<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=1">En bättre värd 1 En bättre värd EN TI DN I NG F RÅ</a> N V A S AKRONAN NUMME R 3 O K T O B E R 2 0 0 9 Ljuddesign – mycket mer än decibel Collectors Lena Apler vågade bygga nytt Nuevo Riche VÄRDENS BÄSTA HUVUDKONTOR Hur två blev ett
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=2">En bättre värd Sida 2 LJUDET AV ETT BRA KONTOR EGE</a> NTLIGEN ÄR DET bra märkligt att ljuddesign inte är ett självklart begrepp. Vi har nog alla besökt kontor där inredningsarkitektens budget varit hög, men ljuden som studsar mot de hårda materialen ännu högre. I det här numret av En bättre värd har vi träffat nytänkande ljudexperter och besökt Ångpanneföreningens huvudkontor i Solna. När de byggde nytt var ljudaspekten en viktig del. Vasakronan har också ett nytt huvudkontor, på Sveavägen i Stockholm. Vi kan bara inte låta bli att presentera det för er. Även här har vi tagit det bästa av två värdar. Arkitekten Wivian Eidsaunet berättar hur kontoret växte fram. Hon såg gator och torg i lokalen och nu har vi en egen stad innanför väggarna! Var du än bor i Sverige har du kanske någon gång passerat Riche, nära Stureplan i Stockholm. Om väggar kunde tala skulle det kanske vara vår mest intressanta fastighet. Nu får huset ett rejält ansiktslyft. En bättre värd har träffat de skickliga stenhug- garna som gör en stor och viktig del av jobbet. Vi har också träffat Lena Apler, vd för Collector. Hon vågade bygga nytt mitt i livet och driver nu ett framgångsrikt företag i finanssektorn. Sedan 2006 har Collector expanderat även när det gäller kontorsytan och hyr nu 1200 kvadratmeter i en av våra fastigheter i Göteborg. Vad vill du läsa om i kommande nummer av En bättre värd? Sitter du i ett kontor med riktigt bra lösningar – kanske ett miljötänk, en välkomnande reception eller något annat? Vi är väldigt intresserade av att höra ifrån dig. Mejla redaktionen@vasakronan. se så kanske vi gör ett hemma hosreportage på ditt företag. Peter Östman Kommunikationschef, Vasakronan En bättre värd ges ut av ANSVARIG UTGIVARE: Peter Östman, Tel: 08-566 205 60, peter.ostman@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR: Peter Östman, Tel: 08-566 205 60, peter.ostman@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Marcus Ehrenfried, Tel: 08-782 03 34, marcus.ehrenfried@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 30074, 104 25 Stockholm. Tel: 08-566 20 500 HEMSIDA: www.vasakronan.se OMSLAG: Jennifer Nemie REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, 08-506 288 74, ulrika.fricklang@intellecta.se Susanne Glennegård, Sandra Grill, Ewa Lindström, Intellecta Publicisterna REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Marianne Gustafsson, Eric Sjöstedt, Jenny Hartwig och Marika Karlsson. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Ekotryckredners AB, Stockholm, 2009. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: adressandring@vasakronan.se 18 12 2 LJUDET AV ETT BRA KONTOR EGENTLIGEN ÄR DET bra märkligt att ljuddesign inte är ett självklart begrepp. Vi har nog alla besökt kontor där inredningsarkitektens budget varit hög, men ljuden som studsar mot de hårda materialen ännu högre. I det här numret av En bättre värd har vi träffat nytänkande ljudexperter och besökt Ångpanneföreningens huvudkontor i Solna. När de byggde nytt var ljudaspekten en viktig del. Vasakronan har också ett nytt huvudkontor, på Sveavägen i Stockholm. Vi kan bara inte låta bli att presentera det för er. Även här har vi tagit det bästa av två värdar. Arkitekten Wivian Eidsaunet berättar hur kontoret växte fram. Hon såg gator och torg i lokalen och nu har vi en egen stad innanför väggarna! Var du än bor i Sverige har du kanske någon gång passerat Riche, nära Stureplan i Stockholm. Om väggar kunde tala skulle det kanske vara vår mest intressanta fastighet. Nu får huset ett rejält ansiktslyft. En bättre värd har träffat de skickliga stenhug- garna som gör en stor och viktig del av jobbet. Vi har också träffat Lena Apler, vd för Collector. Hon vågade bygga nytt mitt i livet och driver nu ett framgångsrikt företag i finanssektorn. Sedan 2006 har Collector expanderat även när det gäller kontorsytan och hyr nu 1200 kvadratmeter i en av våra fastigheter i Göteborg. Vad vill du läsa om i kommande nummer av En bättre värd? Sitter du i ett kontor med riktigt bra lösningar – kanske ett miljötänk, en välkomnande reception eller något annat? Vi är väldigt intresserade av att höra ifrån dig. Mejla redaktionen@vasakronan. se så kanske vi gör ett hemma hosreportage på ditt företag. Peter Östman Kommunikationschef, Vasakronan En bättre värd ges ut av ANSVARIG UTGIVARE: Peter Östman, Tel: 08-566 205 60, peter.ostman@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR: Peter Östman, Tel: 08-566 205 60, peter.ostman@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Marcus Ehrenfried, Tel: 08-782 03 34, marcus.ehrenfried@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 30074, 104 25 Stockholm. Tel: 08-566 20 500 HEMSIDA: www.vasakronan.se OMSLAG: Jennifer Nemie REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, 08-506 288 74, ulrika.fricklang@intellecta.se Susanne Glennegård, Sandra Grill, Ewa Lindström, Intellecta Publicisterna REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Marianne Gustafsson, Eric Sjöstedt, Jenny Hartwig och Marika Karlsson. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Ekotryckredners AB, Stockholm, 2009. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: adressandring@vasakronan.se 18 12 2
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=3">En bättre värd Sida 3 4 Personligt Forskare världe</a> n över menar att våra skrivbord berättar vilka vi är... 5 Rätt ljud på rätt plats Ljuddesign – ett nytt begrepp som kan ha större effekt än vi anar. När våra arbetsplatser och offentliga miljöer allt mer fylls av ljud påverkas vi vare sig vi vill eller inte. Ljuddesign handlar om att skapa en trivsam ljudmiljö genom att eliminera störande sorl och väsen På så sätt har Ångpanneföreningen, ÅF, lyckats med att få sina medarbetare att trivas... 9 Decibel är inte allt De är viktiga för att vi ska kunna orientera oss i vår omgivning. De framkallar allt från stress till harmoni och styr våra beteenden. Det handlar om ljuden – och vad de gör med oss... 11 Ljuddämpare Nytt och snyggt att inreda med... 12 Hur två blev ett Vasakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm har designats för att vara flexibelt i flera avseenden. Här har två företagskulturer smälts samman till en... 26 18 Nuevo Riche Fastigheten ”Matrosen 4” på Birger Jarlsgatan 4 i Stockholm har i över hundra år rymt exklusiva gäster – allt från välbärgade familjer och restaurang Riche... 5 23 Citytunneln ger ny skjuts Citytunneln med sina 17 km järnväg mellan Malmö Central och Öresundsbron innebär att staden blir ett nav för hela regionen... 26 Ljusa utsikter Lena Apler, vd på Collector i Göteborg, har kallats för en av Sveriges mest intressanta och innovativa entreprenörer. För tre år sedan flyttade huvudkontoret in i helt nybyggda lokaler... 29 Värden Vasakronan Growing Chair – naturen möter konsten... 4 32 Detaljen Bröllopsglädje dränkt i blod... 3 4 Personligt Forskare världen över menar att våra skrivbord berättar vilka vi är... 5 Rätt ljud på rätt plats Ljuddesign – ett nytt begrepp som kan ha större effekt än vi anar. När våra arbetsplatser och offentliga miljöer allt mer fylls av ljud påverkas vi vare sig vi vill eller inte. Ljuddesign handlar om att skapa en trivsam ljudmiljö genom att eliminera störande sorl och väsen På så sätt har Ångpanneföreningen, ÅF, lyckats med att få sina medarbetare att trivas... 9 Decibel är inte allt De är viktiga för att vi ska kunna orientera oss i vår omgivning. De framkallar allt från stress till harmoni och styr våra beteenden. Det handlar om ljuden – och vad de gör med oss... 11 Ljuddämpare Nytt och snyggt att inreda med... 12 Hur två blev ett Vasakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm har designats för att vara flexibelt i flera avseenden. Här har två företagskulturer smälts samman till en... 26 18 Nuevo Riche Fastigheten ”Matrosen 4” på Birger Jarlsgatan 4 i Stockholm har i över hundra år rymt exklusiva gäster – allt från välbärgade familjer och restaurang Riche... 5 23 Citytunneln ger ny skjuts Citytunneln med sina 17 km järnväg mellan Malmö Central och Öresundsbron innebär att staden blir ett nav för hela regionen... 26 Ljusa utsikter Lena Apler, vd på Collector i Göteborg, har kallats för en av Sveriges mest intressanta och innovativa entreprenörer. För tre år sedan flyttade huvudkontoret in i helt nybyggda lokaler... 29 Värden Vasakronan Growing Chair – naturen möter konsten... 4 32 Detaljen Bröllopsglädje dränkt i blod... 3
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=4">En bättre värd Personligt Runt skrivbordet PERSONL</a> IGT VISA MIG DITT SKRIVBORD och jag ska säga vem du är. Forskare världen över menar att våra skrivbord berättar vilka vi är. ”Ditt skrivbord, precis som dina kläder, är en förlängning av din personlighet”, säger den engelska beteendevetaren Donna Dawson i nätmagasinet Startups.co.uk. Men man ska akta sig för att döma hunden efter håren. Kaos och oordning på skrivbordet behöver inte betyda att personen i fråga är rörig utan kan tvärtom vara organiserad. Enligt coachen och författaren Chris Edman har de effektiva och resultatinriktade personerna ofta mest kaos på sina arbetsbord. ”Huvudsaken är att man skaffar sig en överblick och prioriterar rätt”, menar Chris Edman. TILLHÖR DU DE som sätter upp fotografier på barnen eller placerar blommor på ditt arbetsbord? Vasakronans undersökning Kontorsbarometern visar att åtta av tio har personliga saker på sin arbetsplats. Kvinnor har oftare krukväxter och foton på barnen på skrivbordet, medan män föredrar bilder på datorn, personlig skärmsläckare samt foto på partnern. Vad är då slutsatsen kan man fråga sig? Längtar kvinnorna egentligen hem medan männen skiljer på arbete och privatliv? Faktum är att en personlig prägel på skrivbordet kan vara positivt för både dig och företaget. Meredith Wells, forskare på University of Eastern Kentucky, har kommit fram till att personer som skapar en trivsam arbetsmiljö känner sig nöjdare på jobbet och mår bättre. Resultatet blir högre motivation på arbetsplatsen och lägre personalomsättning. Så varför inte se till att höstens nystart på kontoret omfattar ett annorlunda skrivbord med saker som inte bara är funktionella utan också estetiska. Och dessutom säger vem du är. 4 Stilrent Förvara gemen i en sober box vid namn Wave från Georg Jensen. Materialet är borstat rostfritt stål och gummi. Danskdesign.nu, 449 kronor. Multifunktionellt Samla din elektronik, exempelvis mobil och iPod, i ”The Sanctuary” som dessutom ser till att apparaterna laddas. Universalladdare som passar mer än 1 500 elektroniska produkter från de flesta kända märken. Har också en USB-port. Mått: 23 x 23 x 4,9 cm. Pid.se, 1199 kronor. Klassisk blomma Maija Isolas storblommiga mönster Unikko från 1964 kom att bli Marimekkos signum. Nu pryder det till och med musmattor. Designonline.se, 139 kronor. Vackra sopor Den italienske tusenkonstnären Piero Fornasettis hyllade mönster pryder allt från tapeter till papperskorgar. Handmålad papperskorg i plåt, Svenskt Tenn, 6 150 kronor, Datorglamour Ett glittrande fodral för bärbar dator gör vilken laptop som helst snygg. Materialet är tålig neopren som klätts med glammiga paljetter. Finns i blått, rosa och svart. Mått: 36,5 x 25,5 x 2,5 cm. Ordning & Reda, 349 kronor. Runt skrivbordet PERSONLIGT VISA MIG DITT SKRIVBORD och jag ska säga vem du är. Forskare världen över menar att våra skrivbord berättar vilka vi är. ”Ditt skrivbord, precis som dina kläder, är en förlängning av din personlighet”, säger den engelska beteendevetaren Donna Dawson i nätmagasinet Startups.co.uk. Men man ska akta sig för att döma hunden efter håren. Kaos och oordning på skrivbordet behöver inte betyda att personen i fråga är rörig utan kan tvärtom vara organiserad. Enligt coachen och författaren Chris Edman har de effektiva och resultatinriktade personerna ofta mest kaos på sina arbetsbord. ”Huvudsaken är att man skaffar sig en överblick och prioriterar rätt”, menar Chris Edman. TILLHÖR DU DE som sätter upp fotografier på barnen eller placerar blommor på ditt arbetsbord? Vasakronans undersökning Kontorsbarometern visar att åtta av tio har personliga saker på sin arbetsplats. Kvinnor har oftare krukväxter och foton på barnen på skrivbordet, medan män föredrar bilder på datorn, personlig skärmsläckare samt foto på partnern. Vad är då slutsatsen kan man fråga sig? Längtar kvinnorna egentligen hem medan männen skiljer på arbete och privatliv? Faktum är att en personlig prägel på skrivbordet kan vara positivt för både dig och företaget. Meredith Wells, forskare på University of Eastern Kentucky, har kommit fram till att personer som skapar en trivsam arbetsmiljö känner sig nöjdare på jobbet och mår bättre. Resultatet blir högre motivation på arbetsplatsen och lägre personalomsättning. Så varför inte se till att höstens nystart på kontoret omfattar ett annorlunda skrivbord med saker som inte bara är funktionella utan också estetiska. Och dessutom säger vem du är. 4 Stilrent Förvara gemen i en sober box vid namn Wave från Georg Jensen. Materialet är borstat rostfritt stål och gummi. Danskdesign.nu, 449 kronor. Multifunktionellt Samla din elektronik, exempelvis mobil och iPod, i ”The Sanctuary” som dessutom ser till att apparaterna laddas. Universalladdare som passar mer än 1 500 elektroniska produkter från de flesta kända märken. Har också en USB-port. Mått: 23 x 23 x 4,9 cm. Pid.se, 1199 kronor. Klassisk blomma Maija Isolas storblommiga mönster Unikko från 1964 kom att bli Marimekkos signum. Nu pryder det till och med musmattor. Designonline.se, 139 kronor. Vackra sopor Den italienske tusenkonstnären Piero Fornasettis hyllade mönster pryder allt från tapeter till papperskorgar. Handmålad papperskorg i plåt, Svenskt Tenn, 6 150 kronor, Datorglamour Ett glittrande fodral för bärbar dator gör vilken laptop som helst snygg. Materialet är tålig neopren som klätts med glammiga paljetter. Finns i blått, rosa och svart. Mått: 36,5 x 25,5 x 2,5 cm. Ordning & Reda, 349 kronor.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=5">En bättre värd Rätt ljud på rätt plats Ljuddesign </a> – ett nytt begrepp som kan ha större effekt än vi anar. När våra arbetsplatser och offentliga miljöer allt mer fylls av ljud påverkas vi vare sig vi vill eller inte. Ljuddesign handlar om att skapa en trivsam ljudmiljö genom att eliminera störande sorl och väsen. Men också om att tillföra positiva ljud som dämpar de negativa. Rätt ljud på Text: Sofia Eriksson Foto: Åke E:son Lindman, Jennifer Nemie RÄTT PLATS >> 5 Ljuddesign – ett nytt begrepp som kan ha större effekt än vi anar. När våra arbetsplatser och offentliga miljöer allt mer fylls av ljud påverkas vi vare sig vi vill eller inte. Ljuddesign handlar om att skapa en trivsam ljudmiljö genom att eliminera störande sorl och väsen. Men också om att tillföra positiva ljud som dämpar de negativa. Rätt ljud på Text: Sofia Eriksson Foto: Åke E:son Lindman, Jennifer Nemie RÄTT PLATS >> 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=6">En bättre värd Sida 6 Anna Berglöw, akustikkonsult</a> som utformat ljudmiljön i ÅF:s huvudkontor. I bakgrunden Björn Hellström, ljudprofessor vid Konstfack (se artikel nästa uppslag). Med en genomtänkt ljuddesign har Ångpanneföreningen, ÅF, fått sina medarbetare att trivas. Varje detalj är väl genomtänkt på kontoret där 900 konsulter arbetar tätt tillsammans. DET ÖPPNA KONTORSLANDSKAPET kom en gång till för att underlätta kommunikation och göra oss effektivare. I stället har det fått rakt motsatt effekt. Telefoner ringer, datorer surrar och dörrar smäller. Vi pratar, springer runt och stör. Forskning visar att de störningar vi utsätts för i ett kontorslandskap tar en stor del av vår arbetstid. Efter varje avbrott krävs en startsträcka för att komma in i arbetet igen. Med resultatet att vi blir trötta och stressade. Forskarna har ännu inte funnit svaret på varför människor är olika känsliga för ljud. När vissa har ”betongöron” och inte påverkas alls, har andra ”porslinsöron” och blir störda av minsta lilla intryck. Ramona Stjernberg, AutoCad-konsult inom ÅF, tillhör de senare. – Jag trodde aldrig att jag skulle klara av att sitta i ett kontorslandskap. Tidigare var jag väldigt känslig och det räckte med att andra gick förbi mitt skrivbord för att jag skulle bli störd. Men här har det gått bra, säger hon. Ramona Stjernberg är en av de cirka 900 konsulter som flyttade in i ÅF:s nya huvudkontor i Solna 2006. I och med ÅF:s förvärv av 6 Ingemansson, kunskapsföretag inom ljud och vibrationer, byggdes det nya kontoret vid Frösundaleden med E4:an som närmaste granne. Stora glasfasader är det enda skyddet mot de hundratusentals fordon som dagligen passerar. Ändå är här lika tyst som i ett bibliotek. KONTORET ÄR NÄMLIGEN genomtänkt i varje detalj, estetiskt som ljudmässigt. Från den välkomnande receptionen till varje skrivbordsplats. – Byggnaden, inredningen och förhållnings- sättet, allt samspelar, säger Anna Berglöw, akustikkonsult på ÅF, som varit med och utformat ljudmiljön i ÅF:s huvudkontor. Den nio våningar höga fastigheten är byggd runt en ljusgård. Mellan de öppna kontorslandskapen och ljusgården finns olika gemensamhetsfunktioner placerade, till exempel mötesrum och kopiatorrum. Dessa fungerar därmed som en skärm mot ljudet. I gatuplan finns hörsalen som trots sin utsikt över motorvägen är knäpptyst. Liksom resten av fastigheten är hörsalen inredd med ljudabsorberande material i golv och tak, såsom perforerad plåt och mineralull.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=7">En bättre värd Sida 7 Kontorsbarometern speglar hu</a> r kontorsmiljön påverkar alla som arbetar på kontor, vilka åsikter och önskemål som finns på lokaler och arbetsplatsen. Resultaten bygger på de webbaserade enkäter som Vasakronan flera gånger genomfört. DET HÄR STÖRS VI MEST AV PÅ KONTOR Kontorsbarometern visar att oönskat ljud på jobbet kan irritera oss. • Vad i ditt kontors utformning påverkar din arbetsprestation negativt? På tredje plats kommer svaret ”det är bullrigt” (32 %). Dock är dålig ventilation och fel temperatur de största problemen enligt deltagarna. • Män och kvinnor har i undersökningen ganska olika syn på vad som störde i arbetet. 35 procent av männen anser att buller försämrade deras arbetsprestation. Kvinnornas andel låg på 28 procent. • Vad på kontoret irriterar och upprör dig mest? Totalt anger 22 procent att de irriteras av kollegor som pratar högt i allmänhet. 25 procent av medarbetarna irriteras av kollegornas höga ljudnivå jämfört med 9 procent av cheferna. • De som sitter i kontorslandskap förefaller vara mer känsliga för störande ljud. På frågan om vad som påverkar negativt svarar 44 procent av de som sitter i landskap att buller stör, medan endast 27 procent av de som inte sitter i landskap störs. Läs mer på www.kontorsbarometern.se Här finns också restaurangen där alla medarbetare är välkomna, oavsett om de väljer att köpa restaurangmat eller värma medhavd matlåda i det närliggande, ljudisolerade mikrougnsrummet. VI TAR HISSEN TILL ETT av de nio våningsplanen. 160 personer per vånings- plan arbetar i en miljö som vid första anblicken ser ut som ett typiskt kontorslandskap. Medarbetarna sitter i bås och bakom skärmar, men det är anmärkningsvärt tyst. Några meter in i kontorslandskapet talar en man i telefon, det hörs att han pratar men inte vad han säger. Ljudab- sorberande tak, golv, skärmar och skåpdörrar ”äter upp” ljudet. Nyckeln finns i perforerade material, och att kontorsskåpens baksidor är klädda med ljudabsorberande filt. De höj- och sänkbara skrivborden har tre centimeter tjocka avskärmare i mineralull. Ställer man sig upp och arbetar följer skärmen med. >> 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=8">En bättre värd Sida 8 arbetsmiljö 5 Alla störande </a> ljud har eliminerats. Vid personalmatsalen finns ett ljudisolerat mikrougnsrum. Ramona Stjernbergs ”porslinsöron” är känsliga för alla intryck. Men i ÅF:s ljuddesignade kontorslandskap kan hon arbeta ostört. – Lokalerna är utformade för att vara så flexibla och ickehierarkiska som möjligt. Alla skrivbordsplatser ska nås på flera sätt och även den som sitter inklämd i ett hörn ska ha samma rörlighet som andra, förklarar Anna Berglöw. Kontorslandskapet har inte en, utan flera gångar. Två i mitten och två runtom. De alternativa vägarna innebär ett visst ansvar. En ljudpolicy styr hur ÅF:s medarbetare bör bete sig i kontorslandskapet. Det är inte okej att stå och småprata bakom ryggen på någon som sitter ner och arbetar. Ska man tala i telefon går man iväg, inte fram och tillbaka i gångarna. Telefonsignalerna ska vara dämpade. Lyssnar man på musik får man inte ha ”läckande” hörlurar. Kopieringsmaskiner och skrivare har placerats i egna, slutna rum. Och för att underlätta för medarbetarna finns det god 8 tillgång på ”tysta rum” dit man kan gå för att samtala och arbeta ostört. – En arbetsplats måste alltid kunna erbjuda tysta rum, annars får man snart problem, säger Anna Berglöw. Men god ljudmiljö handlar inte bara om tystnad. Forskning visar att om det blir för tyst omkring oss, så blir vi stressade av det. Därför har fönstren i ÅF:s huvudkontor anpassats så att ett visst brus når in i kontorslandskapet och skapar kontakt med världen utanför. Efter tre år i det nya huvudkontoret i Solna visar personalenkäter att över 95 procent av ÅF:s medarbetare är nöjda med sin arbetsmiljö. Det ”tysta” kontorslandskapet bidrar både till större effektivitet och social samvaro. – Här arbetar 900 konsulter som var och en kostar tusen kronor i timmen. Vi skulle aldrig ha råd att ignorera dessa frågor, avslutar Anna Berglöw. TIPS FÖR GOD Kommunikation och koncentration. Båda krävs på jobbet. Jonas Christensson, konceptutvecklare inom akustik, ger tips för en god arbetsmiljö. • Ledningen ska informera personalen om varför företaget väljer att satsa på en öppen kontorslösning. Vilka är fördelarna för verksamheten? Berätta att ljudmiljön kan bli ett problem och vad företaget gör för att minimera detta. • Flexibla arbetssätt kräver bärbara datorer, trådlösa nätverk och bärbara telefoner så att medarbetarna lätt kan förflytta sig till en önskvärd ljudmiljö. • Det måste finnas tysta rum i det öppna kontoret. Ett nyckeltal är ett tyst rum per tio arbetsplatser. De tysta rummen ska vara placerade så att de är väl synliga. Hur många tysta rum som behövs varierar, ut maningen är att se till att det finns rätt antal. • Minimera ljudutbredningen i det öppna kontoret genom att använda ljudabsorberande material. Då fungerar kontoret bättre och behovet av tysta rum minskar. • Utbilda personalen i ”akustiskt beteende”. Diskutera vilka ljud som är positiva och vilka som kan vara störande. Skapa positiva uppförandekoder så att alla respekterar varandra på arbetsplatsen.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=9">En bättre värd Decibel är inte allt DECIBEL ÄR INT</a> E ALLT De är viktiga för att vi ska kunna orientera oss i vår omgivning. De framkallar allt från stress till harmoni och styr våra beteenden. Det handlar om ljuden – och vad de gör med oss. Text: Sofia Eriksson SAMHÄLLET ÄR FULLT AV LJUD. Datorer, mobiltelefoner, bakgrundsljud i kollektivtrafik och butiker – överallt pockar något på uppmärksamhet. Vare sig vi vill eller inte så påverkas vi av ljud. Studier visar att såväl människors puls som ämnesomsättning förändras av olika ljud, även när vi sover. Vi kan helt enkelt inte blunda med öronen. – Som en motreaktion har människor börjat använda ljud för att släcka ut andra ljud. Att allt fler går med hörlurar i öronen beror på att vi försöker skapa privata rum i det offentliga rummet, säger ljudprofessor Björn Hellström. Björn Hellström är docent i arkitektur, konsult inom akustisk design samt professor i ljuddesign vid Konstfack, där han ansvarar för ett mycket avancerat ljudlaboratorium. Med >> 9 DECIBEL ÄR INTE ALLT De är viktiga för att vi ska kunna orientera oss i vår omgivning. De framkallar allt från stress till harmoni och styr våra beteenden. Det handlar om ljuden – och vad de gör med oss. Text: Sofia Eriksson SAMHÄLLET ÄR FULLT AV LJUD. Datorer, mobiltelefoner, bakgrundsljud i kollektivtrafik och butiker – överallt pockar något på uppmärksamhet. Vare sig vi vill eller inte så påverkas vi av ljud. Studier visar att såväl människors puls som ämnesomsättning förändras av olika ljud, även när vi sover. Vi kan helt enkelt inte blunda med öronen. – Som en motreaktion har människor börjat använda ljud för att släcka ut andra ljud. Att allt fler går med hörlurar i öronen beror på att vi försöker skapa privata rum i det offentliga rummet, säger ljudprofessor Björn Hellström. Björn Hellström är docent i arkitektur, konsult inom akustisk design samt professor i ljuddesign vid Konstfack, där han ansvarar för ett mycket avancerat ljudlaboratorium. Med >> 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=10">En bättre värd Sida 10 I framtiden kommer vi att s</a> tälla mycket högre krav på våra ljudmiljöer, menar ljudprofessor Björn Hellström. >> hjälp av så kallad auralisering, datormodellering av ljud, forskar man kring ljudets betydelse för offentliga rum. VAD ÄR EN TRIVSAM LJUDMILJÖ? Det handlar förstås om att eliminera ljudföroreningar, men också om att tillföra ljud för att skapa olika upplevelser. Gallerian i Stockholm är exempel på ett offentligt rum som har ljuddesignats. Genom att placera ut högtalare med olika naturljud har man lyckats skapa platser där stressade galleriabesökare självmant väljer att slå sig ner. – 70 procent av personerna upplever sig inte ha hört ljuden, ändå sätter de sig ner och tar en paus, säger Björn Hellström. Ljuddesignen ligger långt efter annan design, exempelvis ljusdesign. Offentliga lokaler, inte minst restauranger, kan visuellt vara hur genomtänkta som helst, men med ljudnivåer som är på gränsen till skadliga. Helt i onödan, eftersom det finns mängder av ljudabsorberande och ljudavskärmande inredningslösningar. – Det beror på ett kunskapsglapp. Vi är bra på att diskutera visuell information, men saknar ett språk för auditiv information. Ljud är fortfarande en abstraktion, säger Björn Hellström. BILINDUSTRIN OCH datorspelsbranschen har förstått den kommersiella potentialen i ljuddesign och har kommit längst på området. Men inom stadsplanering och design av offentliga miljöer finns mycket kvar att lära. Det talas om hållbarhet och helhetsperspektiv, men man missar ljudupplevelsen, menar Björn Hellström. En upplevelse som handlar om så mycket mer än decibelnivåer. Sverige är ett föregångsland inom ljud- design. Design, arkitektur och så kallad psykoakustik möts i tvärvetenskapliga samarbeten. Ett intressant projekt är ljudsättningen av Mariatorget i Stockholm. Tack vare sina gräsmattor är torget en populär picknickplats, men den ligger vid en av Stockholms mest trafikerade gator. Ljudet är för störande för att platsen ska fungera för rekreation. 400 parkbesökare har intervjuats om sina ljudupplevelser vid Mariatorget. Något överraskande visade det sig att bruset från torgets fontän upplevdes negativt av många. Men från och med årsskiftet kommer Mariatorget att låta på ett nytt sätt. Störande ljud dämpas medan positiva ljud, exempelvis trädkronornas sus, förstärks genom högtalarsystem. I FRAMTIDEN KOMMER vi att kunna lyssna på offentliga miljöer – långt innan de har byggts. Konstfacks ljudlabb har utvecklat ett simuleringsverktyg som kan skapa virtuella, auditiva miljöer. Där går det exempelvis att simulera hur ljudet i ett bostadsområde påverkas om man anlägger gräsmattor, eller vad det innebär att bo under en barnfamilj i ett hus som är byggt i ett visst material. – Idag kan vi köpa en lägenhet för flera miljoner utan att veta hur den låter. I framtiden kommer vi att vara mycket kräsnare än så, avslutar Björn Hellström. ”Gallerian i Stockholm är exempel på ett offentligt rum som har ljuddesignats. Genom att placera ut högtalare med olika naturljud har man lyckats skapa platser där stressade galleriabesökare självmant väljer att slå sig ner.” 10 JENNIFER NEMIE
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=11">En bättre värd Ljuddämpare Ljuddämpare Belis Bar i</a> Köpenhamn är effektfullt inredd med svartvita ljudabsorberande fotografier. Ljuddämpande konst Tavlorna kommer från Akuart och är ljudabsorberande konst av nordiska konstnärer och fotografer. Motivet är tryckt på en så kallad ecophon, en ljuddämpande platta som används i akustiktak. Finns i flertalet storlekar och former. Pris från 3 900 kronor exklusive moms. Vinklat Ljuddämpande panelgardiner som kan vinklas 90 grader och på så sätt tar liten plats när de inte utnyttjas. Valet av material beror på om man vill avskärma både ljud och ljus eller bara avskärma ljuset. Panelgardinerna förstärker också nivån på samtalen inom det avskärmade området. Gardinerna kan beställas med eget tryck och förses med exempelvis logotyper. Unika cirklar Med ljudabsorbenten Pegg från Akustikmiljö kan man skapa unika vägginstallationer. Fyra cirklar med varierande diameter och tillhörande väggfästen med varierande längd gör att man enkelt kan montera och bygga upp en akustikvägg genom att kombinera storlekar, färger och mönster. Cirklarna kan monteras tätt ihop i stora fält för att få en förbättrad ljudabsorption. Dekorativa plattor Soundwave Flo i design av Karim Rashid för Offecct är en ljudabsorberande panel som reducerar ljud som telefonsignaler och röster. Panelerna är tillverkade i formgjuten polyester och finns i antracit, grått, offwhite eller fuchsia. Varje platta mäter 585 x 585 x 80 mm och kostar 1 100 kronor styck. >> 11 Ljuddämpare Belis Bar i Köpenhamn är effektfullt inredd med svartvita ljudabsorberande fotografier. Ljuddämpande konst Tavlorna kommer från Akuart och är ljudabsorberande konst av nordiska konstnärer och fotografer. Motivet är tryckt på en så kallad ecophon, en ljuddämpande platta som används i akustiktak. Finns i flertalet storlekar och former. Pris från 3 900 kronor exklusive moms. Vinklat Ljuddämpande panelgardiner som kan vinklas 90 grader och på så sätt tar liten plats när de inte utnyttjas. Valet av material beror på om man vill avskärma både ljud och ljus eller bara avskärma ljuset. Panelgardinerna förstärker också nivån på samtalen inom det avskärmade området. Gardinerna kan beställas med eget tryck och förses med exempelvis logotyper. Unika cirklar Med ljudabsorbenten Pegg från Akustikmiljö kan man skapa unika vägginstallationer. Fyra cirklar med varierande diameter och tillhörande väggfästen med varierande längd gör att man enkelt kan montera och bygga upp en akustikvägg genom att kombinera storlekar, färger och mönster. Cirklarna kan monteras tätt ihop i stora fält för att få en förbättrad ljudabsorption. Dekorativa plattor Soundwave Flo i design av Karim Rashid för Offecct är en ljudabsorberande panel som reducerar ljud som telefonsignaler och röster. Panelerna är tillverkade i formgjuten polyester och finns i antracit, grått, offwhite eller fuchsia. Varje platta mäter 585 x 585 x 80 mm och kostar 1 100 kronor styck. >> 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=12">En bättre värd Hur två blev ett HUR TVÅ BLEV ETT V</a> asakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm har designats för att vara flexibelt i flera avseenden. Här har två företagskulturer smälts samman till en. Text: Sofia Eriksson Foto: Jennifer Nemie NÄR NÅGON SKA BLI SAMBO brukar rådet lyda: flytta aldrig in hos den andra, bygg i stället nytt tillsammans. Samma sak gäller när två bolag ska bli ett och flytta in på samma adress, menar Wivian Eidsaunet vid Murman Arkitekter, ansvarig arkitekt för Vasakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm. Tanken om att bygga nytt tillsammans genomsyrar allt i det nya kontoret. Möbler från de båda företagen, tidigare AP Fastigheter och ”gamla” Vasakronan, har klätts om. Konsten på väggarna kommer också från båda håll. – Det visade sig att båda företagen hade snygga Källemofåtöljer som vi kunde återanvända, säger Wivian Eidsaunet. KONTORSLOKALERNA FANNS REDAN. Det första steget blev att rensa ut den förra hyresgästens inredning. Plötsligt framträdde bilden av en liten stad. Lokalerna var fulla av gator och torg, och det var där Wivian Eidsaunet fann sin inspiration. Korridorerna har inretts för att förstärka stadskänslan. Väggarna, men också glasfönstren mot de olika mötesrummen, har klätts in med ljuddämpande fotoväv. Fotografierna visar ett urval fasadmotiv ur båda de tidigare bolagens fastighetsbestånd. Väven är transparent, vilket gör att man ser ut ur mötesrummen, men inte in. – Fotoväven är monterad med reglar och kardborrband. 12 Bara att lägga till och dra ifrån när fastigheter köps eller säljs, förklarar Wivian Eidsaunet. För att befria kontoret från hierarkier fick alla medarbetare exakt likadana arbetsplatser – med samma typ av skrivbord och skåp. För dem som ibland behöver arbeta med ritningar finns projektarbetsplatser utplacerade i kontorslandskapet. Möten och förvaring av material sker i gemensamma rum. – Alla talar om det flexibla kontoret, men vad är det egentligen? Här har vi försökt skapa platser för alla typer av situationer, säger Wivian Eidsaunet. Det finns god tillgång till tysta rum dit man kan gå när man inte vill bli störd. Gula soffgrupper i kontorslandskapet bjuder in till samtal. Fikarummen har utformats för att möjliggöra spontana möten. Ett obligatoriskt inslag är kaffemaskinerna. – De flesta dricker kaffe. Min erfarenhet är att kaffemaskiner är det bästa sättet att få människor att stanna upp och prata med varandra, säger Wivian Eidsaunet. Även belysningslösningarna har utformats för att ge flexibla ytor. Skrivborden saknar egna lampor, i stället täcker takarmaturen upp med ett behagligt jämnt ljus som når alla arbetsplatser. Samtidigt lyser en pendlande armatur upp fasadfotografierna i korridorerna. De olika ljusen skapar liv och rörelse. Precis som i en riktig stad. HUR TVÅ BLEV ETT Vasakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm har designats för att vara flexibelt i flera avseenden. Här har två företagskulturer smälts samman till en. Text: Sofia Eriksson Foto: Jennifer Nemie NÄR NÅGON SKA BLI SAMBO brukar rådet lyda: flytta aldrig in hos den andra, bygg i stället nytt tillsammans. Samma sak gäller när två bolag ska bli ett och flytta in på samma adress, menar Wivian Eidsaunet vid Murman Arkitekter, ansvarig arkitekt för Vasakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm. Tanken om att bygga nytt tillsammans genomsyrar allt i det nya kontoret. Möbler från de båda företagen, tidigare AP Fastigheter och ”gamla” Vasakronan, har klätts om. Konsten på väggarna kommer också från båda håll. – Det visade sig att båda företagen hade snygga Källemofåtöljer som vi kunde återanvända, säger Wivian Eidsaunet. KONTORSLOKALERNA FANNS REDAN. Det första steget blev att rensa ut den förra hyresgästens inredning. Plötsligt framträdde bilden av en liten stad. Lokalerna var fulla av gator och torg, och det var där Wivian Eidsaunet fann sin inspiration. Korridorerna har inretts för att förstärka stadskänslan. Väggarna, men också glasfönstren mot de olika mötesrummen, har klätts in med ljuddämpande fotoväv. Fotografierna visar ett urval fasadmotiv ur båda de tidigare bolagens fastighetsbestånd. Väven är transparent, vilket gör att man ser ut ur mötesrummen, men inte in. – Fotoväven är monterad med reglar och kardborrband. 12 Bara att lägga till och dra ifrån när fastigheter köps eller säljs, förklarar Wivian Eidsaunet. För att befria kontoret från hierarkier fick alla medarbetare exakt likadana arbetsplatser – med samma typ av skrivbord och skåp. För dem som ibland behöver arbeta med ritningar finns projektarbetsplatser utplacerade i kontorslandskapet. Möten och förvaring av material sker i gemensamma rum. – Alla talar om det flexibla kontoret, men vad är det egentligen? Här har vi försökt skapa platser för alla typer av situationer, säger Wivian Eidsaunet. Det finns god tillgång till tysta rum dit man kan gå när man inte vill bli störd. Gula soffgrupper i kontorslandskapet bjuder in till samtal. Fikarummen har utformats för att möjliggöra spontana möten. Ett obligatoriskt inslag är kaffemaskinerna. – De flesta dricker kaffe. Min erfarenhet är att kaffemaskiner är det bästa sättet att få människor att stanna upp och prata med varandra, säger Wivian Eidsaunet. Även belysningslösningarna har utformats för att ge flexibla ytor. Skrivborden saknar egna lampor, i stället täcker takarmaturen upp med ett behagligt jämnt ljus som når alla arbetsplatser. Samtidigt lyser en pendlande armatur upp fasadfotografierna i korridorerna. De olika ljusen skapar liv och rörelse. Precis som i en riktig stad.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=13">En bättre värd Sida 13 Återvinna och återanvända. </a> Så mycket som möjligt av den tidigare inredningen har tagits tillvara. Mats Theselius fåtöljer i läder och mattborstad aluminium stod tidigare i receptionen på Vasakronans dåvarande huvudkontor. >> 13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=14">En bättre värd Sida 14 Omsorgen om miljön är själv</a> klar. Ventilationen är närvarostyrd, belysningen behovsstyrd och alla nyinköpta möbler är Svanenmärkta. De bruna Källemo-fåtöljerna har återanvänts. 14
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=15">En bättre värd Sida 15 Väggar och glasfönster mot </a> de olika mötesrummen har klätts in med ljuddämpande fotoväv. Motiven är fasadbilder på Vasakronans fastigheter. VASAKRONANS NYA KONTOR Adress: Sveavägen 167, Stockholm. Yta: Cirka 6 000 kvadratmeter. Antal arbetsplatser: Cirka 300. >> 15 >>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=16">En bättre värd Sida 16 Öppet och ljust. Fina färgk</a> lickar i skåpdörrarna vid varje skrivbord fångar blicken. Stänkskydden i köksavdelningarna består av återvunna bildäck. 16
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=17">En bättre värd Sida 17 Akustikplattor i taket och </a> mjuka mattor i gångstråken bidrar till en behaglig ljudnivå. I ”biblioteket” kan personalen byta pocketböcker. 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=18">En bättre värd Nuevo Riche 18 18 RICHE? BLANKA 18 </a> 18 RICHE? BLANKA
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=19">En bättre värd Sida 19 Den gotländska sandstenen ä</a> r 400 miljoner år gammal och hämtas från det enda bevarade sandstensbrottet på Gotland. I stenen har lera och andra spår av naturen vävts in. Fastigheten Matrosen 4 på Birger Jarlsgatan i Stockholm har i över hundra år rymt exklusiva gäster – allt från välbärgade familjer och restaurang Riche till husspöket Mathilda. Här sitter mycket historia i väggarna, vars fasad nu restaureras med varsam hand. Text: Sofia Eriksson Foto: Pia Nordlander, Ingvar Hedenrud Nuevo Riche DEN FEM VÅNINGAR höga fastigheten Matrosen 4 på Birger Jarlsgatan 2–4 i Stockholm uppfördes år 1892-94 efter ritningar av arkitekterna Ludvig Peterson och Ture Stenberg. Det var ett modernt och exklusivt bostadshus, där lägenheterna hade både gaskaminer och badrum med varmvatten. Entréer och trapphus utsmyckades av kända konstnärer. Som en reaktion mot industrialismen var tidens arkitektoniska ideal det naturliga och enkla. Därför blev huset ett av de första i Stockholm att byggas helt i natursten. Fasadgrunden uppfördes bland annat i rosafärgad, grov- och släthuggen roslagssandsten, medan utsmyckningarna formades av den mer gråvita gotländska sandstenen samt listverk i sandsten. Viss renovering av fasaden har gjorts genom åren, men endast i form av punktinsatser och konservering. Att Vasakronan nu valt att göra en omfattande restaurering handlar dels om estetik, och dels om säkerhet. En inventering visade att vissa utsmyckningar hade ätits upp av över hundra års väder, vind och försurat regn. Vissa av >> >> 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=20">En bättre värd Sida 20 ”När vi är klara kommer kul</a> örerna och kontrasterna att vara iögonfallande vackra. Precis så som det såg ut 1894.” INGVAR HEDENRUD, ANSVARIG ANTIKVARIE Sten- och bildhuggarna Brian Sibula Hansen och Niclas Johansson utgår från gipsgjutna mallar och lösa delar av den gamla fasaden. Formerna knackas fram för hand, med samma teknik och verktyg som använts i hundratals år. stenarna i fasaden väger 15 kilo och är placerade på 30 meters höjd. Det var dags att undanröja all framtida risk för att delar av fasaden ska lossna och falla ner på trottoaren. MED ETT DÅN FALLER stenblocket i två bitar. Den gråvita sandstenen har forslats hit från det enda bevarade sandstensbrottet, som ligger på södra Gotland. I en verkstad i Spånga arbetar Brian Sibula Hansen och Niclas Johansson med att ge Matrosen 4 en ansiktslyftning. Fastigheten är för de flesta är mer känd som ”Riche-huset”. De är båda sten- och bildhuggare, ett uråldrigt yrke som blir alltmer sällsynt. Ett antal utövare kan erbjuda maskinellt stenhuggeri, men få klarar hantverket för hand. Brian Sibula Hansen har varit sten- och bildhuggare i 30 år. Han lärdes upp av sin morfar och har restaurerat fasaderna till exempelvis Buckingham Palace och Köpenhamns slott. Nu för han hantverket vidare till Niclas Johansson, som är Sveriges ende sten- och bildhuggarlärling och har arbetat med sten i ”bara” tio år. Det tar tid att bli fullärd. – Bäst är det konstnärliga finliret där vi skapar former för hand, konstaterar de. 20 De hugger och knackar med klubbor och gaffelliknande järn. Gipsavgjutningar och detaljfoton från fasaden visar vägen. Originalstenarna från 1800-talet höggs fram längs med stenfibrerna, helt enkelt för att det var enklast och sparade tid. Men det gjorde också stenarna mer sköra. Nu hugger stenhuggarna sandstenen på den andra ledden, vilket ger de nya utsmyckningarna en mer hållbar konstruktion. Restaureringen startade i maj 2009 och beräknas pågå till november. 53 nya stendetaljer skapas helt från grunden i verkstaden i Spånga, samtidigt som fem konservatorer arbetar på plats vid fastigheten. – Det finns en restaureringstradition i Sverige som säger att vi främst ska bevara framför att bygga nytt. Här har vi lyckats hitta en kombination mellan sten- och bildhuggeri och konservering, säger Ingvar Hedenrud, ansvarig projektör och antikvarie i projektet. Han ser fram emot den originalfasad som nu växer fram under plast och byggnadsställningar. – När vi är klara kommer kulörerna och kontrasterna att vara iögonfallande vackra. Precis så som det såg ut 1894.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=21">En bättre värd Sida 21 ETT NÖJESPALATS UNDER TRE S</a> EKEL Sedan 1893 har Riche varit en plats för nöjen och gastronomiska njutningar. Många exklusiva gäster har besökt restaurangen som en gång öppnades av källarmästare Gustav Pettersson – efter förebilden Café Riche i Paris. NÄR FASTIGHETEN MATROSEN 4 stod klar på Birger Jarlsgatan 2–4 i Stockholm flyttade välbeställda familjer in, men också restaurang Riche, med tillhörande café och festvåning. Här ville källarmästare Gustav Pettersson skapa en mötesplats efter förebilden Café Riche i Paris. Med stärkta linnedukar och >> 21 SVEN-OLOF ENGLUND, AFTONBLADET
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=22">En bättre värd Sida 22 Under Riches glansdagar had</a> e varje bord egen servitör. Fasaden som den såg ut 1911. Tore Wretman tillsammans med arkitekt Nils Tesch, som ritade den nya verandan 1965. fransk meny fick han förnäma stockholmare att känna sig som hemma och snart blev Riche Stockholms främsta bröllopsrestaurang, med eget vigselrum. Under 1920-talet kom Riche att bli en nöjesplats för Stockholms makt- och kulturelit. På 1930-talet började det som idag kallas Lilla baren locka till sig skådespelare, författare och konstnärer. Här kunde man se Hasse Ekman och Kar de Mumma slå klackarna i taket, men även höra husspöket Mathilda, som senare, lite snopet, visade sig vara en högljudd ventilationstrumma. RICHE HAR BYTT INRIKTNINGAR och ägare genom åren, men för många blivit synonymt med mästerkrögaren Tore Wretman. 28 år gammal tog han över restaurangen 1945, då den knappt överlevt andra världskriget och fungerade som en förfallen värmestuga för prostituerade. Men Tore Wretman lyckades under 1950- och 60-talet att förvandla Riche till ett exklusivt ”vardagsrum” för betydelsefulla gäster. Här åt man, varvade ner, och frotterade sig med förnäma gäster. Det flamberades och grillades och lanserades nymodigheter som crêpes och bouillabaisse. Flera kända maträtter skapades på Riche, till exempel Toast Skagen och dressingen Rhode Island, medan rätter som ”Joppes räksallad” och ”ägg Pauline” uppkallades efter stamgäster. Stammisar var exempelvis Sickan Carlsson, Stig Järrel, Povel Ramel, Karl Gerhard och prins Bertil, men hit hittade även Elisabeth II, Gregory Peck och Alfred Hitchcock. Bord nr 56, 22 i det som idag heter Teatergrillen, blev Ingmar Bergmans stambord. När Tore Wretman lämnade ifrån sig krögar- skapet i mitten av 1970-talet, blåste nya vindar in i verksamheten. Under kristallkronorna trängdes businesskostymer med blåjeans och under 1980-talet hittade en ungdomligare publik till Riche. På 1990-talet samlades musiker, författare, journalister och skådisar här. Det festades och dansades, nätterna igenom. Idag är fastigheten Matrosen 4 fortfarande synonym med Riche, även om här finns andra hyresgäster som exempelvis SevenEleven, Skajs konsthandel, Galerie Bel Art, Dolhem design och Frank Advokatbyrå. Dagens Riche, där även Teatergrillen och Lilla baren ingår, försöker bevara sitt arv och locka de mest kräsna gästerna med exklusiva menyer, god service och pikanta inslag – som exempelvis silvervagnen som rullat genom restaurangen i över 50 år, ur vilken det serveras entrecôte och pommes de Pont Neuf. Sofia Eriksson BILDER FRÅN RICHE
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=23">En bättre värd Citytunneln ger ny skjuts Citytunne</a> ln med sina17 km järnväg mellan Malmö Central och Öresundsbron, innebär att staden blir ett nav för hela regionen. Ett nytt avgörande steg som gör att vi närmar oss kontinenten och förstärker cityhandeln i Malmö. CITYTUNNELN GER NY SKJUTS Ovan: Station Triangeln, norra uppgången med S:t Johanneskyrkan i bakgrunden. Nedan: Sprängskiss av station Triangeln. FRÅN ETT BEKYMMERSAMT läge till dynamik och framtidstro. Berättelsen om Malmös utveckling det senaste decenniet är en vid det här laget välkänd askungesaga, där de avgörande förändringsfaktorerna stavats EU, Bron, Högskolan och Citytunneln. Medan de förstnämnda sedan länge är verklighet betyder Citytunnelns öppning i december nästa år, ett halvår tidigare än de ursprungliga planerna, ett nytt avgörande steg. – Tunneln kommer att omskapa Malmö ytterligare, säger Mats Åsemo, affärsområdeschef på Vasakronan. Inte minst kommer innerstaden att förstärkas ännu mer. Citytunneln, det vill säga 17 km ny järnväg mellan Malmö C och Öresundsbron, innebär att staden inte längre blir en slutpunkt för tågtrafiken utan ett nav för hela regionen. Tunneln förenar Skåne med Själland, men knyter även ihop nationella järnvägslinjer med övriga >> 23 INAPIX Citytunneln med sina17 km järnväg mellan Malmö Central och Öresundsbron, innebär att staden blir ett nav för hela regionen. Ett nytt avgörande steg som gör att vi närmar oss kontinenten och förstärker cityhandeln i Malmö. CITYTUNNELN GER NY SKJUTS Ovan: Station Triangeln, norra uppgången med S:t Johanneskyrkan i bakgrunden. Nedan: Sprängskiss av station Triangeln. FRÅN ETT BEKYMMERSAMT läge till dynamik och framtidstro. Berättelsen om Malmös utveckling det senaste decenniet är en vid det här laget välkänd askungesaga, där de avgörande förändringsfaktorerna stavats EU, Bron, Högskolan och Citytunneln. Medan de förstnämnda sedan länge är verklighet betyder Citytunnelns öppning i december nästa år, ett halvår tidigare än de ursprungliga planerna, ett nytt avgörande steg. – Tunneln kommer att omskapa Malmö ytterligare, säger Mats Åsemo, affärsområdeschef på Vasakronan. Inte minst kommer innerstaden att förstärkas ännu mer. Citytunneln, det vill säga 17 km ny järnväg mellan Malmö C och Öresundsbron, innebär att staden inte längre blir en slutpunkt för tågtrafiken utan ett nav för hela regionen. Tunneln förenar Skåne med Själland, men knyter även ihop nationella järnvägslinjer med övriga >> 23 INAPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=24">En bättre värd Sida 24 Station Triangeln i augusti</a> 2009. Skåne och med kontinenten. Tunnelbygget betyder också att en ny station, Triangeln, byggs mitt i centrum. Genom läget mitt i stans tätaste butiks-, kontors- och bostadskvarter blir den trafikmässigt större än Malmö Central, därmed Sveriges tredje största järnvägsstation med 37 000 resande per dag. Kring den nya stationen i Hyllie, mellan centrum och bron, växer en hel stadsdel upp med bostäder och arbetsplatser. Byggentreprenören Percy Nilssons storslagna Malmö Arena har redan öppnat och planeringen för övrig bebyggelse som ska ligga intill pågår för fullt. – OM MAN BACKAR tillbaka drygt tio år så hade Malmö en dålig utveckling, säger Mats Åsemo. Kockumsområdet låg öde efter Saab-fabrikens nedläggning. Varvs- och tekoindustrierna var sedan länge borta med resultatet att arbetslösheten var dubbelt så stor som i resten av landet. Underskottet i kommunens budget låg på astronomiska 1,3 miljarder. Huvudkontoren för de storföretag som fanns kvar i staden var på väg att flytta till andra städer. Centrumhandeln tappade omsättning till andra närliggande handelsplatser. – Flera viktiga beslut togs då i regionen och i Malmö, säger Mats Åsemo. Framför allt om Bron, Högskolan och Bomässan 2001. Även beslutet att Sverige skulle gå med i EU var viktigt, eftersom Malmö och Skåne ligger närmast kontinenten. Diskussionerna och riksdagsbeslutet om Citytunneln 1996– 24 Mats Åsemo, Affärsområdeschef, Vasakronan, Malmö. 1997 bidrog till att lokala affärsmän och fastighetsägare började investera. En viktig aktör var fastighetsbolaget Gotic med finansmannen Rune Andersson, vd:n Greg Dingizian och Wihlborgs tidigare vd Bo Forsén i spetsen, som på rekordtid skaffade sig en framskjuten position på marknaden för butiker och kontor i Malmö city. Gotics affärsidé var att köpa fastigheter i centrumlägen, inte minst längs butiksstråket Södra Förstadsgatan mellan Gustav Adolfs torg och Triangeln. Mest uppmärksammade köpet var Triangelkomplexet, inklusive gallerian och dåvarande hotellet Sheraton, nu Hilton. På mindre än ett år köptes ett 40-tal fastigheter. Vasakronan trädde in i bilden genom köpet av Gotic för 800 miljoner kronor 1997. Företaget hade fått upp ögonen för marknaden i Skåne och hade den uttalade ambitionen att växa i främst Malmö och Lund. Via förvärvet av Gotic blev Vasakronan i ett slag störst i Malmö på butiker och kontor med en uthyrningsbar yta på närmare en kvarts miljon kvadratmeter. – Citytunneln fick sin nuvarande sträckning bland annat för att gynna cityhandeln. Stråket från Malmö C till Triangeln blir KLAS ANDERSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=25">En bättre värd Sida 25 ”Från Triangeln kommer det </a> att ta en kvart till Kastrup respektive till Lund, och en halvtimme in till Köpenhamn” Skiss av plattform vid den södra uppgången. ännu mer attraktivart för såväl bostäder och kontor som handel, säger Mats Åsemo. Redan har tågresandet över Öresund sedan bron öppnade år 2000 slagit alla prognoser, en utveckling som förväntas accelerera när Citytunneln tas i bruk. Antalet resenärer väntas öka ytterligare, till cirka 74 000 per dygn. Speciellt markanta blir tidsvinsterna från de nya stationerna. Från Triangeln tar det en kvart till Kastrup respektive till Lund, och en halvtimme in till Köpenhamn. Från Hyllie 12 respektive 27 minuter till de danska stationerna. Även i analytikerkonsulten PricewaterhouseCoopers rapport i december 2008 om Citytunnelns effekter konstateras att den bidrar till ett livligare centrum. Särskilt den nya stationen vid Triangeln förväntas bli ett kommersiellt nav i cityhandeln med extremt hög tillgänglighet. – Naturligtvis finns det en risk för att en liten rekyl kan komma direkt när tunneln öppnat, då många haft för höga förväntningar på en omedelbar förändring, säger Mats Åsemo. Men bortsett från det kommer den att ge en stadig tillväxthöjande effekt. Speciellt som den sannolikt kommer att öppna i en konjunkturuppgång. PÅ PARKERINGSTOMTEN BAKOM Triangeln planerar NCC att uppföra 40 000 kvadratmeter handel, kontor och bostäder. Vasakronan och NCC har gemensamt arbetat fram ett för- slag om hur tomten bakom Triangeln ska bebyggas för att få maximal nytta av befintliga och nya byggnader. Det politiska beslutet för att slutgiltigt fastslå detaljplanen i stadsfullmäktige dröjer i avvaktan på en överenskommelse mellan NCC och Vasakronan. – Förslaget är mycket bra, säger Mats Åsemo. Det har också stor betydelse för Malmö eftersom Triangeln blir den nya porten till staden. En slutlig överenskommelse måste nås i höst. – Annars måste ett nytt förslag tas fram, säger Dick Johans- son, ansvarig enhetschef vid Malmö stads fastighetskontor. När Citytunneln öppnat blir det viktigt med nya tillväxtdrivande satsningar. Mats Åsemo ser den planerade ESS-anläggningen och MAX-Labb i Lund, investeringar på ca 17 miljarder, som lovande. Grannstäderna Malmö och Lund sågs tidigare som skilda världar, men har nu, sedan Malmö fått högskola och Lund vill expandera, ett allt tätare samarbete. Det banar väg för en storstadsregion av Göteborgs storlek, med den redan nu snabbaste befolkningstillväxten i landet. Ytterligare ett viktigt framtidsprojekt är broförbindelsen vidare till Tyskland 2018. – Först då får vi full utväxling på Öresundsbron, säger Mats Åsemo. Med snabbtåg tar det då bara några timmar till de nordtyska storstäderna. Ingrid Sommar 25 INAPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=26">En bättre värd Ljusa utsikter ”Vi får väl bygga ta</a> k över terrassen om vi expanderar. LENA APLER 26 ”Vi får väl bygga tak över terrassen om vi expanderar. LENA APLER 26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=27">En bättre värd Sida 27 LJUSA UTSIKTER Lena Apler, </a> vd på Collector i Göteborg, har kallats för en av Sveriges mest intressanta och innovativa entreprenörer. För tre år sedan flyttade huvudkontoret in i helt nybyggda lokaler som Lena skapade tillsammans med Vasakronan och arkitekterna från Krook & Tjäder. Text: Fredric Askerup Foto: Johannes Berner VI BEFINNER OSS PÅ TOPPEN av en kontorsbyggnad i centrala Göteborg. Utanför fönstren breder en 300 kvadratmeter stor takterrass i trä ut sig. Utsikten över alla hustaken är enorm med Liseberg i norr, Götaälvbron i väster och hamnen precis nedanför fötterna. Det är ”casual Friday” på kontoret, antalet jeansklädda medarbetare är nästan hundraprocentigt och när klockan slår tolv till tonerna av Tyska Kyrkans klockspel går alla tillsammans ut på lunch. Företagets vd Lena Apler dyker upp iförd svarta jeans. Hon är kort och går snabbt i de vita korridorerna. Hon gillar skor, mode över huvudtaget, beskriver sig som fåfäng, men vägrar mäta antalet hyllmeter kläder hemma. Det hänger originalkonst lite varstans på kontoret och Lena Apler har, precis som på resten av inredningen, full koll på konstnärerna. Inga inställsamma bilder, men inte heller något som sticker ut för mycket. Hon erkänner att hon ibland fastnar med blicken en lång stund i Nathalia Edenmonts fotografier, som hänger på väggen i mötesrummet, när sammanträdena blir lite för långa. LENA APLER har kallats för en av Sveriges mest intressanta och innovativa entreprenörer. Själv har hon kallat sig Sveriges äldsta entreprenör. Med en gedigen bankerfarenhet på bland andra SEB, startade hon Collector för tio år sedan vid 47 års ålder. Från början var företaget inriktat på inkasso, men affärsidén började snart spreta åt flera håll. – Om du hade frågat mig för ett år sedan hade jag sagt att vi nästan var en bank. Men i dessa tider låter det inte så bra. Jag skulle hellre vilja säga att vi är ett modernt finansbolag med uppstickarstämpel som kan beskrivas som unga och nytänkande. Lena Apler väljer gärna medarbetare som har en bankbak- grund. Medelåldern på Collector är 34 år. Sextio procent av de anställda är kvinnor. ÄVEN OM Lena Apler till en början hade svårt att få gehör från banker och riskkapitalister lyckades hon realisera sin affärsidé. Och hon fick rätt. Företaget växte i en rasande fart. För tre år sedan flyttade huvudkontoret in i de helt nybyggda lokalerna, som hon skapade tillsammans med Vasakronan och arkitekterna från Krook & Tjäder. Lena Apler är noga med detaljer, från planlösning till färgsättning. Kontoret är byggt på hennes förre arbetsgivare SEB:s tak. Hon skojar om att hon nu kan headhunta folk i hissen. Det är ju hon som åker hela vägen upp. I dag har företaget 110 medarbetare, kontor på tre orter i Sverige, och även i Oslo och i Helsingfors. Lena Aplers vardag består av att gå ut med hunden på >> 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=28">En bättre värd Sida 28 ”Vi är ett modernt finansbo</a> lag med uppstickarstämpel som kan beskrivas som unga och nytänkande. LENA APLER Goda GRANNAR Hyresgäst: Collector Finance & Law. Adress: Östra Hamngatan 24, Göteborg. Hyresgäst sedan: 2006. Har sedan dess hunnit expandera ytan till totalt cirka 1 200 kvadratmeter. Antal anställda: 65. Ägare: Grundare, ledning samt bland andra Ernaströmsgruppen och Provobis Holding. 28 morgonen, sedan iväg till kontoret och därefter att jobba till tidig kväll. Var fjortonde dag åker hon till Stockholm några dagar för att fånga upp vad som händer där, träffa medarbetare och för att knyta kontakter. Hon blir sitt Göteborg och västkusten trogen. Sommarhuset, med utsikt över Kattegatt och en guppande Nimbus-båt vid bryggan, ligger bara en knapp timmes bilfärd från stan. När hösten blir för blöt, flyttar hon tillbaka till Vasastan tillsammans med sin make. Paret bor i en lä genhet som ligger på högsta våningen. Också maken är vd i ett stort bolag. – Vi brukar påminna varandra om att vi faktiskt inte sitter i ledningsmöte när vi är hemma, säger hon och skrattar åt frågan om vem som bestämmer. Lena vill ha en vacker utsikt både hemma och på jobbet. Och absolut inga gardiner. – Jag gillar inte gardiner för jag vill kunna se ut. Och det betyder oerhört mycket för mig att bo högst upp. Så klart för utsiktens skull, men också för det faktum att ingen går på ens tak. PÅ KONTORET GÄLLER öppna landskap med inglasade tysta rum som skiljer de olika avdel- ningarna åt. Försäljarna sitter på rad i mindre arbetsstationer. Affärsjuristernas avdelning är den enda delen som har heltäckningsmatta på golven. Känslig juridisk information kräver lite mer ljuddämpning, förklarar Lena. Hennes eget arbetsrum är inte större än de andra chefernas, men hon är den enda som har hundkorg på golvet. Och lite stökigare. Hennes arbete på Collector handlar i dag mest om framtiden. Även om hon älskar att befinna sig i centrum inser hon att hon måste släppa taget framöver. Därför har hon minskat på både det operativa ansvaret liksom sin ägar andel i företaget. – Det är lättare att vara vd när man är lite äldre, men jag är inte vd om tio år för jag vill inte vara en bromskloss. Jag har verkligen ingen ångest för att släppa taget. Göteborgskontoret är maximalt utnyttjat, det finns bara två tomma stolar kvar. – Vi får väl bygga tak över terrassen om vi expanderar. Det är egentligen inget jag vill, men man vet ju aldrig. Hur man ska expandera är ett gott problem att ha. Speciellt i dessa tider.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=29">En bättre värd Värden Vasakronan V�rden Upp�t v�gg</a> arna vid Telefonplan Vasakronan har tecknat hyresavtal med Kl�ttercentret som flyttar in i H�glagret vid Telefonplan i Stockholm. H�glagret �r en unik lokal som �r 1500 kvadratmeter stor och har 16 meter i takh�jd. Ett av Vasakronans m�l med Telefonplan och H�glagret har varit att skapa en arena f�r upplevelser och en sp�nnande m�tesplats. Kl�ttercentret passar mycket bra in i den profilen. Fr�n och med januari 2010 kommer lokalen att vara full av sp�nnande aktiviteter f�r hela familjen. H�r erbjuds allt fr�n kl�tterv�ggar och h�gh�jdsbana till olika kurser. Tillsammans med konferensanl�ggningen Konferens Kobran kommer Kl�ttercentret att erbjuda annorlunda m�tesuppl�gg med kl�tterupplevelser. Ut�ver kl�ttring kommer det att finnas butik och caf�, �ppna f�r allm�nheten. Mer information finns p�: www.telefonplan.com Nybyggt kontorshus i Lund Den 1 oktober flyttade Tetra Pak, Trial Form Support, Geodis Wilson och Peab Sverige in i det nya kontorshus som byggs i kvarteret P�ronet 17 i Lund. Kontorshuset omfattar 6 400 kvadratmeter och �r strategiskt placerat vid Lunds nya motorv�gsavfart. - Vi �r mycket glada att dessa f�retag valt oss som hyresv�rd. Uthyrningarna �r ocks� ett kvitto p� att l�get vid Lunds "nya entr�" �r mycket attraktivt, s�ger Mikael Strand, aff�rsomr�deschef, Vasakronan i Lund. SKRAPANS NYHETER INOM MODE, MAT OCH HUDV�RD Skrapan p� G�tgatan i Stockholm har under h�sten ut�kats med tre nya butiker. The Casbah �r ett svenskt modekoncept med en innovativ mix av svenska och internationella varum�rken f�r b�de m�n och kvinnor. Casbahbutiken �r 700 kvadratmeter stor, f�r att under v�ren 2010 ut�ka med ytterligare 500 kvadratmeter. "R�tt m�ngd mat vid r�tt tidpunkt" serveras i h�lsobutiken Svarta L�dan. H�r f�r kunden pro- fessionell hj�lp att v�lja h�lsosam mat i ett stort antal kombinationer till s�v�l frukost och lunch som mellanm�l och middag. Butiken Melli �r ett paradis f�r alla som �lskar makeup och hudv�rd. H�r erbjuds professionell makeup och h�gkvalitativa hudv�rdsprodukter f�r alla hudtyper och alla �ldrar. Nytillskotten ger Skrapan en �nnu tydligare profil inom mode, mat, h�lsa och hudv�rd. 29 V�rden Upp�t v�ggarna vid Telefonplan Vasakronan har tecknat hyresavtal med Kl�ttercentret som flyttar in i H�glagret vid Telefonplan i Stockholm. H�glagret �r en unik lokal som �r 1500 kvadratmeter stor och har 16 meter i takh�jd. Ett av Vasakronans m�l med Telefonplan och H�glagret har varit att skapa en arena f�r upplevelser och en sp�nnande m�tesplats. Kl�ttercentret passar mycket bra in i den profilen. Fr�n och med januari 2010 kommer lokalen att vara full av sp�nnande aktiviteter f�r hela familjen. H�r erbjuds allt fr�n kl�tterv�ggar och h�gh�jdsbana till olika kurser. Tillsammans med konferensanl�ggningen Konferens Kobran kommer Kl�ttercentret att erbjuda annorlunda m�tesuppl�gg med kl�tterupplevelser. Ut�ver kl�ttring kommer det att finnas butik och caf�, �ppna f�r allm�nheten. Mer information finns p�: www.telefonplan.com Nybyggt kontorshus i Lund Den 1 oktober flyttade Tetra Pak, Trial Form Support, Geodis Wilson och Peab Sverige in i det nya kontorshus som byggs i kvarteret P�ronet 17 i Lund. Kontorshuset omfattar 6 400 kvadratmeter och �r strategiskt placerat vid Lunds nya motorv�gsavfart. - Vi �r mycket glada att dessa f�retag valt oss som hyresv�rd. Uthyrningarna �r ocks� ett kvitto p� att l�get vid Lunds "nya entr�" �r mycket attraktivt, s�ger Mikael Strand, aff�rsomr�deschef, Vasakronan i Lund. SKRAPANS NYHETER INOM MODE, MAT OCH HUDV�RD Skrapan p� G�tgatan i Stockholm har under h�sten ut�kats med tre nya butiker. The Casbah �r ett svenskt modekoncept med en innovativ mix av svenska och internationella varum�rken f�r b�de m�n och kvinnor. Casbahbutiken �r 700 kvadratmeter stor, f�r att under v�ren 2010 ut�ka med ytterligare 500 kvadratmeter. "R�tt m�ngd mat vid r�tt tidpunkt" serveras i h�lsobutiken Svarta L�dan. H�r f�r kunden pro- fessionell hj�lp att v�lja h�lsosam mat i ett stort antal kombinationer till s�v�l frukost och lunch som mellanm�l och middag. Butiken Melli �r ett paradis f�r alla som �lskar makeup och hudv�rd. H�r erbjuds professionell makeup och h�gkvalitativa hudv�rdsprodukter f�r alla hudtyper och alla �ldrar. Nytillskotten ger Skrapan en �nnu tydligare profil inom mode, mat, h�lsa och hudv�rd. 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=30">En bättre värd Sida 30 Värden Larmrock och brandhj</a> älm är obligatorisk klädsel. NORDENS TUFFASTE BRANDMÄN NYA CUBUSKONCEPTET I UPPSALA Cubus är en av Skandinaviens största modekedjor för män, kvinnor och barn. Företaget är en del av Varner-gruppen och har 230 butiker i 5 länder med över 1 500 anställda. Under det senaste året har Cubus genomgått en förvandling – med nya kollektioner, nya butikskoncept och ny grafisk profil. De första svenska butikerna med nytt koncept öppnade i november 2008. Nu har den sjunde öppnat i Vasakronans lokaler på Svartbäcksgatan 4 i Uppsala. Cubus omprofilering är framtagen av Thomas Ericsson Architects, TEA, samt Stockholm Design Lab, SDL. Allt från belysning till minsta inredningsdetalj är noggrant genomtänkt. Butiksavdelningarna separeras genom olika färger, och den runda formen för bokstaven ”C” återkommer i hela butiken i form av runda avdelningar, mattor, lampor och kassor. En helt ny upplevelse för kunderna. Streetmode i Kompassen T-12 Sport Culture Stores är en av Sveriges ledande butikskedjor inom surf- och streetmode. Konceptet har funnits i Göteborg sedan 1997 och omfattar snart åtta butiker i Sverige. Den 17 september öppnades en ny T-12-butik i gallerian Kompassen i Göteborg. Butiken är cirka 270 kvadratmeter stor och placerad på plan två i Kompassen. T-12 letar ständigt efter attraktiva lägen för etablering av nya butiker. Den 18-21 augusti var Brandkårens Idrottsklubb Storstockholm, BIK, värd för årets upplaga av Nordiska brandmästerskapen. Räddningstjänster från Sverige, Norge, Finland och Danmark kom till Kista Science Tower för att göra upp om vem som är bäst i fotboll, terränglöpning, boule och så kallad TFA (Toughest Firefighter Alive). TFA är som namnet avslöjar en rejäl utmaning. En tävling som genomförs på tid och med olika moment som kräver både styrka och precision. Bland annat ska deltagarna dra vattenfyllda slangar vissa sträckor, och rulla ihop tomma slangar så att de tar minimalt utrymme. De ska bära slang- kassetter som tillsammans väger cirka 45 kilo upp och ner för fyra våningar, men också dra en vikt på över 20 kilo över ett balkongräcke. Sedan väntar 50 slag med slägga innan de ska dra en docka som väger 50 kilo genom en snitslad bana. Efter det klättrar de uppför en cirka fyra meter hög vägg med hjälp av ett rep före den avslutande språngmarschen upp i Kista Science Towers 32 våningar med utrustning. Stockholms BIK knep både första- och andraplatsen i TFA-grenen. Snabbast till toppen var Anders Johansson från BIK, med en totaltid på 08.43. – I Kompassen är det stor rotation på människor i alla åldrar, unga som gamla, och här får vi ett toppenläge. Vi hyr ännu en lokal i Göteborg av Vasakronan och vår relation känns väldigt bra. Tillsammans med Vasakronan har vi byggt en ny butiksentré som visuellt blev fantastiskt bra. Förhoppningsvis kommer vår butik att innebära ett lyft även för våra grannar i Kompassen, säger Fredrik Lundgren, 30 FOTO: BRANDKÅRENS IDROTTSKLUBB STORSTOCKHOLM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=31">En bättre värd Sida 31 Värden Michel Bussien födde</a> s i Lausanne i Schweiz 1974 och har studerat vid masterprogrammet Inpace vid institutionen för Inredningsarkitektur & Möbeldesign vid Konstfack. ”En bättre värd” nominerad igen Vasakronans kundtidning ”En bättre värd” är nominerad till Svenska Publishing-priset 2009 i kategorin business-to-business. Tidningen har vunnit priset två gånger tidigare, 2005 och 2007. Juryns senaste motivering löd: För en kontrastrik tidning med välgjord typografi, tydlig identitet och ett fyndigt namn. ”En bättre värd” produceras av Intellecta Publicisterna. Tidningen vänder sig till alla som jobbar på kontor och kommer ut med cirka fyra nummer per år. Framtidens kontor, arkitektur, design och arbetsmiljö är exempel på ämnen som skildras. Vinnarna offentliggörs vid Svenska Publishing-galan i Stockholm den 15 oktober samt i tidskriften Populär Kommunikation. GROWING CHAIR – NATUREN MÖTER KONSTEN Vasakronans Konstfackstipendium 2009 gick till Michel Bussiens examensarbete The nature manifesto och skapelsen Growing Chair. Det är poetiskt och uppseendeväckande. Nytänkande och lekfullt. Examensarbetet The nature manifesto skildrar på ett nytt sätt mötet mellan natur och kultur. Inuti en transparent sittmöbel växer pil eller bokabinda. När grenverket vuxit sig stabilt plockas glashöljet bort. På så sätt har Michel Bussien skapat en konstnärligt utformad produktionsenhet som kan återanvändas gång på gång och under tiden brukas som möbel. The nature manifesto har en intressant koppling till frågor kring boende- och arbetsmiljö och hur människan kan återknyta kontakten med naturen. Ett budskap som går i linje med Vasakronans satsningar för mer hälsosamma och hållbara arbetsmiljöer. Vasakronan understryker värdet av konst, design, arkitektur och omsorgsfullt utformade miljöer som stimulerar människor positivt. Vasakronan har beställt två exemplar av Growing Chair. Konstverken ”planterades” i Grönlandsparken i Kista i samband med eventet GATE i september 2009. 31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=bkvm22fd&gInitPage=32">En bättre värd Detaljen POSTTIDNING B Vasakronan A</a> B Box 30 074 104 25 Stockholm ...så en sista detalj Bröllopsglädje dränkt i blod Besökare som kliver in i Uppsala stadsteater, genom ingången från Kungsgatan, kliver rätt in i en scen ur Federico Garcia Lorcas Blodsbröllop. En tragedi som slutar i hedersmord, men även en hyllning till kärleken och passionen. Foajén som uppfördes i början av 1950-talet utsmyckades av Sven X:et Erixson, en av våra största 1900-talskonstnärer. 1952–1953 skapade X:et denna målning i freskotekniken stucco lustro, vilken härstammar från romartiden och där konstnären målar direkt på väggen, arbetar i ett högt tempo och sammanfogar en rad delmotiv till en episk helhet. CAMILLA BJELKÅS POSTTIDNING B Vasakronan AB Box 30 074 104 25 Stockholm ...så en sista detalj Bröllopsglädje dränkt i blod Besökare som kliver in i Uppsala stadsteater, genom ingången från Kungsgatan, kliver rätt in i en scen ur Federico Garcia Lorcas Blodsbröllop. En tragedi som slutar i hedersmord, men även en hyllning till kärleken och passionen. Foajén som uppfördes i början av 1950-talet utsmyckades av Sven X:et Erixson, en av våra största 1900-talskonstnärer. 1952–1953 skapade X:et denna målning i freskotekniken stucco lustro, vilken härstammar från romartiden och där konstnären målar direkt på väggen, arbetar i ett högt tempo och sammanfogar en rad delmotiv till en episk helhet. CAMILLA BJELKÅS