Kollega öppnas i ett nytt fönster.
Klicka här om det inte öppnas automatiskt.
<![CDATA[
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=1">Kollega 1 EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNION</a> EN. NR 4 JUNI 2010 SJUKGENERALEN Adriana Lender leder Sveriges största försörjningsinrättning. När hon tog över var Försäkringskassan närmast ett rehabfall. Raskt fixade hon 600 miljoner kronor extra och blev populär. Sjukskrivning är en stark medicin som ska användas med måtta, anser hon. Pride: Baltikum har långt kvar Siffergeni: Stoppas inte av fördomar Semestertips: Yla med vargar Peace & Love: Mer än en rockfestival Unga i byn: Jobb på hemorten viktigast SEMESTER! SÅ MAXAR DU DIN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=2">Kollega Sida 2 200 000 människor skänker bort 20% </a> av sin pension i onödan. Gör du? Många upplever att det är svårt att sätta sig in i hur det svenska pensions- och försäkringssystemet fungerar. Men eftersom det är viktigare än någonsin att välja rätt i den djungel av alternativ som erbjuds, finns nu PTK Rådgivningstjänst för att hjälpa dig på vägen. Rådgivningstjänsten, som är oberoende och helt kostnads- fri, ger dig enkla och konkreta råd på vad som är bäst för just dig. Till exempel hur dina pensionspengar kan placeras för att ge dig bästa möjliga avkastning. Och vilken trygghet du själv och dina anhöriga bör ha om du blir sjuk eller avlider. Besök www.radgivningstjanst.se och prova redan idag! PERSONLIGA RÅD OM PENSIONER OCH FÖRSÄKRINGAR www.radgivningstjanst.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=3">Kollega Sida 3 INNEHÅLLJUNI-JULI 2010 LYCKA PÅ JOB</a> BET: BLIR VANLIGARE Enligt debattören Johan Norberg kan arbete som ger rätt typ av utmaningar skapa en känsla av flow. Och de yrkena blir allt fler. Sidan 53 Enkät Jobbmejl på semestern 04 Frågor Om vuxenmobbning 05 Reportage Ungdomsarbetslöshet 06 Nominera Kollegapriset 12 Duellen Bensinskatten 14 Avtal 2010 Strejk lönade sig 16 kollega.se Fackdribbel på Ikea 20 Porträtt Adriana Lender 22 kollega.se Föräldralön 28 Yrket Begravningsrådgivare 30 Reportage Peace & Love 32 Åsas mat Prinsesstårta 38 Pride Tufft i Litauen 39 Relationer Slutgnällt på jobbet 40 Träning Hitta löparkompis 43 Dina pengar Skippa utlandsresan 44 Epilepsi Inget hinder 46 Sommarjobb Undvik fällorna 48 Fråga-svar Om jobbet 50 Sommarläsning För hängmattan 52 Krönika Johan Norberg 53 Ledare Ställ krav på politikerna! 55 Debatt Oljeberoendet 56 Insänt Vad tycker du? 58 Unionen Cecilias krönika 60 Regionerna Aktiviteter 61 Krysset och vinnarna 62 Semester Våga testa nytt 64 Satir Utomjordingar 65 Tävla! Tippa med tidningen 66 Baksidan kollega.se 68 Stoppas inte av sjukdom Det dröjde innan Camilla Elwing Johansson vågade berätta om sin epilepsi på en anställningsintervju. Hon fick jobbet. Sid 46. med närmare 500 000 medlemmar ger ut Kollega. Tidningen har en fri och självständig ställning inom förbundet. Om bensinskatten: »Vad är det för god sak att en låginkomsttagare i Sverige ska betala mer än en miljonär i Kina?« sid 56 4-10 KOLLEGA 3 NY GEMENSKAP: ALLA DRAR ÅT SAMMA HÅLL På Carrier i Göteborg var stämningen dålig. Med hjälp av en inspiratör vände det, berättar Rebecka Asteberg. Sidan 40 HANDELSANSTÄLLDA: VI BORDE FÅ MER Det är inte givet att industrin ska sätta nivån. Ica går jättebra, alltså borde löneutrymmet vara större, tycker Kristian Ekstrand. Sidan 18 INNEHÅLLJUNI-JULI 2010 LYCKA PÅ JOBBET: BLIR VANLIGARE Enligt debattören Johan Norberg kan arbete som ger rätt typ av utmaningar skapa en känsla av flow. Och de yrkena blir allt fler. Sidan 53 Enkät Jobbmejl på semestern 04 Frågor Om vuxenmobbning 05 Reportage Ungdomsarbetslöshet 06 Nominera Kollegapriset 12 Duellen Bensinskatten 14 Avtal 2010 Strejk lönade sig 16 kollega.se Fackdribbel på Ikea 20 Porträtt Adriana Lender 22 kollega.se Föräldralön 28 Yrket Begravningsrådgivare 30 Reportage Peace & Love 32 Åsas mat Prinsesstårta 38 Pride Tufft i Litauen 39 Relationer Slutgnällt på jobbet 40 Träning Hitta löparkompis 43 Dina pengar Skippa utlandsresan 44 Epilepsi Inget hinder 46 Sommarjobb Undvik fällorna 48 Fråga-svar Om jobbet 50 Sommarläsning För hängmattan 52 Krönika Johan Norberg 53 Ledare Ställ krav på politikerna! 55 Debatt Oljeberoendet 56 Insänt Vad tycker du? 58 Unionen Cecilias krönika 60 Regionerna Aktiviteter 61 Krysset och vinnarna 62 Semester Våga testa nytt 64 Satir Utomjordingar 65 Tävla! Tippa med tidningen 66 Baksidan kollega.se 68 Stoppas inte av sjukdom Det dröjde innan Camilla Elwing Johansson vågade berätta om sin epilepsi på en anställningsintervju. Hon fick jobbet. Sid 46. med närmare 500 000 medlemmar ger ut Kollega. Tidningen har en fri och självständig ställning inom förbundet. Om bensinskatten: »Vad är det för god sak att en låginkomsttagare i Sverige ska betala mer än en miljonär i Kina?« sid 56 4-10 KOLLEGA 3 NY GEMENSKAP: ALLA DRAR ÅT SAMMA HÅLL På Carrier i Göteborg var stämningen dålig. Med hjälp av en inspiratör vände det, berättar Rebecka Asteberg. Sidan 40 HANDELSANSTÄLLDA: VI BORDE FÅ MER Det är inte givet att industrin ska sätta nivån. Ica går jättebra, alltså borde löneutrymmet vara större, tycker Kristian Ekstrand. Sidan 18
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=4">Kollega Sida 4 REDAKTÖREN CHRISTER THEMPTANDER LOV</a> E STOCKHOLM 2010 Mejla mig! tommy.zetterwall@kollega.se Fred, mod och kärlek KOLLEGAPRISET. Civilkurage omhuldas av de fl esta. Men få vågar själva slå larm om missförhållanden på jobbet. Rädslan för repressalier är för stor. I fjol inrättade vi ett pris för den som visar mod och integritet i kampen för yttrandefrihet och andra fri- och rättigheter i arbetslivet. Vår första pristagare larmade om främlingsfi entliga attityder på jobbet. Det är hög tid för årets nomineringar. Och den som för fram vinnaren blir inte lottlös. Sid 12. PEACE & LOVE. Sex dagar av kärlek, budskap och musik. Snart är det dags. Festivalen i Borlänge är inte bara Sveriges största. Det är en rörelse för förändring som handlar om drömmar, fred, kärlek och rättvisa. Eldsjälen Jesper Heed vill skapa en rörelse för folket av folket, raka motsatsen till Almedalsveckan. Följ med till en ovanlig arbetsplats.Sid 32. STÅ PÅ DIG! Annars gör någon annan det, brukar det heta. Många funktionshindrade får inte ens chansen att visa vad de går för. Camilla, Mattias och Benjamin har trotsat motståndet. Ta del av deras historia! På kollega.se berättar fl er om sina jobb. Sid 46. SEMESTERTIPS: Bryt mönstret, gör något helt annan än du gör i jobbet. Trappa ner i tid, smygjobba inte och framför allt unna dig en rejäl ledighet! Sid 64. MISSA INTE DUELLEN! För och mot höjd bensinskatt. Sid 14. ENKÄTEN: KOLLAR DU JOBBMEJL PÅ SEMESTERN? Johan Berglund, ekonomie doktor, Åkers styckebruk: att jag inte svarat på något viktigt mejl. Det är inte så mycket aktiviteter på universitetet sommartid men om jag har kurser att planera så är det bra när föreläsare mejlar för att säga att de har tid i höst. Då kan jag bocka av den kursen i min lista. Sen skickar även mina vänner mejl till jobbadressen så jag kollar även av privata skäl. JA! 4 KOLLEGA 4-10 För att se vad som händer och slippa känna stress över Krystyna Karlsson, pensionär fd confi guration manager, Nynäshamn: NEJ! Jag har ingen jobbmejl. Men när jag jobbade kollade jag den även på semestern och tyckte det var kul. Jag ville hålla mig uppdaterad och inte tappa kontrollen. Sen var det socialt att se hur mina kollegor hade det och vad som hände inom företaget. Jag kunde känna mig behövd. Det var mera ett nöje än det kändes stresssigt. Men jag vill inte ha en jobbmejl i dag. Marianne Jonsson, butiksbiträde, Haninge: JA! Även om jag inte har en personlig mejl på jobbet. Men butiken har mejl. Jag kan inte logga in hemifrån men jag kollar mejlen så ofta jag kan. Är lite av en arbetsnarkoman, så är jag ledig och i närheten av affären går jag in och läser mejlen. Mest för att hålla mig uppdaterad och se om något har hänt. Jag gör det för att inte känna av stress. Hade jag kunnat läsa den hemifrån hade jag nog loggat in ofta. URBAN ORZOLEK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=5">Kollega Sida 5 FEM FRÅGOR OM MOBBNING . Mobbning ä</a> r ett brott och bör utredas av rättsväsendet, anser Mats Jonsson, ordförande i Organisation mot mobbning. ROLF HAMILTON Mats Jonsson, hur stoppar man vuxenmobbning? Att det förekommer mobbning bland skolungdomar vet vi. Men hur vanligt är det på våra arbetsplatser? – Det är väldigt svårt att säga, eftersom det finns ett mörkertal. Men det är tillräckligt stort för att kunna betecknas som ett samhällsproblem. Det är inget individproblem, utan går att hänföra till samhällsstrukturer. Hur går vuxenmobbning till och vilka blir oftast utsatta? – Tidigare fokuserade man ofta på offret, det tycker jag är fel. Inte frågar sig polisen vilka som blir rånade? Möjligen frågade de sig vilka som rånar. – Mobbning är en fråga om maktutövning. Det brukar börja med ganska försåtliga insinuationer. Det fälls kommentarer som gör offret osäkert. Man kan exempelvis säga: vilken fin slips du har. Har du köpt den på Myrorna? Påfallande ofta är det chefer som mobbar, det är en svaghet hos dem som inte klarar sitt ledarskap. Hur tacklar man det om det inträffar på ens eget jobb? – Blir man själv utsatt brukar man bli paralyserad. Offret känner sig som en liten mus när huggormen tittar på den; man blir förvirrad och handlingsförlamad. Jag tycker att mobbning är ett våldsbrott, därför är det polisen som ska sköta det. De bör spärra av brottsplatsen och förhöra folk på en gång. Finns det vissa yrken eller branscher där det är vanligare än i andra? – Det brukar sägas att anställda inom vården, utbildningsväsendet och kyrkan är mest utsatta. Det är arbetsplatser som domineras av lågutbildade personer som lätt känner sig hotade. På en bilverkstad kanske man slår en hammare i ryggen på varandra i stället. OMM bildades för snart tre år sedan. Vad har ni åstadkommit? – Vi har fått kontakt med en förfärlig massa människor som hört av sig, och som vi också emellanåt hjälpt att möta sina arbetsgivare och få bättre avgångsförhållanden. Sedan har vi naturligtvis hållit en massa föredrag och seminarier. NIKLAS HALLSTEDT 4-10 KOLLEGA 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=6">Kollega Sida 6 – Det finns något i den här byn. Ja</a> g är väldigt hemkär och kan bara hoppas att kommunen fattar att det är viktigt att behålla ungdomarna. Det finns många som brinner för den här byn och jag hoppas att den inte behöver bli som alla andra småbyar, säger Fredrik Persson. 6 KOLLEGA 4-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=7">Kollega Sida 7 I fjol träffade vi tre unga edsbybo</a> r som var utan jobb, men inte ville fl ytta. Ett år senare ser det betydligt ljusare ut. Och alla bor kvar. Text Sandra Persson Bild Martin Östergårds »Jag känner ingen som är utan jobb« Edsbyn gick många unga utan jobb för ett och ett halvt år sedan. Byn har flera stora industrier som varslade och sade upp folk under finanskrisen. De som drabbades hårdast var de yngre, några av dem var Fredrik, Erica och Camilla. De hade alla tvingats lämna sina fasta anställningar och var inte sugna på att fl ytta. Jobben i Edsbyn lyste med sin frånvaro. I I dag har många av de uppsagda lyckligtvis återgått till sina arbeten. Fredrik Persson, 26, fi ck lämna sitt jobb vid snickeriproduktionen på Svenska Fönster i början på förra året. Han hade turligt nog bra kontakter och fick lite ströjobb i Stockholm och Gävle, men inget i Edsbyn, där han hade sitt liv, sin lägenhet, sin familj och sina kompisar. En fl ytt skulle innebära en stor förlust och var enligt Fredrik inget alternativ. Några veckor i Stockholm fick honom att ännu mera inse att Edsbyn var stället han ville bo på. Efter publiceringen i Kollega fi ck Fredrik ett jobberbjudande i Skåne av en arbetsgivare som läst reportaget. Samtidigt fi ck han även ett samtal från Edsbyporten, en fabrik i byn, som erbjöd honom ett jobb på några månader. Efter två månader var de så nöjda med honom att han blev fast anställd. Han trivdes bra och var glad att slippa pendla söderut, men i slutet på april i år sade han upp sig för att börja en ny tjänst på Svenska Fönster, tillbaka där han var från början. – Jag är nog den första som säger upp mig från Edsbyporten, säger han. Fredrik har alltså både hunnit med att säga upp sig från en tjänst och börjat en ny, på ett halvår. – Jag är trots allt glad att det här hände och jag har fått en mer varierande tjänst nu än den jag hade innan allt satte igång, säger Fredrik. Att han sedan har fl era av sina vänner där gör inte det hela sämre. När vi träff as är det lördag eftermiddag och Fredrik tittar på fotboll hos kompisen Andreas. Han har öppnat sin första öl efter en lång fi skedag på Öjungen. – I våras gick jag genom isen fyra gånger. Visst blev jag rädd den första gången men om man bara håller sig lugn, sträcker ut armarna och lyfter sig upp så kommer man upp, förklarar Fredrik. ➼ 4-10 KOLLEGA 7 Fredriks tips: ● Bli kär. Det gör att livet känns lättare. ● Skicka ansökningar när man är ”mellan två jobb” eller har ett jobb ger ofta bättre resultat. Erica Ivarsson sitter på ett av de få caféerna i centrum, blickar ut över Långgatan och håller båda händerna runt kaffekoppen. Hon är 22 år och gick hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet, fick sedan fast jobb på Allmogefönster hemma i Edsbyn. Tryggt och bra. Men i februari förra året sade hon upp sig och valde att gå i sin mammas fotspår. Hon fick, via henne, in en stadig fot på SNA Europe, före detta Bahco, som verktygstillverkare. Erica hamnade på ”smedjan”, utvecklades och trivdes bra med ”skitgörat” som hon själv kallar det. Hon körde truck, svetsade och kände sig uppskattad av kollegorna. Foten visade sig inte vara så stadig. Den sista november – när krisen kom till byn – tvingades hon och flera andra sluta. När SNA Europe sa upp tvingades Erica Ivarsson sluta. Hennes mamma Anneli tillhör dem som fick vara kvar. I väntan på jobb För ett år sedan gick få unga i Edsbyn utan jobb. Sedan dess har krisen slagit till. I dag är ungdomsarbetslösheten mer än dubbelt så hög som i landet som helhet. Men att flytta är något många drar sig för. Text och bild Sandra Persson 6 KOLLEGA 5-09 – Det var bara att lämna fabriken och gå hem, säger Erica Ivarsson, som visste att hennes sambo också skulle bli utan jobb. Sedan dess har hon fått dagarna att gå med hjälp av hoppet om att återfå sitt gamla jobb. – Jag vet att de vill ha mig tillbaka och jag vill verkligen dit igen. Blir det full rulle där hoppas jag de ringer, säger Erica. – Min sambo fick tillbaka sitt jobb i början av sommaren och jag går mest hemma. Städar, putsar fönstren i huset, sätter om blommor och passar upp på min sambos barn som är 13 och 15 år. Jag känner mig inte som 22 längre. Under tre månader deltar Erica i Jobbgaranti för ungdomar som är ett samarbete mellan kommunens ungdomskansli och arbetsförmedlingen. Via Ungdomskansliet har hon fått hjälp med att ta truckkort och gått en svetsutbildning. Erica tänker inte ge upp, och definitivt inte lämna byn. – Jag trivs i Edsbyn och är inte beredd att offra allt för ett jobb någon annanstans. Jag har mitt liv här och ingen längtan bort. 21-åriga Camilla Lennartsson hade ett jobb som hon trivdes med, bra arbetskamrater, en hyfsad lön och lediga helger att se fram emot. Sedan januari lever hon på a-kassepengar, runt 9 500 kronor efter skatt varje månad. På Edsbyverken, där hon arbetade som ytbehandlare av möbler, fanns även hennes pappa och syster. De är kvar ännu men Camilla, som bara jobbat två och ett halvt år, fick sluta. – Det var jättejobbigt och jag grät när jag gick därifrån. Jag fick panik över att jag kanske skulle behöva plugga och kände mig hjälplös eftersom jag inte har någon gymnasieutbildning, säger Camilla Lennartsson. Nu sitter hon i pojkvännens hus i Alfta, en mil utanför Edsbyn och funderar på framtiden. Valet står mellan studier eller ett tillfälligt utlandsjobb. Jobb i Edsbyn finns inte, men hon vill inte flytta därifrån. – Jag känner mig värdelös och är ständig stressad i magen av att jag måste ordna ett jobb. Ansvaret ligger hos mig men jag tycker det är svårt att ta kontakt med arbetsgivare speciellt nu när det inte finns några jobb, säger Camilla och häller upp sin tredje kopp kaffe. – Dagarna går men har jag en tid att passa så hinner jag knappt med något annat. Men kaffe dricker jag, säkert åtta till tio koppar varje dag, säger hon. Camilla har varit arbetslös förut och vill inget hellre än att få ett jobb, men hon tar inte vad som helst. – Jag är öppen för det mesta bara det är nära hem, och helst vill jag inte jobba som försäljare. Jag beundrar dem som vet vad de vill bli och de som pluggar. Mina föräldrar vill att jag läser upp mina gymnasiebetyg men jag känner ingen lust. Ersättningen från a-kassan kommer uppdelad två gånger i månaden, i stället för en gång i slutet som för de allra flesta löntagare. – Jag tycker det är bra att man får pengarna utspritt. Det mesta går till mat eftersom jag inte tycker att jag förtjänar att shoppa längre. Kommer inte ens ihåg när jag shoppade senast. Camilla hade blivit lovad arbete med skogsplantering hela sommaren och i början av hösten. Men det som skulle ha varit 500 000 plantor visade sig bara vara 100 000, och efter två veckor fick hon återgå till arbetslösheten. – Jag sökte inga sommarjobb eftersom jag trodde att jag skulle sätta plant hela sommaren så nu blev det ingenting i stället. Och det är ingen semester direkt att gå hemma och stämpla. Regeringen beslutade i början av året att satsa 300 miljoner på att anställa 740 jobbcoacher runt om i landet för att minska effekten av lågkonjunkturen. Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen kommer det att tillsättas en miljon jobb i år, men bara 25 procent av alla jobb utannonseras. – Det är svårt att tro att det finns så många ➼ 5-09 KOLLEGA 7 Kollega nr 5-2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=8">Kollega Sida 8 »Jag jobbade i tre månader, då kont</a> raktet gick ut, sen ville jag hem.« Han berättar att det inte bara är med jobb som han haft bra fl yt under året. Kärleken har också gett livet en skjuts framåt. Snart ska han sälja sin lägenhet för att hyra en femma i centrum tillsammans med fl ickvännen Åsa. Han ler när han tänker på hur de träff ades. – Vi träff ades på en efterfest. Vi tänker ganska lika om allt och spelar gitarr båda två. Det känns jättebra och det är på riktigt. Jag är glad att jag inte fl yttade någonstans. Las Vegas-drömmarna och ett liv som pokerspelare fi nns kvar men idag på en helt annan nivå. Han spelar mest live och bara några gånger i månaden. – Om det ska bli något pokerliv måste jag lära min tjej först, säger han med ett skratt och medger att han egentligen skulle kunna vinna mera nu när han har råd att satsa. Trots att Fredrik blev av med sitt jobb, levde utan inkomst och tappade kontakten med vardagen tycker han ändå att det gett honom något. Han fi ck prova på storstadslivet och fundera på sin framtid. – Jag ser fram emot att bli äldre nu och tycker att det är roligt, till skillnad från förut när jag blev stressad och orolig av att åldras. Nu har jag den där tryggheten och allt känns skitbra! Han lutar sig bakåt och tittar på den urdruck- na ölen. – Jag tycker att det ser lovande ut för Edsbyn. Edsbyporten har dubblat sin personal under ett år och Svenska Fönster tar in mycket folk. Jag känner ingen som är utan jobb nu, alla mina vänner har fått jobb, säger Fredrik. Hur ska arbetslösheten för ungdomar sänkas? Text Anna Sjögren 8 KOLLEGA 4-10 I ett välstädat kök på Hymmersbacken utanför Alfta sitter 22-åriga Camilla Lennartsson med kaff ebryggaren puttrande på köksbordet. Hon blev av med sitt jobb på Edsbyverken samtidigt som de fl esta industrier i Edsbyn varslade och sade upp folk. Camilla var djupt oroad och eftersom hon varken har gymnasieutbildning eller andra jobberfarenheter såg hon inte ljust på framtiden. Att fl ytta från huset som hon bor i tillsammans med pojkvännen Mattias var näst intill omöjligt. Camilla ville varken fl ytta eller plugga. Efter en tids jobbsökning och långa dagar tillsammans med kaff ekoppen, tröttnade Camilla på stämplingslivet och åkte desperat till Norge som så många andra svenskar. – När jag kom dit ångrade jag mig direkt och ville hem. Det var hemskt. Jag som är van att bo själv på veckorna var nu tvungen att bo i ”kollektiv” och det enda vi gjorde var att jobba och sova, berättar hon. Trots lediga dagar var en resa hem inte så enkel. Camillas pojkvän jobbar borta på veckorna och är ledig på helgerna – då Camilla hade sina tuff aste arbetsdagar som servitris på fjällhotellet. – Vi var många svenskar där, men även folk från Estland och vi fi ck skjuts med minibuss till och från bostaden, som låg två mil från hotellet. Jag jobbade i tre månader, då kontraktet gick ut, sen ville jag hem. Jag vet inte ens om jag hade fått fortsatt men det räckte där, säger Camilla. Hennes förhållande tog stryk och Camilla gick knappt runt ekonomiskt trots den norska Moderaterna Mattias Keresztesi, projektledare politisk planering: – Genom sänkta arbetsgivaravgifter för alla under 26 år. Dessutom har vi infört nystartsjobb för unga och möjligheterna till tidsbegränsade anställningar förbättras till två år. Vi breddar också vägarna till arbetsmarknaden genom lärlingsplatser och yrkesutbildning. Camillas tips: ● Ta vara på lusttillfäl- lena. ● Deppa inte ihop, sitt inte hemma och spela tv-spel och bli förslappad. ● Sök många jobb. Det är en lättnad varje gång du gör det och det är ju troligare att du får ett jobb om du söker många. ➼ Socialdemokraterna Sven-Erik Österberg, arbetsmarknadsutskottet: – Utbildning förbättrar ungas möjligheter att forma sina egna liv. Vi föreslår ett ungdomslyft för att med jobb och utbildning rusta unga för morgondagens arbetsmarknad. Vi vill rusta upp studievägledning och karriärrådgivning i gymnasiet och på högskolan, investera i lärlingsplatser och traineeutbildningar. Vi vill ta bort arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställer en arbetslös ungdom och införa ett förstajobbet-avdrag för dem som anställer långtidsarbetslösa ungdomar.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=9">Kollega Sida 9 – Jag har mer sug för att plugga nu</a> , eftersom jag har kompisar som pluggar, men jag vet fortfarande inte till vad. Med tanke på hur gymnasiet gick så vill jag inte börja något som jag inte är hundra procent säker på, säger Camilla Lennartsson. Folkpartiet Ylva Westlund, kampanjstaben: – Bidragande orsaker till den höga svenska ungdomsarbetslösheten har varit att unga haft för svaga kunskaper med sig ut i arbetslivet, att för många unga hoppat av gymnasiet och att det varit för dålig koppling mellan skola och arbetsliv. Därför genomför regeringen nu en mängd förändringar, som till exempel att stärka de praktiska utbildningarna på gymnasiet och satsningar på yrkesvuxenutbildning. Det arbetet behöver fortsätta under nästa mandatperiod. Lärlingsutbildningar bör också införas för att ge unga bättre möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet Hanna Löfqvist, administrativ sekreterare: – Vi vill införa »Jobb- start för unga« som ger arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år möjlighet till jobb, utbildning och praktik. Vi vill sjösätta ett tillfälligt program med 10 000 platser för unga arbetslösa som vill komplettera sin gymnasieutbildning. Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen ska byggas ut med 2 500 platser som riktas till unga upp till 25 år 2010-2011 och 1 250 platser 2012. Vi vill inrätta 2 500 lärlingsplatser - där utbildningen motsvarar yrkeskomvux - men är förlagd i yrkeslivet. Arbetsgivare som anställer en ung långtidsarbetslös ska få göra ett skatteavdrag på två tredjedelar av lönekostnaden, under maximalt tolv månader. Kristdemokraterna Fredrik Hardt, politiskt sakkunnig: – Det är viktigt att fokusera på de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. Satsningen på komvux och folkhögskolornas uppgift att ge fullständiga gymnasiebetyg behöver fortsätta. Såväl lärlingsutbildningarna som startaeget-bidragen behöver öka i omfattning. Vi säger nej till slopandet av sänkta arbetsgivaravgifter för unga som Socialdemokraterna vill införa. En ungdomsskatt på 10 miljarder skapar bara fl er arbetslösa ungdomar – inte färre. 4-10 KOLLEGA 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=10">Kollega Sida 10 »Det fi nns bara ett jobb som jag </a> vill ha, och jag har inte gett upp hoppet.« kronans värde. – Vi hade sjukt dyra telefonräkningar, men jag hade inte stått ut om jag inte fått ringa till Mattias varje dag. Även om Camilla valde att komma tillbaka till arbetslösheten i Edsbyn tyckte hon att själva jobbet som servitris i Norge var roligt och en bra erfarenhet att sätta på cv:t. – Jag hade ganska stort ansvar på serveringen vilket jag uppskattade. Jag vill gärna ha en syssla som bara jag kan göra, förklarar Camilla som ändå helst ville tillbaka till fabriken. En eftermiddag åkte Camilla till Edsbyverken för att prata med chefen men fi ck endast svaret att ”det är svårt att säga hur det ser ut nu”. Fyra timmar senare ringde det och hon fi ck börja jobba dagen efter, en månad i taget. – Det var så skönt att vara tillbaka igen och att få känna sig betydelsefull, säger hon. Men lyckan varade inte länge, i slutet på februari i år var orderingången för ostadig och Camilla fi ck gå, igen. Precis som de andra som också fått komma tillbaka. Det var bara att gå tillbaka till a-kassaersättning och jobbsökandet för Camilla. – Vissa dagar är man nästan beredd att ge upp. Allt känns skitjobbigt. Då känner jag mig helt värdelös. – Sedan kommer det dagar när man är motiverad och vill söka massa olika jobb. För mig är den bästa känslan den som du får när du lämnat in cv:t till olika företag. Jag blir jätteglad och känner mig nöjd. Men när man inte får något Miljöpartiet Dan Gahnström, politisk sekreterare: - Satsa på ett ungdomslyft för den stora grupp av arbetslösa ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg och erbjuda utbildning med ersättning motsvarande aktivitetsstöd. Vi vill införa en »Jobbstart för unga« som från första dagen av arbetslöshet ger arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år möjlighet till jobb, utbildning, traineejobb och praktik. Därutöver handlar det om en särskild jobbutbildning till unga, lärlingsplatser, förstajobbet-avdrag, bättre stöd till unga med funktionsnedsättning och fl er platser i KY och högskola. svar sedan så är man tillbaka igen. Det går hela tiden upp och ner, säger hon. Camilla har funderat länge på om hon ska byta bana eller börja studera – men fabriksjobbet är det enda hon känner att hon kan och vill. – Jag kan ju inte bara sitta här. Man är jävligt ensam när man är arbetslös, mina vänner blir lidande också. Det är det första jag gör när jag vaknar, ringer och frågar vad de gör, säger hon och tittar ut mot skogsdungen utanför huset. Vårljuset har återvänt och sommarvärmen smugit sig fram och Camilla har fått ett telefonsamtal om jobb från Edsbyporten, kanske jobbet som Fredrik lämnade. Lyckan att få lön och att kunna uppskatta de lediga helgerna är obeskrivliga för Camilla. – Jag får jobba några månader först och främst men jag hoppas jag får stanna efter semestern, det ser bra ut. Äntligen kan jag få unna mig något, säger hon och häller upp sin tredje kopp kaff e. I ett hus i centrala Edsbyn sitter Erica Ivarsson, 24, i soff an tillsammans med sin sambo Benny och tittar på reprisen av Desperate Housewives. De har haft en ledig helg i Borlänge och har precis kommit hem och packat upp. Erica blev av med sitt drömjobb som verktygstillverkare på SNA Europe förra året. Vid uppsägningen var hon fast besluten att hon skulle tillbaka. Ingen annan arbetsplats var att tänka på. Erica trivdes på smedjan där även hennes mamma jobbade och där hon uppskattade Centerpartiet Anne Lennartsson, politiskt sakkunnig: - Ungdomsarbetslösheten är ett av de mest prioriterade problemen att lösa. Las är ett problem när unga och invandrare ska etablera sig på arbetsmarknaden. Unga får inte tillsvidareanställningar och skickas runt mellan olika korttidsjobb. Turordningsreglerna skyddar dem som redan är inne på arbetsmarknaden på bekostnad av dem som står utanför. Det är orättvist och gynnar inte någon. Höga ingångslöner ligger också unga i fatet och sänker deras konkurrenskraft. arbetsuppgifterna. Efter sommaren – när Erica varit arbetslös i ett halvt år – fi ck hon praktik på sin före detta arbetsplats via arbetsförmedlingen. – Jag jobbade på som vanligt men visade extra intresse genom att jobba skift fast jag inte behövde. Jag har även fått lära mig att jobba i måleriet och det känns ganska onödigt att de lär upp mig där om de inte tror på en framtid, säger Erica. Läs på kollega.se vad partierna tycker i fl er frågor, till exempel a-kassa och sjukförsäkring. 10 KOLLEGA 4-10 En av cheferna kom fram till Erica en eftermiddag och sa att hon skulle bli anställd månadsvis efter att hennes praktiktid var slut. Samma arbete fast olika anställningsformer. – Ena dagen var jag praktikant och andra anställd. Enda skillnaden var lönen och att jag fi ck gratis mat som praktikant, säger Erica med ett skratt. Ericas tips: ● Tänk positivt. ● Ge inte upp det jobb du faktiskt har haft. Någon gång kommer de att anställa igen.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=11">Kollega Sida 11 – Jag hade helst sluppit den här t</a> iden och fått vara kvar som vanligt, jag har inte lärt mig något nytt av att vara arbetslös. Det är bara tråkigt, säger Erica Ivarsson. Hon blev glad när hon fick komma tillbaka men erkänner att det är stressigt att bara veta månad för månad hur det ser ut arbetsmässigt. – En månad går jättefort och sedan är man tillbaka igen och undrar hur det ser ut nästa. Får man vara kvar? För tredje året i rad blir Erica uppsagd från SNA Europe under semestern och får söka hjälp av a-kassan. Om hon får komma tillbaka efter sommaren vet hon inte. Men nu är det ännu mera osäkert, hennes sammanlagda tid på SNA Europe är nu så pass lång att företaget kommer att bli tvunget att anställa henne fast. – Jag vet att det är ett skydd för mig men nu vill jag inte bråka. Jag vill bara jobba och bli anställd men allting är ovisst och jag vet ingenting. De anställda vet inte heller om företaget ska säljas eller inte. Jag vet ju att det går bra för fabriken eftersom de har anställt folk och haft några praktikanter under året, säger Erica med ett tungt andetag. Att flytta och söka annat jobb är ingen lösning för Erica som är djupt rotad i byn och lever familjeliv med sin sambo Benny och hans barn. – Det finns bara ett jobb som jag vill ha, och jag har inte gett upp hoppet. Jag vet inte vad jag skulle göra annars och har inte ens tänkt på det, säger Erica och fortsätter att berätta om andra arbetslösa edsbybor. – Många har valt andra banor. En tjej kör ambulans i Norge och en annan sadlade om till frisörska, det är väl bara jag som är kvar och väntar… men vi har planer och vi ska renovera huset. Det händer kanske inget i byn, men jag vill inte lämna den. Unionens lösning Bland annat föreslår man att det införs en utbildningsgaranti för alla under 25 år som inte fullbordat gymnasiet. Man vill också att det avtal om introduktionsplatser för unga som Unionen har på flera områden ska vidgas med hjälp av pengar från staten. Introduktionsplatserna innebär ett slags lärlingsplatser med lägre lön än annars. I rapporten Den tredje linjen på www.unionen.se finns mer om förslagen. 4-10 KOLLEGA 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=12">Kollega Sida 12 I fjol fick Peter Magnusson det fö</a> rsta Kollegapriset för att ha larmat om främlingsfientliga attityder på sitt jobb. Text Niklas Hallstedt Bild Sören Andersson ”Kändes större än Nobelpriset” Undersköterskan Peter Magnusson fick inte enbart beröm för sitt agerande. Han blev utskälld, utfryst och arbetsbefriad från jobbet på intensivvårdsavdelningen på Södertälje sjukhus. Redan i maj i fjol fick han beskedet att han inte längre var välkommen på sin gamla arbetsplats. Från sjukhusets sida hävdade man bland annat att han hade samarbetsproblem. – De får det att verka som att det handlar om konflikter orsakade av mig. Men det här beteendet har funnits på intensivvårdsavdelningen i många år och har inte med mig att göra. Jag har bara valt att rapportera om det, säger Peter Magnusson. – Jag har aldrig varit i konflikt med någon på jobbet. De här konflikterna uppstod när jag gick till medierna. Efter att sjukhuset försökt förflytta Peter Magnusson mot hans vilja har ärendet hamnat i AD. Även om Peter Magnusson skulle vinna målet tror han inte att sjukhuset backar. I stället lär de betala för att bli av med honom. – Det här är en viktig fråga, inte minst av principiella skäl. Jag har rätt att ha mitt jobb, och jag har rätt att ha en åsikt och uttrycka den. Man borde ha kunnat hantera den här situationen bättre. Men man står maktlös mot en sådan här apparat. Peter Magnusson tog emot Kollegapriset vid ett seminarium om yttrandefrihet i arbetslivet. I samband med det fick han frågan vad priset betyder för honom. – För mig känns det större än att få Nobelpri- set. När jag gick där på min kammare visste jag ju inte om det jag gjorde hade någon betydelse eller inte. Kollegapriset Nominera till Kollega delar ut ett pris på 10 000 kronor till någon som visat mod och integritet i kampen för yttrandefrihet och andra fri- och rättigheter i arbetslivet. Pristagaren kan till exempel ha bidragit till att det blivit högre i tak på en arbetsplats, stått upp för en kollega som trakasserats eller slagit larm om andra missförhållanden. Vi behöver din nominering senast 30 september till brev@kollega.se eller Kollega, Chefredaktören, 105 32 Stockholm Den som nominerat pristagaren belönas med 1 000 kronor. 12 KOLLEGA 4-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=13">Kollega Sida 13 NY FÖRBÄTTRAD DESIGN ANNONS "SLIPP</a> VÄRK I KNÄNA" ELLER PENGARNA TILLBAKA NYHET! Om du har problem med knäna måste du få veta mer om fantastiska “KS54 Plus Dual Power Knee Support”. Dess unika, smarta design FUNGERAR ... SNABBT! Nu kan du gå eller stå utan att lida och åter kunna ägna dig åt dina favoritaktiviteter ... HELT UTAN SMÄRTA! En professors upptäckt Professor Kristovic hade bestämt sig för att hitta en komplett lösning som skulle besegra smärta i knäna och stelhet för att därigenom ge folk rörligheten och självförtroendet tillbaka. Professor Kristovic ville att knästödet skulle verka på knäleden, precis som en extra uppsättning ledband. Efter grundlig forskning, försök och utprovningar utvecklade han “KS54 Plus”! Unik dubbelverkan Hemligheten ligger i det dubbla laterala och bilaterala stödet. Stödets struktur och flexibilitet fungerar som en extra uppsättning ledband som ger riktat stöd från många olika håll. Därmed uppnår man en högre koncentration av stödet, precis DÄR DET BEHÖVS MEST. Professor Kristovic visste att stödytan måste direkt koncentreras och appliceras på de dysfunktionella områdena om man vill uppnå maximalt strukturellt stöd vid belastning och stötar. Genom att minska stödytan uppnår man en högre stödkoncentration. Snabbt och enkelt. Passar alla storlekar Dessutom syns inte “KS54 Plus” under dina kläder. Stödbandets tunna utformning är så kompakt att det får plats i en liten påse, t.o.m. i fickan, när du inte använder det. Stödbandet är lätt, starkt, flexibelt och slitstarkt. Det är snabbt och enkelt att ta på, sitter bekvämt och är lätt att tvätta. PROVA SJÄLV UTAN RISK Beställ ditt “KS54 Plus” idag. Prova det i ett helt år med vår Pengarna tillbakagaranti. Jogga med det, spela golf med det ... lev ett aktivt liv. Om du inte känner att du blir vigare och får ökad rörlighet behöver du bara skicka tillbaka stödet för att få pengarna tillbaka, minus porto och expeditionskostnader. Vad är det som orsakar smärta i knäna? De flesta människor som fyllt 40 har någon grad av försämrad funktion i knäna. Det kan bero på idrottsskador, olyckor eller bara vanlig förslitning. Om funktionsnedsättningen inte åtgärdas kan skadan förvärras. Knäts huvudsakliga rörelsemönster är böjning, utsträckning och viss rotation som behövs vid gång. De viktigaste strukturerna som bryts ned är: Senor - som binder ihop muskler och ben, Ledband - som binder ihop ben med ben vid lederna samt Brosk - som fungerar som stötdämpare för benet i leden. Om någon av de här strukturerna försvagas eller skadas kan det leda till stelhet, smärta och till och med svullnad. Rätt näring och strukturell integritet eller stöd krävs för att lindra smärtan och förebygga risken för ytterligare skador. “Jag kände hur smärtan lindrades nästan omedelbart ... jag tycker att knästödet är fantastiskt. Jag kan gå utan problem och utan smärta.” Mrs J.E. Moora “... stödbandet har gett mig ökad rörlighet, vilket gör att jag har lättare att gå än förut. Dessutom har svullnaden och smärtan minskat ...” Olive R. “... förbättringen är ganska dramatisk och smärtan i knäna är borta” John V. “Känslan av lindring är underbar ... i båda knäna. Nu kan jag spela boule och påta i trädgården. Jag är verkligen glad över mitt stödband.” Mr. B. “Jag fick stor glädje av det efter bara några dagar. Jag var ute och gick med en väninna som opererat knäet ... det knakade i hennes knä och hon hade väldigt ont. Jag tog av mig stödbandet och gav det till henne. Hon har svårt att tro hur mycket bättre hennes knä har känts sedan dess.” Mrs. R.C. KUPONG FÖR RISKFRITT KÖP Skicka till: Willow Tree. Dept. K617. Box 4194, 422 04 HISINGS BACKA Sänd bara tillbaka kupongen till oss idag så levererar vi din beställning direkt till dörren tillsammans med ett inbetalningskort. JA! Skicka mig 1 st “KS54 Plus Dual Power Knee Support” till det särskilt låga introduktionspriset 298 kr SPARA 100 KR ! Skicka mig 2 st “KS54 Plus Dual Power Knee Support” till det extra låga introduktionspriset 496 kr Porto och expeditionskostnad tillkommer med 59 kr Du kan även faxa din beställning: 031-57 90 10. Eller anvand e-mail: order@willowtree.nu - Vänligen ange koden Dept K617 när du bestaller. Namn:...................................................................................................................................................................... Adress: .................................................................................................................................................................... .................................................................................................................................................................................. (Willow Tree: Orrekulla industrigata 25, HISINGS KÄRRA) Vi kommer att behålla ditt namn och din adress i vårt kundregister och du kommer eventuellt att få fler liknande erbjudanden från oss eller andra annonsörer. Vänligen kontakta oss om du inte vill mottaga dessa erbjudanden.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=14">Kollega Sida 14 bensinskatten? Ne Jaj rätt att höj</a> a Är det fd utredningschef Motormännen, talesperson för KENNETH WINSBORG, bensinskatteuppror.se MONIKA SUNDSTRÖM, styrelseledamot Miljöförbundet Jordens Vänner Måste bensinskatten höjas för att rädda miljön? Nej. Om man ska påverka de mänskliga utsläppen av koldioxid, bör man lyssna på de internationella experterna i FN:s klimatpanel, IPCC. De vill ha en global koldioxidskatt, och de förordar max 1.40 kronor i skatt per liter bensin. I Sverige betalar vi 8 kr litern i skatt. Nej, det är endast den lättuppumpade oljan som tar slut om 60-70 år. Det går att producera olja av plastavfall, och du kan omvandla kol till dieselolja. Man kan också använda oljesand. Visst är det dyrare, men man kan skjuta upp prishöjningen genom att sänka skatten. Ända sedan början av 1900-talet har man pratat om att oljan snart tar slut, men det har inte varit sant. Nej, inte om man lyssnar på FN:s klimatpanel. Vad är det för god sak att en låginkomsttagare i Sverige ska betala mer än en miljonär i Kina? Den goda saken måste väl vara att sänka utsläppen globalt. Alla avsteg du gör från deras råd motverkar en global lösning. Ja, det är ett jättestort problem att vår generation bränner upp den sista oljan, till exempel genom att köra bil på den. Koldioxidutsläppen är idag mycket högre än det worst-case scenario som FN:s klimatpanel, IPCC, har räknat ut. Bör vi vänja oss vid högre pris, eftersom oljan tar slut? Ja, det måste vi verkligen göra. Amerikansk militär varnar för oljebrist detta decennium, och vi behöver sända en kraftig signal. Vi pratar om 5 kronor snarare än 50 öre i bensinskattehöjning. Man kan inte önska bort att oljan tar slut. Vi måste inse att naturen har sina begränsningar. Ska vi betala mer än kineser och amerikaner? Vi ska minska koldioxidutsläppen över hela jorden, men var och en måste ta sitt ansvar. Även om man bortser från den globala frågan, skulle vi få ett bättre samhälle om vi minskade biltrafi ken. Buller, avgaser och föroreningar påverkar vår hälsa. De med låga inkomster drabbas inte, de åker redan kollektivt i dag. Hur påverkas vår konkurrenskraft? Se på Indonesien, Kina och Malaysia, där subventioneras bensin och diesel. Deras företagare köper under världsmarknadspriset. Det är förödande för vår konkurrenskraft att höja bensinskatten. Vi bor dessutom i EU:s glesbygdshörn. Det måste vi ta hänsyn till för att vi inte ska halka efter. Det är klart att vi får sämre levnadsstandard annars. 14 KOLLEGA 4-10 De länder som ställer om till ett annat transportsystem redan nu kommer att ha ekonomiska fördelar då oljan tar slut. RICKARD JAKBO URBAN ORZOLEK URBAN ORZOLEK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=15">Kollega Sida 15 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=16">Kollega Sida 16 AVTAL2010 Underhållstekniker Peter</a> Söderlund tjänar drygt 31 000 kronor i månaden. Det tycker han är en bra lön, men han har självklart inget emot en höjning. redaktör: Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se KRISTOFFER PETTERSSON Tjänstemännen kan tjäna på arbetarnas strejk Iggesunds bruk luktar. I efterbehandlingen är det kemikalier för ytbehandlingen. Men framför allt är det kokeriet som sprider sin aningen unkna odör, som kan kännas ända till Hudiksvall en mil norr om den Holmenägda fabriken. – Det luktar pengar, säger besiktningsingenjör Per-Åke Binett. Själv säger han att han arbetar som rörsnok. Han undersöker fortlöpande hur det står till med rör och tankar för att hålla koll på korrosionen. Med en ultraljudsmätare kontrollerar han godstjocklek och för att det ska fungera bra smörjer han först in rören med lite gelé. Under april var Iggesunds bruk ett av de sex pappersbruk som LOförbundet Pappers tog ut i strejk. Konflikten pågick i elva dagar. När arbetarna strejkade gick tjänstemännen till jobbet som vanligt. – Det var tyst och stilla under strejken. Det kändes konstigt och var inte roligt, säger Per-Åke Binett. När Unionen i början av april sa 16 KOLLEGA 4-10 ja till ett avtalsbud från medlarna tackade arbetarna i Pappers nej. Tjänstemännen fick ett avtal som i mycket är likadant som de först tecknade tjänstemannaavtalen. Arbetarnas nej ledde fram till strejken. Resultatet av strejken är att arbetarna får något högre lönepåslag och att de nya lönerna betalas ut tidigare än för tjänstemännen. Dessutom ingår ett extra påslag för dem med låga löner i Pappers avtal. Karin Norin är ordförande för Unionenklubben på Iggesund och hon sitter i en av Unionens avtalsdelegationer. Hon berättar att delegationen verkligen inte jublade åt budet, som blev avtal. Själv är hon inte helt nöjd med uppgörelsen. – Nu ser det dock ut som att det ska rätta till sig med vårt avtal, säger hon. Hon har hört att tjänstemännen ska få del av de förbättringar som Pappers uppnådde genom sin strejk. På centralt håll har Unionen, Sveriges Ingenjörer och arbetsgivarna i Sveriges Skogsindustrier diskuterat och kommit fram till att detta ska skötas lokalt. Egentligen kan det ses som ett klartecken till att ge tjänstemännen samma avtal som arbetarna. Arbetsgivarnas förhandlingschef Per Hidesten förklarar att en lokal jämförelse av avtalen inte bara AVTAL2010 Underhållstekniker Peter Söderlund tjänar drygt 31 000 kronor i månaden. Det tycker han är en bra lön, men han har självklart inget emot en höjning. redaktör: Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se KRISTOFFER PETTERSSON Tjänstemännen kan tjäna på arbetarnas strejk Iggesunds bruk luktar. I efterbehandlingen är det kemikalier för ytbehandlingen. Men framför allt är det kokeriet som sprider sin aningen unkna odör, som kan kännas ända till Hudiksvall en mil norr om den Holmenägda fabriken. – Det luktar pengar, säger besiktningsingenjör Per-Åke Binett. Själv säger han att han arbetar som rörsnok. Han undersöker fortlöpande hur det står till med rör och tankar för att hålla koll på korrosionen. Med en ultraljudsmätare kontrollerar han godstjocklek och för att det ska fungera bra smörjer han först in rören med lite gelé. Under april var Iggesunds bruk ett av de sex pappersbruk som LOförbundet Pappers tog ut i strejk. Konflikten pågick i elva dagar. När arbetarna strejkade gick tjänstemännen till jobbet som vanligt. – Det var tyst och stilla under strejken. Det kändes konstigt och var inte roligt, säger Per-Åke Binett. När Unionen i början av april sa 16 KOLLEGA 4-10 ja till ett avtalsbud från medlarna tackade arbetarna i Pappers nej. Tjänstemännen fick ett avtal som i mycket är likadant som de först tecknade tjänstemannaavtalen. Arbetarnas nej ledde fram till strejken. Resultatet av strejken är att arbetarna får något högre lönepåslag och att de nya lönerna betalas ut tidigare än för tjänstemännen. Dessutom ingår ett extra påslag för dem med låga löner i Pappers avtal. Karin Norin är ordförande för Unionenklubben på Iggesund och hon sitter i en av Unionens avtalsdelegationer. Hon berättar att delegationen verkligen inte jublade åt budet, som blev avtal. Själv är hon inte helt nöjd med uppgörelsen. – Nu ser det dock ut som att det ska rätta till sig med vårt avtal, säger hon. Hon har hört att tjänstemännen ska få del av de förbättringar som Pappers uppnådde genom sin strejk. På centralt håll har Unionen, Sveriges Ingenjörer och arbetsgivarna i Sveriges Skogsindustrier diskuterat och kommit fram till att detta ska skötas lokalt. Egentligen kan det ses som ett klartecken till att ge tjänstemännen samma avtal som arbetarna. Arbetsgivarnas förhandlingschef Per Hidesten förklarar att en lokal jämförelse av avtalen inte bara
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=17">Kollega Sida 17 behöver inskränka sig till att änd</a> ra utbetalningsdatumen. – Jag har inte dåligt samvete för att vi åker med Pappers särskilt med tanke på att vi har flera avtal gemensamt, säger Karin Norin. Pappers ordförande Martin Nyman på bruket har en liknande uppfattning. – Vi får inte mindre för att tjänstemännen får mer. Jag hoppas bara att tjänstemännen kan dra med oss någon gång, säger han. Martin Nyman berättar att relationerna mellan arbetare och tjänstemän var bra under strejken. Strejkvakten fick bara glada tillrop från tjänstemännen som gick till jobbet. Besiktningsingenjör PerÅke Binett säger att det bara är att tacka och ta emot om tjänstemännen får del av strejkresultatet. Han tycker dessutom att det är viktigt att få en ordentlig skrivning om inhyrning då det finns uppsagda med företrädesrätt. Idag är det inget problem, men Per-Åke Binett vill vara förberedd. Per-Arne Berg är labbingenjör och viceordförande i Unionenklubben. Han visar runt på anläggningen. Det är framför allt kartong till förpackningar som bruket tillverkar och det mesta säljs till tobaksföretag. Kartongen kan också används som förpackningar för parfym, choklad och läkemedel. Kartongytan är bestruken med lera, krita och färg, som gör att den lämpar sig för tryck. Per-Arne Berg ställer sig vid en stor rulle med vit och blank kartong. – Det är det här vi tillverkar, säger han stolt. Enligt honom har Iggesund gott om order och produktionen är känslig för störningar. Det får honom dock inte att kritisera strejken. Nej, de som förhandlar avgör bäst vad som är lämpligt. Peter Söderlund är underhållstekniker på en av kartongmaskiner. Tidigare var han med i Pappers. Han rycker på axlarna och säger att Unionens avtal var i linje med andra avtal DE NYA PAPPERSAVTALEN: Unionens tjänstemän inom massaoch pappersindustrin har ett avtal på 22 månader som ger 3,2 procent och alla får en löneökning på minst 360 kronor. Pappers avtal ger 0,2 procenten- heter mer under samma tid och revisionsdatumet är en månad tidigare i år, och nästa år kommer lönepåslaget två månader före tjänstemännens lönehöjning. Alla får 664 kronor och det finns en pott på 103 kronor att fördela. Dessutom finns ett påslag på 50 kronor för dem som tjänar under 21 300 kronor i månaden. När det gäller inhyrning har Pappers fått igenom ett slags förstärkt förhandlingsrätt och att det bildas ett inhyrningsråd som ska se till att inga uppsagda får sin återanställningsrätt kränkt vid inhyrning. Unionenklubben på Iggesunds bruk har runt 200 medlemmar. De är allt från kontorister till driftsingenjörer och produktionschefer. Lönerna spänner mellan 22 000 och 70 000 kronor i månaden. Läs mer om avtalet på unionen.se ➼ så det är väl inget att snacka om. Hans lön är drygt 31 000 kronor i månaden och det är bra tycker han. – Jag har inget emot högre lön och det vore ju bra om strejken lönade sig för oss tjänstemän också, säger han och skrattar. Det är i de lokala förhandlingarna det kommer att visa sig om tjänstemännen får samma avtal som de strejkande arbetarna. Då finns också åtminstone teoretiskt öppningar för extra lokala lönepåslag. Unionens Karin Norin hoppas på det, men hon tror inte chansen är så stor. Pappers Martin Nyman formar tummen och pekfingret till en rund ring. – Noll är våra möjligheter att få ut mer lokalt. Företagets ovilja att ge oss lokala påslag bäddar för hög konfliktvilja. – Tjänstemännen har alltid lättare att få extra pengar lokalt på grund av den individuella lönesättningen. GÖRAN JACOBSSON Klättra med huvudet 4-10 KOLLEGA 17 behöver inskränka sig till att ändra utbetalningsdatumen. – Jag har inte dåligt samvete för att vi åker med Pappers särskilt med tanke på att vi har flera avtal gemensamt, säger Karin Norin. Pappers ordförande Martin Nyman på bruket har en liknande uppfattning. – Vi får inte mindre för att tjänstemännen får mer. Jag hoppas bara att tjänstemännen kan dra med oss någon gång, säger han. Martin Nyman berättar att relationerna mellan arbetare och tjänstemän var bra under strejken. Strejkvakten fick bara glada tillrop från tjänstemännen som gick till jobbet. Besiktningsingenjör PerÅke Binett säger att det bara är att tacka och ta emot om tjänstemännen får del av strejkresultatet. Han tycker dessutom att det är viktigt att få en ordentlig skrivning om inhyrning då det finns uppsagda med företrädesrätt. Idag är det inget problem, men Per-Åke Binett vill vara förberedd. Per-Arne Berg är labbingenjör och viceordförande i Unionenklubben. Han visar runt på anläggningen. Det är framför allt kartong till förpackningar som bruket tillverkar och det mesta säljs till tobaksföretag. Kartongen kan också används som förpackningar för parfym, choklad och läkemedel. Kartongytan är bestruken med lera, krita och färg, som gör att den lämpar sig för tryck. Per-Arne Berg ställer sig vid en stor rulle med vit och blank kartong. – Det är det här vi tillverkar, säger han stolt. Enligt honom har Iggesund gott om order och produktionen är känslig för störningar. Det får honom dock inte att kritisera strejken. Nej, de som förhandlar avgör bäst vad som är lämpligt. Peter Söderlund är underhållstekniker på en av kartongmaskiner. Tidigare var han med i Pappers. Han rycker på axlarna och säger att Unionens avtal var i linje med andra avtal DE NYA PAPPERSAVTALEN: Unionens tjänstemän inom massaoch pappersindustrin har ett avtal på 22 månader som ger 3,2 procent och alla får en löneökning på minst 360 kronor. Pappers avtal ger 0,2 procenten- heter mer under samma tid och revisionsdatumet är en månad tidigare i år, och nästa år kommer lönepåslaget två månader före tjänstemännens lönehöjning. Alla får 664 kronor och det finns en pott på 103 kronor att fördela. Dessutom finns ett påslag på 50 kronor för dem som tjänar under 21 300 kronor i månaden. När det gäller inhyrning har Pappers fått igenom ett slags förstärkt förhandlingsrätt och att det bildas ett inhyrningsråd som ska se till att inga uppsagda får sin återanställningsrätt kränkt vid inhyrning. Unionenklubben på Iggesunds bruk har runt 200 medlemmar. De är allt från kontorister till driftsingenjörer och produktionschefer. Lönerna spänner mellan 22 000 och 70 000 kronor i månaden. Läs mer om avtalet på unionen.se ➼ så det är väl inget att snacka om. Hans lön är drygt 31 000 kronor i månaden och det är bra tycker han. – Jag har inget emot högre lön och det vore ju bra om strejken lönade sig för oss tjänstemän också, säger han och skrattar. Det är i de lokala förhandlingarna det kommer att visa sig om tjänstemännen får samma avtal som de strejkande arbetarna. Då finns också åtminstone teoretiskt öppningar för extra lokala lönepåslag. Unionens Karin Norin hoppas på det, men hon tror inte chansen är så stor. Pappers Martin Nyman formar tummen och pekfingret till en rund ring. – Noll är våra möjligheter att få ut mer lokalt. Företagets ovilja att ge oss lokala påslag bäddar för hög konfliktvilja. – Tjänstemännen har alltid lättare att få extra pengar lokalt på grund av den individuella lönesättningen. GÖRAN JACOBSSON Klättra med huvudet 4-10 KOLLEGA 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=18">Kollega Sida 18 AVTAL2010 redaktör: Niklas Hallste</a> dt, niklas.hallstedt@ kollega.se Kristian Ekstrand i Unionenklubben på Ica. »Vi borde ha större löneutrymme än industrin« Bland tjänstemännen på Icas huvudkontor i Solna har fyra av fem förhandlat bort sin övertid. Det har bytt övertidsersättningen mot några semesterdagar och ett lönepåslag. – Problemet är att Ica inte ger något val vid anställningen utan erbjuder bara det ena. Jag tänker mig att det beror på var i livet man befinner sig om det är fördelaktigt med övertidsersättning eller med det mer oreglerade systemet, säger Kristian Ekstrand, vice ordförande för Unionenklubben på Ica i Stockholm. För facket är den bortförhandlade övertiden, lönen och individgaranti bland det väsentliga medan arbetsgivarna har föreslagit att det ska bli lättare att visstidsanställa och att ha rätt att undanta var femte från turordningsreglerna vid uppsägning. Tidigt på förmiddagen liknar entrén på Icas huvudkontor en flygplats. Besökare med och utan dragväskor ska checka in. De kommer för att erbjuda sina konsulttjänster eller för att övertala Ica att köpa deras varor. Ljudnivån är hög och de står och sitter i små grupper kring den röda 18 KOLLEGA 4-10 receptionsdisken. Fackets Kristian Ekstrand arbetar en våning upp med artikelinformation för mejeriprodukterna. Han har skrivit bort sin övertidsersättning och det passar honom, eftersom han har små barn. Ibland vill han gå hem tidigt och jobba igen det vid något annat tillfälle. I de personliga anställningskontrakten byts övertidsersättningen mot tre eller fem semesterdagar och en summa pengar, som på Icas huvudkontor rör sig om tusen kronor. – En del vinner och andra förlorar på den bortskrivna övertiden. För den som arbetar 20 timmar övertid varje månaden är inte tre eller fem semesterdagar särskilt bra. På Icas huvudkontor finns runt 650 anställda. Unionenklubben omfattar även dem som arbetar på lagren i Årsta och Kallhäll. Klubben har 250 medlemmar. – Industriavtalen har historiskt haft stor betydelse, men så ser det inte ut idag. Handeln tjänar mycket pengar. Ica går jättebra. Det borde ge oss större löneutrymme än industrin, säger Kristian Ekstrand. På våningen under huvudkontorets entré finns en stor Ica Maxi-butik. Avtalet för LOmedlemmarna i butiken är klart sedan länge. Efter strejkvarsel och hårda diskussioner skrevs avtalet under. Löneökningarna för de butiksanställda blir 4,7 procent de närmaste 24 månaderna och datumen för lönehöjningarna ligger betydligt tidigare än i industriavtalen. Unionens förhandlingar med Svensk Handel rör egentligen tre avtalsområden. Det är tjänstemannaavtalet Sif, tjänstemannaavtalet HTF och avtalet för detaljhandeln. Tanken är att slå samman de två första områdena. Inom de tre områdena finns bortåt 80 000 anställda och Så gick det De nya avtalen innebär inga stora förändringar när det gäller den bortförhandlade övertiden. En arbetsgrupp ska kartlägga problemet och föreslå ändringar. För butikschefer ska dessutom i fortsättningen anges vad den anställde fått i stället för övertidsersättning. Läs mer om vad avtalet innebär på www.kollega.se ANDREAS APELL AVTAL2010 redaktör: Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se Kristian Ekstrand i Unionenklubben på Ica. »Vi borde ha större löneutrymme än industrin« Bland tjänstemännen på Icas huvudkontor i Solna har fyra av fem förhandlat bort sin övertid. Det har bytt övertidsersättningen mot några semesterdagar och ett lönepåslag. – Problemet är att Ica inte ger något val vid anställningen utan erbjuder bara det ena. Jag tänker mig att det beror på var i livet man befinner sig om det är fördelaktigt med övertidsersättning eller med det mer oreglerade systemet, säger Kristian Ekstrand, vice ordförande för Unionenklubben på Ica i Stockholm. För facket är den bortförhandlade övertiden, lönen och individgaranti bland det väsentliga medan arbetsgivarna har föreslagit att det ska bli lättare att visstidsanställa och att ha rätt att undanta var femte från turordningsreglerna vid uppsägning. Tidigt på förmiddagen liknar entrén på Icas huvudkontor en flygplats. Besökare med och utan dragväskor ska checka in. De kommer för att erbjuda sina konsulttjänster eller för att övertala Ica att köpa deras varor. Ljudnivån är hög och de står och sitter i små grupper kring den röda 18 KOLLEGA 4-10 receptionsdisken. Fackets Kristian Ekstrand arbetar en våning upp med artikelinformation för mejeriprodukterna. Han har skrivit bort sin övertidsersättning och det passar honom, eftersom han har små barn. Ibland vill han gå hem tidigt och jobba igen det vid något annat tillfälle. I de personliga anställningskontrakten byts övertidsersättningen mot tre eller fem semesterdagar och en summa pengar, som på Icas huvudkontor rör sig om tusen kronor. – En del vinner och andra förlorar på den bortskrivna övertiden. För den som arbetar 20 timmar övertid varje månaden är inte tre eller fem semesterdagar särskilt bra. På Icas huvudkontor finns runt 650 anställda. Unionenklubben omfattar även dem som arbetar på lagren i Årsta och Kallhäll. Klubben har 250 medlemmar. – Industriavtalen har historiskt haft stor betydelse, men så ser det inte ut idag. Handeln tjänar mycket pengar. Ica går jättebra. Det borde ge oss större löneutrymme än industrin, säger Kristian Ekstrand. På våningen under huvudkontorets entré finns en stor Ica Maxi-butik. Avtalet för LOmedlemmarna i butiken är klart sedan länge. Efter strejkvarsel och hårda diskussioner skrevs avtalet under. Löneökningarna för de butiksanställda blir 4,7 procent de närmaste 24 månaderna och datumen för lönehöjningarna ligger betydligt tidigare än i industriavtalen. Unionens förhandlingar med Svensk Handel rör egentligen tre avtalsområden. Det är tjänstemannaavtalet Sif, tjänstemannaavtalet HTF och avtalet för detaljhandeln. Tanken är att slå samman de två första områdena. Inom de tre områdena finns bortåt 80 000 anställda och Så gick det De nya avtalen innebär inga stora förändringar när det gäller den bortförhandlade övertiden. En arbetsgrupp ska kartlägga problemet och föreslå ändringar. För butikschefer ska dessutom i fortsättningen anges vad den anställde fått i stället för övertidsersättning. Läs mer om vad avtalet innebär på www.kollega.se ANDREAS APELL
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=19">Kollega Sida 19 När Kenneth Bengtsson, Icas vd och</a> Svenskt Näringslivs styrelseordförande, vill tala till de anställda på huvudkontoret i Solna gör han det i frukttrappan. ANDREAS APELL ungefär hälften är fackligt organiserade. Lönespridningen är stor. Den lägst betalda tiondelen ligger under 21 500 kronor medan den högst betalda tiondelen har löner över 41 500 kronor. Icas lager i Kallhäll nordväst om Stockholm försörjer 250 butiker i Mälardalen med varor. Lagret ligger i skogen en bit från centrum i Kallhäll. Roger Farjesson är driftansvarig och sitter i samma klubbstyrelse som Kristian Ekstrand på huvudkontoret. För honom är ob-ersättningen viktig. Den finns i avtalet, men den är allt för låg tycker han. Samtidigt kan han se att tjänstemännens jobb på lagret allt mer sker på obekväm arbetstid. – Jag har personalansvar och jag tycker inte Ica betalar så bra för det. Företaget borde kunna skjuta till lite mer, säger Roger Farjesson. Han har också invändningar mot Unionens sätt att driva avtalsrörelse. Han tycker facket gått lite för lätt fram när de första avtalen slöts. Roger Farjesson hade väntat sig mer strid. – Jag jämför med LO-förbundet Handels. De driver på mycket hårdare – åtminstone har jag fått det intrycket utifrån vad jag läst. GÖRAN JACOBSSON Avtal ger mer än bara lön Vid sidan av löneökningarna ställde Unionen ytterligare en rad krav i avtalsrörelsen. Ett av dem var att en del löneutrymmet ska avsättas till kompetensutveckling. Det har man också fått igenom i de sex avtal som vi har tittat närmare på: stål och metall, massa- och papper, industri- och kemi, teknik, IT och livsmedel. Utöver löneökningar ska 0,2 procent av lönesumman avsättas till kompetenssparande. Formerna för detta sparande ska utredas av en gemensam arbetsgrupp. Tanken är att pengarna ska användas till utbildning som inte är direkt kopplad till jobbet. Ett annat krav som man också fått igenom i samtliga avtal är kravet på utökad föräldralön. Men i stället för sex månader landade man på fem månader. I många avtal beror det också på hur länge man varit anställd. Även kravet på att anställda ska erbjudas utbildning i stället för att sägas upp vid neddragningar har gett resultat, i alla fall på pappret. På flera avtalsområden är man överens om att tillsätta en arbetsgrupp som ska lämna förslag till hur det kan gå till i praktiken. Ett annat krav, att det lokala fackets inflytande över lönesättningen skulle stärkas, har lämnat färre spår. Undantaget är stål- och metallavtalet, där man har kom- mit överens om att tillsätta en arbetsgrupp som ska utreda vilket stöd som behövs för att den lokala löneprocessen ska fungera bättre. Däremot har kravet på att lönekartläggningar ska göras varje år inte lett till något resultat. Dock kan det sägas att det i vissa avtal, exempelvis teknikavtalet, sedan tidigare finns skrivningar om att man inför löneförhandlingar ska analysera om det finns osakliga löneskillnader. I mitten av maj hade Unionen tecknat 28 nya avtal. 4-10 KOLLEGA 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=20">Kollega Sida 20 kollega.se På www.kollega.se hitta</a> r du det senaste om arbetslivet. Många vill byta jobb TCO publicerade nyligen en undersökning som visar att hälften skulle byta jobb eller yrke om de bara fick chansen att vidareutbilda sig. Men även utan vidareutbildning är det många som vill bort från sina nuvarande anställningar. Bemanningsföretaget Poolia konstaterar att 30 procent av tjänstemännen inom den privata sektorn vill byta arbetsgivare inom ett år. Bland tjänstemännen under 26 är lusten till ett nytt jobb ännu större - 36 procent vill ha ett annat jobb. Ett annat bemanningsföretag, Randstad, har, enligt tidningen Metro, jämfört rörligheten på arbetsmarknaden i 23 länder och konstaterar att så många som 37 procent av dem i Sverige som redan har ett jobb söker nya jobb aktivt. I Indien, som kommer tvåa efter Sverige, är det bara 18 procent av de tillfrågade som söker nya jobb. I Norge är det endast sex procent som ser sig om efter nytt arbete. Samarbete med föräld- rasajt en succé I sin roll som projektledare för facketförändras.nu, en kampanj om kollektivavtalets värde, upptäckte Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, att många yngre inte vet vad kollektivavtalet innehåller - till exempel hade en majoritet inte en aning om vad föräldralön är. För att fånga upp unga under 35 år kom TCO på idén att samarbeta med några föräldrasajter. En av dem, www.alltforforaldrar.se lanserade Gunilla Bäcklund som en av sina experter. – Jag hade ingen aning om att det var sådan trafik på föräldrasidorna. Under två dagar öste det in drygt 200 frågor. En del av dem var identiska och lätta att besvara och resten har jag betat av successivt. Den vanligaste frågan handlade om rätt lön, men många mejl vittnade om ett arbetsliv där unga föräldrar, både män och kvinnor, missgynnas för att de är, ska eller har varit föräldralediga. 20 KOLLEGA 4-10 Fd Ikeachef: ”Man tyckte facken var jobbiga” Den förre Ikea-chefen Johan Stenebo hävdar att Ikeas ledning under 2000-talet byggde upp en informell styrelse för att undvika fackligt inflytande. Johan Stenebo slutade på Ikea 2008. I boken Sanningen om Ikea ger han sin syn på företagets interna problem och stridigheter. Han kritiserar flera ledande befattningshavares beslut och ledarstil. Stenebo arbetade bland annat som varuhuschef, assistent till Ingvar Kamprad och koncernchefen Anders Moberg, global affärsområdeschef och vd för Ikea Greentech AB. Johan Stenebo hade god kunskap om företagets inre liv. I Sanningen om Ikea berättar han om ledningens strategier och konflikter, men inget om hur man såg på facket. – Den formella styrelsen var inte på riktigt. Det fanns en låtsasstyrelse som var den riktiga styrelsen. Så här i efterhand tycker jag att det var oetiskt och omoraliskt, säger Johan Stenebo. Enligt Stenebo anordnade ledningen i Ikea of Sweden AB, det bolag som styr koncernen, informella styrelsemöten i syfte att undvika fackens representanter i den riktiga styrelsen. Sedan hade man ”meningslösa styrelsemöten”, som han uttrycker det, där fackföreningarnas arbetstagarrepresentanter var med. Detta ska ha inletts i mitten av 2000-talet. Med på mötena var alla betydelsefulla chefer, och det handlade om cirka tre möten per år, enligt Stenebo. – Det var väldigt mycket personalfrågor och resursfrågor som man inte ville dryfta inför facket. Det fanns ju planer på att skära ned till exempel, och då var man rädd att de inte kunde hålla snattran. Man tyckte att facken var jobbiga, säger Johan Stenebo. Att han kände till upplägget var naturligt, berättar han, eftersom han jobbade nära den chef som ordnade mötena. – Det var mina kollegor som jobbade med detta. Jag kan gå i ed på att det är sant. Ikea förnekar att det har förekommit informella styrelsemöten. – Nej, det stämmer inte. Det förekommer inga informella beslut för att undvika facket. Vi har en bra samverkan, speciellt i Älmhult där Ikea of Sweden finns, säger presschefen Charlotte Lindgren som inte vill spekulera i varför Stenebo skulle hitta på uppgifterna. Unionens klubbordförande Susanne Håkansson har varit arbetstagarrepresentant i Ikeas styrelse sedan slutet av 90-talet. Hon tror inte heller på uppgifterna. – Jag tror inte att det stämmer. Jag är både arbetstagarrepresentant och facklig ordförande, och jag känner inte att man undanhåller information från mig. Vi har en god samverkan, säger Susanne Håkansson. Varför skulle han hitta på detta? – Han är kanske besviken på Ikea. Sedan vill han nog tjäna pengar på sina böcker, säger Susanne Håkansson. RICKARD JAKBO JOHAN NILSSON/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=21">Kollega Sida 21 Microsoftavtal har öppnat dörrar I</a> oktober förra året slöt Microsoft Sverige kollektivavtal med Unionen efter ett och ett halvt års diskussioner. Tack vare avtalet har det blivit lättare att få tillträde till andra företag. Microsoft Sverige har blivit valt till Sveriges bästa arbetsplats tre gånger. Men de saknade kollektivavtal, något Unionen ville ändra på och kontaktade EU-jämförelse: Fler svenska jobb försvann Sverige tappade fler jobb per capita än EU-genomsnittet förra året. Exportberoendet och andelen visstidsanställda är orsaken. Andelen sysselsatta i Sverige sjönk med drygt 2 procentenheter 2009. EU-ländernas tapp var 1,5 procentenheter, enligt Eurostats årsstatistik. – Vi drabbades hårdare av krisen än många andra länder vilket beror på att efterfrågan på svenska exportvaror sjönk kraftigt, säger TCO:s chefsekonom Göran Zettergren. Den andel av den svenska arbetskraften som jobbar föll från 74,3 till 72,2 procent. Flera länder i Europa har tappat ännu fler jobb, till exempel Spanien och Irland. Men i Tyskland och Holland har sysselsättningsgraden inte sjunkit, trots krisen. – I Tyskland har staten gått in och finansierat en arbetstidsförkortning. Det är en förklaring, säger Göran Zettergren. Björn Lindgren på Svenskt Näringsliv framhåller att det svenska tappet har att göra med att vår export är mycket investeringstung. – Det är maskiner, lastbilar och telekomutrustning. Många företag hade inte behov av att investera under krisen, och de som ville investera hade svårt att få tag i kapital, säger Björn Lindgren. Björn Lindgren tror också att den stora andelen visstidsanställda i Sverige har snabbat på neddragningarna. TCO:s chefsekonom tror att det kan ha en viss påverkan. – Men det är inte någon huvudförklaring eftersom de visstidsanställda i första hand är anställda i tjänstesektorn och inte i industrin, säger Göran Zettergren som framhåller att sysselsättningen det senaste halvåret har stabiliserats och inte längre faller. Framtiden är oviss. BNP i Sverige har minskat mer än sysselsättningen, och det innebär att industrin kan öka produktionen utan att nyanställa, tror Göran Zettergren. RICKARD JAKBO Fakta Den svenska sysselsättningsgraden sjönk med två procentenheter, från 74,3 till 72,2 i åldersgruppen 15 till 64 år. I EU sjönk sysselsättningen från 65,9 till 64,6 procent, eller med 1,5 procentenheter. Källa Eurostat. företaget. Kari Andersson på Unionen Stockholm berättar att det är vissa faktorer man måste förhålla sig till när det gäller IT-branschen. – De flesta företagen är utlandsägda och har inte kollektivavtal som Sverige. Det är också en bransch som inte har en lika etablerad facklig tradition. Vi ville visa företaget vidden av ett kollektivavtal, berättar hon. I stället för att skynda på företaget att skriva under avtal träffades parterna flera gånger under en lång tid. Microsoft Sverige fick information och möjlighet att diskutera sina funderingar. – Den största förändringen för våra anställda blev egentligen att vi bytte pensionssystem, säger Carina Eriksson, personalchef på Microsoft Sverige. Proceduren med Microsoft Sverige har lett till att Unionen Stockholm nu arbetar på samma sätt med andra företag, speciellt inom IT-branschen. – Att sluta avtal med ett stort företag som har ett bra varumärke är jättebra att använda när vi går ut till andra företag som vi vill teckna avtal med, säger Kari Andersson. JENNY STILL Så rekryterar svenska företag Det vanligaste sättet för svenska företag att hitta nya medarbetare är att fråga runt bland anställda, kunder eller leverantörer om de känner till någon lämplig och hugad, visar en enkät från Svenskt Näringsliv. Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen svarade att de använde sig av informella kontakter för att hitta folk. Drygt hälften, 57 procent, hittade också nya medarbetare i de spontanansökningar som kommit till företaget, alltså intresserade jobbsökare som hört av sig utan att någon tjänst utlysts. Något färre använder sig av arbetsförmedlingen, 49 procent, och av att annonsera, 41 procent. En knapp fjärdedel har använt sig av rekryteringsföretag och någon procent färre av bemanningsföretag för att hitta folk till lediga platser. 18 procent av de tillfrågade företagen uppger att rekryterat personal via sociala medier, som till exempel Facebook. Bli bättre förhandlare på en halvtimme Unionen har lanserat en webbkurs för förtroendevalda som ger handfasta råd inför årets lokala förhandlingar. Webbkursen i löneförhandling, som finns på förbundets hemsida, är en lightvariant på förbundets traditionella fyradagarskurs i aktivt lönearbete för dem som känner sig lite osäkra i sin roll som fackligt ombud nu inför de kommande lokala förhandlingarna. Konsten att vara god lockade många Att vara en god medmänniska är den mest åtråvärda egenskapen. Det ansåg åtminstone de 160 Unionenmedlemmar som kommit till Stefan Einhorns föreläsning i Uppsala under Unionenveckan. Unionenveckan är ett grepp för förbundet att synas lite extra. Alla regioner anordnade aktiviteter och satsade extra på värvning under vecka 20. I Uppsala bjöds bland annat på föreläsning av Stefan Einhorn, som talade om vikten av att vara en god medmänniska. – Om vi blir väl bemötta ökar sannolikheten att vi gör gott för andra. Goda gärningar sprider sig som ringar på vattnet. 4-10 KOLLEGA 21 STAFFAN LÖWSTEDT/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=22">Kollega Sida 22 Direktören för det hele… Adriana L</a> ender basar för den myndighet i Sverige som är den mest utskällda och samtidigt den som försörjer flest. Själv anser hon inte att det är så stor skillnad på Försäkrings- kassan och ett försäkringsbolag. Text Thomas Heldmark Bild Jens Lasthein 22 KOLLEGA 4-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=23">Kollega Sida 23 A lla som har sett ett direktörsru</a> m i en film av Roy Andersson förstår i vilken miljö Adriana Lender arbetar. Den beigea syntetmattan som dominerar golvet. Skrivbordet, gulaktigt, i obestämt trämaterial. Sekreteraren bakom en flyttbar skärm i samma rum. Generaldirektören själv tycker att hon sitter i ett modernt kontorsrum och blir närmast förolämpad över reportens beskrivning. – Här är tjusigt nog, säger hon. Med viss karskhet i rösten låter hon mig förstå att allt för vräkiga generaldirektörsrum, det är ute. ➼ 4-10 KOLLEGA 23
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=24">Kollega Sida 24 »För långa sjukskrivningar är skad</a> ligt. Sjukskrivning är en stark medicin, den ska inte överdoseras.« Kanske är det sådant de pratar om på generaldirektörsklubben, vem som har det minst vräkiga rummet? Det finns förstås en sådan klubb där direktörerna för Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och andra myndigheter regelbundet träffas. Det är en klubb som Adriana Lender säger sig ha stort utbyte av, där de skvallrar friskt inåt, men håller tätt utåt. Och det är uppenbart att vi undersåtar kan förvänta oss ett tätare samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan framöver. – Vi har redan ett utvecklat samarbete. Den där formuleringen att folk hamnade mellan myndighetsstolarna är inte användbar längre. Vi har knappt hunnit sätta oss tillrätta i besökssoffan innan Adriana Lender säger det hon helst av allt vill få sagt, att de regionala skillnaderna i sjukskrivning i stort sett har upphört. – Det är inte längre så att jämtlänningar är sjukskrivna mer än stockholmare. Det är ett historiskt brott vi bevittnar och det är det inte så många som uppmärksammar. Adriana Lender tycker att diskussionerna handlar alltför mycket om de cirka 50 000 som nu lämnar den bortre parentesen och försvinner in i arbetsförmedlingens och i vissa fall socialkontorens rullor. Hon vill hellre prata om den attitydförändring som dragit fram genom Sverige. – Vi har en historia där man kunnat vara sjukskriven hur länge som helst. För långa sjukskrivningar är skadligt. Sjukskrivning är en stark medicin, den ska inte överdoseras. Hon talar alltså om dem som är sjukskrivna. Alla som har förtidspensionering, den stora delen av det så kallade ohälsotalet, de har försäkringskassan och regeringen slutat att försöka göra något åt. – De varken kan eller vill vi åtgärda. Adriana Lender är alltså chef för landets mest utskällda myndighet, vilket också råkar vara den myndighet som flest människor får sin försörjning genom. Var fjärde konsumtionskrona i Sverige passerar genom Försäkringskassans eller den nya avknoppade Pensionsmyndighetens datasystem. Adriana Lender godtar beteckningen Sveriges största försörjningsinrättning, även om hon sedan ändrar sig på den punkten. – Sådana finns väl inte längre. Hon godtar också beskrivningen av Försäkringskassan som samhällets främsta instrument för fördelningspolitik, där pengar fördelas från dem som arbetar till dem som inte arbetar, och att myndigheten av det skälet nästan ofrånkomligt blir en arena för politiska fältslag. – Så är det. Hon instämmer också i att hon i sin egenskap av chef för denna myndighet besitter en hel del makt. – Jovars. Men om inte jag var här skulle någon annan vara det. 24 KOLLEGA 4-10 När Curt Malmborg var generaldirektör lämnade Adriana Len- der, som arbetat på Riksförsäkringsverket sedan 1990-talet och nu var överdirektör, sitt jobb. Hon har inte svårt att berätta varför: hon och förre generaldirektören drog inte jämt. – Vi hade helt olika syn på hur verksamheten skulle drivas. Hur den stora omorganiseringen skulle gå till. Då finns det egentligen bara en sak att göra. Jag menar; tänk om jag hade haft fel! Hon ansåg att den stora sammanslagningen av Riksförsäkringsverket och de regionala försäkringskassorna genomfördes på helt fel sätt. Hon kritiserade miljardrullningen till de inhyrda konsulterna som i praktiken kom att driva den fortlöpande verksamheten. Hon godtog inte den stängda programenhet varifrån besluten kom och det dubbelkommando som präglade hela organisationen. Hon gick i exil på Socialdepartementet. Den 18 december 2008 bytte Curt Malmberg arbetsuppgifter (en generaldirektör kan inte avsättas). Samma dag tillträdde Adriana Lender. Regeringen frångick sina principer om öppet tillsättningsförfarande och ansökningshandlingarna bestod av en halv A4. – De behövde någon som kunde affären, därför blev det jag. Adriana Lender kom till en organisation som var stukad, ett rehabfall. Men vissa menar att hon i själva verket hade en guldsists. ”Egentligen kom hon in i ett bra läge”, säger en person på Försäkringskassan som vill vara anonym. ”Allt var så bottendåligt att det bara kunde gå åt ett håll. Dessutom efterträdde hon en chef som säkert ville väl, men som inte visste hur han skulle göra”. I en rapport till regeringen i fjol tar Adriana Lender heder och ära av den förre ledningen. Där talas sida upp och sida ner om bristande dialog, styrning och ledning. Strax därefter begär hon en extra miljard av regeringen och får 600 miljoner. Det gillade personalen på Försäkringskassan. Vi åker ner på gatan för fotografering. Inne i hissen trängs vi med medelålders kvinnor, som hälsar avmätt på sin chef. Adriana Lender själv är klassresenär. Hon föddes i slutet av andra världskriget i Nederländerna. Hennes mor var holländsk sömmerska och pappan tysk soldat. De träffades i det krigshärjade Rotterdam. Sådan kärlek såg omgivningen i Holland inte på med blida ögon. Att gifta sig med en tysk var socialt omöjligt. Adriana Lenders pappa fick fly till Tyskland och lämna sin dotter och fästmö. – Det var en jätteknepig situation. Mamma blev hårt åtgången, men det fanns andra som råkade långt värre ut och blev offentligt rakade och hånade, säger Adriana Lender. Kärleken mellan hennes mor och far var dock stark och pappan tog sig in illegalt i Holland flera gånger. Och när Adriana Lender var sex flyttade hon och mamma till München där pappa byggde flygplan åt amerikanarna. Tyskland var då svårt sargat efter kriget ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=25">Kollega Sida 25 Adriana Lender Ålder: 66 år. Född </a> i Rotterdam. Uppvuxen i Tyskland och Sverige. Intressen: Gillar att läsa, särskilt litteratur om andra världskriget. Läser på fyra språk. Bor: I Stockholm Ovanlig fäbless: Gillar att bli fotograferad. Bra på: Att renovera fönster. 4-10 KOLLEGA 25
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=26">Kollega Sida 26 »Jag tror att folk som bestämmer s</a> ig för att utvandra är duktiga. De måste ha någon sorts tåga i sig annars gör man inte det.« och hela familjen bodde i ett rum utan kök. Föräldrarna pratade om att emigrera till Kanada. – På den tiden var det många unga européer som lämnade Europa. De hade upplevt två stora krig på kort tid. Och när man försvann till Kanada eller Australien så var det med vissheten att man aldrig någonsin skulle ses igen. Det blev sådana katastrofer för familjerna. I stället för Kanada blev det Linköping. Saab gjorde regelrätta värvningsresor i Tyskland och hennes pappa var en bra mekaniker. De inkvarterades i stadsdelen Tannefors i hus som kallades barackerna. Det var i mars månad. Adriana Lender var åtta år och kunde inte ett ord svenska men efter sommarlovet samma år pratade hon obehindrat. Adriana Lender berättar hur kriget brände fast i hennes för- äldrar. Så fort det blev fest och man drack lite så kom kriget upp. Varenda detalj skulle ältas, och det berodde förstås på att kriget var så traumatiserande för alla. Hennes far hatade varenda minut i armén. Så småningom tonade berättelserna om kriget bort, men då hade de redan tagit plats i Adriana Lender. När hon blev lite äldre började hon läsa allt hon kunde komma över om andra världskriget, på alla de fyra språk hon behärskar, och det är ett intresse som aldrig falnar. – Jag är fortfarande närmast besatt intresserad av andra världs- 26 KOLLEGA 4-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=27">Kollega Sida 27 kriget. Nu har det kommit mycket t</a> ysk litteratur som beskriver tyskarnas situation. De bodde granne med flygfältet i Linköping, som på den tiden inte var omgärdat med stängsel, och hon minns hur hon och hennes kompis brukade cykla över landningsbanorna. Sommarminnen. Även hennes mamma fick jobb på Saab och när jag hör berättelsen kan jag inte låta bli att tycka att Adriana Lenders föräldrar verkar så oerhört rejäla och duktiga. – Jag tror att folk som bestämmer sig för att utvandra är duktiga. De måste ha någon sorts tåga i sig annars gör man inte det. Unga Adriana Lender trivdes i skolan, kom in på flickskolan och gick ut med toppbetyg. Vad gör man då som invandrare och blivande klassresenär? Adriana Lender visste inte och om man inte vet så börjar man plugga ekonomi på Handelshögskolan. Där trivdes hon inte alls – där var bara en massa stockholmare och nätverken var stängda för henne – så hon lade istället all kraft på att bli klar så snabbt som möjligt. – Ja, och sedan dess har jag jobbat. Jag har jobbat på myndighet, på bank, på försäkringsbolag. Försäkringskassan är egentligen ganska likt ett försäkringsbolag fast utan säljkår. På nittiotalet rekryterades hon av Anna Hedborg till regeringskansliet för att göra om pensionssystemet och Adriana Lender är kanske den tjänsteman som kan mest om våra pensioner. Hen- nes grå ögon lyser när hon talar om pensioner. – Pensioner är häftiga. Det är ett samhälles största åtagande. Det är egentligen det som skiljer den offentliga sektorn från det privata näringslivet: storleken. Det man gör i det offentliga angår människor så mycket mer, säger hon. Annars är hennes största problem just nu att sjukfrånvaron sjunker så mycket att hon måste banta organisationen. Säga upp folk. – Det är ett elände, ett elände. Hon ser inte så värst nedslagen ut. Det sägs att hennes goda humör inte bara är hennes tillgång utan också en källa till felbedömningar. När hon är ute och träffar handläggare på kassorna blir de så glada av hennes uppmärksamhet att de glömmer bort att berätta hur slitigt och omöjligt deras jobb är. Kommer en generaldirektör på besök – himla trevlig dessutom – så glömmer de att berätta om arbetsbelastningar, ständiga brandkårsutryckningar och passerade övertidsgränser. När facket sedan ska försöka tala om vilken rävsax handläggarna befinner sig i, har Adriana Lender redan sin egen, alltför positiva bild klar. Och även om alla vittnar om hur insatt och påläst hon bemödar sig att vara, så rubbas inte den bilden så lätt. ”Jag har ju träffat dem och de var jättepositiva”. De har precis träffat direktören för det hele. – De behövde någon som kunde affären, därför blev det jag. 4-10 KOLLEGA 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=28">Kollega Sida 28 kollega.se På www.kollega.se hitta</a> r du det senaste om arbetslivet. A-kassan snabbare Unionens a-kassa var i april i år en vecka snabbare med att betala ut den första ersättningen till arbetslösa jämfört med samma månad förra året. Det betyder att de arbetslösa fick vänta sex veckor på ersättning i år – och sju veckor för ett år sedan. Det framgår av statistik från IAF – Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Snittutvecklingen för a-kassorna är den motsatta. Tiden fram till den första utbetalningen har i genomsnitt ökat från sex till åtta veckor. När IAF mäter tiden fram till första utbetalning handlar det om mediantid, vilket innebär att hälften har fått sin ersättning efter denna tid. Arbetsrätt för pappers- lösa utreds Arbete utan tillstånd är ett brott mot svensk lag. Ingen vet om det även betyder att de papperslösa saknar arbetsrättsligt skydd, exempelvis när det gäller arbetsmiljö och arbetstidsregler. Facken arbetar nu för att lagen ska gälla alla, även dem som saknar arbetstillstånd. Regeringen har tillsatt en utred- ning vars primära uppgift är att införliva EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare som anställer papperslösa. I direktivet står att den kommande lagen ska innebära avskräckande och effektiva sanktioner gentemot arbetsgivaren. Det ska också bli möjligt för papperslösa att utkräva tre månadslöner av arbetsgivare som inte betalar lön. Brittiska chefer gillar after work Anställda i Storbritannien får ofta med sig sin chef ut på puben en fredagseftermiddag. Mest asociala är de franska cheferna enligt en ny undersökning. 97 procent av de brittiska chefer- na som deltog i en undersökning från ett brittiskt bryggeriföretag säger att de gärna tar en öl med sina anställda efter jobbet. 1 av 10 svarade dessutom att de gärna står för notan. Hur sociala de svenska cheferna är visas inte i bryggeriets undersökning konstaterar tidningen Du&jobbet, men hänvisar till en annan undersökning som hävdar att svenska chefer inte anser att gemenskap i barmiljö höjer arbetsmoralen. 28 KOLLEGA 4-10 Föräldralön – så funkar den Föräldralön är inte enbart den tillfredsställelse du känner när du efter 36 timmars olidligt värkarbete äntligen får ett litet ljuvligt knyte i din famn. Det handlar också om reda pengar som de flesta föräldrar med kollektivavtal på sina jobb får från sin arbetsgivare. Många nyblivna föräldrar har inte en susning om vad föräldralön, eller föräldraledighetstillägg, är för något. – Ren okunskap gör nog att många anställda missar att få ut den föräldralön de har rätt till enligt sina kollektivavtal. Mindre företag saknar ibland rutiner för föräldralediga. Löneadministrationen kanske ligger externt och chefen glömmer tala om att den anställde är föräldraledig, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen. Den vanligaste föräldralönen fungerar så att arbetsgivaren fortsätter betala tio procent av din lön som en utfyllnad av föräldrapenningen ett visst antal månader. Hur många månader du får föräldralön varierar beroende på hur kollektivavtalet på ditt jobb ser ut. I flertalet av Unionens nya avtal för i år är fem månaders föräldralön legio. För att få föräldralön kan det krävas att du varit anställd på företaget ett tag, ibland så länge som fyra år för att du ska få ut full pott. Enligt vissa avtal krävs att du också fortsätter jobba ett tag efter föräldraledigheten. Det kan dessutom finnas en gräns FÖRÄLDRALÖN I OLIKA AVTAL: Fastigo: ● Föräldralön från första dagen 6 månader Teknikarbetsgivarna/Arbetsgivarföreningen KFO - industriföretag/ Grafiska Företagens förbund: ● Anställd i minst 1 år = 2 mån föräldralön ● Anställd i minst 2 år = 5 mån Industri- & Kemigruppen: ● Anställd i minst 1 år = 2 mån föräldralön ● 2 år = 3 mån ● 3 år = 5 mån Byggnadsämnesförbundet/Livsmedelsföretagen: ● Anställd 1 år = 5 mån Stål&Metall/ Gruvorna ● Anställd 1 år = 2 mån ● Anställd 2 år = 3 mån ● Anställd 3 år = 4 mån ● Anställd 4 år = 5 mån För att kolla hur föräldralönen ser ut i ditt avtal, gå in på www.unionen.se eller ring Unionen direkt: 0770-870 870 för hur länge du kan vänta med att plocka ut din föräldralön, till exempel att tjänstledigheten ska äga rum innan barnet blivit 18 månader. Tänk på att kollektivavtalets regler inte behöver vara begränsande. Det är fullt möjligt att komma överens med din arbetsgivare om fler månader och en bättre deal än det som står i avtalet. Det kan också förekomma föräldralön även på företag som inte tecknat kollektivavtal. – Jag brukar uppmuntra föräldrar på avtalslösa företag att faktiskt gå till chefen och be om föräldralön med hänvisning till kollektivavtalen inom branschen. Utan kollektivavtal är det visserligen upp till arbetsgivaren att besluta om lönen men det kan aldrig bli värre än att du får nej, säger Gunilla Bäcklund. JOHANNA ROVIRA ROLF CHRISTENSEN/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=29">Kollega Sida 29 Anställningsavtal som suger Det om</a> stridda dammsugarföretaget Svenska G3 fortsätter att göra comeback i nya skepnader. Nu heter kostymen Bluetech Generation, och rekryteringen av ny personal är i full gång. Unionen varnar återigen för dåliga anställningsvillkor. Under åren 2000 till 2006 anmäldes dammsugarföretaget Svenska G3 en mängd gånger till Allmänna reklamationsnämnden och Konsumentombudsmannen. Klagomålen gällde framförallt tvivelaktiga försäljningsmetoder och att det var väldigt svårt att få varan reklamerad. Det dåliga ryktet spred sig och företaget bestämde sig därför att byta namn och försäljningsvara. Det nya namnet blev Aromatisk Teknologi och istället för att sälja Kirbydammsugare gick man över till hushållsmaskinen Sakura. Men även om namnet gav en skjuts framåt hade företaget enorma problem med sin personalpolitik. I media cirkulerade rapporter om slavlöner och tolvtimmars arbetsdagar, orimliga säljkrav och stressig arbetsmiljö. Nu har företaget återigen hamnat på tapeten, genom sin underleverantör Bluetech Generation, som bara under de två senaste månaderna har sökt personal till ett 60-tal tjänster runt om i landet. De flesta av tjänsterna är prestationsbaserade och bygger på en rörlig lön. – Man ska alltid vara försiktig med begreppet rörlig lön eftersom det i stort sett är omöjligt att räkna ut hur mycket pengar man tjänar i slutet av månaden, säger Roger Larsson, ombudsman på Unionen Bergslagen. På Bluetech har man som princip att ju fler säljbesök - desto högre lön. Enligt företagets egen uppskattning tar ett besök ungefär två timmar plus restid. Vill man komma upp i den högsta lönen på 19 600 ska man hinna med cirka 50 besök i månaden. Skulle man komma upp i hälften sjunker ersättningen drastiskt och månadslönen hamnar på 6 000 kronor i månaden. – Hembesöken tar mer än två timmar och med restiden är man kanske nere på högst ett besök per dag. Lägg då till att du får stå för bil- och bensinkostnader själv. Den ekvationen går inte ihop, säger Rolf Gårdsnäs, regionchef i Mälardalen. Enligt Rolf Gårdsnäs är det inte ovanligt att den här typen av företag försvinner och kommer tillbaka med nytt namn. Av den orsaken är det inte heller helt lätt att komma åt dem eller varna blivande anställda. – Många gånger är det unga säljare som lyckas i branschen som får erbjudande om att starta franchise. Jag blir lika arg varje gång jag får höra om dem, säger han. En av dessa unga säljare är just vd:n på Bluetech Generation, Christoffer Lindahl. Han vill dock inte kommentera någonting om företaget eller dess anställningsvillkor. – Jag känner till ryktena men jag kommenterar ingenting som har med företaget att göra, säger han. LINA JONSSON Kollega kommenterar: Låglönevägen en fattig vision Den unge mannen i yvigt skägg och glasögon jobbar med att hålla i en reklamskylt på en gågata i Stockholm. Trots att det är vårvarmt har han mössan på, och han är djupt försjunken i sin Iphone. Här står han, timme efter timme, och gör reklam för en lågprisfrisör. Det finns de som argumenterar för att lägre löner är framtiden. Med sänkta löner kan skylthållarjobben bli vanligare och svarta jobb bli vita. Fler familjer kan få råd att köpa städning i hemmet. McDonalds får råd att anställa fler. Det måste finnas en möjlighet att anställa till låg lön, argumenterar Svenskt Näringsliv. De talar om murar som hindrar yngre, invandrare, äldre och långtidssjukskrivna att få jobb. Risken att fastna i sitt låglönejobb är liten, menar man. Vår regering arbetar också för lägre löner. Resonemanget är detta: de fackförbund som förhandlar fram för höga löner får se sina medlemmar drabbas av högre arbetslöshet. Då straffar a-kassesystemet dessa förbund genom att staten lägger på en högre a-kasseavgift för medlemmarna. Därför kommer dessa fack, till exempel städarnas och industriarbetarnas, att hålla igen med lönekraven. Urholkningen av a-kassan trycker också ner lönerna eftersom fler arbetslösa är beredda att ta lågt betalda jobb. Resonemangen utvecklades före valet 2006 och återfinns också i Sven Otto Littorins nyutkomna bok Uppdrag arbete. Ett annat tecken i tiden är EU:s Lavaldom som säger att utländska avtal med lägre löner tillfälligt kan tränga undan svenska kollektivavtal. Starka krafter jobbar för lägre löner. Frågan är om vi har så stora valmöjligheter. Klyftan mellan oss i den rika världen och befolkningen i de mycket fattigare länderna verkar för en lönepress nedåt. Globaliseringen av kulturen och ekonomin gör att många människor även i framtiden kommer att söka sig till Europa. Krig och naturkatastrofer gör att personer, med all rätt, behöver fly hit från förtryck och förföljelse. I brist på svenskakunskaper har många av dem till en början bara sin låga lön att konkurrera med. Är det då inte bättre för dem att låglönestäda än att gå hemma och skrota? Kanske det. Men som vision betraktat är det ett skämt. Att se ökade klyftor och låga löner som lösningen på arbetsmarknadens utmaningar är futtigt, minst sagt. Vad är en hållbar vision? Utbildning såklart. Kanske någon sorts kompetenssparande för dem i sektorer med låg lön? Det finns nog många vägar att gå. Jag vet inte. Men jag vet att låglönesamhället är en skenvision. För vad spelar det för roll om en arbetskraftsinvandrare har hela världen i sin Iphone, om han inte har råd att betala telefonräkningen? RICKARD JAKBO 4-10 KOLLEGA 29 STEFAN BORGIUS/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=30">Kollega Sida 30 Begravningsrådgivaren Magnus Forss</a> tycker att han har Sveriges tacksammaste jobb. – Många undrar hur man orkar jobba med ledsna människor varje dag men vi får mycket respons. Det är det man lever på. M agnus Forss arbetar på C.A. Roséns begravningsbyrå i Linköping. Han har varit i branschen i femton år. – Utåt sett syns inte vårt jobb så mycket, men det är väldigt mycket arbete runt omkring. När någon har avlidit ringer en av de anhöriga hit och vi bestämmer tid för besöket som brukar vara i en och en halvtimme. Jag börjar med att fråga vad som har hänt. Många har behov av att berätta. Tillsammans diskuterar vi dödsannons, begravning, kista, präst, musik, blommor, minnesstund, gravsättning. – Vi åker med begravningsbilen och hämtar den avlidne på lasarettet eller i dennes hem och sköter svepning. Vad innebär svepning? – Det finns en svepdräkt, en vit skjorta som man lägger på. Men det blir allt vanligare att man använder personens egna kläder. Det tycker jag är fint. Det kan vara en gammal morfar som aldrig har haft vit skjorta, då det är bättre att han får ha sin älsklingsflanellskjorta. Ofta klär man upp med lite finare kläder, ibland myskläder. Råder du anhöriga att titta? – Jag tvingar ingen men jag frågar om de vill ta ett sista farväl. Om den avlidna har varit med om en svår olycka eller kommer i kista från utlandet och anhöriga börjar tvivla på vem som ligger i kistan eller funderar på vad döden har gjort med deras kära tycker jag att man ska titta. Fantasin kan springa i väg med en. Till dem som är rädda för att den döda ska se otäck ut brukar jag säga att många gånger ser de faktiskt bättre ut efter ett par dagar. Man får tillbaka lite färg. Det går att sminka och sätta på bandage. På sjukhuset kan det ha varit turbulent med slangar och grejer. Då kan det vara skönt att ta avsked efter att vi har gjort i ordning kistan. – Jag var femton år när min pappa dog. Han gick till jobbet och kom aldrig hem. Han var femtiotvå år och hade fått en hjärtinfarkt. Min mamma ville inte att jag skulle se honom. Hon tyckte att jag skulle minnas pappa som han var, men jag fick inte in i huvudet att han var borta för alltid. Jag fick tjata i två dagar innan jag fick åka och se honom. Efter det kunde jag gå vidare. Tror du på ett liv efter döden? – Ja, jag tror att själen lämnar kroppen och att det finns en himmel. Varför är en del av oss rädda för att se döda människor? 30 KOLLEGA 4-10 – Jag vet inte men tv-serier förvränger bilden av döden. Om någon ska komma och identifiera en avliden person då ligger den döda oftast på obduktionsbordet med ett lakan över sig eller så dras en brits ut ur ett kylfack, kanske till dramatisk musik. Folk på film brukar också hoppa till när de får syn på den döda. Så går det inte till i verkligheten. På lasarettet finns ett litet avskedsrum med ljus och kanske blommor. Den avlidna personen har gjorts ordning. Det är ljust och fint. – Det är inte ett lik som ligger där, det är en älskad människa som inte fungerar längre. Jag vet inget fulare ord än lik. Jag använder aldrig ordet. Vi säger begravningsbil eller bårbil. Hur ska en bra begravningsrådgivare vara? – Man bör vara trygg i sig själv och ha lätt för att prata med människor. Det kan vara tufft att träffa föräldrar som har mist barn som är i samma ålder som ens egna. Man tänker på det men man måste ändå kunna hålla distansen. Får ni skratta på arbetstid? – Ja, absolut. Vi har ett bra kamratskap och skrattar ofta tillsammans i fikarummet. Men vi skämtar aldrig på någon annans bekostnad. Finns det nackdelar med ditt jobb? – Det kan bli väldigt stressigt. På morgonen kan arbetsdagen verka bli lugn men sedan ringer många och vill ha hjälp. Man får aldrig visa att man är stressad. Kan du koppla av på fritiden? – Ja, det kan jag. Om jag har haft ett tragiskt dödsfall på dagen, visst kan jag tänka på det men jag far inte illa av mitt jobb. Den som grubblar för mycket och inte kan sova på nätterna ska inte arbeta med det här. Är du nöjd med din lön? – Ja, det är jag. Bör man förbereda sin egen begravning? – Ja, jag vill verkligen uppmana alla att skriva ner hur de vill ha det. Då behöver inte anhöriga fundera. Det är bättre att göra det när man är yngre och frisk. Det är svårt att komma till morfar 95 år på servicehemmet och säga ”här har du ett formulär morfar, som du kan fylla i”. Skriv också ner vilka försäkringar som finns. Det finns väldigt mycket försäkringspengar som folk har rätt till, som aldrig kommer fram. EVA KARLSSON fotnot: En begravningsrådgivare och en begravningsentreprenör kan göra samma sak men bara den som äger byrån kan kalla sig för det sistnämnda. YRKE I UNIONEN: BEGRAVNINGSRÅDGIVARE En begravningsentreprenör eller begravningsrådsgivare förbereder, arrangerar och utför olika uppgifter i samband med begravning, kremering och jordfästning. Marknadslönebedömningen för 2010 ligger på 21 000 – 28 000 kronor och avser dem som har arbetat något år i yrket. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet. Cirka 2 000 personer arbetar i begravningsbranschen. I Uppsala finns en KY-utbildning. I övrigt sker upplärning på arbets- platsen. En lämplig bakgrund kan vara arbete inom sjukvården. Körkort kan vara ett krav. Många begravningsbyråer är familjeföretag som ofta går i arv. I arbetet ingår att ta hand om döda människor vilket kan vara psykiskt påfrestande. Man behöver vara en god lyssnare. Tunga lyft förekommer. Arbetet kan tidvis vara stressigt. Man möter många människor i sorg och i chocktillstånd. Källa: Arbetsförmedlingen kollega.se Ett fyrtiotal av Unionens alla yrken presenteras på www.kollega.se SÖREN ANDERSSON Begravningsrådgivaren Magnus Forss tycker att han har Sveriges tacksammaste jobb. – Många undrar hur man orkar jobba med ledsna människor varje dag men vi får mycket respons. Det är det man lever på. M agnus Forss arbetar på C.A. Roséns begravningsbyrå i Linköping. Han har varit i branschen i femton år. – Utåt sett syns inte vårt jobb så mycket, men det är väldigt mycket arbete runt omkring. När någon har avlidit ringer en av de anhöriga hit och vi bestämmer tid för besöket som brukar vara i en och en halvtimme. Jag börjar med att fråga vad som har hänt. Många har behov av att berätta. Tillsammans diskuterar vi dödsannons, begravning, kista, präst, musik, blommor, minnesstund, gravsättning. – Vi åker med begravningsbilen och hämtar den avlidne på lasarettet eller i dennes hem och sköter svepning. Vad innebär svepning? – Det finns en svepdräkt, en vit skjorta som man lägger på. Men det blir allt vanligare att man använder personens egna kläder. Det tycker jag är fint. Det kan vara en gammal morfar som aldrig har haft vit skjorta, då det är bättre att han får ha sin älsklingsflanellskjorta. Ofta klär man upp med lite finare kläder, ibland myskläder. Råder du anhöriga att titta? – Jag tvingar ingen men jag frågar om de vill ta ett sista farväl. Om den avlidna har varit med om en svår olycka eller kommer i kista från utlandet och anhöriga börjar tvivla på vem som ligger i kistan eller funderar på vad döden har gjort med deras kära tycker jag att man ska titta. Fantasin kan springa i väg med en. Till dem som är rädda för att den döda ska se otäck ut brukar jag säga att många gånger ser de faktiskt bättre ut efter ett par dagar. Man får tillbaka lite färg. Det går att sminka och sätta på bandage. På sjukhuset kan det ha varit turbulent med slangar och grejer. Då kan det vara skönt att ta avsked efter att vi har gjort i ordning kistan. – Jag var femton år när min pappa dog. Han gick till jobbet och kom aldrig hem. Han var femtiotvå år och hade fått en hjärtinfarkt. Min mamma ville inte att jag skulle se honom. Hon tyckte att jag skulle minnas pappa som han var, men jag fick inte in i huvudet att han var borta för alltid. Jag fick tjata i två dagar innan jag fick åka och se honom. Efter det kunde jag gå vidare. Tror du på ett liv efter döden? – Ja, jag tror att själen lämnar kroppen och att det finns en himmel. Varför är en del av oss rädda för att se döda människor? 30 KOLLEGA 4-10 – Jag vet inte men tv-serier förvränger bilden av döden. Om någon ska komma och identifiera en avliden person då ligger den döda oftast på obduktionsbordet med ett lakan över sig eller så dras en brits ut ur ett kylfack, kanske till dramatisk musik. Folk på film brukar också hoppa till när de får syn på den döda. Så går det inte till i verkligheten. På lasarettet finns ett litet avskedsrum med ljus och kanske blommor. Den avlidna personen har gjorts ordning. Det är ljust och fint. – Det är inte ett lik som ligger där, det är en älskad människa som inte fungerar längre. Jag vet inget fulare ord än lik. Jag använder aldrig ordet. Vi säger begravningsbil eller bårbil. Hur ska en bra begravningsrådgivare vara? – Man bör vara trygg i sig själv och ha lätt för att prata med människor. Det kan vara tufft att träffa föräldrar som har mist barn som är i samma ålder som ens egna. Man tänker på det men man måste ändå kunna hålla distansen. Får ni skratta på arbetstid? – Ja, absolut. Vi har ett bra kamratskap och skrattar ofta tillsammans i fikarummet. Men vi skämtar aldrig på någon annans bekostnad. Finns det nackdelar med ditt jobb? – Det kan bli väldigt stressigt. På morgonen kan arbetsdagen verka bli lugn men sedan ringer många och vill ha hjälp. Man får aldrig visa att man är stressad. Kan du koppla av på fritiden? – Ja, det kan jag. Om jag har haft ett tragiskt dödsfall på dagen, visst kan jag tänka på det men jag far inte illa av mitt jobb. Den som grubblar för mycket och inte kan sova på nätterna ska inte arbeta med det här. Är du nöjd med din lön? – Ja, det är jag. Bör man förbereda sin egen begravning? – Ja, jag vill verkligen uppmana alla att skriva ner hur de vill ha det. Då behöver inte anhöriga fundera. Det är bättre att göra det när man är yngre och frisk. Det är svårt att komma till morfar 95 år på servicehemmet och säga ”här har du ett formulär morfar, som du kan fylla i”. Skriv också ner vilka försäkringar som finns. Det finns väldigt mycket försäkringspengar som folk har rätt till, som aldrig kommer fram. EVA KARLSSON fotnot: En begravningsrådgivare och en begravningsentreprenör kan göra samma sak men bara den som äger byrån kan kalla sig för det sistnämnda. YRKE I UNIONEN: BEGRAVNINGSRÅDGIVARE En begravningsentreprenör eller begravningsrådsgivare förbereder, arrangerar och utför olika uppgifter i samband med begravning, kremering och jordfästning. Marknadslönebedömningen för 2010 ligger på 21 000 – 28 000 kronor och avser dem som har arbetat något år i yrket. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet. Cirka 2 000 personer arbetar i begravningsbranschen. I Uppsala finns en KY-utbildning. I övrigt sker upplärning på arbets- platsen. En lämplig bakgrund kan vara arbete inom sjukvården. Körkort kan vara ett krav. Många begravningsbyråer är familjeföretag som ofta går i arv. I arbetet ingår att ta hand om döda människor vilket kan vara psykiskt påfrestande. Man behöver vara en god lyssnare. Tunga lyft förekommer. Arbetet kan tidvis vara stressigt. Man möter många människor i sorg och i chocktillstånd. Källa: Arbetsförmedlingen kollega.se Ett fyrtiotal av Unionens alla yrken presenteras på www.kollega.se SÖREN ANDERSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=31">Kollega Sida 31 Under Magnus Forss praktiktid på b</a> egravningsbyrån dog hans mormor som var 93 år. – Jag svepte henne och det var faktiskt väldigt nyttigt för mig. Jag tänkte att när jag gör i ordning en avliden så ska jag göra det med samma värdighet som nu. Det är ett förtroendeuppdrag vi har. Vi finns för att vi behövs och vi har en skyldighet att göra det värdigt och fint. 4-10 KOLLEGA 31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=32">Kollega Sida 32 Peace & Loves grundare och tillika</a> kreative chef, Jesper Heed, på café Peace & Love, ett av många sidoprojekt som seglat fram under moderskeppets flagg. Matilda Cavanagh sköter den dagliga driften av cafét. Fr 32 KOLLEGA 4-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=33">Kollega Sida 33 edsälskarna Peace & Love är så myc</a> ket mer än Sveriges största festival. Det är en chef som ogillar chefskap, anställda som föredrar visioner framför hög lön, men framförallt är Peace & Love en doktrin, ett fenomen eller en ideologi snarare än en vanlig arbetsplats. Text Johanna Rovira Bild Hasse Eriksson / Henrik Hansson ➼ 4-10 KOLLEGA 33
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=34">Kollega Sida 34 – Vissa band är alldeles för dyra </a> för oss. Bruce Springsteen och Iron Maiden – där är vi inte än. Men vi kan komma dit, säger Göran Breicher som bokar banden till Peace & Lovefestivalen. Johnny Rotten från Sex Pistols hittade till Borlänge för något år sedan. – Jag älskar alla nya kreativa projekt jag får göra här, säger Elin Jonsson. – Lönen är kanske inte så hög, men jag känner mig rik ändå. Jag har familj, vänner, en fantastisk son och förmånen att jobba med det jag brinner för – både att skriva och förändra världen, säger Thérese Olsson. 34 KOLLEGA 4-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=35">Kollega Sida 35 »Sedan Peace & Love blev ett aktie</a> bolag har vi haft riktiga löner, som ligger enligt avtalen, men vi är inte välbetalda.« D et är något oroande med Peace & Love i Borlänge. Något som inledningsvis är svårt att sätta fingret på. Man anar närvaron av kanske en begravd hund och ett och annat garderobsskelett när man möts av idel vänliga och glada, om än något stressade, medarbetare. De försäkrar alla å ena sidan att deras arbete är som vilket arbete som helst, helt oglamoröst och omärkvärdigt. Å andra sidan att det är världens bästa arbetsplats. Visst kan man begripa att det är kul att jobba med festivaler och att den smått anarkistiska miljön på kontoret mitt i Borlänge är kreativ och stimulerande, men ändå. Personalens entusiasm över sitt arbete är något utöver det vanliga. – Man längtar till jobbet. Aldrig att jag vaknat en måndag och haft ångest över jobbet. Jag gör det jag alltid drömt om att göra, säger Lina Ragnegård, assistent. Jag utesluter inte möjligheten att hon driver med mig. – Jag har turen att ha världens bästa jobb, man hinner aldrig stelna. Det är en förmån att jobba med det jag brinner för, säger Thérese Ohlsson, administratör/budskap. Jag utesluter inte möjligheten att hon har taskiga erfarenheter av sitt tidigare arbete som journalist. – Jag trivs jättebra, människorna här är fantastiska och jag vill vara kvar här tills jag går i pension. Jag har svårt att tänka mig något annat jobb, säger Frida Björnbom, personalchef i 30-årsåldern. Jag utesluter inte möjligheten att hon skönmålar. – För att jobba här behövs en viss typ av peace & love-känsla. På det sätt vi kan försöker vi göra världen lite bättre, säger Patric Hammar, festivalchef. Jag utesluter inte möjligheten att hela personalstyrkan är hjärntvättad. Det finns mer som förstärker känslan av overklighet. Det verkar till exempel alltid vara vackert väder i Borlänge. Solen skiner oavsett om man besöker stan på sommaren, för att gå på festivalen som gör skäl för sitt namn, eller åker genom ett sagolikt vackert vinterlandskap, när förberedelserna inför nästa festival pågår som bäst samtidigt som andra storslagna idéer ser dagens ljus, eller på vårkanten när snöhögarna börjat krympa ihop inför vårstrålarna. Det är därför svårt att föreställa sig det Borlänge som Ronny Mattsson, presschef på Peace & Love beskriver som den bakomliggande orsaken till fenomenet Peace & Love. Det pisstrista Borlänge han själv och vd:n och grundaren Jesper Heed och flera andra i gänget, växte upp i. Ett Borlänge med högst kriminalitet per capita i Sverige, en stad där rasism, hat och hopplöshet frodades och där ungdomars enda framtidsdrömmar bestod i att komma så långt därifrån som möjligt. – Jag och Jesper är barndomskompisar och när vi var rastlösa tonåringar gjorde vi mycket tillsammans för att vi inte tyckte det hände något här. Vi spelade ihop i band, startade en ungdomsbilaga till Dalademokraten och arrangerade en festival mot rasism. Sen flyttade jag till Uppsala för att plugga och 1999 startade Jesper Peace & Love. Resten är musikhistoria. Sex Pistols har spelat där. Patti Smith. Iggy Pop. Och varje svensk artist värd namnet. Men Peace & Love är mer än musik. Budskapsbiten med forumdagar under festivalveckan har ökat successivt samtidigt som festivalen växt och växt och växt. Temat för årets festival är Frihet. När man för tre år sedan hade temat Revolution blev P&L-gänget förhörda av Säpo, som inte hade greppat att det rörde sig om en inre revolution, att man kan göra vad man vill av sitt liv, utan förmodligen misstänkte att den fredsälskande organisationen tänkte uppvigla till subversiv verksamhet. Punkikonen Malcolm MacLaren föreläste på temat. En performanceartist ställde ett år till med full kalabalik när han drog ut i Borlänge iklädd full stridsmundering med en k-pistattrapp i högsta hugg. Förra sommaren, då man 10-årsjubilerade, var Peace & Love Sveriges största festival med 41 685 sålda biljetter. Till det ska 5000 funktionärer, 180 band och en hoper journalister räknas. – Det kommer mycket mer folk hit till Borlänge under festivalveckan än vad som bor här. Det kräver ett nära samarbete med polis, räddningstjänst och kommunen. Handeln i Borlänge tjänar runt 40 miljoner på festivalen, men det finns alltid folk som har åsikter. Vi har haft en del växtvärk men nu har vi lärt oss vad som borde bli bättre, säger Ronny Mattsson. I fjol gick man till exempel två miljoner back. Men enligt ekonomichefen Göran Borg finns det ingen anledning till oro för de 13 helårsanställda. – Vi hade stora engångskostnader – vi öppnade caféet och investerade i nya staket eftersom festivalområdet var mycket större. Men vi hade ett överskott i ungefär samma omfattning året innan så vi behöver inte göra några nedskärningar. – Fast skulle detta år också bli tungt får vi titta på det. Inte heller påverkar underskottet lönerna eftersom årets löner redan var satta när beskedet om förlusten kom. Peace & Love har hängavtal med Unionen – företaget tillhör alltså ingen arbetsgivarorganisation, men åtar sig ändå att följa kollektivavtalet på området. – Avtalet slöts före min tid, men i min värld är det självklart med kollektivavtal, säger personalchefen Frida Björnbom, som började sin tjänst i mars 2009. – Sedan Peace & Love blev ett aktiebolag har vi haft riktiga löner, som ligger enligt avtalen, men vi är inte välbetalda. Men vi drivs inte av pengar utan har en vision av vad vi vill uppnå. Visioner betalar dock inga räkningar. Och vad händer om alla inte delar den? Kanske slipper man sådana kollisioner genom att handplocka personalen. Flera av de anställda verkar ha någon koppling till grundaren Jesper Heed. Ronny var barndomskamrat. Thérese gick i hans parallellklass. Festivalchefen Patric Hammars syster var bästa kompis med Jespers syster, och så vidare. – Det är klart att det inte är bra om alla kommer hit för att de känner varandra. Men Jesper är bra på att hitta folk, säger Frida Björnbom, som är en av dem som faktiskt inte blev hittad, utan sökte sitt jobb. Bandbokaren Göran Beicher hittade Jesper i en skivaffär. Han har det jobb som många av hans kollegor sneglar lite avundsjukt på. Han har makten att välja vilka band som ska spela på festivalen och den enda som möjligtvis kan få honom på andra tankar är Jesper Heed. De andra har nog försökt tubba honom till att boka deras favoritband, men Göran Beicher är omutbar. – Det går inte att lägga ner flera hundratusen på ett band som bara jag vill ha. Det är klart jag plockar in min egen musiksmak också, men jag försöker se till helheten, säger Göran som tidigare lyssnade mest på hårdrock men numer breddat sin musiksmak till att även omfatta jazz, blues och hardcore. Göran Beicher är omutbar även när det gäller att avslöja bandens hemliga villkor och skamliga krav på så kallade raiderlistor. – I stort sett är det våra villkor som gäller. Har man 200 bokningar kan man inte tillgodose allas önskemål, det skulle bli för dyrt, säger Göran, men så ler han lite ofrivilligt och avslöjar: 4-10 KOLLEGA 35 ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=36">Kollega Sida 36 »En höjdpunkt var när vi fick hit </a> Patti Smith. Hon är en av de bästa och mest lämpade artisterna som kan förmedla vårt och sitt eget budskap.« – Ett band krävde ett signerat foto av David Hasselhoff för att spela. Men vilket band säger jag inte och jag minns inte hur det blev med fotot. Göran Beicher är kanske den enda av de anställda som inte helhjärtat stämmer in i hyllningskören om vilken fantastisk arbetsplats Peace & Love är. Han menar att det går upp och ner som på vilket annat jobb som helst. Alla andra får något glansigt i blicken när jag ber dem beskriva sitt arbete. Och de ser lite förvirrade ut när jag ber dem precisera nackdelarna. – Det största problemet är att man vill göra så mycket hela tiden, Det är så otroligt kul jobb och arbetskamraterna är fantastiska. Visst har jag haft bra jobb tidigare också, men vilken skillnad det är! Jag får nästan panik när jag tänker på vanliga jobb. Här finns inget revirtänkande, ingen prestige, inga latmaskar, säger Thérese Ohlsson. – Vi är väl lite trångbodda, det kan bli lite stökigt här ibland, försöker Frida Björnbom och ser sig om i det charmiga kaos som råder på kontoret. Fast blir det för stökigt kan man personalen alltid gå två trappor ner till café Peace & Love – högst troligt norra Europas mysigaste fik – som Jesper Heed och Elin Jonsson inrett. Frida Björnbom anstränger sig artigt för att komma på något mer negativt att säga om sitt arbete när jag avfärdar klagomålet på arbetsmiljön som trivialt. – Tidigare har det varit lite oklart vem som bestämmer i olika frågor och det kan vara frustrerande, säger hon till slut. För mig är det fortfarande lite oklart vem som bestämmer. För trots att de flesta av de anställda har epitetet chef i sin titel dyker Jesper Heeds namn upp i tid och otid och alla svarar lite svävande på frågan om det är han som är den verkliga bossen: – Ja, men frågar du honom så kommer han att neka eller bli arg. Så jag frågar honom. – Jag tror inte på den typen av hierarkier. Chef är bara en titel – ledarskap är ett mandat man måste förtjäna. Jag är kreativ chef och det kan vara precis vad som helst. Jag är också ägare i aktiebolaget Peace & Love, men det är bara en formell grej – för vem kan äga fred och kärlek? svarar Jesper Heed kryptiskt. Att lyssna till Jesper Heeds drömmar och visioner är svindlande. Min cyniska journalistsjäl spjärnar emot till en början och jag försöker 36 KOLLEGA 4-10 avfärda mycket av det han säger som världsfrånvänt och godtroget. Till exempel – när han får frågan om vad han gör om någon inte delar hans visioner, tittar han storögt och säger häpet, som om tanken vore omöjlig: – Men vem skulle inte ställa upp på fred och kärlek? Med den tuffaste avtalsrörelsen i färskt minne är det inte alls svårt att föreställa sig en hoper människor som inte bryr sig särskilt mycket alls om vare sig kärlek eller fred. – Men nu snackar vi om den friska världen, inte om sjuka människor, förtydligar Jesper. – Det finns alltid fördomar, vi har ju fått en del hot från nynazister och andra. Och det finns alltid små människor som är begränsade i sin förståelse. Vem kan invända mot sådan retorik utan att framstå som liten och begränsad? Den person finns nog inte som kan låta bli att kapitulera fullständigt inför Jesper Heeds smittande entusiasm och ödmjuka förtröstan. Ordet eldsjäl har aldrig känts mer rätt. Jag vill hellre beskriva honom som god och trogen sina ideal än godtrogen. För faktum är att han redan kommit långt i sina föresatser. Stjärnor från hela världen kommer till Borlänge för att uppträda på den festival han varit med och grundat och fortsatt att jobba med trots konkurser och motgångar och hot från nazister. – En höjdpunkt var när vi fick hit Patti Smith. Hon är en av de bästa och mest lämpade artisterna som kan förmedla vårt och sitt eget budskap. Hennes låt People have the power säger väl allt? Jesper Heed är ändå kritisk till festivalen. Den har kommit för mycket i fokus och han ångrar nästan att han startade med en musikfestival. Han vill så mycket mer. – Jag kan bli trött när jag tittar tillbaka – jag hade hellre börjat nu så hade det blivit rätt från starten. Det är först nu Peace & Love är något att räkna med i mina ögon. Det är nu vi ska börja blomma på riktigt. – Peace & Love handlar om inspiration, kreativitet, drömmar och visioner. Om fred, kärlek, förändring, mångfald, rättvisa och samarbete. Ingenting är omöjligt. – Målet är att Peace & Love ska vara en rörelse, en ideologi om tio år. Det ska vara en opinionsbildande kraft, av folket för folket, raka motsatsen till Almedalsveckan. Redan nu finns Peace & Love foundation, en biståndsorganisation som bland annat skickat volontärer till barnhem i Mexico och man har också samarbete med och bidrar ekonomiskt till Amnesty, Världsnaturfonden, Barncancerfonden och Greenpeace. På caféet ges det året om konserter och andra arrangemang och organisationen fixar dessutom evenemang på andra håll i Sverige och världen. 2008 var det till exempel Peace & Lovefestival i Chile. Peace & Love academy är ett samarbete med högskolan i Dalarna och ska erbjuda undervisning i etik, rättvisa och mänskliga rättigheter. Skivbolaget Peace & Love artists, en kreativ oas för artister, har just släppt sina första plattor och inom några år kommer den första filmen, antingen spelfilm eller dokumentär, under Peace & Loves fana. Böcker ederas och kläder designas. Och det är bara början. – Minst hälften av idéerna kommer nog inte gå så bra som man hoppas. Men då försöker man igen, säger Jesper Heed övertygande. – Det finns så otroligt mycket kompetens inom och runt om Peace & Love. Jag tror ingen som är med någonsin kan gå i pension. Vi är med för att dö på slagfältet. Jag börjar förstå varför det lyser i personalens ögon och vad som gör att de aldrig känner jobbångest och vill jobba kvar till pensionen eller, om Jesper Heeds vision besannas, döden på slagfältet. Varför de använder verb som älskar och brinner när de talar om sitt jobb. För handen på hjärtat, vem kan låta bli att ställa upp på konceptet fred och kärlek? Fakta: Årets Peace&Lovefestival är 28 juni-3 juli. Uppträder gör bland andra Lily Allen, Jay Z, Patti Smith, Mando Diao, The Hives, The Ark, Thomas Ravelli, Kitty Jutbring, Mustafa Can och Unionen. Unionen, eller rättare sagt dåvarande HTF, var en av de första organisationerna som hakade på Peace&Love. Nu är festivalen så populär att företag och organisationer får slåss om platserna. – Det är ett enkelt och trevligt sätt för facket att visa upp sig för blivande medlemmar, säger Ann-Sofie Hörberg, fd ledamot i Dalarnas regionsstyrelse, som även i sommar kommer att dela ut kondomer, öronproppar och goda, fackliga, råd.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=37">Kollega Sida 37 – Förra årets festival var det rol</a> igaste jag varit med om i hela mitt liv, fastän jag inte såg ett enda band utan bara jobbade. Det var en otrolig adrenalinkick, säger Frida Björnbom, personalchef med ansvar för 13 fast anställda och 5 000 funktionärer. Jesper Heed, kapten på Peace & Loveskutan som ogillar epitetet chef. Patti Smith återvänder till Borlänge i sommar igen. 4-10 KOLLEGA 37
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=38">Kollega Sida 38 ÅSASMAT URBAN ORZOLEK redaktör: Ås</a> a Frisk, asa.frisk@ kollega.se Vill man göra det enkelt för sig kan man köpa färdigkavlat grönt marsipanlock. Bli prinsessa för en dag Har inte du heller blivit bjuden på prinsessbröllop? Bah, vad är väl ett bröllop på slottet? I brist på kungligheter i bekantskapskretsen går det alltid att baka en egen klassisk prinsesstårta. Botten: 4 ägg 4 dl socker 4 dl vetemjöl 200 gram smält smör Vaniljkräm: 1 msk potatismjöl 3 dl kaff egrädde ½ vaniljstång 2 äggulor 2-3 msk socker 3 gelatinblad Fyllning: 2 dl vispgrädde Tvättäkta prinsesstårta på disktrasa. Från Mique. 2 tsk vaniljsocker Garnering: 200 gram mandelmassa Grön eller röd karamellfärg Lite grädde 3 dl vispgrädde ½ msk vaniljsocker Vispa ihop ägg och socker, blanda i mjölet och det smälta smöret. Häll smeten i en smord och bröad form. Grädda 40 minuter i 175 grader. Låt svalna och dela i två bottnar. Koka vaniljkrämen genom att lägga potatismjölet i en kastrull, ta i lite grädde i taget och rör försiktigt så att det inte blir några klumpar. Lägg i vaniljstången (delad och urskrapad), äggulorna och sockret. Låt blandningen koka under visp- ning. Blötlägg under tiden gelatinbladen i 5 minuter vatten. Låt dem rinna av, lägg ned i krämen och vispa tills gelatinet löst sig. Låt krämen svalna. Vispa grädden med vaniljsocker. Bygg upp tårtan genom att varva botten, vaniljkräm och grädde. Ställ tårtan kallt. Vispa grädden och lägg ett lager runt om. Riv mandelmassan. Den färgas lätt om du droppar karamellfärgen i lite grädde. Kavla ut mandelmassan till en rund platt cirkel, lägg försiktigt över tårtan och skär bort de överfl ödiga kanterna. Dekorera med blad och rosor i mandelmassa eller en prinsesskrona. Sikta fl orsocker på. Tårtfat. Från Mique. Tårtspade, endast en storlek. Från Mique. Vinn tårtprylar Har inte du heller kungligheter i bekantskapskretsen? Mejla till tavling@ kollega.se senast 1 juli och var med i utlottningen. 38 KOLLEGA 4-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=39">Kollega Sida 39 Stämningen på Litauens första Prid</a> e var långt ifrån festen och glammet på Stockholm Pride. Unionen- klubben på RFSL var på plats för att visa sitt stöd. Text och bild Börge Nilsson Tufft för Pride i Vilnius Det är bara tjugo mil mellan Sverige och den litauiska kusten. Ändå är avståndet enormt. RFSL:s utbildningssamordnare Karol Vieker gläds åt att det i Sverige hänt mycket i arbetslivet de senaste fem tio åren. – Det är väldigt positivt att facket i Sverige, i alla fall på papperet, förstår att HBT-frågorna är fackliga frågor, säger hon. I Sverige kan Karol utfärda HBT-certifiering för myndigheter, vårdgivare, företag och organisationer. I Litauen möts hon av hatiska motdemon- stranter, kravallstaket och politiker som gör allt för att stoppa den första Pridedemonstrationen i landet. Karol Vieker är vice ordförande i Unionenklubben för de drygt 30 anställda på förbundskansliet, RFSL Stockholm och RFSL Ungdom. Både hon och klubbordförande Lars Jonsson är på plats i Litauen. Karol har deltagit i två EU-projekt här. Det senaste, Partnership for Equal Rights, avsluta- des med en konferens dagen före paraden. – Jag förväntar mig en helt annan upplevelse än på Stockholm Pride där alla jublar och firar, säger Karol Vieker när hon sitter på hotellet där konferensen har hållits. Hon får rätt. Deltagarna får inte själva gå till det inhägnade grönområde där paraden ska hållas, de måste bussas dit av säkerhetsskäl. På platsen bevakas de cirka 500 deltagarna av 800 poliser, många med kravallutrustning. På andra sidan floden har nyfikna samlats för att se på. Vid kravallstaketen står uppretade motdemonstranter. Där finns högerextremister med armbindlar, våldsverkare i luvtröjor, arga äldre män och de mest framträdande homohatarna i det litauiska parlamentet. Men polisen sköter bevakningen som den ska, medan tåget sakta rör sig den femhundra meter korta marschvägen. Ett tiotal motdemonstranter grips, bland annat två parlamentsledamöter som tar sig över kravallstängslet för att ge sig på arrangörerna. Intill Karol Vieker går Stockholms oppositionsborgarråd, Yvonne Ruwaida (MP). Hon är upprörd över att Litauen nästan lyckades stoppa paraden och dessutom infört en lag som stöder homofobi. – När vi nu ställer så höga krav på kandidatländerna borde det också finnas regler som hindrar EU:s medlemsländer från att gå tillbaka i utvecklingen när det gäller lagstiftning om mänskliga rättigheter, säger hon. Homofobi i Litauen Motståndet mot HBT-personer är mycket starkt i Litauen och brukar förklaras med inflytandet från katolska kyrkan. Baltic Pride arrangeras gemensamt för Estland, Lettland och Litauen. Enligt en opinionsunderökning ansåg 70 procent av Litauens befolkning att paraden inte skulle få hållas. Politiker och myndigheter försökte in i det sista stoppa den. Först en dag före avmarsch var tillståndet klart. En ny lag förbjuder sedan den 1 mars främjandet av homosexualitet i information som kan nå unga under 18 år. 39 KOLLEGA 4-10 2-10 KOLLEGA 39
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=40">Kollega Sida 40 Rebecka Asteberg klipper till. Att</a> badmintonplanen på lagret börjat användas flitigt är ett exempel på att gemenskapen på Carrier har ökat. 40 KOLLEGA 4-10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=41">Kollega Sida 41 Ett föredrag om inspiration blev v</a> ändpunkten. Nu trivs Rebecka Asteberg och Lillemor Martinsson på jobbet igen, men positiv energi är något som måste underhållas om man ska behålla den. TextThomas Reckmann BildPer Hanstorp Från gnäll till kompislir Förra hösten var läget inte det allra bästa. För att möta lågkonjunkturen hade företaget gett en handfull medarbetare avgångspension, och bland övrig personal var många oroliga för att förlora sina jobb. – Ingen visste vad som skulle hända. Vi hamnade i en ond cirkel där folk klagade över den dåliga stämningen, vilket inte gjorde situationen bättre, säger Rebecka Asteberg, som arbetar på serviceavdelningen på Carrier i Göteborg, ett företag som säljer värmepumpar och luftkonditioneringsanläggningar. Av de 45 anställda är två tredjedelar medlemmar i Unionen. Åsikterna var flera om var problemet låg. En del upplevde att det fanns chefer som inte hade tillräckligt bra kommunikationen med sin personal. Följden blev en osäkerhet hos många anställda vilket tog sig uttryck i negativa kommentarer som riktades mot både ledning och kollegor. Den lokala fackklubben på Carrier förmedlade sina intryck till företagsledningen. Det var svårt att konkret säga vad som var problemet, mer än att många i personalen mådde dåligt. Ledningen tog till sig signalerna. Det innebar bland annat att man blev tydligare med organisationsförändringar – som att utbyggnaden av serviceavdelningen skulle öka sysselsättningen och inte minska den. En annan åtgärd var att man anlitade en inspiratör som talade direkt till alla anställda på den årliga kick-offen i december. Förväntningarna var inte särskilt höga inför föredraget. – Många sa innan att ”nu ska vi få höra sådant där dravel om att man ska vara positiv”. Men efter bara några minuter insåg alla att det inte var klyschor, att det här handlade om oss. Det var helt otroligt, du kunde ta på den positiva stämningen, säger Lillemor Martinsson, som arbetar på Carriers orderavdelning. När vi kommer på besök säger flera personer att föreläsningen med inspiratören Olof Röhlander blev tungan på vågen för att bryta den negativa stämningen. – Jag hade inga förväntningar, men mötet med honom gjorde verkligen skillnad. Det var precis vad vi behövde just då för att ta oss ur läget vi hade hamnat i. Att se oss själva utifrån för att få till en förändring, säger Rebecka Asteberg. Olof Röhlander lyckades fånga upp det missnöje som fanns på en del håll och fick med sig personalen i sin beskrivning av situationen och hur man skulle komma vidare. En viktig anledning till att han nådde fram var att han innan föredraget hade besökt företagsledningen och fått en tydlig bild av läget. Rebecka och Lillemor minns att budskapet ➼ 4-10 KOLLEGA 41
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=42">Kollega Sida 42 ”Rätt attityd viktigare än rätt re</a> surser” Nu drar alla åt samma håll. Lillemor Martinsson och Rebecka Asteberg kan intyga att det blivit roligare på arbetet. som förmedlades var att man ska tänka positivt och inte älta misstag man själv eller andra gjort tidigare. Det kan låta som klyschor. Hjälp dig själv-branschen är full av böcker och föredragshållare som kommer med liknande råd. – Skillnaden mellan floskler och fungerande hjälp är att det kändes som att han stod för det han förmedlade. Det kändes ärligt och genuint, säger Lillemor Martinsson. I dag är stämningen mycket bättre på Carrier. Flera personer som vi träffar på vårt besök säger att folk trivs och att det känns som att alla drar åt samma håll. Ett tecken på ökad gemenskap är att personalen äter frukost tillsammans varje onsdag. Andra förändringar är att badmintonplanen inne på lagret börjat användas flitigt sena onsdagseftermiddagar och att personalens årliga skidresa till Sälen aldrig lockat så många att följa med som den här vintern. – Det är en helt annan gemenskap nu än för ett år sedan. Vi är inte bara arbetskamrater – vi är kompisar också, säger Rebecka Asteberg. För att jobba vidare på att stärka sammanhållningen har all personal skrivit ner två eller tre egna råd på ett papper. Efteråt har de sammanställts på en tipstavla som häromveckan sattes upp i lunchrummet. På Lillemor Martinssons lapp stod det att kommunikation är a och o. Det kan exempelvis handla om att observera kollegor som mår dåligt. Om någon snäser mot omgivningen gäller det att våga fråga vad det handlar om. I stället för att undvika den personen, kan man hjälpa honom eller henne. Rebecka letar med blicken efter sina bidrag. – Jag ser dem inte nu, men det handlade om att du ska tro på dig själv och inte älta gamla misslyckanden. Tyvärr tror jag att framför allt vi tjejer har lätt för att tro mindre om oss själva än vad vi egentligen kan. Hon tycker att arbetsgivare i allmänhet borde vara mer intresserade av att stötta de anställdas tilltro till sin egen förmåga. Positiva och entusiastiska medarbetare är en nyckel för att företag ska gå bra. Utmaningen är nu att fortsätta den positiva utvecklingen och inte efter hand återfalla i gamla vanor. – Klubben ska ordna gemensamma grupparbeten där vi går igenom vad som hände på inspirationsföredraget, varför vi fick en sådan energi av det. Detta med stöd av företagsledningen, det ligger ju lika mycket i deras intresse att vi underhåller det här, säger Lillemor Martinsson. LILLEMORS OCH REBECKAS TIPS ● Gnäll sprider sig lätt. Därför är det bättre att prata om saker som kan bli bättre, i stället för sådant som är dåligt. ●Om du vill ha en förändring är det bättre att se vad du själv kan göra än att vänta på andra. ●Gå till din lokala fackklubb om 42 KOLLEGA 4-10 du behöver stöd. ●Gör något bra av din fritid så kommer du att trivas bättre på jobbet. ●Ledningen ska se till att kommunikationen fungerar såväl uppåt som nedåt. Inspiratören Olof Röhlander ser sig själv som en igångsättare. – Min roll är att vara en katalysator och då gäller det att få med sig alla. Sedan kan någon annan, från ledning eller fack, ta processen vidare utifrån de budskap och nyckelord jag planterat. Senaste året har han föreläst på mer än 100 arbetsplatser. Med de erfarenheterna ser han snabbt vilka specifika behov som finns och var han ska lägga nivån. Förberedelserna handlar framför allt om att vara trovärdig. Annars kan det bli helt fel. – Om de har svårt att identifiera sig med mig för att jag är dåligt påläst eller bara läser innantill får mina budskap motsatt effekt, säger han. Han tror att ödmjukhet är viktigt för att få med sig exempelvis personalen på ett företag. Precis som i alla relationer handlar det om att släppa garden och våga bjuda på sig själv. Om mottagarna ska ta till sig ett budskap måste de också tycka att inspiratören är okej. – Jag är medveten om att det finns svårigheter i att förändra sig och det är viktigt att jag förmedlar det, bland annat genom att berätta om mina egna misstag. Sedan är humor ett viktigt redskap för igenkänning. När vi berättar om kommentarerna från Carrier blir Olof Röhlander glad, men inte överraskad. Han kände att han nådde fram till dem och tror att det berodde på en grundlig research och på att föreläsningen hölls utanför företaget. Det är mycket lättare att tala om förändring i en främmande miljö än i personalmatsalen. Han besökte Carrier, dels för att samtala med ledningen, men det blev också en promenad i företagets lokaler – Man ska inte dra för stora växlar av ett enskilt föredrag, men jag fick ett intryck av att det var en tid av förändring och att det fanns ett behov av input. Min grundtanke var att prata om nuet och framtiden, att det är där man ska lägga fokus och inte på diskussioner om saker som redan hänt. Sådana saker kan, tagna ur sitt sammanhang låta som floskler eller meningslösa, men jag tror jag lyckades få fram det budskapet och att det är viktigare att ha rätt attityd än rätt resurser.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=43">Kollega Sida 43 KOLLPÅ TRÄNING DAVID TROOD/SCANPIX</a> SIEWER FALKO/SCANPIX Järn WULF PFEIFFER/SCANPIX MIKKEL ØSTERGAARD/SCANPIX JULIAN STRATENSCHULTE/SCANPIX HITTA EN LÖPARKOMPIS redaktör: Åsa Frisk, asa.frisk@ kollega.se ● Hjälper dig att hålla motivationen uppe. ● Kan bli högre intensitet genom exempelvis intervallträning. ● Blir ett socialt komplement. ● Hjälp att jobba mot konkreta mål, till exempel tävlingar. 54% – behovet ökar när du tränar. Exempel på järnrika livsmedel är vetekli, musslor och sojabönor. 1 av 5 anger ”för att komma i bättre form” som orsak till att de börjar löpträna. På andra plats kommer ”för att gå ned i vikt”. Detta visar en undersökning som sportföretaget Asics gjort. svenskar har ont i ryggen någon gång per år. Att röra sig rätt räcker långt för att bli bättre visar ny forskning. Stressigt på jobbet? Skippa inte innebandyn eller gitarrkursen. En hobby gör dig gott enligt en studie publicerad i tidskriften Psychosomatic. Aktiva människor är överlag nöjda med sitt liv och sover bättre på nätterna. Motion på recept funkar Sen 2001 kan läkare och sjukgymnaster skriva ut motion på recept. Enligt en studie i Östergötland visar det sig att över hälften hade ökat sin fysiska aktivitet efter ett år. Bäst fungerade recepten om man ordinerade promenader eller cykling i stället för organiserad motion. Källa: Leva Minska risken för benbrott Äldre kvinnor kan med träning förbättra bentäthet, muskelstyrka och balans och på så sätt minska risken för benbrott enligt Umeå universitet. Källa: Allt om hjälpmedel FRANK MAY/SCANPIX 4-10 KOLLEGA 43
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=44">Kollega Sida 44 DINAPENGAR JENS MAGNUSSON redaktör</a> : Anita Täpp, anita.tapp@ kollega.se Yla med vargar i sommar Planerar du att resa utomlands för att uppleva något nytt och ovanligt i sommar? Kanske borde du i stället lägga pengarna på att göra något exotiskt på hemmaplan. Svensk natur står högt i kurs bland utländska turister. Vår egen möjlighet att uppleva den är i princip oändlig. För den som söker det lilla extra kanske ett vildmarksarrangemang där man får yla med vilda vargar i Bergslagen eller vandra med renar i sameland kan passa. Om man är sugen på att uppleva ett annat slags spänning kanske en forsränning i Västerdalälven eller en bergsklättring i Sörmland ger en tillräcklig adrenalinkick. Nackdelen med en Sverigesemester är att den inte innehåller någon solgaranti. Å andra sidan blir den ofta billigare och mer miljövänlig än om du reser utomlands. Kanske har du då i stället råd att åka på en solresa under vinterhalvåret, när vi har störst behov av att komma till en varmare breddgrad. 44 KOLLEGA 4-10 Om man vill ha en riktigt billig sommarsemester är nog ett oslagbart tips att leka turist på hemorten. Där finns ofta mycket att se och göra som man aldrig tänkt på till vardags. Och genom att man då sparar in på kostnaderna för resor, boende och mat kanske man kan unna sig att göra något riktigt exklusivt i stället. Ett alternativ är att åka på en cykelsemester på egen hoj i närområdet. Med ett tält, som man slår upp i skogen, och ett stormkök för egen matlagning, blir inte kostnaderna mycket större än om man stannat hemma. Om du ändå vill resa till en annan ort är buss oftast det billigaste alternativet. Eftersom bussbolagens priser och restider skiftar kan man tjäna mycket på att jämföra dem. Om du bokar tidigt får du ofta ett lägre biljettpris, oavsett om du ska åka buss, tåg eller flyga. Ett annat sätt att spara pengar är att byta bostad med någon på den ort du ska besöka, vilket är möjligt genom att söka på nätet. Runt om i landet finns också många vandrarhem och campingplatser där det går att tälta eller hyra en campingstuga för ett lågt pris och laga egen mat. På nätet kan man också hitta många prisvärda semesteralternativ för barnfamiljer. Om man köper ett barnsemesterkort ger det en mängd rabatter till olika sommarland, hotell och annat. Sverige är också fullt av museer av vilka en del har fri entré för barn. Till de mer originella hör ett James Bond-museum i småländska Nybro som utlovas vara fullproppat med spionkameror och andra 007-prylar. På Arnolds kannibalmuseum i skånska Önneköp kan man bland annat utforska olika slags voodooredskap. ANITA TÄPP Fler tips för en bra Sverigesemester hittar du på www.kollega.se DINAPENGAR JENS MAGNUSSON redaktör: Anita Täpp, anita.tapp@ kollega.se Yla med vargar i sommar Planerar du att resa utomlands för att uppleva något nytt och ovanligt i sommar? Kanske borde du i stället lägga pengarna på att göra något exotiskt på hemmaplan. Svensk natur står högt i kurs bland utländska turister. Vår egen möjlighet att uppleva den är i princip oändlig. För den som söker det lilla extra kanske ett vildmarksarrangemang där man får yla med vilda vargar i Bergslagen eller vandra med renar i sameland kan passa. Om man är sugen på att uppleva ett annat slags spänning kanske en forsränning i Västerdalälven eller en bergsklättring i Sörmland ger en tillräcklig adrenalinkick. Nackdelen med en Sverigesemester är att den inte innehåller någon solgaranti. Å andra sidan blir den ofta billigare och mer miljövänlig än om du reser utomlands. Kanske har du då i stället råd att åka på en solresa under vinterhalvåret, när vi har störst behov av att komma till en varmare breddgrad. 44 KOLLEGA 4-10 Om man vill ha en riktigt billig sommarsemester är nog ett oslagbart tips att leka turist på hemorten. Där finns ofta mycket att se och göra som man aldrig tänkt på till vardags. Och genom att man då sparar in på kostnaderna för resor, boende och mat kanske man kan unna sig att göra något riktigt exklusivt i stället. Ett alternativ är att åka på en cykelsemester på egen hoj i närområdet. Med ett tält, som man slår upp i skogen, och ett stormkök för egen matlagning, blir inte kostnaderna mycket större än om man stannat hemma. Om du ändå vill resa till en annan ort är buss oftast det billigaste alternativet. Eftersom bussbolagens priser och restider skiftar kan man tjäna mycket på att jämföra dem. Om du bokar tidigt får du ofta ett lägre biljettpris, oavsett om du ska åka buss, tåg eller flyga. Ett annat sätt att spara pengar är att byta bostad med någon på den ort du ska besöka, vilket är möjligt genom att söka på nätet. Runt om i landet finns också många vandrarhem och campingplatser där det går att tälta eller hyra en campingstuga för ett lågt pris och laga egen mat. På nätet kan man också hitta många prisvärda semesteralternativ för barnfamiljer. Om man köper ett barnsemesterkort ger det en mängd rabatter till olika sommarland, hotell och annat. Sverige är också fullt av museer av vilka en del har fri entré för barn. Till de mer originella hör ett James Bond-museum i småländska Nybro som utlovas vara fullproppat med spionkameror och andra 007-prylar. På Arnolds kannibalmuseum i skånska Önneköp kan man bland annat utforska olika slags voodooredskap. ANITA TÄPP Fler tips för en bra Sverigesemester hittar du på www.kollega.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=45">Kollega Sida 45 Byggnadsarbetaren Handelsnytt Komm</a> unalarbetaren Sktftidningen.nu Dagens Arbete Hotellrevyn LO-Tidningen ST Press Finansvärlden Journalisten Lärarnas tidning Läkartidningen TCO-tidningen Frsäkring nans Kollega SEKOtidningen Vårdfacket fackliganyheter.nu Sjutton fackliga tidningar samlade på ett ställe. Gör det möjligt med ett Medlemslån! Lekande lätt med arbetsmiljö på distans! Med våra arbetsmiljökurser täcker ni det grundläggande behovet av kunskap på bara några timmar. Gör arbetsmiljökunskapen tillgänglig för alla anställda på ett smidigt och effektivt sätt. Låna till vad du vill - Räntebetalningsskydd och Grupplivsförsäkring ingår utan kostnad, och skyddar dig vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Gör det möjligt www.teknikutbildarna.se nordea.se 4-10 KOLLEGA 45 Nordea Bank AB (publ) Ansök idag! hos ditt fackliga ombud Förmånlig ränta utan avgifter*, f n 4,25 % * Priser per 100101. Den effektiva räntan är 4,33% och är beräknad på 100 000 kr och 5 års kredittid. Byggnadsarbetaren Handelsnytt Kommunalarbetaren Sktftidningen.nu Dagens Arbete Hotellrevyn LO-Tidningen ST Press Finansvärlden Journalisten Lärarnas tidning Läkartidningen TCO-tidningen Frsäkring nans Kollega SEKOtidningen Vårdfacket fackliganyheter.nu Sjutton fackliga tidningar samlade på ett ställe. Gör det möjligt med ett Medlemslån! Lekande lätt med arbetsmiljö på distans! Med våra arbetsmiljökurser täcker ni det grundläggande behovet av kunskap på bara några timmar. Gör arbetsmiljökunskapen tillgänglig för alla anställda på ett smidigt och effektivt sätt. Låna till vad du vill - Räntebetalningsskydd och Grupplivsförsäkring ingår utan kostnad, och skyddar dig vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Gör det möjligt www.teknikutbildarna.se nordea.se 4-10 KOLLEGA 45 Nordea Bank AB (publ) Ansök idag! hos ditt fackliga ombud Förmånlig ränta utan avgifter*, f n 4,25 % * Priser per 100101. Den effektiva räntan är 4,33% och är beräknad på 100 000 kr och 5 års kredittid.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=46">Kollega Sida 46 Epilepsi kan uppstå när som helst </a> i livet hos vem som helst. Det finns ungefär 60 000 personer i Sverige som har epilepsi. Anfallen kan komma olika ofta hos olika människor, alltifrån ett eller ett par anfall under hela livet till flera anfall varje dag. Epilepsianfall orsakas av övergående störningar i hjärnans nervceller. De börjar mycket plötsligt och varar från sekunder till minuter och slutar av sig själva. Källa: Svenska Epilepsiförbundet Aspergers Camilla Elwing Johansson skrev en bok där hon berättade om sin kamp att, trots epilepsin, få leva som alla andra. syndrom har kommit att bli en allmänt accepterad betäckning för funktionshinder hos personer med i regel normal begåvning och med följande gemensamma svårigheter: ● Begränsad förmåga till socialt umgänge. ● Speciella begränsade intressen. ● Tvångsmässighet och speciella rutiner. ● Tal, språk- och kommunikationssvårigheter. ● Nedsatt förmåga att intuitivt förstå och reagera på hur andra känner och tänker. ● Svårt att organisera sin tillvaro. Källa: Riksföreningen Autism De låter sig inte hin Hon har rest ensam, bott utomlands och hon har fött två barn. Ingenting ska hindra Camilla Elwing Johansson från att njuta av varje dag. TextEva Karlsson Bild Sören Andersson Vad gör jag om du får ett anfall nu? Camilla Elwing Johansson är marknadskoordinator på ett läkemedelsföretag och vi träffas på hennes arbetsplats i Kista, norr om Stockholm. Hon jobbar deltid, 70 procent, som vanligtvis fördelar sig på två dagar här och två dagar hemma i Sigtuna. En bra fördelning tycker både hon och hennes läkare, hon ska ta det lite lugnt. − Det är skönt om du tar mig i handen. Det kan räcka för att bryta anfallet. Det är viktigt att du är lugn och att du ser till att jag inte slår mig. Om jag fortfarande sitter okej på den här stolen kan du låta mig sitta kvar. Men annars får du lägga mig på golvet i framåtstupa sidoläge. Man kan kvävas om tungan ligger fel i munnen. − Man ska aldrig, aldrig stoppa något i munnen på en person som har ett epilepsianfall. 46 KOLLEGA 4-10 Man sa så förr men det är fel. Vi skulle ha träffats i går, men intervjun fick skjutas upp för Camilla Elwing Johansson fick ett anfall på natten och behövde sova. ”Ja, det är så här det är med epilepsi”, sa hon sorgset när hon ringde för att avboka mötet. Hon säger att hon i dag är trött i huvudet och pratar baklänges men det märker jag inte. Jag tycker hon ser ut som den ”glada Camilla” hon säger att hon vill vara. − Om anfallet fortsätter i mer än tre minuter måste du ringa efter ambulans. Håller det på längre kan hon hamna i ett tillstånd som kan vara livshotande, status epilepticus, och som innebär att hon får fler stora anfall efter varandra och blir medvetslös. Det har hänt henne några gånger. Efteråt får hon ont både i huvudet och i musk- lerna. Tungan är ofta sönderbiten och hon får många sår i munnen. Hon säger att det känns som om varje anfall är ett nederlag. − Ibland blir jag så ilsken över själva sjukdo- men. Man är mitt uppe i något viktigt och sedan får man en känning, det stoppar upp allt. Nu när Camilla är fyrtiotre år tar hon tre mediciner för epilepsin. Anfallen kommer nästan bara nattetid, ungefär ett till tre varannan vecka. Ska man berätta om sin sjukdom? Camilla Elwing Johansson säger alltid till om hon ska flyga eller åka tåg och om hon ska bo borta på till exempel en konferens. Men det dröjde innan hon vågade säga det på en anställningsintervju. − Jag sökte en tjänst på Pharmacia. Jag sa att jag var en glad person som inte var rädd för att arbeta, och tillade att jag hade epilepsi. Mitt hjärta bankade så högt att jag trodde att de kunde höra slagen. Skulle jag gå miste om platsen på grund av min sjukdom? Camilla berättar så levande att jag håller andan, som om anställningsintervjun sker just nu. Hon ler och säger att hon fick jobbet.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=47">Kollega Sida 47 Benjamin och Mattias har båda Aspe</a> rgers syndrom. Med hjälp av Conexi på Ikea får de hjälp att hitta rätt. dras Mattias kan alla tidtabeller i Stockholms kollektivtrafik. Benjamin spelar saxofon och piano på gehör. Arbetskamrater och sociala koder är svårare. Text Lina Jonsson Bild Sara Moritz Det är inte lätt att upptäcka att Mattias och Benjamin har diagnostiserad Aspergers. Till sättet påminner de inte om varandra. Om Benjamin är något lågmäld, använder Mattias stora gester, pratar mer än han är tyst, mest om Djurgården och matematik. Mattias är nämligen ett geni på siffror. – Jag kan räkna ut matematiktal på en sekund. Dessutom har jag lätt att komma ihåg saker. En gång skrev jag ned alla Djurgårdens resultat under ett år. Jag tog det direkt ur minnet, säger Mattias. Sifferminnet har Mattias nytta av på Ikeas tag själv-lager, där hans uppgift är balkskyltcheck. Det innebär att kontrollera att det finns informationsskyltar som talar om för kunden vad saker kostar och på vilken hylla det ligger. Tidigare, då Ikea även hade ett storlager hjälpte Mattias till med inventeringen. Det tog en timme med huvudräkning i stället för två med miniräknare. – Jag tycker om att hålla reda på saker. Det är ett stort ansvar, säger Mattias. Benjamin fördelar sin arbetstid mellan två avdelningar på varuhuset. På Montera och Dinera plockar han upp varor, ser till att det ser snyggt ut i hyllorna och svarar på frågor från kunder. Han trivs bra. Det mesta är lätt, förutom återköp då man måste hålla reda på en massa nummerserier. – Jag började direkt efter gymnasiet. Man måste ju ha någonstans att ta vägen. Här får jag vänner och lär mig något nytt varje dag. Både Mattias och Benjamin har anställts på Ikea vid Kungens kurva via Conexi, en organisation som stödjer människor med Aspergers. Tanken är att erbjuda arbetslivsträning i en reell miljö så att steget ut i arbetslivet inte blir så stort. Mattias har stannat i nio år, nästan lika länge som samarbetet med Ikea pågått. – Nästa år blir det jubileum och då har Conexi lovat att bjuda på tårta, säger Mattias. När klockan börjar närma sig lunch är Benjamin nästan klar med att packa upp parmesanost i kyldisken. Vid balkskyddschecken piper Mattias klocka och som på en given signal styr han stegen mot matsalen. Medan hans ryggtavla försvinner bort mot den färgglada textilavdelningen deklarerar han än en gång: – Jag är ett geni på siffror. Det finns ingen som kan slå mig. Läs längre versioner av texterna på kollega.se. På kollega.se berättar vi också om andra funktionshindrade och deras arbeten. De funktionshinder det handlar om är synskada, bipolär sjukdom, hörselskada och ADHD. 4-10 KOLLEGA 47 Benjamin och Mattias har båda Aspergers syndrom. Med hjälp av Conexi på Ikea får de hjälp att hitta rätt. dras Mattias kan alla tidtabeller i Stockholms kollektivtrafik. Benjamin spelar saxofon och piano på gehör. Arbetskamrater och sociala koder är svårare. Text Lina Jonsson Bild Sara Moritz Det är inte lätt att upptäcka att Mattias och Benjamin har diagnostiserad Aspergers. Till sättet påminner de inte om varandra. Om Benjamin är något lågmäld, använder Mattias stora gester, pratar mer än han är tyst, mest om Djurgården och matematik. Mattias är nämligen ett geni på siffror. – Jag kan räkna ut matematiktal på en sekund. Dessutom har jag lätt att komma ihåg saker. En gång skrev jag ned alla Djurgårdens resultat under ett år. Jag tog det direkt ur minnet, säger Mattias. Sifferminnet har Mattias nytta av på Ikeas tag själv-lager, där hans uppgift är balkskyltcheck. Det innebär att kontrollera att det finns informationsskyltar som talar om för kunden vad saker kostar och på vilken hylla det ligger. Tidigare, då Ikea även hade ett storlager hjälpte Mattias till med inventeringen. Det tog en timme med huvudräkning i stället för två med miniräknare. – Jag tycker om att hålla reda på saker. Det är ett stort ansvar, säger Mattias. Benjamin fördelar sin arbetstid mellan två avdelningar på varuhuset. På Montera och Dinera plockar han upp varor, ser till att det ser snyggt ut i hyllorna och svarar på frågor från kunder. Han trivs bra. Det mesta är lätt, förutom återköp då man måste hålla reda på en massa nummerserier. – Jag började direkt efter gymnasiet. Man måste ju ha någonstans att ta vägen. Här får jag vänner och lär mig något nytt varje dag. Både Mattias och Benjamin har anställts på Ikea vid Kungens kurva via Conexi, en organisation som stödjer människor med Aspergers. Tanken är att erbjuda arbetslivsträning i en reell miljö så att steget ut i arbetslivet inte blir så stort. Mattias har stannat i nio år, nästan lika länge som samarbetet med Ikea pågått. – Nästa år blir det jubileum och då har Conexi lovat att bjuda på tårta, säger Mattias. När klockan börjar närma sig lunch är Benjamin nästan klar med att packa upp parmesanost i kyldisken. Vid balkskyddschecken piper Mattias klocka och som på en given signal styr han stegen mot matsalen. Medan hans ryggtavla försvinner bort mot den färgglada textilavdelningen deklarerar han än en gång: – Jag är ett geni på siffror. Det finns ingen som kan slå mig. Läs längre versioner av texterna på kollega.se. På kollega.se berättar vi också om andra funktionshindrade och deras arbeten. De funktionshinder det handlar om är synskada, bipolär sjukdom, hörselskada och ADHD. 4-10 KOLLEGA 47
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=48">Kollega Sida 48 Livräddare på Tofta strand, Gotlan</a> d. MIKAEL KARLIN/SCANPIX Tveksamma arbetsvillkor, dålig lön och problem att få ut semesterersättningen. Det är några av de vanligaste frågorna till rådgivarna på Sommarjobbsexperten. Förra året ringde fler än någonsin vilket bäddat för en tidig start i år. Text Lina Jonsson Sommarjobbare får hjälp hålla sig flytande För tredje året i rad öppnar TCO-förbunden telefonjouren Sommarjobbsexperten, dit studerande kan ringa för att få tips och råd innan de tar ett sommarjobb, eller när de får problem med jobbet under sommaren. – För att unga ska få en så bra start i arbetslivet som möjligt är det viktigt att vi inom facket synliggör oss och finns tillgängliga både inför jobbsökandet och under tiden man arbetar, säger Britta Gustafsson, rådgivare på Sommarjobbsexperten. Förra året ringde sammanlagt cirka 500 personer till fackens samlade jourtelefon. Det var 45 procent fler än året innan. – De flesta samtalen handlade om lön och anställningsvillkor. Man är osäker på vad som är skäligt, om semesterersättningen ingår och hur den betalas ut. Vi kan inte svara exakt i alla situ- 48 KOLLEGA 4-10 ationer utan måste titta branschvis och vad som står i kollektivavtalet, säger Britta Gustafsson. Andra vanliga frågor handlar om anställningsformer och arbetstider. Kan man till exempel kräva betalt fast arbetsgivaren ställer in ett schemalagt jobbpass? – Har du ett schemalagt arbetspass som ställs in i sista sekunden har du rätt till lön ändå. Men det är viktigt att du säger till att du vill ha lön, annars är risken stor att arbetsgivaren anser att ni är överens om att stryka passet. Det viktigaste när man ska ta ett jobb är att komma överens med arbetsgivaren i förväg, annars är det svårt att säga vad som ska gälla om ni blir oense, säger Britta Gustafsson. Men även om man kommit överens med sin arbetsgivare och det finns ett anställningsavtal, så är det inte helt lätt att veta vad som ska fin- nas med. Har man inte tid och möjlighet att få anställningsavtalet granskat av sitt fackförbund är kollektivavtal ett rättesnöre. – Finns det ett kollektivavtal så vet man att det finns överenskomna anställningsvillkor. Många tror att det som är reglerat i kollektivavtalet även är det i lagen, men så är inte fallet. Utan avtal kan arbetsgivaren till exempel sätta hur låg lön de vill, säger Lasse Öst, rådgivare på Unionen direkt. Sommarjobbsexperten är en del av Facketförändras.nu, ett initiativ mellan de 16 TCO-förbunden, och riktar sig främst till unga mellan 20 och 35 år. Vill du komma i kontakt med sommarjobbsexperten? Ring dem på 020 130 11 12 eller mejla via www. facketforandras.nu Livräddare på Tofta strand, Gotland. MIKAEL KARLIN/SCANPIX Tveksamma arbetsvillkor, dålig lön och problem att få ut semesterersättningen. Det är några av de vanligaste frågorna till rådgivarna på Sommarjobbsexperten. Förra året ringde fler än någonsin vilket bäddat för en tidig start i år. Text Lina Jonsson Sommarjobbare får hjälp hålla sig flytande För tredje året i rad öppnar TCO-förbunden telefonjouren Sommarjobbsexperten, dit studerande kan ringa för att få tips och råd innan de tar ett sommarjobb, eller när de får problem med jobbet under sommaren. – För att unga ska få en så bra start i arbetslivet som möjligt är det viktigt att vi inom facket synliggör oss och finns tillgängliga både inför jobbsökandet och under tiden man arbetar, säger Britta Gustafsson, rådgivare på Sommarjobbsexperten. Förra året ringde sammanlagt cirka 500 personer till fackens samlade jourtelefon. Det var 45 procent fler än året innan. – De flesta samtalen handlade om lön och anställningsvillkor. Man är osäker på vad som är skäligt, om semesterersättningen ingår och hur den betalas ut. Vi kan inte svara exakt i alla situ- 48 KOLLEGA 4-10 ationer utan måste titta branschvis och vad som står i kollektivavtalet, säger Britta Gustafsson. Andra vanliga frågor handlar om anställningsformer och arbetstider. Kan man till exempel kräva betalt fast arbetsgivaren ställer in ett schemalagt jobbpass? – Har du ett schemalagt arbetspass som ställs in i sista sekunden har du rätt till lön ändå. Men det är viktigt att du säger till att du vill ha lön, annars är risken stor att arbetsgivaren anser att ni är överens om att stryka passet. Det viktigaste när man ska ta ett jobb är att komma överens med arbetsgivaren i förväg, annars är det svårt att säga vad som ska gälla om ni blir oense, säger Britta Gustafsson. Men även om man kommit överens med sin arbetsgivare och det finns ett anställningsavtal, så är det inte helt lätt att veta vad som ska fin- nas med. Har man inte tid och möjlighet att få anställningsavtalet granskat av sitt fackförbund är kollektivavtal ett rättesnöre. – Finns det ett kollektivavtal så vet man att det finns överenskomna anställningsvillkor. Många tror att det som är reglerat i kollektivavtalet även är det i lagen, men så är inte fallet. Utan avtal kan arbetsgivaren till exempel sätta hur låg lön de vill, säger Lasse Öst, rådgivare på Unionen direkt. Sommarjobbsexperten är en del av Facketförändras.nu, ett initiativ mellan de 16 TCO-förbunden, och riktar sig främst till unga mellan 20 och 35 år. Vill du komma i kontakt med sommarjobbsexperten? Ring dem på 020 130 11 12 eller mejla via www. facketforandras.nu
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=49">Kollega Sida 49 Amorteringar Obligationer Räntekal</a> kyl Lönekonto Lönekredit Pension Inlåningsränta Kapitalsparkonto Pension Billån Aktieägare Utlåningsränta Bolån Aktieindex Dom andra i ITPK-fondvalet. AMF. Våra konkurrenter håller på med lite av varje. Vi sysslar bara med en enda sak: pensionssparande. Kanske är det därför vårt utbud av egna fonder har den högsta snittratingen av alla fondbolag hos Morningstar (4,5 av 5)*. Att vi är specialister kan också vara en av förklaringarna till våra låga avgifter. Vill du veta mer är det bara att ringa oss på 020-450 600. Vill du ha en omvalsblankett med posten sms:ar du AMF + ditt personnummer till 71747 (ex AMF ååmmddxxxx)**. Och vill du göra ditt val direkt går du bara in på amf.se *I jämförelse med samtliga fondbolag som har minst fyra fonder tillgängliga för svenska privatsparare i Morningstars fonddatabas, totalrating per 2010.03.31. ** Kostar som ett vanligt sms enl din operatörs taxa./Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Amorteringar Obligationer Räntekalkyl Lönekonto Lönekredit Pension Inlåningsränta Kapitalsparkonto Pension Billån Aktieägare Utlåningsränta Bolån Aktieindex Dom andra i ITPK-fondvalet. AMF. Våra konkurrenter håller på med lite av varje. Vi sysslar bara med en enda sak: pensionssparande. Kanske är det därför vårt utbud av egna fonder har den högsta snittratingen av alla fondbolag hos Morningstar (4,5 av 5)*. Att vi är specialister kan också vara en av förklaringarna till våra låga avgifter. Vill du veta mer är det bara att ringa oss på 020-450 600. Vill du ha en omvalsblankett med posten sms:ar du AMF + ditt personnummer till 71747 (ex AMF ååmmddxxxx)**. Och vill du göra ditt val direkt går du bara in på amf.se *I jämförelse med samtliga fondbolag som har minst fyra fonder tillgängliga för svenska privatsparare i Morningstars fonddatabas, totalrating per 2010.03.31. ** Kostar som ett vanligt sms enl din operatörs taxa./Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=50">Kollega Sida 50 FRÅGA?SVAR!OM JOBBET Fråga Unionen</a> s experter! Mejla din fråga till unionendirekt@ unionen.se eller skicka den till Unionen Direkt, 105 32 Stockholm. Eller ring rådgivarna på telefon 0770-870 870. Gäller din fråga relationer på jobbet kan du få svar av ledarskapskonsulterna Gunilla Andersson och Nils Hallén. Mejla din fråga till brev@kollega.se eller skicka den till Kollega, ”frågor och svar”, 105 32 Stockholm. Tjänstledigt för studier Jag har sökt en utbildning till hösten och har muntligt ansökt om tjänstledigt. Den har godkänts och nu ska jag lämna in en skriftlig ansökan. Tidigare har jag fått rådet att söka per termin för att kunna jobba under sommaren. Min fråga är då hur jag kan gå tillväga? EVA SVAR: Det finns olika sätt och du bör därför fundera på vad som är bäst för dig. När det gäller din ansökan bör du skriva att ansökan om ledighet gäller under förutsättning att du kommer in på sökt utbildning. Kollega hänger mig i hasorna Antingen kan du ansöka om ledighet under hela den sammanhängande perioden utbildningen pågår, d.v.s. för hela studietiden och även under loven. I så fall har du inte rätt att jobba hos din arbetsgivare på loven. Du kan däremot lägga in i ansökan att du har önskemål om att få jobba under loven och diskutera det med arbetsgivaren. Du kan också välja att söka ledigt endast för den tid/terminer utbildningen faktiskt pågår, vilket innebär att du kan jobba på loven. Varje ny ansökan behöver då godkännas av din arbetsgivare och det kan innebära att arbetsgivaren kan skjuta upp ledigheten. Du är välkommen att ringa oss på Unionen Direkt för att diskutera det här lite närmare. Jag orkar inte med min arbetskamrat. Det är som i lågstadiet när det var nån som hängde en i hasorna hela tiden och blev sur om hon inte alltid kom i första hand. Jag vill ha umgänge med alla mina jobbarkompisar, men hon är väldigt exkluderande. Hon vill bara vara vi hela tiden. Det har lett till att andra inte räknar med mig i olika sammanhang. De bara antar att hon och jag ska göra allt tillsammans. Jag har inte hjärta att säga åt henne, men samtidigt blir jag väldigt otrevlig eftersom hon inte ger mig något utrymme. Vi umgås inte privat tack och lov, men jag skulle gärna se lite mindre av henne också under arbetstid. ANETTE SVAR: Hej! Det finns egentligen bara ett riktigt bra sätt att hantera den här situationen; berätta för din kollega hur du känner. Du skriver själv att du börjat bli otrevlig mot henne eftersom hon inte ger dig det utrymme du behöver. Det troliga är att det kommer att fortsätta och att du kommer att bli mer och mer otrevlig mot henne. För att hindra att det eskalerar kan du bryta mönstret genom att förklara för henne vad som händer och hur du reagerar på det. Förbered dig gärna på följande sätt: 1. Fundera igenom några konkreta situationer där du reagerat på din kollegas beteende. Tänk igenom hur du kan formulera dem så att de blir så tydliga som möjligt. 2. Fundera på hur du känt dig i de situationerna. Exempelvis om du varit ledsen, trängd, frustrerad eller liknande. 3. Förklara vad det får för konsekvenser Exempelvis att du blir otrevlig och undviker att vara med henne. 4. Berätta hur du vill att hon ska göra i stället. Ta sedan ett samtal där du förmedlar de här fyra stegen. Inbjud sedan till diskussion kring hur ni gemensamt ska förhålla er till varandra. Det kan tänkas att din kollega blir ledsen eller förvånad just för stunden, men på längre sikt är detta det mest omtänksamma du kan göra. Lycka till! Nils Hallén och Gunilla Andersson Provanställd två gånger Om man en gång har varit anställd på ett företag och återkommer dit så kan väl inte provanställning komma ifråga andra gången även om arbetsuppgifterna är olika? Skulle det eventuellt gälla oavsett hur lång tid som har gått mellan anställningarna? MARTIN SVAR: Lagen om anställningsskydd (las) har inga uppställda fasta regler för när det ska anses föreligga behov av provanställning. Det kan däremot vara tillåtet att 50 KOLLEGA 4-10 den som redan har varit anställd i ett arbete hos arbetsgivaren återanställs i samma arbete på prov om det finns starka skäl för det. Det kan även vara tillåtet om den tidigare anställningen ligger långt tillbaka i tiden. Förnyad provanställning kan förekomma i vissa fall när det rör sig om ett annat arbete som ställer helt andra krav på dig än det arbete i vilket prövning redan skett. JENS RESSING/SCANPIX LARS FISKE LARS FISKE
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=51">Kollega Sida 51 LARS FISKE LARS FISKE Har jag rätt</a> till dygnsvila? Jag har en fråga om dygnsvila i samband med beredskapstjänstgöring. Om jag kommer in för att jobba under min beredskap en söndagskväll efter kl. 21 och ska börja igen kl. 8 på måndagsmorgonen har jag då rätt till dygnsvila? Vi har kollektivavtal. THOMAS SVAR: Grundprincipen är att du ska ta igen dygnsvilan i anslutning till att du ryckt ut för beredskap. Om det inte är möjligt så ska du ha igen tiden så snart som möjligt inom sju beredskapsdygn. När det finns en lokal klubb så kan parterna på arbetsplatsen komma överens om avvikelser under förutsättning att du ges motsvarande ledighet i anslutning till arbetspasset. Jag rekommende-rar dig att kontakta din lokala Unionenklubb för att se om det finns något lokalt avtal om detta. Krånglig semesterlön efter byte av arbetstid Vi har inget kollektivavtal och jag undrar vad som gäller för min semesterlön i år. Vi följer semesterlagen och jag har hört att nu kan min arbetsgivare välja på två olika beräkningsregler för hur min semesterlön ska räknas ut. I år har jag på egen begäran gått ner till halvtidsanställning. Jag jobbade heltid under hela intjänandeåret, men bytte till halvtid i slutet av april. Kan ni reda ut vad som gäller? GUSTAV SVAR När det inte finns kollektivavtal som reglerar semesterlönen gäller semesterlagens regler för beräkning av densamma. Från och med 1 april i år har det införts en del förändringar i lagen. Det stämmer att arbetsgivaren givits möjlighet att välja mellan två olika modeller för semesterlöneberäkning, men i vissa situationer är arbetsgivaren skyldig att använda procentberäkning. Det gäller bland annat i de situationer där sysselsättningsgraden förändrats mellan intjänandeår och semesterår. Din arbetsgivare är i det här fallet skyldig att använda semesterlagens procentregel vid beräkning av din semesterlön. Det innebär att din sammanlagda semesterlön ska utgöra 12 procent av all intjänad lön under intjänandeåret (exklusive under intjänandeåret utbetald semesterlön). Summan divideras med antalet betalda semesterdagar för att få fram semesterlönen per semesterdag. Om du blir kvar i anställningen kommer arbetsgivaren även vid beräkning av nästa års semesterlön vara skyldig att använda procentregeln på grund av att du haft varierande sysselsättningsgrad under intjänandeåret. Även då ska din semesterlön motsvara 12 procent av all intjänad lön under intjänandeåret. Jag är arbetslös, men har chans på ett jobb på ett ställe där jag kommer att jobba med telefonförsäljning. Arbetsgivaren vill att jag ”provjobbar” några kvällar innan de anställer mig. Vad innebär det? MARGARETA SVAR: I värsta fall innebär det att företaget vill att du ska arbeta utan lön under dessa kvällar. Det vill vi absolut avråda från. Om du utför arbete ska du ha lön! För att du inte ska hamna i någon märklig situation med LEX VAN LIESHOUT/SCANPIX Är provjobb före anställning ok? ”provjobb” vill vi bestämt rekommendera att du begär att få ett skriftligt förslag till anställningsavtal innan du accepterar anställning. Om du vill får du hjälp av Unionen att bedöma villkoren och anställningsavtalet. Röd dag = ledig? Får vi en extra dag ledigt när nationaldagen infaller på en helg? Företaget har kollektivavtal inom Svensk Handel. SUSANNE SVAR: När nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ska permission (kort ledighet med lön) ges en annan dag. I ert kollektivavtal förutsätter det att du varit anställd i minst fem månader när nationaldagen infaller dessa dagar. Den här ledigheten kan inte tas ut något annat kalenderår. Hur räknas anställningstid? Jag har varit studieledig i tre år och har nyss återgått i tjänst. Tyvärr pratar arbetsgivaren om att vi kan komma att hamna i en arbetsbristsituation då vi riskerar att tappa en av våra större kunder. Jag vet att man håller på att förbereda en lista över hur lång anställningstid var och en av oss anställda har. Visst är det väl så att även den tid jag varit studieledig ska räknas med? JOHAN SVAR: Ja, det handlar precis som du skrev om anställningstid och all tid ska räknas med. Arbetstagaren får i princip tillgodoräkna sig varje dag som ett anställningsförhållande funnits, alltså även under en tid man haft någon form av tjänstledighet under en pågående anställning. Jobba över för att vara ledig Alla medarbetare på mitt jobb arbetar in några minuter varje dag för att kunna vara lediga vid klämdagar. Jag jobbar 80 procent enligt föräldraledighetslagen och är ledig på fredagar. Några gånger inträffar dessa klämdagar på fredagar som är min arbetsfria dag. Nu undrar jag om jag har rätt att ta ut min inarbetade tid någon annan gång? NINA SVAR: Eftersom ni jobbar in den här tiden under hela året har du rätt att ta ut den någon annan gång om klämdagarna inträffar på din arbetsfria dag. Du har ju jobbat lite längre de dagar som är dina arbetsdagar. Annars har du jobbat mer än vad du får kompensation för. 4-10 KOLLEGA 51
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=52">Kollega Sida 52 HEMMA FRÅN JOBBET Den ultimata sem</a> esterboken Det finns några kriterier för vilken slags bok som är bästa semesterlektyren. Det första och viktigaste kriteriet är att det ska vara en oöm pocketbok, så att man lätt kan pula ner den i strandväskan. Pocketboken bör alltså vara tillräckligt tjock för att kunna användas SOMMARLEKTYR Lars Kepler Hypnotisören Månpocket En kall novemberdag hittas en man brutalt mördad i ett omklädningsrum i Tumba. Snart står det även klart att stora delar av hans familj gått samma öde till mötes. De enda överlevande är en son som pendlar in och ut ur medvetslöshet och en dotter som är försvunnen. För att hitta dottern vill kriminalinspektör Joona Linna pröva en omtvistad metod: hypnos. Ett beslut som får ödesdigra konsekvenser. En rasande smart uppbyggd historia och plågsam läsning för den tålamodslöse. LINA JONSSON Curtis Sittenfeld Presidentens hustru Månpocket Övers. Gudrun Samuelsson Alice, en vit medelklasskvinna, lite trist, nöjd, intellektuell demokrat och bibliotekarie träffar Charles Blackwell, en man med pengar och tjusig släkt, välkända repu- blikaner hela bunten. De förälskar sig i varandra och gifter sig. En dag blir han president och Alice first lady. Hennes liv förändras och hon börjar grubbla. Hur ska hon stötta sin man vars värderingar inte stämmer överens med hennes egna? Presidentens hustru är en ljuvlig roman om klass, pengar och ras. En kärlekssaga författad med skarp penna och humor. Tempot pendlar mellan det lite sävliga för att sen spruta av liv. Romanen är delvis baserad på Laura Bush liv, vilket gör mig nyfiken. Sittenfeld är en ny Joyce Carol Oates. PETRA RENDIK 52 KOLLEGA 4-10 Johan Theorin Blodläge Wahlström&Widstrand Ingen kan som Johan Theorin förflytta läsaren till platsen där boken utspelas. Man har ett vårsprucket Öland under huden medan man våndas med Per Mörner, som har en sjuk dotter och en sjuk far att plågas över. Eller lider med Vendela Larsson som inte tar sig ur sitt kärlekslösa äktenskap. För det är karaktärerna och naturen som står i centrum i denna Theorins tredje kriminalroman. Inte för att brottet är blekt, men för att personerna ges så skarpa konturer. Och det är vackert. LINDA SVENSSON Finns som ljudbok med Magnus Krepper som uppläsare. Carlos Ruiz Zafón Ängelns lek Bonnier pocket Övers. Yvonne Blank Alla som läst både Vindes skugga och Ängelns lek av Carlos Ruiz Zafón säger att den första boken är så mycket bättre. Så jag är så glad att jag tog mig an Ängelns lek först och har Vindens skugga kvar att läsa - jag måste med andra ord ha något helt fantastiskt att se fram emot eftersom Ängelns lek, historien om den unge författaren David Martíns bisarra och kusliga äventyr i 20-talets Barcelona, var en upplevelse. Att intrigen är en smula snårig och ibland lite svårsmält uppvägs mer än väl av miljöskildringarna, språket, dialogerna och gåshuden romanen framkallar. JOHANNA ROVIRA som huvudkudde när du somnar i hängmattan och tillräckligt stor för att skydda ansiktet från solen när du dåsar i Badenbadenstolen. Den bör dessutom vara så pass fängslande att den stänger ute distraktioner som barnstoj, måsskrik, sommarschlagers och högljudda semestersabotö- rer om inbillar sig att de måste vråla i sina mobiler för att höras. En ljudbok kan i vissa lägen vara ett listigt alternativ, även om den inte skyddar mot solen eller funkar som kudde. Den är heller inte lika lämplig som en pocket att slänga på närgångna kajor eller strandraggare. LARS LINDQVIST/SCANPIX Den ultimata semesterboken ska dessutom helst inte handla om ditt jobb eller något annat tungt, trist och tråkigt ämne. JOHANNA ROVIRA Fler recensioner finns på www.kollega.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=53">Kollega Sida 53 SOMMARLEKTYR Jonas Helgesson Ett c</a> p-bra liv Libris Åh nej, inte ännu en motivationsbok! Så tänkte jag då jag fick Jonas Helgessons bok i min hand. Lyckligtvis är Ett cp-bra liv mer än klämkäcka råd och tioskaliga listor för ett bättre liv. Den handlar helt enkelt om Jonas, en golfande, gift ståuppkomiker med en cp-skada som gör att han ibland tas för alkoholist och ibland för sinnesslö, men framförallt tas han för att vara intresserad av datorer. Läsvärt, tänkvärt och stundtals väldigt roligt. LINA JONSSON Patti Smith Just kids Brombergs Övers. Ulla Danielsson. Hon växer upp i New Jersey, känner sig vilsen, jobbar på fabrik där hennes kamrater stöter ut henne för att hon läser Rimbaud, blir gravid, lämnar ifrån sig barnet, kastas ut från lärarhögskolan, tar bussen till New York - utan pengar men med en stark längtan efter att uttrycka sig. Det kunde ha handlat om en okänd kvinna, det hade varit intressant hur som helst. Nu när det är Patti Smith som skriver om sitt liv och sin själsfrände Robert Mapplethorpe är det som att vara barn igen och stå gömd bakom en gardin och tjuvlyssna på dem som är lite äldre, som vet mer och som framför allt vågar mer. Patti Smith slog igenom som artist och bildkonstnär under 1970-talet. Robert Mapplethorpe kom med sin mycket provocerande stil att inrikta sig på fotografi. De möttes den heta sommaren 1967, lika fattiga, lika hungriga och lika brinnande för Konsten. Tack vare Patti Smiths öppenhjärtighet och lysande författarskap kommer vi dem mycket nära. EVA KARLSSON Finns som ljudbok med Agneta Lagercrantz som uppläsare. Ett annat liv Per Olov Enquist Norstedts Det är med visst mått av skepsis jag tar mig an Ett annat liv. Det har inte med Enquist att göra. Så är det alltid med mig och Augustprisvinnare. Men som han överraskar mig. Vägen från norrländska Hjoggböle till behandlingshem på Island skildras med ett språk så varsamt att ordens betydelse för denne författare inte går någon obemärkt förbi. Och kanske är det just språket som är den stora behållningen. Alkoholiserade författare som har issues med sin barndom har vi sett förr och kommer att se igen. Det är inte unikt, Men sättet att beskriva det är det. LINDA SVENSSON Jane Austen och Seth Graham-Smith Stolthet och fördom och zombier Månpocket Övers. Sara Carlsson Stolthet och fördom och zombier. En bok med en sådan eggande titel går det helt enkelt inte låta bli att kasta sig över. Det är samma finess som ett Kinderägg påstås ha – två lockelser i en förpackning. Elizabeth Bennet och Darcy är i Seth Grahame-Smiths version mästare i asiatiskt stridskonst och oövervinneliga zombieslaktare, men det är inte zombieinslagen som gör boken läsvärd. Zombierna upplevs tvärtom malplacé, smått löjliga snarare än läskiga och de spelar inte heller någon central roll i handlingen utan ploppar upp då och då i periferin. Det är definitivt Austens grundstory som håller spänningen uppe. Trots den goda intentionen är det förmodligen listigare att läsa Stolthet och fördom utan zombier och sedan till exempel Stephen Kings Signal för att tillfredställa behovet av skräck och fasa. JOHANNA ROVIRA KRÖNIKAN JOHAN NORBERG Författare och debattör Allt fler jobb ger lycka V i trivs bättre på jobbet än vi tror. När vi blir tillfrågade om vad vi tycker om vårt arbete tänker vi ofta på tidiga morgnar, hårt slit och knepiga kolleger och chefer. Men när vi blir tillfrågade under slumpmässiga tillfällen under dagen framträder en annan bild. Psykologen Mihály Csikszentmihalyi gav en mängd försökspersoner en personsökare som pep till då och då, och de skulle då ange vad de gjorde och hur de trivdes. Det visade sig att vi gillar att jobba. Det har delvis att göra med att arbetet i allmänhet ger en struktur till dagen, det gör att man blir en del av en gemenskap och gör att vi känner oss behövda. Även när vi vantrivs med ett arbete uppger vi oftast att vi är lyckligare än när vi är arbetslösa. Ett skäl är att vi känner mer flow på jobbet än på fritiden. Csikszentmihalyi myntade begreppet flow för en känsla av kreativitet som de flesta finner särskilt givande. Det är när vi är uppslukade av en aktivitet som är svår men ändå är inom gränserna för vår förmåga. Det får inte vara för lätt, för då blir vi uttråkade och ger upp, men det får inte heller vara för svårt, för då blir vi frustrerade och ger upp. Att utföra en arbetsuppgift, spela ett spel eller läsa en artikel när det är alldeles för svårt eller alldeles för enkelt känns lika meningslöst. Det är när vi hittar den rätta balansen, när en uppgift, ett spel eller en artikel är svår – men ändå hanterbar – som vi blir absorberade av uppgiften. »…vi känner mer flow på jobbet än på fritiden« Csikszentmihalyi har återfunnit flowkänslan i alla möjliga grupper som han har studerat, från ballerinor till medlemmar i MC-gäng. Det spelar ingen roll vad det är vi gör, förutsättningen är bara att människor känner att de själva kontrollerar sina handlingar, att de måste koncentrera sig och använda sina förmågor för att klara av uppgiften, att det finns tydliga mål och omedelbar feedback om hur de klarar sig. Och det tycks som om arbetslivet, med dess kombination av krav, utmaningar och respons på hur det går gör det lättare för oss att uppleva den känslan av flyt. Möjligheten beror emellertid på vilken typ av arbetssituation vi har, och det är därför den nya forskningen om lycka och välbefinnande är så relevant för oss som individer, fackföreningar och arbetsgivare. Den visar hur viktigt det är att arbetet erbjuder oss stora möjligheter att välja nivå på utmaningen efter våra individuella förutsättningar och den dokumenterar att det är viktigt att vi personligen har ansvar för resultatet. I takt med att de mest rutinmässiga industrijobben försvinner hamnar allt fler yrken i den kategorin. Det kanske är därför lyckoforskningen visar att det numera är de som arbetar mest och tycker sig ha minst tid över som också anser sig vara lyckligast med livet. 4-10 KOLLEGA 53
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=54">Kollega Sida 54 LEDARSTICK En extra trygg start på</a> äventyret Barn är ofta sämre försäkrade än vuxna. Skyddet de får genom skolan eller förskolan ger ofta låga belopp och gäller sällan på fritiden eller när barnet blir sjuk. Dessutom är det få barnförsäkringar som erbjuder samma trygghet till barn som drabbas av sjukdomar som ätstörningar och ADHD. Men det gör Unionens barnförsäkring. En annan fördel är att du bara betalar ett pris för grundförsäkringen – oavsett antal barn. Ring oss på tel 08-700 42 10 eller gå in på forenadeliv.se/unionen. Till val på antilöften Lagom till sin nya tågturné gick Alliansen ut med nio löften om vad de inte ska göra. De ska inte förtidsavveckla kärnkraften, inte kvotera föräldraförsäkringen, inte höja skatten för vanliga löntagare och så vidare. Kanske är det en lärdom från förra gången. Då det så kallade utanförskapet skulle minskas. Med massarbetslöshet och ökad utslagning har knappast fler kommit in i värmen. Även om man med kreativ bokföring och nya definitioner försöker snygga till resultatet. Visst, finanskrisen kom… Men faktum kvarstår. Kanske är det ett uppvaknande att tala om vad man inte ska göra. Det blir i alla fall lättare att följa upp. TZ forenadeliv.se/unionen Östros är i gott sällskap Thomas Östros talade om 100 000 nya jobb i de rödgrönas skuggbudget. Men att greja nya jobb är inte politikernas paradgren, utom möjligen i sin egen närhet. De välbetalda politiska tjänsterna tycks bli fler efter varje regeringsskifte. Men tongångarna är bekanta. Många minns säkert Fälldins löfte om 400 000 jobb inför valet -76 eller vänsterpartiets 200 000 fler offentliganställda inför förra valet. I topp kommer dock den blygsamma Carl Bildt som talade om 1,5 miljoner nya jobb, inför valet -98. Visserligen på sikt, men ändå. Bered gärna mark för något som kan ge fler jobb. Men akta er för löftena, de spär bara på misstron mot politiker. TZ 54 KOLLEGA 4-10 Psst! Gravidförsäkringen är kostnadsfri NIKLAS LARSSON / SCANPIX HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX LEDARSTICK En extra trygg start på äventyret Barn är ofta sämre försäkrade än vuxna. Skyddet de får genom skolan eller förskolan ger ofta låga belopp och gäller sällan på fritiden eller när barnet blir sjuk. Dessutom är det få barnförsäkringar som erbjuder samma trygghet till barn som drabbas av sjukdomar som ätstörningar och ADHD. Men det gör Unionens barnförsäkring. En annan fördel är att du bara betalar ett pris för grundförsäkringen – oavsett antal barn. Ring oss på tel 08-700 42 10 eller gå in på forenadeliv.se/unionen. Till val på antilöften Lagom till sin nya tågturné gick Alliansen ut med nio löften om vad de inte ska göra. De ska inte förtidsavveckla kärnkraften, inte kvotera föräldraförsäkringen, inte höja skatten för vanliga löntagare och så vidare. Kanske är det en lärdom från förra gången. Då det så kallade utanförskapet skulle minskas. Med massarbetslöshet och ökad utslagning har knappast fler kommit in i värmen. Även om man med kreativ bokföring och nya definitioner försöker snygga till resultatet. Visst, finanskrisen kom… Men faktum kvarstår. Kanske är det ett uppvaknande att tala om vad man inte ska göra. Det blir i alla fall lättare att följa upp. TZ forenadeliv.se/unionen Östros är i gott sällskap Thomas Östros talade om 100 000 nya jobb i de rödgrönas skuggbudget. Men att greja nya jobb är inte politikernas paradgren, utom möjligen i sin egen närhet. De välbetalda politiska tjänsterna tycks bli fler efter varje regeringsskifte. Men tongångarna är bekanta. Många minns säkert Fälldins löfte om 400 000 jobb inför valet -76 eller vänsterpartiets 200 000 fler offentliganställda inför förra valet. I topp kommer dock den blygsamma Carl Bildt som talade om 1,5 miljoner nya jobb, inför valet -98. Visserligen på sikt, men ändå. Bered gärna mark för något som kan ge fler jobb. Men akta er för löftena, de spär bara på misstron mot politiker. TZ 54 KOLLEGA 4-10 Psst! Gravidförsäkringen är kostnadsfri NIKLAS LARSSON / SCANPIX HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=55">Kollega Sida 55 OPINION TOMMY ZETTERWALL CHEFREDAK</a> TÖR Löfteskarusellen är i full gång. Sanningens minut närmar sig, bara sommaren återstår. Det mesta går nu ut på att visa att allting som ni vill kan vi göra bättre. Privattjänstemännen är en nyckelgrupp, vars gunst det gäller att vinna. Att Unionen, är partipolitiskt obundet, vet ni. Men det innebär inte att förbundet står som åskådare och inte ställer krav. Tvärtom är det nu upp till bevis för en verklig arbetslinje. Det talas retoriskt om en strid mellan jobblinjen och en väg som gör det allt lönsammare att leva på bidrag. Som om det vore ett kalkylerat val att gå sjuk eller arbetslös. Sjukförsäkringen har utsatts för ideliga förändringar, ett hafsverk som slagit hårt mot många sjuka. Forskare har visat att tuffa arbetsmiljöer, dålig företagshälsa och en havererad rehabilitering gav ”sjukskrivningsepidemin”. Det är hög tid att pröva en fristående försäkring, som är rättssäker och garanterar var och en stöd och insatser. Alliansen säger att sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen omvandlats för att ge ”incitament till arbete”. Det låter minst sagt cyniskt. Dagens a-kassa ger strax under 11 000 i månaden, netto. Bara var tionde arbetslös har en nivå som ger 80 procent av tidigare lön och upp emot hälften av de inskrivna vid arbetsförmedlingen står helt utan a-kassa. Nästan inget annat OECD-land har så dåligt skydd vid arbetslöshet, visar en kartläggning av TCO. En rimlig a-kassa ger mer is i magen. Du kan vänta in ett jobb som matchar din kompetens. Det ger högre lön och större »Ställ politikerna mot väggen! Kräv besked.« chans att hamna rätt. Det är självklart, tycker facken och får stöd av en färsk avhandling i Umeå. Klyftorna växer, särskilt mellan dem som har jobb och dem som står utanför. Massarbetslösheten biter sig fast. Dagens nivå på 9 procent väntas bestå också nästa år. Unga drabbas först och får också jobb snabbast när det vänder. Men unga som hamnar utanför har svårt att komma igen och löper stor risk att marginaliseras senare i livet, visar forskning om 90-talskrisen. De får sämre hälsa, trassligare relationer och usel ekonomi. Havererad skolgång är den röda tråden för unga vuxna som blir kvar i arbetslöshet. Här kan KONTAKT: TOMMY.ZETTERWALL@KOLLEGA.SE Ledare: Sätt press på politikerna! Ställ krav på höjd a-kassa, satsning på kompetens, kvalificerade jobb och en ny innovationspolitik. politikerna göra skillnad genom att satsa stort på alla som missat gymnasiet eller till och med grundskolan. Att fixa nya jobb, är inte politikernas främsta gren. Även om det ofta låter så. Däremot kan de bereda mark, införa kompetenskonton och rusta de arbetslösa. I vårbudgeten var det magert med jobbsatsningar och inte en krona till arbetsmarknadsutbildningar eller annat som höjer kompetensen. De rödgröna lovade mer: ett rejält lyft av a-kassan, mer satsningar på infrastruktur, större arbetsmarknadsinsatser och kunskapslyft. Men Unionens förbundsekonom Gösta Karlsson är kritisk. Han ser mycket lite som ger jobb i privata sektorn. Han efterlyser mål, likt Kennedys när stora resurser las ner på att skicka en människa till månen. Något liknande skulle vi kunna göra inom klimatområdet. Visst, det är lätt att instämma. De stora visionerna saknas. Företagen bantade sin FoU med 9 procent förra året. Nu kräver Unionen mer pengar till innovationer med fokus på energi, hälsa och klimat, men också på tjänster, arbetsorganisation och ledarskap. Förbundets expert Hans Björkman driver på för ett institut för handel och tjänsteinnovationer. Ett lobbyarbete värt allt stöd. Ställ politikerna mot väggen! Kräv besked. Hur vill de ha sjukförsäkringen? Är de beredda att höja a-kassan rejält och se till att den omfattar de flesta? Vad vill de göra för att höja kompetensen? Och hur vill de stimulera forskning och innovationer som ger nya kvalificerade jobb? 4-10 KOLLEGA 55 FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=56">Kollega Sida 56 DEBATT Oljesamhället går mot sitt </a> slut. Därför är det nödvändigt att så snabbt som möjligt ställa om till ekologiskt jordbruk, skriver journalisten Gunnar Lindstedt. Enligt honom blir jordbruksarbete betydligt viktigare än kunskapsjobb och tjänstesysslor i framtiden. GUNNAR LINDSTEDT, FÖRFATTARE OCH EKONOMIJOURNALIST. HAR SKRIVIT BLAND ANNAT BÖCKERNA OLJA (2005) OCH SVART JORD (2008). Om tio år behövs en miljon bönder i Sverige D et har sagts att räddningsoperationen för att stoppa oljeläckan i Mexikanska golfen är ungefär som att genomföra en månlandning. På 1 500 meters djup där trycket är alldeles för högt för att dykare ska kunna dyka, och i totalt mörker ska man med fjärstyrda farkoster försöka täppa till borrhålet där över 70 000 fat olja per dag just nu sprutar upp. Det oljespill som kommer ut i havet kommer antagligen orsaka den största miljökatastrofen genom tiderna. I Mexikanska golfen liksom utanför Brasiliens och Västafrikas kuster pågår sedan ett antal år borrningar efter så kallad djuphavsolja. Under havsbotten ytterligare 3-4 kilometer ner har man i denna geografiska triangel hittat relativt stora fyndigheter av olja och gas. Utvinningen kräver dock extremt avancerad teknologi och är därför mycket kostsam. Om något går fel är dessutom risken för katastrof uppenbar. Djuphavsoljan, liksom oljesanden i Kanada och prospektering i otillgängliga områden som Arktis och Östra Sibirien är alla exempel på den allt mer desperata jakten på fossila bränslen som pågår i världen. Hela den industriella revolutionen och det senaste århundradets ekonomiska tillväxt har byggt på olja. Jämför man kurvan för världens BNP-ökning med kurvan för oljeförbrukning- 56 KOLLEGA 4-10 en, kan man se att de två sammanfaller i stort sett helt. Vårt välfärdssamhälle bygger på att vi har konsumerat mer energi. Manuellt arbete har ersatts med maskiner som drivs med olja eller andra former av energi. Under min livstid har oljekonsumtionen åttadubblats och världen har under många decennier vant sig vid att kunna öka oljeförbrukningen med några procent om året. Oljepriset 2005 låg på cirka 50 dollar per fat, men under de följande tre åren tredubblades priset därför att världens oljeproduktion inte längre kunde tillfredsställa den ökande efterfrågan. Sedan 2005 har världens oljeproduktion slutat växa och legat kvar på cirka 85 miljoner fat per dag. Tvärtemot vad officiella prognosmakare förutspått stagnerar världens oljeproduktion och har antagligen nått sin topp. Därmed står världens industriella utveckling inför en radikal förändring. Den tillväxt vi tidigare upplevt med hjälp av obegränsade billiga energiresurser är över. I stället måste världen inom bara några år ställa om till kraftigt krympande tillgång på olja och fossila bränslen. Även amerikanska försvaret har nyligen insett hur allvarlig situationen är; redan 2015 kan världens oljeproduktion ha gått ner med 5 miljoner fat per dag sägs i en rapport. Olja är en ändlig resurs och världens stora oljefält är redan exploaterade, många av dem sjunger idag på De teknologiska optimisterna borrar dock huvudet i sanden… sista versen. Världens största oljefält – Ghawar i Saudiarabien – har producerat olja sedan 50-talet, men många tror att fältet nu nått sin topp och att en snabb nedgång i fältets produktion är nära förestående. Vad händer då när oljan sinar? Det vi redan ser är att oljeindustrin och det politiska etablissemanget i mer eller mindre dolda aktioner försöker tillskansa sig nya oljeresurser eller alternativa energitillgångar. Propagandan är att den svårtillgängliga oljan nu ska ersätta ”cheap oil”. Men som katastrofen i Mexikanska golfen visar är riskerna med dessa sista oljedroppar extremt höga. Det är oerhört dyrbart, energinettot är allt mindre och miljökostnaderna enorma. De teknologiska optimisterna borrar dock huvudet i sanden och framhärdar i tron att ny teknik löser problemen och att vi därför kan fortsätta tillväxtsamhället som förr. Även för många politiker och fackföreningsfolk är en expanderande ekonomi enda alternativet. Risken är uppenbar att dessa fackliga och politiska ledare kommer att driva samhällsutvecklingen rakt in i väggen. Svängningarna i oljepriset kommer att öka kraftigt. Det som hände 2008 håller nu på att
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=57">Kollega Sida 57 SARA HEINE, IOGT-NTO upprepas. Eft</a> ersom den globala tillväxten är alltmer lånefinansierad och allt mindre baserad på värdeskapande produktion av basala livsförnödenheter, blir bubblorna större och större. En krympande oljeproduktion borde leda till en krympande ekonomi, men med hjälp av gigantiska lånepaket dopas samhället. Den andra fas av finanskrisen som nu sveper över världen tyder dock på att även de finansiella morfinsprutorna nu nått vägs ände. Förr eller senare kommer en radikal förändring i form av åtstramning. Våra resurser blir mindre, och då kommer det att bli viktigare än någonsin att använda dessa så sparsamt som möjligt. Flygindustrin kommer inte att kunna fortsätta som nu, att importera snittblommor från Afrika med flyg tillhör snart historien. Hela det globala handelsutbytet måste förändras radikalt. Alla länder måste återigen bli mer självförsörjande och lita mindre till transporter. Först och främst gäller det vår livsmedelsförsörjning. Diesel till traktorer, konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, transporter, plastförpackningar och kylsystem – allt detta gör att vi idag har en matproduktion som är extremt energikrävande. Ungefär 20 procent av den totala energikonsumtionen går idag till livsmedelsförsörjningen. När oljan sinar blir en sådan energiintensiv matförsörjning omöjlig. Det blir nödvändigt att så snabbt som möjligt ställa om till ekologiskt jordbruk. Fram till 1920-talet var jordbruket faktiskt självförsörjande på energi, och så måste det bli igen. En avgörande förändring blir att bryta dagens trender med ett alltmer specialiserat och storskaligt jordbruk, för att i stället återgå till jordbruk som kombinerar åkerbruk och djurskötsel. Djuren behövs på gården för att få stallgödsel som kan gödsla åkrarna. Detta kretslopp fungerade mycket effektivt ända tills oljeboomen gjorde det möjligt med mekanisering och monokulturer. Spannmålsskördarna har med oljans hjälp kunnat flerdubblas, men denna ökade produktion är inte långsiktigt hållbar. Tvärtom pågår en mycket oroande jordförstöring, matjordslagret på många håll i världen krymper drastiskt. Den amerikanska prärien har exempelvis varit ett av världens mest bördiga områden, men femtio år av ensidiga odlingar och kraftig kemikalieanvändning har gjort att matjordslagret minskat med femtio procent. En ny jordbrukspolitik som bygger på kretslopp och lokal livsmedelsförsörjning kan inom snar framtid bli en fråga om liv eller död. Inom tio år kommer vi att behöva en miljon bönder i Sverige. Jordbruksarbete blir betydligt viktigare än alla de kunskapsjobb och tjänstesysslor som idag predikas som vägen mot framtiden. Ståndpunkter: Happy hour i paradiset Alkohol- och reseindustrin matar varandra med nya målgrupper. Alkoholindustrin relaterar sina kampanjer till semester och fest, medan turistnäringen säljer destinationer med alkohol som lockbete. Folkhälsa ställs mot vinstintresse. ➼Världens oljeproduktion har nått sin topp. Därmed står den industriella utvecklingen inför en radikal förändring. Vi måste ställa om till kraftigt krympande tillgång på olja och fossila bränslen. ➼Hela det globala handelsutbytet måste förändras. Alla länder måste teknik löser problemen. ➼Det blir en fråga om liv eller död att skapa en ny jordbrukspolitik som bli mer självförsörjande och lita mindre till transporter. bygger på kretsloppet och lokal livsmedelsförsörjning. ➼Det håller inte att borra huvudet i sanden och framhärda i tron att ny På gatan Soi Bangla på Phuket eller Ochheuteal beach i Sihanoukville står skyltarna om billig sprit och underhållning tätt. Barerna är många, utbudet stort och priskonkurrensen hård. Baksidan är inte lika festlig: Stor tillgänglighet, låga priser och försäljning till unga är, enligt ledande alkoholforskning, tre av de främsta orsakerna till ett ökat drickande. Reglering är den bästa och effektivaste metoden att minska drickandet. Dilemmat är att många av de länder som idag tar emot allt större turistgrupper, helt eller delvis saknar en fungerande lagstiftning kring alkohol. I dag ökar alkoholkonsumtionen i Afrika, Asien och Latinamerika och konsekvenserna är förödande. Brist på sociala skyddsnät, förebyggande insatser och rehabilitering slår hårt mot redan utsatta grupper. Kopplingen till våld, spridningen av hiv, en försämrad familjeekonomi och barn i beroendemiljöer gör alkohol till ett stort hinder för utvecklingen. I dag dör 2,6 miljoner människor av alkohol varje år och i länder som exempelvis Thailand, är alkoholen en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Det finns flera orsaker till att konsumtionen stiger. Globalisering och en ekonomisk tillväxt är två av dem. Turist- och reseindustrin en tredje. Såväl turistnäringen som resenärerna påverkar försäljningen på turistorten. Nya varor introduceras och en väster- ländsk alkoholkultur slår igenom. En kultur som dessutom visar sina värsta avigsidor, då många resenärer dricker betydligt mer under semestern än hemma. Ett exempel är Phuket, där år av massturism lett till en ökad lokal konsumtion och fler fall av alkoholrelaterat våld. Ett annat är Sihanoukville, Kambodjas största badort, där frivilligorganisationer menar att ungdomar inom turistnäringen anammat resenärernas dryckesvanor. Turisternas höga konsumtion under en vecka eller två blir en ständig ”semesterkonsumtion” hos lokalbefolkningen. Den växande turismen till länder utanför USA och Europa är på många sätt en katalysator för utveckling, men kräver att vi tar större hänsyn till miljö och hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att betala sin klimatkompensation för resan dit och hem, utan också om hur vi beter oss och agerar i det land och på den plats vi besöker. Det är dags att medvetenheten och handlingskraften ökar bland både resenärer, politiker och reseindustri. Läs mer i rapporten ”Happy Hour i Paradiset” på www.schystresande.se kollega.se Fortsätt debatten på www. kollega.se. Klicka på Opinion och Debatt, välj artikel och skriv en egen kommentar. 4-10 KOLLEGA 57 NIELS ÅGE SKOVBO/SCANPIX SARA HEINE, IOGT-NTO upprepas. Eftersom den globala tillväxten är alltmer lånefinansierad och allt mindre baserad på värdeskapande produktion av basala livsförnödenheter, blir bubblorna större och större. En krympande oljeproduktion borde leda till en krympande ekonomi, men med hjälp av gigantiska lånepaket dopas samhället. Den andra fas av finanskrisen som nu sveper över världen tyder dock på att även de finansiella morfinsprutorna nu nått vägs ände. Förr eller senare kommer en radikal förändring i form av åtstramning. Våra resurser blir mindre, och då kommer det att bli viktigare än någonsin att använda dessa så sparsamt som möjligt. Flygindustrin kommer inte att kunna fortsätta som nu, att importera snittblommor från Afrika med flyg tillhör snart historien. Hela det globala handelsutbytet måste förändras radikalt. Alla länder måste återigen bli mer självförsörjande och lita mindre till transporter. Först och främst gäller det vår livsmedelsförsörjning. Diesel till traktorer, konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, transporter, plastförpackningar och kylsystem – allt detta gör att vi idag har en matproduktion som är extremt energikrävande. Ungefär 20 procent av den totala energikonsumtionen går idag till livsmedelsförsörjningen. När oljan sinar blir en sådan energiintensiv matförsörjning omöjlig. Det blir nödvändigt att så snabbt som möjligt ställa om till ekologiskt jordbruk. Fram till 1920-talet var jordbruket faktiskt självförsörjande på energi, och så måste det bli igen. En avgörande förändring blir att bryta dagens trender med ett alltmer specialiserat och storskaligt jordbruk, för att i stället återgå till jordbruk som kombinerar åkerbruk och djurskötsel. Djuren behövs på gården för att få stallgödsel som kan gödsla åkrarna. Detta kretslopp fungerade mycket effektivt ända tills oljeboomen gjorde det möjligt med mekanisering och monokulturer. Spannmålsskördarna har med oljans hjälp kunnat flerdubblas, men denna ökade produktion är inte långsiktigt hållbar. Tvärtom pågår en mycket oroande jordförstöring, matjordslagret på många håll i världen krymper drastiskt. Den amerikanska prärien har exempelvis varit ett av världens mest bördiga områden, men femtio år av ensidiga odlingar och kraftig kemikalieanvändning har gjort att matjordslagret minskat med femtio procent. En ny jordbrukspolitik som bygger på kretslopp och lokal livsmedelsförsörjning kan inom snar framtid bli en fråga om liv eller död. Inom tio år kommer vi att behöva en miljon bönder i Sverige. Jordbruksarbete blir betydligt viktigare än alla de kunskapsjobb och tjänstesysslor som idag predikas som vägen mot framtiden. Ståndpunkter: Happy hour i paradiset Alkohol- och reseindustrin matar varandra med nya målgrupper. Alkoholindustrin relaterar sina kampanjer till semester och fest, medan turistnäringen säljer destinationer med alkohol som lockbete. Folkhälsa ställs mot vinstintresse. ➼Världens oljeproduktion har nått sin topp. Därmed står den industriella utvecklingen inför en radikal förändring. Vi måste ställa om till kraftigt krympande tillgång på olja och fossila bränslen. ➼Hela det globala handelsutbytet måste förändras. Alla länder måste teknik löser problemen. ➼Det blir en fråga om liv eller död att skapa en ny jordbrukspolitik som bli mer självförsörjande och lita mindre till transporter. bygger på kretsloppet och lokal livsmedelsförsörjning. ➼Det håller inte att borra huvudet i sanden och framhärda i tron att ny På gatan Soi Bangla på Phuket eller Ochheuteal beach i Sihanoukville står skyltarna om billig sprit och underhållning tätt. Barerna är många, utbudet stort och priskonkurrensen hård. Baksidan är inte lika festlig: Stor tillgänglighet, låga priser och försäljning till unga är, enligt ledande alkoholforskning, tre av de främsta orsakerna till ett ökat drickande. Reglering är den bästa och effektivaste metoden att minska drickandet. Dilemmat är att många av de länder som idag tar emot allt större turistgrupper, helt eller delvis saknar en fungerande lagstiftning kring alkohol. I dag ökar alkoholkonsumtionen i Afrika, Asien och Latinamerika och konsekvenserna är förödande. Brist på sociala skyddsnät, förebyggande insatser och rehabilitering slår hårt mot redan utsatta grupper. Kopplingen till våld, spridningen av hiv, en försämrad familjeekonomi och barn i beroendemiljöer gör alkohol till ett stort hinder för utvecklingen. I dag dör 2,6 miljoner människor av alkohol varje år och i länder som exempelvis Thailand, är alkoholen en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Det finns flera orsaker till att konsumtionen stiger. Globalisering och en ekonomisk tillväxt är två av dem. Turist- och reseindustrin en tredje. Såväl turistnäringen som resenärerna påverkar försäljningen på turistorten. Nya varor introduceras och en väster- ländsk alkoholkultur slår igenom. En kultur som dessutom visar sina värsta avigsidor, då många resenärer dricker betydligt mer under semestern än hemma. Ett exempel är Phuket, där år av massturism lett till en ökad lokal konsumtion och fler fall av alkoholrelaterat våld. Ett annat är Sihanoukville, Kambodjas största badort, där frivilligorganisationer menar att ungdomar inom turistnäringen anammat resenärernas dryckesvanor. Turisternas höga konsumtion under en vecka eller två blir en ständig ”semesterkonsumtion” hos lokalbefolkningen. Den växande turismen till länder utanför USA och Europa är på många sätt en katalysator för utveckling, men kräver att vi tar större hänsyn till miljö och hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att betala sin klimatkompensation för resan dit och hem, utan också om hur vi beter oss och agerar i det land och på den plats vi besöker. Det är dags att medvetenheten och handlingskraften ökar bland både resenärer, politiker och reseindustri. Läs mer i rapporten ”Happy Hour i Paradiset” på www.schystresande.se kollega.se Fortsätt debatten på www. kollega.se. Klicka på Opinion och Debatt, välj artikel och skriv en egen kommentar. 4-10 KOLLEGA 57 NIELS ÅGE SKOVBO/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=58">Kollega Sida 58 INSÄNT VAD TYCKER DU? Skriv till i</a> nsandare@kollega.se eller Kollega, Insändare, 105 32 Stockholm. Du får vara anonym i tidningen men uppge namn och adress till redaktionen. Vi förbehåller oss rätten att korta långa bidrag. 10 år som praktikant Artikeln i Kollega nr 3 om praktikanter är som hämtad ur mitt eget liv. Jag tillhör själv gruppen ”den eviga praktikanten” och Lena Palmqvists tankar och åsikter om praktikplatser stämmer helt överens med mina. Man duger mycket väl att jobba gratis hos en arbetsgivare, men inte som anställd med samma arbetsuppgifter. LOTTEN Tack så mycket Unionen! Jag har arbetat för Semcon Informatic Services. Som civilingenjör, över 55 år och 15 års service och medlem i Unionen trodde jag att mitt jobb var säkert. Det var fel! En chef kan lätt kringgå lagen om anställningsskydd (las). Jag blev degraderad från ingenjör till skribent. Då var jag uppsagd "på grund av brist på arbete" tillsammans med de andra skribenterna. Degraderingen var godkänd av min Unionenrepresentant (också anställd av Semcon). Jag blev uppringd och uppsagd på min semester (strider mot las). Jag sa jag var diskriminerad och ville ha juridisk eller facklig hjälp. Jag fick ingen. Jag anlitade en privat advokat, till kostnaden av 50 000 kronor. Semcon flyttade kontoret och restiden ökade från 55 minuter till fyra timmar (strider mot las - i mitt kontrakt står det "Ort Kista"). I förhandlingarna diskuterade Unionens förhandlare bara resekostnad, inte tiden eller besväret. Efter canceroperationen är jag fortfarande (tillfälligt) inkontinent vid ansträngning, och resan till Semcon var mycket obekvämt. Fyra anställda blev uppsagda samma dag. Alla blev arbetsbefriade utom jag. Jag var tvungen att arbeta hela uppsägningstiden för att jag anmälde Semcon till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO kunde inte göra något. Efter ett flertal möten fick jag ett förslag till överenskommelse. I princip kunde jag ha ordet "ingenjör" i mitt slutbetyg och 8 veckors befrielse från arbetet på villkoret att jag drog tillbaka anmälan till DO. Jag skrev inte på avtalet. Jag har känt mig ensam i striden fast jag är medlem i Unionen. Min lokala representant sa att jag 58 KOLLEGA 4-10 Ta hänsyn till företaget! »Jag har känt mig ensam i striden fast jag är medlem i Unionen .« måste ta hänsyn till företagets situation. Det säger allt! HARRY Hundra armhävningar Fick precis Kollega i min hand och hamnade på sidan ”Koll på träning” och den förmodligen ironiska kommentar att 100 armhävningar fixar man enkelt om man följer träningsschemat på hemsidan www. hundredpushups.com. Det är en fruktansvärd överdrift! Det här ämnet har varit en tråd på HappyMTB-sidan i ett par år och vad jag vet är det bara jag som klarat av 100. Det hade jag i och för sig gjort tidigare några gånger för några år sedan men när jag hängde på den här tråden låg mitt max på ca 85-90. Det behövdes sedan två veckors intensiv träning med 2 000-2 500 armhävningar per vecka för att höja till 100. För att det där programmet ska funka måste du klara minst 60-70 armhävningar när du startar programmet. Det är min övertygelse efter att gjort armhävningar så gott som dagligen i 40 år. Men prova det gärna får ni se. LENNART RÖHS, 66 ÅR Vart tog facket vägen? Tyvärr trodde jag att Kollega var en facklig tidning. Men döm om min förvåning, när jag läste på insänt om kattmatning. Skatteeffekterna mellan arbetslösa, förtidspensionärerna och pensionärerna när det gäller jobbskatteavdragen 1,2 och 3 har aldrig debatterats. Nu när debatten om hur framtida pensioner skall säkras tagit fart så undrar jag hur facket ställer sig? Kommer de lämna de gamla i sticket som tidigare? Lättaste lösningen borde väl vara att ställa sig bakom ett förslag där det lagstiftas om aktiv dödshjälp. Det ger automatiskt besparingar i pensionssystemet. Det kan väl inte vara så att någon är så fruktansvärt dum att de numera tror på ett genomförande av en neutral skatteskala, eller? AKTIV DÖDSHJÄLP Provocerande att läsa Linda Skugge Tack Linda, för din fantastiskt dåligt skrivna krönika. Det som förvånar mig är när du skriver att trots att vi vanliga anställda klagar så får vi vår feta lön varje månad den 25:e. Jag tar då dina ord om hur länge du har drivit egna företag som ett bevis på att du inte har förstått någonting. Det är ju faktiskt så att lön inte är något som utbetalas till någon, beroende på om och hur lite man klagar. Lön är något som en arbetsgivare betalar ut för utfört arbete. Vidare så menar du att vi som vanliga anställda inte har någon rätt att klaga, eftersom vi, till skillnad från dig, inte behöver arbeta och sälja samtidigt. Du har själv valt din arbetslinje, ingen har tvingat dig att driva eget. Om du var det minsta bekant med MARIA KÄLLSTRÖM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=59">Kollega Sida 59 stress och stressforskning så bord</a> e du ha kunskap om att de flesta forskare idag är ganska eniga om att stress inte enbart beror på mängden arbete, utan också på vår möjlighet att påverka vår arbetssituation. Om jag ska ta till lika grova genera- liseringar som du gör i din krönika, så påstår jag att du borde vara mindre stressad än en vanlig anställd, eftersom du har större makt och inflytande över din arbetssituation än vad jag som vanlig anställd har. Men tänk, Linda, riktigt så enkelt är det inte. För det är även en sak till som du gör som är direkt felaktig, du jämför andra med dig själv, och tror att du kan hävda att du har mest rätt utifrån dina egna upplevda känslor. Min känsla är min, och bara jag kan avgöra om den är verklig och viktig för mig, ingen annan. Jag tycker det är oansvarigt av Kollega att publicera nämnda krönika, då den inte säger ett dyft, utan mer är en enda lång klagovisa av en bitter person. Men det kanske var det som var hela syftet med publiceringen, att få reaktioner. I så fall beklagar jag Linda, det är inte din yrkesskicklighet som har förlänat dig plats i tidningen, utan det faktum att ett taffligt arbete, alltid är ett taffligt arbete, men kan som underhållning ändå ha ett visst (om än mycket begränsat) värde. JENNY ERIKSSON Skitkrönika Linda Skugges krönika i Kollega nr 3 måste väl ändå har kommit fel?! Har ni betalt för den? Finansieras Kollega med mina fackföreningsavgifter? Skugge skriver om att vara egen företagare och författare och det är minsann det enda som kan vara stressigt. Jag skulle vilja se henne i till exempel vården. Och så avslutar hon krönikan med ”kids”? Har hon målgruppen klar för sig? Kollegas läsare är väl till rätt stor del yngre samt medelålders tjänstemän? Uruselt! HELEN KARLSSON Olika regler vid kränk- ningar inom arbetet Jag blev kränkt av min chef. Då jag kontaktade facket blev det ett mjäkigt svar. Min fackförening lyfte knappt på ögonbrynen. Jag blev sjukskriven på grund av de fortsatta kränkningarna. Först då vaknade mitt fack. Nu efter sju månader har före- tagshälsan kontaktats och jag och chefen ska sitta ner och ha ett samtal varför jag har blivit djupt kränkt av denne. Jag har inte gjort fel. Jag har arbetat mina timmar och fått min lön. Jag har utfört mina arbetsuppgifter och lovordats för detta inom företaget. Om jag skulle ha kränkt arbets- givarens representant eller en medarbetare då skulle jag ha blivit avskedad. Varför gäller inte samma regler för alla? BO Linda Skugge sover nog gott på natten EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. NR 3 APRIL 2010 Tyckte att insändaren om Linda Skugges krönika på www.kollega. se var högst märklig. Jag tolkar att Lindas poäng är att se till att själv ha kontroll över sitt eget liv och karriär, i stället för att förvänta sig att andra ska bidra med rättvis behandling och bara klaga när ens förväntningar inte infrias. Detta trots att man kanske varken gjort något för att se till att de infrias eller talat om sina förväntningar för de som man vill ska hjälpa till med att infria dem. Om detta verkligen är Lindas poäng så gör insändarskribenten inget mer än att bekräfta den. Sen är det självklart att man kan välja att tolka texten lite hur som helst, beroende på hur ens egen verklighet ser ut. Vad jag dock undrar är, oavsett Sitt första företag startade Torsten Jansson som tonåring. Han vet hur det känns att gå på smällar och börja om på nytt. Men de stora rubrikerna kom först när han fi ck ihop det med en känd sosse. MILJARDÄREN Allergitid: Så kan du skydda dig Linedance: Här är ingen obildbar Resebokare: Inget för hoppjerkor Vardagslyx: Måste inte kosta skjortan Överlevare: Klarade sig som uteliggare Kollega nr 3/2010 Välgjord tidning Jag är inte medlem i Unionen men min sambo är det. Jag hittade er medlemstidning och tänkte spontant ”Jaha, vad är det här för tråktidning då?”. Jösses vad jag hade fel! Otroligt snygg och välgjord tidning. Skön blandning av ”de stora sammanhangen” och ”den lilla människan”. Ser med glädje fram mot nästa nummer. TOMAS BORIN Föräldrar på stan Nu är det dags för oss föräldrar att bege oss ut på stan för att vakta andra föräldrars barn så att dessa inte skall kunna förtära alkohol under de stundande helgerna. Snart är hela min kalender inteck- nad av helgvandringar på kvällar och nätter för att se efter andras barn. Var finns det egna ansvaret över sitt eget barn? Anställ arbetslösa personer för att bevaka/övervaka barn och ungdomar på kvällar och nätter. BOSSE vad Linda EGENTLIGEN menade, vad tjänar insändarskribenten på att tolka det som hon gör och bli sur för det? Linda sover väl gott om natten, jag gör det likaså, den enda (i detta specifika fall) som har störst chans att fortsätta vara förbannad, och därmed ägna en massa energi åt någonting hon faktiskt inte kan göra nåt åt, är väl insändarskribenten själv? Tyvärr var hon nog inte ensam om att ta illa vid sig, vilket är väldigt synd. Samtidigt förstår jag insändarskribentens frustration. Lindas text kan onekligen tolkas som en attack mot dem som arbetar hårt och gör sitt bästa för att klara jobbet och familjen. Jag tycker dock att det är väldigt synd att ta illa vid sig, i stället för att lyfta fram det positiva ur texten och använda det för egen nytta. Att Linda använder sig av formuleringar som provocerar, tja... det är väl meningen? Man kan inte behaga alla, men är man smart nog att få hälften med sig och hälften emot sig så har man fått fler sympatisörer än vilket politiskt parti som helst. ;) MARCEL Djurplågeri?? Vill först ge Kollega en stor eloge för att ni skrev om Ludvig Lindström och hans arbete inom djurrätt och människans välmående! Djurrätt är ett viktigt ämne som borde uppmärksammas mer. Till er som så starkt uttryckte att det är djurplågeri att Ludvig ger sin katt veganmat tycker jag ni ska tänka om. Vi människor konsumerar enorma mängder kött från grisar, kor och kycklingar. Djuren står instängda i smutsiga och trånga hallar, ofta utan strö. När de blivit uppgödda transporteras de i timtal i små bås till ett slakteri där de måste trängas, skadas, knuffas och vänta länge på en plågsam slakt. Allt detta för vår skull – för oss som ändå är allätare! DET är djurplågeri!! Jag anser inte att katter behöver kött men jag anser verkligen inte att vi människor behöver kött. Jag tycker det är konstigt att så fort någon tycker synd om en katt (som det inte ens är synd om), ser misshandlade kaniner på nyheterna eller ser bilder av plågade grisar i tv så blir det upprörda känslor. De tänker inte på att de själva bidrar till grovt djurplågeri. Varje dag. Jag tycker också det är fruktans- värt jobbigt att höra om djurplågeri på nyheterna. Men jobbigast av allt är att kämpa mot djurens lidande inom livsmedelsindustrin när merparten av alla jag träffar själva är orsaken till djurens lidande!! Till sist, katten mår ju bra! Enligt veterinär är veganmat bra och varför är katten förresten annars 14 år....? Så snälla ni, tänk på vad ni själva gör innan ni anklagar någon annan för djurplågeri. DJURVÄN, FRIVILLIG DJURRÄTTSARBETARE OCH SUPERFRISK VEGETARIAN Baksidan Tidningen är bra, men vill bara säga att bilden på baksidan, nr 3, väcker mindre trevliga minnen för en som blev utjagad av dessa herrar eller deras tidigare kompisar från sitt Karelska hem och hemby den 30 november 1939. Jag var tre och ett halvt år, min bror några månader och allt vad morsan fick med sig stuvades i en ryggsäck. PENSIONÄR OLAVI HAVSTÅL Läs fler insändare på www.kollega.se 4-10 KOLLEGA 59 STORT FSTÖDÖR NYA AVTALET
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=60">Kollega Sida 60 UNIONENS ORDFÖRANDE CECILIA FAHLBE</a> RG om semestern UNIONENS STYRELSE Ordförande Cecilia Fahlberg Tel 08–504 150 15 cecilia.fahlberg@unionen.se 1e vice ordförande Peter Hellberg Tel 08–504 150 19 peter.hellberg@unionen.se 2e vice ordförande Bengt Olsson Tel 08–504 150 28 bengt.olsson@unionen.se Ha ledigt och koppla av i sommar S ommarlov, semester, äntligen ledigt – härliga, förväntansfyllda ord. Vad ser du framför dig, vad drömmer du om? En hängmatta, lojt gungande i den ljumma brisen, en god bok och absolut ingenting som måste och ska göras? Nog dyker bilden gärna upp, men hur blev det i själva verket sedan du fyllt i frånvaromeddelandet på många, långa veckor och loggat ut? För visst tänker du logga ut, lämna e-posten oläst till första arbetsda- gen efter semestern och stänga av mobilen för alla jobbsamtal? Du ska ju ha ledigt, koppla av och hämta nya krafter. Inte ska du behöva vara tillgänglig, bli störd av samtal och förväntas lösa alla problem som kan tänkas dyka upp fastän du inte är på jobbet. Ändå är det precis så det ser ut för många medlemmar i Unionen. En undersökning som Unionen genomförde förra sommaren visade att nära hälften av de tillfrågade i undersökningen har jobbmobilen påslagen även efter arbetstid. Hälften läser sin e-post på fritiden varje dag eller minst 1-2 gånger i veckan. Nu ska det sägas att det självklart fi nns »både privatlivet och hälsan riskerar att bli lidande« stora fördelar med den fl exibilitet som följer med många tjänstemannayrken. Det kan innebära goda möjligheter till intressanta och stimulerande arbeten, med frihet, självbestämmande och utveckling. Att själv kunna styra sin arbetstid, kanske gå tidigare, hämta på dagis och koppla upp sig hemifrån senare på kvällen är ett arbetssätt som uppskattas av många. Men baksidan är en gränslös tillvaro, där både privatlivet och hälsan riskerar att bli lidande. Möjligheten till stor fl exibilitet skapar också krav. Vågar jag logga ut, vara oanträff bar och riskera att mina arbetsuppgifter tas över av någon annan? I dagens arbetsliv med tuff a krav och hög arbetsbelastning är möjligheten till avkoppling och stimulans på fritiden avgörande för att må fortsatt bra, såväl på jobbet som hemma. Hur ser det ut på din arbetsplats? Har ni diskuterat arbetskamrater emellan vad som är rimligt och vad ni själva faktiskt vill? Bortavtalad övertid blir allt vanligare, men kräver ordning och reda för att du inte ska riskera att ge bort din arbetstid gratis. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att organisera arbetet så att det blir möjligt att verkligen vara ledig. Hängmattan ska inte bara gunga i våra drömmar. Jag önskar dig en skön och avkopplande sommar, med tillfälle att bara fi nnas till, här och nu. Grip den dagen. 60 KOLLEGA 4-10 Lär dig något nytt Unionen har 11.900 kronor till dig! Marknadskommunikation, jägarexamen, datakörkort, design, bokföring, psykologi, ryska, serieteckning, pedagogik, IT-säkerhet... Du vet väl om att du kan få pengar till kurslitteratur och material genom Unionens studiestöd. Upp till 2.975 kr per termin, totalt 11.900 kr. Läs mer på www.unionen.se/studiestod. Ledamöter: Sonja Hallsten Tel 070–850 89 28 sonja.hallsten@unionen.se Peter Bording Tel 070–377 48 93 peter.bording@unionen.se Martin Johansson Tel 070–997 5949 martin.johansson@unionen.se Catharina Johansson Tel 070–283 48 81 catharina.johansson@unionen.se Krista Loiske Tel 070–644 02 85 krista.loiske@unionen.se Andreas Grünewald Tel 08–550 522 09 0768–89 22 09 andreas.grunewald@unionen.se Stefan Carlsson Tel 070–558 15 18 stefan.carlsson@unionen.se Anette Hellgren Tel 070–766 60 09 anette.hellgren@unionen.se Mikael Hansson Tel 070–733 36 81 mikael.hansson@unionen.se Gun Karlsson Tel 0706–89 22 56 gun.karlsson@unionen.se Suppleanter: Barbro Henning Tel 0709–577 568 barbro.henning@unionen.se Hans Lindau Tel 070–849 17 21 hans.lindau@unionen.se Caroline Danielsson Tel 070–228 17 12 caroline.danielsson@unionen.se Personalrepresentanter: Jan Sjölander Unionen, Gävleborg Tel 026–64 7 613 jan.sjolander@unionen.se Martin Jeffl én Unionen, FK Tel 08–504 157 52 martin.jeffl en@unionen.se Anna-Karin Moberg (suppleant) Unionen, Göteborg Tel 031–701 28 36 anna-karin.moberg@unionen.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=61">Kollega Sida 61 AKTIVITETER För att se vilka kurse</a> r och seminarier Unionen har nära dig kan du ringa eller gå in på hemsidan, www.unionen.se. Här är ett urval. Förbered dig inför PU-samtalet Ditt utvecklingssamtal är en viktig del av din kompetensutveckling och långsiktiga löneutveckling på företaget. Förbered dig på bästa sätt för att få maximal nytta av ditt utvecklingssamtal! ● 29 september, Göteborg. Omorganisation – mbl och las i praktiken På kursen får du lära dig mer om förhandlingar i samband med omorganisation med uppsägningar som följd. Vi kommer att arbeta med mbl och las. När och hur kan vi använda oss av dessa? Kursen innehåller många praktiska övningar med efterföljande diskussioner. ● 24 augusti, Ljungbyhed. ● 21 september, Vadstena. ● 19 oktober, Gävle. ● 25 oktober, Kungsör. ● 2 november, Sundsvall. ● 23 november, Uppsala. ● 30 november, Tällberg. arbetsrätten gås igenom. Kursledare är Johan Schelin, professor vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. ● 28 september, Stockholm. Professionell kommunikation Hur övertygar man utan att övertala? Hur driver man en dialog framåt? För att lyckas krävs att du skaffar dig kunskap om mottagaren. Professionell kommunikation handlar om att lyssna av och bygga upp argument utifrån den andres tankar och åsikter. Med hjälp av öppna frågor och engagemang kan du skapa ett bra klimat för samtal. Vi varvar teori om effektiva samtal och frågemetodik med praktiska övningar och erfarenhetsutbyte. ● 10 november, Rimforsa. Bolagsstyrelsekurs Som facklig representant i bolagsstyrelsen bidrar du till företagets utveckling men du har också ett särskilt ansvar gentemot de anställda. Genom dig kan de påverka beslut som rör företaget och därmed också deras egen framtid. För att göra ett bra jobb måste du ha kunskaper och veta hur du på bästa sätt utnyttjar möjligheterna att påverka strategiska beslut. ● 13 september, Grythyttan. Vikten av kollektivavtal Vad handlar anställningsvillkoren om och vilken skillnad gör ett kollektivavtal? Vi går igenom spelreglerna på arbetsplatsen. ● 15 september, Malmö. ● 26 oktober, Helsingborg. REGIONERNA UNIONEN SYDVÄST MALMÖ 040-670 22 00 HELSINGBORG 040-670 23 50 UNIONEN SYDOST KARLSHAMN 0454-30 34 00 UNIONEN SJUHALL BORÅS 033-20 86 00 UNIONEN VÄST TROLLHÄTTAN 0520-49 41 60 UNIONEN SKARABORG SKÖVDE 0500-45 84 70 UNIONEN GÖTEBORG 031-701 28 00 UNIONEN SMÅLAND 0771-31 31 00 UNIONEN ÖST NORRKÖPING 011-19 43 00 LINKÖPING 013-24 75 00 UNIONEN ÖSTRA SÖRMLAND/GOTLAND SÖDERTÄLJE 08-504 164 00 VISBY 0498-28 87 80 UNIONEN MÄLARDALEN VÄSTERÅS 021-40 48 00 UNIONEN BERGSLAGEN ÖREBRO 019-17 46 00 UNIONEN VÄRMLAND KARLSTAD 054-13 70 00 UNIONEN STOCKHOLM 08-504 161 00 UNIONEN UPPLAND UPPSALA 018-18 39 00 UNIONEN GÄVLEBORG GÄVLE 026-64 76 00 UNIONEN DALARNA BORLÄNGE 0243-21 35 50 UNIONEN MELLANNORRLAND SUNDSVALL 060-55 31 00 UNIONEN VÄSTERBOTTEN SKELLEFTEÅ 0910-43 88 40 UMEÅ 090-71 76 40 UNIONEN NORRBOTTEN 0920-23 51 10 A-KASSA 0770-77 77 88 MEDLEMSREGISTRET 0771-743 743 FACKLIG RÅDGIVNING 0770-870 870 UNIONEN EGENFÖRETAGARE 020-743 743 4-10 KOLLEGA 61 Psykosocial arbetsmiljö Utbildningen för dig som gått BAM (Bättre arbetsmiljö) grundutbildning + fortsättningskursen. ● 1 december, Löddeköpinge. Mingelkväll för unga medlemmar Kom på våra populära mingelkvällar för trevlig samvaro och träffa andra medlemmar för att utbyta erfarenhet och kunskap med varandra! Vid varje mingelkväll har vi glädjen att samarbeta med teatergruppen Tage Granit. ● 14 september, Skövde. ● 15 september, Trollhättan. ● 10 november, Rimforsa. Arbetslivets juridik 15p Unionen genomför kursen Arbetslivets juridik i samverkan med juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Det är en fristående universitets- kurs i grundläggande arbetsrätt, som ger deltagarna både redskap och kunskaper för att bättre kunna företräda sitt förbunds medlemmar i det moderna arbetslivet. Reglerna för den individuella och den kollektiva ERIK BOHR/SCANPIX MAJA SUSLIN/SCANPIX STIG HAMMARSTEDT/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=62">Kollega Sida 62 KORSORD BENGT CARLSSON 62 KOLLEGA </a> 4-10 CITRONMELISS LÖVSAL HÅRDVALUTA FEMMA OCH TVÅA DET DRAR ATLANTSEGLARE SIKTAR MOT TOPPEN BRÄDDFYLLS BEGRÄNSAS AV TVÅ RADIER OCH CIRKELBÅGEN DÄR EMELLAN KRYSSOR POSTSLAG HEMBRÄNT DUNST STÅR PÅ PALL STARKT I KÖKSMILJÖN VAR MED MIMMI I FJÄLLEN TRÅ TIGÄMNE DE HAR VÅRSPEL MOTGÅNGAR KAN GE KALVAR DI BAKVERK MED FRUKT 15 ÖSTSPRÅK BE ETT MIDSOMMAR-MÅSTE ? BÄSTA MÖJLIGA FRÖFRÖ FÖR RÖR? MAN OCH YXLAN VÄRMLÄNDSKA PORTIONSUNDER-LAG MAN OCH HAR MAN 17 VÄGVISARE GER SKIFTANDE BILD FRÅN SYDNEY ÄR KANSKE DEN DUMMA GÖKEN? SPANSK FLOD KÄTTERI 10 STAPEL INSTÄLLD HJÄRTANS-FRÖJD KOLLAD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 DANSK STEEN OCH SPANSKPEPPAR 16 17 ? OMKRING SES I TRÄGET ARBETE SEX HAR RÖR 7 1 IDROTTSKLUBB BRUNSKJORTOR 3 STIFT HAR HJUL GAV UTSLAG VÅGAD 11 HANDLADE KORT FÖR MÅTT PÅ YTA ÄR TVÅ VAR FACKMAN UTKIK SPEL I NORGE LJUDA 13 SUSIES SYSTER ÖVALUTA KILLE I EKEN 2 4 SKAFFA ENERGI 8 RÄKNING ARBETE? VÄNJA SNO PÅ MOMANGEN LÅNGSAMT UTSTÄLLNINGAR TILLTAL HÄTSK DEBATT ÄR SANKT ENARE I FINLAND 16 SAGOLAND SKIMMER FINT ÅK PLÅT- HAR INTE ALT KYLDES 9 C 12 KNÄCKS I KOPP STICKORD FLYGER I LUFTEN HALVT HA HÖRS TALA 6 HALVÖ ROMELVA SÖLIG NYANS VITTRA ALLTFÖR LÅNG 14 ÅDAMJUK KAN TRÖTT KOLLAR FLYGARE MALM 5 SAMSON 021-13 74 10 Skicka in meningen till krysset@kollega.se eller vykort till Kollega, korsord nr 4, 105 32 Stockholm. Ditt svar vill vi ha före den 30 juli. Tio personer vinner tre trisslotter var. ©
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=63">Kollega Sida 63 VINNARE KOLLEGA NR 3 Just nu kan d</a> u som är medlem i Unionen få ett extra förmånligt lån. Du kan låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,59 %*. Ingen säkerhet behövs och inga dolda avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Kampanjen pågår till 31 augusti 2010. Gör så här för att ansöka om medlemslån: De tio först öppnade med rätt svar Anlagsspridare är Kristin magnusson, Skara, Jon Kjellsson, Umeå, Kerstin Hjalmarsson, Torpshammar, Jan Burström, Perstorp, Rune Johansson, Finspång, Karin Norberg, Rimbo, Helena Nilsson, Vällingby, Rolf Linder, Partille, Margaretha pettersson, Grimsås och Irene Grönlund, Västervik. Stort grattis till er alla! Trisslotter kommer med posten. På seb.se/medlemslan kan du läsa mer och ansöka. Ring 0771-365 365 om du vill ha ett lånebesked direkt. Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). Kom ihåg att berätta att du är medlem i Unionen. Välkommen! * Ett annuitetslån om 100 000 kr upplagt på 5 år samt betalning via autogiro. Om årsräntan är 4,59 % blir den effektiva räntan 4,69 %. Årsränta per 20100413. 4-10 KOLLEGA 63 FJÄLLRÄDDARE H BLÄNKARE PLÅGAN LAGAT A S BLIR POSTULANT N N O T K T I RÖN FORDS MINSTA 3 RETORIK GÖR FÄLLA R V A L L L O B S E R E IMPREGNERINGS-MEDEL VAR RÖST PÅ SKIVA MÖRSARE ÅRARBETA BAKMÅTT YNGRE ÖBO GIFTIGT GRUNDÄMNE K R E O S O N 14 BL A BLÅSLÄRA N T H D S FOLKMUN LJUSNA A N L A G S S 1 2 3 4 5 6 7 P 8 R U N KK I 9 O O GRÖN BRORSON KORT DAG ARGSINTA T I L T K A S E VIKARIE IMBECILL G E R I T R E PLATONISK DESS BRYGGA ÄR I OSLO I L I ÄR GRÖN ELLER RÖD S TRÄ RÅ T V A T K 10 O T I Y S GLACIÄR BROTTSLING KOM PÅ 6 FAN S D E N I FRISYR GE UT FLAT R SLAGBOM 1 PÅVERKAS INTERNATIONELLT STRECK E N O N KÖR DESOTO I SERIE A K E G L 5 BLÅSES FÖR PÅ PLAN MED JOSÉ I COSTA RICA R K 9 VÅRD QUANTUM SATIS I N I 10 D A R E 11 12 13 NY O F A S OPERAPRINSESSA BILDT HUGG N A A D A G A S R J A T N I F S UTMANANDE 14 E R T I SKÄR FIL R S 13 R A T H U S B O N D E N S A R R P E GÄRDESTAD D E S A FUKTIG LUFT 8 D A ! STRED I VIETNAM DET PRICKAS VARANDE I D E S E X FÖRUT- STUNDOM STRID BYGGNAD TAKBÅRD UT- P A R P I JAHA? TRO INTE ATT DU ÄR NGT F N L E T T A E S L JAKTBYTE I G SAND I SJÖ- KORTET EFTERLEVDE 2 D O L A N T P A G E E D E R IHOP BLAD LOJAL MINDRE TRAVERS TÖMT T Ö A R BULVAN DET ENKLA HEMMET T BINDA RÄTTVIS ÄDELGAS KRAFTIG R LJUS- ÖPPNING KAMP KROKBEN F T EX BRONKIT Ö K H Ä F E L TRIVSEL E R N A J U S T T A E R R F UNDERLÄKARE DJÄVUL O M B U S F Y L L J A S Å J Ä S L VIKT VARA REST RÖRBIT HISTORIA TILLTALAT M N T A N N I E K G S D PASSION E PÅ ANNAT SÄTT S T DEL TVÅ AV TVÅ A OOLONG STAT MED COLUMBUS VASSAK T 11 HINDRAR ÖVERGÅNG P E E E R R E BLIR PIPA 7 12 LEDARFUNKTION T S C O H T A U T O G R A F Å T 4 L Ö D SAMSON 021-13 74 10 © E Medlemsränta 4,59 % VINNARE KOLLEGA NR 3 Just nu kan du som är medlem i Unionen få ett extra förmånligt lån. Du kan låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,59 %*. Ingen säkerhet behövs och inga dolda avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Kampanjen pågår till 31 augusti 2010. Gör så här för att ansöka om medlemslån: De tio först öppnade med rätt svar Anlagsspridare är Kristin magnusson, Skara, Jon Kjellsson, Umeå, Kerstin Hjalmarsson, Torpshammar, Jan Burström, Perstorp, Rune Johansson, Finspång, Karin Norberg, Rimbo, Helena Nilsson, Vällingby, Rolf Linder, Partille, Margaretha pettersson, Grimsås och Irene Grönlund, Västervik. Stort grattis till er alla! Trisslotter kommer med posten. På seb.se/medlemslan kan du läsa mer och ansöka. Ring 0771-365 365 om du vill ha ett lånebesked direkt. Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). Kom ihåg att berätta att du är medlem i Unionen. Välkommen! * Ett annuitetslån om 100 000 kr upplagt på 5 år samt betalning via autogiro. Om årsräntan är 4,59 % blir den effektiva räntan 4,69 %. Årsränta per 20100413. 4-10 KOLLEGA 63 FJÄLLRÄDDARE H BLÄNKARE PLÅGAN LAGAT A S BLIR POSTULANT N N O T K T I RÖN FORDS MINSTA 3 RETORIK GÖR FÄLLA R V A L L L O B S E R E IMPREGNERINGS-MEDEL VAR RÖST PÅ SKIVA MÖRSARE ÅRARBETA BAKMÅTT YNGRE ÖBO GIFTIGT GRUNDÄMNE K R E O S O N 14 BL A BLÅSLÄRA N T H D S FOLKMUN LJUSNA A N L A G S S 1 2 3 4 5 6 7 P 8 R U N KK I 9 O O GRÖN BRORSON KORT DAG ARGSINTA T I L T K A S E VIKARIE IMBECILL G E R I T R E PLATONISK DESS BRYGGA ÄR I OSLO I L I ÄR GRÖN ELLER RÖD S TRÄ RÅ T V A T K 10 O T I Y S GLACIÄR BROTTSLING KOM PÅ 6 FAN S D E N I FRISYR GE UT FLAT R SLAGBOM 1 PÅVERKAS INTERNATIONELLT STRECK E N O N KÖR DESOTO I SERIE A K E G L 5 BLÅSES FÖR PÅ PLAN MED JOSÉ I COSTA RICA R K 9 VÅRD QUANTUM SATIS I N I 10 D A R E 11 12 13 NY O F A S OPERAPRINSESSA BILDT HUGG N A A D A G A S R J A T N I F S UTMANANDE 14 E R T I SKÄR FIL R S 13 R A T H U S B O N D E N S A R R P E GÄRDESTAD D E S A FUKTIG LUFT 8 D A ! STRED I VIETNAM DET PRICKAS VARANDE I D E S E X FÖRUT- STUNDOM STRID BYGGNAD TAKBÅRD UT- P A R P I JAHA? TRO INTE ATT DU ÄR NGT F N L E T T A E S L JAKTBYTE I G SAND I SJÖ- KORTET EFTERLEVDE 2 D O L A N T P A G E E D E R IHOP BLAD LOJAL MINDRE TRAVERS TÖMT T Ö A R BULVAN DET ENKLA HEMMET T BINDA RÄTTVIS ÄDELGAS KRAFTIG R LJUS- ÖPPNING KAMP KROKBEN F T EX BRONKIT Ö K H Ä F E L TRIVSEL E R N A J U S T T A E R R F UNDERLÄKARE DJÄVUL O M B U S F Y L L J A S Å J Ä S L VIKT VARA REST RÖRBIT HISTORIA TILLTALAT M N T A N N I E K G S D PASSION E PÅ ANNAT SÄTT S T DEL TVÅ AV TVÅ A OOLONG STAT MED COLUMBUS VASSAK T 11 HINDRAR ÖVERGÅNG P E E E R R E BLIR PIPA 7 12 LEDARFUNKTION T S C O H T A U T O G R A F Å T 4 L Ö D SAMSON 021-13 74 10 © E Medlemsränta 4,59 %
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=64">Kollega Sida 64 BJOERN STEINZ/SCANPIX Att tämja no</a> shörningar i Botswana eller superslöa i en solstol – det är frågan. Fast svaret på vad som lämpar sig bäst att göra på semestern är egentligen enkelt: Gör det som är minst likt ditt jobb. Text Johanna Rovira Bryt mönstret på semestern Semester är visserligen ett förträffligt påfund, men för många kan det också vara ångestframkallande. Det är så mycket man ska hinna med – snickra verandor, förverkliga sina drömmar om äventyrsresor, besöka försummade släktingar och vänner, uppfylla löftet om Legoland, njuta av livet, städa förråden, vila upp sig. Hur ska en stackars löneslav med blott fem veckors ledighet få tiden att räcka till? Särskilt som skilsmässan från jobbet kan vara nog så påfrestande. Det är inte bara de grövsta arbetsnarkomanerna som syndar, alltfler av oss smygjobbar under semestern – svarar i mobilen, kollar mejlen eller tar med sig olästa rapporter/jobblitteratur till stranden. 64 KOLLEGA 3-10 Stressforskarna är oroliga över utvecklingen och menar att vi ännu inte sett vilka konsekvenser detta smygjobbande kan få. De propagerar också för att vi ska varva ner i god tid före semestern eftersom det tar tid innan batterierna börjar laddas. En alltför kort semester är tämligen bortkastad – en studie på slutkörda personer som bara tagit ut tre veckors semester visade att de var precis lika trötta igen efter bara någon vecka på jobbet. Ett annat tips är att göra motsatsen till sitt jobb under semestern. Har du ett stillasittande ensamt jobb kanske noshörningssafarin är din grej. Har du däremot ett livligt aktivt arbete är tipset att slå rot under en korkek och lukta på blommorna. FLER TIPS: ● Ta helst ut hela semestern i ett sjok. Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under juni, juli och augusti. ● Trappa ner i god tid före semestern. Att tokjobba in i det sista förkortar i praktiken semestern. Åta dig inga nya jobb utan ägna de sista dagarna åt att städa skrivbordet. ● Lås in mobiltelefonen i en skrivbordslåda eller byt simkort i den, så att du slipper enerverande jobbsamtal precis när du ska dra in en jätteforell. ● Skriv ett frånvaromeddelande på mejlen och hänvisa till någon annan. Om du nödvändigtvis inte kan slita dig från att kolla e-posten under semestern, gör det enbart på bestämda tider, så sällan som möjligt.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=65">Kollega Sida 65 VANJA SCHELIN SEX TIPS FÖR UTOMJOR</a> DISKA INVANDRAREJOHANNA & VANJA Först började balterna ställa krav och inom en snar framtid finns risk att de asiatiska barnen vägrar jobba fastkedjade vid sina maskiner för några munnar ris. Så vad ska en stackars kapitalist göra för att fortsätta tjäna storkovan utan att för den skull behöva betala anständiga löner? Svaret finns därute – i världsrymden alltså. Problemet är att det lätt kan uppstå hemska kulturkrockar. För att undvika de mest pinsamma fadäserna presenteras här sex tips till nyanlända utomjordingar på hur man smälter in i svenskt arbetsliv. Tabun I Sverige anses det inte särskilt artigt att lemlästa och/eller äta upp sina kollegor. Men det absolut största tabut är att fråga en arbetskamrat vad den tjänar i lön. Religion Du skall inga andra gudar hava jämte din arbetsgivare. Det kan upplevas en smula förvirrande att arbetgivaren varken har fler tentakler eller större öron än någon annan och att de svenska kollegorna dessutom bara slickar hans skor i smyg. Ett sätt att identifiera guden är att han vanligtvis heter Göran, har störst arbetsrum och att ingen vågar säga emot honom. Etikett Sexuella trakasserier är förbjudna i Sverige. Behöver du tafsa på kopiatorn måste du alltså ha dennes samtycke. På firmafester kan det dock vara okej att göra erotiska närmanden så länge du inte glömmer att ta bort eventuella rumpbilder ur pappersfacket. Überförbud Katastrofer avser på svenska arbetsplatser vanligen varken jordbävningar, hungersnöd eller gräshoppssvärmar utan papperstrassel i skrivaren eller att någon glömt ställa muggen i diskmaskinen. Klädsel Klädkod innebär oftast inte att anställda delas in i näringsgrupper utifrån färgen på deras slipsar, utan att man inte får vara klädd hur som helst på jobbet. Hårklädda trätofflor, latexoveraller och synliga ländförlängare strider till exempel för det mesta mot klädkoden. Konflikter Blir du oense med en kollega är det inte tillrådligt att utmana denne på duell med åttahövdade giftormar. Konflikter löses bättre genom att baktala kollegan inför chefen, sprida rykten om hans/ hennes inkompetens, avbryta kamraten på möten eller genom att hacka sig in på hans/hennes facebookkonto och skriva något riktigt snuskigt på statusraden. 4-10 KOLLEGA 65
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=66">Kollega Sida 66 TÄVLING Tippa med Kollega! 10 vinn</a> are får 3 trisslotter var. Skicka svaren senast 30 juli till tipset@kollega.se eller Tävlingsredaktören, Kollega, 105 32 Stockholm. 1 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. IPCC? Ingår i prinsesstårta Peace & Love-stad Jobbar OMM mot Främsta träningsmotivet Är Csikszentmihalyi Sysslar Carrier med Antal epileptiker A. Lenders födelseort Äger Iggesunds bruk Ger kollektivavtal Här ligger Sihanoukville Gillar after work REDAKTIONEN FN:s klimatpanel ströbröd Vilnius mobbning gå ned i vikt guru karriärplanering 30 000 Rotterdam Kobben Rikskuponger Thailand svenska chefer X EU:s klimatpanel salt Borlänge matmissbruk bli snygg psykolog transporter 60 000 München Holmen motionsbidrag Vietnam franska chefer 2 härdplast potatismjöl Stockholm missfall komma i form hockeyproffs värmepumpar 90 000 Stockholm Ön föräldralön Kambodja brittiska chefer Pride: Baltikum har långt kvar 01koll04.indd 1 EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. NR 4 JUNI 2010 SJUKGENERALEN Adriana Lender leder Sveriges största försörjningsinrättning. När hon tog över var Försäkringskassan närmast ett rehabfall. Raskt fixade hon 600 miljoner kronor extra och blev populär. Sjukskrivning är en stark medicin som ska användas med måtta, anser hon. Siffergeni: Stoppas inte av fördomar Semestertips: Yla med vargar Peace & Love: Mer än en rockfestival Unga i byn: Jobb på hemorten viktigast Tipset i nr 3: Rätt rad: 1X2 111 221 112X Vinnare: Svante Arthursson, Bor Christina Ottosson, Jönköping Alf Svensson, Värnamo Ella Jarl, Luleå Anna Burman, Luleå Lars-Eric Johansson, Alnö Sonja Sjödin, Hisings Backa Åke Edström, Umeå Gert Hamnell, Huddinge Marie-Louise Eklind, Enskede Utges av Unionen. Medlemstidningen har en fri och självständig ställning Chefredaktör: Tommy Zetterwall tommy.zetterwall@kollega.se 08-504 159 14 (ansvarig utgivare) Redaktionssekreterare: Niklas Hallstedt niklas.hallstedt@kollega.se 08-504 159 05 (stf ansvarig utgivare) Redaktion: Dag Bremberg Redaktör Position dag.bremberg@kollega.se 08-504 159 03 Åsa Frisk Ekonomihandläggare/reporter asa.frisk@kollega.se 08-504 159 04 Eva Karlsson Reporter (tjänstledig) Petra Rendik Reporter petra.rendik@kollega.se 08-504 159 08 Jörgen Renhorn Layoutare/t f webbmaster jorgen.renhorn@kollega.se 08-504 159 09 66 KOLLEGA 4-10 Ola Rennstam Reporter (föräldraledig) ola.rennstam@kollega.se 08-504 159 20 Johanna Rovira Reporter johanna.rovira@kollega.se 08-504 159 11 Linda Svensson Webb-/nyhetsredaktör linda.svensson@kollega.se 08-504 159 12 Anita Täpp Reporter anita.tapp@kollega.se 08-504 159 13 Lina Jonsson Reporter (vikarie) lina.jonsson@unionen.se 08-504 159 06 Göran Jacobsson Reporter (vikarie) goran.jacobsson@kollega.se 08-504 159 17 Rickard Jakbo Reporter (vikarie) rickard.jakbo@kollega.se 08-504 159 16 Jenny Still Praktikant brev@kollega.se Företagsannonser: da-media AB 08-786 03 34 Unionenannonser: Jörgen Renhorn 08-504 159 09 Besöksadress: Olof Palmes gata 17 Postadress: 105 32 Stockholm Telefon: Unionens växel 08-504 150 00 Fax redaktionen 08–618 67 22 Hemsida: www.kollega.se Tryckeri: Sörmlands Grafiska AB Papper: Omslag 130 g träfritt matt Inlaga 60g Graphocote Årgång 3 TS upplaga 484 000 exemplar Kollega finns även som taltidning. Vi ansvarar inte för icke beställt material. Allt i Kollega lagras och publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip inte. Pressläggning 26 maj 2010. Nästa nummer: 25 augusti. SEMESTER! SÅ MAXAR DU DIN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=67">Kollega Sida 67 SKADEHANTERING SOM DEN UNNA DIG TI</a> LL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. NU B MED FORÖRMÅNLIDE VARA. G RABATT Det allra viktigaste med en försäkring är vad som händer när en skada väl har skett. Det är då det visar sig vad du betalar för och vad det är värt. Är du kund hos oss kan du känna dig säker på att bli rättvist behandlad, att det går så snabbt som möjligt och att du får hjälp av de hantverkare och specialister du behöver. Det är det vi kallar skadehantering som den borde vara. Och det är en av anledningarna att Unionen valt att samarbeta med oss. Väljer du försäkringen Stor Hem täcker den dessutom ovanligt mycket. Läs mer på if.se/unionen eller ring 0771-44 00 48. I samarbete med: 20 % RABATT PÅ HEMFÖRSÄKRING TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. SKADEHANTERING SOM DEN UNNA DIG TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. NU B MED FORÖRMÅNLIDE VARA. G RABATT Det allra viktigaste med en försäkring är vad som händer när en skada väl har skett. Det är då det visar sig vad du betalar för och vad det är värt. Är du kund hos oss kan du känna dig säker på att bli rättvist behandlad, att det går så snabbt som möjligt och att du får hjälp av de hantverkare och specialister du behöver. Det är det vi kallar skadehantering som den borde vara. Och det är en av anledningarna att Unionen valt att samarbeta med oss. Väljer du försäkringen Stor Hem täcker den dessutom ovanligt mycket. Läs mer på if.se/unionen eller ring 0771-44 00 48. I samarbete med: 20 % RABATT PÅ HEMFÖRSÄKRING TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=8ht24ncc&gInitPage=68">Kollega Sida 68 Posttidning B DUBBLA EX I FAMILJEN</a> ? Mejla medlemsregistret@unionen.se Posttidning från Kollega, 105 32 stockholm. Fel adress? För Unionens medlemmar ändras adressen automatiskt via folkbokföringen. Övriga sänder in denna remsa med nya och gamla adressen. SÖREN ANDERSSON med oss läs kollega.se Surfa Posttidning B DUBBLA EX I FAMILJEN? Mejla medlemsregistret@unionen.se Posttidning från Kollega, 105 32 stockholm. Fel adress? För Unionens medlemmar ändras adressen automatiskt via folkbokföringen. Övriga sänder in denna remsa med nya och gamla adressen. SÖREN ANDERSSON med oss läs kollega.se Surfa
]]>