutin, transportmedel och butiksutrustning ställer. Axel Laudon, en av de drivande inom svensk förpackningsstandardisering: De senaste fyrtio åren har varit en omdaningens tid i många avseenden – när det gäller förpackningar i praktiskt taget alla avseenden. Struten har försvunnit likaså bomullssäcken, som syddes om till lakan, och sockerlådan, som blev kommod. De var på något sätt mera kära än dagens plastkasse som blir soppåse under köksvasken. Eric Widoff, PLM: När konserveringstekniken och konservburken uppfanns för mer än etthundrafemtio år sedan, kunde en skicklig yrkesman tillverka cirka sextio burkar under en lång arbetsdag. På 1930-talet gjordes på halvautomatiska maskiner i bästa fall något tusental burkar i timmen. I dagens helautomatiska burklinjer ligger produktionstakten på tre- fyrahundra burkar i minuten och ännu högre! K-B Röstlinger, Röstlinger Pack AB: Enligt min mening är införandet av enhetslaster, lastpallar och containers den mest revolutionerande händelsen. Det var amerikanarnas erfarenheter under kriget att transportera och hantera enorma godskvantiteter, som sedan ledde fram till denna utveckling. Stig-G Bergstedt, dåvarande ordföranden i Svenska Förpackningsföreningen: I Sverige tycks man ha glömt bort, att förpackningen utgör ett hjälpmedel i distributionen utan vilket våra varor skulle ha dragit på sig högre kostnader. Tage Thorhag, Transporttekniska Föreningen: Hur mycket det svenska näringslivet har vunnit på standardiseringen av lastpallen är svårt att säga, men det rör sig med säkerhet om många miljoner per år. Uno Gillström, SAS: Det efterhand alltmer utvecklade wellpappemballaget har blivit något av standardförpackning för flygfrakt, särskilt som också tyngre gods kan packas i kraftiga wellådor – trewell. Bertil Medlundh, aerosolexpert och på den tiden medlem av NE:s redaktion: För drygt tjugo år sedan fylldes den första aerosolförpackningen i Sverige. Den torde fortfarande vara den dyraste som tillverkats. Jag fyllde den för hand genom att öppna ventilen på en entons drivmedelsbehållare och låta den utströmmande vätskan förgasas och kyla ner en aerosolburk med koncentrat tills ett kvarts kilo flytande drivmedel kunde vägas in i burken och ventilen sättas
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=31">Svensk Förpackningshistoria Sida 31 på. Denna aero</a> solförpackning blev den första som tillverkats här i landet. Den förgylldes och sparades som den klenod den var och fungerade i varje fall fortfarande efter tio år. C A Almarker, Åkerlund & Rausing: Den kanske mest påtagliga tekniska utveckling, som skett på förpackningsområdet under de förflutna årtiondena är principen att kombinera pappers- och plastmaterial med varandra till värmeförseglingsbara konstruktioner med barriäregenskaper. Sune Hårding, Wicanders Korkfabriker, som tillverkade bland annat Alka- och Maxicap-kapsyler: Det var väl många som kom att sakna den hederliga patentproppen, bygelförslutningen med porslinspropp och gummiringstätning, som användes på större öloch läskedrycksflaskor fram till omkring 1950. Den blev orationell och betraktades inte som helt hygienisk. Sopsortering Under sjuttiotalet trängde sig på allvar den fråga fram, som kanske mer än någon annan kom att prägla de följande förpackningsdecennierna – avfallshanteringen. Det industriella avfallet hanterades nog tämligen rationellt. Men nu gällde det hushållsavfallet. K-konsult beräknade 1974, att i hushållsavfallet fanns cirka åttahundratusen ton papper och papp, det mesta tidningar och konsumentförpackningar. Allt detta gick i stort sett direkt till tippen. Men nu började röster höjas för att även hushållens avfall skulle sorteras och tas till vara. Så inleddes den märkliga era, som innebär att vi idag i hem, företag och kommunala värme- och elverk bränner jungfrulig olja eller virke, som bättre först skulle ha passat till kvalificerade plastprodukter Två klassiker från 70-talet. respektive papper och liknande nyttigheter. Ur hushållens avfall plockar vi sedan fram, sorterar ut, tvättar och bereder plastfilmer och plastgrunkor, tidningar och tomkartonger för att täcka industrins behov av plast- och pappersråvara, istället för att använda avfallet på ett rationellt vis som bränsle i värme- eller kraftverk. Som substitut för den jungfruliga oljan! Till allt detta kommer hushållens oerhörda bekymmer med sopsortering och soptömning samt negativa miljöeffekter genom extra smutsvatten och extra sophämtningar med tunga sopbilar. Snacka om miljösnillen! Floraasken För livsmedelsförpackningar av kartong blev barriäregenskaper mot fukt och fett av avgörande betydelse. Sjuttiotalet bjöd en rad nyheter, när det gällde att kombinera plast och kartong för att nå både stabilitet och önskade barriäregenskaper. Alldeles i början av decenniet presenterades Ceka Floraasken – en förpackning för margarin, som kom att stå modell för en hel generation efterföl- Vi tar ansvar för helheten Alla säger sig veta vad etiketter är och används till. När vi då också börjar tala om etiketter som intelligenta informationsbärare, spårbarhet och logistikvinster får ämnet en helt annan och större betydelse. Reaktionen blir nästan alltid: ”Finns här effektivisering och besparingar för oss?” Svaret är lika givet ”Yes!” Ingen annan har vår bredd Vi kan system, vi kan etiketter och vi försörjer dig med teknik, kunskap och material för kostnadseffektiv och säker produktion av intelligenta etiketter. Oavsett bransch och verksamhet. Ring 033-29 09 00 eller gå in på www.beab.nu Välkommen! Vi s kapar intel l igenta et iket ter BEAB etikett & system AB Huvudkontor: Box 943, 501 10 Borås Besöksadress: Vevgatan 9, Viared Telefon: 033-29 09 00 Fax: 033-29 09 09 Internet: www.beab.nu E-post: info@beab.nu www.dana.se på. Denna aerosolförpackning blev den första som tillverkats här i landet. Den förgylldes och sparades som den klenod den var och fungerade i varje fall fortfarande efter tio år. C A Almarker, Åkerlund & Rausing: Den kanske mest påtagliga tekniska utveckling, som skett på förpackningsområdet under de förflutna årtiondena är principen att kombinera pappers- och plastmaterial med varandra till värmeförseglingsbara konstruktioner med barriäregenskaper. Sune Hårding, Wicanders Korkfabriker, som tillverkade bland annat Alka- och Maxicap-kapsyler: Det var väl många som kom att sakna den hederliga patentproppen, bygelförslutningen med porslinspropp och gummiringstätning, som användes på större öloch läskedrycksflaskor fram till omkring 1950. Den blev orationell och betraktades inte som helt hygienisk. Sopsortering Under sjuttiotalet trängde sig på allvar den fråga fram, som kanske mer än någon annan kom att prägla de följande förpackningsdecennierna – avfallshanteringen. Det industriella avfallet hanterades nog tämligen rationellt. Men nu gällde det hushållsavfallet. K-konsult beräknade 1974, att i hushållsavfallet fanns cirka åttahundratusen ton papper och papp, det mesta tidningar och konsumentförpackningar. Allt detta gick i stort sett direkt till tippen. Men nu började röster höjas för att även hushållens avfall skulle sorteras och tas till vara. Så inleddes den märkliga era, som innebär att vi idag i hem, företag och kommunala värme- och elverk bränner jungfrulig olja eller virke, som bättre först skulle ha passat till kvalificerade plastprodukter Två klassiker från 70-talet. respektive papper och liknande nyttigheter. Ur hushållens avfall plockar vi sedan fram, sorterar ut, tvättar och bereder plastfilmer och plastgrunkor, tidningar och tomkartonger för att täcka industrins behov av plast- och pappersråvara, istället för att använda avfallet på ett rationellt vis som bränsle i värme- eller kraftverk. Som substitut för den jungfruliga oljan! Till allt detta kommer hushållens oerhörda bekymmer med sopsortering och soptömning samt negativa miljöeffekter genom extra smutsvatten och extra sophämtningar med tunga sopbilar. Snacka om miljösnillen! Floraasken För livsmedelsförpackningar av kartong blev barriäregenskaper mot fukt och fett av avgörande betydelse. Sjuttiotalet bjöd en rad nyheter, när det gällde att kombinera plast och kartong för att nå både stabilitet och önskade barriäregenskaper. Alldeles i början av decenniet presenterades Ceka Floraasken – en förpackning för margarin, som kom att stå modell för en hel generation efterföl- Vi tar ansvar för helheten Alla säger sig veta vad etiketter är och används till. När vi då också börjar tala om etiketter som intelligenta informationsbärare, spårbarhet och logistikvinster får ämnet en helt annan och större betydelse. Reaktionen blir nästan alltid: ”Finns här effektivisering och besparingar för oss?” Svaret är lika givet ”Yes!” Ingen annan har vår bredd Vi kan system, vi kan etiketter och vi försörjer dig med teknik, kunskap och material för kostnadseffektiv och säker produktion av intelligenta etiketter. Oavsett bransch och verksamhet. Ring 033-29 09 00 eller gå in på www.beab.nu Välkommen! Vi s kapar intel l igenta et iket ter BEAB etikett & system AB Huvudkontor: Box 943, 501 10 Borås Besöksadress: Vevgatan 9, Viared Telefon: 033-29 09 00 Fax: 033-29 09 09 Internet: www.beab.nu E-post: info@beab.nu www.dana.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=32">Svensk Förpackningshistoria Sida 32 Flexible can v</a> ar tekniskt intressant, men floppade ändå. jande bordsförpackningar. Det bestod av ett djupdraget innertråg av plast och ett ytterhölje av kartong. Förpackningstypen har ju genomgått modifikationer och finns sedan länge även som rent plasttråg. Redan 1974 lanserades margarinet Lätt & Lagom i en bordsförpackning helt i plast, utvecklad och patentsökt av Torsten Jeppsson AB i Ystad. En av flopparna I början av 70-talet lanserades som tidigare berättats en ny typ av konservförpackning – flexible can. En tekniskt intressant form av vakuumförpackad aluminiumpåse, som ansågs kunna ersätta den traditionella konservburken. I Norden var som sagt Holstebro i Danmark först med nyheten för korv och en del andra gjorde försök med den. Men den stora succén uteblev. Nyheten var smart men dyr och de traditionella långlivssystemen konservburk och djupfryst var alldeles för väl etablerade. En av succéerna Krympfilminslagning av hela pallaster var en av sextiotalets mest gångbara idéer inom transportförpackandet. Man satte en plasthätta över pallasten och värmekrympte den. Resultatet blev en väl sammanhållen enhetslast. I början av sjuttiotalet trängde en ny svensk idé fram och kom snart att ta över en betydande andel av denna marknad. Det var den välkände förpackningsprofilen Martin Ingemarsson på KF i Stockholm, som utvecklat det så kallade Mipack-systemet, där man använde en sträckfilm som snurrades omkring pallasten. Fördelarna var flera: Filmåtgången blev åtskilligt lägre, värme behövde inte användas, systemet krävde mindre utrymme. Mipack marknadsfördes av Arenco i Kalmar men fick snart en rad efterföljare runt om i världen. Kånkandet Jag minns mitt glada 70-tal, när konsumentprofessorn Solveig Wikström gick till storms mot kånkandet. Tusentals ton, sa hon, kånkade vi på i onödan till och från butiker. Det var under returglasens tidsålder, när engångsglasen var på väg in på marknaden. 32 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Om standardpallen var en optimal lösning frågade man sig på 70-talet. Var finns hon nu? Engångsglasen kom och plastflaskorna kom – men kånkandet består. Och har blivit allt värre sedan miljöprofeterna tvingat på oss sina sopsorteringssystem. Säljfärdiga butiksförpackningar En annan kämpe var ingenjören Stig Wiberg, KF. Arbetsmiljön för personalen inom dagligvaruhandeln bekymrade Dagligvaruhandelns ERFA-grupp, i vilken Stig Wiberg ingick. Många forskare och förtroendevalda inom handeln hade länge påtalat förslitningsskador på ryggar, axlar, höfter och ben som följd av det eviga kånkandet på tunga förpackningar och plockandet upp och ned ur hyllor och reoler. Wiberg lanserade begreppet butiksfärdiga säljförpackningar – ofta tråg med ett antal konsumentförpackningar i. Man kunde reducera det mödosamma arbetet att för hand plocka och stapla enskilda förpackningar burk för burk och paket för paket in i hyllorna. Istället kunde man ställa en hel bricka på plats direkt i hyllan. Säljpacken standardiserades med längdmåttet fyrahundra eller sexhundra mm för att anpassas till hyllor och lastpallar. Även butikshyllorna blev standard – fyrahundra eller sexhundra mm djupa. Lastpallen – en optimal lösning? 1975 aktualiserade NE en fråga som snart trettio år senare fortfarande är lika het: Är standardlastpallen verkligen en optimal hanteringsform? Pallkostnaden är relativt hög, tillgängligt volym- och lastrum utnyttjas inte helt i järnvägsvagnar, i containers, på bilar och i lager. Dessutom är lastpallen relativt tung. Pallar stjäls eller kommer ur omlopp. Skulle man kunna tänka sig en hanteringsform med enhetslaster utan pallar eller med bara engångspallar? Frågan diskuterades livligt av Bilspedition, ASG och SJ, som då var ledande inom den svenska lastpallspoolen och tillsammans svarade för cirka femtio procent av alla lastpallar i omlopp. Beslutet blev att lägga ned verksamheten i pallpoolen, Istället skulle varje transportföretag specialmärka sina egna pallar och främst använda dessa som lagerpallar. I en ganska arrogant ton kommenterade de tre fraktföretagen: ”Nu får näringslivet själva stå för pallkostnaderna och välja typ av trafikpall. Vi kommer att slopa kravet på SIS-pall och godsavsän
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=33">Svensk Förpackningshistoria Sida 33 Världsnyhet! S</a> X Diamond – Världens första fullt isolerade limpistol för smältlim. – Säkerhet ”Cool touch” – Energibesparande – Värmestabil – Hög precision – Hög kvalitet – Flexibla lösningar Kontakta oss så berättar vi mer! Robatech Svenska AB | Ryttarevägen 18B | 302 60 Halmstad Tel. 035-185790 | Fax 035-185793 info@robatech.se Lexit Group tar sats för att möta den ökade efterfrågan på marknaden. Vi kan nu skylta med nya, rymliga kontorslokaler och ett av Skandinaviens modernaste tryckerier på 3 500 kvadratmeter nära centrala Göteborg. Vi är en leverantör som vågar satsa även i nedgångstider. Vi växer med uppdragen och siktar högt! Vi marknadsför och producerar till den skandinaviska marknaden och kan erbjuda de bästa lösningarna på: v Robatech 1-09, 2.indd 1 09-02-12 09.46.12 v v v alla typer av självhäftande etiketter produktetiketter, neutrala etiketter, tilltrycksetiketter, flersidiga etiketter (LexDuo), sleeves, V-seal, 3D-etiketter, tatueringsetiketter, lageretiketter, metalliska etiketter, färgband/ karbonband och design av etiketter! printerlösningar (inlineprinter) terminaler mjukvaror Lexit Group 24 timmar om dygnet 365 dagar om året Besökvår virtuella utställning på socosystem.com SOCO SYSTEM AB Tel: 46 418 448860 Fax: 46 418 448879 info@socosystem.se Här kan du se SOCO SYSTEMsstandardmoduler: kartongresare, rullbanor, bandtransportörer, kartongförslutare, palltransportörer, pallmagasin, palletterings robotar . Mekaniska pallastare och sträckilmningsutrustning . Modulerna kan arbeta tillsammans eller som fristående enheter. Få inspiration för att öka din produktivitet - besöksocosystem.com! www.lexit.se Konstruktionsvägen 1 435 33 Mölnlycke 46 (0)31-734 41 00 vi skapar goda relationer Världsnyhet! SX Diamond – Världens första fullt isolerade limpistol för smältlim. – Säkerhet ”Cool touch” – Energibesparande – Värmestabil – Hög precision – Hög kvalitet – Flexibla lösningar Kontakta oss så berättar vi mer! Robatech Svenska AB | Ryttarevägen 18B | 302 60 Halmstad Tel. 035-185790 | Fax 035-185793 info@robatech.se Lexit Group tar sats för att möta den ökade efterfrågan på marknaden. Vi kan nu skylta med nya, rymliga kontorslokaler och ett av Skandinaviens modernaste tryckerier på 3 500 kvadratmeter nära centrala Göteborg. Vi är en leverantör som vågar satsa även i nedgångstider. Vi växer med uppdragen och siktar högt! Vi marknadsför och producerar till den skandinaviska marknaden och kan erbjuda de bästa lösningarna på: v Robatech 1-09, 2.indd 1 09-02-12 09.46.12 v v v alla typer av självhäftande etiketter produktetiketter, neutrala etiketter, tilltrycksetiketter, flersidiga etiketter (LexDuo), sleeves, V-seal, 3D-etiketter, tatueringsetiketter, lageretiketter, metalliska etiketter, färgband/ karbonband och design av etiketter! printerlösningar (inlineprinter) terminaler mjukvaror Lexit Group 24 timmar om dygnet 365 dagar om året Besökvår virtuella utställning på socosystem.com SOCO SYSTEM AB Tel: 46 418 448860 Fax: 46 418 448879 info@socosystem.se Här kan du se SOCO SYSTEMsstandardmoduler: kartongresare, rullbanor, bandtransportörer, kartongförslutare, palltransportörer, pallmagasin, palletterings robotar . Mekaniska pallastare och sträckilmningsutrustning . Modulerna kan arbeta tillsammans eller som fristående enheter. Få inspiration för att öka din produktivitet - besöksocosystem.com! www.lexit.se Konstruktionsvägen 1 435 33 Mölnlycke 46 (0)31-734 41 00 vi skapar goda relationer
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=34">Svensk Förpackningshistoria Sida 34 Vi ser förpack</a> ningen som det viktigaste Smurfit Kappa är världens största pappersbaserade förpackningsföretag. I Sverige är vi inte bara marknadsledare. Utan också ensamma om att kunna erbjuda dig en totalbredd i material och trycktekniker. Från den enklaste wellpapplåda till den mest avancerade offsettryckta lyxförpackningen. Men produktionskapacitet i all ära. För att konstruera en förpackning som kan hänga med i alla svängar – på den slingriga vägen från producent till konsument – så krävs det mer. Därför skäms vi inte för att säga som det är. Frågar du oss – är det utsidan som räknas. Hör gärna av dig så berättar vi mer. www.smurfitkappasverige.se Performance&Passion Vi ser förpackningen som det viktigaste Smurfit Kappa är världens största pappersbaserade förpackningsföretag. I Sverige är vi inte bara marknadsledare. Utan också ensamma om att kunna erbjuda dig en totalbredd i material och trycktekniker. Från den enklaste wellpapplåda till den mest avancerade offsettryckta lyxförpackningen. Men produktionskapacitet i all ära. För att konstruera en förpackning som kan hänga med i alla svängar – på den slingriga vägen från producent till konsument – så krävs det mer. Därför skäms vi inte för att säga som det är. Frågar du oss – är det utsidan som räknas. Hör gärna av dig så berättar vi mer. www.smurfitkappasverige.se Performance&Passion
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=35">Svensk Förpackningshistoria Sida 35 K O N O V A L </a> E N K O K O N O V A L E N K O
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=36">Svensk Förpackningshistoria Sida 36 KonstruKtion D</a> esign = innovativa förpackningslösningar PRESENTREKLAMGROSSIST SÖKER: Tillverkare av tjusiga och bra kartongförpackningar Vi kräver; varmprägling, foliering och kartongstans samt förstå vikten av långsiktiga kundrelationer. Vi “skräddarsyr” förpacKningar efter dina önskemål och tillverkar i småskalig produktion svetsarevägen 3, sunne 46(0)70-33 13 754 www.ingridpac.se Har du rätt lim i tankarna? Forbo Adhesives har alltid legat långt framme när det gäller nyutveckling av produkter. Marknaden kräver idag att man skall kunna limma svåra material och gärna i höga hastigheter. Vi kan presentera produkter som motsvarar era högt ställda krav. KonstruKtion Design = Kontakta oss och låt oss berätta mer! innovativa förpackningslösningar Vi “skräddarsyr” förpacKningar Forbo 2-09.indd 1 Övriga meriter: • Egen prepress med CTP • 6-färgs offset med vatten- och UV-lack online • Klara att trycka papper och kartong upp till 0,8 mm • Effektlackering • Folieprägling • Microprägling och hologramapplicering • Kapsellimmare • Förmåga att föreslå kreativa lösningar Systemlösningar Din applikation är den avgörande faktorn. Oavsett om det är pneumatik, servopneumatik eller linjärenheter som behövs kan Festo erbjuda dig en totallösning — effektiv automation. svetsarevägen 3, sunne 46(0)70-33 13 754 www.ingridpac.se _Azg_edrives_se_89x129.qxd 17.04.2008 14:30 Uhr Seite 1 efter dina önskemål och tillverkar i småskalig produktion 09-03-17 13.56.48 Forbo Adhesives Nordic AB Tfn swe: 031-287370 Fax: 031-284377 Tfn fi n: 358-961 567 00 E-mail: info.gothenburg@forbo.com www.festo.se KonstruKtion Design = innovativa förpackningslösningar PRESENTREKLAMGROSSIST SÖKER: Tillverkare av tjusiga och bra kartongförpackningar Vi kräver; varmprägling, foliering och kartongstans samt förstå vikten av långsiktiga kundrelationer. Vi “skräddarsyr” förpacKningar efter dina önskemål och tillverkar i småskalig produktion svetsarevägen 3, sunne 46(0)70-33 13 754 www.ingridpac.se Har du rätt lim i tankarna? Forbo Adhesives har alltid legat långt framme när det gäller nyutveckling av produkter. Marknaden kräver idag att man skall kunna limma svåra material och gärna i höga hastigheter. Vi kan presentera produkter som motsvarar era högt ställda krav. KonstruKtion Design = Kontakta oss och låt oss berätta mer! innovativa förpackningslösningar Vi “skräddarsyr” förpacKningar Forbo 2-09.indd 1 Övriga meriter: • Egen prepress med CTP • 6-färgs offset med vatten- och UV-lack online • Klara att trycka papper och kartong upp till 0,8 mm • Effektlackering • Folieprägling • Microprägling och hologramapplicering • Kapsellimmare • Förmåga att föreslå kreativa lösningar Systemlösningar Din applikation är den avgörande faktorn. Oavsett om det är pneumatik, servopneumatik eller linjärenheter som behövs kan Festo erbjuda dig en totallösning — effektiv automation. svetsarevägen 3, sunne 46(0)70-33 13 754 www.ingridpac.se _Azg_edrives_se_89x129.qxd 17.04.2008 14:30 Uhr Seite 1 efter dina önskemål och tillverkar i småskalig produktion 09-03-17 13.56.48 Forbo Adhesives Nordic AB Tfn swe: 031-287370 Fax: 031-284377 Tfn fi n: 358-961 567 00 E-mail: info.gothenburg@forbo.com www.festo.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=37">Svensk Förpackningshistoria Sida 37 Exempel på sve</a> nska glasförpackningar från tidigt 1900-tal och framåt. daren bestämmer om han vill använda någon typ av engångspall eller betala returfrakt för en SIS-pall, vilket i så fall medför en merkostnad för godsmottagaren. Det innebär också att man måste ligga med ett ansenligt buffertlager av pallar. SIS-pallen kan dock fortfarande fylla en funktion som lagerpall – man får då använda sig av något slags pallskiftare vid transporttillfället.” Surte läggs ned Den svenska industrin för förpackningsglas (i princip PLM:s glasbruk i Surte, Hammar och Limmared) drabbades under 1970-talet av allvarliga svårigheter. Dels konkurrerade PLM:s egen plåtdivision framgångsrikt med glasbruken genom de nya ölburkarna som snabbt vann terräng. Dels införde regeringen 1973 förpackningsskatten, som särskilt kom att drabba engångsglasen för öl och läsk. Dels ökade flergångsglasen i handeln och antalet tripper ökade med lägre behov av nytillverkade returglas. Ökad pant på flergångsglas gjorde folk mer benägna att bära tillbaks glasen till affären. Dessutom satsade statliga Vin & Sprit alltmer på returglas. Allt bidrog till vikande produktionssiffror för glasindustrin. 1975 tog PLM beslutet att lägga ned Surte. Själva nedläggningen skedde 1978. Surte Glasbruk hade startats redan 1862 och snabbt utvecklats till en modern industri. Vid sekelskiftet gick så mycket som 98% av brukets produktion på export – med egen hamn och egna båtar fram till 1945. Surtes band till Coca-Cola Vid Surte glasbruk arbetade i början av seklet även en ung man vid namn Alexander Samuelsson. Denne satte ett stort spår i Coca-Colas historia. Bakgrunden var enkel; Coca-Cola sökte i början av 1900-talet en förpackning, som skulle vara unik och tydlig. Möjlig att känna igen även i mörker genom flaskans form. Alexander Samuelsson hade emigrerat till USA och han vann 1913 tävlingen om den nya Coca-Cola-flaskan. Så skapades konturflaskan, vars form inspirerats av en kakaofrukt. Den 16 november 1915 fick Root Glass Com- En ny förpackningstyp dök upp 1979, storsäcken eller bulksäcken. pany patent på flaskan och Alexander Samuelsson fick sitt namn på patenthandlingen. Idag lär det endast finnas två exemplar kvar av den ursprungliga konturflaskan. En finns på Coca-Cola-muséet i Atlanta bakom skottsäkert glas, den andra i privat ägo i USA. Åttiotalet – mognad eller stagnation? 1980-talet kom att bli ett lugnare skede inom svensk förpackningsindustri. Den höga innovationstakten från tidigare decennier började klinga av. Många av de tunga varugrupperna hade fått sina väl fungerande system. Marknaderna hade stabiliserats. Att komma in med nya revolutionerande förpackningsidéer var svårt och riskfyllt för både förpackningsleverantörer och förpackningsanvändare. Kort sagt, förpackningsmarknaden hade från efterkrigstidens sturm und drang-period blivit en mognad marknad, där behovet av dramatiska nyheter inte var så stort. Storsäcken Under sjuttiotalets sista år dök dock en ny förpackningstyp upp, storsäcken, bulksäcken. Den kom att sätta prägel på det tidiga 1980-talet. Det var en logisk och konsekvent följd av att förpackningsfokus i allt högre grad förskjutits från konsumentförpackningar till transportförpackningar. Hanterings-, transport- och lagringskostnaderna hade gått i höjden alltmer under föregående decennier. Det blev nödvändigt att ägna ökande intresse år transportförpackningsledet. Enhetslasterna var väl etablerade, pallstandardiseringen genomförd, krymp- och sträckfilmningstekniken välkänd. Containeriseringen var optimal – nästan allt som kunde gå i container gick i container. Men på lagersidan och på hanteringssidan fanns likväl mycket kvar att göra. Egyptisk tjurfäktning En av de stora skandinaviska specialiteterna hade redan dessförinnan blivit paketerat virke. Virke staplades i paket och emballerades i krympfilm eller med papperssvep. Finska virkesleverantörer var speciellt alerta på detta område 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 37
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=38">Svensk Förpackningshistoria Sida 38 Pappersrullarn</a> a hanterades inte varsamt i Egypten. liksom när det gällde emballering och hantering av råpappersrullar till internationell papperskonverterande industri. Jag minns från Egypten ett stycke in på åttiotalet, när jag hade blivit ombedd att ta en titt på hanteringen av pappersrullar i Alexandrias hamn. Problemet var nämligen, att wellfabriken utanför Kairo alltid kunde notera stora skador på rullarna. En titt på lossnings- och omlastningstekniken i hamnen avslö- jade snart orsaken. Pappersrullarna hissades försiktigt ned från fartygsdäcket och ställdes på kaj. Sen kom en gaffeltruck farande med våldsam kraft och fick fäste i rullarna helt enkelt genom att köra gafflarna rakt in i rullens sida. Två djupa hål in i pappersrullen och många meter papper till spillo. Men ett finskt företag klarade sin vidarelastning utan skador.. De hade med sig ombord en klämtruck, som sattes ned på kaj och lyfte över rullarna enkelt och lätt till väntande lastbil. Storsäckens era Finnarna var tidigt ute med rationella lösningar inom transportförpackning. Finska Rosenlew och Wilh. Schaumann var bland de första företag, som introducerade storsäckar. Rosenlews variant var en vävd textilsäck, som lyftes i lyftögla. Schaumans storsäck Visamax var gjord av ett laminerat säckpapper förstärkt med nät av polyester. Dessa storsäckar introduce- rades på allvar redan 1979 och 1980-talets första hälft kom att präglas av en intensiv utveckling på storsäcksområdet. Hack i hälarna på finnarna var Nyborgs Plast i Danmark, Hydro i Norge, Strömsnäsbruk och Pacsac i Sverige, med flera. 38 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 EAN-koden dök upp på 70-talet och är i dag en viktig del i logistiken. Storsäcken var/är en effektiv bulkförpackning, som emellertid ställer särskilda krav på hanterings- och transportutrustning. Lagerrationalisering Intresset kom under 1980-talet att i hög grad fokuseras på transportförpackningen samt hantering och märkning av förpackningar utmed hela hanteringskedjan från tillverkarens utlager, via grossist- och detaljistled till slutkonsument. Alla operationer studerades och anpassades till varandra. Högstaplingslager och automatlager blev vanligt. EAN EAN-märkningen hade blivit ett kraftfullt hjälpmedel, som underlättade identifikation av förpackningarnas innehåll både i transportledet och under lagerhantering och orderadministration. EAN står för European Article Numbering och är ett exempel på ett lyckosamt europeiskt samarbete, till vilket även USA och andra exportnationer direkt eller indirekt anslutit sig. Många kämpade för EAN och segast av dom alla var Björn Pas- sad, då på Sveriges Grossistförbund. Han hade ända sedan 70-talet drivit EAN-märkningen som sin käpphäst och belönades när han pensionerades med det Söderbergska handelspriset år 2004. Flexlink Materialhantering blev ett allt viktigare arbetsfält under 80-talet. Automatiserade transportbanor för godshanteringen i produktionslokaler, lager och inpackningslokaler inspirerade en grupp tekniker inom SKF att utveckla en legoliknande plastdetalj, som kunde byggas samman till flexibla transportkedjor i horisontal- och vertikalled. Systemet kallades Flexlink och avknoppades i en särskild affärsenhet 1980. Baskomponenterna i systemet är plastdetaljen av acetalplast och banor av aluminium. Just förmågan att bygga en transportkedja både horisontellt och vertikalt gjorde Flexlink till en välkommen nyhet för många företag, som exempelvis behövde spara utrymme i sina lokaler.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=39">Svensk Förpackningshistoria Sida 39 You probably k</a> now our customers better than you know us, but our products are everywhere, and their content is being used everyday at home or at work... www.superfos.com You probably know our customers better than you know us, but our products are everywhere, and their content is being used everyday at home or at work... www.superfos.com
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=40">Svensk Förpackningshistoria Sida 40 Konservburken </a> av plast är sedan länge borta från marknaden. Letpak tillverkades av plast och alfolie, vägde mindre än traditionella konservburkar och var bättre i logistiken. På en mycket begränsad yta kunde man bygga både buffertlager, matningsbanor och uttransporbanor. Flexlink satsade redan från början på en internationell marknad och drog självfallet nytta av SKF:s globala nät av återförsäljare och representanter. Själv minns jag med nöje ett samarbete under några år (84-86) på den amerikanska marknaden, där min kollega Hans Friedsam och jag genomförde gemensamma skandinaviska montrar på förpackningsutställningar i Chicago, Los Angeles och New York under fältropet ”The Scandinavians are leaders in packaging and distribution”. Flexlinks killar spelade en aktiv roll i mötet med den amerikanska packpubliken. 1997 blev Flexlink ett självständigt företag – även om SKF fortfarande är en av de större ägarna. Företaget var 2004 representerat med tillverkande enheter och säljkontor i tjugotre länder och omsättningen balanserade då på miljarden. Bland flopparna Redan under 70-talet hade man inom ÅR börjat arbeta med ett projekt, som skulle kunna bli ett substitut för den traditionella konservburken. Letpak kallades den nya burken, tillverkad av plast och alfolie. Den var rektangulär istället för rund, vägde mindre än den traditionella konservburken och var alltså platsbesparande i lager och distributionskedja. Avsikten var ett förpackningsfolien skulle tillverkas i ÅR:s tyska fabrik i Hochheim medan lock och bottnar skulle göras i Lund. nord emballage citerade projektledningen, som påpekade att detta var ÅR:s största satsning sedan Tetra Pak – även om de totala investeringarna i projektet var långt lägre. Men entusiasmen var stor även om marknadsframgångarna var små. Letpak kom aldrig att bli den mjölkkossa som ÅR drömde om och in på åttiotalet såldes projektet till England. Var det finns, om det finns kvar på marknaden någonstans vet jag inte. Slut på den gyllene epoken? Under 60-70-talen fann svenska systempackmaskiner vägen ut på en bred världsmarknad. Innovationstakten var hög och kunnandet brett inom många maskinsektorer. Men svenska kartongpacksystem började på allvar tappa fot- fäste, när ÅR genom Swedish Match på sin tid tog de strategiska besluten att lägga ned sin egen packmaskintillverkning. 40 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Svensk förpackningsindustri var ledande i världen. Under 80talet höll den på att realiseras bort: • PLM sålde sin historiska plattform – konservburksdivisionen – till Danmark. • Och det olycksaliga STAB, som 1980 ändrar namn till Swedish Match, har under sin karriär i konsumentförpackningsbranschen medverkat till att krossa bland annat de gamla gedigna företagen Ceka och Esseltepac. Nu sålde man av branschens historiska flaggskepp Åkerlund & Rausing till finska Ahlströms. STAB plågades på sin tid av allt det, som kan plåga ett ostrukturerat storföretag: En vårdslös strukturrationalisering som slog ihjäl inhemska företag och öppnade dörrar för utländska konkurrenter, divisionaliseringar och ideliga omorganisationer, kortsiktiga ekonomiska resultatansvar, avskurna utvecklingsresurser, täta chefsbyten och fluktuerande företagsfilosofier – ena gången skulle man ”satsa på utveckling”, andra gången skulle man ”koncentrera sig på det man var bra på”! För Swedish Match har det dock gått bättre även när det gäller att genom Arenco exportera förpackningsmaskiner. Sannolikt skulle Ahlströms – det var en from förhoppning – nu kunna sköta ÅR bättre och ge lundaföretaget den arbetsro det så väl behövde. Det fanns historiska bindningar mellan Ahlströms (genom Euran Paperi) och ÅR. Företagen drev en gång flera utvecklingsprojekt tillsammans och hade ambitioner om samarbete bland annat på europamarknaden. Finsk integration Euran Paperi och Kauttua pappersbruk hade under 60-talet utvecklat en mycket intressant tanke – nämligen att direkt i pappersmaskinen kunna köra standardkvaliteter för skilda förpackningsändamål. Företagets tekniske chef Erik Silfverberg var pådrivande. Han menade, att det nära samspelet mellan pappersbruket och förpackningsföretaget var ett plusvärde. Det innebar att man kunde öka förädlingsgraden i pappersbruket genom att leverera specialkvaliteter till förpackningsindustrin: - Som råvaruleverantör behöver vi inte längre nöja oss med att leverera papper och kartong, som av konverteraren skall vidareförädlas genom beläggning, laminering etc. Tvärtom kan vi åta
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=41">Svensk Förpackningshistoria Sida 41 Förpackningar </a> på dina villkor Vår inköpsstyrka och kompetens inom kundunik utveckling samt vårt materialoberoende gör att vi kan erbjuda ledande lösningar inom förpackningar - helt enkelt förpackningar på dina villkor. www.boxon.com Förpackningar på dina villkor Vår inköpsstyrka och kompetens inom kundunik utveckling samt vårt materialoberoende gör att vi kan erbjuda ledande lösningar inom förpackningar - helt enkelt förpackningar på dina villkor. www.boxon.com
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=42">Svensk Förpackningshistoria Sida 42 Nytt världsrek</a> ord i tubfyllning hos Norden Pac i Kalmar. oss att till bearbetare i vårt land och andra länder leverera färdigt förpackningsråmaterial, som exempelvis bara behöver tryckas och stansas. Anrika Åkerlund & Rausing hamnade alltså i en gammal fin familj – den bästa tänkbara om det nu var nödvändigt att sälja ut bolaget till utländska ägare. Tetra Pak – vemod och framgång Flaggskeppet inom den svenska förpackningsbranschen, Tetra Pak, hade officiellt lämnat Sverige. Koncernkontor och utvecklingsresurser hade flyttats till andra länder. En förlust för landet – men sannolikt en fördel för företaget, som utvecklades alltmer till en global stormakt. 1983 dog Ruben Rausing – den man som mer än någon annan präglat den moderna svenska förpackningsindustrin. 1985 tillverkades mer än trettiosju miljarder Tetra Pak förpackningar världen runt, därav var sextiofem procent aseptiska förpackningar. Nittiotalet – Hemsökelsernas tid Åttiotalet och nittiotalet kom att bli några prövningens årtionden för svensk förpackningsbransch. Konjunkturerna skiftade och lönsamheten var ofta dålig för många av branschens företag. Utförsäljningar och utflyttningar hade försvagat den inhemska förpackningsbranschen. Nya lagar om producentansvar, materialåtervinning och arbetarskydd ställde till med problem. Finnar, norrmän och danskar försåg sig med valda delar av den svenska konsumentförpackningssidan inklusive maskinsystem för kartongförpackning. De många lysande svenska systemlösningarna var delvis ett minne blott. Tyskland storexportör av packmaskiner Det är Tyskland som under nittiotalet är förpackningsbranschens motor och nav. Ta exempelvis packmaskinsidan! Tysk packmaskinindustri omsatte enligt egna uppgifter under 1992 drygt tjugosex miljarder kronor vilket motsvarar cirka fyrtio procent (!) av den totala tyska verkstadsmaskinproduktionen. Var femte förpackningsmaskin i världen är tysk och två av tre tysktillverkade packmaskiner går på export. Av den totala packmaskinexporten i världen svarade tyskarna för drygt en tredjedel. Den här positionen har man under 42 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Engångsartiklar visade sig vara minst lika bra att använda som vanlig glas, tallrikar och muggar i en undersökning gjord på 90-talet. senare decennier byggt upp främst i hård konkurrens med USA och efterhand också Japan. För oss i Sverige väckte expansionen avund - inte minst med tanke på att vi en gång i tiden var riktigt på bettet inom packmaskinområdet. Ett lysande undantag – Arenco I Sverige fanns dock – vid sidan av Tetra Laval – en maskintillverkare, som tillhörde de helt ledande i världen. Det var Arencogruppen med ett flertal företag, som tillverkade förpackningsmaskiner och utrustningar. Tändsticksmaskiner, fiskeriutrustningar, förpackningssystem för tuber, för livsmedel av alla sorter inklusive fiskförpackning till havs. Arenco finns till sin huvuddel i Kalmar och Halmstad och inför- livade så sent som i mars 2004 Sprinter System – ett företag som nästan alltid presenterat briljanta lösningar men samtidigt dragits med bristande marknadsresurser. Arenco har en betydande exportmarknad och har utöver Kalmar sin andra stora huvudanläggning i Shanghai i Kina, en modern fabrik med en yta på tiotusen kvadratmeter. Företaget har också anläggningar ibland annat Brasilien och Indien. Engångsartiklar Varför skall man använda engångsartiklar, frågade sig en rad skandinaviska tillverkare av engångsserviser. Man lät genomföra ett antal undersökningar för att kartlägga möjliga svar. Ett fristående konsultföretag genomförde en omfattande livscykelanalys av två system - ett utspisningssystem med traditionellt diskgods, diskning och hantering och ett utspisningssystem med genomgående engångsartiklar. Alla ingående komponenter – råvaror, transporter, bearbetning av råvaror, produktframställning i alla etapper, distributionen till och i användningslokalerna, hanteringen i institutionerna, diskning, avfallshantering, återvinning, energibehoven och miljöbelastningarna i de olika stegen – allt mättes och analyserades. Det var en av de internationellt mest omfattande utredningarna på detta område. Resultaten var intressanta och lätt förbluffande. På praktiskt taget alla punkter var engångsserviser av papper/pap
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=43">Svensk Förpackningshistoria Sida 43 Kan man hitta </a> besparingar utan att göra avkall på kvalitén? Hjälper förpackningen till att marknadsföra produkten? Är det möjligt att minska lagret av förpackningar utan att betala mer? www.scapackaging.se Breda krav ger bättre förpackningsekonomi Förpackningen är en del av din produkt. Alltså måste du bredda kraven på din förpackningsleverantör. På SCA Packaging är vi mogna för nya frågor. Välkommen att ställa oss mot väggen. Går det att förenkla inpackningen? Kan man hitta besparingar utan att göra avkall på kvalitén? Hjälper förpackningen till att marknadsföra produkten? Är det möjligt att minska lagret av förpackningar utan att betala mer? www.scapackaging.se Breda krav ger bättre förpackningsekonomi Förpackningen är en del av din produkt. Alltså måste du bredda kraven på din förpackningsleverantör. På SCA Packaging är vi mogna för nya frågor. Välkommen att ställa oss mot väggen. Går det att förenkla inpackningen?
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=44">Svensk Förpackningshistoria Sida 44 Återvinning av</a> förpackningar var en brännhet fråga på 90-talet. Det fanns också de som hade svårt med definitionen av ordet förpackning. Rolf Börjesson var koncernchef på PLM, tog samma jobb hos Rexam och köpte sedan PLM. per/plast eller enbart plast lika lämpliga eller bättre att använda än vanliga tallrikar, glas och muggar. Materialåtgången har traditionellt ansetts belasta engångsartiklarna - om man kan använda en vanlig tallrik tvåhundra gånger, så motsvarar detta tvåhundra engångstallrikar. Det är enkel matematik. Å andra sidan - för att använda en porslinstallrik tvåhundra gånger, så måste den diskas minst etthundranittionio gånger. Och där har vi knuten. Diskningen är den stora boven i miljösammanhang - diskmedel går åt, vatten förorenas. Men den helt avgörande skillnaden finns på hygiensidan. Fairfax County i Virginia i det stora landet i väster gjorde 1989-90 en jämförande undersökning av hygienskillnader på institutioner, som parallellt använde diskgods och engångsserviser. I samtliga fall uppmätte man låga eller försumbara bakteriehalter för engångsserviserna och avsevärt högre bakterieinnehåll på flergångsserviserna. Detta är ju välkänt för alla förpackningsutvecklare - just hygienfaktorn är den helt avgörande för övergången till ett modernt förpackningsväsende. När den moderna förpackningen kom, så försvann också så mycket av det gamla slabbiga och ohygieniska hanterandet av livsmedel i mjölkbutiker och diversebodar. Det är en historisk verklighet, som de unga dagdrömmarna glömt. Dom som vill gå tillbaka till pytsar och krukor för returanvändning i livsmedelshandeln. Sopförbränning En av nittiotalets mest inflammerade frågor gällde återvinning eller förbränning av hushållssoporna. - Ge fan i att sortera bort allt brännbart ur soporna, röt Björn Karlsson, professor i energiteknik vid Universitetet i Linköping och expert på sopförbränning! Han har följt arbetet vid ett antal sopförbränningsanläggningar i landet och har deltagit i en omfattande studie över verksamheten vid Kalmar Energi AB, där man sett på olika möjligheter att lokalt producera kraftvärme. En slutsats i studiens energisystemanalys: ”Sopförbränning med energiåtervinning är det ur miljösynpunkt överlägset bästa alternativet för behandling av huvuddelen av vårt avfall, sedan rimlig materialåtervinning före förbränning och minskning av avfallsmängden i produkterna skett. - Ty, påpekar professorn, om man inte eldar sopor för att få kraft och värme, så måste man elda nåt annat för att få kraft och värme. Och detta nåt annat är oftast olja eller koks eller kol eller trä, som kostar flis och påverkar miljön det också! 44 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 PLM säljs 1999 förlorade även PLM i Malmö sin svenska identitet. Företaget såldes till Rexam i England, huvudkontoret flyttades till London, där Rolf Börjesson från PLM var koncernchef. Under hans ledning utvecklades Rexam till ett världsledande företag inom främst området dryckesförpackningar. Redan år 2000 förvärvades den amerikanske konkurrenten American National Can. Tjugohundratalet – En mogen förpackningsvärld Är en vändning på gång? Det var den stora frågan man ställde sig då, 2004 när tidningen firade sitt 70-årsjubileum. Början av 2000-talet såg en mogen nordisk förpackningsvärld. Distributionssystemen inom dagligvaruhandeln, där de stora förpackningsvolymerna finns, var rationella och väl etablerade. Möjligheterna att introducera helt nya idéer verkade begränsade. Även de tidvis hejdlösa strukturrationaliseringarnas tid verkade ha gått in i ett lugnare skede. 1990-talet kännetecknades av expansion inte genom innovation utan genom att stora företag växte sig ännu större genom köp och fusioner. Ökad servicegrad och lägre priser var viktiga konkurrensmedel. EU blev hemmamarknad för många nordiska leverantörer och global expansion ansågs alltmer nödvändig. Framtidsförhoppningarna knöts bland annat till följande företag, tankar och idéer: NEFAB miljardföretag Nefabs expansion har stadigt fortsatt genom åren. Företaget har idag sitt huvudkontor i Jönköping men fortfarande en väsentlig del av sina tillverkningsenheter i Hälsingland. 1992 förvärvade man sin konkurrent AB Plyfa. Nefab byggde främst under 1990talet upp en betydande internationell verksamhet och har idag tillverkningsenheter och säljbolag i åtskilliga länder i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien med fabriker i bland annat Kina och Ryssland. Företaget är numera börsnoterat och omsatte år 2000 ffg mer än en miljard kronor. Idag har man omstrukturerat sin produktionsinriktning och vill nu vara en totalleverantör av förpacknings- och logistiklösningar som sträcker sig från konsumentförpackningar till transportemballage och genom hela logistikkedjan. Den så kallade raketflaskan av plast blev en stor framgång för Felix ketchup.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=45">Svensk Förpackningshistoria Sida 45 Rätt förpackni</a> ng kan vara helt avgörande för Din produkts konkurrenskraft. Vi har ett 1000-tal att välja på från kända tillverkare och samarbetspartners inom Europa. TARA PAC har levererat förpackningar sedan 1993. Ring oss gärna, vi delar med oss av vår erfarenhet. ® www.tarapac.com Sverige Norge Danmark Tel 46 46 23 80 90 Tel 47 22 33 36 00 Tel 45 98 38 92 66 Rätt förpackning kan vara helt avgörande för Din produkts konkurrenskraft. Vi har ett 1000-tal att välja på från kända tillverkare och samarbetspartners inom Europa. TARA PAC har levererat förpackningar sedan 1993. Ring oss gärna, vi delar med oss av vår erfarenhet. ® www.tarapac.com Sverige Norge Danmark Tel 46 46 23 80 90 Tel 47 22 33 36 00 Tel 45 98 38 92 66
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=46">Svensk Förpackningshistoria Sida 46 Ecoleans mater</a> ial sparar stora resurser, både i miljön och ekonomiskt. Ecolean I Helsingborg och Kina växer just nu upp en systemutveckling baserad på ett nygammalt förpackningsmaterial, en kartongvariant, där mellanskiktet är gjort av kalciumkarbonat/krita. Materialet har utvecklats av uppfinnaren Åke Rosén, som redan på sjuttiotalet experimenterade med liknande material. Han etablerade företaget 1996 och verklig skjuts tog det, när Hans Rausing, som ju drev fram Tetra Pak till internationell toppposition, år 2001 gick in som huvuddelägare. Företaget har sitt huvudkontor i Helsingborg med produktionsanläggningar där samt i Tianjin i Kina. Företaget är representerat i de flesta viktiga länder i världen. Ecolean kan sannolikt bli ett av 2000-talets största svenska bidrag till den internationella förpackningsutvecklingen. I systemutvecklingen ingår både material- och maskinlösningar. På företagets tomt i Helsingborg står ett jätteägg som symbol för materialet Ecolean. Ägget är inspirationskällan: ”Äggskal består till 90 procent av krita. Äggets form är fulländad, vacker. Dess funktion är enkel och genial. När äggskalet fullgjort sin uppgift tar naturen hand om materialet och låter det ingå i kretsloppet. Enda problemet är att äggskal lätt går sönder”, heter det i ett uttalande från företaget. ”När Ecolean utvecklat sitt unika material har äggskalets egenskaper kompletterats med styrka och hållbarhet. Detta har skett genom att kalciumkarbonat bundits med plastbindemedel. Ungefär 40-60 procent av materialet är krita. Resultatet är ett styvt, segt, formbart, flexibelt och ekonomiskt material som inte belastar miljön i något led. Det är också livsmedelsgodkänt.” Livsmedelsakademins stora stipendium 2000 tilldelades Åke Rosén Motiveringen i korthet: ”EcoLean har på några få år utvecklat och skapat en marknad för en helt ny förpackning för livsmedel. En förpackning som kräver mindre material, är mindre energikrävande och belastar miljön i mindre utsträckning. Företaget har i praktisk handling och på ett ambitiöst sätt skapat en trovärdig grund för en fortsatt snabb expansion i Sverige och internationellt.” 46 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 RFID är en märkningsteknik som förväntas få stora framgångar i logistik och detaljhandel. Wellplast - igen Under de senaste decennierna har vid olika tillfällen olika typer av wellplast lanserats som framtidens förpackningsmaterial. År 2003 var det dags igen. En utvecklingsgrupp på Chalmers ville utveckla ett nytt förpackningsmaterial och vann år 2000 Dagens Industris Innovation Cup för ett wellpappliknande material, helt gjort av plast – ett flutingskikt mellan två liners. Flutingskiktet är i motsats till tidigare varianter inte vågformat utan i form av ett fackverk med ett zigzag-format skikt med skarpa toppar. Materialet är som i fallet med Ecolean byggt på krita och polypropen. Företaget menar sig kunna framgångsrikt konkurrera med wellpapp, särskilt med vattenstyva wellkvaliteter. RFID Ett stycke in på det nya seklet presenterades ett nytt identifikationssystem, som sannolikt kommer att sätta prägel även i Sverige på detaljhandeln, lagerhanteringen och distributionsflödet mellan tillverkare och handel. RFID betyder Radio Frekvens Identifikation. Tekniken innebär att man med hjälp av ”intelligenta” etiketter kan lotsa fram ett varuparti och enstaka förpackningar genom hela logistikkedjan och i slutändan få konsumenten att betala den med kundkort i en obemannad utgångskassa. Allt uppnås genom att etiketten kompletteras med ett litet datachip, som är spårbart med hjälp av radiovågor. En stor del av teknikutvecklingen just nu hänger ihop med RFID. Tillverkare av etikettsystem, etiketter, märkningsutrustning, tryckmaskiner, hanteringsutrustning, läsare och kontrollutrustningar har bråda dagar, när det gäller att ta till sig och utveckla system och utrustningar för den nya tekniken.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=47">Svensk Förpackningshistoria Sida 47 Det kompletta </a> fl exibla företaget! Vi tillverkar allt från minsta rondellstans till stållinjestansar för någon av marknadens största maskiner. • Konstruktion –prover, ritningar. • Laserskurna kompletta plan – och rotationsstållinjestansar inkl alla tillbehör. – separationsverktyg – Topmatrix™. • Stripclip® • Vattenskärning. • Kvalitetscertifi erade enligt ISO9001:2000. • Miljöcertifi erade enligt ISO14001:2004. Emilstorpsgatan 8-212 28 Malmö Tel: 46-40-229155-Email: info@stallinje.se Smältlimsystem • Moduluppbyggd design • 6 olika typer av PC-styrning • Integrerat limmönster-program • Kolvpump med tystgående växlingsmekanism • Hög tillförlitlighet och säkerhet enligt CE-norm Vi kan det här med smältlim-applicering! Gårdsvägen 4, 169 70 Solna, Tel 08-83 08 80, Fax 08-82 33 44 info@bohlins-maskiner.se • www.bohlins-maskiner.se −MEN VI ANSTRÄNGER OSS LITE MER VI ÄR INTE STÖRST Det kompletta fl exibla företaget! Vi tillverkar allt från minsta rondellstans till stållinjestansar för någon av marknadens största maskiner. • Konstruktion –prover, ritningar. • Laserskurna kompletta plan – och rotationsstållinjestansar inkl alla tillbehör. – separationsverktyg – Topmatrix™. • Stripclip® • Vattenskärning. • Kvalitetscertifi erade enligt ISO9001:2000. • Miljöcertifi erade enligt ISO14001:2004. Emilstorpsgatan 8-212 28 Malmö Tel: 46-40-229155-Email: info@stallinje.se Smältlimsystem • Moduluppbyggd design • 6 olika typer av PC-styrning • Integrerat limmönster-program • Kolvpump med tystgående växlingsmekanism • Hög tillförlitlighet och säkerhet enligt CE-norm Vi kan det här med smältlim-applicering! Gårdsvägen 4, 169 70 Solna, Tel 08-83 08 80, Fax 08-82 33 44 info@bohlins-maskiner.se • www.bohlins-maskiner.se −MEN VI ANSTRÄNGER OSS LITE MER VI ÄR INTE STÖRST
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=48">Svensk Förpackningshistoria Sida 48 Produktion hos</a> Superfos. En mycket tidig lasergraverare från Miller Graphics, någon gång på slutet av 70-talet. Stora Ensos SHR-förpackning för läkemedel är tillverkad av kartong och barnsäker. Norden fortsatt stormakt inom förpackning Inför fortsättningen av 2000-talet kan man konstatera, att den nordiska förpackningsindustrin efter de senaste decenniernas strukturrationalisering fortfarande och trots utförsäljningarna har en mycket stark ställning på den internationella förpackningsmarknaden. Ett par exempel: Skördetid för Superfos: Danska Superfos med femton fabriker i Europa och USA och tvåtusen medarbetare omsätter mer än tre miljarder SEK. Det är världens största producent av formsprutade plastförpackningar. SCA:s wellimperium: SCA är en helintegrerad papperskoncern och en av de största spelarna på den internationella wellpappmarknaden. I Sverige har SCA Packaging cirka åttahundrasextio anställda och en omsättning på drygt en och en halv miljarder svenska kronor. Totalt omsatte man på den internationella marknaden cirka nittio miljarder kronor. SCA är ett av landets största företag. Den största industriella sektorn är sanitetspapper. Men förpackningarna svarar för cirka en fjärdedel av den totala omsättningen. Häromåret invigde man sin hittills största satsning inom wellpappsektorn – en ny wellpappfabrik i Värnamo. Millers grafiska satsningar: Miller Graphics har sitt ursprung i en stämpelfabrik i Sunne. Där var man tidigt förutseende och förde in datorgrafik och laserbearbetning i produktionen. Idag fullföljer man en stor internationell satsning. Det svenska företaget omsätter cirka nittio miljoner kronor och med utlandsförsäljningen omsätter Miller Graphics cirka trehundrasjuttio miljoner kronor. Stora Enso – en av de mycket stora: Den finsk-svenska skogskoncernen Stora Enso sålde för tolv miljarder tvåhundra miljoner euro under 2003 och tillhör alltså de internationellt ledande företagen. Koncernen sysselsätter cirka fyrtiofyratusen människor i mer än fyrtio länder med huvudmarknaderna Europa, Nordamerika och Asien. Stora Enso Packaging har lanserat begreppet Packat & Klart, vilket innebär att man gärna vill ta hand om kundens hela packprocess, biträda med lösningar vad gäller förpackningsval, maskinlösningar, logistik och kanske även svara för inpackningsprocessen – en form av outsourcing som förr kunde gå under begreppet kontraktpackning. I Finland har koncernen investerat stort i ett nytt utvecklingscen- trum, som vill ta vara på synpunkter och uppslag från alla parter som kan tänkas vara involverade i förpackningsutvecklingen. Sirius ny stor spelare: Sirius Machinery blir en ny förpackningsmaskinkoncern inom Axelsson-Johnsson-företaget Nordstjernan. Sirius Machinery utgörs till sin huvuddel av Norden Pac i Kalmar, tre tidigare franska företag, som ingick i den av Tetra Laval häromåret förvärvade Sidel-koncernen, samt formsprutningskoncernen GP Plastindustri i Gislaved. Sirius Machinery anser sig världsledande inom segmenten tubfyllnings- och läppstiftsfyllningsmaskiner. Hösten 2008 sålde Nordstjernan Sirius Machinery AB till det italienska företaget Coesias SpA. Trioplast på offensiv 1965 grundade Vilhelm Larsson företaget Trioplast i Smålandsstenar. Utvecklingen för det lilla familjeföretaget blev snabb. 1984 blev sonen Bo Larsson ensamägare till företaget och bildade moderbolaget Vi vet var den här kan hamna Delar av metall, glas eller sten som hamnar på fel ställe är till skada både för människor och maskiner. Mobergs är specialiserade på röntgenteknik, metalldetektorer, magneter och inspektionssystem för tillverknings-, process och återvinningsindustrin. tel 040-680 80 60 www.metalldetektorer.se 48 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Produktion hos Superfos. En mycket tidig lasergraverare från Miller Graphics, någon gång på slutet av 70-talet. Stora Ensos SHR-förpackning för läkemedel är tillverkad av kartong och barnsäker. Norden fortsatt stormakt inom förpackning Inför fortsättningen av 2000-talet kan man konstatera, att den nordiska förpackningsindustrin efter de senaste decenniernas strukturrationalisering fortfarande och trots utförsäljningarna har en mycket stark ställning på den internationella förpackningsmarknaden. Ett par exempel: Skördetid för Superfos: Danska Superfos med femton fabriker i Europa och USA och tvåtusen medarbetare omsätter mer än tre miljarder SEK. Det är världens största producent av formsprutade plastförpackningar. SCA:s wellimperium: SCA är en helintegrerad papperskoncern och en av de största spelarna på den internationella wellpappmarknaden. I Sverige har SCA Packaging cirka åttahundrasextio anställda och en omsättning på drygt en och en halv miljarder svenska kronor. Totalt omsatte man på den internationella marknaden cirka nittio miljarder kronor. SCA är ett av landets största företag. Den största industriella sektorn är sanitetspapper. Men förpackningarna svarar för cirka en fjärdedel av den totala omsättningen. Häromåret invigde man sin hittills största satsning inom wellpappsektorn – en ny wellpappfabrik i Värnamo. Millers grafiska satsningar: Miller Graphics har sitt ursprung i en stämpelfabrik i Sunne. Där var man tidigt förutseende och förde in datorgrafik och laserbearbetning i produktionen. Idag fullföljer man en stor internationell satsning. Det svenska företaget omsätter cirka nittio miljoner kronor och med utlandsförsäljningen omsätter Miller Graphics cirka trehundrasjuttio miljoner kronor. Stora Enso – en av de mycket stora: Den finsk-svenska skogskoncernen Stora Enso sålde för tolv miljarder tvåhundra miljoner euro under 2003 och tillhör alltså de internationellt ledande företagen. Koncernen sysselsätter cirka fyrtiofyratusen människor i mer än fyrtio länder med huvudmarknaderna Europa, Nordamerika och Asien. Stora Enso Packaging har lanserat begreppet Packat & Klart, vilket innebär att man gärna vill ta hand om kundens hela packprocess, biträda med lösningar vad gäller förpackningsval, maskinlösningar, logistik och kanske även svara för inpackningsprocessen – en form av outsourcing som förr kunde gå under begreppet kontraktpackning. I Finland har koncernen investerat stort i ett nytt utvecklingscen- trum, som vill ta vara på synpunkter och uppslag från alla parter som kan tänkas vara involverade i förpackningsutvecklingen. Sirius ny stor spelare: Sirius Machinery blir en ny förpackningsmaskinkoncern inom Axelsson-Johnsson-företaget Nordstjernan. Sirius Machinery utgörs till sin huvuddel av Norden Pac i Kalmar, tre tidigare franska företag, som ingick i den av Tetra Laval häromåret förvärvade Sidel-koncernen, samt formsprutningskoncernen GP Plastindustri i Gislaved. Sirius Machinery anser sig världsledande inom segmenten tubfyllnings- och läppstiftsfyllningsmaskiner. Hösten 2008 sålde Nordstjernan Sirius Machinery AB till det italienska företaget Coesias SpA. Trioplast på offensiv 1965 grundade Vilhelm Larsson företaget Trioplast i Smålandsstenar. Utvecklingen för det lilla familjeföretaget blev snabb. 1984 blev sonen Bo Larsson ensamägare till företaget och bildade moderbolaget Vi vet var den här kan hamna Delar av metall, glas eller sten som hamnar på fel ställe är till skada både för människor och maskiner. Mobergs är specialiserade på röntgenteknik, metalldetektorer, magneter och inspektionssystem för tillverknings-, process och återvinningsindustrin. tel 040-680 80 60 www.metalldetektorer.se 48 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=49">Svensk Förpackningshistoria Sida 49 Bo Wallteg köp</a> te tidningen nord emballage tillsammans med Hans Friedsam år 2002. Yngve Dagel vid en intervju år 2004. Trioplast Industrier AB. Företaget har vuxit organiskt och genom köp och är idag Europas näst största producent av PE-film med fabriker i Sverige, Danmark och Frankrike och kontor i flera andra länder. 2002 omsatte gruppen totalt nära tre miljarder och hade cirka ettusenfemhundra anställda. Gruppen siktar på att bli ledande i Europa inom områdena förpacknings- och hygienfilm. För 2005 har man målsättningen fem miljarder svenska kronor i omsättning. Forskning Packforsk har numera slagits ihop med STFI (Svenska Träforskningsinstitutet) till ett av de så kallade superinstitut, som staten nu vill ska ta över de tidigare forskningsinstituten. Den aktiva forskningen på förpackningsområdet pågår givetvis, men i takt med att den svenska förpackningsbranschen generellt sett tappat mark eller förlagt sitt utvecklingsarbete till andra länder, så har sannolikt behovet av specifik svensk förpackningsforskning avtagit. Packforsk har svarat med att öka sina internationella engagemang och är idag en framgångsrik och stark internationell aktör bland förpackningsinstitut och föreningar. En del packrelaterad forskning pågår självfallet även på andra håll. SIK, Institutet för Livsmedelsforskning, som genom årens lopp gett förpackningsindustrin mycket kunnande, har nyligen gett ut ett nytt rullande forskningsprogram, där man bland annat meddelar sin avsikt att forska kring samspelet mellan aromämnen och förpackningsmaterial. Nu gäller det ju, att uttrycka detta på ett sätt som ger forskningsämnet tyngd och status: ”Samspel mellan aromämnen och förpackningsmaterial eller övriga livsmedelskomponenter är av stor betydelse för aromen hos livsmedlet. Det kan röra aromämnens fördelning mellan olika faser (fettfas; vattenfas), bindning till makromolekyler i livsmedlet (stärkelse; proteiner), koncentrering till fasgränsytor, inlösning i förpackningsmaterialet, etc. Detta kan leda till aromförlust eller förändringar i arombalansen. Det kan också påverka tidsförloppet för aromfrisättning.” Där fick de till det – ”påverka tidsförloppet för aromfrisättning”. Det kan alltså ta en tid innan det börjar lukta! Ungefär så skrev jag alltså 2004! Vad har hänt sedan dess? Här är några reflektioner: De senaste fem åren De senaste fem åren i internationell förpackningsbransch har nog främst präglats av vaksamhet och försiktighet. Ännu mer nu under första delen av detta nord emballages sjuttiofemåriga utgivningsår. Nu är det kris, företag går under, en ny våg av rationaliseringar kan väntas. Med lärdomar från tidigare kriser kan man tro, att branschen långsiktigt kommer att gå stärkt ur denna skärseld. Nya innovationer kommer att poppa upp. Nya företag eller vässade veteraner leder branschen mot nya mål. Packforsk – vart tog du vägen? I jubileumsnumret 2004 fanns, som sig bör, en längre intervju med en av den svenska förpackningsbranschens legendarer, professor Yngve Dagel, mannen som ur praktiskt taget inget skapade Packforsk, Svenska Förpackningsforskningsinstitutet. Han hade ett antal år tidigare överlämnat sitt framgångsrika bygge till Anders Sörås. Inom branschen hade man väl hoppats på, att Packforsk efterhand skulle utvecklas till ett mer generellt förpackningsforskningsinstitut, som även skulle omfatta förpackningar från andra råvarubaser än trä/cellulosa. Efter påtryckningar från bland annat statligt håll tvingades Packforsk in i ett samarbete med STFI, det stora statligt finansierade Svenska Träforskningsinstitutet. Sammanläggningen medförde givetvis fördelar för Packforsk – men även begränsningar. 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 49 Ny redaktör I början av det nya seklet fick nord emballage återigen ny ägare och ny redaktör. Kerstin Fahlskog, som drivit tidningen ett antal år efter Thorsten Fahlskogs bortgång, sålde den till Bo Wallteg och Hans Friedsam med Bo som ny chefredaktör och Hans som marknadschef. En förträfflig kombination, som gjort tidningen till den ledande inom sin bransch i Skandinavien.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=50">Svensk Förpackningshistoria Sida 50 FLEXOGRAFI AB </a> Flexotryckt rullmaterial På mestadels olika papperskvaliteter. Tryck till t.ex. • Säck & Påspapper • Våtservettsförpackningar • Förtryckt liner till t.ex.dekorwell • Streamers • Glasspapper www.gybackflexografi.se gybäck.indd 1 Tel: 035-22 12 00 09-03-17 16.05.29 FLEXOGRAFI AB Flexotryckt rullmaterial På mestadels olika papperskvaliteter. Tryck till t.ex. • Säck & Påspapper • Våtservettsförpackningar • Förtryckt liner till t.ex.dekorwell • Streamers • Glasspapper www.gybackflexografi.se gybäck.indd 1 Tel: 035-22 12 00 09-03-17 16.05.29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=51">Svensk Förpackningshistoria Sida 51 Packaging Medi</a> a Lab, en del av The Packaging Arena, mäter hur konsumenten uppfattar förpackningen på hyllan. Drömmen om ett fristående forskningsinstitut för hela den spretiga förpackningsbranschen fick i stort sett läggas på is. Packforsk har i huvudsak tvingats tillbaka till sin gamla strömfåra – förpackningar av trä och cellulosa, papper, kartong, wellpapp. Men institutet har hittat sin roll även bland dagens aktuella äm- nen, exempelvis biomaterial, RFID-teknik och nanoteknik. Inom sitt specialområde är Packforsk idag sannolikt ett av de ledande forskningsinstituten i världen. Men vi gamla entusiaster saknar nog ändå det aktiva 70-80-talets utåtriktade Packforsk, som en gång tog över Förpackningsföreningens mantel med opinionsbildning, information, utbildning, konferenser, gruppresor till utställningar i andra länder och många andra aktiviteter. Bra initiativ som hjälpte till att skapa branschgemenskap och samarbete inom förpackningsbranschen. Nog saknas Yngve Dagel och Stig G Bergstedt bland branschens ansikten utåt. Då kom värmlänningarna in i bilden... Nu har förpackningsbranschen fått hela Värmland i fokus istället. Det började med att Sunne kommun 1992 genom Broby Grafiska startade en gymnasieutbildning inom tryckmedia och multimedia med tonvikt på flexografi. Intresset blev stort hos både svenska och utländska företag. Karlstads högskola, numera universitet, kopplades in och år 2000 drogs en eftergymnasial utbildning i digital bildteknik igång. I Sunne flockades efterhand alltfler företag och dotterföretag till svenska stora och små företag, som Tetra Pak, Miller Graphics, PrintPac och Flexopartner. Branschorganisationen Svensk Flexografiförening med hundratalet medlemmar fick sitt säte på Broby Grafiska. Snart bildade man med Sunne kommun och Karlstads universitet Svenska Flexografiinstitutet, som driver forskning i samarbete med svenska och utländska företag. Värmlänningar är driftiga och man insåg värdet i att föra sam- man den redan starka massa- och pappersindustrin i Värmland med den grafiska industrin i Sunne via en gemensam nämnare, förpackningar. Det man behövde var en sammanhållande, utvecklingsdrivande och marknadsförande organisation som drev Fullt ös på Pacsem i Karlstad. på förpackningsbranschen i Värmland. Projektet The Packaging Arena bildades år 2004 och blev en ekonomisk förening år 2005 med medlemmar från hela förpackningsindustrin. Med ett starkt stöd från Karlstads universitet och regionen fanns snart olika testoch utvecklingsmiljöer på plats. Unikt för The Packaging Arena är att man arbetar gränsöverskridande med utgångspunkt från konsumentdriven förpackningsutveckling. Världens bästa förpackningskompetens finns inom The Packaging Arena menade norrmannen Eirik Faukland, som i Sunne hösten 2007 grundade företaget Cefapac för utveckling av bland annat kartongblisterkonceptet RackPack. Nöjd med utvecklingen var The Packaging Arenas VD Ulrika Evermark: - Inom nätverket finns flera aktörer som är intressanta att sam- arbeta med. För det lilla företaget ger klustret en konkurrensfördel, bland annat när det gäller att närma sig större och internationella kunder. Pacsem Pacsem är namnet på ett årligt förpackningsseminarium, arrangerat av The Packaging Arena. Det kan väl ses som en efterföljare till de Förpackningsdagar, som Packforsk och olika förpackningstidningar under så många år arrangerade i landet. Jag minns med förtjusning, när Packforsks grundare Yngve Dagel och jag en sommardag i slutet av sextiotalet satt hemma i trädgården hos mig i Laröd och drog upp riktlinjerna för Förpackningsdagarna. Dåvarande docenten hade en av traktens vita kattor på axeln. Pacsem i Karlstad har under 2000-talet utvecklats till den i sär- klass största förpackningskonferensen i Sverige. Representanter för branschens alla sektorer, användare, konsumentföreträdare, forskare, administratörer, opinionsbildare deltar och det är den dynamiska sammanhållningen som är styrkan inom The Packaging arena menar många. Den självklarhet som värmlänningarna tar ledningen i förpackningssammanhang hittar man också i råvaruledet, som prokla- 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 51
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=52">Svensk Förpackningshistoria Sida 52 Marknaden för </a> mjölkförpackningar har kanske varit den mest turbulenta under de senaste 75 åren. Nu kommer plastmaterial baserade på förnyelsebara råvaror, till exempel stärkelse från majs. merat Värmland, norra Dalsland och Örebro län som The Paper Province, ett projekt med mer än 250 företag med ca 12 500 anställda inriktade på denna industri. Det är unikt, säger projektledningen. Under 2007 utpekades The Paper Province som ett av Europas ”Top European Clusters in High Innovative Regions” av European Cluster Observatory. Från så>glas>kartong>plast>pappersflaska Marknaden för mjölkförpackningar har varit den kanske mest turbulenta under de gångna 75 åren. Fortfarande på 1930-talet distribuerades mjölk till hushållen via stora mjölksåar, ur vilka man öste upp mjölken med litermått till kundens medhavda mjölkkruka. Sen introducerades mjölkflaskan av glas. Det var en klar förbättring. Mjölken förpackades och förslöts på mejeriet, kunden köpte mjölkflaskan med innehåll i butiken eller (som så länge i England) fick den hemlevererad på morgonkvisten direkt till stugdörren. I USA gjordes försök med engångsemballage för mjölk redan på trettiotalet. Ex-Cell-O Corporation introducerade Purepak redan 1936, en kartongförpackning med en invändig tätbarriär. 17-18 år senare inledde Tetra Pak sin pårullande succé med sina olika system, som fick sin verkligt stora genomslagskraft genom introduktionen av aseptiken, möjligheten att utan kylsystem distribuera färskvaran mjölk i stora kvantiteter även till avlägsna platser. Mjölkförpackning har lockat många innovatörer. Andra kartongsys- tem, olika plastflaskor har lanserats och under 2002 presenterade japanska företaget Kao Corporation en rund pappersflaska, som man tror skall kunna användas även för drycker. Få stora innovationer Om man går genom de senaste fem åren, som de framstår i tidningsläggen, så märker man tydligt en sak – frånvaron av stora, remarkabla innovationer inom förpackningsområdet. Små 52 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 innovationer kommer hela tiden fram, förbättringar, rationaliseringar. Även om distributionsledet då och då byter strategi eller förändrar organisation, så verkar systemet tämligen stabilt. Förutsättningarna för nya genomgripande förändringar är hårda. Så mycket pengar har investerats i packningslinjer, hanteringssystem, lagersystem, distributionsteknik, så det måste vara något riktigt genomgripande – typ RFID – som kan tränga sig in på den befintliga arenan. Det är helt enkelt trögt. Det finns en tendens till trögrörlighet inom förpackningstekniken. Jag kommer ihåg, när tidningen Pack och Förpackningsföreningen 1979 arrangerade sin första packresa till USA, så gjorde vi ett besök på en Kellogsfabrik. Där stod rader av inpackningsmaskiner uppställda. Mellan dem fanns en vitmarkerad vinklig gång där besökare kunde gå och betrakta underverken. Den hade anlagts i mitten på 30-talet, när företaget fick sina systemmaskiner. Sen dess hade gången, berättade vår ciceron, aldrig ändrats. Jag är nästan övertygad om, att (om fabriken fortfarande lever) gången fortfarande finns orörd kvar. En och annan maskin har givetvis bytts ut men grundlayouten är sannolikt densamma. Och det är väl egentligen ett gott betyg till dåtidens packutveck- lare. Men lite dystert för heta nyutvecklare, som står i farstun och vill komma in med nya idéer. Oljekriser, elpriset, biomaterialen 2000-talets stora frågor har varit av existentiell natur för industrin. Då och då uppflammande oljekriser har gett bekymmer liksom det galopperande elpriset. Elintensiva företag, som exempelvis den nordiska pappersindustrin, har upplevt en lång krisperiod som tvingat fram nedläggningar, neddragningar av personal, fusioneringar, företagsflykter – långt innan den nya depressionen satte in. Nu övervintrar de som kan.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=53">Svensk Förpackningshistoria Sida 53 FrontPac etabl</a> erade produktion i Kina år 2006. Piratkopiering är ett stort problem i världen och Kina är ett av de länder som pekas ut som ledande. En del sätter hoppet till nya energikällor som biobränsle och vindkraft. Många ser med välvilja på, att regeringen äntligen öppnat för möjligheten att ny kärnkraft kan byggas i landet. PLM fortsätter uttåget Malmös gamla stolthet PLM fjärmar sig alltmer från Skåne och Sverige. Under slutet av 2004 meddelades att företagets fabrik i Ystad för tillverkning av smör- och osttråg lagts ned och förts över till fabriken i Stilling i Danmark. Länge levde inom ramen för brittiska Rexam PLM-eran vidare med svenskt ledarskap. Men numera är även detta ett minne blott. Den siste svenske VDn Lars Emilsson ersattes häromåret av en fransman. I övrigt har den här perioden gått bra Lars Emilsson för Rexam, som genom köp av större eller mindre konkurrenter gradvis stärker sina internationella positioner. Företaget är idag en av världens ledande koncerner för konsumentförpackningar och allra störst på dryckesburkar, som man gör cirka 55 miljarder av per år. Hur går det för gamla ÅR då? Åkerlund & Rausing i Lund såldes på 80-talet till finska Ahlströmkoncernen. Hur har det gått? Alldeles förträffligt. Familjen Ahlström med partners har vårdat och vidareutvecklat den gamla madammen. År 2000 bildade man Å&R Carton AB med huvudsäte i Malmö. Företaget är en av de största kartongkonverterarna i Europa med 14 fabriker i 8 länder och har numera även en stark ställning på bägarområdet. Kineserna allt viktigare Redan under 1990-talet hade kinesiska företag börjat dyka upp på marknaden både som produktkonkurrenter, underleverantörer och köpare av råvaror och halvfabrikat. I slutet av 2004 bekymrade sig västerländska storproducenter av konserverade fruktprodukter för att den ökade kinesiska efterfrågan på burkplåt skulle dra med sig en kraftig höjning av de internationella plåtpriserna. Det kinesiska inflytandet har även öppnat nya stora möjligheter för svensk förpackningsindustri. Tetrapak var tidigt verksamma i Kina liksom Arenco. Stora Enso tecknade 2004 ett joint venture med ett kinesiskt företag för produktion av förpackningskartong. Men det hela avblåstes snart, sedan det visat sig att kostnaderna för projektet skulle bli alltför stora. Svenska FrontPac inledde 2006 grundandet av en svenskstyrd wellpappfabrik i Kina. Projektet är spännande. Piratkopieringen Kinarelationerna har inte alltid varit positiva. Ett bekymmer seglade upp under 2000-talets början, piratkopieringen, som ofta var knuten till kinesiska, indiska och andra asiatiska företag. Västerländsk industri hade mött samma bekymmer förr, före och efter andra världskriget, när japanska agenter med sina kameror snokade runt i jakt på användbar teknik. Men detta japanska oskick försvann efterhand och har nu övertagits av andra asiatiska tillväxtjättar. - Tillverkar man produkter i Kina får man räkna med att bli privatkopierad. Allt annat är naivt, påpekade nyligen den svenska advokaten Karin Nilsson, baserad i Hongkong. När man söker ett patent för en produkt i Europa skall man ta med Kina från början. Den internationella antipiratkopieringsbyrån, The Global AntiCounterfeiting Group, uppskattade för fem år sedan det totala värdet av all piratkopiering (produkter och förpackningar sammantagna) 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 53
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=54">Svensk Förpackningshistoria Sida 54 Diamond Curve </a> från Elopak. Löfbergs Lila fyllde 100 år 2005. Kaffebranschen har alltid varit viktig för förpackningsutvecklare. till ett värde i storleksordningen 200-400 miljarder dollar/år. Den siffran har sannolikt dramatiskt ökat på sistone och pekar alltså på ett enormt problem för nästan all tillverkande industri. Kanske också på en möjlighet för en och annan flink innovatör: Att utveckla system för hur man skyddar sina varor mot plagiering och kopiering. Nyhetsbrev på nätet Den ärevördiga gamla tidningsmadamen nord emballage hade i sjuttio år försett läsarna med nyheter på papper. Nu kom ett nytt kliv i utvecklingen. Förlaget startade upp sin första nyhetssida på nätet, www.packnyheter.se, där man dagligen kunde följa branschen. Efterhand skulle man sjösätta ytterligare nyhetssidor på nätet. Elopak inte bara förpackningsleverantör 2005 överraskade Elopak med att förklara, att företaget inte längre bara ville vara ett förpackningsföretag. Nu skulle man gå in för att bli ett ”fast moving consumer goods”-företag, enligt en av de dåvarande cheferna, Börge Kvamme. - Vi måste agera för att överleva och förutom att satsa på nya förpackningar måste vi också gå in på nya kategorier, det vill säga flytande livsmedel i alla former. Vår framtid som vi ser det ligger speciellt i aseptiska förpackningar typ den lilla varianten av Diamond Curve. Diamond Curve är en Purepak-liknande modell, där ena kanten tryckts in för att skapa en femte gavel. Ett dramatiskt framsteg anser man uppenbarligen inom Elopak. Under 2007 firade Elopak 50 år. Då hade företaget nyligen förlorat dragkampen om den internationella maskinjätten SIG och i sviterna därefter även tappat sin mångårige koncernchef Björn 54 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Flatgaard. Ny VD blev Niels Petter Wright, som redan arbetat inom Elopak i många år. Löfbergs Lila hundra år En av förpackningsindustrins äldsta kunder, kaffeföretaget Löfbergs Lila i Karlstad, fyllde 100 år under 2005. Kaffebranschen har alltid varit viktig för förpackningsutvecklare. Dels för att den rör sig med stora volymer, dels för att kaffe är en känslig produkt som kräver goda barriärskydd. Plåtburkar, aluminiumpåsar, laminatpåsar, kartongförpackningar med separata eller inbyggda barriärer och vakuumpackning har prövats under åren. Särskilt för systemutvecklare har samarbetet med kaffetillverkarna varit ytterst intressant. Arenco i nya händer Familjeföretaget Amymone Industri, en industrigrupp med huvudsäte i Västerås, övertog 2005 den världsberömda maskintillverkaren Arenco AB med företag i Kalmar, Halmstad och Shanghai. Amymone är ett familjeägt bolag huvudsakligen inriktat på majoritetsförvärv av traditionella industriföretag. Bolaget har idag fem dotterbolag som omsätter tillsammans 950 MSEK och sysselsätter sexhundra personer. Verksamhet finns även i Hedemora, Knivsta, Enånger, Rydaholm, Ockelbo och Göteborg. År 2007 bestämde företagsledningen att Arencos hela tillverkning av förpackningsmaskiner skulle flyttas från Kalmar till Halmstad. Samma år firade Arenco 130 årsjubileum. Eson Pac omorganiserar Tiderna för kartongkonverterare har varit tuffa sedan det nya seklets början. Några av de på sin tid största, Åkerlund & Rausing i Lund
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=55">Svensk Förpackningshistoria Sida 55 Eirik Faukland</a> startade Cefapac i Sunne och uppskattar förpackningsnätverket i Värmland. blivit finskägt, Ceka i Stockholm hade slukats av ÅR, Esseltepac i Norrköping och Sprinter Pack i Halmstad (maskintillverkaren Sprinter System gick upp i Arenco) hade som självständiga företag försvunnit. 2004 meddelade ett av kvarvarande, halländska Eson Pac, att man omorganiserar och koncentrerar sin verksamhet till sin ursprungsort Veddige efter några motiga år. Under 2008 hoppade den norske entreprenören Eirik Faukland av sitt eget företag Engelsrud Emballage AS för att istället jobba för Eson Pac på den norska marknaden. Vad hände med Cefapac i Sunne? undrar ovetande krönikör. Senare under året meddelades att Eson Pac köpt det mycket anrika företaget Isbergs Grafiska i Norrköping. Denna förpackningstryckare kan göra anspråk på att vara ett av de äldsta inom svensk förpackningsbransch. Det har anor i krokiga led ända till bokbindaren C C Forsberg, som fick burskapsbrev 1820. Den förste Isberg var Albert Isberg, som tog över Forsbergs företag 1892. Sedan dess har Isbergnamnet alltid hängt med företaget. Förhoppningsvis kan Eson Pac väl förvalta detta arv. FlexLink i holländska händer Det inom SKF en gång i tiden utvecklade svenska succébolaget FlexLink såldes 2005 till ett holländskt riskkapitalföretag, ABN Amro Capital, dotter till Amro bank, som nu under bankkrisen var ett av de första europeiska offren. FlexLink skall fortsätta att vara ett svenskt bolag med huvudsäte i Göteborg, meddelade man i anslutning till överlåtelsen. Ippo 30 år Den internationella samarbetsorganisationen för förpackningsjournalister (Ippo) fyllde 2005 trettio år och är den globalt starkaste Åke E Andersson var en av initiativtagarna till IPPO, International Packaging Press organisation. intresseorganisationen alla kategorier för fackjournalister med idag runt 90 medlemmar från förpackningstidningar i hela världen. Den föddes i Sverige under en tura på Sundet. Själv var jag dess förste president under nio år och har idag glädjen att se kollega Bo Wallteg i samma position. SCA ser problem och möjligheter Ikea lade ut alla sina wellpapporder till Polen, många andra svenska företag satsade på plastlådor istället för wellådor. Kort sagt kris. I en intervju under 2005 säger försäljningsdirektören Magnus Belfrage vid SCA Packaging Sweden AB, att wellpappindustrin visserligen befinner sig i ett utsatt läge med vikande efterfrågan, men att läget har sina ljusglimtar: -Det är viktigt att se de möjligheter som den svenska wellpappbranschen har. Det är viktigt att ha en balans, idag är det en obalans eftersom allt sägs vara dramatiskt, det finns inga proportioner. Vi måste acceptera att vi är verksamma på en avmattad och stagnerad marknad, liksom inom många andra branscher, och jag tycker att vi klarar oss bra. Vi måste dock vara genomtänkta i vårt agerande och inte bara rusa på. Billerud forskar kring wellådor Frukt som skördas omogen får sämre näringsinnehåll än mogen frukt. Den exotiska frukt som vi här uppe i norr får är normalt skördad innan den är mogen för att bättre tåla transporter och lagring. 2007 startade Billerud ett forskningsprojekt, som går ut på att utveckla stabilare wellådor, som skyddar frukt bättre och tillåter en senare skörd. - Vi är sannolikt den första papperstillverkaren i världen, som har ett eget utvecklingscentrum av detta slag. Utvecklingen av 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 55
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=56">Svensk Förpackningshistoria Sida 56 Vi har förbätt</a> rat våra kunders konkurrenskraft inom förpackningsautomation i över 30 år... ...och det fortsätter vi med! Din innovativa samarbetspartner! Jomet Oy | Lammintie 518 | PL 27 | 30101 Forssa Finland Tel. 358 10 404 6200 | Fax. 358 3 422 5706 | www.jomet.fi Jomet 1-09.indd 1 09-02-13 14.52.46 Stansverktyg sedan 1952! Vi har förbättrat våra kunders konkurrenskraft inom förpackningsautomation i över 30 år... ...och det fortsätter vi med! Din innovativa samarbetspartner! Jomet Oy | Lammintie 518 | PL 27 | 30101 Forssa Finland Tel. 358 10 404 6200 | Fax. 358 3 422 5706 | www.jomet.fi Jomet 1-09.indd 1 09-02-13 14.52.46 Stansverktyg sedan 1952!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=57">Svensk Förpackningshistoria Sida 57 Exempel på RFI</a> D-etikett. SRS, Svenska Retursystem, jobbar med plastbackar, ett segment som ökar kraftigt. wellpapplådor kommer att nå nya höjder, spådde Lennart Eberleh, Packaging Boards, Billerud. Under 2008 meddelade Billerud dessutom, att man investerar i ett särskilt utvecklingslaboratorium för papperssäckar. Företaget tillverkar närmare 300 000 ton vitt och brunt säckpapper per år. Returlådor av plast ökar Samtidigt som wellådorna blir färre kommer plastbackar och returpallar i plast allt snabbare på den nordiska marknaden. År 2007 beräknades cirka 9 miljoner plastlådor/backar vara i omlopp här. Danska Schur tar över Danapak Anrika Schur International A/S i Horsens, som gärna kallar sig världens äldsta förpackningsföretag, köper 2005 Danapak med anläggningar i Danmark och Tyskland. Schur blir med köpet ett av Europas tio största företag inom förpackningssektorn. Aseptiken År 2004 såldes, enligt statistik från engelska Warrick Research, totalt 139 500 000 000 aseptikförpackningar i världen. Video på etiketten Etiketterna är nog de delar av förpackningstillbehören som snabbast kan leda oss i en ny elektronisk utvecklingsfas. RFID-tekniken finns där ju redan som ett hjälpmedel inom transport och distribution men nästa steg riktar sig mot oss konsumenter. Nämligen möjligheten att använda etiketterna som rörliga reklam- eller informationsdisplayer, som ska locka oss, förföra oss med tal, bild och kanske doft. Siemens visade exempel på den nya tekniken redan 2004 och de första kommersiella etiketterna skulle ha varit på marknaden redan 2007. Samma år presenterade TradeMark Design Sweden AB det lentikulära (linsliknane) trycket, som skulle kunna göra tredimensionella rörliga bilder på förpackningarna. Jag har inte sett varken det ena eller det andra i våra lokala handelshus – men jag lever ju ett skyddat liv här i Mölle förstås. ”Från vaggan till vaggan” Återvinning har blivit ett nästan hysteriskt begrepp under de gångna fem åren. Allt skulle återvinnas. I USA skapades begreppet ”from cradle to cradle” för att beteckna att varje produktutvecklare skulle ha återvinningsperspektivet i åtanke, när han skapade en ny produkt. Man såg så att säga sopan redan på ritbordet. Sustainability/ uthållighet var ett annat sätt att se problemet. Man ville arbeta med råvaror och lösningar som kunde existera länge även genom återvinning. Packforsk drev ett antal år ett EU-projekt inom området. Vad som kom ut av detta återstår att redovisa. Bag-in-box för öl Bag-in-box för vin har blivit en av det unga 2000-talets stora packsuccéer. Idag lär väl inget internationellt volymvin sakna egna bag-in-box-varianter. Men 2006 kom en nyhet. Danska Carlsberg introducerade ett slags bag-in-box-system för öl. Det är avsett även för hemmabruk. Man har en tappningsstation som man laddar med öl i förpackningar av PET i 5- eller 20-litersvarianter. 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 57
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=58">Svensk Förpackningshistoria Sida 58 Nanontekniken </a> väntas påverka förpackningsindustrins möjligheter kraftigt, inte minst när det gäller nya barriärlösningar. Joakim Stockhaus visar upp nya tråg från Silvipak. Nanoteknologin Den kommer att inom 20 år revolutionera världen - och mänskligheten! Så sa de stora profeterna, främst av dem alla den amerikanske framtidsingenjören Ray Kurzwall, när nanotekniken presenterades på allvar i mitten av det nya seklets första decennium. Nanoteknologin tillskrivs enorma potentialer främst inom om- råden som invärtes medicin, kirurgi, ytskydd, informations- och kommunikationsteknik, robotik, produktionsteknik och mycket annat. Möjligheten att bygga samman nanokomponenter (så små att de knappt kan upptäckas i mikroskop) till fungerande verktyg och hjälpmedel är lockande och kan ställa allt på huvudet, enligt profeterna. Våra huvuden blir ännu smartare, menar de begeistrat. Genom att bygga in smarta minnen, chips med specialfunktioner och genom att med den nya bioteknikens hjälp byta ut organ och lemmar, så kan mänskan ges avsevärt ökad livslängd. Eller – hemska tanke – bli helt utbytt mot smartare robotar. Nu har ju kristiden givetvis sinkat den här utvecklingen en del. Så de 20 åren lär nog dra ut på tiden. Men gradvis har nanotekniken ändå börjat finna tillämpningar även inom förpackningsområdet, där den snabbt föränderliga tryckeritekniken nog på allvar blir först ut. Nanochips med koder och instruktioner som inkorporeras i förpackningstrycket är redan på gång. Trioplast i Saudiarabien Det första decenniet har varit händelserikt för framgångsföretaget Trioplast, som fortsatte sin internationella expansion. 2006 ingick man ett joint venture med den saudiarabiska industrigruppen Mada för tillverkning av gjutsträckfilm i direkt anslutning till råva- 58 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 rutillverkningen. Idén är smart särskilt med tanke på de våldsamt fluktuerande oljepriserna, som ställt till stora problem för alla plastfilmtillverkare. Slopar mellanled Ett annat liknade exempel på kortare vägar mellan råvaruleverantör och återförsäljare bjöd massaindustrin Rottneros på, när man 2006 meddelade att man tänkte börja tillverka livsmedelstråg för fryst färdigmat direkt till livsmedelsindustrin från egen råvara. - Vår målsättning är att bli en långsiktig leverantör inom livsmedelssektorn i Europa och att inom fem år ha en marknadsandel på fem procent på tråg till frysta och färdiga rätter. Det skulle i volym innebära fyrahundra miljoner tråg årligen. Tråget kallas SilviPak och togs senare samma år upp av bland annat Corner Sweden som en lämplig komponent i dess nya matautomat FoodCube. Året därpå hade livsmedelskedjan Dafgårds satsat på Silvi- Pak och 2008 gick konceptet så bra, att Rottneros bygger ut sin SilviPak-kapacitet med en ny fabrik vid företagets anläggning i Spanien och en ny fabrikshall i Rottneros. Dessutom bildades ett fristående dotterbolag, Rottneros Packaging, som skall hantera främst SilviPak-konceptet. Cederroths satsar Cederroths, med schampo, rengöringsmedel och såpor på produktionsprogrammet, har alltid varit stor användare av förpackningar och packsystem. Man köpte i början av seklet fabrik i Polen och meddelade 2006 att man skulle investera tio miljoner i en ny produktionslinje i Falun.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=59">Svensk Förpackningshistoria Sida 59 MÖT HELA BRANS</a> CHEN GENOM OSS! Kvalitativa, gratis, dagliga nyheter om förpackningsindustrin! Kvalitativa, gratis, dagliga nyheter om RFID-industrin! (Radio Frequency Indentifi cation) Kvalitativ och trogen bevakare av förpackningsbranschen i 75 år! Hitta vem som gör vad i förpackningsindustrin! Kvalitativa seminarier som höjer kompetensen! Bioplaster, RFID-teknik, utbildning och varumärkesägare i en specialavdelning på Scanpack 2009! MYCKET MER ÄN EN TIDNING! MÖT HELA BRANSCHEN GENOM OSS! Kvalitativa, gratis, dagliga nyheter om förpackningsindustrin! Kvalitativa, gratis, dagliga nyheter om RFID-industrin! (Radio Frequency Indentifi cation) Kvalitativ och trogen bevakare av förpackningsbranschen i 75 år! Hitta vem som gör vad i förpackningsindustrin! Kvalitativa seminarier som höjer kompetensen! Bioplaster, RFID-teknik, utbildning och varumärkesägare i en specialavdelning på Scanpack 2009! MYCKET MER ÄN EN TIDNING!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=60">Svensk Förpackningshistoria Sida 60 Controlled Del</a> amination Material, CDM, är en smart teknik för enkel öppning av blisterförpackningar. Nobag spännande nyhet Tidningens namne, förpackningsföretaget AB Nord-Emballage i Ystad, presenterade 2006 en ny kartongkapsel, kallad Nobag. Det är en pulvertät förpackning utan innerpåse, avsedd för exempelvis livsmedel av skilda typer. Kapseln kan fås i ett stort antal storlekar beroende på kundens önskemål. Inom företaget hoppas man en hel del på den nya förpackningen. Företaget har i sitt utvecklingsarbete haft stöd av statliga Innova, som satsat in forskningspengar. Praktiskt var detta möjligt genom ett förnämligt arbete av STFI-Packforsk, som handgripligt hjälpt Nord-Emballage både att söka pengar och med forskning kring nya barriärmaterial. CDM – öppnar förpackningen med el Stora Enso fortsätter sin framgångssaga på förpackningsområdet under decenniets första halva. 2006 lanserade man sitt nya system CDM, en delamineringsmetod som innebär att exempelvis ett tätförslutet blisterpack kan öppnas med hjälp av en liten elektrisk ström. CDM står för Controlled Delamination Material. Om systemet håller vad det lovar skulle gnälliga konsumenter (som jag själv) slippa onödiga problem med att öppna och återförsluta en rad olika svårforcerade förpackningar. På sikt kan det visa sig att CDM-systemet är det första decenniets viktigaste förpackningsinnovation. Det som krävs är att företaget utvecklar enkla elhjälpmedel för öppnandet, att det får ett antal kunder i form av packande företag, att konsumenterna anammar idén. Fortsättningen lär bli spännande. 60 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Plastkassarna roll i miljön diskuteras allt intensivare och flera länder har infört förbud. Decenniet avlöpte inte lika lyckosamt som det började för Stora Enso. 2007 inleddes nedskärningarnas tid på allvar. Allt högre råvarukostnader tvingade företaget till nedläggningar och personalminskningar. Detta år innan bankkrisen ens var påtänkt minskade man med 1700 personer. Långsam insikt 2006 hade även Naturvårdsverket hunnit i kapp en insikt, som länge förfäktats av denna tidning. Bränn soporna i värmekraftverk istället för att plåga konsumenterna med en ibland meningslös återvinning: ”Förutsättningarna har helt klart ändrats sedan återvinningssystemet infördes. Då var alternativet deponering, nu är det avfallsförbränning. Vi måste ändå ha energi.” - Då tar vi vara på energin och har i vilket fall gjort nåt vettigt med den ursprungliga råvaran, suckar tidningens chefredaktör på ledarplats. Men självklarheter tar tid på sig att slå igenom. Fortfarande 2009 har de flesta kommuner inte kommit till insikt utan stretar på med sina komplicerade och för konsumenter tungarbetade sorteringssystem. Att återvinna glas och metall kan väl alla ställa upp på men att sortera plast och papper i olika fraktioner upplever nog av många som ett otyg. Plastkassar och nedskräpning Plastkassen har under ett halvt sekel varit konsumenternas främsta distributionshjälpmedel. Hundratals miljoner ton med dagligvaror har vi världen runt släpat hem i våra kassar. Omkring det senaste sekelskiftet började dock en allt starkare kritikstorm blåsa upp mot plastkassen. Orsaken var den ökande medvetenheten om nedskräpningen på gator, i parker, strövområden och i naturen.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=61">Svensk Förpackningshistoria Sida 61 i över hundra </a> år har vi utvecklat material som gett fräscha och funktionella förpackningslösningar. Våra framgångar bygger på att vi investerar i forskning och kunskap. Idag spelar förpackningar en viktig roll som bärare av ett företags brand image. Nyfibermaterial från skogen är klimatsmart och låter dig ladda ditt varumärke med värde. www.korsnas.com i över hundra år har vi utvecklat material som gett fräscha och funktionella förpackningslösningar. Våra framgångar bygger på att vi investerar i forskning och kunskap. Idag spelar förpackningar en viktig roll som bärare av ett företags brand image. Nyfibermaterial från skogen är klimatsmart och låter dig ladda ditt varumärke med värde. www.korsnas.com
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=62">Svensk Förpackningshistoria Sida 62 Bioplaster – f</a> lopp eller framtid? Etikettillverkaren och familjeföretaget Nordvalls i sjöbo firade 100 år 2007. Bärkassen gjordes till symbol för nedskräpningen, därför att den ofta syntes bland skräpet. Och för att visa musklerna mot nedskräpningen, mot ”farligt avfall i naturen”, mot ”materialförstöring” och ”farliga utsläpp av växthusgaser” fick populistiska politiker och medievana miljövänner i vissa länder och kommuner för sig, att man skulle förbjuda bärkassar – i varje fall om de inte var tillverkade av biologiskt nedbrytningsbar plast. Det var naturligtvis ett sätt att visa handlingskraft. Ett annat sannolikt bättre sätt hade kunnat vara att öka renhållningen och öka antinedskräpningskampanjerna. Men det är klart – ett förbud löser problemet direkt? Renhållning och skräpkampanjer kostar ju pengar och tar tid på sig. Bioplasterna – flopp eller framtid? Biologiskt nedbrytningsbara plaster har varit ett stort tema under de gångna tio åren. Det är självfallet alldeles för tidigt att summera utvecklingen inom området. Men någon snabb och ögonblicklig succé har inte bioplasterna blivit. Den oskattbara fördelen med plaster och brännmedel tillverkade av biologiska material är ett minskat beroende av oljeshejkerna. Oljan och kontrollen över oljan är ett internationellt trätoämne. Oljeboomer och oljekriser har ställt till mycken oreda och oro i världen. Varje nation som inom egna gränser kan klara sin egen energiförsörjning och sin tillgång till plastråvara gör sig mer oberoende mot tillfälliga nycker och maktpolitik. Nackdelen är givetvis att energiskogar och biologiska odlingar tar plats. Tränger undan mark som behövs i livsmedelsproduktionen säger en del. Tillräckliga kvantiteter biologisk plastråvara är alltså ett problem. Ett annat är att bioplasterna dragits med en del kvalitetssvagheter. 62 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Antiförpackningsdirektör Nedskräpning och överflödiga förpackningar retar många. I England utsåg Asda, som är landets näst största supermarketkedja, under våren 2007 en ”antiförpackningsdirektör” med uppgift att inom företaget och i samarbete med dess kunder och leverantörer gå till storms mot överförpackning. Ungefär samtidigt skrev 112 engelska parlamentsledamöter på en motion mot överflödiga förpackningar. Nolato köpte Cerbo Nolatokoncernen med säte i Torekov i Skåne var redan tidigare stor spelare inom telekomsektorn och medicinalsektorn med ex en stor produktion av dialyspåsar och liknande utrustningar. Genom att år 2007 köpa Cerbo från dess dåvarande ägare, ett brittiskt riskkapitalbolag, tog man ett kliv in på den renodlade förpackningsmarknaden. Koncernens chef Georg Brunstam betecknade förvärvet som ett favoritköp. Cerbo Group var sprunget från ett medelstort företag i Trollhättan men hade utvecklats till en egen koncern med fler fabriker i Sverige och Danmark. Man omsatte vid köpetillfället ca 350 mkr och hade över 230 anställda. Den börsnoterade Nolatokoncernen har, enligt sin hemsida, drygt 3500 anställda i Sverige, Kina, Ungern och Japan och är ledande utvecklare och tillverkare i produkter i polymera material. Nolato Cerbo ingår i affärsområdet Medical. Nordvalls 100 år Etikettillverkaren och familjeföretaget Nordvalls i Sjöbo firade sitt hundraårsjubileum 2007. Företaget började som civiltryckeri men specialiserade sig med åren alltmer på etiketter och är idag stora även på RFID-etiketter. Företaget omsatte jubileumsåret ca 130
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=63">Svensk Förpackningshistoria Sida 63 Elproducentern</a> a har höjt priserna kraftigt under 2000-talet till skada för inte minst skogsindustrin. mkr. Under 2008 gick Nordvalls ut med ett stort investeringsprogram med målsättningen att bli ett ledande företag inom etikettbranschen: företaget sökte samarbetspartners i Indien som inledning till en internationell offensiv. På hemmaplan tog man också upp en ny produktionslinje, nämligen krympbara sleeves för musterier och andra kunder. Inga svenska förpackningspriser Under 60-80-talen kammade svenska förpackningstillverkare hem massor av priser i nordiska eller globala förpackningspristävlingar. 2007 konstaterar tidningens redaktör torrt, att bland 166 vinnare i årets World Star-tävling fanns inte ett enda svenskt bidrag. Samma var förhållandet med Scanstar, den skandinaviska varianten. Intresset i industrin är uppenbarligen minimalt och tidningen ifrågasatte om Scanstar verkligen skulle fortleva. ”Har stjärnglansen falnat?” var den givna frågan. Nefab i Indien Nefab har fortsatt sin internationella expansion. Under slutet av 2007 har man kompletterat tidigare asiatiska satsningar med sin första fabrik i Indien – en satsning som bedöms som ytterst viktig eftersom den indiska marknaden har en enorm potential. Graeme Hart är ägare till och chef för Rank Group som omstrukturerat marknaden för vätskekartongförpackningar. Elpriserna pressar företagen De höga elpriserna liksom de höga råvarukostnaderna har varit ett gissel för skandinavisk skogsindustri under det snart gångna första decenniet av det nya seklet. Det betyder att skogsindustrin redan långt före bankkrisen hade tvingats se om sitt hus med nedläggningar och nedskärningar. Rottneros lade ned sitt bruk i Utansjö. Smurfit Kappa stänger bruk i Spanien. Bastant jätte är Rank? Under mitten av 2010-talet tog en ny stjärna plats i den globala packeliten, Graeme Hart chef för Rank Group, den rikaste mannen i New Zeeland. Rank Group är en global jätte med verksamheter inom många områden i alla världsdelar. Inträdet på packmarknaden skedde främst genom köp av delar av International Papers imperium bl a dess Liquid Beverages. Så kom man in på vätskekartong med det långsiktiga målet att ta upp kampen med exempelvis Tetra Pak. Ranks gjorde fler djärva manövrer. Bland annat konkurrerade man ut Elopak från kampen om SIG och övertog efterhand även Alcoa-gruppen med siktet inställt även på Alcan. SIG är världens näst största leverantör av kartongförpackningar med 15 procent 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 63 Elproducenterna har höjt priserna kraftigt under 2000-talet till skada för inte minst skogsindustrin. mkr. Under 2008 gick Nordvalls ut med ett stort investeringsprogram med målsättningen att bli ett ledande företag inom etikettbranschen: företaget sökte samarbetspartners i Indien som inledning till en internationell offensiv. På hemmaplan tog man också upp en ny produktionslinje, nämligen krympbara sleeves för musterier och andra kunder. Inga svenska förpackningspriser Under 60-80-talen kammade svenska förpackningstillverkare hem massor av priser i nordiska eller globala förpackningspristävlingar. 2007 konstaterar tidningens redaktör torrt, att bland 166 vinnare i årets World Star-tävling fanns inte ett enda svenskt bidrag. Samma var förhållandet med Scanstar, den skandinaviska varianten. Intresset i industrin är uppenbarligen minimalt och tidningen ifrågasatte om Scanstar verkligen skulle fortleva. ”Har stjärnglansen falnat?” var den givna frågan. Nefab i Indien Nefab har fortsatt sin internationella expansion. Under slutet av 2007 har man kompletterat tidigare asiatiska satsningar med sin första fabrik i Indien – en satsning som bedöms som ytterst viktig eftersom den indiska marknaden har en enorm potential. Graeme Hart är ägare till och chef för Rank Group som omstrukturerat marknaden för vätskekartongförpackningar. Elpriserna pressar företagen De höga elpriserna liksom de höga råvarukostnaderna har varit ett gissel för skandinavisk skogsindustri under det snart gångna första decenniet av det nya seklet. Det betyder att skogsindustrin redan långt före bankkrisen hade tvingats se om sitt hus med nedläggningar och nedskärningar. Rottneros lade ned sitt bruk i Utansjö. Smurfit Kappa stänger bruk i Spanien. Bastant jätte är Rank? Under mitten av 2010-talet tog en ny stjärna plats i den globala packeliten, Graeme Hart chef för Rank Group, den rikaste mannen i New Zeeland. Rank Group är en global jätte med verksamheter inom många områden i alla världsdelar. Inträdet på packmarknaden skedde främst genom köp av delar av International Papers imperium bl a dess Liquid Beverages. Så kom man in på vätskekartong med det långsiktiga målet att ta upp kampen med exempelvis Tetra Pak. Ranks gjorde fler djärva manövrer. Bland annat konkurrerade man ut Elopak från kampen om SIG och övertog efterhand även Alcoa-gruppen med siktet inställt även på Alcan. SIG är världens näst största leverantör av kartongförpackningar med 15 procent 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 63
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=64">Svensk Förpackningshistoria Sida 64 Anrika Slottss</a> enap har blivit ett polskt företag. Huhtamäkis Cyclero ger minimalt avfall. av världsmarknaden efter Tetra Pak som håller ca 80 procent av marknaden, enligt webbsajten foodproductiondaily.com Recessionen redan ett faktum Det är ett känt faktum att dåliga tider tidigt noteras inom förpackningsindustrin. ”Recessionen redan ett faktum” skrev NordEmballage under våren 2008, långt innan den amerikanska bankkrisen slog hål på världen. Det amerikanska konsultföretaget MH Gilvarg Consulting följer den amerikanska marknaden för flexibla förpackningar. Man kunde konstatera en recession inom den marknaden redan under 2007. Tillbakagången var nu inte i första hand beroende av en dålig generell konjunktur. Den berodde på att flexibla förpackningar blev allt tunnare, krävde lägre materialåtgång med lägre leveransvolymer som följd. Men rubriken gav ändå en kuslig förvarning om vad som väntade ett halvår senare. Slottssenap blir polskt Senapsföretaget Slotts grundades i Uppsala redan 1919. 2008 året innan företagets 90-årsjubileum beslutade Unilever att flytta tillverkningen till Polen. Återigen en känd svensk produkt, som av utländska ägare tvingas fly landet. Miljarder i onödan ”Det är sällan vi ser någon ta ett helhetsperspektiv, när man utvecklar en ny produkt. Jag har under hela mitt yrkesliv talat om att man måste anpassa produktutvecklingen till logistiken, men få har lyssnat – trots att produkten och förpackningen påverkar logistikkostnaderna enormt. De blir mellan 10 och 15 gånger högre än själva förpackningskostnaderna, därför att man inte har en optimal lösning för hela kedjan.” Professor Gunilla Jönsson vid Lunds universitet har följt förpackningsbranschen inifrån under mycket lång tid och förtvivlas över, hur sällan man ser totallösningar inom logistikkedjan. Flexibelt i fokus på världsmässa Världens största förpackningsmässa, Interpack i Düsseldorf, firade under 2008 sin femtioårsdag. Det har blivit en given mötesplats den globala förpackningsindustrin och dess kunder. 64 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Per-Stefan Gersbro rapporterar om en trend, som var tydlig på 2008 års mässa, nämligen de allt tunnare flexibla materialen. En av de mest spektakulära nyheterna var, säger han, utan tvekan Huhtamäkis Cyclero, en cylinderformad tunnväggig burk med mycket låg vikt – fyra gram för en 200 ml-förpackning. Från en trettiofemkilos materialrulle kan man få ut tiotusen förpackningar! IT-Pack med en Aura Aura Form (tidigare Duni) i Halmstad gick i konkurs och boet köptes av IT-Pack i Rävlanda. IT-Pack har därigenom blivit Sveriges största varmformningsföretag med tillverkande enheter i Rävlanda, Rumänien, Borås och Halmstad. Inpak/Ivers Lee försvinner En epok och en god idé har nått sitt slut. Ivers Lee var ett kontraktpackningsföretag, som en gång i tiden startades av ÅR-legenden Gunnar Brime. Företaget hade fabriker i St Olof på Österlen och i Lund, avläggare även i Danmark och Spanien. I företaget tjänstgjorde ex handbollsprofilen Jan Brändström. Sedan Gunnar Brime lämnat företaget och denna världen övertogs Ivers Lee av finska Inpak, som nu bestämt sig för att lägga ned de svenska fabrikerna för att koncentrera på Norge och Finland. Kontraktpackningen som idé var att ett specialiserat inpacknings- företag med sin anpassade maskinpark skulle kunna ta hand om själva inpackningsprocessen för produkttillverkarna. En briljant idé som tydligen aldrig bröt igenom på allvar här i landet, där företagen tydligen själva vill ha totalkoll på hela tillverkningskedjan inklusive förpackandet. Märk ljuset! Inget är nattsvart och ljusa tider kommer igen. Många företag strävar vidare i uppförsbackarna och växer sig starkare. Bland företag som märks (förlåt den självklara vitsen) just i år befinner sig två märkningsföretag. Det ena är John Fröbergs i Finspång, som grundades redan 1879 av den då bara 20-årige John Fröberg. Företaget kom efterhand att utveckla sig till ett av landets första postorderföretag med bland annat en egen stämpelfabrik.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=65">Svensk Förpackningshistoria Sida 65 nord emballage</a> s webbsidor blir allt mer uppmärksammade. GreenClip gör det lätt att hänga på en etikett på till exempel en flaska. Företagets stämplar har använts inom alla typer av företag. Så här skriver företaget bland annat på sin hemsida: AB John Fröberg, eller Fröbergs, är ett traditionsrikt familjefö- retag. Vi är specialister på kundanpassade kontorsprodukter som skräddarsys med modern teknik. Det egentillverkade sortimentet kompletteras med handelsvaror. Fröbergs gjorde succé med försäljning av bland annat stämplar och visitkort per post. Sortimentet kom att kompletteras med andra “korta varor” såsom gratulationskort, rakknivar, hängslen, luktvatten - ja snart sagt alla tänkbara föremål som var tillräckligt lätta för att kunna skickas med post. På så sätt fick människor på landsorten tillgång till varor som tidigare enbart varit förunnat storstadsbor. Alla produkter presenterades i Fröbergskatalogen som näst efter bibeln var den mest lästa boken i de svenska hemmen. Strålfors 90 år Det andra stora företaget aktuellt i år inom märkningstekniken är Strålfors. Thage Carlsson startade 1919 ett accidenstryckeri i Ljungby. När chefen bytte namn följde företaget efter och blev 1936 Th Strålfors Boktryckeri. 1953 övertog Göthe Parkander ledningen av företaget och utvecklingen sköt fart. Man har i etapper byggt ut i Ljungby och expanderat genom integration av andra företag i in- och utland. På åttiotalet köpte man ett annat anrikt etikettföretag, nämligen Antonsson & Avery AB i Göteborg. Strålfors blev också pionjär med EDI-system för elektronisk affärsinformation. Göthe Parkander blev koncernchef och styrelseordförande och 1999 tillträdde i stället Per Samuelson, då 41 år, befattningen som ny VD och koncernchef för Strålfors. Utvecklingen fortsatte i snabb takt. Företaget har gradvis utvidgat sina insatsområden och efterhand formulerat en ny affärsidé: Strålfors är ett IT-fokuserat Business-to-Businessföretag med grafisk tradition, verksamt med helhetslösningar inom området informationsöverföring. Strålfors utvecklar, producerar och levererar system, tjänster och produkter för effektiv kommunikation av affärskritisk information. 2006 övertogs den snabbt expanderande koncernen av Posten AB. Huvudkontoret har numera flyttats till Malmö, varifrån man administrerar en verksamhet som enligt de senaste siffrorna omsätter 3,9 miljarder, sysselsätter 2200 personer varav 1100 i Sverige och har verksamhet i åtta länder. Nytt etiketteringssystem Märkning och etikettering är en enorm business. Nästan varje vara som säljs måste märkas och oftast genom etikettering. RFID växer så det knakar men även andra system väntar i tamburen. Ett är GreenClip. GreenClip är en påhängsetikett till vilken uppfinnaren Håkan Asph nu tillsammans med Chalmers Innovation har utvecklat en automatiserad etikettpåsättare! En ny stekpanna, köksredskap, kläder, järnmanufaktur eller tusen andra produkter har en etikett med pris, streckkod och information hängande i ett plastband på sig. Alla dessa etiketter har monterats för hand. Ingen maskin i världen har tidigare kunnat göra detta. GreenClips nya PacSaver kan. ”I vår bransch kan vi bli lika stora som Tetra Pak”, säger uppfin- naren själv. I januari 2008 startades företaget. Ett år senare var deras första maskin ute hos kund, Sveico AB i Gnosjö. Är inte detta ett synnerligen gott budskap i vår nuvarande ofärdstid? Vårda webbsajterna bättre! I praktiken täcker den här krönikan egentligen bara utvecklingen fram till slutet av 2008. Sen slår finanskrisen till på allvar och på företagens hemsidor börjar den stora tystnaden breda ut sig. Många företag är medvetet eller omedvetet dåliga på att uppdatera sina hemsidor. Om det är en medveten strategi för att dölja, att man inte vet vad som ska ske inom den närmaste framtiden, så är det i och för sig förståeligt. Men är det slugt? En medveten och öppen dialog med kunder och omvärld kan nog även i snålväder ha väsentliga fördelar. Åke e Andersson @: akeandersson.moelle@telia.com Som i och med detta efter snart 45 år som förpackningskrönikör tackar för sig! Lev väl! 2009 | nord emballage | Svensk Förpackningshistoria 65
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=66">Svensk Förpackningshistoria Sida 66 Stig G. Bergst</a> edt: ”FörpAckningsutbiLdningen byggde en brAnschkuLtur” Stig G Bergstedt tillhör ”inventarierna” i den moderna svenska förpackningsindustrin. Sedan början av 70-talet har han haft ett finger med i mångt och mycket i branschen. För sju år sedan drog han sig tillbaka och kan nu odla det stora intresset vid sidan av förpackningar, det vill säga golf. Text: Bo Wallteg utbildningen pågår fortfarande under ledning av Veronica Rudheim på Packforsk. Branschkultur byggdes En något yngre Stig G Bergstedt vid en resa till Tokyo Pack. s tig G Bergstedt jobbade under 1960talet inom den petrokemiska indu strin i Stenungsund, en på den tiden snabbt växande industri. Där hamnade han inom ett produktområde som var relaterad till förpackningar, det handlade om material för plastsäckar och beläggningar av kartong. Han uppmärksammades genom ett flitigt skrivande av artiklar, inte minst i fackpressen och fick ett erbjudande om att bli ansvarig för Plastaktiebolaget BSU, ett gemensamt bolag mellan Billerud, Strömsnäsbruk och Uddeholm. Avsikten var att sälja plastpåsar och säckar, tillverkade av Nyborg Plast i Danmark. - Jag hade under tiden varit med på en studieresa till Japan där även Yngve Dagel från Packforsk fanns med, berättar Stig, och vi lärde känna varandra. När Svenska Förpackningsföreningen sökte en ny VD fick jag jobbet och jag började se på vad som behövdes i branschen. Snart insåg jag behovet av utbildning och 1972 drog vi igång Förpackningsutbildningen. Då fanns redan sådan utbildning i Norge och Finland, och man hämtade inspiration och upplägg från dessa länder. Det innebar per automatik att samarbetet mellan länderna också ökade. - Redan från början hade vi en ganska stor anslutning. Målet var att ha tjugo till tjugofem elever per år, och kurserna blev fulltecknade snabbt. Vissa delar, bland annat förpackningsmaterial, fick vi dubblera. Sedan gick det lite i vågor genom åren med deltagandet och i dag har väl det genomsnittliga deltagandet minskat något, men 66 Svensk Förpackningshistoria | nord emballage | 2009 Förutom utbildningen satsade Förpackningsföreningen även på studieresor och mässor och det hjälpte till att bygga upp en branschgemenskap enligt Stig G Bergstedt. - Jag menar att det här byggde upp en branschkultur som inte fanns tidigare. Förpackningsindustrin består av många olika delar, och företagen kände sig inte som en bransch. Via utbildning, resor och mässor knöt vi ihop allt skapade en gemensamhet som lever än i dag. - Utbildningen hjälpte till att bygga broar mellan personal på en lite lägre nivå på företagen, resorna gällde mest för företagsledningen. Bildandet av Svenska Förpackningsgillet har dessutom varit nyttigt för sammanhållningen. - Jag kommer ihåg en utställare som på ett Scanpack under 70-talet sa att det var lite som att komma till en skolavslutning när man kom till mässan. Man träffade sina kollegor och byggde broar mellan företagen. Attack från aktivister Från ett Scanpack under 80-talet minns Stig en annorlunda incident som klart visar att redan på den tiden fanns det en syn på förpackningar som något som skräpar ner. - Jag tror att det var 1973 när aktivister slängde in stinkbomber tillverkade av smörsyra för att branschen skräpade ner som man sa. Dåvarande mässchef, Lars Lestadius, som var kraftigt byggd, bröstade upp sig ordentligt och slängde bokstavligen ut aktivisterna. Reseminnnen Resorna som genomfördes på den tiden hade också ett stort deltagande. Det fanns ett annat tänkande på den tiden, och inte minst mer tid. Det innebar att en resa till förpac kningsutställningen i Chicago kunde omfatta en resa över hela kontinenten. - Vid ett tillfälle var det en deltagare som skar upp handen på en buss och fick sys på sjukhuset. Några dagar senare fann hann sig stående och hålla en polishäst i betslet i New York. Polisen hade slängt sig av i jakten på en skurk och skrek att han skulle hålla hästen. Efter detta odlades en myt i branschen att han blivit biten i handen av hästen och därför tvingats till sjukhus. - Vid ett annat tillfälle, under förpackningsutbildningen som den gången hölls ute på Stenungsbaden, var en desperado lös på ön. Han hade skjutit mot anhöriga och polispådraget var stort. Samtidigt var joggingvågen som populärast och vi gav oss ut ett gäng för att springa en slinga. Polisen sa till oss att vara försiktiga. - När vi kom mot slutet av spåret knakade det till i buskarna och vi har väl aldrig blivit så rädda och sprungit så snabbt, bara för att senare möta polisen som sa att desperadon troligen inte var kvar på ön. Dramatik under förpackningsutbildningen med andra ord. 70-talet var kul Precis som de flesta andra som varit med ett tag i branschen framstår det glada 70-talet som mest minnesvärt för Stig G Bergstedt. - Det hände mycket då och utvecklingen var mycket stark. Att det var en aktiv period kunde man också se på antalet bidrag till Scanstar. Det handlade om kanske åttio – nittio bidrag att bedöma, nu är det kanske fyrtio. - I dag handlar det mer om små förbätt- ringar och förändringar av förpackningarna och då känns det kanske inte alltid lika angeläget att skicka in dem för att försöka vinna en Scanstar. Vid det här laget i intervjun har Stig re- dan tagit ett fast grepp om golfklubborna, så vi väljer att sluta här. Historia är, just det historia, framtiden däremot innebär en möjlighet att sänka handikappet. Vi kan bara önska lycka till!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=67">Svensk Förpackningshistoria Sida 67 Svar: Logopak.</a> Vi är partner med Metro Innovationcenter, GS1 / EPCglobal och levererar beprövade system sedan flera år. Med oss som samarbetspartner får du allt från RFID taggar till integration i ditt IT-system från en leverantör. Fråga: Vi söker efter en leverantör av kompletta RFID lösningar. Med egen maskin-tillverkning, mjuk- & hårdvara har Logopak 9000 installationer över hela världen och mer än 25 års erfarenhet i branschen! Intresserad av RFID? Skicka ett email till rfid@logopak.se för aktuell info. Logopak Systems AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg 031 – 700 1230 www.logopak.se info@logopak.se Svar: Logopak. Vi är partner med Metro Innovationcenter, GS1 / EPCglobal och levererar beprövade system sedan flera år. Med oss som samarbetspartner får du allt från RFID taggar till integration i ditt IT-system från en leverantör. Fråga: Vi söker efter en leverantör av kompletta RFID lösningar. Med egen maskin-tillverkning, mjuk- & hårdvara har Logopak 9000 installationer över hela världen och mer än 25 års erfarenhet i branschen! Intresserad av RFID? Skicka ett email till rfid@logopak.se för aktuell info. Logopak Systems AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg 031 – 700 1230 www.logopak.se info@logopak.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=6hd49tkt&gInitPage=68">Svensk Förpackningshistoria Sida 68 POSTTIDNING SV</a> ERIGE Avs: nord emballage Box 944 S-251 09 Helsingborg POSTTIDNING B NORGE Avs: Listo Nuf Pb 1681 Vika N-0120 Oslo PORT PAYÉ POSTTIDNING SVERIGE Avs: nord emballage Box 944 S-251 09 Helsingborg POSTTIDNING B NORGE Avs: Listo Nuf Pb 1681 Vika N-0120 Oslo PORT PAYÉ
