Välkommen till Svenska Elektrikerförbundet

 

Om publikationen inte öppnas automatiskt vänligen klicka här!

<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=7bxjg8kj&amp;gInitPage=1">Avtalat 1 "I väntan på Godot" Villkoren lika vikti</a> ga I avtalsrörelsen och i projektet "Koll på jobbet!" är fackligt förtroendvalda oftare ute och snackar med medlemmarna på arbetsplatserna. De praktiska avtalsbevakningen har både stärkts och skärpts. – Förhandlingsläget känns lite grand som Becketpjäsen "I väntan på Godot". Man sitter och väntar på någon och när någon kommer ska allt ordna sig. Jag tycker att arbetsgivarna ska vara lite mer självständiga. Det finns massor av konkreta branschfrågor att lösa och arbetsvillkor att komma överens om, säger Ronny Wenngren. – Vi utgår nu ifrån att IF Metall driver samordningens frågor fullt ut på sin kant. Under tiden diskuterar vi med EIO i oilka arbetsgrupper, säger Wenngren. Förväntan om bättre arbetsvillkor – Jag är lite oroad för att våra motparter tror att man kan slanta lite pengar i löneökning och sedan få sitt ettårsavtal. Så enkelt blir det inte. Det finns en förväntan ute hos våra medlemmar att flera snedsitsar ska rättas till när det gäller arbetsvillkoren, säger Wenngren. – Det är lite märkvärdigt hur passiva ar- betsgivarna är. Man verkar mest vänta på direktiv från Svensk Näringsliv och Teknikföretagen. Men där är man mest ute efter att öka makten för företagen. Inte utan strid – Anförda av ideologerna i Svenskt Näringsliv försöker många arbetsgivare, som är långt i från den praktiska produktionen, genomföra en offensiv där man vill vrida klockan tillbaka. Urholkningen av LAS, företagens önskan att friare få förfoga över sina anställda och synen på ungdomars anställning är exempel på det, säger Wenngren. – Men inte tror väl våra motparter att vi ger upp det vi i årtionden kämpat för. Det är inte ännu mer otrygghet som behövs. Vi förstärker avtalsbevakningen – Vi har fler förtroendevalda och ombudsmän ute på arbetsplatserna för att ha "Koll på jobbet!". Det ska vi fortsätta med, faktisk så lägger vi om vår organisation för detta, säger Arne Dufåker, biträdande förhandlingschef. – Arbetssättet innebär att vi får bättre grepp på hur resonemangen går och vi upptäck- 1 er en rad problem t ex på arbetsmiljösidan, säge Dufåker. Arbetsvillkor – Ofoget med bemanningsföretag ökar och det engagerar våra medlemmar. Speciellt när det inte handlar om att klara produktionstoppar utan för att dribbla med LAS:en, säger Arne. – Det finns ingen förståelse för arbetsgivarekraven att särbehandla ungdomarna. Jobbar man ska det vara samma spelregler. Företagen måste ta ansvar för de unga om de ska klara sin nyrekrytering, det borde vara en självinsikt. Men att gå med på att ha unga som "billig" arbetskraft med sämre anställningsskydd, köper inte gubbarna. Modern produktion – Det känns som om det är vi som står för det moderna medan arbetsgivarorganisationerna bara talar om att försämra arbetsvillkor och försöka minska avtalens betydelse. Det bäddar bara för mindre ordning och reda och inte främjar det produktivitet och effektivitet, säger Arne Dufåker. Info från förbundsledning & förhandlare om organisation, studier, ekonomi, avtal & arbetsmiljö Avtalat nr 65 Mars 2010 Info från förbundsledning & förhandlingsavdelning Svenska Elektrikerförbundet. Kontakt 08-412 82 82. postbox.fk@sef.se AVTALAT <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=7bxjg8kj&amp;gInitPage=2">Avtalat Sida 2 Ronny Wenngren Arne Dufåker Ska vi </a> producera eller börja bråka? – Jag tycker att elföretagen ska ta sig en rejäl funderare. Ska vi bråka på riktigt eller ska vi fokusera på en uppgörelser där vi lägger fokus på att producera? Upplägget i året avtalsrörelse, Design á la Svenskt Näringsliv, är att gå tillbaka till någon slags brukspatronsamhälle i relationerna i arbetslivet. Elektrikerna är inte värda någon löneökning. Företagen ska bestämma arbetsvillkoren och våra prestationslöner skrotas. Våra ackordslag anklagas tom för att "premiera materialförbrukning". Anställningstryggheten föreslås urgröpas och företagen ska bestämma hur och när vi ska arbeta. – Är EIO's avtalsbud verkligen den syn elföretagen har på sina medarbetare elektrikerna och som företagen vill stå för inför framtiden? Jag har svårt att känna igen synen på "medarbetaren" eller "resursen" från alla de olika slags seminarier som hålls på Elfack och i andra "management"sammanhang. För inte i helvete, kan väl elfirmorna inbilla sig att vi köper en tillbakagång i relationena till början av 1900-talet? Jag kan för mitt liv inte tro att stora moderna svenska elföretag har den inställningen. Har jag fel blir årets avtalsrörelse en "mardröm". Företagen ska inte spekulera ens en nanosekund i att våra elektriker går med på något nerköp! Ni väljer färdväg! Slå mig gärna en signal om ni vill resonera, hälsar en mycket bestämd förhandlingschef, Ronny Wenngren. – Visst har vi haft en konjunkturnedgång och visst har den drabbat elföretagen. Men det vänder och det gör det tidigare än vad dysterkorparna i EIO tror. Det finns tillräckligt många indikationer för det från den ledande indikatorn - byggbranschen, säger Ronny Wenngren. – Jag läser med stor behåll- ning ledarna i Svensk Byggindustri. Där står i en av de senare bl a: "Den stora gemensamma fienden är nog en helt annan, nämligen det sedan länge cementerade oskicket att vid offentliga upphandlingar – som i grova tal motsvarar kanske halva den totala byggvolymen i Sverige – fortfarande prioritera lägst pris vid själva byggtillfället i stället för det i ett energi- och miljöperspektiv enda godtagbara, nämligen lägsta kostnaderna i ett livscykelperspektiv. Klarar branschen, fack och arbetsgivare, att gemensamt driva positionerna och stärka konkurrenskraften. Vi kan, fack och arbetsgivare, flytta positioner inom politiken också. Jag lovar. – Men OM vi ska köra en linje där vi ska anpassa oss till lönedumpning á la Laval eller att gå tillbaka till ett arbetsgivaredikterad arbetsliv, då tar det bara hus i helvetet och vi tappar konkurrenskraft, säger Wenngren. – Jag undrar hur YIT, Bra- på en utveckling i den riktningen, kommer byggindustrin att kunna ta ett gigantiskt steg mot att bli just så kunskapsintensiv och tekniskt dynamisk som Hans Tilly önskar. – Jag tycker att här andas en vädjan om gemensamma tag mot politiker, över partigränserna. Se till att stå upp för ordning och redo och justa konkurrensvillkor. Annars går svensk byggindustri, inklusive elföretagen, under, säger Wenngren. Låt oss istället bli föregångare – Jag tycker de i ledaren fångar något väsentligt. Jag är helt övertygad om att fack och arbetsgivare inom branschen, om alla bjuder till, kan flytta fram vida, Skanska, E-On m fl tänker. Vill ni verkligen ha klasskamp och vrida klockan tillbaka eller har ni ledarskap att krypa upp ur skyttegravarna och ta nävtag för en nya samararbetsera? – Elektrikerförbundet, och jag lovar flera förbund inom branschen, kan gå långt i ett samarbete OM ni bara signalerar att nu jävlar kavlar vi upp ärmarna och satsar framåt i ett konkurrensutsatt Europa! Sverige ska konkurrera med ett modernt arbetsliv Höga ingångslöner och ett starkt anställningsskydd är de största hindren för unga att få jobb. Att försöka utbilda bort den höga ungdomsarbetslösheten är därför lönlöst. Tongångarna kommer från Svensk Näringsliv. – Det är beklämmande att höra Svenskt Näringslivs argumentation. Slutsatsen är ju att slavlöner, otrygga anställnings- Avtalat nr 65 former och minimala krav på arbetsvillkor skulle göra susen. Det var så kolonisatörerna resonerade när de plundrade kolonierna, säger Ronny Wenngren, förhandlingschef. Flytta till en diktaturstat då! – Svenskt Näringsliv framstår som omoderna och gammaldags. De vill ha all makt till direktörerna, noll löneökningar och ökad otrygghet för sina anställda. – Är det på det sättet Sverige ska stärka sin konkurrenskraft internationellt? Då är det väl lika bra att de företag som hyllar de idealen flyttar till något diktaturland där kravlöshet råder. Världens sista stora kommunistledda diktatur verkar populärt för de som i andra sammanhang säger sig hylla friheten och demokratins ideal, säger Wenngren. Modernt arbetsliv – Sverige och industriländerna måste utveckla sitt arbetsliv. Vi ska bli duktigare på social organisation, miljö- och energismarta tekniska lösningar och system, intelligenta produkter och system, modeller för kompetens- och kvalitetssäkring. 2 Mars 2010 Urban Pettersson <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=7bxjg8kj&amp;gInitPage=3">Avtalat Sida 3 Påhopp på ackordet Ulf Carlsson Gör</a> an Söderlund Fräckt angrepp på våra Bravidamontörer I EIOs motsvarighet till Avtalat - EIO-Aktuellt nr 2 2010 - uttalar sig Staffan Phålsson, divisionschef Bravida Syd, nedsättande om det gemensamma ackordssystemet, ATL, när han kommenterar avtalsrörelsen. " – Den absolut viktigaste frågan borde vara ATLlistan. Att tjudra sig fast vid ett sådant förlegat sätt att premiera arbete hör inte hemma i vår tidsperiod. Ett ackord som premierar materielåtgång och på det viset orsakar överkostnader för företaget", säger Paulsson. – Våra montörer är förbannde för han anklagar ju oss egentligen för oegentligheter. Vi har begärt svar från koncernledningen om Phålssons åsikter också är Bravidas syn på ackordssystemet, säger Rolf Gustavsson, klubbordförande och facklig representant i koncernens MB grupp för Sverige. Arbetsledningsfråga – Montörerna i våra ackordslag känner sig angripna. Påhlsson anklagar ju gubbarna för att främja materialsvinn. Man är rejält uppretade och har hört av sig till klubben och avdelningen, säger Rolf Gustavsson. – Det är dålig planering och logistik som är orsaken till för mycket material och svinn. Detta är en arbetsledningsfråga. Den är ansvarig för materialleveranserna. Våra ackordslag har inget intresse av onödigt material som ska hanteras på en arbetsplats, säger Gustavsson. – Det är företaget och ar- betsledningen som ska ha sådan ordning på sitt objekt att onödig materialåtgång och onödiga "miljökonsekvenser" undviks. Det borde ligga i företagets intresse av ekonomiska skäl. Att skylla på att ATL-listan främjar "överuttag" av material från montörerna är ren fräckhet, anser Rolf Gustavsson. Rolf Gustavsson, t v, här på tidigt morgonbesök hos medlemmar verksamma inom vitvaruservice. Påhlssons egna erfarenheter – Staffan Påhlsson har själv varit ledande montör. Är det de egna erfarenheterna som ligger bakom detta angrepp på våra montörer idag? Beklagligt angrepp Urban Pettersson som är ansvarig för ackordsverksamheten i förbundet känner inte igen sig i Påhlssons beskrivning. – ATL listan är ett sätt att få rätt betalt för det arbete som faktiskt utförs. Tillsammans med EIO har vi i stort samförstånd förnyat listan rejält under senare år så att den ska stämma överens bättre med produktionen, säger Pettersson. – Vår uppfattning är att näs- tan alla företag delegerar materialhantering till ackordslagen då man anser att det blir effektivare och billigare för företagen. Urban Pettersson, ackordsansvarig förhandlingsavdelningen. – Vi har många exempel på stora objekt där arbetsledningen valt detta sätt för att det har varit resurseffektivt, berättar UrbanPettersson. – Jag hoppas att detta är en enskild Bravidachefs åsikt och inte EIO's synsätt, understryker Pettersson. Förbundet och EIO överens om ny ATL-lista 3 – Vi har åter haft ett mycket konstruktivt partssamarbete och lyckats med en stor revidering av ATL-listan. Den kommer att vara påtagligt effektivetshöjande för branschen. Det blir tydligare för alla berörda vad som gäller och därmed kan fler tillämpa listan, säger Urban Pettersson, ackordsansvarig på förbundet. – Vi har nu gjort om delarna 3, 4, 5 och 6 till en del. Det ska bli en lättare hantering för montö- Avtalat nr 65 El-Betong Betong Tegel Lätt- betong Stål tom 5mm UTVÄNDIGA RÖR 16 TOM 50 borrning med skruv och mutter gängning -0 503 10- VP 16 t o m 20 ........... m rör 11- VP 25 t o m 50 ........... m rör 0,11 0,13 UTVÄNDIG FÖRLÄGGNING Stål Trä. Stål max 3mm med självborran de skruv -1 0,08 0,10 exkl. borrning med skruv, mutter eller skruv exkl. gängning -2 0,09 0,10 rerna och företagen att mäta arbetsmoment med rör och dosor, säger Pettersson. – Vi har gjort en stor revide- Ankarskena -3 0,07 0,09 Stege -4 0,03 0,03 Oavset fäst- metod -5 0,07 0,08 DOLDFÖR-LÄGG-NING ring när det gäller rörpriserna. Samlat ihop alla tider i fyra stora grupper ochslagit ihop rören till två prisgrupper, 16-20 mm rör och 25-50 mm rör. – Vi ersätter drygt 200 rörtider med ett 40-tal. Det rationalise- rar arbetet mycket ute på arbetsplatserna. – Vi har samlat ihop alla arbeten med svagström och lagt dem i del 20. Dessutom tagit bort "omoderna" moment. Rensat och moderniserat rejält, berättar Pettersson. – Vi har nytidsatt flera moment som rör moderna brandlarmsanläggningarsom t ex samplad rördetektering. – Ambitionen är att få ut en ny lista att gälla från 1 juni i år. Mars 2010 Del 6 RÖR, DOSOR, LÅDOR ETC. Grupp Rad ATL 2010 Påhopp på ackordet Ulf Carlsson Göran Söderlund Fräckt angrepp på våra Bravidamontörer I EIOs motsvarighet till Avtalat - EIO-Aktuellt nr 2 2010 - uttalar sig Staffan Phålsson, divisionschef Bravida Syd, nedsättande om det gemensamma ackordssystemet, ATL, när han kommenterar avtalsrörelsen. " – Den absolut viktigaste frågan borde vara ATLlistan. Att tjudra sig fast vid ett sådant förlegat sätt att premiera arbete hör inte hemma i vår tidsperiod. Ett ackord som premierar materielåtgång och på det viset orsakar överkostnader för företaget", säger Paulsson. – Våra montörer är förbannde för han anklagar ju oss egentligen för oegentligheter. Vi har begärt svar från koncernledningen om Phålssons åsikter också är Bravidas syn på ackordssystemet, säger Rolf Gustavsson, klubbordförande och facklig representant i koncernens MB grupp för Sverige. Arbetsledningsfråga – Montörerna i våra ackordslag känner sig angripna. Påhlsson anklagar ju gubbarna för att främja materialsvinn. Man är rejält uppretade och har hört av sig till klubben och avdelningen, säger Rolf Gustavsson. – Det är dålig planering och logistik som är orsaken till för mycket material och svinn. Detta är en arbetsledningsfråga. Den är ansvarig för materialleveranserna. Våra ackordslag har inget intresse av onödigt material som ska hanteras på en arbetsplats, säger Gustavsson. – Det är företaget och ar- betsledningen som ska ha sådan ordning på sitt objekt att onödig materialåtgång och onödiga "miljökonsekvenser" undviks. Det borde ligga i företagets intresse av ekonomiska skäl. Att skylla på att ATL-listan främjar "överuttag" av material från montörerna är ren fräckhet, anser Rolf Gustavsson. Rolf Gustavsson, t v, här på tidigt morgonbesök hos medlemmar verksamma inom vitvaruservice. Påhlssons egna erfarenheter – Staffan Påhlsson har själv varit ledande montör. Är det de egna erfarenheterna som ligger bakom detta angrepp på våra montörer idag? Beklagligt angrepp Urban Pettersson som är ansvarig för ackordsverksamheten i förbundet känner inte igen sig i Påhlssons beskrivning. – ATL listan är ett sätt att få rätt betalt för det arbete som faktiskt utförs. Tillsammans med EIO har vi i stort samförstånd förnyat listan rejält under senare år så att den ska stämma överens bättre med produktionen, säger Pettersson. – Vår uppfattning är att näs- tan alla företag delegerar materialhantering till ackordslagen då man anser att det blir effektivare och billigare för företagen. Urban Pettersson, ackordsansvarig förhandlingsavdelningen. – Vi har många exempel på stora objekt där arbetsledningen valt detta sätt för att det har varit resurseffektivt, berättar UrbanPettersson. – Jag hoppas att detta är en enskild Bravidachefs åsikt och inte EIO's synsätt, understryker Pettersson. Förbundet och EIO överens om ny ATL-lista 3 – Vi har åter haft ett mycket konstruktivt partssamarbete och lyckats med en stor revidering av ATL-listan. Den kommer att vara påtagligt effektivetshöjande för branschen. Det blir tydligare för alla berörda vad som gäller och därmed kan fler tillämpa listan, säger Urban Pettersson, ackordsansvarig på förbundet. – Vi har nu gjort om delarna 3, 4, 5 och 6 till en del. Det ska bli en lättare hantering för montö- Avtalat nr 65 El-Betong Betong Tegel Lätt- betong Stål tom 5mm UTVÄNDIGA RÖR 16 TOM 50 borrning med skruv och mutter gängning -0 503 10- VP 16 t o m 20 ........... m rör 11- VP 25 t o m 50 ........... m rör 0,11 0,13 UTVÄNDIG FÖRLÄGGNING Stål Trä. Stål max 3mm med självborran de skruv -1 0,08 0,10 exkl. borrning med skruv, mutter eller skruv exkl. gängning -2 0,09 0,10 rerna och företagen att mäta arbetsmoment med rör och dosor, säger Pettersson. – Vi har gjort en stor revide- Ankarskena -3 0,07 0,09 Stege -4 0,03 0,03 Oavset fäst- metod -5 0,07 0,08 DOLDFÖR-LÄGG-NING ring när det gäller rörpriserna. Samlat ihop alla tider i fyra stora grupper ochslagit ihop rören till två prisgrupper, 16-20 mm rör och 25-50 mm rör. – Vi ersätter drygt 200 rörtider med ett 40-tal. Det rationalise- rar arbetet mycket ute på arbetsplatserna. – Vi har samlat ihop alla arbeten med svagström och lagt dem i del 20. Dessutom tagit bort "omoderna" moment. Rensat och moderniserat rejält, berättar Pettersson. – Vi har nytidsatt flera moment som rör moderna brandlarmsanläggningarsom t ex samplad rördetektering. – Ambitionen är att få ut en ny lista att gälla från 1 juni i år. Mars 2010 Del 6 RÖR, DOSOR, LÅDOR ETC. Grupp Rad ATL 2010 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=7bxjg8kj&amp;gInitPage=4">Avtalat Sida 4 Arbetsvillkor lika viktiga som löne</a> ökning IS förhandlingsdelegation Förhandlingsdelegationen har varit inne för en uppdatering av vad som sker i avtalsrörelsen och stämningarna ute på arbetsplatserna. Både delegationen och många förtroendevalda och ombudsmän har varit ute och snackat avtal med många tusen medlemmar. Förbundets förhandlare och förbundsordföranden deltar nu i olika arbetsgrupper där man tillsammans med arbetsgivarna går igenom parternas olika förslag och intressen. – Vi fick tydliga signaler av delegationen att de kraftiga urholkningar som EIO föreslagit av arbetsvillkoren är fullständigt uteslutna. Och att acceptera ett avtal utan löneökningar är inte ens diskutabelt. Vi har träffat över 4 000 medlemmar ute på deras arbetsplatser och vet att vi ligger rätt i prioriteringar, men framförallt - att vi har en så stark uppslutning. Det är viktigt nu med öppningar istället för nya ideologiska låsningar, säger Ronny Wenngren, förhandlingschef. Mats Breman, Region, Väst, arbetar inom YIT Göteborg. – Bemanningsföretagen har seglat upp som ett hot för allt fler. Man ser det som ett växande hot om försämrade villkor och lön. – Att kombinera arbete med barn är viktigt. Vi har massor av medlemmar som är bekymrade. De har redan idag svårt att få ihop "pusslet". – Bra sammansvetsad stämning i år. En del handlar om att vi nått ut bättre och kunnat förklara och resonera mer kring kraven. Vi är ute på betydligt fler arbetsplatser, säger Mats. Nytt för badrum Den 1 april i år träder nya och skärpta EU-regler om potentialutjämning i badrum i kraft. Efter det datumet ska lokal skyddsutjämning också göras vid installationer i badrumsmiljö. Sverige inför samma regler som i många andra EU-länder. Avtalat nr 65 Lars Jönsson, Region Syd, arbetar inom NEA gruppen. – Att kunna kombinera familjeliv och jobb har tagits upp av många medlemmar. Det funkar inte med långa resor och att vara borta mycket när du har småbarn. Det är en viktig fråga ute. – Många vill ha en arbetstidförkortning. Öka timmarna i avtalet. Det handlar om att det är tufft att få ihop allt som ska fixas i tillvaron. – Det finns en stark uppslutning bakom våra krav. Vi viker inte ner oss för EIOs avtalskrav. De är orimliga, säger Lars. Christer Olsson, Region Mitt, arbetar inom YIT Sverige AB. – Sedan arbetsgivarna kom med sin provokation om 0-bud har lön och ackordsfrågor diskuterats mycket mer. Många blev ju förbannade över EIOs förslag. – Fler och fler blir oroade över bemanningsföretagens framfart. Fler och fler kommer i kontakt med det. Man ser ett hot där verksamheten i firmorna bedrivs av inhyrda och jobbet bara räcker i tio månader. – Stämningen är annars väldigt bra och vi fick starkt stöd för våra avtalskrav. Därför skärps kraven på när man måste potentialutjämna i badrummen. Det är när man för in främ- mande spänningar via vattenledning eller via bredband och liknande som behovet av en sådan utjämning kan uppstå. De nya reglerna säger att spänningsskillnaden inte får vara högre än 50 volt. 4 Mars 2010 Arne Forsberg, Region Syd, arbetar hos Emil Lundgren AB. – Att kunna kombinera familjeliv med jobb är en stor sak. Här måste vi komma framåt i förhandlingarna. –Många vill ha arbetstidsförkortning av olika skäl, en del för att få ihop livet med familj och två heltidsarbetare. Andra känner att de är slitna och kanske vill jobba lite mindre eller sluta tidigare än pensionsåldern. – Vi hör också att pensionsavsättning är en viktig sak. – Det är god stämning och uppslutning bakom våra krav, säger Arne. En behörig elektriker ska kunna räkna ut om utjämning behövs anser Elsäkerhetsverket. De nya reglerna återfinns i standard SS 436 400 00, utgåva 2, som kan beställas på SIS webbplats www.sis.se. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=7bxjg8kj&amp;gInitPage=5">Avtalat Sida 5 Framtidens elbransch Håkan Petersso</a> n Tomas Sandgren Jonas Wallin – Vi står för upp för en modern elteknikbransch – Tidningen Elinstallatören hade en intervju med mig och Jan Siezing, VD för EIO om framtid och utveckling. Jag tycker att där fanns en del "gemensamma tag" i tänkandet. Men när vi sedan fick se EIOs avtalskrav slogs man av besvikelse. Det var en karbonkopia av Svenskt Näringslivs hopplöst omoderna syn på löntagare, fack, lönebildning, arbetsvillkor och utvecklingsfrågor. Med den inledning som arbetsgivarna gav på avtalsrörelsen står det klart att det är Elektrikerförbundet som står för en modern syn på utveckling av elteknikbranschen. Till och med inom Byggindustrin börjar man tänka i mer konstruktiva termer. Men det finns tid än för EIO att ansluta sig, säger Jonas Wallin, förbundsordförande. Viktigaste framtidsfrågorna för elteknikbranschen? – Först och främst behöver vi i branschen hjälpas åt att påverka politiker och näringsliv att göra investeringar i energismarta och miljövänliga lösningar. Det finns en jättestor marknad inom miljonprogrammens bostadsområden, offentliga byggnader och industrier. I synnerhet i en lågkonjunktur bör den här typen av projekt fungera som lokomotiv. Många pratar om jobb i energisektorn, men det görs väldigt lite. Vi i branschen har där ett ansvar i att visa på de energismarta alternativ som vi redan idag kan leverera, säger Jonas Wallin. – Sedan delar jag EIO:s upp- fattning när det gäller vikten av att certifiera och standardisera den fiberbaserade infrastrukturen i landet. De elektroniska motorvägarna har ju blivit ryggraden i vårt kommunikationssamhälle. Det är oerhört märkligt att vem som helst, utan krav på dokumenterad utbildning, får jobba i dessa system. – Vidare borde vi också kunna satsa på att bli stora leverantörer av ny och modern utomhusbelysning. Här finns ju massor att göra genom den nya LED-tekniken. Bidrag till energieffektivisering Nu har Energimyndigheten fattat beslut om föreskrifter och allmänna råd för det ekonomiska stöd till energieffektivisering som kommuner kan söka. Stödet beslutades av regeringen i december 2009 och innebär att 99 miljoner per år 5 Avtalat nr 65 Mars 2010 göras om till en högre kostnad, och dessutom hör det ju till en elektrikers yrkeskunnande att kunna dra bra kabelvägar. – Avslutningsvis tycker jag att det är en skam att vi har så få kvinnor och invandrare i branschen. Det hoppas jag blir annorlunda framöver. – Genom dessa satsningar tror jag att vi skulle kunna fördubbla branschens omsättning. Men för att klara det krävs välutbildade elektriker och företagare. Den fjärde framtidsfrågan som jag vill ta upp är därför behovet av en kompetenshöjning i branschen. En elektriker ska vara i teknikens framkant. Framtidens elektriker? – Det kommer fortsätta att vara en stolt, trygg och välutbildad person. Genom att vara trygg i sin arbetsroll blir man också mer flexibel, man kan snabbare ställa om till nya affärsområden och tekniker, säger Wallin. – Men för att få fram dessa välutbildade elektriker krävs att elteknikföretagen har en närmare relation till gymnasiesko- finns att söka i ett femårigt nationellt energieffektiviseringsprogram. Stödet är tillgängligt för kommuner och landsting med en strategi för hur man ska minska energianvändningen i den egna verksamheten. Det kan gälla fastigheter eller transporter, alternativt lan. Företagen behöver kanske också ändra sina organisationer och jobba mer i team, mer projektorienterat. På så vis får anställda med olika roller bättre förutsättningar att samarbeta och alla tar ett gemensamt ansvar. – Framtidens elektriker blir säkert mer specialiserad än i dag, men det kommer inte vara en specialisering från noll upp till toppkompetens. Kompetensen för alla måste breddas så att vi som bransch hamnar högre upp i näringskedjan. – Jag tror inte på att vi ska skapa enklare yrkesroller genom att vissa anställda till exempelvis bara drar kabel. Det är inte bra, varken ur produktions- eller yrkessynpunkt. Ofta blir det fel och arbetet får Hur höja branschens status? – Vi behöver helt enkelt höja svansföringen och självförtroendet. Vi ska förmedla bilden av att det vi gör kräver specialistkompetens, vem som helst ska inte kunna göra det jobbet, säger Jonas Wallin. – Många företag lever idag ganska gott på att göra traditionella elinstallationer. Därmed finns inget intresse av att börja jobba med ny teknik. Vi måste bli bättre på att identifiera nya affärsområden, våga släppa vissa gamla saker och satsa på nya. – Här tycker jag att EIO, som branschorganisation, och dess medlemmar har huvudansvaret när det gäller att visa vägen. Rent konkret borde vi peka på vad vi kan uppnå med den nya tekniken. Istället för lysdioder och watt borde vi tala om upplevelser, färger och säkerhet. Det skulle nog också locka nya yrkesgrupper till vår bransch. andra områden som man vill energieffektivisera. Den offentliga sektorn an- ses ha en stor potential för energieffektivisering. Intresset för det nya stödet är stort. – Här finns skäl att påmin- na våra politiska vänner om initiativ i kommuner, landsting och regioner, kommenterar Thomas Sandgren. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=7bxjg8kj&amp;gInitPage=6">Avtalat Sida 6 Billigare att bilda aktiebolag Det </a> ska räcka med 50 000 kronor i startkapital vid starten av ett aktiebolag. Detta har riksdagen nu besämt. Syftet med reformen, som i ett slag halverar startkapitalet, är att det ska bli enklare att starta aktiebolag. Enligt regeringen upplever många företag att dagens höga krav på kapital för att starta ett aktiebolag är ett hinder. Aktiebolagsformen har många fördelar; bland annat är det en flexibel företagsform som passar växande företag. De nya reglerna träder i kraft redan den 1 april. Nedlagd kunskap 2007 lade alliansregeringen ned Arbetslivsinstitutet som var ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. Därmed försvann vårt nationella institut och den samlade överblicken över forskningen inom arbetsmiljöområdet. Institutet hade 400 anställda, de flesta forskare, och fanns på sju olika platser i landet. Inför budgetåret 2007 beslutade regeringen ta bort ca en tredjedel över en treårsperiod från Arbetsmiljöverket. Inspektionerna av arbetsplatserna drastiskt minskade. Från 40 000 år 2006 till drygt 30 000 år 2008. Elekrikerficka Snikki har för Fristads räkning tagit fram en speciell ficka för elektriker och andra montörer inom industri och tele. Den har fyra mejselfack, två yttre verktygsfack och ett stort fack för materiel, anteckningsbok och verktyg, liksom en tejphållare. Elektrikerfickan är tillverkad i polyesterlaminat. Den har ett Quick Snap-clips för montering på en verktygsrem. Mer information www.fristads.se Avtalat nr 65 Nu blir det snart premiär! Vi väljer verkställande utskott 2010 är året där de nya stadgarna ska börja verka fullt ut. – En del omställning, men framför allt nya möjligheter, anser förbundets 1:e vice ordförande Thomas Sandgren, när Avtalat bad honom berätta vad som är på gång i organisationen. Verkställande Utskott, eller kort och gott VU, är ett nytt begrepp i vår organisation som nu kommer att synas, märkas och verka alltmer. – Under våren kommer vi för första gången i våra nio verksamhetskretsar att välja VU. Dessa ersätter de styrelser avdelningarna hade. Både avdelningarna och styrelserna är nu ersatta av nya organ. Verksamhetskrets ersätter avdelning och VU ersätter avdelningsstyrelse, berättar Thomas Sandgren. – En av de stora fördelarna med ett VU istället för en styrelse är att vi i de nya stadgarna mycket tydligt säger att ett VU arbetar med utåtriktad verksamhet. Mindre interna möten och mycket mer utåtriktade aktiviteter är en grundtanke. Se till att "verkstan" fungerar VU:s övergripande uppgift är att ansvara för att den lokala/ regionala verksamheten fungerar på ett bra sätt. De gamla styrelserna hade fler nästan rent administrativa uppgifter. – Det gjorde att för mycket arbetet blev inåtriktat. Nu vill vi satsa mycket mer på utåtriktat arbete. Kort sagt så vill vi träffa dig som medlem mycket oftare, betonar Thomas. Mindre byråkrati – Tanken är att vi genom att fokusera hårt på utåtriktad verksamhet får mer medlemsnytta för avgifterna. Ett återkommande mantra är mindre interna möten och fler utåtriktade aktiviteter, säger Thomas Sandgren. Thomas Sandgren på arbetsplatsbesök på ett bygge i Partille hos två medlemmar anställda på YIT Göteborg. – På de möten som vi trots allt genomför koncentrerar vi oss i mycket större grad på de frågor som berör medlemmar, förtroendevalda och klubbar. – Det kan till exempel inne- bära att ett möte har temat arbetsmiljö medan ett annat har temat ackordsverksamhet. Den som är intresserad av arbetsmiljö går på det ena och den ackordsintresserade går på det andra. Båda mötena kan ligga på samma dag eller på olika dagar. Gillar man två teman där mötet är på samma dag gäller det att prioritera, berättar Thomas. – Även här är det fina att det är medlemmarna som styr utbudet genom att vara aktiva, tycka och tänka, understryker Sandgren. Din roll som medlem – Du som medlem kan genom aktivitet vara med och styra den här omvandlingen av vår organisation. Du och dina arbetskompisar kan ta initiativ till utåtriktad verksamhet. Bjud in ansvariga till klubbmöten eller arbetsplatsen, uppmanar Thomas Sandgren. – Ämnet för träffen bestäm- mer ni ju helt själva. Tala om vad ni vill ha ut av träffen, det skapar bra förutsättningar för ett bra snack. Fördelen för oss som jobbar inom organisationen är att vi får chansen att tala med dig/er om vad ni anser aktuellt. En vinna – vinna situation alltså. Aktiva medlemmar ger en aktiv organisation, , anser Thomas. – En annan möjlighet är att man delar upp jobbet så att en från laget går på det ena mötet och en annan i laget på det andra mötet. Det fina är att medlemmarna styr själva, säger Tomas Sandgren. – Verkställande utskottet ska skapa möjligheter och medlemmarna ska ges tillfälle att använder dem. – Det finns såklart medlem- mar som tycker att helheten är viktig. Det löser VU genom att då och då arrangera möten med temat ”vår verksamhetskrets – vad vill vi med den”. Du har ansvar – Summan av alla medlemmars aktivitet i vårt förbund är lika med vår fackliga aktivitet och styrka. Så enkelt är det. Du och dina arbetskamrater är de som skapar Elektrikerna, säger Thomas Sandgren. – Är du och dina arbetskamrater aktiva står organisationen på tå. På tå för att svara upp mot era behov. På tå för att svara upp mot attacker från omvärlden i form av till exempel motparter i en avtalsrörelse, avslutar Thomas. 6 Mars 2010 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=7bxjg8kj&amp;gInitPage=7">Avtalat Sida 7 EG domstolens Lavaldom Starka Elekt</a> rikerprotester EU lägger hinder i vägen för den svenska modellen Regeringens lagförslag efter Lavaldomen öppnar för lönedumpning och illojal konkurrens. Om vi inte lyckas stoppa förslaget nu kommer vi, om vi vinner valet, att riva upp lagen, skriver Sven-Erik Österberg (S), Josefin Brink (V) och Ulf Holm (MP), i en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt 8 februari. – Vi bedriver ett aktivit protestarbete mot regeringens förslag inom 6F. Glädjande händer det saker också lokalt, Unga Elektriker har föredömligt visat att vi behöver ut och snacka med folk på gator och torg. Nästa gång är det oss det handlar om, säger förbundsordförande Jonas Wallin. – Inte minst har uppfylls har facket inte rätt att kräva kollektivavtal eller vidta konfliktåtgärder. Det betyder att regeringen i praktiken föreslår att Lex Britannia, som ger facken valdomen som sådan. I den har EU-domstolen underkänt den fackliga blockaden mot ett skolbygge i Vaxholm som syftade till att upprätthålla principen om lika lön för lika arbete, grundbulten i den svenska kollektivavtalsmodel-len. De rödgröna tar också upp en annan del av propositionen. Inget papper? Använd Lavaldomen! unga elektriker det sporrat oss att satsa på fackligtpolitiska samarbet. När det "Blå laget" styr i Europa och Sverige far löntagarna illa. Då ska vi ändra på det. Unga elektriker är ett exempel på prosteter mot lavaldomen. De har bedrivet utåtriktad verksamhet, delat ut vykort och protesterat mot Lavaldomen och Littorins lagförslag. konflikträtt för att tvinga fram svenska kollektivavtal, ska avskaffas. 7 Detta vill Alliansregeringen Som en följd av EU-domstolens avgörande föreslår arbetsmarknadsminister Littorin (M) att facket inte får tvinga gästande företag att betala samma löner och villkor som svenska löntagare har. Det blir endast tillåtet att kräva minimilön och vissa andra minimivillkor. Kan det utländska företaget visa, genom ett kollektivavtal eller lagstiftad minimilön i hemlandet, att minimikraven Avtalat nr 65 – Moderaterna visar sitt rätta "vargansikte". Littorins förslag är ett generalangrepp mot kollektivavtal, facken och principen om "Lika lön för lika arbete". Tyvärr verkar media "sova sig igenom" denna fråga, säger föhandlingschefn Ronny Wenngren. Rödgröna löften De rödgröna vill stoppa Littorins antifackliga lagförslag alternativt lovar att riva upp Lex Laval om de vinner valet. Huvudproblemet är inte Lavalpropositionen utan La- "Regeringen anser inte heller att utländska arbet stagare ska omfattas av avtalsförsäkringar om de råkar ut för en arbetsolycka. En arbetstagare som invalidiseras kan då stå helt utan ersättning om det visar sig att hans arbet sg ivare inte kan betala s k ade s t ånd . Även det är förstås en fullständigt oacceptabel ordning". Mer satttyg på gång – I ett s k förenklingsförslag "Bättre lagstiftning" från EU kommissionen ingår att småföretagen får undantag från skyldigheterna att informera, utbilda och göra skriftliga riskbedömningar av sin verksamhet. Dessutom föreslås att arbetsplatsinspektionerna ska minska med 20 procent. Förslag innebär friskrivning av krav på till exempel de småföretag inom byggbranschen som redan är sämst på att kartlägga och säkra sina anställdas arbetsmiljö. Detta är djupt oroväckande, säger Wallin. OBS! Inkomst– försäkingen Vinstlott för medlemmarna eller bara en kostnad? Förbundet har haft försäkringen sedan 2008. Ett komplement till ersättningen från Arbetslöshetskassan. Den ingår i medlemsavgiften till förbundet. Beräkningsgrunden för Akassan är 80 % av lönen, som max får du 18 700 kr/månad som är taket och den som är medlem får mellanskillnaden upp till den lön som fastställs av A- kassan. Finns något tak för vad som utbetalas? Nej! Tjänar du 40 000 kr så är det den ersättning som betalas ut. Alltså A-kassan betalar ut 80 % upp till 18 700 kr och Inkomstförsäkringen 80 % upp till det du tjänar. Läs mer om villkoren på sef.se Hur får du ersättning? Du anmäler dig till A-kassan när du blir arbetslös och får du besked vad du har för inkomst. Du får en blankett från dem som gäller inkomstförsäkringen. Fyll i och skicka till förbundet. Vi kollar att du är medlem och skickar vidare till Förenade Liv som betalar ut ersättningen. Frågor? Ring förbundet 08.00-16.30 fredagar 16.00. Blanda inte ihop begreppen Elektrikernas A- Kassa är inte samma som Elektrikerförbundet. Vi bestämmer inte vad A-Kassan gör eller inte gör. Förbundet hanterar Inkomstförsäkringen. Som medlem är du alltid välkommen att vända dig till din verksamhetskrets/ region om du har frågor. Över sex miljoner Sedan starten har över 500 medlemmar fått ersättning från försäkringen. Sex miljoner har utbetalats. För medlemmar har försäkringen blivit väldigt uppskattad. Det kommer ansökningar från elektriker som inte är medlemmar och de får ingen ersättning. Se därför till att alla på din arbetsplats eller ditt företag blir medlemmar i förbundet. Mars 2010 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=7bxjg8kj&amp;gInitPage=8">Avtalat Sida 8 Tillväxt och vinst för Bravida Till</a> växt med starkt kassaflöde för Bravida kan vi läsa om på www.voltimum.se. Bravida visar ett stabilt resultat för helåret 2009 men har liksom branschen i övrigt påverkats av lågkonjunkturen. Omsättningen på 10 831 miljoner ligger i nivå med 2008 medan rörelseresultat minskade något. EIO's attack mot arbetsmiljön Varför tar vi konflikt? Nu undrar nog många vad som hänt när Avtalat kommer med sådana påståenden. Det är inget nytt faktum att kan arbetsgivaren slippa krav om förbättringar när det gäller arbetsmiljön så står de inte upp och säger att vi ska lösa de här problemen. Alla våra förbättringar när det gäller arbetsmiljön har vi fått strida för i avtalsrörelserna genom att gå ut i konflikt, säger Göran Söderlund, arbetsmiljöansvarig. Utgångspunkter för avtalskrav om arbetsmiljön – Jo vi vill komma hem från ar- Bravida levererar trots en tuff ekonomisk konjunktur ett gott resultat med en omsättningsökning på tre procent jämfört med 2008. Rörelsemarginalen mins- kade till 5,0 procent från 5,9 procent. Kassaflödet från den löpande verksamheten förbättrades med fyra procent till 516 (495) miljoner. – Bravida har haft en stark utveckling under året som vi är nöjda med, säger Bravidas koncernchef Torbjörn Torell. För det fjärde kvartalet ökade nettoomsättningen med åtta procent jämfört med motsvarande period föregående år och uppgick till 3 069 miljoner. För kvartalet minskade rörelseresultatet till 198 miljoner jämfört med 248 miljoner motsvarande kvartal föregående år. – För 2010 ser vi en fortsatt återhållsamhet för nybyggnationer men en bättre utveckling inom ombyggnationer och renovering, framförallt med inriktning mot energieffektivisering och sänkta driftskostnader, avslutar Torbjörn. Källa: www.voltimum.se Avtalat nr 65 betet hela och rena men det har alltid mötts med kalla handen från EIO. När vi tagit ut något EIO företag i konflikt så kanske någon medlem tyckt att min arbetsgivare är det väl inget fel på men då ska du komma ihåg att företaget är medlem i EIO och står alltså bakom deras åtgärder. Kan vara bra att tänka på nästa gång du råkar ut för någon olycka. Våra skyddsombud är uthålliga men det finns en gräns Under alla år har våra skyddsombud ställt upp och hjälpt till på sina företag för att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna. Vad gör då EIO i stället? – De påstår att vi använder oss av arbetsmiljölagen för att göra skyddsombudsstopp på arbetsplatserna utan att ha fog för det. Som vanligt saknar EIO grund för sina påståenden. I stället för att hjälpa till när våra skyddsombud ställer krav hjälper de till att göra det omöjligt för våra skyddsombud att agera, betonar Göran Söderlund. Avtalat har tidigare rappor- terat från Bravidas arbetsplats på Vasagatan där våra skyddsombud upplevdes som oansvariga när de endast ville rädda livet på sina arbetskamrater. Det senaste påhittet är att skydds- Göran Söderlund, arbetsmiljöansvarig reagherar starkt på arbetsgivarnas angrepp på skyddsombudens ställning och svalnande engagemang för att garantera bra och säkra arbetsmiljöer. ombudet skulle ha något slags arbetsgivaransvar, säger Göran. Vem ska ta ansvaret? Alla känner väl till skyddsombudet som åtalades i Umeå på grund av att han var skyddsombud. Han frikändes på grund av att brottet inte var grovt vållande till kroppsskada men hade åklagaren åtalat i tid så hade skyddsombudet fällts. Vad gör då EIO med Svenskt Näringsliv i spetsen? – Ja inte stöttar de skydds- ombuden eller arbetstagarna i arbetsmiljöarbetet utan gapar efter hårdare lagstiftning istället som ska göra skyddsombuden och arbetstagarna ansvariga för arbetsmiljön, säger Göran Söderlund. – Därför kräver vi att arbets- givarens ansvar ska utökas. Det måste bli tydligare genom att ändringar i arbetsmiljölagen. Vidare måste en del av föreskrifterna straffsanktioneras, anser Söderlund. – Vi har sett alltför många arbetsgivare stå i domstolarna och säga att de inte kunde se att arbetet var stoppat eller att någon höll på att dö. Ibland undrar vi hur de kan driva företag med den kompetensen eller ljuger arbetsgivarföreträdarna när de står inför domstolen. Ja döm själv, säger Göran Söderlund till Avtalat. 8 Mars 2010