Kollega öppnas i ett nytt fönster.
Klicka här om det inte öppnas automatiskt.
<![CDATA[
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=1">Kollega 1 EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNION</a> EN. NR 6 SEPT 2009 STÖTTA IMMUN-FÖRSVARET Doldisen Meta Persdotter var otippad när hon tog över som Svenska Spels vd. Hon är en dålig förlorare. Kanske är det en vinnande egenskap för en vd i Sveriges största spelbolag. HÖG- Biluthyrare: Betala för dina utsläpp! ODDSARE ABB går bra: Lönerna hänger inte med Vinnare: Han fick Kollegapriset Chefen suger: Så tuktas usla ledare Kameratekniker: Ett rent detektivarbete
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=2">Kollega Sida 2 Strategisk Account Manager Yrkeshög</a> skoleutbldning med start 1 december 2009 Vad handlar utbildningen om? Företagens stora kunder blir allt viktigare. Utbildningen ger dig kompetens att bli ansvarig för sådana kunder. Du får en mycket god teoretisk grund i de ämnen som är viktigast för rollen. Du lär också ett strategiskt och analytiskt tänkande som du har nytta av när du möter och förhandlar med kundföretagens chefer. Utbildningen är påtagligt praktisk så att du direkt kan använda dina kunskaper i yrkeslivet. Vad leder utbildningen till? Strategisk Account Manager Key Account Manager Storkundsansvarig Kundansvarig säljare Företagssäljare Marknadsförare Omfattning: 80 veckor varav 22 veckor praktik Finansiering: avgiftsfri utbildning som berättigar till studiemedel CSN Var? FEI, Kammakargatan 10 i centrala Stockholm När? Programstart 1 december, ansök nu! Hannele Jaanson key account manager wallstreet media Strategisk Logistiker Yrkeshögskoleutbldning med start 1 december 2009 Vad är logistik? Logistik handlar bland annat om att analysera tjänste- och varuflöden och identifiera möjligheter. Genom förändringar i flödet kan företaget öka kundvärdet och minska totalkostnaden. Logistik berör alla företag och organisationer! Vad leder utbildningen till? Logistikutvecklare Logistiksamordnare Säljare av logistik och transporttjänster Logistikkonsult Logistikchef Lagerchef Terminalchef Omfattning: 80 veckor varav 22 veckor praktik Finansiering: avgiftsfri utbildning som berättigar till studiemedel CSN Var? FEI, Kammakargatan 10 i centrala Stockholm När? Programstart 1 december, ansök nu! Kammakargatan 10 box 1341, 111 83 Stockholm telefon 08-545 137 90 info@fei.se www.fei.se Hanna Bengtsson logistic coordinator arvid nordquist hab
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=3">Kollega Sida 3 INNEHÅLLSEPTEMBER2009 BNP MISSBRUKA</a> S: NYTT MÅTT BEHÖVS Ett land kan tömma ut en naturresurs och ändå få ökad BNPutveckling, skriver Anders Wijkman. Sidan 56 Enkät Spelar du? 4 Frågorom rekrytering 5 ABB i Ludvika Går som tåget 6 Terminalglasögon kan vara smarta 12 Kollektivavtal räddade pensionen14 Duellen Nollavtal 18 Lön Avtal klart för teknikkonsulter 19 kollega.seSvininfluensan 20 PorträttMetaPersdotter 22 kollega.se Arbetslösa utnyttjas 28 YrketKameratekniker 30 CivilkurageKollegapriset 32 Åsas matDundersallad 38 Usla chefer Så blir de bättre 40 Klimatet kräver altruism 42 MatlådorSnygga och praktiska 49 Fråga-svarOm jobbet 50 PendlingBokcirkel på tåget 52 Krönikaom Afghanistan 53 Ledare Slut på gratis arbetstid 55 Debatt Myten om tillväxten 56 InsäntVad tycker du? 58 UnionenCecilias krönika 60 Kryss och vinnarna 62 Satir Piffaupp avtalsrörelsen 65 Tävla!Tippa med tidningen 66 Baksidan kollega.se 68 Fixar lönen med ”trolleritrick” På ABB i Ludvika hänger inte lönen med. Men klubbordförande Staffan Serlander har kommit på ett sätt att få ut lite extra till medlemmarna. Sidan 6 med närmare 500 000 medlemmar ger ut Kollega. Tidningen har en fri och självständig ställning inom förbundet. Arbetslösa utnyttjas: »Det är den ultimata förnedringen. Man är som livegen«. Sidan 28. 6-09 KOLLEGA 3 TEKNIKKONSULTER: SLAPP STREJK Efter ett halvår har teknikkonsulterna fått nytt avtal. – En konfl ikt hade inte gagnat någon, säger BirgittaMorén på WSP. Sidan 19 LURAD AV FÖRETAGET: Sidan 14 SLIPPER TA SMÄLLEN Arbetsgivaren struntade i att betala premierna. Tack vare kollektivavtalet får Per-Erik Sandberg sin pension ändå. INNEHÅLLSEPTEMBER2009 BNP MISSBRUKAS: NYTT MÅTT BEHÖVS Ett land kan tömma ut en naturresurs och ändå få ökad BNPutveckling, skriver Anders Wijkman. Sidan 56 Enkät Spelar du? 4 Frågorom rekrytering 5 ABB i Ludvika Går som tåget 6 Terminalglasögon kan vara smarta 12 Kollektivavtal räddade pensionen14 Duellen Nollavtal 18 Lön Avtal klart för teknikkonsulter 19 kollega.seSvininfluensan 20 PorträttMetaPersdotter 22 kollega.se Arbetslösa utnyttjas 28 YrketKameratekniker 30 CivilkurageKollegapriset 32 Åsas matDundersallad 38 Usla chefer Så blir de bättre 40 Klimatet kräver altruism 42 MatlådorSnygga och praktiska 49 Fråga-svarOm jobbet 50 PendlingBokcirkel på tåget 52 Krönikaom Afghanistan 53 Ledare Slut på gratis arbetstid 55 Debatt Myten om tillväxten 56 InsäntVad tycker du? 58 UnionenCecilias krönika 60 Kryss och vinnarna 62 Satir Piffaupp avtalsrörelsen 65 Tävla!Tippa med tidningen 66 Baksidan kollega.se 68 Fixar lönen med ”trolleritrick” På ABB i Ludvika hänger inte lönen med. Men klubbordförande Staffan Serlander har kommit på ett sätt att få ut lite extra till medlemmarna. Sidan 6 med närmare 500 000 medlemmar ger ut Kollega. Tidningen har en fri och självständig ställning inom förbundet. Arbetslösa utnyttjas: »Det är den ultimata förnedringen. Man är som livegen«. Sidan 28. 6-09 KOLLEGA 3 TEKNIKKONSULTER: SLAPP STREJK Efter ett halvår har teknikkonsulterna fått nytt avtal. – En konfl ikt hade inte gagnat någon, säger BirgittaMorén på WSP. Sidan 19 LURAD AV FÖRETAGET: Sidan 14 SLIPPER TA SMÄLLEN Arbetsgivaren struntade i att betala premierna. Tack vare kollektivavtalet får Per-Erik Sandberg sin pension ändå.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=4">Kollega Sida 4 REDAKTÖRN FLYKTINGFRÅGANLÖSTCHRISTE</a> RTHEMPTANDER Mejla mig! tommy.zetterwall@kollega.se Civilkurage och visslare WHISTLE BLOWERS.Så brukar de kallas som kontaktar media och slår larm om missförhållanden på jobbet. Visslare behövs, tycker de flesta, visar vår enkät. Men få ser sig själva som visslare. Rädslan för repressalier är för stor. Det säger mycketom klimatetpå jobbet. ”KNIV I RYGGEN”.Efter någon tid på första jobbet kom medlemstidningen. Vivar några som lät oss intervjuas, om stressen och arbetsvillkoren. Nyanserat och ganska snällt. Men högstachefen gick i taket. Alla kallades till stormöte: Att gå ”utanför familjen”, det var som en kniv i ryggen. Det var oförlåtligt. Trettio år har gått,men har det blivit så mycket bättre? KOLLEGAPRISET.Ett nyinstiftat pris för den som visar mod och integritet i kampen för yttrandefrihet och andra fri- och rättigheter i arbetslivet. Vår första pristagare larmade om främlingsfi entliga attityder på jobbet.Läs mer om honom och varför han tvekar när han får frågan om han idag, med facit i hand, hade agerat likadant. Sid 32 GÖR SKILLNAD.Hon ångrade inget, sa hon, kvinnan jag intervjuade. Hon hade slagit larm om svågerpolitik och fi ffel på högstanivå och fått sin karriär stoppad. ”Om vi alla en gång i livetsäger ifrån om ett allvarligt missförhållande, då skulle mycket se annorlunda ut”, sa hon. Och kommentar har etsat sig fast TUKTADIN CHEF.Även usla chefer kan bli bättre ledare.Tips och råd till chefer in spe. FÖR ÖVRIGT ANSER JAG, ta del av debatten om BNP och om all-inclusive. Linda Karlsson, content manager på Flexpay, Stockholm: det var mycket länge sen. Jag är helt enkelt inte intresserad av spel och inte har jag tur heller. NEJ! Det har hänt att jag köpt en lott någon gång fast Robin Jakobsson, kvantitativ analytiker på bwin, Stockholm: JA! Jag spelar på allt möjligt, fotboll, tennis, trav. Jag har vunnit några stora summor, som mest blev det 20 000 på V75 en gång. Jag vill inte berätta hur mycket jag spelar för men jag satsar lite varje dag och på sikt, jag talar om fl era år, hoppas jag på att gå mycket plus. Spel är kul, det är som att köpa en biobiljettmen roligare.Jag umgås med kompisar samtidigt som jag tittar på fotboll till exempel och har chansen att vinna pengar. 4 KOLLEGA 6-09 Carina Ohlander, redovisningskonsult på Matrisen, Stockholm: NEJ! Jag vet faktiskt inte hur man gör när man spelar. En släkting brukar lämna in en lottorad som jag är med på men jag rabblar inga siffror utan betalar en slant. En gång var vi mycket nära att vinna pengar. Då menar jag stora pengar. Ibland tänker jag att jag kanske går misteom drömvinsten bara för att jag inte spelar och då kan det bli en trisslott men det hör till ovanligheterna. ENKÄTEN: SPELARDU? URBAN ORZOLEK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=5">Kollega Sida 5 FEMSNABBAOMREKRYTERING . – Många un</a> ga har ingen koll på vare sig facket eller a-kassan, säger Jenny Still, medlemsrekryterare och ungdomsombud i Telenors riksklubb. Jenny Still, hur lockar man unga till facket? Du var ansvarig för Telenors riksklubbs rekryteringsturné ”Sköna maj” som besökte kontor i hela landet.Hur många fler medlemmar resulterade den i? – Jag har inga exakta siffror efter- som jag just nu är tjänstledig men i slutändan blev det runt 65-70 nya medlemmar. Jag är jättenöjd men vi ska bli fl er såklart. Det blir förhoppningsvis fl er turnéer längre fram. Vilka var dina vassaste argument för fackligt medlemskap? – Det var många unga som kom och lyssnade, så det var ett stort intresse för Unionens studiestöd. Annars använde jag det vanliga men självklara argumentet, trygghet.Att vara medlem i facket och A-kassan är som att ha en extra hemförsäkring. Många unga jag träffade hade inte någon koll på vare sig facket eller a-kassan. Varför är det så tror du? – Jag vet faktiskt inte men jag märkte att det var samma människor som inte heller har en hemförsäkring. Vet inte om det är brist på kunskap eller intresse. Man kanske inte får med sig det hemifrån. Många förstår nog inte att man står ganska ensam om det händer något. Samtidigt, ett argument mot att vara med i facket är att varför betala för något som man ändå får ta del av på ett eller annat sätt. En förhandling som resulterar i något bra på jobbet gynnar ofta även den om inte är medlem. Du är ungdomsombud, hur ska Unionen bli bättre på att locka unga till sig? – Vi borde föra fram Unionens studiestöd bättre men också locka med fl era förmåner som inte kräver att man är aktiv eller förtroendevald. Alla lockas inte av styrelseuppdrag. En medlem ska också kunna åka på en kurs eller kompetensutveckla sig utan krav på att jobba fackligt. Förhoppningsvis leder kunskap till engagemang ändå. Finns det något som medlemsrekryterar bör akta sig för att göra eller säga när de vänder sig till unga? – Argumentera inte på en gång utan fråga först. Fråga om framtidsplaner och utgå från svaret när man sen berättar om facket. Jag tror att unga inte gillar att höra många ”du ska eller måste” och inte heller fungerar skrämselpropaganda i längden. Börja inte heller prata om tunga ämnen, då bekräftas det att facket är trist. Sen är det ju tyvärr så att ord som solidaritet inte går hem på samma sätt som förr. Vi ska istället visa på vad individen har att vinna på att gå med i facket, ett skräddarsytt medlemskap lockar mer. PETRARENDIK 6-09 KOLLEGA 5 LENNART JÖNSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=6">Kollega Sida 6 ABB Ludvika tuffar på som ett expre</a> sslokgenom lågkonjunkturen. Men personalens löner ökar inte med några jättekliv. Fackklubben har dock kommit på ett sätt att få ut lite extra. Hur går det egentligen till? Text Thomas HeldmarkBildDaniel Roos Boom – men inte för lönerna – Det är ett litet trolleritrick vi har. Klubbordförande Staffan Serlander flinar så att mustaschen liksom skruvar på sig. Vi står inklämda i ett hörn av Unionens klubblokal på ABB i Ludvika. Vi pratar lön. Staffans trolleritrick handlar om det faktum att när det blir dags för löneförhandling på ABB Ludvika så får medarbetarna lönehöjningar över genomsnittet. För en halvbildad reporter låter det som en matematisk omöjlighet. Alla kan väl inte få mer än snittet? Jodå, enligt Staff an Serlander. Men vi får jobba lite för att dra ur honom hur han bär sig åt. Kanske är det därför medarbetarna ser så nöjda ut här i Ludvika. Idel stuns i stegen mellan industribyggnaderna från förra sekelskiftet. Idel avslappnade och beslutsamma miner. ABB Ludvika är världsledande på att transportera elkraft över stora avstånd, det har man sysslat med ända sedan år 1900 då man försåg den sjudande gruvverksamheten i Bergslagen med ström. I dag transporterar man med så kallad HVDC-teknik svindlande 800 000 volt över 6 KOLLEGA 6-09 hundratals mil. Men det kan knappast vara lönen i sig som gör folk så glada. Trots att man är koncernens stora vinstmaskin är den ganska blygsam. En högskoleingenjör med tio års erfarenhet når sällan upp till 30 000. Det är liksom svårt att krama ur mer när resten av koncernen går på knäna och när de som fattar de avgörande besluten sitter, inte i Ludvika, utan i Zürich. Kanske är nöjdheten i själva verket stolthet över att arbeta på en division som alltid har varit ABB:s fl aggskepp och som tuff at på som ett expresslok genom hela krisen? De senaste åren har orderna strömmat in. På bara några veckor i våras slöts order på 13 miljarder kronor. Hur ska det synas i de kommande löneförhandlingarna? – Varje gång vi får in en order känner jag en stor lättnad och tänker: ”Skönt, nu funkar det ett tag till! Nu får vi behålla jobben och kompetensen”, säger Staffan Serlander. Hans breda ryggtavla och den smalrandiga arbetarskjortan skvallrar om att han är en gammal metallare och ytbehandlare som först på Fackklubbordförande Staffan Serlander har ett femtiotal löneförhandlingar framför sig det kommande året. Oftast vill både han och företagsledningen höja lönerna men koncernledningen i Zurich är svårflörtad. ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=7">Kollega Sida 7 6-09 KOLLEGA 7 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=8">Kollega Sida 8 »När det kommer till andra förhandl</a> ingar, till exempel mbl, är företaget med på noterna. Men med löner är det en helt annan match.« lite äldre dar blivit produktionstekniker och tjänsteman. Han har jobbat fackligt i 27 år, varit klubbordförande och under den kommande löneförhandlingsperioden räknar han med att det blir över 50 förhandlingar för honom. Bakom oss rullar ett tåg med sex vagnar rasslande över asfalten in i mörkret i en av tillverkningshallarna. Transformatorerna transporteras i delar via räls ner till Västerås, till sjöss via Mälaren ut till Östersjön och vidare till Brasilien, Kina, Sydafrika och världens alla andra hörn. ABB:s framgångar smittar av sig på hela staden. Hotellen är fullbelagda, huspriserna skjuter i höjden, befolkningen ökar och mitt inne i den lilla Bergslagsorten byggs ett nytt bostadskvarter. Men hotet från Zürich fi nns hela tiden. Ingen här i Ludvika glömmer för en sekund att ABB är ett schweiziskt företag och att det är Zürich som bestämmer var verksamheten ska ligga. Det är också Zürich som sätter ramarna för medarbetarnas löner. Den ramen är en förhandlingshemlighet men Staff an Serlander brukar ganska snart lista ut den och gör sedan sitt bästa för att tänja på den. Det är inte lätt. – När det kommer till andra förhandlingar, till exempel mbl, är företaget med på noterna. Men med löner är det en helt annan match. Där kan det vara tvärstopp. Det kan bli nollbud även för oss. Argumenten är att företaget vill behålla konkurrenskraften. Men också att ABB går dåligt på andra ställen i världen och att Ludvika därför solidariskt får dela med sig av överskottet. Att ett multinationellt bolag plötsligt börjar yra om solidaritet kanske låter egendomligt i vissa öron, men så är det. Och tjänstemännen är lojala. Skrämmande lojala enligt Staff an Serlander. De gör sig tillgängliga dygnet runt fast de egentligen inte behöver. De jobbar övertid till den grad att Staffan Serlander som också är huvudskyddsombud måste gå in och säga nej – med resultatet att 8 KOLLEGA 6-09 medlemmen blir förbannad på Staffan. – De tycker att jag tar deras levebröd från dem. Men jag skriver inte under om jag befarar att medarbetaren riskerar att gå in i väggen. Det händer också att jag ändrar mig men först sedan jag sett att chefen beordrat ledigheter, säger Staffan Serlander. Så egentligen får medarbetarna ta nackdelarna med goda tider, det vill säga hårdjobb, övertid, sjuknärvaro, men går miste om fördelarna, det vill säga höjda löner? – Så är det. Absolut. Men det handlar också om att ha ett tryggt jobb att gå till. Lönespridningen är stor på ABB Ludvika. För personer på samma avdelning med liknande arbetsuppgifter kan det skilja så mycket som 15 000 i lön. Är det rimligt? Återigen börjar Staffan Serlanders ljusa mustasch skruva på sig. – Njae, företaget tycker att det är bra. Det tycker kanske vi också, men bara till en gräns. I fjol var löneglidningen cirka 2 procent utöver de fördelade löneökningarna. Fast ibland tycks facket och Ludvikaledningen smälta samman i en allians gentemot Zürich. När både facket och ledningen gärna vill strö godis på sina duktiga medarbetare, men Zürich har lagt ribban vid, säg, 3,5 procent, hur gör de då? Här avslöjar Staffan sitt trolleritrick. De som snart ska gå i pension får lönehöjningar ur ”en särskild påse”. Det mesta av deras 3,5 procent kan då spridas på övriga medarbetare. Samma sak gör man med de utlandsanställda som får lön från ett annat konto. Även deras löneökning sprids på resten. Ett litet siffertricksande, men på det här sättet får övriga över genomsnittet. Staff an ser rätt nöjd ut. – Det är inget fuff ens med det här, bara taktik. Det handlar om att cheferna vill ge medarbetarna mer, men att de är begränsade… men jag vet inte riktigt om du behöver skriva om det här, säger han. Landskapet på ABB Ludvika är inrett i dalablå färger. ABB Ludvika trotsar konjunkturen. Det påverkar hela orten som upplever en boom. ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=9">Kollega Sida 9 Är du nöjd med din lön? Viktoria Jo</a> hansson, 26år, civilingenjör. Lön: 24500 kronor. Ett halvår på ABB. – Jag tycker den är ok. Jag är nyutexaminerad och det här är mitt första jobb. Jag började i våras och befi nner mig fortfarande i en inlärningsfas.Dessutom kostar det inte så mycket att leva i Ludvika. Peter Rådman, 47, ansvarig för förslagsverksamhet, internutbildare. Lön: 27 100 kronor. 15 år på ABB. – Jag är rätt nöjd. Jag överlever. Jag bor själv med mina barn i hus, och vi har råd med semester varje år. Det räcker gott för mig. Det finns de som gillar att ständigt sträva uppåt, men sådan är inte jag. För mig är det viktigt att trivas med arbetsuppgifterna. Inger Jangengård, 62, sekreterare och rapportombud i Unionenklubben på ABB Ludvika. Lön: 21300 kronor. 35år på ABB. – Nej. Jag har arbetat i företaget i 35år och tycker mig kunna en del. Jag har jobbat fackligt länge och det tror jag har straffat sig. Jag har förhandlat för mina kompisar men ingen förhandlar för mig. 6-09 KOLLEGA 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=10">Kollega Sida 10 »Här premierar man dem som byter j</a> obb ofta.« Anette Lindelöf ritar transformatorer. Hon är stolt över sitt jobb. Hon är inte lika nöjd med lönen. Anette Lindelöf är 42 år och arbetar som konstruktör och sitter i ett dalablå kontorslandskap. Hennes jobb består bland annat i att rita de stora metallådor där transformatorerna ska rymmas. Hon har arbetat på ABB i nio år och berättar med viss stolthet att hennes tonårsson börjat på ABB:s verkstadsmekaniska gymnasium. För några år sedan gjorde hon själv ett utbildningslyft och tog högskoleingenjörsexamen. Men har lönen gjort samma lyft? Hon tjänar cirka 28 000. – Jag har jobbat för länge på samma avdelning för att komma upp i lön. Här premierar man dem som byter jobb ofta, säger hon. Är det rationellt? Här ska vi släppa in en forskare i resonemanget, den amerikansk-brittiske sociologen Richard Sennett vid London School of Economics. Richard Sennett har närstuderat det han kallar hantverksskicklighet, något han menar återfinns i alla avancerade yrken i samhället: läkare, socialarbetare, dataprogrammerare, musiker – alla är på sätt och vis hantverkare. Sennett driver tesen att hantverkskunskapen huvudsakligen måste läras genom att göra och att det tar sin lilla tid. Ungefär 10 000 timmar, eller cirka sex år, uppskattar Sennett att det tar att lära sig ett något sånär avancerat yrke, oavsett om den som börjar yrket är utbildad eller inte. Och mycket riktigt, när jag frågar Anette Lindelöf hur lång tid det tar att lära sig vad hon kan svarar hon: – Ungefär sex år skulle jag tro. Egentligen blir man aldrig fullärd. Det gäller även om den som sätter sig på Anettes stol är civilingenjör. Problemet för Anette är att de sex åren inte betalar sig i märkbart högre lön. De som byter jobb var tredje år eller så på ABB visar att de är hungriga och får högre lön. De som stannar kvar och förkovrar sig straff as. Varje jobbyte innebär också en ny förhandling och därmed chans till ett lönehopp uppåt. Och är man civilingenjör, då får man 10 KOLLEGA 6-09 högre lön bara för att man är civilingenjör. Är det rimligt att Inger Jangengård, som är Unionenklubbens sekreterare och som under sina 30 år på företaget har haft en mängd roller, tjänar 21 300 i månaden, medan den helt nyutbildade, nyanställda civilaren kliver direkt in på fl era tusen mer? – Men det är nog så att de ställer ganska höga krav på civilarna, säger Staff an. De förväntas prestera. Och även om jag tycker att Ludvika är den vackraste platsen på jorden så är det svårt att få utbildat folk att flytta hit. I lunchkantinen träff ar vi Magnuz Hedenbo, 45, konstruktör och högskoleingenjör, även om han aldrig har brytt sig om att plocka ut examen. Han jobbar på den avdelning som det går bäst för just nu, den som utvecklar HVDC-tekniken. Magnuz Hedenbo tjänar 30 000. Han bor i eget hus i Ludvika och lönen räcker till för honom. – Det är kul att det går jättebra för företaget, men det är inte jättebra löner, säger Magnuz med ett lite skevt leende. Magnuz Hedenbo arbetar med HVDC-teknologi som är det hetaste området på ABB Ludvika just nu. Det betyder ganska mycket övertid, en del sjuknärvaro. Men det syns inte så mycket i lönekuvertet.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=11">Kollega Sida 11 Spara 30.000: </a> Spara 30.000:
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=12">Kollega Sida 12 GAMBARINI MAURICIO/SCANPIX Dina da</a> torglasögon kan bli mycket merän ett hjälpmedel för att uttyda texten på skärmen eller ett alternativ till att knapra Ipren mot spänningshuvudvärk. Text Johanna Rovira Smarta glasögon för smarta kollegor Om du jobbar vid en dataskärm mer än en timme om dagen har du rätt till synundersökning hos en optiker. Visar det sig att du behöver särskilda terminalglasögon måste arbetsgivaren pynta för glasen, oavsett vad de kostar. Men så har vi kruxet med bågarna. Arbetsgivaren har all rätt att köpa in ett restlager bågar från en nedlagd Statoilmack. Han eller hon kan också strunta fullständigt i att du är villig att lägga pengar emellan för att få ett par anständiga bågar som du faktiskt kan visa dig i i dagsljus. Men en arbetsgivare, som ser längre än näsan räcker, med eller utan glasögon, inser naturligtvis det smarta i att låta dig köpa bågar som du trivs med och som kanske till och med ökar din kreativitet. ● Som Calvin Kleins usb-bågar. De säljs visserligen som solbrillor, men glasen går att byta ut. I den högra skalmen sitter ett fyra gigabytes usbminne som gör att du aldrig mer behöver förlita dig på ditt eget minne – utom när det gäller att komma ihåg var du lagt glasögonen, vill säga. ● Eller varför inte ha hela datorn i glasögonen? Ett företag i Västerås har tagit fram glasögon där skärmbilden projiceras på en armlängds avstånd framför ögonen. Med hjälp av huvudrörelser kan man peka på skärmen och genom att spänna käkmusklerna fi xas musklicket. Musarmen blir ett minne blott och dessutom kan du rulla tum- marna medan du jobbar framför datorn. ● Med videoglasögonen Vuzix Iwear kan du titta på storbildstv var du vill. Hörlurarna sitter i skalmarna och i själva visiret sitter två små icd-skärmar med en upplösning på vardera 640x480 pixlar och 24-bitars färgdjup. Tänk bara vad uthärdliga alla långa möten kan bli. ● Med mp3-glasögon kan du lyssna på Docenterna eller Elton John eller något helt annat utan att störa Bettan i båset brevid. PåHobex.se finns det dessutom ett par mp3-glasögon med kamera som du kan nyttja för att ta användbara foton från fi rmafester och konferenser. ● På licens-to-shoot.com hittar du spionglasögon som gör att du kan detektera chefen när han försöker smyga sig på dig för att avslöja ditt surfande på obskyra sajter. Fast just de glasögonen kanske du inte ska försöka förmå din chef att betala, hur vidsynt han eller hon än är. Fakta: ● Arbetsgivare ska se till att arbetstagare som normalt skall jobba mer än en timme vid bildskärm under arbetsdagen genomgår synundersökning. ● Om resultaten visar att det behövs kompletterande undersökning av en ögonläkare ska arbetsgivaren ordna den. ● Arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetstagaren särskilda glasögon som är utprovade för bildskärmsarbetet om en synundersökning visar att sådana behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas. ● Åtgärder som behöver vidtas med stöd av denna paragraf får inte medföra kostnader för arbetstagarna. (Arbetsmiljöföreskriften 1998:5 paragraf 6) kollega.se Vad vet du om terminalglasögon? Gå in på www.kollega.se 12 KOLLEGA 6-09 GAMBARINI MAURICIO/SCANPIX Dina datorglasögon kan bli mycket merän ett hjälpmedel för att uttyda texten på skärmen eller ett alternativ till att knapra Ipren mot spänningshuvudvärk. Text Johanna Rovira Smarta glasögon för smarta kollegor Om du jobbar vid en dataskärm mer än en timme om dagen har du rätt till synundersökning hos en optiker. Visar det sig att du behöver särskilda terminalglasögon måste arbetsgivaren pynta för glasen, oavsett vad de kostar. Men så har vi kruxet med bågarna. Arbetsgivaren har all rätt att köpa in ett restlager bågar från en nedlagd Statoilmack. Han eller hon kan också strunta fullständigt i att du är villig att lägga pengar emellan för att få ett par anständiga bågar som du faktiskt kan visa dig i i dagsljus. Men en arbetsgivare, som ser längre än näsan räcker, med eller utan glasögon, inser naturligtvis det smarta i att låta dig köpa bågar som du trivs med och som kanske till och med ökar din kreativitet. ● Som Calvin Kleins usb-bågar. De säljs visserligen som solbrillor, men glasen går att byta ut. I den högra skalmen sitter ett fyra gigabytes usbminne som gör att du aldrig mer behöver förlita dig på ditt eget minne – utom när det gäller att komma ihåg var du lagt glasögonen, vill säga. ● Eller varför inte ha hela datorn i glasögonen? Ett företag i Västerås har tagit fram glasögon där skärmbilden projiceras på en armlängds avstånd framför ögonen. Med hjälp av huvudrörelser kan man peka på skärmen och genom att spänna käkmusklerna fi xas musklicket. Musarmen blir ett minne blott och dessutom kan du rulla tum- marna medan du jobbar framför datorn. ● Med videoglasögonen Vuzix Iwear kan du titta på storbildstv var du vill. Hörlurarna sitter i skalmarna och i själva visiret sitter två små icd-skärmar med en upplösning på vardera 640x480 pixlar och 24-bitars färgdjup. Tänk bara vad uthärdliga alla långa möten kan bli. ● Med mp3-glasögon kan du lyssna på Docenterna eller Elton John eller något helt annat utan att störa Bettan i båset brevid. PåHobex.se finns det dessutom ett par mp3-glasögon med kamera som du kan nyttja för att ta användbara foton från fi rmafester och konferenser. ● På licens-to-shoot.com hittar du spionglasögon som gör att du kan detektera chefen när han försöker smyga sig på dig för att avslöja ditt surfande på obskyra sajter. Fast just de glasögonen kanske du inte ska försöka förmå din chef att betala, hur vidsynt han eller hon än är. Fakta: ● Arbetsgivare ska se till att arbetstagare som normalt skall jobba mer än en timme vid bildskärm under arbetsdagen genomgår synundersökning. ● Om resultaten visar att det behövs kompletterande undersökning av en ögonläkare ska arbetsgivaren ordna den. ● Arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetstagaren särskilda glasögon som är utprovade för bildskärmsarbetet om en synundersökning visar att sådana behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas. ● Åtgärder som behöver vidtas med stöd av denna paragraf får inte medföra kostnader för arbetstagarna. (Arbetsmiljöföreskriften 1998:5 paragraf 6) kollega.se Vad vet du om terminalglasögon? Gå in på www.kollega.se 12 KOLLEGA 6-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=13">Kollega Sida 13 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=14">Kollega Sida 14 KOLLEKTIVAVTALGÖRSKILLNAD Per-Erik</a> Sandbergs arbetsgivare struntade i att betala in hans pensionspremie. Garantin i kollektivavtalet blev räddningen. Tack vare den missar han inget. – Pengarna kommer att göra stor skillnad för min pension. TextOla Rennstam Bild Hans-Peter Bloom Lurad slipper ta smällen 14 KOLLEGA 6-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=15">Kollega Sida 15 I över tjugo år har Per-Erik Sandb</a> erg från Bromölla kuskat land och rike runt i sin bil. Otaliga hotellnätter och tusentals timmar bakom ratten har vägts upp av säljyrkets fri- het och bra inkomster, åtminstone under goda år. Per-Erik Sandberg var därför övertygad om att han skulle få en ganska hygglig pension den dag han slutade arbeta. Men det skulle visa sig att hans pension inte var så tryggad trots allt. För tre år sedan började Per-Erik Sandberg arbeta på ett danskt företag som säljare inriktad mot industrin. Eftersom hans tidigare arbetsgivare hade betalat in till hans tjänstepension ville Per-Erik få till någon form av pensionslösning även på sin nya arbetsplats. – Redan från början kom vi överens om att de skulle betala in, vilket också stod i mitt anställningskontrakt, men de kom aldrig till skott, berättar han. Per-Erik Sandberg gav sig inte utan låg på sin arbetsgivare om pensionen vid flera tillfällen och varje gång lovade ledningen att de snart skulle ta tag i saken. Förra hösten började företaget till slut se över pensionslösningen för sin personal. – Vi fi ck hem papper om ITP och fi ck även ett förslag. Men när företaget upptäckte hur dyrt det skulle bli, kostnaden för mig var lika hög som för mina två kollegor tillsammans, drog de öronen åt sig. Efter att ha avvaktat ett tag tog jag upp frågan igen, men min chef låtsades som han inte visste vad jag pratade om och till slut sa han att ”det spelar ingen roll för du ska ändå sluta”. Under alla mina år i arbetslivet har jag aldrig upplevt något liknande, jag vill ändå inte vara kvar när de beter sig på det viset, säger Per-Erik Sandberg. Orsaken till uppsägningen var arbetsbrist enligt företaget men Per-Erik är säker på att det handlade om att man ville få bort honom som hade högst lön. Med hjälp av Unionens kontor i Karlshamn kunde man konstatera att företaget omfattades Tjänstepension Om du är anställd på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal får du automatiskt tjänstepension, ITP. Din anställning ger dig dessutom kompletterande försäkringar som utfaller vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall. Du har rätt till tjänstepension och försäkringar även om din arbetsgivare slarvat med inbetalningarna för din räkning. Vid föräldraledighet och sjukskrivning fortsätter inbetalningarna till din tjänstepension precis som tidigare. Om du är anställd på en arbetsplats som INTE omfattas av kollektivavtal finns det en mängd frågor du själv måste sätta dig in i och få reglerat i ett anställningsavtal. Som anställd bör du ta reda på hur stor pensionsinbetalning du får av din arbetsgivare och var pengarna placeras. Vad händer med inbetalningarna om du blir sjukskriven eller föräldraledig? Det fi nns risk för att inbetalningarna upphör, vilket senare i livet kan kosta dig mycket i form av lägre pension. Om det inte fi nns kollektivavtal finns det heller ingen försäkring som skyddar om din arbetsgivare av någon anledning skulle ha missat att betala in premierna för din räkning. Det fi nns två olika tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän. En premiebaserad tjänstepension, ITP 1, där premiernas placering avgör pensionens storlek, och en i huvudsak förmånsbestämd, ITP 2, som ger en garanterad procentssats av slutlönen. Huvudregeln är att de som är födda före 1979omfattas av ITP 2. 6-09 KOLLEGA 15 ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=16">Kollega Sida 16 »Jag tror att det i förstahand han</a> dlar om okunskap hos arbetsgivarna, det är väldigt fåsom tycks ha ont uppsåt.« av kollektivavtal, vilket innebar att företaget är skyldigt att betala in till de anställdas tjänstepension. Men bolaget hade alltså inte gjort en enda inbetalning för Per-Erik och hans kollegor. – Jag visste att vi hade blivit lovade tjänstepension men hade ingen aning om att företaget var skyldigt att betala men medvetet struntat i det. De bar sig riktigt fult åt, säger han. Genom Unionen anmäldes de uteblivna pensionerna till Collectum, som administrerar tjänstepensionen, och i somras kom glädjebeskedet. Garantin i avtalet trädde in. TGL-nämnden, som behandlar fall där arbetsgivare inte betalat in till pensionen, beslutade att Per-Eriks uteblivna premier, lite drygt 55 000 kronor, ska betalas in. En summa som nu kommer att krävas av det danska företaget. Utan kollektivavtal hade det varit svårt att få några pengar alls, då hade Per-Erik varit tvungen att driva ett civilmål mot sin före detta arbetsgivare. – Pengarna kommer att göra en stor skillnad för min pension. Unionen har verkligen hjälpt mig i det här ärendet, fackavgiften känns som en struntsumma i sammanhanget, säger han. Senare i höst fyller Per Erik Sandberg 60 år och han har precis fått nytt jobb som säljare, även denna gång inom verkstadsindustrin. – Kanske, säger han, arbetar jag tills jag är 67, så att jag kan gå i pension samtidigt som frugan. Men man vet aldrig vad som kan hända på vägen. Jonas Olsson, ansvarig för försäkringsinformation på Unionen och ledamot av TGL-nämnden, tror att mörkertalet är stort. Väldigt många svenskar är ovetande om att deras arbetsgivare slarvat med inbetalningarna. – Det vanligaste är att felaktigheterna uppdagas först när man går i pension eller byter arbetsgivare. Det ligger i sakens natur att man börjar intressera sig för de här frågorna när pensionen närmar sig och då kan konstatera att det inte blev så mycket som man hade förväntat sig. Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information, säger han. Förra året betalades cirka 10 miljoner kronor ut genom ITP-garantin. Trafikskolor, studieförbund, turistnäringen och ideella föreningar är överrepresenterade i statistiken över arbetsgivare som slarvar. Inte sällan beror det på att arbetsgivaransvaret varit oklart. Jonas Olsson uppskattar att endast en mindre del av de fall där arbetsgivaren missat att betala in tjänstepension hamnar i TGL-nämnden. Majoriteten löser sig på vägen genom att arbetsgivaren betalar det de ska. – Jag tror att det i första hand handlar om okunskap hos arbetsgivarna, det är väldigt få som tycks ha ont uppsåt, säger han. Vad kan Unionen göra för att färre ska drabbas? – Vi bör säkerställa våra rutiner när vi tecknar avtal så att vi inte ger arbetsgivaren några falska förespeglingar och de förstår att det kommer att kosta. Det andra är vi hela tiden informerar våra medlemmar och inte bara talar om värdet med kollektivavtal rent generellt utan även talar om hur man rent konkret kan ta reda på att det fi nns ett värde överhuvudtaget, säger Jonas Olsson. TIPS Per-Erik Sandberg blev lurad på pensionsinbetalningar av arbetsgivaren och fick sparken. Nu har han fått både pengarna och nytt jobb. ● Gå igenom årsbeskedet från Collectum noggrant och skapa dig en helhetsbild avdin tjänstepension. ● Seefter att det inte uppstått någon lucka i pensionsinbetalningarna. Fullt intjänad ITP2 uppnås vid 360 arbetade månader, det vill säga 30år, under perioden 28-65 år. ● Hör avdig till Collectum om du bytt arbetsgivare oftaför att säkerställa att dina arbetsgivare betalat in premierna. ● KontaktaUnionen om du upptäcker felaktigheter – du kan få råd och juridisk hjälp. ● Var extra vaksam om du arbetat i fl era olika sektorer. Det råder olika pensionssystem för anställda i kommun, stat och privat sektor. ● KontaktaUnionen om din arbetsgivare missat pensionsinbetalningarna. TGL-nämnden behandlar årligen ett 50-tal ärenden där arbetsgivare inte betalat in pensionspremier trots att den anställde varit berättigad till detta enligt kollektivavtal, så kallad ITP-garanti. ITP-garantin gäller retroaktivt från oktober 1969och det finns ingen gräns för när man kan uppmärksamma en felaktighet.Man har alltså hela livet på sig och det spelar ingen roll om tjänstepensionen börjat betalas ut eller ej. Mer information: www.collectum.se 16 KOLLEGA 6-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=17">Kollega Sida 17 Nu fi nns det en guide för vägen t</a> illbaka. För dig som är sjuk kan vägen tillbaka till jobbet kännas lång och krokig. Men vi på Försäkringskassan vill gärna hjälpa dig att göra den så kort och rak som möjligt. För att du ska förstå sjukskrivningens olika stadier och händelser har vi tagit fram en guide. Så om du nyligen ställt dig någon av följande frågor, bege dig till forsakringskassan.se och kika runt bland svaren. Vilken hjälp kan jag förvänta mig från min arbetsgivare? Hur länge kan jag få sjukpenning egentligen? Vem hjälper mig att hålla koll på alla regler? Jag är ju sjuk. Hur lång tid brukar det ta tills man får sina pengar? Nu fi nns det en guide för vägen tillbaka. För dig som är sjuk kan vägen tillbaka till jobbet kännas lång och krokig. Men vi på Försäkringskassan vill gärna hjälpa dig att göra den så kort och rak som möjligt. För att du ska förstå sjukskrivningens olika stadier och händelser har vi tagit fram en guide. Så om du nyligen ställt dig någon av följande frågor, bege dig till forsakringskassan.se och kika runt bland svaren. Vilken hjälp kan jag förvänta mig från min arbetsgivare? Hur länge kan jag få sjukpenning egentligen? Vem hjälper mig att hålla koll på alla regler? Jag är ju sjuk. Hur lång tid brukar det ta tills man får sina pengar?
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=18">Kollega Sida 18 Ne Jaj NIKLAS HJERT, Förhandlingsc</a> hef på Unionen ANNE-MARIE FRANSSON, Förbundsdirektör på IT & Telekomföretagen dags för nollavtal? Är det Kan frysta löner säkra jobben? Nej. Frysta löner på bred front riskerar att dra ner den svenska ekonomin i ett svart hål. Löntagarna är ju konsumenter också. Ja. Det är självklart så att frysta löner gör sin del när det gäller att bibehålla företagens lönsam och överlevnad. Det är tydligt i tjänstesektorn där lönerna utgör 75-80 procent av företagets totala kostnad. I vår bransch ser man tydligt att det pris man kan ta ut av kunden ligger still eller till och med sjunker nu i dessa kristider medan lönerna går upp. Det blir orimligt på sikt. Ska lönerna avgöras lokalt? Jaoch nej. Löneprocessen sker redan till största delen lokalt på företagen. Unionen står för individuell lönesättning vilket fordrar en bra lokal löneprocess. I dagsläget har jag svårt att se att det skulle fungera utan siff ror i de centrala avtalen. Ja och nej. Lönesättningen ska inte ses som ett instrument för att stimulera ekonomin. Det viktigaste är att lönerna går i takt med samhällsekonomin, att de varken är för höga eller för låga. De anställda som ju bidrar till företagets resultat ska också få en del av resultatet men det får inte vara på en nivå som gör att svenska företag inte kan behålla sin konkurrenskraft internationellt. Ja. Varje företag kan ge löner utifrån sina egna förutsättningar. Det fi nns företag som går jättebra även i en lågkonjunktur, liksom de som går dåligt, det är stora skillnader. Är höjda löner en injektion för ekonomin? Nej.Skattesystemen gör att det inte blir så mycket kvar i plånboken i alla fall. Snarare ger konkurrenskraftiga företag som utvecklas och anställer, en skjuts åt ekonomin. Och högre löner kan bli infl ationsdrivande när konjunkturen vänder. Ska alla garanteras lönehöjningar? Ja. Vårt uppdrag som facklig organisation är att säkra individens löneutveckling. Det väsentliga är att det sker en bra löneprocess där alla vet varför man får den lön man får och hur man kan påverka den framöver. Om man inte gör ett bra jobb så ska man få en utvecklingsplan så att man vet hur man kan höja sin lön nästa gång. Så länge denna process inte fungerar på företagen kommer det att krävas en garanterad löneökning. 18 KOLLEGA 6-09 Nej, det är ingen mänsklig rättighet att få en lönehöjning. Olika människor presterar olika bra och bra prestationer ska synas i lönekuvertet. ANITA TÄPP URBAN ORZOLEK URBAN ORZOLEK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=19">Kollega Sida 19 LÖN&AVTAL URBAN ORZOLEK »Oro fanns</a> för att det skulle bli ett nollavtal« Teknikkonsulterna nya avtal är ettårigt, innehåller en pott på 2,3 procent och har en ny formav individgaranti. På konsultjätten WSP är man glada över att ha sluppit konflikt. redaktör: Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se Det tog nästan ett halvår för Unionen att komma överens med arbetsgivarna inom Svensk teknik och design. En anledning är att förhållandena i branschen skiljer sig kraftigt åt. Vissa företag går bra, andra har drabbats hårt av krisen inom framförallt fordonsindustrin. Som konsultföretag inom byggbranschen och inblandat i många vägbyggen och offentliga projekt tillhör WSP, med några tusen anställda i Sverige, dem som klarat sig bra. – Just nu känner vi inte av det negativa säger Unionenklubbens ordförande Birgitta Morén. – Jag var med i början av 1990-talet när det var vargavinter inom byggbranschen. Vi gjorde stora neddragningar. Ingen mådde bra, inte vi som fi ck vara kvar heller, det var hemskt. När det förra avtalsåret löpte ut den 31 mars 2009 ville arbetsgivarna inom svensk teknik och design ha ett flerårigt avtal med helt lokal lönebildning, det vill säga ingen central pott, och slopad individgaranti och lägstlön. Unionen krävde å sin sida ett ettårsavtal på minst 2,3 procent och fortsatta garanterade löneökningar för samtliga anställda. – Oro fanns för att det skulle bli ett nollavtal, ingen pott alls att fördela. Och att man inte perioden? Unionen fi ck sin vilja igenom vad gäller avtalsperiodens längd och pottens storlek. Däremot blev det inte en individgaranti i traditionell mening. Birgitta Morén, klubbordförande på WSP, är nöjd med att ha sluppit konflikt. skulle få något retroaktivt från första april när avtalet skulle ha börjat gälla. Det skulle kännas som att bli lurad på konfekten, säger Birgitta Morén som också tycker att individgarantin, att alla ska få en löneökning, är en viktig princip. – Den gör nytta, har man varit eftersatt betyder 300 kronor mycket. Men man måste också ta reda på varför någon bara får den lägsta höjningen. Varför har inget gjorts åt detta under Avtal klart på Apoteket Unionen och Almega har kommit överens om ett nytt avtal för ett 80-tal medlemmar på Apoteket. Öppningsklausuler, individgaranti och lägstlöner har varit de största trätoämnena. I juli tog Unionen till stridsåtgärder för att markera sin ståndpunkt. Nu har parterna accepterat medlarnas bud, med vissa tillägg. Individgarantin, det vill säga att alla anställda tillförsäkras åtminstone någon löneökning, lyser fortfarande med sin frånvaro. Däremot har Unionen fått in lägstlöner i avtalet. När det gäller öppningsklausulerna är det fortsatt kärvt. Enligt avtalet kan klubbarna inom ApoteketAB komma överens I stället enades parterna om att införa en ny process där medlemmarna kan bli utan påslag. Men i det fallet, eller om de får en löneökning som klart understiger de övrigas, ska ett antal steg vidtas. Först måste arbetsgivaren redovisa vilka medlemmar som drabbas och varför. Därefter ska det ske särskilda överläggningar om deras förutsättningar och behov av kompetenshöjning. Slutligen ska man komma överens om deras framtida löneut- veckling. Skulle en medlem få en löneutveckling som kraftig understiger de övrigas två år i rad måste det träff as en lokal överenskommelse om detta. På WSP är klubben trots allt nöjd med att man slapp gå i konflikt. – För oss skulle det vara olyckligt i dessa tider då marknaden är svajig och konkurrens om uppdragen hård, säger Birgitta Morén. om andra villkor än det centrala avtalets. Löneavtalet, som gäller ett år från den 1 september, ska ge 2,9 procent i löneökningar. Arbetsgivare kräver 0-avtal Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation, har presenterat ett antal utgångspunkter inför nästa års avtalsrörelse. Man säger bland annat att lönen helt och hållet ska sättas lokalt och nej till alla typer av centralt fastställda lönepåslag. Dessutom vill man avskaffa det garanterade lönepåslaget i avtalet. Enligt Almega har alla rätt till lön, däremot har inte alla rätt till lönehöjningar. 6-09 KOLLEGA 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=20">Kollega Sida 20 kollega.se På www.kollega.se hitta</a> r du det senasteom arbetslivet. Bullriga kontor skapar hörselproblem I en studie, som genomförts på uppdrag av headsettillverkaren GN Netcom, har över 500 medarbetare i kontorslandskap runt om i Sverige intervjuats.Resultatet visar att 85 procent upplever att ljudnivån är alldeles för hög och de har svårt att koncentrera sig på arbetet. Bullret i kontorslandskapen blir så pass högt att en tredjedel lider av tinnitusliknande symtom i form av öronsus. Trots den höga ljudnivån och konsekvenserna för personalens arbetsmiljö och hälsa prioriterar endast en av fem chefer bullerproblemet. Vem vill dejta en arbetslös? Att vara arbetslös är inte lätt.Det vet alla som har försökt tillfredsställa a-kassans krav på intyg och dokumentationer. Det vet alla som har gått på fyrtioelva intervjuer som avslutats med ett "tack, vi hör av oss" som inte ledde nånvart. Nu visar dessutom en känd matchmakingsajt i en undersökning att arbetslösa inte är speciellt populära att dejta. Nästan hälften, 44 procent, av 500 tillfrågade svarar att det är i princip otänkbart att gå ut med en arbetslös, skriver Aftonbladet. I rättvisans namn ska sägas att män är mindre noga med om partnern har jobb eller inte. Stavarätt om du vill ha jobbet Bättre att köra rättstavningsprogrammet och korrekturläsa en extra gång än att garnera med anfanger och halvfeta mellanrubriker i jobbansökan. Det visar en läsarundersökning där 800 personer fi ck betygsätta olika fiktiva ansökningar. Dokumenten var antingen snygga och rättstavade, fula och rättstavade eller snygga och felstavade. Enligt Cognitive Daily rankas rättstavade ansökningar högre än felstavade, oavsett hur de var utformade. Språktidningen skriver om Cognitive Dailys undersökning och noterar – med en viss förnöjsamhet mellan raderna – att utseendet alltså står sig slätt om stavningen är fel. 20 KOLLEGA 6-09 Sture Nordh, TCO:s ordförande, tycker att arbetsgivare ska vara mer generösa med att erbjuda distansarbete i influensatider. Distansarbete kan minska smittspridning TCO anser att arbetsgivare borde bli mer generösa med att erbjuda sin anställda att distansarbeta, och på så sätt minska risken för spridning av svininfluensan. – Min inställning är att om man är sjuk så ska man inte jobba. Men vi har en kultur som innebär att vi går till jobbet även när vi känner oss lite krassliga. Arbetsgivare bör fundera över att vara mer generösa med distansarbete, säger Sture Nordh, TCO:s ordförande. TCO anser också att karensdagen borde slopas under svininfl uensans värsta härjningar. Men huruvida det är möjligt finns det olika uppfattningar om. Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting menar att sjuklön från första sjukdagen står i strid med lagen, medan Svenskt Näringsliv anser att lagen trots allt ger arbetsgivarna möjlighet att betala sjuklön direkt. TCO tycker att regeringen måste bringa klarhet i frågan vilken tolkning som är den rätta. – Jobbet måste utföras, det är en sådan kultur vi har i arbetslivet. Men vi måste inse att det är allvar den här gången. Arbetsgivarna måste vara tydliga med att de är beredda att betala för karensdagen. Det kan förändra beteendet hos de anställda, säger Sture Nordh. – Tänk vad det skulle innebära för näringslivet om till exempel fl era avdelningar på ett dagis skulle tvingas stänga för att personalen är sjuk. Folk tvingas vara hemma med sina friska barn. Det orsakar ekonomiska besvär både för arbetsgivaren och för familjen. Man får ersättning för vård av sjuka barn, men inte för att hålla barnen hemma för att dagis är stängt, säger Sture Nordh. LINDA SVENSSON JANN LIPKA
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=21">Kollega Sida 21 Så rustar företagen för svininflue</a> nsan Arbetsgivarna arbetar nu febrilt för att kunna möta ett större utbrott av svininfluensan. Men hur gör de det? 1. Vad har ni för beredskap? 2. Vad är ert värsta scenario? 3. Rekommenderar ni tjänstemännen att distansarbeta mer? 4. Kommer ni att stå för karensdagen? 5. Har ni några reserver att ta in? Anki Ljung, personaldirektör Manpower Sverige: 1.– Vi har haft ett bra krisarbete i många år och vi har övat oss utifrån olika scenarier, beroende på hur många som blir sjuka och vad som då händer på företaget. Då ingick att ta fram en plan för ersättare och krishantering. – Det här har gett oss en bra grundplan och när vi hörde om de första fallen av svininfl uensa gick vi igenom det här igen och har nu en bra kontroll över situationen. 2. – Myndigheterna talar om att 50 procent kan bli sjuka och då följer vi de åtgärder som är kopplade till det utifrån vårt krishanteringsprogram. – Det handlar inte bara om att ersätta sjuka människor utan också om vad som händer i hela samhället, som att det kan saknas mat i butikerna och att kollektivtrafi ken inte fungerar längre. Då får man vara kreativ och hitta egna lösningar, som att vissa kanske kan gå, cykla eller ta bilen till jobbet. Och att vi kanske också behöver ordna med egna bussar. 3. – Ja, vi har redan rekommenderat det när det gäller vår interna personal som hjälper till med bemanningen. Att de ska göra det om det är möjligt, inte minst om man känner sig lite sjuk. Annars får man gå utifrån kundens krishantering. 4.– Vi har diskuterat att göra det men inte fattat något beslut än. 5. – Ja, det fi nns ersättare i vår ersättningsplan. Vi träffar ju väldigt många för att rekrytera hela tiden och nu träff ar vi fler. Gunnel Wisén, arbetsmiljöansvarig ABB: 1.– Vi har krisplaner för varje enhet. Bland annat ser vi över kritiska funktioner och ser till att vi kan driva verksamheten vidare även om folk blir sjuka. Dessutom ser vi till att möjligheten finns att jobba hemma, att det finns uppkopplingar. – Sedan har vi hygienråd till medarbetarna. 2. – Det är väldigt svårt att säga. 3.– Nej, det har vi inte gjort. Det vi rekommenderar är att man värderar varje resa och möte. Är det möjligt att i stället ordna en videokonferens? Vi rekommenderar inte att man undviker att träffas i stora grupper, men vi föreslår att man först tänker igenom om det är nödvändigt i kontakten med externa. 4.– Vi diskuterar det, men vi har inte fattat något beslut ännu. 5.– Vi har en plan för hur vi ska säkerställa kritiska funktioner. En del anställda kan kanske utföra flera uppgifter. Ivana Hrdlickova Flygare, informationschef Ikea Sverige: 1.– Vi har satsat mycket på interninformation, så att alla medarbetare ska veta hur de hittar information från myndigheterna, kan undvika att bli smittade och agera om de får symptom. Vi har också ställt ut handsprit på toaletterna och satt upp egna affischer med goda råd. – Den som reser privat eller i tjänsten kan få råd av vår resetjänst och också hämta ut ett resekit med munskydd, termometer och handsprit. Samtidigt uppmuntrar vi alla att tänka igenom om man behöver resa nu eller kanske kan vara med vid ett möte via telefonen i stället. 2.– Vi har inte tänkt så. Däremot har vi uppmanat alla chefer att tillsammans med sin ledningsgrupp fundera över vad man har för backup om kanske 20 till 30 procent av nyckelpersonerna blir sjuka, för att undvika paniksituationer senare. 3.– Nej. Men vi förbereder för att det tekniska ska fungera så att vi kan rekommendera alla som kan jobba hemifrån att göra det om vi hamnar i en pandemisituation. 4.– Nej, det har vi inga planer på i nuläget. Men om myndigheterna rekommenderar det kan vi ta ett nytt beslut. 5. – Vi tror att om exempelvis 20 procent av personalen blir sjuk så blir nog lika många bland kunderna det och då kan vi också klara oss med mindre personal. ANITA TÄPP LINDA SVENSSON Hälften missnöjda med chefen I Sverige har sju procent av arbetstagarna anmält sig sjuka trots att de var friska. I Norge har tolv procent missbrukat sjukdagarna, i Finland åtta procent, och i Danmark har 20 procent myglat. Låtsasepidemin är större i Thailand där 41 procent någon gång har farit med osanning om sitt hälsotillstånd. Ärligast är personalen i Frankrike, bara fem procent har dragit till med en sjukdom för att slippa gå till jobbet, enligt en undersökning som Kelly Services har gjort. 100 000 arbetstagare i 34 länder har deltagit i undersökningen. Hälften av dem är missnöjda med sin nuvarande chef, han eller hon är inte tillräckligt bra på att berömma och belöna sina anställda. I Sverige är motsvarande siffra 46 procent. I Turkiet är 77procent missnöjda med sin chef, sedan kommer Luxemburg (65 procent), Italien (63 procent), Polen (60 procent), Finland och Tyskland (59 procent). De bästa cheferna hittar man i Indien och Thailand, där "bara" 37 procent är missnöjda med sina bossar. Lägre a-kassa förkortar arbetslöshet Den som inte söker ett anvisat jobb, eller tackar nej till ett jobberbjudande riskerar att få lägre ersättning från a-kassan. Nu visar en studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Ifau, att sanktionerna kan ha önskad effekt. De som får nedsatt ersättning kommer snabbare ut i jobb än de annars skulle ha gjort. Studien visar också att den som får lägre a-kassa ofta tar ett jobb som man är överkvalifi cerad för, och således får lägre lön än man tidigare haft, i snitt fyra procent. Dessutom tar man oftare ett deltidsjobb. Semester i stället för bonus Tillverkningstakten är högre än orderingången på BTProduction i Mjölby. Därför har fack och ledning enats om att slopa bonusen till förmån för tio dagars extra ledighet i höst. – Vi hade en medlemsomröstning om förslaget att byta bonusen mot två lediga veckor. Det blev 131-2 för, om jag minns rätt, säger Rainer Fredriksson, Unionenklubbens ordförande på BT Production. Veckorna 44, 52 och 53 kommer således att bli arbetsbefriade, men med full lön för de anställda. Den uteblivna bonusen täcker en veckas ledighet, dessutom har de anställda tidigare inarbetad tid. Fem dagar bjuder företaget på. 6-09 KOLLEGA 21
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=22">Kollega Sida 22 Chef i drömfabr Plötsligt händer d</a> et! Drömjobbet serveras på en silverbricka. Det påstås att Meta Persdotter fick jobbet som vd för Svenska Spel i konkurrens med mer namn- kunniga personer som Ebba Lindsö och Pär Nuder. Text Linda Svensson Bild Sören Andersson 22 KOLLEGA 6-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=23">Kollega Sida 23 iken Termometern är uppe och snudd</a> ar vid 30-gradersstrecket. På en sten ett par meter ut i Östersjön står Meta Persdotter, Svenska Spels vd sedan ett halvår. Förbipasserande ser filmkameran först och ser mot personen i dess fokus, en del försiktigt och andra ogenerat. Få verkar känna igen henne. Men logotypen på tröjan ger dem besked om vilket företag hon representerar. – Det är en jävligt vass sten det här. Meta Persdotter hoppar några stenar bort, söker skuggan, när resten av teamet diskuterar ➼ 6-09 KOLLEGA 23
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=24">Kollega Sida 24 Sedan MetaPersdotter tillträdde so</a> m vd för Svenska Spel i februari har hon bloggat om sina arbetsdagar så att alla anställda ska kunna ha koll på vad hon sysslar med. 24 KOLLEGA 6-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=25">Kollega Sida 25 Meta Persdotter Ålder: 45. Familj:</a> Sambo, två barn. Yrke: Vd. Lön:200 000 kronor per månad plus ersättning för dubbel bosättning. Bakgrund: Utbildad marknadsekonom. Började som projektledare för sommarmöbler på Ikea i början av 90-talet.Blev så småningom varuhuschef på världens största Ikeavaruhus – Kungens kurva. Marknads- och försäljningschef på Stadium, vd Duka. Spelar: ”Triss.Vi har bara vunnit småsummor.” Bra förlorare?: ”Nej, tyvärr. Om det så bara gäller Monopol med sonen. ” »Det har varit sånt fokus i företaget på ”vad tycker vd?”. Jag vill tona ned det. Annars går det inte att få delaktighet.« manus. Det är en fi lm om Svenska Spels värdegrund som spelas in. Ord som omtanke, ansvar och lönsamhet upprepas om och om igen. När de andra har hittat en inkonsekvens eller något som låter konstigt och känner sig manade att diskutera ordval en stund försöker Meta fånga en förbipasserande hunds uppmärksamhet. Meta hör ett lösryckt ”jag” ur manus och hajar till. Hon försöker konsekvent att radera vd-fokus ur bolaget som har en lång tradition av att allt ska godkännas av vd innan det blir beslut och åtgärder. – Jag var inte inställd på hur mycket de vill att jag ska vara med överallt. Det måste bli ändring på det. Jag är nog fullbokad tre fyra månader framåt. Det har varit sånt fokus i företaget på ”vad tycker vd?”. Jag vill tona ned det. Annars går det inte att få delaktighet. Det jag och vi gör nu ska stå kvar även när inte jag fi nns på Svenska Spel längre. Meta upplever att det fi nns, eller har funnits, en försiktighet att fatta egna beslut på Svenska Spel. – När någon kommer till mig och ber mig avgöra brukar jag fråga ”hur tycker du att vi ska göra?”. När de har förklarat vad de tycker säger jag ”då gör vi så”. Så småningom kommer de att känna sig trygga i att fatta beslut utan att fråga mig först. När Margareta Winberg i början av januari presenterade Meta Persdotter som Svenska Spels nya vd räckte superlativen knappt till. ”Utmärkta ledaregenskaper”, ”entusiastisk” och ”empatisk” var bara några av de kvaliteter Winberg tillskrev Persdotter. Den här dagen, på stenarna utanför Botaniska trädgården i Visby, ger hon ett nästan uppsluppet intryck. Åtminstone stundtals. Men det står klart efter en stund i hennes närhet att hon aldrig släpper på uppmärksamheten. Hon hör allt, ser allt och samlar intrycken på hög. Öppen i samtal med sina medarbetare och tydlig med vad hon vill. ”Hon är så bra, öppen men ändå jordnära” utbrister en medarbetare som hör att jag ska intervjua Meta Persdotter. – Jag är rak och principfast. Jag tycker inte om när det blir tram- sigt. På en teambuilding för några år sedan fi ck hon lära sig en läxa. Det hon trodde var goda ledaregenskaper dömdes ut av kursledaren som skällde på henne och sade åt henne att sluta springa omkring och vara morsa åt alla. – Jag tappade hakan. Men det var nyttigt. Jag hade inte sett de sidorna hos mig själv. Jag tyckte bara att jag gjorde allt för att uppdraget skulle lyckas, men jag litade kanske för lite på andra. En av dem som Meta litar helt och fullt på bland sina nya medarbetare är Johan Lindvall, sponsringschef. Tillsammans figurerar de framför kameran. Johan ställer frågor och Meta svarar. I en paus frågar han på diftongklingande gotländska om Meta kommit över chocken efter Michael Jacksons död några dagar tidigare. – Nej, det har jag inte. Jag lyssnade på honom i går kväll. Jag kan ta fram telefonen så får ni också höra, ska jag det? För ett och ett halvt år sedan beslutade regeringen att skärpa spelbolagets uppdrag. Mer fokus på spelansvar och mindre på profit. Dåvarande vd:n Jesper Kärrbrink kunde inte förlika sig med tanken och avgick. I februari i år tillträdde Meta Persdotter. Det var ingen självklarhet för henne att tacka ja till erbjudandet att bli vd för Svenska Spel. – Jag tvekade först. Det är ett stort företag som har ett medialt intresse. Vi har spotlighten på oss hela tiden. Men fördelarna övervägde, säger hon. Som sökande till tjänsten har bland andra Pär Nuder, Ebba Lindsö och Bengt Baron nämnts. Meta Persdotter sökte aldrig vd-posten. – Jag visste inte att jobbet var ledigt. Det är klart, om jag hade hängt med lite bättre hade jag ju förstått det eftersom jag visste att Jesper hade avgått. Men det fanns inte i min värld. Jag är så totalt fokuserad på det jag håller på med. Då var hon vd för Duka. Dessförinnan marknads- och försäljningschef på Stadium och varuhuschef på Ikea i Kungens kurva. – Allt har varit tillfällen som har getts. Svenska Spel är ju ett unikt uppdrag. Meta Persdotter har skaff at lägenhet i Visby. Det var nödvändigt. Svenska Spels uttryckliga önskan är att vd:n blir bofast på Gotland, där huvudkontoret ligger. Så långt har Meta och hennes familj inte valt att gå. – Jag är här varje vecka, och har bostad här. Men vi har kvar huset 6-09 KOLLEGA 25 ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=26">Kollega Sida 26 »Jag växte upp väldigt snabbt. Sed</a> an jag var 14 år har jag haft anställningar. Jag fi ck en tidig läxa att leva här och nu.« i Bromma också. Jag har med mig en extrakasse varje gång jag flyger hit. Så nu börjar det se riktigt bebott ut i lägenheten. Det är så mycket man inte har lust att släpa fram och tillbaka, som strykjärn och hårfön. I Bromma får sambon Henrik sköta vardagen. Han är egen företagare som jobbar med aff ärsutveckling av nya företag. Han lägger sitt schema efter barnens, snart 12 och 14 år gamla. – De vill nog att det står att de är 12 och 14. De lusläser allt där jag är med. Trots att de varit ett par i 20 år är de fortfarande inte äkta makar. – Mamma har jobbat på tingsrätten med testamenten och bouppteckningar och har påpekat fl era gånger att vi borde gifta oss. Det skulle förenkla juridiken om det skulle hända någon av oss något. Men det har aldrig blivit av. ”Hyckla lagom” är en av konkurrenternas travesti på Svenska Spels spela lagom-motto. Irritationen bland de internetbaserade spelbolagen är ganska stor. Över Svenska Spels monopolställning. Över deras reklamkampanjer. Just konkurrenterna är ett ständigt aktuellt ämne i ledningsgruppen. Det märks inte minst när det ska läggas upp strategier för ett panelsamtal om spelens framtid i Sverige. Meta Persdotter träff ar kommunikationsdirektören, styrelseordföranden Margareta Winberg och anställda i Visby på lunchrestaurangen Hamngatan 55 för att planera upplägget. Solen gassar över uteserveringen, men hierarkin ordnar det så praktiskt att högdjuren hamnar i skuggan under parasollen. Winbergs barnbarn på 1,5 år placeras mellan vd och styrelseordförande. Meta Persdotter skyddar sina ljusa kläder med en servett, utifall bordsdamen skulle drälla på högerkanten. Framför sig på bordet lägger hon sina två mobiltelefoner. En svart Sony Ericsson – jobbmobilen, och en vit iPhone, inte godkänd av Svenska Spels teknikavdelning som anser att säkerheten lämnar en del övrigt att önska. Men den är uppenbart favoriten. Meta ser förvånat på mig när jag frågar om hon någonsin stänger av mobilerna. – Det gör väl ingen? Men jag har dem på ljudlöst jämt och kollar av dem 3-4 gånger om dagen. Det är viktigt att man inte fastnar i att man ska svara hela tiden. Det är brist på respekt tycker jag, att hela tiden snegla mot telefonen. Plötsligt stannar en kortväxt skäggig man till utanför serveringen. Det är före detta ministern Leif Pagrotsky som växlar några ord med tidigare kollegan Winberg. Han undrar om hon kan rekommendera lunchrestaurangen. – Vill du äta lite ska du äta här, svarar Winberg och syftar på den magert tilltagna salladen. Meta Persdotter vet ungefär vilka frågor hon har att vänta på seminariet och försöker på förhand formulera svar. Lutar sig fram över bordet och ansätter kommunikationsdirektören med frågor. – Jag vet att när jag håller i ett seminarium till exempel, så sitter Unibet och Ladbrokes långt bak och attackerar oss med frågor om vårt uppdrag. Men vår verksamhet styrs av politiska beslut, vi kan inte 26 KOLLEGA 6-09 ändra på den saken. De vet att de får god dag yxskaft-svar, men det är inte svaren som är viktiga för dem. De hoppas att det finns någon från media där som nappar och går vidare. Jag undrar om hon som ändå är rätt ny på jobbet inte står svarslös ibland. – Om man inte vet svaret på en fråga svarar man ändå så gott man kan, säger hon och vänder bort huvudet. Tillsammans med moderatorn går de igenom hur de ska placera sig på scenen, och hur de ska inleda seminariet. Med i debatten ska riksdagsmannen Johan Pehrson (fp) vara. Var han står i spelfrågan vet de sedan tidigare. Han hymlar inte med att han vill släppa in fler aktörer på marknaden. Kommunikationsdirektören avslutar förberedelserna med att konstatera att de måste få fram att sportspelen är Svenska Spels själ och hjärta. – Jag hoppas att vi inte ska sitta i en låg soff a. Det är inte så lämpligt med min korta kjol, säger Meta innan hon går in i lokalen där seminariet ska hållas. Hon behöver inte oroa sig. Soff or överhuvudtaget lyser med sin frånvaro på den lilla scenen. Arrangörerna har valt höga cafébord med tillhörande stolar. Meta förblir stående bredvid de byxklädda som har lättare att häva sig upp på stolarna. Flera intressegrupper är representerade på seminariet. Här fi nns folk som engagerar sig i frågan om spelmissbruk, en advokat som har utrett monopolet ur ett EU-perspektiv, ATG, Folkrörelsernas spel och lotterier och Svenska ridsportförbundet som är en av föreningarna som får del av Svenska Spels överskott. Internetkonkurrenterna kanske är där, men de märks i så fall inte. Seminariet går lugnt till väga och efteråt är Svenska Spels representanter nöjda. Johan Pehrson, som är involverad i att ta fram en proposition om den svenska spelmarknaden, står fast vid att Svenska Spel bör få konkurrens. Men han utesluter inte att bolaget kan bli en av fl era aktörer när det gäller vadslagningsspelen. Farhågan att Svenska Spel helt skulle förlora till exempel Oddset ser inte ut att besannas. – Men Svenska Spels dröm om en elektronisk Berlinmur runt Sverige kommer inte att förverkligas, säger Johan Pehrson. Ofta är det helt enkelt för att slippa ett vanligt trist son-namn som vissa döttrar väljer att göra efternamn av sin fars förnamn. Jag frågar om det stämmer in på Meta Persdotter. – Pappas fl icka är man från födseln. Det är en gammal tradition vi har i vår släkt att man bildar efternamn av sin pappas förnamn. Jag hette Persson-Persdotter när jag föddes. Sedan jag blev någorlunda vuxen är det bara Persdotter. Vi har spårat den traditionen 7-8 generationer bakåt i tiden. I vårt släkthus i Jämtland har vi ett gammalt skåp med inskriptionen Esbjörnsdotter. Det är det första exemplet vi har hittat. Pappans jobb som yrkesmilitär förde familjen mellan flera olika städer i norr. Slutligen blev basen Härnösand. Där blev de kvar. Det
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=27">Kollega Sida 27 Fakta Svenska Spel: Svenska Spel ä</a> r helägt av staten, som styr verksamheten. I den senaste uppdragsbeskrivningen från 2008 betonas social hänsyn, ansvarsfull inriktning och säkerhet. Vinsten 2008 uppgick till 5,1 miljarder kronor. Av det gick drygt 3,5 miljarder till statskassan, kulturella ändamål fi ck 217 000 kronor, Riksidrottsförbundet drygt 1,3 miljarder och Ungdomsstyrelsen 182 miljoner kronor. Svenska Spel har 53procent av den svenska spelmarknaden. ATG och Folkrörelsernas spel och lotterier (med spel som Postkodlotteriet och Bingolotto) är andra stora aktörer. Svenska Spels största inkomstkällor är Vegas, Triss, Oddset och Lotto. Enligt den senaste medarbe- tarundersökningen är 86 procent av de anställda nöjda eller mycket nöjda med sin arbetssituation. – Makt är inte ett ord jag använder, men jag kan förstå om andra anser att jag har det.Jag ser det som att min ställning gör att man kan öppna dörrar på ett annat sätt, och det är bra för Svenska Spel. Men det är också ett stort ansvar. fanns olika anledningar till det. Men en starkt bidragande orsak var att sorg drabbade familjen. – Jag hade en storasyster när jag växte upp. Elin skulle ha fyllt 50 i år. Hon gick bort när hon var 18. Jag var 14 år då. Först trodde familjen att Elin hade ärvt pappas förmåga att somna varsomhelst och närsomhelst. Hon var ju så trött. Man skrattade lite åt det. Det fanns ingen anledning att ana det värsta. Elin var tonåring. Tonåringar är trötta. Till en viss gräns. Bortom den gränsen går det inte att blunda för att det kan vara något annat än en tröttsam tonårsperiod. Det var en hjärntumör. – I dag hade man antagligen kunnat bota henne. Jag har förstått att man med dagens laserteknik hade kunnat slå sönder tumören på något vis. Men det gick inte då. Att ta bort den hade inneburit alldeles för stora risker. Under fl era år behandlades systern på lasarettet i Umeå. Mamma och pappa var där långa perioder. Meta fi ck klara sig på egen hand hemma i Härnösand. – Jag tog hand om det man skulle ta hand om. Jag växte upp väldigt snabbt. Sedan jag var 14 år har jag haft anställningar. Jag fi ck en tidig läxa att leva här och nu. Vi gnäller inte så mycket i min familj. Vi har ju sett hur förfärligt det kan bli. Inte heller blev Meta överbeskyddad. Trots att det ohyggligaste hade hänt hennes syster. – Mina föräldrar var fantastiska egentligen. De var bara nöjda med att jag var frisk. De hade en enorm tillit till mig. Jag var ju runt och tävlade i alla möjliga sporter. Vi höll ihop ändå. Vi är en tajt familj. Jag pratar med mamma och pappa i telefon varje dag. Ridning, simning, friidrott, volleyboll, basket och skidåkning var några av de idrotter som Meta testade och var hyggligt framgångsrik inom. Hon gick upp fem på morgnarna för att hinna allt. Dygnet var, och är, långt i hennes värld. Men det var egentligen bara på ridningen hon satsade fullt ut. Hon levde för hästarna. – Jag hade högtsatta mål, jag satsade hårt på att bli en del av Sverigeeliten. Sedan insåg jag att det var roligt att jobba i näringslivet. Men det kostar att ligga på topp. Fritiden blir lidande, även om en kväll i veckan är vikt åt ridning. Vännerna har blivit färre av den enkla anledningen att man måste välja och välja bort. Prio för Meta är jobbet och familjen. Men hon umgås fortfarande med tjejgänget från Härnösand. En gång i månaden ses Meta, Maria, Malle, Malou och Ulrika och äter middag ihop. Ibland är familjerna med, ibland inte. – Det behöver inte vara så krångligt. På mammas tid var det mer att man skulle bjuda på trerätters och planera in i minsta detalj. Det viktiga för oss är att träff as och umgås. Meta har två dagar kvar i Visby innan det är dags att åka hem till familjen i Bromma och Svenska Spels kontor i Sundbyberg. Jag frågar om hon tror att hon är saknad hemma. – Nej, de är så vana. Så länge jag har haft barn har jag haft ledande befattningar. När Ikeakatalogen kom i brevlådan till oss förr tittade de på den och konstaterade ”jaha, där är mamma”. 6-09 KOLLEGA 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=28">Kollega Sida 28 kollega.se På www.kollega.se hitta</a> r du det senasteom arbetslivet. Arbetslösa guldgruva för arbetsgivare Anna Jansson, Sofi e Forsberg och Carina Lindborg från Fresenius Kabi i Uppsala testar Unionendrinken. Unionen bjöd på kryssning I början av september kastade drygt 1 550 unionister från sju regioner loss för att åka till Åland. Det är tredje gången som regionkontor tillsammans chartrat en hel Ålandskryssare för sina medlemmar. Tobbe Trollkarl stod, tillsammans med syskonparetCarin och Daniel da Silva, för underhållningen på söndagskvällen. På måndagen diskuterades bland annat arbetsmiljö, lön, avtal och tjänstepension. Bilder från kryssningen hittar du på www.kollega.se Studenter får fler förmåner Personligt möte med en karriärcoach och interaktiva karriärtjänster hör till de nya förmåner som Tria erbjuder sina 30000 medlemmar. Gratis medlemskap i Ingenjörsamfundet för dem som läser tekniska utbildningar och ökad bransch- och yrkesinformation tillhör också nyheterna i höst. Tria är ett fackligt samarbete mellan ST, SKTF och Unionen. De populäraste tjänsterna hittills är cv-granskning – i våras uttnyttjade 700 medlemmar tjänsten – och Tria direkt,där de mest förekommande frågorna handlar om lön- och anställningsavtal. Nymetod att upptäcka trakasserier Nu ska det bli sluttrakasserat på jobbet.Det är i alla fall vad diskrimineringsombudsmannen, DO, hoppas på när man nyligen lanserade "Växthuset", en nymetod mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen. – Växthuset bygger på att arbets- platsen är ett hus med olika rum. Modellen är väldigt fysisk där man kartlägger vad som sker i de olika rummen. Det är annars så lätt att glida iväg i teorier och policyplaner när man pratar om dessa frågor, säger Eva Nikell, projektledare för Växthuset. 28 KOLLEGA 6-09 3 200 arbetslösa har anvisats platser i sista fasen av jobb- och utvecklingsgarantin. ”Ett systematiskt utnyttjande av arbetslösa” säger Birgitta Larsson som är en av dem. Det är drygt två år sedan regeringen införde jobb- och utvecklingsgarantin som har tydliga tidsgränser för de olika faserna av arbetslöshet. Fas 3 inträder efter 450 dagar med aktivitetsstöd. Den arbetssökande anvisas då en sysselsättningsplats hos en arbetsgivare, privat eller off entlig. I juni i år skedde de första fas 3-placeringarna. – Det ska inte vara vanliga arbeten. En arbetsgivare som ska anställa ska inte få en sysselsättningsplats i stället, säger Gert Sternskog, enhetschef på programenheten på Arbetsförmedlingen. För arbetsgivare är det trots allt ett guldläge. De får sysslor utförda som annars riskerar att bli liggande. De behöver inte betala någon lön. I själva verket får de betalt för att ta emot en arbetslös – 225 kronor per person och dag. Och intresset är stort från arbetsgivarhåll. I dagsläget finns cirka 6 000 lediga platser. 3 200 långtidsarbetslösa har hittills anvisats en sysselsättningsplats och får aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Mer än hälften av dem som ingår i fas 3 är över 50 år. Andra stora grupper är arbetssökande med funktionshinder, utrikesfödda och lågutbildade. Birgitta Larsson är 61 år. Hennes a-kassedagar är slut sedan länge. Nu är hon i fas 3. – Det är den ultimata förnedringen. Man är som livegen. Det är ett utnyttjande av arbetslösa som har satts i system sedan flera år. Varför ska man jaga gamla gubbar och käringar när de unga och friska går hemma utan jobb? – Tomtarna i alliansen pratar om det där utanförskapet. Jag känner mig inte speciellt utanför. Jag är bara arbetslös, säger Birgitta Larsson. Hon blev kallad till möte med Ronneby kommun, som hade lovat att erbjuda henne en plats inom fas 3. Birgitta blev besviken. Kommunen hade inga konkreta arbetsuppgifter och tog heller inte hänsyn till hennes reumatism, som innebär att hon är sjukpensionär på deltid. Nu har hon JOBB-OCHUTVECKLINGSGARANTIN Efter 300 dagar med arbetslöshetsersättning inträder den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin. Den är indelad i tre faser. Fas ett omfattar 150 dagar med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Den arbetssökande får hjälp av en coach. Lyckas den arbetssökande inte hitta ett nytt jobb slussas vederbörande vidare till fas två, som omfattar 300 dagar. Aktiviteterna under fas två är förlagda på en arbetsplats och kan till exempel vara arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Den som inte får en anställning under fas två hamnar i fas 3 där den arbetssökande blir anvisad en sysselsättning med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande. Denna sysselsättning ska ge möjlighet att skaffa nya erfarenheter, meriter och färska referenser. Sysselsättningen kan vara hos privata eller offentliga arbetsgivare, sociala företag eller ideella organisationer. På arbetsplatsen fi nns en handledare som introducerar den arbetssökande. Under jobb- och utvecklings- garantin ska man fortsätta att söka arbete med stöd av Arbets- förmedlingen samt ha fortsatta regelbundna kontakter med sin arbetsförmedlare. Under fas tre kan man få akti- vitetsstöd från Försäkringskassan. Den som tidigare haft a-kassa kan få max 680 kronor per dag. Den som inte haft rätt till a-kassa får det lägsta stödet; 223 kronor per dag. I de fall där den arbetssökande inte är berättigad till aktivitetsstöd återstår försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) från kommunen. Fakta: Arbetsförmedlingen ordnat sin egen placering. – Jag ska under två års tid vara på skolan i byn där jag bor. I köket. Då kan jag cykla och behöver inte skaff a en bil, för det har jag inte råd med, med den ersättning jag får. Finn Heie är också han i fas 3. – Platsanvisningarna jag har fått ser ut som riktiga arbetstillfällen. Jag tycker det är illavarslande. Det är ju privata företag också, och jag har svårt att tro att de bedriver allmän välgörenhet. Jag tror inte att de tar in folk om de inte gör vinst på det. Men så ska inte vara fallet, enligt Gert Sternskog. – Facken är väldigt betydelsefulla. De har insyn och kan kontrollera att det är arbeten som inte skulle ha utförts annars. Undanträngningseffekten är väldigt liten. Finn Heie söker mellan 50 och 100 jobb varje månad, inklusive de platsanvisningar han får av arbetsförmedlingen. – Det är inte snällt att behandla människor så här. Jag ska arbeta heltid och sköta mitt eget hushåll för 320 kronor om dagen, före skatt. LINDA SVENSSON OLA RENNSTAM kollega.se På www.kollega.se hittar du det senasteom arbetslivet. Arbetslösa guldgruva för arbetsgivare Anna Jansson, Sofi e Forsberg och Carina Lindborg från Fresenius Kabi i Uppsala testar Unionendrinken. Unionen bjöd på kryssning I början av september kastade drygt 1 550 unionister från sju regioner loss för att åka till Åland. Det är tredje gången som regionkontor tillsammans chartrat en hel Ålandskryssare för sina medlemmar. Tobbe Trollkarl stod, tillsammans med syskonparetCarin och Daniel da Silva, för underhållningen på söndagskvällen. På måndagen diskuterades bland annat arbetsmiljö, lön, avtal och tjänstepension. Bilder från kryssningen hittar du på www.kollega.se Studenter får fler förmåner Personligt möte med en karriärcoach och interaktiva karriärtjänster hör till de nya förmåner som Tria erbjuder sina 30000 medlemmar. Gratis medlemskap i Ingenjörsamfundet för dem som läser tekniska utbildningar och ökad bransch- och yrkesinformation tillhör också nyheterna i höst. Tria är ett fackligt samarbete mellan ST, SKTF och Unionen. De populäraste tjänsterna hittills är cv-granskning – i våras uttnyttjade 700 medlemmar tjänsten – och Tria direkt,där de mest förekommande frågorna handlar om lön- och anställningsavtal. Nymetod att upptäcka trakasserier Nu ska det bli sluttrakasserat på jobbet.Det är i alla fall vad diskrimineringsombudsmannen, DO, hoppas på när man nyligen lanserade "Växthuset", en nymetod mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen. – Växthuset bygger på att arbets- platsen är ett hus med olika rum. Modellen är väldigt fysisk där man kartlägger vad som sker i de olika rummen. Det är annars så lätt att glida iväg i teorier och policyplaner när man pratar om dessa frågor, säger Eva Nikell, projektledare för Växthuset. 28 KOLLEGA 6-09 3 200 arbetslösa har anvisats platser i sista fasen av jobb- och utvecklingsgarantin. ”Ett systematiskt utnyttjande av arbetslösa” säger Birgitta Larsson som är en av dem. Det är drygt två år sedan regeringen införde jobb- och utvecklingsgarantin som har tydliga tidsgränser för de olika faserna av arbetslöshet. Fas 3 inträder efter 450 dagar med aktivitetsstöd. Den arbetssökande anvisas då en sysselsättningsplats hos en arbetsgivare, privat eller off entlig. I juni i år skedde de första fas 3-placeringarna. – Det ska inte vara vanliga arbeten. En arbetsgivare som ska anställa ska inte få en sysselsättningsplats i stället, säger Gert Sternskog, enhetschef på programenheten på Arbetsförmedlingen. För arbetsgivare är det trots allt ett guldläge. De får sysslor utförda som annars riskerar att bli liggande. De behöver inte betala någon lön. I själva verket får de betalt för att ta emot en arbetslös – 225 kronor per person och dag. Och intresset är stort från arbetsgivarhåll. I dagsläget finns cirka 6 000 lediga platser. 3 200 långtidsarbetslösa har hittills anvisats en sysselsättningsplats och får aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Mer än hälften av dem som ingår i fas 3 är över 50 år. Andra stora grupper är arbetssökande med funktionshinder, utrikesfödda och lågutbildade. Birgitta Larsson är 61 år. Hennes a-kassedagar är slut sedan länge. Nu är hon i fas 3. – Det är den ultimata förnedringen. Man är som livegen. Det är ett utnyttjande av arbetslösa som har satts i system sedan flera år. Varför ska man jaga gamla gubbar och käringar när de unga och friska går hemma utan jobb? – Tomtarna i alliansen pratar om det där utanförskapet. Jag känner mig inte speciellt utanför. Jag är bara arbetslös, säger Birgitta Larsson. Hon blev kallad till möte med Ronneby kommun, som hade lovat att erbjuda henne en plats inom fas 3. Birgitta blev besviken. Kommunen hade inga konkreta arbetsuppgifter och tog heller inte hänsyn till hennes reumatism, som innebär att hon är sjukpensionär på deltid. Nu har hon JOBB-OCHUTVECKLINGSGARANTIN Efter 300 dagar med arbetslöshetsersättning inträder den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin. Den är indelad i tre faser. Fas ett omfattar 150 dagar med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Den arbetssökande får hjälp av en coach. Lyckas den arbetssökande inte hitta ett nytt jobb slussas vederbörande vidare till fas två, som omfattar 300 dagar. Aktiviteterna under fas två är förlagda på en arbetsplats och kan till exempel vara arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Den som inte får en anställning under fas två hamnar i fas 3 där den arbetssökande blir anvisad en sysselsättning med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande. Denna sysselsättning ska ge möjlighet att skaffa nya erfarenheter, meriter och färska referenser. Sysselsättningen kan vara hos privata eller offentliga arbetsgivare, sociala företag eller ideella organisationer. På arbetsplatsen fi nns en handledare som introducerar den arbetssökande. Under jobb- och utvecklings- garantin ska man fortsätta att söka arbete med stöd av Arbets- förmedlingen samt ha fortsatta regelbundna kontakter med sin arbetsförmedlare. Under fas tre kan man få akti- vitetsstöd från Försäkringskassan. Den som tidigare haft a-kassa kan få max 680 kronor per dag. Den som inte haft rätt till a-kassa får det lägsta stödet; 223 kronor per dag. I de fall där den arbetssökande inte är berättigad till aktivitetsstöd återstår försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) från kommunen. Fakta: Arbetsförmedlingen ordnat sin egen placering. – Jag ska under två års tid vara på skolan i byn där jag bor. I köket. Då kan jag cykla och behöver inte skaff a en bil, för det har jag inte råd med, med den ersättning jag får. Finn Heie är också han i fas 3. – Platsanvisningarna jag har fått ser ut som riktiga arbetstillfällen. Jag tycker det är illavarslande. Det är ju privata företag också, och jag har svårt att tro att de bedriver allmän välgörenhet. Jag tror inte att de tar in folk om de inte gör vinst på det. Men så ska inte vara fallet, enligt Gert Sternskog. – Facken är väldigt betydelsefulla. De har insyn och kan kontrollera att det är arbeten som inte skulle ha utförts annars. Undanträngningseffekten är väldigt liten. Finn Heie söker mellan 50 och 100 jobb varje månad, inklusive de platsanvisningar han får av arbetsförmedlingen. – Det är inte snällt att behandla människor så här. Jag ska arbeta heltid och sköta mitt eget hushåll för 320 kronor om dagen, före skatt. LINDA SVENSSON OLA RENNSTAM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=29">Kollega Sida 29 Kollegakommenterar: Fimpa Folkhäls</a> oinstitutets siffror Jag började röka på grund av en arbetsgivare. Jag slutade tack vare en annan. Arbetsgivare har stora möjligheter att påverka rökarna men att hetsa med hur mycket missbruket kostar företagen kan knappast vara rätt sätt. Folkhälsoinstitutet har räknat ut att varje rökare kostar sin arbetsgivare 45 000 kronor per år. Rökare har åtta sjukdagar mer än snittet och de dagliga rökpauserna ska gå loss på 31 300. Det är ungefär här jag tappar respekten för Folkhälsoinstitutets beräkningar. Alla anställda tar, eller behöver ta, paus i sitt arbete. Det kostar givetvis lika mycket oavsett om man röker, rullar tummarna eller bara petar navelludd en stund. Anledningen till att jag en gång i tiden började röka var att jag hade en chef som inte tillät pauser. Han kunde inte tolerera att någon satte sig ner för att vila benen någon minut. Däremot hade han stor förståelse för att man satte sig för att ta en cigg, eftersom han själv var nikotinist. Självklart blev cigaretten det nödvändiga alibit för att få en paus från arbetet. Gissa hur många icke-rökare vi hade på den arbetsplatsen? Jag puff ade på i många herrans år, långt efter att jag gått vidare i karriären – som journalist behövde jag inte ens ta en paus för att röka, det var bara att tända taggen och fortsätta skriva. Tills en arbetsgivare införde rökförbud i lokalerna. Visst gruff ade jag en del mot förbudet, men upptäckte snart att det gick utmärkt att jobba utan att suga i sig gift. Trots tio års intensivt rökande var jag tydligen inte beroende. Alla har dock inte den turen. I dag tål jag knappt lukten av en rökare. Kan inte begripa att man satt och spillde aska i tangentbordet och ständigt stank tobak. Som hängiven rökmotståndare blir jag ändå upprörd å mina före detta medmissbrukares vägnar när jag ser Folkhälsoinstitutets beräkningar. Att sätta prislappar på olika kategorier anställda är farligt. Hur mycket kostar en dagisförälder, som drar på sig ideliga smittor? Eller en pollenallergiker? Eller någon som har taskig mage och måste springa på toaletten stup i kvarten? För att inte tala om alla koff einister som dessutom ofta får sitt missbruk betalt av arbetsgivaren? Vi har en företagskultur som stirrar sig blind på siffror, så vad hindrar arbetsgivare från att sparka eller låta bli att anställa rökare, nu när de vet hur mycket de kostar per år? Och sedan är steget kort att börja snegla på andra som av olika anledningar behöver ta en paus i arbetet eller är sjuka mer än snittet. Med siffermissbrukande arbetsgivare måste man ta det lite varsamt. Det hade varit listigare av Folkhälsoinstitutet att vända på kuttingen och avslöja hur snabbt en arbetsgivare tjänar in utgiften av att bekosta rökavvänjning för sin personal. Och jag vill gärna se uträkningar om hur mycket företagen kan spara på att undvika misstag och olyckor genom att låta personalen ta paus när den behöver. Svarar fackförbundet upp till ungas krav och behov? Blir avtalsrörelsen 2010 en större utmaning än någonsin? Hur påverkar den svenska fackföreningsrörelsen EU? Missa inte Fackförbundsforum den 8 oktober! Missa inte årets upplaga av Fackförbundsforum där vi samlar tongivande aktörer och företrädare för flera fackförbund – du möter bland andra Sture Nordh, Thomas Gustavsson, Anders Ferbeoch och Hanna Brant González. Du får ta del av visionärernas insikter, specialisternas analyser och konkreta råd inför framtiden. Boka torsdagen den 8 oktober 2009, kl 13-17, Polstjärnan, Sveavägen 77 i Stockholm och anmäl dig via www.pwc.com/se/kalendarium – välkommen! Världens vackraste ord: i morgon. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva enkelt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? JOHANNA ROVIRA 020-59 59 59 | Plusgiro 90 1986-0 6-09 KOLLEGA 29 Kollegakommenterar: Fimpa Folkhälsoinstitutets siffror Jag började röka på grund av en arbetsgivare. Jag slutade tack vare en annan. Arbetsgivare har stora möjligheter att påverka rökarna men att hetsa med hur mycket missbruket kostar företagen kan knappast vara rätt sätt. Folkhälsoinstitutet har räknat ut att varje rökare kostar sin arbetsgivare 45 000 kronor per år. Rökare har åtta sjukdagar mer än snittet och de dagliga rökpauserna ska gå loss på 31 300. Det är ungefär här jag tappar respekten för Folkhälsoinstitutets beräkningar. Alla anställda tar, eller behöver ta, paus i sitt arbete. Det kostar givetvis lika mycket oavsett om man röker, rullar tummarna eller bara petar navelludd en stund. Anledningen till att jag en gång i tiden började röka var att jag hade en chef som inte tillät pauser. Han kunde inte tolerera att någon satte sig ner för att vila benen någon minut. Däremot hade han stor förståelse för att man satte sig för att ta en cigg, eftersom han själv var nikotinist. Självklart blev cigaretten det nödvändiga alibit för att få en paus från arbetet. Gissa hur många icke-rökare vi hade på den arbetsplatsen? Jag puff ade på i många herrans år, långt efter att jag gått vidare i karriären – som journalist behövde jag inte ens ta en paus för att röka, det var bara att tända taggen och fortsätta skriva. Tills en arbetsgivare införde rökförbud i lokalerna. Visst gruff ade jag en del mot förbudet, men upptäckte snart att det gick utmärkt att jobba utan att suga i sig gift. Trots tio års intensivt rökande var jag tydligen inte beroende. Alla har dock inte den turen. I dag tål jag knappt lukten av en rökare. Kan inte begripa att man satt och spillde aska i tangentbordet och ständigt stank tobak. Som hängiven rökmotståndare blir jag ändå upprörd å mina före detta medmissbrukares vägnar när jag ser Folkhälsoinstitutets beräkningar. Att sätta prislappar på olika kategorier anställda är farligt. Hur mycket kostar en dagisförälder, som drar på sig ideliga smittor? Eller en pollenallergiker? Eller någon som har taskig mage och måste springa på toaletten stup i kvarten? För att inte tala om alla koff einister som dessutom ofta får sitt missbruk betalt av arbetsgivaren? Vi har en företagskultur som stirrar sig blind på siffror, så vad hindrar arbetsgivare från att sparka eller låta bli att anställa rökare, nu när de vet hur mycket de kostar per år? Och sedan är steget kort att börja snegla på andra som av olika anledningar behöver ta en paus i arbetet eller är sjuka mer än snittet. Med siffermissbrukande arbetsgivare måste man ta det lite varsamt. Det hade varit listigare av Folkhälsoinstitutet att vända på kuttingen och avslöja hur snabbt en arbetsgivare tjänar in utgiften av att bekosta rökavvänjning för sin personal. Och jag vill gärna se uträkningar om hur mycket företagen kan spara på att undvika misstag och olyckor genom att låta personalen ta paus när den behöver. Svarar fackförbundet upp till ungas krav och behov? Blir avtalsrörelsen 2010 en större utmaning än någonsin? Hur påverkar den svenska fackföreningsrörelsen EU? Missa inte Fackförbundsforum den 8 oktober! Missa inte årets upplaga av Fackförbundsforum där vi samlar tongivande aktörer och företrädare för flera fackförbund – du möter bland andra Sture Nordh, Thomas Gustavsson, Anders Ferbeoch och Hanna Brant González. Du får ta del av visionärernas insikter, specialisternas analyser och konkreta råd inför framtiden. Boka torsdagen den 8 oktober 2009, kl 13-17, Polstjärnan, Sveavägen 77 i Stockholm och anmäl dig via www.pwc.com/se/kalendarium – välkommen! Världens vackraste ord: i morgon. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva enkelt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? JOHANNA ROVIRA 020-59 59 59 | Plusgiro 90 1986-0 6-09 KOLLEGA 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=30">Kollega Sida 30 Häromdagen hade han en kameramed v</a> itlökssås. − Många fel beror på kunden. De har tappat den i backen eller hällt någon vätska på den, säger kamerateknikern Lennart Söderberg. nya. Sedan kom digitalkamerorna på nittiotalet och plötsligt hade han ett IT-yrke. Nu består kamerahuset nästan bara av kretskort och allt jobb sker via datorn. P − Det är könlöst, lite tråkigare. Men samtidigt har det blivit mer av ett detektivarbete. Koderna kan ge en fi ngervisning men man kan inte se felen som man gjorde förr. Lennart Söderberg, som jobbar i Solna trots att företaget heter Malmö Intervision Visual Service, har lagat kameror sedan 1976. Han bildade eget 1983 men gick tillbaka som anställd 2004 då Canon, det märke som han jobbade med, beslöt att dra in alla auktoriseringar och bara låta ett fåtal få sköta deras kameraservice. − Firmans första ägare gick i konkurs. Sedan blev vi uppköpta av några som varken hade branschkännedom eller chef. Sedan två år tillbaka har vi en dansk arbetsgivare. Det har varit jäkligt påfrestande med alla byten, vi känner oss som strykpojkar. Vi jobbar med små marginaler och det gäller att jobba för fullt för att gå runt. − I vintras kände vi oss tvungna att bilda fack- klubb. Jag blev vald till ordförande, jag klarar inte av att blunda för orättvisor. Danskarna är ovana vid alla våra regler. De fi nner det löjeväckande med så många möten och allt protokollskrivande. Ibland kan man tycka att de har en poäng, vi har nog mycket att lära av varandra. Hur kom det sig att du började som tekniker? − Jag var jätteintresserad av fotografering och hade olika objektiv och fotograferade allt från myror till människor. Jag började jobba på kundtjänsten på Canon 1974. Kamerateknikernas jobb såg jäkligt roligt ut och jag fi ck chansen att börja som det två år senare. Vilken utbildning behövs? − Jag hade ingen särskild utbildning men jag var händig och hade finmotoriskt sinne. Hur lång tid tog det att lära sig jobbet? − Det är väl som med alla jobb, blir man någonsin hundraprocentigt fullärd? Vilka är kunderna? − Fotobutiker, yrkesfotografer, amatörfotografer. Vi har hela Canon. Jag har proff sbiten och kunder inom press, porträtt och liknande. Man lär känna dem och ibland ser man dem på Rapport när de står och fotograferar på någon presskonferens. Vilka fel är vanligast? 30 KOLLEGA 6-09 å de analoga kamerornas tid var Lennart Söderberg mekaniker. Felen syntes med blotta ögat och han slipade, borrade och hamrade ut trasiga delar och ersatte med − Det kan vara slitage eller kortfel, ibland är hela kameran död. Många fel beror på kunden. Det vanligaste är att de har tappat den i backen. Jag har också fått göra rent kameror som innehållit champagne, kräks, solkräm, hundpiss och, nu senast, vitlökssås. Kameran och såsen stod på ett vingligt bord. Vad har du för arbetstider? − Från åtta till halv fem. Jobbar du mycket övertid? − Periodvis kan det bli en del, särskilt på höstarna när kamerorna med sand kommer hit. Då har vi ju själva haft semester och berget har växt under tiden. Hur ser en bra respektive dålig dag ut? − Det känns som ett lotteri varje morgon. En bra dag är när allting fl yter. Inga buggar i datorn och man hittar felen. Dåliga dagar är när datorn inte vill starta trots hundra försök. Det är knäckande för självkänslan när man har gjort noll kameror och noll kronor under en hel dag. Det är också stressande när man inte hittar felen och kunden, som kanske ska på utlandsreportage, väntar på en. Då kan man längta efter ett annat jobb, som att man var sopare på en lastkaj och bara behövde ställa ifrån sig kvasten vid arbetsdagens slut. Blir kunderna alltid nöjda? − Proffsfotograferna är tacksamma att jobba med, de förstår vår sits. Vi har haft ett jäkligt bra samarbete i flera decennier. För ett par veckor sedan hjälpte jag en fotograf som ringde mig på min privata mobil. Jag satt i bilen på hemväg. Han skulle till Lettland och hade fel på sitt vidvinkelobjektiv. Jag hade bara trubbiga verktyg hemma men jag lyckades laga objektivet. Det gjorde jag gratis. Så snäll är jag. En fotograf som inte blev lika glad var han som skulle till Thailand. När han kom fram och tog upp sin kamera ramlade frontlinsen ur. Vi hade glömt att dra åt skruvarna… Är du nöjd med din lön? − Nej. Jag tjänar 27 250 kronor i månaden. Det är en dålig lön när man börjar närma sig pensioneringen. Fotograferar du lika mycket nu som när du började i branschen? − På skolavslutningarna är jag den ende föräldern utan kamera. Nej, jobbet tog död på hobbyn. Har jag med mig kameran på semestern kan det bli en bild från Arlanda. − Min nya hobby är att sjunga i kör. Det är en säkerhetsventil. Jag började när jag var femtio. Hade jag vetat att det var så roligt har jag börjat tidigare. EVAKARLSSON svarar för service och reparation samt söker fel med hjälp av felsökningsprogram och mätinstrument. Teknikern måste ha goda kunskaper framför allt om hårdvara men också om mjukvara. Eftersom i stort sett all dokumentation är på engelska är språkkunskaper viktiga. Den tekniska utvecklingen går snabbt och man får räkna med att ständigt uppdatera sina kunskaper på området. Arbetet är självständigt. Ibland kan det vara stressigt med många uppdrag och kunder. Man måste ha lätt för att samarbeta och komma överens med människor och man bör vara noggrann och händig. I dagsläget är arbetslöshe- ten bland servicetekniker högre än den genomsnittliga arbetslösheten för samtliga yrken. Källa: Arbetsförmed-lingen. YRKEI UNIONEN: SERVICETEKNIKER kollega.se Varje vecka kan du läsa om ett av Unionens alla yrken på www.kollega.se. Några av dem vi hittills presenterat är tandsköterska, trafiklärare, programledare, resesäljare,webbmaster, begravningsrådgivare, croupier, saneringsansvarig, tv-pejlare.Vill du representera ditt yrke?Mejla eva.karlsson@kollega.se SÖREN ANDERSSON Häromdagen hade han en kameramed vitlökssås. − Många fel beror på kunden. De har tappat den i backen eller hällt någon vätska på den, säger kamerateknikern Lennart Söderberg. nya. Sedan kom digitalkamerorna på nittiotalet och plötsligt hade han ett IT-yrke. Nu består kamerahuset nästan bara av kretskort och allt jobb sker via datorn. P − Det är könlöst, lite tråkigare. Men samtidigt har det blivit mer av ett detektivarbete. Koderna kan ge en fi ngervisning men man kan inte se felen som man gjorde förr. Lennart Söderberg, som jobbar i Solna trots att företaget heter Malmö Intervision Visual Service, har lagat kameror sedan 1976. Han bildade eget 1983 men gick tillbaka som anställd 2004 då Canon, det märke som han jobbade med, beslöt att dra in alla auktoriseringar och bara låta ett fåtal få sköta deras kameraservice. − Firmans första ägare gick i konkurs. Sedan blev vi uppköpta av några som varken hade branschkännedom eller chef. Sedan två år tillbaka har vi en dansk arbetsgivare. Det har varit jäkligt påfrestande med alla byten, vi känner oss som strykpojkar. Vi jobbar med små marginaler och det gäller att jobba för fullt för att gå runt. − I vintras kände vi oss tvungna att bilda fack- klubb. Jag blev vald till ordförande, jag klarar inte av att blunda för orättvisor. Danskarna är ovana vid alla våra regler. De fi nner det löjeväckande med så många möten och allt protokollskrivande. Ibland kan man tycka att de har en poäng, vi har nog mycket att lära av varandra. Hur kom det sig att du började som tekniker? − Jag var jätteintresserad av fotografering och hade olika objektiv och fotograferade allt från myror till människor. Jag började jobba på kundtjänsten på Canon 1974. Kamerateknikernas jobb såg jäkligt roligt ut och jag fi ck chansen att börja som det två år senare. Vilken utbildning behövs? − Jag hade ingen särskild utbildning men jag var händig och hade finmotoriskt sinne. Hur lång tid tog det att lära sig jobbet? − Det är väl som med alla jobb, blir man någonsin hundraprocentigt fullärd? Vilka är kunderna? − Fotobutiker, yrkesfotografer, amatörfotografer. Vi har hela Canon. Jag har proff sbiten och kunder inom press, porträtt och liknande. Man lär känna dem och ibland ser man dem på Rapport när de står och fotograferar på någon presskonferens. Vilka fel är vanligast? 30 KOLLEGA 6-09 å de analoga kamerornas tid var Lennart Söderberg mekaniker. Felen syntes med blotta ögat och han slipade, borrade och hamrade ut trasiga delar och ersatte med − Det kan vara slitage eller kortfel, ibland är hela kameran död. Många fel beror på kunden. Det vanligaste är att de har tappat den i backen. Jag har också fått göra rent kameror som innehållit champagne, kräks, solkräm, hundpiss och, nu senast, vitlökssås. Kameran och såsen stod på ett vingligt bord. Vad har du för arbetstider? − Från åtta till halv fem. Jobbar du mycket övertid? − Periodvis kan det bli en del, särskilt på höstarna när kamerorna med sand kommer hit. Då har vi ju själva haft semester och berget har växt under tiden. Hur ser en bra respektive dålig dag ut? − Det känns som ett lotteri varje morgon. En bra dag är när allting fl yter. Inga buggar i datorn och man hittar felen. Dåliga dagar är när datorn inte vill starta trots hundra försök. Det är knäckande för självkänslan när man har gjort noll kameror och noll kronor under en hel dag. Det är också stressande när man inte hittar felen och kunden, som kanske ska på utlandsreportage, väntar på en. Då kan man längta efter ett annat jobb, som att man var sopare på en lastkaj och bara behövde ställa ifrån sig kvasten vid arbetsdagens slut. Blir kunderna alltid nöjda? − Proffsfotograferna är tacksamma att jobba med, de förstår vår sits. Vi har haft ett jäkligt bra samarbete i flera decennier. För ett par veckor sedan hjälpte jag en fotograf som ringde mig på min privata mobil. Jag satt i bilen på hemväg. Han skulle till Lettland och hade fel på sitt vidvinkelobjektiv. Jag hade bara trubbiga verktyg hemma men jag lyckades laga objektivet. Det gjorde jag gratis. Så snäll är jag. En fotograf som inte blev lika glad var han som skulle till Thailand. När han kom fram och tog upp sin kamera ramlade frontlinsen ur. Vi hade glömt att dra åt skruvarna… Är du nöjd med din lön? − Nej. Jag tjänar 27 250 kronor i månaden. Det är en dålig lön när man börjar närma sig pensioneringen. Fotograferar du lika mycket nu som när du började i branschen? − På skolavslutningarna är jag den ende föräldern utan kamera. Nej, jobbet tog död på hobbyn. Har jag med mig kameran på semestern kan det bli en bild från Arlanda. − Min nya hobby är att sjunga i kör. Det är en säkerhetsventil. Jag började när jag var femtio. Hade jag vetat att det var så roligt har jag börjat tidigare. EVAKARLSSON svarar för service och reparation samt söker fel med hjälp av felsökningsprogram och mätinstrument. Teknikern måste ha goda kunskaper framför allt om hårdvara men också om mjukvara. Eftersom i stort sett all dokumentation är på engelska är språkkunskaper viktiga. Den tekniska utvecklingen går snabbt och man får räkna med att ständigt uppdatera sina kunskaper på området. Arbetet är självständigt. Ibland kan det vara stressigt med många uppdrag och kunder. Man måste ha lätt för att samarbeta och komma överens med människor och man bör vara noggrann och händig. I dagsläget är arbetslöshe- ten bland servicetekniker högre än den genomsnittliga arbetslösheten för samtliga yrken. Källa: Arbetsförmed-lingen. YRKEI UNIONEN: SERVICETEKNIKER kollega.se Varje vecka kan du läsa om ett av Unionens alla yrken på www.kollega.se. Några av dem vi hittills presenterat är tandsköterska, trafiklärare, programledare, resesäljare,webbmaster, begravningsrådgivare, croupier, saneringsansvarig, tv-pejlare.Vill du representera ditt yrke?Mejla eva.karlsson@kollega.se SÖREN ANDERSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=31">Kollega Sida 31 6-09 KOLLEGA 31 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=32">Kollega Sida 32 Peter Magnusson larmade om främlin</a> gsfi entliga attityder på jobbet – och blev utskälld, utfryst och arbetsbefriad. Text Niklas Hallstedt Bild Sören Andersson Han får Kolle 32 KOLLEGA 6-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=33">Kollega Sida 33 gapriset D et var inte mod, säger </a> han, som fi ck honom att ta steget att ställa upp i tv och berätta om hur patienter och anhöriga bemöttes på intensivvårdsavdelningen. – Nej, jag trodde att jag gjorde något som låg i linje med vad sjukhuset ville. Jag tyckte jag var duktig. Det är väl klart att inte rasism eller ens det som är bara nästan rasism ska existera på ett sjukhus. Innan han vände sig till tv hade han fl era gånger rapporterat om händelser med rasistiska inslag till sina chefer. Första gången var för tre år sedan och gällde en kvinna av syriansk härkomst med allvarliga hjärtproblem. När hon kom in till sjukhuset tillsammans med sin son beklagade sig Peter Magnussons kollega över hennes språkkunskaper: ”Herregud, här har människan bott 14 år i Sverige utan att lära sig svenska”. Kvinnans son påpekade stillsamt att hon, efter en tidigare hjärnblödning, numera inte kunde uttrycka sig på något språk alls. 6-09 KOLLEGA 33 ➼
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=34">Kollega Sida 34 Fakta: I januari medverkade Peter </a> Magnusson i tv-programmet Debatt och berättade hur somliga anställda på Södertälje sjukhus intensivvårdsavdelning diskriminerade patienter med utländsk bakgrund. Bland annat genom att fälla nedsättande och rasistiska kommentarer inför patienter och anhöriga. Peter Magnusson hävdade också att de främlingsfientliga värderingarna kunde påverka vården.. Efter teveprogrammet blev han uppkallad och utskälld av sina chefer. Anledningen var att han medverkat i media. Utskällningen bandades av Peter Magnusson. Han har senare fått en ursäkt av sjukhuset. Justitiekanslern utreder om sjukhuset brutit mot repressalieförbudet i tryck- och yttrandefrihetslagstiftning. Kollegapriset: Det nyinstiftade priset delas ut till någon som visat mod och integritet i kampen för yttandefrihet och andra fri- och rättigheter i arbetslivet. Den förste att belönas är undersköterskan Peter Magnusson som tog kampen mot rasism på intensivvårdsavdelningen på Södertälje sjukhus. Prissumman är på 10 000 kronor. »Jag trivs otroligt bra med mitt arbete, men jag inser att om jag ska tillbaka måste något radikalt börja hända.« Chefernas reaktioner på Peter Magnussons rapporter var ”kyligt”. – Jag har exempel på att anställda sagt saker som ”jävla Taikon” och att ”man borde släppa en bomb på syrianska stadion” inför patienter. Då har det för länge sedan passerat gränsen för vad som är jargong. Och det har eff ekter på vården. Jag menar att patienter kan ha fått sämre vård på grund av nonchalans och ovilja. Efter att Peter Magnusson varit med i tv blev han utskälld av cheferna, under närmast rättegångsliknande former. Det fi ck han så småningom en ursäkt för. Som off entliganställd har man rätt att lämna uppgifter till media utan risker för påföljder. Det är också förbjudet att efterforska källor. Men därefter har det varit locket på. – Sista halvåret har tystnaden från sjukhuset varit närmast olidlig. Jag tolkar det som utfrysning. 34 KOLLEGA 6-09 Sjukhuset har inte gått till botten med problemen, menar Peter Magnusson. De konsulter som sjukhuset anlitade kom fram till att det förekommit några mindre lämpliga uttalanden. Är inte det att bagatellisera saken? Det hade vi kunnat haft en intressant diskussion omkring, men det är inget de vill diskutera. Till saken hör att också många kollegor reagerat negativt efter publiciteten. Det är en minoritet av de anställda som delar de rasistiska uppfattningarna, tror Peter Magnusson. Han menar att de fl esta tycker att det är ett problem, men ändå inte vill prata om saken. – För dem går kamratskapet och gemytet på arbetsplasten före. Med facit i hand, hade du handlat likadant i dag? Jag skulle gärna vilja svara ja. Men det kanske inte skulle vara sant. Att bli arbetsbefriad och utskälld är ett högt pris att betala. Samtidigt tror jag att jag mår mycket bättre än om jag inte hade gjort något. Jag skulle ha haft otroligt svårt att förlika mig med hur det är. Sedan maj är Peter Magnusson arbetsbefriad med full lön. För många låter det kanske som en dröm, men för Peter känns det närmast som ett misslyckande. Dessutom tvingas han leva med ovissheten. Vad händer sedan? Har han något jobb att komma tillbaka till? – Jag hade tänkt mig jobba som undersköterska under lång tid. Jag trivs otroligt bra med mitt arbete, men jag inser att om jag ska tillbaka måste något radikalt börja hända. Vad betyder Kollegapriset för dig? – För mig känns det större än att få Nobelpri- set. När jag gick där på min kammare visste jag ju inte om det jag gjorde hade någon betydelse eller inte.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=35">Kollega Sida 35 En stor majoritet troratt de skull</a> e utsättas för repressalier om de larmade om missförhållande på sin arbetsplats i media, visar den enkät som Kollega gjort bland nästan 1 200 medlemmar. Rädslan stor för att avslöja missförhållanden V isslare, eller Whistle blowers, som slår larm behövs. Det tycker sex av tio tillfrågade. Men man bör inte gå ut i media direkt och berätta om missförhållanden på arbetsplatsen. Först bör man vända sig till fack eller arbetsgivare, anser en lika stor andel. Om man nu tycker att visslare behövs borde många själva kunna tänka sig att vända sig till media. Men riktigt så enkelt är det inte. Bara två av tio svarar att de själva skulle kunna bli visslare. Fyra av tio säger nej, resten svarar ”vet ej”. Här är skillnaden mellan kvinnor och män i ögonfallande. Kvinnorna är betydligt försiktigare, alternativt ärligare, i sina svar. Bara 18 procent av kvinnor, jämfört med 27 procent av männen säger att de själva skulle kunna bli den som slå larm. Det är inte särskilt underligt, rädslan för repressalier är utbredd. På frågan vilken repressalie man tror att man skulle utsättas för är det vanligaste svaret en skarp tillrättavisning. Men det är också vanligt att man tror att man skulle bli avskedad eller få en varning. Först på fjärde plats kommer svaret ingen repressalie alls. Det som de anställda tror är minst sannolikt är att de skulle drabbas av löneavdrag. Om ens egen arbetsgivare skulle ta initiativ till en personalförmån som är olaglig och syftar till att lura samhället på pengar skulle åtta av tio agera. Så gott som samtliga skulle framföra invändningar i första hand till arbetsgivaren, i andra hand till facket. Bara en av hundra skulle tipsa press, radio eller teve. Medlemmarna har också fått ge öppna svar på varför de inte skulle kunna bli visslare. Många svarar att de skulle försöka lösa problemet internt i stället. ”Jag tycker att vi ska jobba med öppet klimat, det handlar om etik och moral”, svarar någon. ”Går problemen inte att lösa utan att kalla in media så skulle jag nog hellre välja att sluta på den arbetsplatsen”, skriver en medlem. Andra påpekar att de är lojala mot företaget och skulle känna sig som ”tjallare”. ”Jag har svårt att gå bakom ryggen på arbetsgivare och kollegor”, ”Det påminner för mycket om angivare under nazismen” och ”Jag skulle känna mig som en förrädare”, är några svar. Ingvar Bratt Visslare vi minns Ingvar Bratt Han var civilingenjören på Bofors som 1985 avslöjade bolagets olagliga vapenexport. I stället för att sälja robotar till Singapore, vilket svenska regeringen hade gett tillstånd till, fann Bratt bevis för att vapnen skickades till Dubai och Bahrain. Tre direktörer på Bofors dömdes senare till villkorlig dom för sin inblandning i smugglingen. Ingvar Bratt förlorade sitt jobb och fi ck ge namn till en ny lag om företagshemligheter, lex Bratt. Sarah Wägnert Undersköterskan som 1997 slog larm om vanvården av äldre på Polhems- gården i Solna. Wägnert kritiserade öppet sin arbetsgivare ISS Care, som på uppdrag av kommunen bedrev vården. Så småningom gav hennes agerande upphov till en ändring i socialtjänstlagen – lex Sarah, som innebär att den som jobbar inom service och omvårdnad av äldre och funktionshindrade ska anmäla vanvård till socialnämnden. Anders Ahlmark ”Fången på fyren” blev omplacerad och utfryst på sitt jobb på Sjöfartsverket sedan han gått till media med uppgifter om att det var verkets misstag som orsakat en oljekatastrof när det ryska fartygetTsesis gick på grund och sprang läck 1977. Sjöfartsverket lade skulden på lotsen och kaptenen på det ryska fartyget. Efter att lönlöst ha påpekat för sina överordnade att sjökorten var felaktiga gick Ahlmark ut i media med uppgiften. Ahlmark omplacerades och arbetade en tid på en fyr på Öland. Tiotalet år senare köptes han ut från Sjöfartsverket. Jeffrey Wigand Insidermannen som avslöjade att tobaksbolaget Brown & Williamson, där Wigand tidigare jobbade med forskning och utveckling, medvetet tillförde cigaretterna nikotin för att skapa ett större beroende bland rökarna. Han säger sig ha utstått trakasserier och dödshot efter sitt avslöjande i CBS 60 Minutes. Peter Rost Han var vice vd för Pfi zer i USA när han attackerade läkemedelsindustrins affärsmetoder. Han förespråkade parallellimport som ett sätt att sänka kostnaderna för läkemedel, vilket inte gjorde honom populär inom branschen. Rost avslöjade också Pfi zers oetiska säljargument av tillväxthormonet Genotropin, som används för tillväxthämmade, men som Pfi zer påstod också kunde bromsa åldrande. 6-09 KOLLEGA 35 Sarah Wägnert Anders Ahlmark ERICH STERING/SCANPIX JOAKIM BERGLUND/SCANPIX JAN DÜSING/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=36">Kollega Sida 36 Det krävs mod för att öppet ta str</a> id mot missförhållandena på sin arbetsplats. Det kan leda till både trakasserier och att man blir avmed jobbet. Inte riskfritt blåsa i visselpipan D et är betydligt enklare för den som jobbar off entligt att gå ut i press och tv och berätta om missförhållanden på arbetsplatsen utan att drabbas av repressalier. I näringslivet går lojaliteten med arbetsgivaren före yttrandefriheten. Men oavsett var man arbetar tar man en risk. ”Den som vågar vissla riskerar att själv bli utvisslad”, skriver Margaret von Platen i boken Sanningssägare eller karriärist (Norstedts). Visslarens motiv ifrågasätts ofta. Det händer att hon blir anklagad för att bara söka publicitet eller utmålas som rättshaverist. Även kollegor kan titta snett på visslaren som ju tjallat på arbetsgivaren och kanske även på dem. Att anställda i stat, kommun och landsting har rätt att påtala felaktigheter och brister offentligt bygger på tanken att off entlig verksamhet tjänar det allmänna intresset. Därför ska den bedrivas så öppet som möjligt. Arbetsgivaren får inte heller efterforska vem som har läckt uppgifter till media. För den som är privatanställd är det mer riskabelt att ta bladet från munnen och bli en visslare. Och antalet anställda i privat sektor blir allt större i takt med att offentlig verksamhet säljs ut. Innan man tar kritiken utanför företaget ska man antingen själv ta upp sådant man tycker är fel med arbetsgivaren eller låta facket göra det. Om inte det ger resultat kan det vara läge att gå ut i media. Då gäller att ha torrt på fötterna, kritiken måste vara sakligt grundad och inte avsedd att skada verksamheten. Man ska undvika att sprida uppgifter som kan betraktas som företagshemligheter, exempelvis kundregister. Ska man röja företagshemligheter, utan att riskera efterräkningar, måste de innebära brott som skulle kunna ge fängelse eller utgöra ett allvarligt missförhållande på arbetsplatsen. För att skydda sig är det en fördel att vara anonym i media. Som anställd hos en privat arbetsgivare har man inte efterforskningsskydd. Arbetsgivaren kan kolla mejl och telefonlistor för att ta reda på vem som läckt. I värsta fall kan det leda till att man får spar- ken. Har man gjort en missbedömning och åsamkat arbetsgivaren skada, kan man också tvingas betala skadestånd. Från TCO:s sida arbetar man för att utvidga yttrande- och meddelarfriheten. På sikt vill man att de off entliganställdas meddelarfrihet och det där gällande efterforskningsförbudet ska utvidgas. 36 KOLLEGA 6-09 URBAN ORZOLEK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=37">Kollega Sida 37 Bokningen öppnar 5/10 – först till</a> kvarn! Prisexempel Hemavan, vecka 8 söndag-söndag, 5+2 bäddar Ordinarie pris 6 480 kr Ditt medlemspris 4 860 kr Lindvallen, vecka 15 söndag-söndag, 6 bäddar Ordinarie pris 5 495 kr Ditt medlemspris 4 121 kr Kläppen, vecka 3 Åre, vecka 11 söndag-söndag, 8 bäddar Ordinarie pris 5 770 kr Ditt medlemspris 4 328 kr söndag-söndag, 4 bäddar Ordinarie pris 6 200 kr Ditt medlemspris 4 650 kr Åre, vecka 15 torsdag-söndag, 4 bäddar Ordinarie pris 3 500 kr Ditt medlemspris 2 625 kr Medlemserbjudande: 25% rabatt på boende i Hemavan, Lindvallen, Kläppen och Åre Nu har du som är medlem i Unionen möjlighet att bo i fjällen till 25% rabatt. Bokningen öppnar den 5 oktober och det är först till kvarn som gäller. Glöm inte att ange ditt personnummer – och att du är medlem i Unionen – när du ringer och bokar! Antalet platser är begränsat. Du kan enbart boka ett tillfälle per säsong (hel vecka, kortvecka eller långweekend). För mer information och fullständig prislista, gå in på unionen.se eller kontakta respektive skidanläggning. Hemavan 0954-301 50 Lindvallen 0771-840 000 Kläppen 0280-962 00 Åre 0647-515 00
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=38">Kollega Sida 38 ÅSASMAT URBAN ORZOLEK redaktör: Ås</a> a Frisk, asa.frisk@ kollega.se Receptet räcker till 8 portioner och salladen håller i fl era dagar. Ta lite sallad varje dag för att hjälpa kroppens försvar. Stötta immunförsvaret i höst Att stärka kroppens försvar mot bakterier och virus genom att äta nyttigt ses inte längre som något hokus pokus. Vitlök, apelsin, citron och ingefära är livsmedel som sägs hjälpa kroppen mot bland annat förkylning. En sallad som ska vara bra i influensatider är Dr Ehdins dundersallad ur Sannas matbok (Forum förlag). Våga prova, för den är god! Till åtta portioner: ½ vitkålshuvud 2 morötter 1 stor lök, gul eller röd 250 gram spenat, färsk eller fryst 1 dl hasselnötter, rostade och hackade Citronsaft från 1 citron Dressing: 4 vitlöksklyftor 1 ½ dl olivolja 1 ägg 1 tsk havssalt 1 tsk gurkmeja 1 tsk ingefära ¼ tsk cayennepeppar Strimla vitkålen fi nt. Riv morötterna med löken. Blanda allt med tinad och urkramad spenat och nötter. Pressa citronsaft över. Vinn köksprylarna Vad äter du i förkylningstider? Mejla till tavling@kollega.se före den 20oktober. Skalare och rivarefrån Chef´n, 79kronor respektive 149 kronor. Gör dressingen genom att pressa vitlöksklyftorna och blanda med lite av olivoljan. Knäck i ett ägg och mixa eller rör medan du tillsätter resterande olivolja lite i taget. Det ska bli en majonnäsliknande röra. Tillsätt kryddorna och rör samman. Häll dressingen över grönsakerna. Täck över och låt stå svalt. Salladen blir saftigare när den fått stå till sig ett dygn. Den håller fyra dagar i kylskåp. Läs på kollega.se om kroppens krig mot fria radikaler. Salladsbestick från Sagoform, 129 kronor, Åhléns. Sätt pipen på oljeflaskan, från 49kronor, Cervera. 38 KOLLEGA 6-09 ÅSASMAT URBAN ORZOLEK redaktör: Åsa Frisk, asa.frisk@ kollega.se Receptet räcker till 8 portioner och salladen håller i fl era dagar. Ta lite sallad varje dag för att hjälpa kroppens försvar. Stötta immunförsvaret i höst Att stärka kroppens försvar mot bakterier och virus genom att äta nyttigt ses inte längre som något hokus pokus. Vitlök, apelsin, citron och ingefära är livsmedel som sägs hjälpa kroppen mot bland annat förkylning. En sallad som ska vara bra i influensatider är Dr Ehdins dundersallad ur Sannas matbok (Forum förlag). Våga prova, för den är god! Till åtta portioner: ½ vitkålshuvud 2 morötter 1 stor lök, gul eller röd 250 gram spenat, färsk eller fryst 1 dl hasselnötter, rostade och hackade Citronsaft från 1 citron Dressing: 4 vitlöksklyftor 1 ½ dl olivolja 1 ägg 1 tsk havssalt 1 tsk gurkmeja 1 tsk ingefära ¼ tsk cayennepeppar Strimla vitkålen fi nt. Riv morötterna med löken. Blanda allt med tinad och urkramad spenat och nötter. Pressa citronsaft över. Vinn köksprylarna Vad äter du i förkylningstider? Mejla till tavling@kollega.se före den 20oktober. Skalare och rivarefrån Chef´n, 79kronor respektive 149 kronor. Gör dressingen genom att pressa vitlöksklyftorna och blanda med lite av olivoljan. Knäck i ett ägg och mixa eller rör medan du tillsätter resterande olivolja lite i taget. Det ska bli en majonnäsliknande röra. Tillsätt kryddorna och rör samman. Häll dressingen över grönsakerna. Täck över och låt stå svalt. Salladen blir saftigare när den fått stå till sig ett dygn. Den håller fyra dagar i kylskåp. Läs på kollega.se om kroppens krig mot fria radikaler. Salladsbestick från Sagoform, 129 kronor, Åhléns. Sätt pipen på oljeflaskan, från 49kronor, Cervera. 38 KOLLEGA 6-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=39">Kollega Sida 39 Min profil gör ditt medlemskap mer</a> personligt! På Unionens webbplats kan du välja de intresseområden eller yrken som du är intresserad av och få tillgång till artiklar, nyheter, krönikor, tips och expertråd. Dessutom finns möjligheten att diskutera och nätverka med andra medlemmar som gjort samma val som du. Välkommen att logga in* på unionen.se och gör dina profilval! Var redo när tillfället dyker upp! Med vår medlemskredit kan du som är med i facket låna upp till100 000 kronor,men du betalar bara för den del du utnyttjar.Räntan är förmånliga 5,00%* och du betalar inga avgifter. Här ser du dinmånadskostnad*: Kreditbelopp Månadskostnad 25 000 50 000 100 000 313 kr 625 kr 1 250 kr Ansök här: helger 10-17. *Priser per 090708. Den effektiva räntan är 5,12 %, beräknad på 100 000 kr och 10 års kredittid. Månadskostnaden i exemplet visar det totala beloppet (ränta och amortering) vid första månadsbetalningen. Räntesatsen kan förändras under lånets löptid. För aktuell räntesats, se nordea.se eller ring 0771-22 44 88. Varje höjning resp. sänkning av räntan medför att månadsbetalningarna i exemplet ökar resp. minskar. * Glömt lösenordet? Beställ nytt på unionen.se * Gl G nordea.se Gör det möjligt 6-09 KOLLEGA 39 Nordea Bank AB (publ) 5,00 % Förmånlig ränta* Min profil gör ditt medlemskap mer personligt! På Unionens webbplats kan du välja de intresseområden eller yrken som du är intresserad av och få tillgång till artiklar, nyheter, krönikor, tips och expertråd. Dessutom finns möjligheten att diskutera och nätverka med andra medlemmar som gjort samma val som du. Välkommen att logga in* på unionen.se och gör dina profilval! Var redo när tillfället dyker upp! Med vår medlemskredit kan du som är med i facket låna upp till100 000 kronor,men du betalar bara för den del du utnyttjar.Räntan är förmånliga 5,00%* och du betalar inga avgifter. Här ser du dinmånadskostnad*: Kreditbelopp Månadskostnad 25 000 50 000 100 000 313 kr 625 kr 1 250 kr Ansök här: helger 10-17. *Priser per 090708. Den effektiva räntan är 5,12 %, beräknad på 100 000 kr och 10 års kredittid. Månadskostnaden i exemplet visar det totala beloppet (ränta och amortering) vid första månadsbetalningen. Räntesatsen kan förändras under lånets löptid. För aktuell räntesats, se nordea.se eller ring 0771-22 44 88. Varje höjning resp. sänkning av räntan medför att månadsbetalningarna i exemplet ökar resp. minskar. * Glömt lösenordet? Beställ nytt på unionen.se * Gl G nordea.se Gör det möjligt 6-09 KOLLEGA 39 Nordea Bank AB (publ) 5,00 % Förmånlig ränta*
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=40">Kollega Sida 40 Har du en chef som suger?Du är int</a> e ensam. De fl esta blir chefer av fel anledningar. Men det fi nns hopp, även usla chefer kan bli bättre ledare. Text Johanna Rovira Bild Annmari Reich Så tuktar du en usel chef Är du lysande inom ditt gebit fi nns risk för att du en dag blir befordrad till chef. Fall inte för frestelser som högre lön och större skrivbord om du inte har bättre bevekelsegrunder än så. Att bli en bra ledare är inte lätt – det vet Per-Åke Svensson, som varit chef i 25 år som mest över 2 500 medarbetare, innan han sadlade om och blev egen företagare. – Jag var inte någon vidare chef i början men de sista fem åren blev jag en bra ledare och det berodde på att jag lärde mig se människor och såg eff ekterna av att de verkligen blev delaktiga. Skillnaden mellan en chef och en anställd är inte att chefen är intelligentare utan att chefen har mer information, menar Per-Åke Svensson som tillsammans med Olle Sjösäter skrivit boken Chefen suger, en bok varje chefsaspirant borde läsa innan han tackar ja till chefsposten. Dialog och delaktighet är lösningen för att få en fungerande organisation med motiverade anställda och chefens viktigaste uppgift är att skapa lust och arbetsglädje hos de anställda, anser författarna. Men okunnighet och överdriven försiktighet hos cheferna kan vara ett stort hinder för att lusten ska få fäste. – Jag tror inte ledarna har förstått hur viktigt det är med lust. Om man inte är trygg i sin ledarroll, intar man en roll som man tror en chef ska vara, säger Per-Åke Svensson, som är övertygad om att den som känner arbetslust arbetar bättre och levererar mer. En vanlig orsak till att så många chefer suger är att duktiga specialister blir chefer eftersom det är enda sättet att få upp lönen och komma vidare. Per-Åke Svensson hör själv till den kate- 40 KOLLEGA 6-09 gorin. Ibland funkar det, men en duktig specialist är ofta individualist och inte särskilt lämpad att bli chef. – Chefen ska vara specialist bara i ledarskap, säger Per-Åke Svensson. – Jag har aldrig lärt så mycket om ledarskap som när mina tre barn växte upp. Chefskap handlar om att vara ett föredöme. Om chefen till exempel fräser blir det legalt för medarbetarna att göra det. Möjligen försvinner problemet med felplacerade chefer med kontroll- och hävdelsebehov när 80-talisterna tar över efter 40-talisterna på arbetsmarknaden (även om det finns många 50- och 60-talister som anammat 40-talisternas auktoritära ledarstil). – 80-talisterna är utbildade att ifrågasätta. De vet inte vad 2+2 blir men de vet hur man lätt hittar svaret på Internet. Och de slutar om de inte trivs. Att sluta kan vara enda utvägen om man har en riktigt puckad chef. Chefen har mer makt och ledare tenderar hålla varandra om ryggen. Men först kan man alltid försöka fostra chefen genom att skapa dialog. Per-Åke Svenssons tips på hur man fostrar en chef ●Påpeka i vänlig anda sådant som inte fungerar bra. Använd gärna uttrycket: Jag upplever att… ●Var proaktiv själv genom att ta på dig arbetsuppgifter och större ansvar. ●Våga vara tydlig mot din chef. Lyssnar han inte så säg: Jag är inte nöjd, så nu går jag vidare till nästa chef. ●Fungerar det inte ändå -byt jobb. CHECKLISTAFÖRCHEFERINSPE ●Bli inte ledare enbart för din egen skull. ●Bestäm dig för vad du vill med ditt ledarskap. ●Var trygg och prestigelös . ●Skapa dialog och delaktighet. ●Skapa förutsättningar för lust ●Var ett föredöme. ●Sätt upp tydliga mål och ha en uppföljningsmodell. ●Ge både positiv och negativ feedback.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=41">Kollega Sida 41 6-09 KOLLEGA 41 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=42">Kollega Sida 42 42 KOLLEGA 6-09 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=43">Kollega Sida 43 Skita ner med rent samvete Tafl yg</a> et – men satsa samtidigt några slantar på att minska koldioxidutsläppen i andra delar av världen. Det är vad klimatkompensation går ut på. Text Carita Portuondo Anders aritaPortuondo Andersson P rivatpersoner gör det. Jag gjorde det nyss när jag fl ög till London, 75 kronor kostade det att kompensera koldioxidutsläppen med något som minskar utsläp- pen någon annanstans. Exempelvis vindkraftverk i Kina, solkraft i Indien eller 80 procent eff ektivare vedspisar i Nigeria. Och företag gör det. Herz, Ica, Statoil och många fl er. Regeringen gör det för internationella fl ygresor. Tjänsteresorna kompenseras, i en del fall kompenseras koldioxidutsläppen i hela verksamheten och företaget kan skryta med att vara klimatneutralt och därmed inte alls bidra till att det blir varmare på jorden. Metoden är omdiskuterad. Borde vi inte ändra vår egen energislösande livsstil istället för att betala för att de ska släppa ut mindre i fattiga länder? Är det inte viktigare att titta på vilka produkter företaget säljer och vad de har för påverkan på miljön i stället för att kompensera för enskilda tjänsteresor? Är det rätt av ett företag som Vattenfall att först investera i tyska kolkraftverk och sedan sponsra projekt som minskar utsläpp i ett annat land? Klimatkompenserar vi hellre för vår flygresa än att åka tåg? En tågresa från Stockholm till Göteborg släpper ut cirka 4 hg koldioxid. En ➼ 6-09 KOLLEGA 43 SÖREN ANDERSSON Skita ner med rent samvete Tafl yget – men satsa samtidigt några slantar på att minska koldioxidutsläppen i andra delar av världen. Det är vad klimatkompensation går ut på. Text Carita Portuondo Anders aritaPortuondo Andersson P rivatpersoner gör det. Jag gjorde det nyss när jag fl ög till London, 75 kronor kostade det att kompensera koldioxidutsläppen med något som minskar utsläp- pen någon annanstans. Exempelvis vindkraftverk i Kina, solkraft i Indien eller 80 procent eff ektivare vedspisar i Nigeria. Och företag gör det. Herz, Ica, Statoil och många fl er. Regeringen gör det för internationella fl ygresor. Tjänsteresorna kompenseras, i en del fall kompenseras koldioxidutsläppen i hela verksamheten och företaget kan skryta med att vara klimatneutralt och därmed inte alls bidra till att det blir varmare på jorden. Metoden är omdiskuterad. Borde vi inte ändra vår egen energislösande livsstil istället för att betala för att de ska släppa ut mindre i fattiga länder? Är det inte viktigare att titta på vilka produkter företaget säljer och vad de har för påverkan på miljön i stället för att kompensera för enskilda tjänsteresor? Är det rätt av ett företag som Vattenfall att först investera i tyska kolkraftverk och sedan sponsra projekt som minskar utsläpp i ett annat land? Klimatkompenserar vi hellre för vår flygresa än att åka tåg? En tågresa från Stockholm till Göteborg släpper ut cirka 4 hg koldioxid. En ➼ 6-09 KOLLEGA 43 SÖREN ANDERSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=44">Kollega Sida 44 »Problemet är att klimatkompenseri</a> ng kräver altruism. Du får ingen speciell nytta av det, mer än kanske gott samvete.« fl ygresa Arlanda-Landvetter släpper ut 70 kilo enligt SAS beräkning (144 kg enligt Luftfartsverket, som dubblar utsläppsberäkningen eftersom andra utsläpp kan påverka klimatet på hög höjd). Och då ska man förmodligen ta sig in till stan från flygplatsen också. Kritiker har påpekat att kvaliteten på projekten varierar och att det är svårt att veta att de genomförs på rätt sätt och att inte för mycket går till administration. Eller kanske skulle träden ha planterats eller vindkraftverken byggts även utan mina pengar? Det fi nns två sätt att kompensera för sina utsläpp, dels investera i projekt som minskar utsläpp någon annanstans, dels köpa utsläppsrätter som gör att det blir dyrare för andra företag att släppa ut koldioxid, och därmed göra det mer lönsamt för dem att satsa på energisnålare teknik. Det förstnämnda är det vanligaste om du har skapat Gold Standard, som ställer ännu högre krav på projekten, till exempel kan inte trädplanteringsprojekt få Gold Standard. CDM- och Gold Standard-projekt är kontrollerade och registrerade, och skulle inte ha genomförts utan de satsade slantarna. Det fungerar ungefär så här: Någonstans, till exempel i Indien eller Kina, byggs vindkraftverk eller startas ett biogasprojekt. Projektet minskar utsläppen av växthusgaser. När det godkänts enligt CDM-reglerna kan aktörer som exempelvis Atmosfair eller Tricorona sälja certifikat som motsvarar utsläppsminskningen till företag som vill klimatkompensera sin verksamhet. I slutänden är det kanske du, som ska ut på din semesterresa, som betalar när du klimatkompenserar via resebyråns hemsida. Satsa pengar på solfångare... kompenserar för dina egna resor. Då investerar man i vindkraft, solenergi, biomassa som ska ersätta fossila bränslen, effektivare vedspisar etc. Här ingår också trädplanteringsprojekt eftersom växande träd lagrar koldioxid. Men eftersom det är svårt att veta att träden verkligen står kvar, och svårt att veta hur länge, så har den metoden varit särskilt kritiserad. Projekten bör vara certifi erade enligt CDM, Clean Development Mechanism, som finns reglerat i FN:s Kyotoprotokoll. Många enskilda organisationer tycker att man bör gå längre och 44 KOLLEGA 6-09 De flesta CDM-projekt pågår i Kina. Kanske inte så konstigt om man tänker på att exempelvis varje svensk, genom alla prylar som vi importerar, orsakar mer växthusgasutsläpp i Kina än vad den genomsnittlige kinesen gör. Med tanke på alla kritiska synpunkter, ska man kompensera för sina klimatutsläpp? Jag frågar Stefan Gössling, professor som forskat mycket kring resandet och flygets påverkan på miljön. Idag kompenseras endast två procent av fl ygresorna, och han är rädd för att det blir än färre i och med den ekonomiska krisen. – Jag klimatkompenserar, men man ska veta vad man väljer så att man kan förlita sig på att det verkligen sker en minskning av utsläppen. Man behöver inte titta så mycket på vilka projekt det är eller om det är ett vinstdrivande företag som genomför dem eller inte, utan det viktiga är att det är CDM- eller Gold Standard-projekt, säger han. Själv tycker han att Gold Standard är det man bör välja, där är kraven högre och man kan lita på att projekten inte är lönsamma och skulle ha genomförts ändå. Stefan Gössling använder tyska Atmosfair när han kompenserar för sina utsläpp. Han känner till dem, de har bara Gold Standard-projekt och det mesta av pengarna går direkt till projekten. – Men det betyder att de som arbetar där har extremt låga löner, konstaterar han. Enligt Tricorona, en stor aktör i branschen, är det överlag bättre koll på projekten idag än tidigare. Och någon nedgång har de inte märkt, tvärtom. – Det tog fart för oss förra hösten, ungefär samtidigt som den ekonomiska krisen, berättar Per Egstam, vd på Tricorona Climate Partner. Att köpa utsläppsrätter då, är det ett alterna- tiv? Tanken är att om många köper dessa, så blir det färre utsläppsrätter på marknaden, och därmed blir de dyrare för de företag som ingår i EU:s system för utsläppshandel och som måste ha dem. Resultatet: det blir relativt sett lönsammare för företagen att satsa på energisnål ny teknik. Problemet är bara att utsläppsrätterna har delats ut gratis. Under förra handelsperioden fi ck många företag så många att de kunde sälja dem och få en nätt liten vinst. I det läget, när det finns ett överskott på utsläppsrätter, gör det ingen nytta att köpa dem, tycker Stefan Gössling. 2012 kommer flyget med i systemet med utsläppshandel. Då kommer 85 procent av utsläppsrätterna att skänkas till branschen, resten auktioneras ut. Stefan Gössling är kritisk till detta, han tycker att allt borde auktioneras ut. Naturskyddsföreningen är en av flera aktörer som säljer utsläppsrätter, men de vill inte använda ordet klimatkompensation. De är rädda att vi inte förändrar vår egen livsstil om vi tror att vi lätt kan kompensera för den. Utsläppsrätter ser de som ett steg på vägen, även om de också anser att det är fel att dela ut dem gratis till företag. – Förorenarna ska betala, säger Emma Lindberg, klimathandläggare på Naturskyddsföreningen. Jag är bara en människa av miljarder på jorden, just min resa betyder väl ingenting? Och förresten, kan man lita på att växthuseffekten fi nns? Och kan jag lita på projekten? – Problemet är att klimatkompensering kräver altruism. Du får ingen speciell nytta av det, mer än kanske gott samvete. Och folk letar permanent efter anledningar att inte göra något, säger Stefan Gössling. Jag kompenserade min resa till London i alla fall. Men frågan är om jag borde ha åkt dit? Det allra bästa vore ju att ha satsat på projekt som minskar utsläppen – och samtidigt stannat hemma. ➼ TRONS/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=45">Kollega Sida 45 WANG XIAOGUANG/SCANPIX Unionens kl</a> imatarbete ”Unionen tar sitt ansvar och agerar föredömligt genom att då det är praktiskt möjligt, välja ett miljövänligt alternativ. Unionen ska följa miljö- och klimatdebatten och verka för en minskad miljöpåverkan i sin verksamhet”. Så står det i förbundets handlingsprogram som spikades vid kongressen för snart ett år sedan. Men än har inte mycket hänt. I dag klimatkompenseras exempelvis inte de anställdas resor. Enligt Thomas Wallberg, chef för Unionens verksamhetsstöd, är en förändring på gång. Exakt hur förbundet ska bära sig åt för att bli mer miljövänligt är dock inte bestämt. kollega.se Vill du resa klimatsmart? På kollega.se listar vi företag som erbjuder klimatkompensation och utsläppsrätter. ... eller vindkraftverk. Här i kinesiska Weifang. 6-09 KOLLEGA 45 WANG XIAOGUANG/SCANPIX Unionens klimatarbete ”Unionen tar sitt ansvar och agerar föredömligt genom att då det är praktiskt möjligt, välja ett miljövänligt alternativ. Unionen ska följa miljö- och klimatdebatten och verka för en minskad miljöpåverkan i sin verksamhet”. Så står det i förbundets handlingsprogram som spikades vid kongressen för snart ett år sedan. Men än har inte mycket hänt. I dag klimatkompenseras exempelvis inte de anställdas resor. Enligt Thomas Wallberg, chef för Unionens verksamhetsstöd, är en förändring på gång. Exakt hur förbundet ska bära sig åt för att bli mer miljövänligt är dock inte bestämt. kollega.se Vill du resa klimatsmart? På kollega.se listar vi företag som erbjuder klimatkompensation och utsläppsrätter. ... eller vindkraftverk. Här i kinesiska Weifang. 6-09 KOLLEGA 45
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=46">Kollega Sida 46 kuHär fårnderna ratta reko Det lil</a> la vita huset vid terminal fyra på Arlanda är alldeles grönt. Det påstår Hertz i alla fall. Här har man startat världens kanske förstagröna uthyrningskontor. H 46 KOLLEGA 6-09 ertz har en reklamaffisch med en bil helt täckt av gula blommor. En överdrift förstås, några miljövänliga bilar finns ju inte. Men företaget vill visa att man jobbat med miljön under många år; man försöker hålla nere sina egna koldioxidutsläpp, kompenserar för en del av det man ändå släpper ut och försöker få kunderna att kompensera för sina. Och Hertz Green Location, som man kallar det lilla vita huset, marknadsför man som Sveriges första gröna uthyrningskontor. Jerry Ekberg, som jobbar här, tror inte att det finns något liknande i övriga världen heller. På uthyrningsdisken ligger broschyrer om ecodriving och klimatkompensation. Bredvid står en interaktiv skärm med liknande innehåll. Jerry är miljöansvarig både för det miljöanpas- sade kontoret och det stora kontoret som Hertz har någon kilometer längre bort. Den största skillnaden mellan kontoren är att det bara erbjuds miljöbilar här, framförallt Volvos och Fords modeller som kan köras på etanol. Klimatkompensation erbjuds på alla kontor. När Jerry Ekberg tar emot kunder informerar han om att de kan kompensera för sin körning genom att satsa några slantar på ett biomassaprojekt i Indien. Hyrbilens koldioxidutsläpp kompenseras med minskningar av utsläppen någon annanstans. Det kostar inte så mycket; 20 öre per mil för en Volvo V50 Flexifuel, 81 öre per mil för en Ford Fiesta till exempel. Vill kunden klimatkompensera så kommer uträkningen på vad som ska betalas efter att bilen lämnats tillbaks. Många vill betala de extra slantarna, men Jerry märker stor skillnad mellan generationerna. – Miljötänkandet är mer självklart för de yngre. De äldre kan vara mer frågande. Jag förklarar vad pengarna går till, att inget går till Hertz utan till ett FN-godkänt projekt. Många tycker att det är helt okej, det handlar inte om många kronor. En grupp som Jerry inte alls kan påverka är företagskunderna, de har sina avtal och ingår det inte klimatkompensation där så kan han inte erbjuda det. Och det gör det oftast inte. – Regeringskansliet kompenserar för sina EU-möten, berättar Jerry, men några andra stora företagskunder som gör det kan han inte komma på. – Jag skulle önska att alla statliga myndigheter gjorde det i alla fall, och det ultimata vore ju att alla gjorde det.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=47">Kollega Sida 47 Fakta ● Hertz erbjuder alla kunder</a> att klimat- kompensera. ● Klimatkompenseringen sker genom att pengar satsas i FN-godkända Gold Standard-projekt för förnybar energiproduktion eller energieffektivisering i Indien eller Kina. ● Tjänsteresor och personalens bilhyror kompenseras. ● Hertz mål är att minska koldioxidutsläppen från bilarna med 55procent till utgången av2009, utifrån 2007års nivå. ● På Hertz Green Location erbjuds bara miljöbilar och företaget har miljöanpassat lokaler och verksamheten i övrigt. Jerry Ekberg, miljöansvarig på Hertz, vill att alla kunder ska kompensera för sina utsläpp genom att lägga pengar på energiprojekt i Indien. Att tvätta bilarna i en Svanenmärkt tvättanläggning är ett sätt att inte belasta miljön alltför mycket. En annan grupp som ofta ställer sig frågande till både klimatkompensation och miljöbilar med annat bränsle än diesel och bensin är de utländska turisterna. Då kan det krävas en hel del pedagogik. – Spanjorer till exempel, de tänker bara diesel, säger Jerry när vi sitter och dricker kaffe (förvånande nog ur engångsmuggar, något som Jerry försvarar med att kunderna ska kunna ta med sig en kopp om de vill). Den gröna uthyrningsstationens bilar servas och tankas vid Hertz stora Arlandakontor som ligger någon kilometer bort. Vi tar biogasbilen till den stora parkeringen som Hertz delar med ett par andra uthyrningsfi rmor. Här står rad efter rad med blänkande bilar tvättade i den nya Svanenmärkta biltvätten. Här används miljömärkta oljor och annat som behövs, man är noga med att kolla däcktrycket, man sopsorterar och tankar framför allt etanolbränsle. Det starkaste vi har är väl spolarvätskan, säger Fredrik Forsman som är miljöansvarig för garaget. – Miljön är framtiden, så det gäller att vara på rätt spår, konstaterar han. Jerry och Fredrik har, liksom alla anställda, fått miljöutbildningar av företaget. Fredrik jämför den obligatoriska utbildningen med att göra ett körkortsprov. Det ska alla klara. Som miljöansvariga har de dessutom fått extra utbildning, exempelvis har Hertz en årlig miljödag för en del av de anställda. Hertz har också tävlingar för att främja miljön; dels en som utser årets miljöbästa uthyr- ningsstation, dels en för resebyråer som bokar många miljöbilar. Företaget kan i sin marknadsföring skryta med att blivit utsett till miljöbästa uthyrningsföretaget tre år i rad av organisationen Gröna bilister. Senaste gången, 2008, konstaterade Gröna bilister att skillnaden mellan uthyrningsföretagen minskat, till exempel är det inte Hertz som ligger i topp när det gäller andelen miljöbilar. Det är bara i det lilla gröna huset det är 100 procent. Ungefär 4-5 procent av alla Hertz kunder klimatkompenserar sin körning. Det torde vara fl er på gröna kontoret, men långt ifrån de hundra procent Jerry Ekberg hoppas på. Hundra procent av personalen klimatkompenserar dock när de hyr bil av sin arbetsgivare eller om de kör i tjänsten. 6-09 KOLLEGA 47 MIKAEL LINDSTRÖM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=48">Kollega Sida 48 MATLÅDOR URBAN ORZOLEK redaktör: O</a> la Rennstam, ola.rennstam@ kollega.se Amerikanska Built NY gör roliga väskor för livsmedel och elektronik i alla möjliga storlekar och mönster, alla varianter säljs dessvärre inte i Sverige. Det gör dock snygga Gourmet Getaway som är tillverkad i återvunnet material och dessutom tvättbar. Väskan fungerar som en kylväska och gör det till ett sant nöje att bära med sig krubb till jobbet eller helgens picknick. Pris: 399 kronor. www.kleankanteen.se Lyxigare lunchlåda Har din matlåda sargats av åratal av hemlagad köttfärsås och full eff ekt i micron? Eller förvarar du fortfarande lunchen i en Bigpackbytta som aldrig håller tätt? Matlådor är normalt lika sexiga som vinterkräksjukan, men det fi nns lyckligtvis undantag. Kollega har botaniserat bland I Indien staplar manav tradition matlådorna på höjden. Det har danska designföretaget Rice tagit fasta på med sin fina och färgglada stapel av plastlådor. Pris: 498 kronor. För den som vill transportera lunchen på ett mer klassiskt indiskt sätt fi nns Life Time, en genuin och robust plåtstapel. Om den, som namnet antyder, håller en hel livstid ska vi låta vara osagt. Pris: 349 kronor. www.coctail.nu boxarna som gör dina kollegor gröna av avund. Recept på snabba och enkla maträtter fi nner du på www.kollega.se Lunch breakär en praktisk och stilig matlåda med tre separata fack. Besticken sitter fiffi gt nog fast i locket. Finns i grönt och vitt. Pris: 89kronor. www.stockhome.se 48 KOLLEGA 6-09 MATLÅDOR URBAN ORZOLEK redaktör: Ola Rennstam, ola.rennstam@ kollega.se Amerikanska Built NY gör roliga väskor för livsmedel och elektronik i alla möjliga storlekar och mönster, alla varianter säljs dessvärre inte i Sverige. Det gör dock snygga Gourmet Getaway som är tillverkad i återvunnet material och dessutom tvättbar. Väskan fungerar som en kylväska och gör det till ett sant nöje att bära med sig krubb till jobbet eller helgens picknick. Pris: 399 kronor. www.kleankanteen.se Lyxigare lunchlåda Har din matlåda sargats av åratal av hemlagad köttfärsås och full eff ekt i micron? Eller förvarar du fortfarande lunchen i en Bigpackbytta som aldrig håller tätt? Matlådor är normalt lika sexiga som vinterkräksjukan, men det fi nns lyckligtvis undantag. Kollega har botaniserat bland I Indien staplar manav tradition matlådorna på höjden. Det har danska designföretaget Rice tagit fasta på med sin fina och färgglada stapel av plastlådor. Pris: 498 kronor. För den som vill transportera lunchen på ett mer klassiskt indiskt sätt fi nns Life Time, en genuin och robust plåtstapel. Om den, som namnet antyder, håller en hel livstid ska vi låta vara osagt. Pris: 349 kronor. www.coctail.nu boxarna som gör dina kollegor gröna av avund. Recept på snabba och enkla maträtter fi nner du på www.kollega.se Lunch breakär en praktisk och stilig matlåda med tre separata fack. Besticken sitter fiffi gt nog fast i locket. Finns i grönt och vitt. Pris: 89kronor. www.stockhome.se 48 KOLLEGA 6-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=49">Kollega Sida 49 ANNONS "SLIPP VÄRK I KNÄNA" ELLER </a> PENGARNA TILLBAKA NYHET! Om du har problem med knäna måste du få veta mer om fantastiska “KS54 Dual Power Knee Support”. Dess unika, smarta design FUNGERAR ... SNABBT! Nu kan du gå eller stå utan att lida och åter kunna ägna dig åt dina favoritaktiviteter ... HELT UTAN SMÄRTA! En professors upptäckt Professor Kristovic hade bestämt sig för att hitta en komplett lösning som skulle besegra smärta i knäna och stelhet för att därigenom ge folk rörligheten och självförtroendet tillbaka. Professor Kristovic ville att knästödet skulle verka på knäleden, precis som en extra uppsättning ledband. Efter grundlig forskning, försök och utprovningar utvecklade han “KS54”! Unik dubbelverkan Hemligheten ligger i det dubbla laterala och bilaterala stödet. Stödets struktur och flexibilitet fungerar som en extra uppsättning ledband som ger riktat stöd från många olika håll. Därmed uppnår man en högre koncentration av stödet, precis DÄR DET BEHÖVS MEST. Professor Kristovic visste att stödytan måste direkt koncentreras och appliceras på de dysfunktionella områdena om man vill uppnå maximalt strukturellt stöd vid belastning och stötar. Genom att minska stödytan uppnår man en högre stödkoncentration. Snabbt och enkelt. Passar alla storlekar Dessutom syns inte “KS54” under dina kläder. Stödbandets tunna utformning är så kompakt att det får plats i en liten påse, t.o.m. i fickan, när du inte använder det. Stödbandet är lätt, starkt, flexibelt och slitstarkt. Det är snabbt och enkelt att ta på, sitter bekvämt och är lätt att tvätta. PROVA SJÄLV UTAN RISK Beställ ditt “KS54” idag. Prova det i ett helt år med vår Pengarna tillbaka-garanti. Jogga med det, spela golf med det ... lev ett aktivt liv. Om du inte känner att du blir vigare och får ökad rörlighet behöver du bara skicka tillbaka stödet för att få pengarna tillbaka, minus porto och expeditionskostnader. Vad är det som orsakar smärta i knäna? De flesta människor som fyllt 40 har någon grad av försämrad funktion i knäna. Det kan bero på idrottsskador, olyckor eller bara vanlig förslitning. Om funktionsnedsättningen inte åtgärdas kan skadan förvärras. Knäts huvudsakliga rörelsemönster är böjning, utsträckning och viss rotation som behövs vid gång. De viktigaste strukturerna som bryts ned är: Senor - som binder ihop muskler och ben, Ledband - som binder ihop ben med ben vid lederna samt Brosk - som fungerar som stötdämpare för benet i leden. Om någon av de här strukturerna försvagas eller skadas kan det leda till stelhet, smärta och till och med svullnad. Rätt näring och strukturell integritet eller stöd krävs för att lindra smärtan och förebygga risken för ytterligare skador. “Jag kände hur smärtan lindrades nästan omedelbart ... jag tycker att knästödet är fantastiskt. Jag kan gå utan problem och utan smärta.” Mrs J.E. Moora “... stödbandet har gett mig ökad rörlighet, vilket gör att jag har lättare att gå än förut. Dessutom har svullnaden och smärtan minskat ...” Olive R. “... förbättringen är ganska dramatisk och smärtan i knäna är borta” John V. “Känslan av lindring är underbar ... i båda knäna. Nu kan jag spela boule och påta i trädgården. Jag är verkligen glad över mitt stödband.” Mr. B. “Jag fick stor glädje av det efter bara några dagar. Jag var ute och gick med en väninna som opererat knäet ... det knakade i hennes knä och hon hade väldigt ont. Jag tog av mig stödbandet och gav det till henne. Hon har svårt att tro hur mycket bättre hennes knä har känts sedan dess.” Mrs. R.C. KUPONG FÖR RISKFRITT KÖP Skicka till: Willow Tree. Dept. K802. Box 4194, 422 04 HISINGS BACKA Sänd bara tillbaka kupongen till oss idag så levererar vi din beställning direkt till dörren tillsammans med ett inbetalningskort. JA! Skicka mig 1 st “KS54 Dual Power Knee Support” till det särskilt låga introduktionspriset 198 kr SPARA 100 KR ! Skicka mig 2 st “KS54 Dual Power Knee Support” till det extra låga introduktionspriset 296 kr Porto och expeditionskostnad tillkommer med 55 kr Du kan även faxa din beställning: 031-57 90 10. Eller anvand e-mail: order@willowtree.nu - Vänligen ange koden Dept K802 när du bestaller. Namn: .................................................................................................................................................................... Adress: .................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................. (Willow Tree: Orrekulla industrigata 25, HISINGS KÄRRA) Vi kommer att behålla ditt namn och din adress i vårt kundregister och du kommer eventuellt att få fler liknande erbjudanden från oss eller andra annonsörer. Vänligen kontakta oss om du inte vill mottaga dessa erbjudanden. 6-09 KOLLEGA 49 ANNONS "SLIPP VÄRK I KNÄNA" ELLER PENGARNA TILLBAKA NYHET! Om du har problem med knäna måste du få veta mer om fantastiska “KS54 Dual Power Knee Support”. Dess unika, smarta design FUNGERAR ... SNABBT! Nu kan du gå eller stå utan att lida och åter kunna ägna dig åt dina favoritaktiviteter ... HELT UTAN SMÄRTA! En professors upptäckt Professor Kristovic hade bestämt sig för att hitta en komplett lösning som skulle besegra smärta i knäna och stelhet för att därigenom ge folk rörligheten och självförtroendet tillbaka. Professor Kristovic ville att knästödet skulle verka på knäleden, precis som en extra uppsättning ledband. Efter grundlig forskning, försök och utprovningar utvecklade han “KS54”! Unik dubbelverkan Hemligheten ligger i det dubbla laterala och bilaterala stödet. Stödets struktur och flexibilitet fungerar som en extra uppsättning ledband som ger riktat stöd från många olika håll. Därmed uppnår man en högre koncentration av stödet, precis DÄR DET BEHÖVS MEST. Professor Kristovic visste att stödytan måste direkt koncentreras och appliceras på de dysfunktionella områdena om man vill uppnå maximalt strukturellt stöd vid belastning och stötar. Genom att minska stödytan uppnår man en högre stödkoncentration. Snabbt och enkelt. Passar alla storlekar Dessutom syns inte “KS54” under dina kläder. Stödbandets tunna utformning är så kompakt att det får plats i en liten påse, t.o.m. i fickan, när du inte använder det. Stödbandet är lätt, starkt, flexibelt och slitstarkt. Det är snabbt och enkelt att ta på, sitter bekvämt och är lätt att tvätta. PROVA SJÄLV UTAN RISK Beställ ditt “KS54” idag. Prova det i ett helt år med vår Pengarna tillbaka-garanti. Jogga med det, spela golf med det ... lev ett aktivt liv. Om du inte känner att du blir vigare och får ökad rörlighet behöver du bara skicka tillbaka stödet för att få pengarna tillbaka, minus porto och expeditionskostnader. Vad är det som orsakar smärta i knäna? De flesta människor som fyllt 40 har någon grad av försämrad funktion i knäna. Det kan bero på idrottsskador, olyckor eller bara vanlig förslitning. Om funktionsnedsättningen inte åtgärdas kan skadan förvärras. Knäts huvudsakliga rörelsemönster är böjning, utsträckning och viss rotation som behövs vid gång. De viktigaste strukturerna som bryts ned är: Senor - som binder ihop muskler och ben, Ledband - som binder ihop ben med ben vid lederna samt Brosk - som fungerar som stötdämpare för benet i leden. Om någon av de här strukturerna försvagas eller skadas kan det leda till stelhet, smärta och till och med svullnad. Rätt näring och strukturell integritet eller stöd krävs för att lindra smärtan och förebygga risken för ytterligare skador. “Jag kände hur smärtan lindrades nästan omedelbart ... jag tycker att knästödet är fantastiskt. Jag kan gå utan problem och utan smärta.” Mrs J.E. Moora “... stödbandet har gett mig ökad rörlighet, vilket gör att jag har lättare att gå än förut. Dessutom har svullnaden och smärtan minskat ...” Olive R. “... förbättringen är ganska dramatisk och smärtan i knäna är borta” John V. “Känslan av lindring är underbar ... i båda knäna. Nu kan jag spela boule och påta i trädgården. Jag är verkligen glad över mitt stödband.” Mr. B. “Jag fick stor glädje av det efter bara några dagar. Jag var ute och gick med en väninna som opererat knäet ... det knakade i hennes knä och hon hade väldigt ont. Jag tog av mig stödbandet och gav det till henne. Hon har svårt att tro hur mycket bättre hennes knä har känts sedan dess.” Mrs. R.C. KUPONG FÖR RISKFRITT KÖP Skicka till: Willow Tree. Dept. K802. Box 4194, 422 04 HISINGS BACKA Sänd bara tillbaka kupongen till oss idag så levererar vi din beställning direkt till dörren tillsammans med ett inbetalningskort. JA! Skicka mig 1 st “KS54 Dual Power Knee Support” till det särskilt låga introduktionspriset 198 kr SPARA 100 KR ! Skicka mig 2 st “KS54 Dual Power Knee Support” till det extra låga introduktionspriset 296 kr Porto och expeditionskostnad tillkommer med 55 kr Du kan även faxa din beställning: 031-57 90 10. Eller anvand e-mail: order@willowtree.nu - Vänligen ange koden Dept K802 när du bestaller. Namn: .................................................................................................................................................................... Adress: .................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................. (Willow Tree: Orrekulla industrigata 25, HISINGS KÄRRA) Vi kommer att behålla ditt namn och din adress i vårt kundregister och du kommer eventuellt att få fler liknande erbjudanden från oss eller andra annonsörer. Vänligen kontakta oss om du inte vill mottaga dessa erbjudanden. 6-09 KOLLEGA 49
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=50">Kollega Sida 50 FRÅGA?SVAR!OMJOBBET Fråga Unionens</a> experter! Mejla din fråga till unionendirekt@ unionen.se eller skicka den till Unionen Direkt 105 32 Stockholm. Eller ring rådgivarna på telefon 0770-870 870. Gäller din fråga relationer på jobbet kan du få svar av ledarskapskonsulterna Gunilla Andersson och Nils Hallén. Mejla din fråga till brev@kollega.se eller skicka den till Kollega, ”frågor och svar”, 105 32 Stockholm. Det gäller också om du har en fråga om karriär och hur du kan utvecklas i arbetslivet. Unionens karriärcoacher svarar då på dina frågor. Långtidssjukskrivning Vilka regler är det som gäller och vilken skyldighet har en arbetsgivare efter en långtidssjukskrivning som är jobbrelaterad? JIMMY SVAR: Din arbetsgivare har ett långtgående rehabiliteringsansvar i och med att du blivit sjuk. Arbetsgivaren ska följa den s.k. rehabiliteringskedjan där omplacering kan vara en del i den processen. Arbetsgivaren har inte saklig grund för uppsägning om denne inte först har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar.Vi som fackförbund vill naturligtvis komma in så tidigt som möjligt i bilden för att kunna vara med och påverka en positiv utveckling. Berömär ovanligt Övertid och kompledighet Jag har arbetat övertid och satt upp det som kompledighet för att kunna ta ut den senare.Om min anställning upphör, går dessa timmar då förlorade eller får jag dem i pengar i stället? BJÖRN SVAR: Övertidsarbete som sparats i kompensationsledighet betalas ut i pengar om du inte hinner ta ut ledigheten innan anställningen upphör. Varför är det så svårt att få uppskattning från chefen? Eller kollegorna för den delen. På vår arbetsplats är vi 20personer som arbetar tajt tillsammans. Men man får aldrig höra att man jobbar bra. Jag har arbetat här i över fem år och aldrig någonsin att min chef har sagt ”Bra jobbat” . Då kanske ni tänker att det är för att jag inte gör något bra jobb. Men jag vet att min arbetsinsats är mer än klart godkänd. Jag ställer upp och jobbar över med kort varsel när det behövs, är allmänt tillmötesgående, kommer med förbättringsförslag och är kreativ och positiv. Vad behövs mer för att få beröm? Varför är det så svårt att ge beröm? Fattar inte chefer att de skulle få sina medarbetare att jobba ännu bättre om de gav dem lite beröm och respekt? TILDA SVAR: Hej Tilda!Tack för din fråga! Det du beskriver är något som nog de fl esta av oss kan känna igen från olika grupper och situa- tioner. En del chefer förstår att de kan få sina medarbetare att jobba ännu bättre genom att ge beröm, andra tror inte det, de kanske tror att medarbetarna jobbar sämre om de blir uppsatta på en piedestal. En del chefer tror att de ger beröm, men medarbetarna uppfattar det inte så. En chef vi träffat hävdade på fullt allvar att man inte kan leda sina medarbetare utan att hota var och en av dem personligen minst en gång per år. Det fi nns lika många ledarstilar som det finns chefer. Tyvärr kan du inte tvinga din chef att ge mer beröm, men du kan hjälpa din chef att inse fördelarna med att ge konstruktiv feedback. Det bästa för en organisation är om man har en kultur av att sinsemellan ge varandra konstruktiv feedback alltid i syfte att hjälpa den man ger återkopplingen. Konstruktiv feedback ska ges både när något gått bra men också vi tillfällen när det inte blivit som man tänkt sig. Man ska tänka på att återkoppla till vad Tjänstledig för studier Vad gäller för att kunna ansöka om tjänstledighet för studier? ANNA SVAR: Du har laglig rätt att vara tjänstledig för studier förutsatt att du varit anställd hos din arbetsgivare de senaste 6 50 KOLLEGA 6-09 månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste 2 åren. Lagen ställer inga krav på att studierna ska ha anknytning till det arbete du utför hos arbetsgivaren men utbildningen ska ha viss planmässighet (alltså inga själv- studier). Tjänstledighet beviljas för den tid utbildningen tar, oavsett längd. Om du ännu inte vet om du blivit antagen så kan du alltid låta det framgå att din ledighetsansökan gäller under förutsättning att du kommer in på begärd utbildning. personen de facto har gjort, det vill säga beteendet. Det fi nns mycket att säga om hur man på bästa sätt ger feedback men utrymmet på denna sida är begränsat och därför vill vi rekommendera en bra och inspirerande bok som kom ut i början på året. Den heter ”Professionell feedback – medvetna mötens magi” och är skriven av Stefan Gunnarsson. Läs den gärna först själv och sedan kanske du kan locka din chef och dina kollegor att läsa den. Därefter skulle du kunna initiera ett möte där ni med boken som grund diskuterar hur ni på bästa sätt kan få till en miljö där det är naturligt att ge varandra feedback. Lycka till! Nils Hallén och Gunilla Andersson ROLF CHRISTENSEN/SCANPIX LARS FISKE FRÅGA?SVAR!OMJOBBET Fråga Unionens experter! Mejla din fråga till unionendirekt@ unionen.se eller skicka den till Unionen Direkt 105 32 Stockholm. Eller ring rådgivarna på telefon 0770-870 870. Gäller din fråga relationer på jobbet kan du få svar av ledarskapskonsulterna Gunilla Andersson och Nils Hallén. Mejla din fråga till brev@kollega.se eller skicka den till Kollega, ”frågor och svar”, 105 32 Stockholm. Det gäller också om du har en fråga om karriär och hur du kan utvecklas i arbetslivet. Unionens karriärcoacher svarar då på dina frågor. Långtidssjukskrivning Vilka regler är det som gäller och vilken skyldighet har en arbetsgivare efter en långtidssjukskrivning som är jobbrelaterad? JIMMY SVAR: Din arbetsgivare har ett långtgående rehabiliteringsansvar i och med att du blivit sjuk. Arbetsgivaren ska följa den s.k. rehabiliteringskedjan där omplacering kan vara en del i den processen. Arbetsgivaren har inte saklig grund för uppsägning om denne inte först har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar.Vi som fackförbund vill naturligtvis komma in så tidigt som möjligt i bilden för att kunna vara med och påverka en positiv utveckling. Berömär ovanligt Övertid och kompledighet Jag har arbetat övertid och satt upp det som kompledighet för att kunna ta ut den senare.Om min anställning upphör, går dessa timmar då förlorade eller får jag dem i pengar i stället? BJÖRN SVAR: Övertidsarbete som sparats i kompensationsledighet betalas ut i pengar om du inte hinner ta ut ledigheten innan anställningen upphör. Varför är det så svårt att få uppskattning från chefen? Eller kollegorna för den delen. På vår arbetsplats är vi 20personer som arbetar tajt tillsammans. Men man får aldrig höra att man jobbar bra. Jag har arbetat här i över fem år och aldrig någonsin att min chef har sagt ”Bra jobbat” . Då kanske ni tänker att det är för att jag inte gör något bra jobb. Men jag vet att min arbetsinsats är mer än klart godkänd. Jag ställer upp och jobbar över med kort varsel när det behövs, är allmänt tillmötesgående, kommer med förbättringsförslag och är kreativ och positiv. Vad behövs mer för att få beröm? Varför är det så svårt att ge beröm? Fattar inte chefer att de skulle få sina medarbetare att jobba ännu bättre om de gav dem lite beröm och respekt? TILDA SVAR: Hej Tilda!Tack för din fråga! Det du beskriver är något som nog de fl esta av oss kan känna igen från olika grupper och situa- tioner. En del chefer förstår att de kan få sina medarbetare att jobba ännu bättre genom att ge beröm, andra tror inte det, de kanske tror att medarbetarna jobbar sämre om de blir uppsatta på en piedestal. En del chefer tror att de ger beröm, men medarbetarna uppfattar det inte så. En chef vi träffat hävdade på fullt allvar att man inte kan leda sina medarbetare utan att hota var och en av dem personligen minst en gång per år. Det fi nns lika många ledarstilar som det finns chefer. Tyvärr kan du inte tvinga din chef att ge mer beröm, men du kan hjälpa din chef att inse fördelarna med att ge konstruktiv feedback. Det bästa för en organisation är om man har en kultur av att sinsemellan ge varandra konstruktiv feedback alltid i syfte att hjälpa den man ger återkopplingen. Konstruktiv feedback ska ges både när något gått bra men också vi tillfällen när det inte blivit som man tänkt sig. Man ska tänka på att återkoppla till vad Tjänstledig för studier Vad gäller för att kunna ansöka om tjänstledighet för studier? ANNA SVAR: Du har laglig rätt att vara tjänstledig för studier förutsatt att du varit anställd hos din arbetsgivare de senaste 6 50 KOLLEGA 6-09 månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste 2 åren. Lagen ställer inga krav på att studierna ska ha anknytning till det arbete du utför hos arbetsgivaren men utbildningen ska ha viss planmässighet (alltså inga själv- studier). Tjänstledighet beviljas för den tid utbildningen tar, oavsett längd. Om du ännu inte vet om du blivit antagen så kan du alltid låta det framgå att din ledighetsansökan gäller under förutsättning att du kommer in på begärd utbildning. personen de facto har gjort, det vill säga beteendet. Det fi nns mycket att säga om hur man på bästa sätt ger feedback men utrymmet på denna sida är begränsat och därför vill vi rekommendera en bra och inspirerande bok som kom ut i början på året. Den heter ”Professionell feedback – medvetna mötens magi” och är skriven av Stefan Gunnarsson. Läs den gärna först själv och sedan kanske du kan locka din chef och dina kollegor att läsa den. Därefter skulle du kunna initiera ett möte där ni med boken som grund diskuterar hur ni på bästa sätt kan få till en miljö där det är naturligt att ge varandra feedback. Lycka till! Nils Hallén och Gunilla Andersson ROLF CHRISTENSEN/SCANPIX LARS FISKE
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=51">Kollega Sida 51 Studieledig halvtid Jag har läst p</a> å Unionens hemsida att man har rätt till tjänstledighet för studier. Jag har varit anställd ett antal år och funderar på att börja studera men inte på heltid. Är det möjligt att vara tjänstledig för studier bara vissa dagar i veckan? YLVA SVARStudieledighetslagen ställer inga krav på att tjänstledigheten ska vara på heltid. Du har även rätt att vara partiellt tjänstledig för studier. Det du måste se till är att få till stånd en skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren om hur denna tjänstledighet på deltid ska förläggas för att undvika framtida problem. Deltid blir heltid när barnen blir 8 år För ett antal år sedan gick jag ner i arbetstid eftersom jag har småbarn. Mitt yngsta barn har nyligen fyllt åtta år och nu vill min arbetsgivare tvinga mig att jobba heltid igen. Är detta rätt? SUSANNE SVAR Med stöd av Föräldraledighetslagen kan man förkorta den normala arbetstiden. Den rätten till ledighet gäller dock fram till barnet fyller åtta år eller tills barnet slutar sitt första skolår. Efter den tidpunkten upphör denna rättighet och arbetsgivaren kan då kräva att man återgår till den ursprungliga sysselsättningsgraden. Skulle du och din arbetsgivare komma överens om att du ska kunna jobba deltid även i fortsättningen så skulle detta i praktiken innebära att du förlorar din heltidstjänst och du får en deltidstjänst istället. Säger upp mig efter studieledigheten, är det ok? Jag är studieledig just nu. Från början var det tänkt att jag skulle återgå till arbetet. Jag har dock löfte om annan anställning och jag kommer därför att säga upp mig från min nuvarande tjänst. Jag har två månaders uppsägningstid. Kan jag säga upp mig under studieledigheten och hur fungerar det med uppsägningstiden? THERESE SVAR: Ja, du kan när som helst lämna ett uppsägningsbesked till din arbetsgivare. Uppsägningstiden börjar löpa från och med det att din arbetsgivare tagit del av beskedet och påverkas inte av att du är studieledig. Vi rekommenderar att du lämnar ett skriftligt uppsägningsbesked. MARC FEMENIA Vikariatet kanske blir förlängt Jag har ett vikariat för en föräldraledig och undrar om det finns någon tidpunkt då företaget ska meddela att det inte blir förlängt? Eller behöver de inte meddela någonting? ANN-SOFIE SVAR: Om en tidsbegränsad anställning ska upphöra behöver det inte föregås av någon uppsägningstid, varken från arbetsgivarens eller din sida. Huvudregeln är att den tidsbegränsade anställningen upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är utfört. Om du haft anställningen i mer än 12 månader har du rätt att få besked om att anställningen upphör minst 1 månad innan utgången av avtalsperioden. Starta eget Jag planerar att starta egen verksamhet, men törs inte riktigt släppa min fasta tjänst. Min arbetsgivare säger att de följer lagstiftningen och ger mig ledigt i sex månader, men att jag måste ta helt ledigt. Jag hade tänkt mig att vara ledig på halvtid, har jag inte rätt till det? ANDERS SVAR: Nej, rätten till ledigt enligt lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet gäller endast hel ledighet. Kvällsarbete och ersättning Jag har precis fått jobb som telefonförsäljare och jobbar en del kvällstid. Har jag rätt att få extra ersättning när jag jobbar kväll? JENS SVAR: Det fi nns ingen lag som stadgar rätt till extra ersättning vid obekväm arbetstid. Om din arbetsgivare har kollektivavtal är rätten till ersättning reglerad i avtalet. Om kollektivavtal saknas är det viktigt att innan man tackar ja till jobbet tar upp frågan om ersättning och försöker få det reglerat i anställningsavtalet. Tillfälligt stängt Det är lite stiltje i verksamheten på mitt jobb och min arbetsgivare har funderingar på att eventuellt stänga under ett par veckor i höst.Han säger att så länge han ger besked i rätt tid kan han tvinga mig att ta ut semester. Jag har redan tagit ut mina dagar, men har sparat semester under de senaste tre åren. Stämmer det att arbetsgivaren kan tvinga mig att ta ut även dessa dagar? KAI SVAR: Nej, det stämmer inte. När det gäller sparad semester kan arbetsgivaren inte lägga ut den tidigare än det femte året efter det att dagarna sparades. 6-09 KOLLEGA 51 LARS FISKE
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=52">Kollega Sida 52 TILLOCHFRÅNJOBBET Gry Bastholm, Ra</a> smus Larsen, Michiel van Noord, Lisa Hemmingsson och Marianne Granat diskuterar klimatfrågor. Bokcirkel på spåret På morgonpendeln 8.39 från Uppsala till Stockholm är allt som vanligt. Folk kommer trötta, hittar en plats, slår upp en bok, sätter på mp3:n eller försöker sova en stund före dagens slit och släp. Konduktören uppmanar oss att ta fram biljetterna. Men sedan händer något ovanligt. – Vi har en bokcirkel ombord på tåget i dag, med miljö och klimat som tema. Ni som vill vara med hittar den i vagn fyra. Efter en stund, i närheten av Knivsta, har några nyfikna passagerare hittat vagnen, där ett tiotal pendlare som läst om bokcirkeln i lokaltidningen redan sitter. – Jag hade tänkt meditera på tåget, men så hörde jag konduktören prata om cirkeln och blev så nyfi ken, säger Marianne Granat, som förkunnar att det är en fantastisk idé och att hon inte pendlar men kan tänka sig att ta tåget till Stockholm ändå, bara för att fortsätta vara med i bokcirkeln. Resten av deltagarna är vanliga pendlare även om majoriteten tycks jobba med miljöfrågor på ett eller annat sätt. Deltagarna har trängt ihop sig i sätena, sitter tre och tre för att alla ska få plats – något som heller inte är vanligt hur trångt det än är på tåget. Initiativtagaren Michiel van Noord är förtjust över det stora intresset 52 KOLLEGA 6-09 för cirkeln. Han presenterar boken som ska diskuteras fyra tisdagar framöver – Makten över klimatet av Christian Azar. – Jag pendlar till Stockholm, men är också klimatambassadör för Naturskyddsföreningen och fick en idé om att ha en bokcirkel på tåget. Klimat passar jättebra att diskutera just ombord på ett tåg. – Jag har pendlat till Stockholm i tre år och blir ofta nyfi ken på vilka mina medpassagerare är, ingen pratar, alla sitter ensamma. Så jag tyckte det här med bokcirkel var en bra idé för att få veta mer om vilka mina medresenärer är, förklarar Rasmus Larsen. – Och jag har länge velat vara med i en bokcirkel, men det är svårt att hinna när man pendlar. På det här viset kan jag slå två fl ugor i en smäll, säger Anna-Karin Andersson. 40 minuter går rasande fort i dag. Diskussionen har inte handlat så mycket om Makten över klimatet denna gång, som om praktiska detaljer, förväntningar på cirkeln och miljöhoten mot vår art, att fl ickor kommer i puberteten tidigare och pojkar får mindre snoppar. – Där har vi ett bra ämne för nästa bokcirkel, säger Michiel van Noord. JOHANNA ROVIRA URBAN ORZOLEK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=53">Kollega Sida 53 BÖCKER David Toscana Den sista läs</a> aren Atlas En död fl icka i en brunn. Det är upptakten till mexikanska författaren David Toscanas andra roman på svenska. Flickan äger, trots att hon är död, en enorm dragningskraft på den man som fi nner henne och beslutar sig för att begrava henne under sitt avokadoträd. Men det är under vånda han begraver henne. Oron att hon ska hittas och att han ska anklagas för att ha dödat henne är så stark att han vänder sig till sin far, bibliotekarien, som har en mycket analytisk inställning till situationen. Fadern fi nner troliga förlopp, förklaringar och framtida skeenden i litteraturen, som han lever i symbios med. Den sista läsaren är en hyllning till litteraturen, och då i synnerhet den goda. Den som inte behöver en mängd adjektiv för att förklara. Där läsaren får dra sina egna slutsatser och inte behöver befatta sig med banala liknelser. Eller som bibliotekarien uttrycker det efter att ha nagelfarit bibeln: »man borde ha redigerat den noggrannare och det är synd att det så tydligt framgår att författaren har tagit betalt per ord.« LINDA SVENSSON Siri Hustvedt Vad jag älskade Norstedts Pocket Berättarrösten och konstkritikern Leo Hertzberg tänker tillbaka på sitt liv, på den dag han snavade på en kvinna på biblioteket, som senare blev hans fru, och när han sökteupp konstnären som målat den tavla han köpt och som han fascinerades av. Konstnären kom att bli Leos närmaste vän och sedan också hans granne i SoHo, Manhattan. De båda vännerna får barn ungefär samtidigt och under de lyckliga åren hyr familjerna ett gemensamt hus i Vermont under somrarna. Så händer en tragedi och relationerna inom och mellan familjerna börjar skava. Siri Hustvedt vet hur man berättar en historia. Det är suggestivt och spännande och så verkligt att det snarare känns som om jag ser på en fi lm än läser en bok. EVA KARLSSON Fler bokanmälningar på www.kollega.se Kristina Ohlsson Askungar Piratförlaget En liten flicka försvinner från ett tåg och hennes pappa blir misstänkt. Kommissarie Alex Recht, van att utreda försvunna barn, leder envist in hela utredningen på detta spår. Han har i sin utredningsgrupp bland annat Fredrika Bergman. Hon är civilanställd utredare och inte så värstomtyckt av övriga poliser i gruppen. Hon förefaller varken känna sig kallad eller varanämnvärt begåvad för uppgiften enligt Alex Recht. Det visar sig så klart att de är på helt fel spår och tack vare Fredrika tänker de om och utredningen börjar äntligen visa framsteg. Samtidigt växer fallet och kantas av utstuderad ondska. De måste komma upp i gärningsmannens tempo innan ytterligare liv går förlorade. Detta är en debutroman av Kristina Ohlsson som arbetar som säkerhetspolitisk analytiker på Rikspolisstyrelsen och är utbildad statsvetare. Hon har alltid skrivit böcker och manus men de har aldrig blivit helt färdiga. Förrän nu. Hoppas hon kan slutföra fler böcker. ÅSA FRISK Peter Robinson Mörkrets alla färger Minotaur Två män är döda. Mark Hardcastle tycks ha hängt sig själv och hans älskare Laurence Silbert har blivit brutalt ihjälslagen. Kommissarien Annie Cabbot får order om att ringa överkommissarie Alan Banks och se till att han återvänder från sin ledighet och sin nya kvinna. Som vanligt måste Annie och Banks tjafsa lite innan de kan börja samarbeta men då blir det i stället underrättelsetjänsten som gör nästan allt för att försvåra deras jobb. Det visar sig nämligen att den mördade Silbert har varit spion åt M16. Jag gillar de här poliserna och tycker om spänningen mellan dem. Robinsons första bok En ovanligt torr sommar som kom 2001 är en av de bästa kriminalromaner jag läst. Hans övriga är inte dåliga men vissa partier känns hafsigt skrivna och personerna, som han tecknar väl i vanliga fall, blir bara pappfigurer. EVA KARLSSON KRÖNIKAN BJÖRN-ÅKETÖRNBLOM Svenska Afghanistankommitténs administrative chef i Kabul. Vi gör skillnad i Afghanistan M ediebilden av Afghanistan präglas av självmordsbombare, talibaner, en korrupt regim och en misslyckad amerikansk militär insats. Man skulle kunna tro att inget vettigt hänt sedan talibanerna föll. Nuförs också en diskussion i Sverige om bistånd gör någon nytta. När jag besöker Shaid Eng Shir Mohammad skolan i Laghmanprovinsen som stöds av Svenska Afghanistankommittén (SAK), så vibrerar den av aktivitet. Här går över tusen elever i treskift. Så stort är intresset för skolgång att praktiskt taget alla skolor i landet har elever i fl era skift. Antalet barn som går i skola i Afghanistan har tiodubblats sedan 2001, till över sex miljoner, varav 35 procent flickor. »Svenska lärare skulle varagröna av avund…« Skolan har engagerade lärare som vidareutbildas av SAK:s personal. Där finns ett labb, en datorsal och en föräldraförening. Den är en förebild och drar till sig studiebesök från andra skolor. Skolan är också byns angelägenhet. Svenska lärare skulle vara gröna av avund över de engagerade barnen som alla vill bli läkare, ingenjörer och lärare – flickor som pojkar. Cirka 100 000 barn, hälften fl ickor, får utbildning i skolor som SAK startat och stöder, och hundratals lärare får varje år vidareutbildning. SAK har också ett stort sjuk- och hälsovårdsprogram med inriktning på barn och mödravård med bland annat en barnmorskeskola, ett av landets mest omfattande rehabiliteringsprogram för funktionshindrade och arbetar med landsbygdsutveckling. Av de omkring 5 000 personerna på SAK:s lönelista är alla utom sexton afghaner. Det är bistånd som drivs av afghaner för afghaner, på landsbygden, bland den fattigaste delen av befolkningen och med en blygsam budget. Lokal förankring är kärnan i all SAK:s verksamhet. Därför vet vi också att pengarna hamnar där de skall. Inga mellanhänder. Jag har arbetat med bistånd för SAK i landet i omgångar sedan år 2000. Arbetet är mycket handgripligt och jag kan när som helst åka ut och se resultatet av SAK:s insatser. Därför vet jag att biståndet gör skillnad på lång sikt. Problemet med biståndet till Afghanistan är inte att det är för stort. För varje krona som ”världssamfundet” satsar på bistånd går tio till militära insatser. De militära insatserna skapar ingen utveckling av landet. Hade ”världssamfundet” från början gjort prioriteringen att stödja återuppbyggnaden av den nya afghanska staten efter 20 års krig, hade det antagligen funnits mindre behov av militära insatser och mindre stöd för talibanerna än det gör i dag 6-09 KOLLEGA 53
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=54">Kollega Sida 54 LEDARSTICK En riktig las-kramare S</a> ven Otto Littorin, arbetsmarknadsministern, har blivit den stora las-försvararen. Nya regler ger inte fl er jobb, dagens modell fungerar väl och ger trygghet och förutsägbarhet, betonar han. Enligt Företagarnas Anna-Stina Nordmark Nilsson är han bara valtaktisk och vill stryka facken medhårs.Det senare kan man knappast anklaga henne för. Las skadar landet och hindrar småföretagen från att anställa, hävdar hon. Christer Ågren, på Svenskt Näringsliv, är inte sen att ge uppbackning. Turordningsreglerna är utomordentligt skadliga, är hans mantra. Så späs mytbildningen på. Alla som varit med vid uppsägningar vet att först krävs kvalifi kationer för jobbet sen räknas anställningstid. Och trixande med tjänster och organisation gör det i praktiken lätt att handplocka den man vill ha kvar. TZ »Svenskarna har köpångest » Det påstår ekonomerna Jonas Frycklund och Fabian Wallen från Svenskt Näringsliv i en debattartikel. Allt prat om den stora krisen har skrämt upp oss så att vi sparar för mycket och shoppar för lite, är budskapet.Vi läxas upp för att vi är mer byxis än medborgarna i andra EU-länder. Det har förvärrat raset i ekonomin. Det är hög tid att vi spenderar oss ur krisen, enligt ekonomerna som efterlyser fl er stimulanser. Men det får inte vara tillfälligt godis. Det låter lovande inför den stundande avtalsrörelsen. Och ett välkommet stöd för krav på höjda minimilöner och höjd a-kassa. För det är knappast de arbetslösa och de lägst avlönade som lägger pengar på hög och fegar med inköpen. Här finns inget att spara. Allt går åt och sätter då också, enligt ekonomerna, fart på hjulen. TZ Förmånligt lån för dig som är medlem i Unionen - inga avgifter. Du kan låna från 20 000 upp till 350 000 kronor. Räntan är rörlig och är f.n. 5,16 %*. Du behöver inte lämna någon säkerhet och du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnader. Gör så här för att ansöka om medlemslån: Ring 0771-365 365 om du vill ha ett lånebesked direkt. På seb.se/medlemslan kan du läsa mer och ansöka. Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Unionen. Välkommen! * Ett annuitetslån om 100 000 kr upplagt på 5 år samt betalning via autogiro. Om årsräntan är 5,16% blir den effektiva räntan 5,28%. Årsränta per 20090708. 54 KOLLEGA 6-09 Medlemsränta 5,16% HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX CHRISTIAN ÖRNBERG/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=55">Kollega Sida 55 OPINION TOMMY ZETTERWALL TF CHEFRE</a> DAKTÖR Betalt för all tid man ”står till arbetsgivarens förfogande” har seglat upp som en het fråga inför avtalsrörelsen. Här ingår i första hand tjänsteresor med långa arbetsdagar. Men också att vara ständigt tillgänglig även när man är ledig. Vid Unionens avtalskonferenser runt om i landet kom kravet i topp. Vi ska sluta bjussa arbetsgivaren på gratis arbetstid, var hållningen. Som nummer två kom skärpta villkor för att avtala bort rätten till ersättning för övertid. Även här vittnar många om missbruk. För några extra semesterdagar, och möjligen en smärre lönehöjning, har det blivit fritt fram att jobba hur mycket som helst. Övertidsspärrarna har inte kommit till för att någon missunnar oss extra slantar. Utan för att det är svårt att säga ifrån. Många brottas med den egna prestationsångesten, särskilt när det är kul jobb och smickrande med ansvar. Fler semesterdagar och kor- tare arbetstid kommer högt i en webbenkät med Unionens medlemmar. Ungefär hälften svarar att de jobbar mer än 40 timmar i veckan och många att de har obekväm arbetstid. Allt fl er tjänstemän arbetar ”förskjuten arbetstid med skiftliknande villkor”. De är på jobbet när andra är lediga och tvingas pussla mer än de fl esta för att få det att funka med familj och vänner. Ändå har de inte, till skillnad från skiftarbetare, kortare arbetstid. Det är hög tid att kapa arbetstiden med några timmar i veckan. KONTAKT: TOMMY.ZETTERWALL@KOLLEGA.SE Ledare: Tid är pengar och många är tröttapå att jobba gratis. Nuväxer kravet på att fåbetalt för all tid man ställer upp för arbetsgivaren. ANDERS WIKLUND/SCANPIX stället att du ska ställa upp med kort varsel på obekväma tider, eller konjunkturanpassa din arbetstid. Förhandlingarna om att skärpa EU:s arbetstidsdirektiv bröt samman i våras. Ett stort bakslag hotade, då ministerrådet ville ge arbetsgivarna rätt att införa årsarbetstid, utan uppgörelser med facket. Anställda skulle kunna tvingas jobba 78 timmar i veckan i fem månader, för att sedan skickas hem resten av året, om bolaget så önskade. Nu får Europafacket ladda om. Kortare arbetstid är alltjämt »Du ska ställa upp med kort varsel på obekväma tider, eller konjunkturanpassa din arbetstid.« Ofoget med delade arbetspass, så kallade split shift, där man jobbar några timmar på morgonen för att sen gå igång på nytt senare på dagen, väckte starka reaktioner på avtalskonferenserna. Här efterlyser många ett förbud. Flexibel arbetstid är bra för de fl esta. Förutsatt att man har kontroll över sina arbetsuppgifter och kan styra sina tider. Som så ofta är det en fråga om makt. För arbetsgivarna betyder det i ett viktigt medlemskrav. Men för många gäller det att komma ner i 40 timmar i veckan. Och att få arbetsgivaren att respektera dygnsvilan och andra skyddsregler som man tummat på när ledstjärnan varit att allt ska vara igång dygnet runt. Under de pågående krisavtalen har tjänstemän vittnat om hårdare slit, ibland med längre arbetsdagar. Kraven har inte sänkts utan lika mycket ska ofta uträttas på fyra dagar som på fem. Med en lön som är 10-20 procent lägre. Det är ingen populär flexibilitet. I upptakten inför avtalsrörelsen attackerar arbetsgivarna arbetstiderna. Almega talar om rigida bestämmelser som måste bort. Christer Ågren på Svenskt Näringsliv ser flexiblare arbetstider som något som möjligen kan rucka på noll kronor i lönepåslag. I alla fall om det sänker företagens kostnader. Det låter generöst. 6-09 KOLLEGA 55 MARIE SWARTZ/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=56">Kollega Sida 56 DEBATT ANDERS WIJKMAN, VICE ORDF T</a> ÄLLBERG FOUNDATION, VICE ORDF ROMKLUBBEN BNP är inget välfärdsmått, framhåller Anders Wijkman. Den heliga tillväxten äventyrar på sikt hela världsekonomin. Och vi har satt på oss skygglappar för vad som verkligen händer. »Myten om den evigatillväxten« V årt ekonomiska system vilar på en segsliten myt: ”Myten om den eviga materiella tillväxten.” Helt följdriktigt är hela samhället uppbyggt på förutsättningen att tillväxten ökar, helst 2-3 procent årligen. När tillväxten går ned uppstår allvarliga problem. Den nuvarande krisen är en illustration av problemet. Konkurserna ökar, arbetslösheten är på väg mot 10 procent och budgetunderskottet närmar sig 200 miljarder kronor. Det är därför föga förvånande att regeringens viktigaste mål är att öka tillväxten. Detta till trots vågar jag mig på att ifrågasätta den heliga tillväxten. Orsaken är att tillväxten, i sin nuvarande form, skapar problem som på sikt äventyrar hela världsekonomin. Tillväxten i ekonomin mäts i termer av Bruttonationalprodukten (BNP). Det är inget fel på BNP så länge det används som ett mått på själva aktivitetsnivån i ekonomin. Problemet uppstår när BNP används som ett välfärdsmått. De fl esta människor tror säkert att välfärden automatiskt stiger när BNP ökar. Men så är ingalunda fallet. BNP är en summering av alla varor och tjänster som köps och säljs i ett land under ett år. BNP gör ingen skillnad på transaktioner som ökar eller minskar välfärden. Kostnader för brott, olyckor och miljöförstöring värderas på samma sätt som kostnaderna för skola och häl- 56 KOLLEGA 6-09 sovård. I BNP-statistiken saknas därtill många viktiga aktiviteter, som arbete utfört i hemmet, olika frivilliginsatser samt transaktioner utanför själva marknaden. Ytterligare en brist är att föroreningar och skador på viktiga ekosystem inte räknas ifrån som minusposter; vidare att BNP inte tar hänsyn till naturresursernas storlek, endast deras flöden. Ett land kan alltså helt tömma ut en naturresurs och ändå få en positiv utveckling i BNP. De oumbärliga tjänster som ekosystemen utför gratis åt oss fi nns inte heller med – som rening av luft och vatten, pollineringen av växter, klimatkontroll etc. Orkanen Katrina i augusti 2005 var ett tydligt exempel på hur fel det blir när BNP är måttstock för utvecklingen. Katrina orsakade mer än 1 100 dödsfall och fl era hundra miljarder dollar i egendomsskador. Ändå bidrog Katrina till att BNP i USA steg, genom att byggandet i Louisiana ökade. Genom att allt intresse fokuseras på BNP, som bara berättar hur transaktionerna i ekonomin utvecklas, har vi satt på oss skygglappar för vad som verkligen händer. Vi räknar rader av minus som plusposter och lämnar utanför redovisningen aktiviteter som är positiva för utvecklingen och självklart borde vara med. Viktiga sociala indikatorer fi nns inte heller med.. Om nu BNP är ett så dåligt mått på välfärd, varför används det då? För att hitta förklaringen får vi gå tillbaka till 1930-talet då En tillväxt som skadar naturkapitalet är på sikt förödande BNP som begrepp introducerades. Det var avsett som ett mått just på aktiviteten i ekonomin. Ekonomen Kusnetz, den som var pappa till förslaget, underströk att ”välfärden i ett land inte får förväxlas med utvecklingen av BNP.” Ändå är det precis detta som hänt. På den tiden fanns det en hyggligt stor korrelation mellan BNP och välfärd. Så är det inte längre. De negativa konsekvenserna för miljön och ekosystemen är det största problemet. Enkelt uttryckt: ju högre BNP är, desto större är förbrukningen av natur och naturresurser. Detta var inget problem när ekonomins omsättning var liten. Men så är det inte längre. Bara sedan 1960 har världsbefolkningen mer än fördubblats och ekonomin ökat mer än fem gånger. Fortsätter denna utveckling kommer världsekonomin år 2100 att ha ökat 80 gånger jämfört med läget efter andra världskriget. Är det någon som tror att en sådan tillväxt i materiella termer är möjlig? Självklart behövs den materiella tillväxten för att lyfta människor ur fattigdom. Men tillväxten kan ske på olika sätt. En tillväxt som enbart tillgodoser de redan välbärgades behov är till liten gagn för utvecklingen. En tillväxt som skadar naturkapitalet är på sikt förödande. Färska forskarrapporter visar att 2/3 av alla viktiga ekosystem på jorden – som regnskogar, marina resurser, odlingsjord, färskvattenresurser mm – utnyttjas över sin förmåga. Den utvecklingen kan inte fortsätta länge till. Genom globaliseringen DEBATT ANDERS WIJKMAN, VICE ORDF TÄLLBERG FOUNDATION, VICE ORDF ROMKLUBBEN BNP är inget välfärdsmått, framhåller Anders Wijkman. Den heliga tillväxten äventyrar på sikt hela världsekonomin. Och vi har satt på oss skygglappar för vad som verkligen händer. »Myten om den evigatillväxten« V årt ekonomiska system vilar på en segsliten myt: ”Myten om den eviga materiella tillväxten.” Helt följdriktigt är hela samhället uppbyggt på förutsättningen att tillväxten ökar, helst 2-3 procent årligen. När tillväxten går ned uppstår allvarliga problem. Den nuvarande krisen är en illustration av problemet. Konkurserna ökar, arbetslösheten är på väg mot 10 procent och budgetunderskottet närmar sig 200 miljarder kronor. Det är därför föga förvånande att regeringens viktigaste mål är att öka tillväxten. Detta till trots vågar jag mig på att ifrågasätta den heliga tillväxten. Orsaken är att tillväxten, i sin nuvarande form, skapar problem som på sikt äventyrar hela världsekonomin. Tillväxten i ekonomin mäts i termer av Bruttonationalprodukten (BNP). Det är inget fel på BNP så länge det används som ett mått på själva aktivitetsnivån i ekonomin. Problemet uppstår när BNP används som ett välfärdsmått. De fl esta människor tror säkert att välfärden automatiskt stiger när BNP ökar. Men så är ingalunda fallet. BNP är en summering av alla varor och tjänster som köps och säljs i ett land under ett år. BNP gör ingen skillnad på transaktioner som ökar eller minskar välfärden. Kostnader för brott, olyckor och miljöförstöring värderas på samma sätt som kostnaderna för skola och häl- 56 KOLLEGA 6-09 sovård. I BNP-statistiken saknas därtill många viktiga aktiviteter, som arbete utfört i hemmet, olika frivilliginsatser samt transaktioner utanför själva marknaden. Ytterligare en brist är att föroreningar och skador på viktiga ekosystem inte räknas ifrån som minusposter; vidare att BNP inte tar hänsyn till naturresursernas storlek, endast deras flöden. Ett land kan alltså helt tömma ut en naturresurs och ändå få en positiv utveckling i BNP. De oumbärliga tjänster som ekosystemen utför gratis åt oss fi nns inte heller med – som rening av luft och vatten, pollineringen av växter, klimatkontroll etc. Orkanen Katrina i augusti 2005 var ett tydligt exempel på hur fel det blir när BNP är måttstock för utvecklingen. Katrina orsakade mer än 1 100 dödsfall och fl era hundra miljarder dollar i egendomsskador. Ändå bidrog Katrina till att BNP i USA steg, genom att byggandet i Louisiana ökade. Genom att allt intresse fokuseras på BNP, som bara berättar hur transaktionerna i ekonomin utvecklas, har vi satt på oss skygglappar för vad som verkligen händer. Vi räknar rader av minus som plusposter och lämnar utanför redovisningen aktiviteter som är positiva för utvecklingen och självklart borde vara med. Viktiga sociala indikatorer fi nns inte heller med.. Om nu BNP är ett så dåligt mått på välfärd, varför används det då? För att hitta förklaringen får vi gå tillbaka till 1930-talet då En tillväxt som skadar naturkapitalet är på sikt förödande BNP som begrepp introducerades. Det var avsett som ett mått just på aktiviteten i ekonomin. Ekonomen Kusnetz, den som var pappa till förslaget, underströk att ”välfärden i ett land inte får förväxlas med utvecklingen av BNP.” Ändå är det precis detta som hänt. På den tiden fanns det en hyggligt stor korrelation mellan BNP och välfärd. Så är det inte längre. De negativa konsekvenserna för miljön och ekosystemen är det största problemet. Enkelt uttryckt: ju högre BNP är, desto större är förbrukningen av natur och naturresurser. Detta var inget problem när ekonomins omsättning var liten. Men så är det inte längre. Bara sedan 1960 har världsbefolkningen mer än fördubblats och ekonomin ökat mer än fem gånger. Fortsätter denna utveckling kommer världsekonomin år 2100 att ha ökat 80 gånger jämfört med läget efter andra världskriget. Är det någon som tror att en sådan tillväxt i materiella termer är möjlig? Självklart behövs den materiella tillväxten för att lyfta människor ur fattigdom. Men tillväxten kan ske på olika sätt. En tillväxt som enbart tillgodoser de redan välbärgades behov är till liten gagn för utvecklingen. En tillväxt som skadar naturkapitalet är på sikt förödande. Färska forskarrapporter visar att 2/3 av alla viktiga ekosystem på jorden – som regnskogar, marina resurser, odlingsjord, färskvattenresurser mm – utnyttjas över sin förmåga. Den utvecklingen kan inte fortsätta länge till. Genom globaliseringen
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=57">Kollega Sida 57 L. LILY/SCANPIX MARIE KIHLBERG NEL</a> VING & MARTIN JEFFLÉN UNIONENS REPRESENTANTER I SCHYST RESANDE är vi svenskar direkt medansvariga för vad som sker. Vad skall vi då göra? Det första som måste ske är att erkänna att den ekonomiska modell vi arbetar efter har fundamentala brister. Hela ekonomin är utformad utifrån förutsättningen att det inte finns några gränser för uttaget av resurser; vidare, att naturens förmåga att ta hand om och processa avfall är oändligt stor. Båda dessa antaganden är fel. En annan grov missuppfattning, förfäktad av de flesta ekonomer, är att miljön automatiskt blir bättre ju högre den ekonomiska tillväxten är. Det stämmer för olika typer av produktionsutsläpp, men det stämmer inte för rader av globala och regionala störningar - som klimatpåverkan, förlusten av biologisk mångfald och känsliga ekosystem, tillgången på färskvatten, den negativa påverkan på den marina miljön mm Var skall vi då börja leta lösningar? Som jag ser det, är en omdefi nition av målet för samhällsutvecklingen den helt avgörande frågan. Så länge vi fortsätter hävda att samhället automatiskt blir bättre när tillväxten, mätt i BNP, ökar kan vi knappast räkna med att situationen förbättras. Fixeringen vid BNP som måttstock på den ”goda utvecklingen” måste upphöra. I stället behöver vi ett välfärdsmått som korrekt beskriver både nyttan och kostnaderna av olika ekonomiska aktiviteter. Sättet vi mäter välfärd på är bara toppen på isberget. Genom att all påverkan på miljö och ekosystem ligger utanför den ekonomiska modellen – och benämns ”externa eff ekter” – har vi effektivt dolt samspelet mellan ekonomi och ekologi. Det viktiga har varit att öka penningströmmarna och bygga upp det finansiella kapitalet. Men vi lever inte av pengar allena. Naturens kapital måste vårdas än bättre än finanserna. Lika viktigt är att ekonomins ramverk fångar upp störningar av olika slag. Principen om ”polluter pays”, dvs att förorenaren skall betala, introducerades redan vid miljökonferensen i Stockholm 1972. Men tillämpningen har varit usel. I många länder är det istället så att miljöstörande aktiviteter direkt subventioneras av staten. Regelverket på makronivån är helt centralt. Men även reformer på mikronivå är viktiga. En fråga som sticker ut är företagens aff ärsmodeller. Så länge ökad vinst primärt är kopplad till att sälja mera volym av olika produkter är det svårt att se hur vi kan lösa klimat- och resursproblemen. Här kan en lösning vara en övergång från att sälja produkter till att sälja tjänster. Den omställning som behövs blir inte enkel. Få begrepp är så heliga som den ekonomiska tillväxten. Därför blir den viktigaste uppgiften att visa hur en övergång till en långt mera resurseff ektiv ekonomi kan gå till. En viktig åtgärd blir att lägga om beskattningen – från arbete till resursutnyttjande. Då skapas fl er jobb samtidigt som miljön förbättras. Hög tid ta ansvar förall-inclusive Nyligen rapporterade ett avde stora resebolagen att deras all-inclusiveresor ökat med 50 procent på bara ett år. Trenden är tydlig. Men all-inclusive leder till stora problem. Ståndpunkter: ➼Vi behöver ett välfärdssmått som fångar upp både nyttan och ➼Lev upp till principen att förorenarna ska betala. kostnaderna. ➼Lägg om beskattningen från arbete till resursutnyttjande. ➼Grov missuppfattning att miljön automatiskt blir bättre ju högre tillväxten är. All-inclusive ger koll på kostnaderna. Oftast är allt inkluderat i priset för resan: måltider, drinkar, mellanmål och diverse aktiviteter. Barnfamiljer vet vad slutnotan för semestern blir. Samtidigt kan barnen konsumera obegränsat med glass och läsk eller i vart fall tills föräldrarna säger stopp. Föräldrarna kan göra detsamma utifrån sina preferenser. Om man vill bege sig utanför de inhägnade områdena anordnar hotellen utfl ykter som det kan kännas både tryggt och enkelt att följa med på. Det fi nns tydliga vinnare. Lokalsamhället är inte en av dessa vinnare. Hotellen är ofta utlandsägda. Krav på strandnära läge kan medföra att lokalbefolkningen inte längre får tillgång till sina stränder. Material till bygget kan köpas in lokalt men oftast köps övrigt utifrån. Även mat och dryck fl ygs in i stället för att köpas av lokala producenter. Utfl ykter anordnas av hotellen, inte av lokala arrangörer. De anställda bor många gånger i läger, en bit ifrån hotellet, långt från hem och familj. Inkomsterna är små och mycket skickas hem. Ibland används det lilla överskottet till att skingra tristessen och tröttheten. Kanske kan man åka hem en gång i månaden. Lokalsamhället gör inte några egentliga vinster på turismen. Vilka krav kan då ställas på researrangörer och resenärer? Hur långt sträcker sig bolagens ansvar i relation till konsumenternas? Kan man kräva att en barnfamilj med knapp budget, som vill göra en all-inclusivesemester till årets stora familjehändelse, ska granska vad resan betyder för lokalsamhället? Eller ligger ansvaret på reseföretagen? All-inclusive är inte helt hopplöst. Det skulle kunna innebära att allt är inkluderat – på riktigt. Men då är det lokala samhällets delaktighet avgörande. Produktion av varor och tjänster ger sysselsättning och skatteintäkter. Lönerna ska gå att leva på. Om lokala myndigheter tar ansvar vid upphandlingen skapas också förutsättningar för en samhällsutveckling som är både socialt och miljömässigt hållbar. Vi resenärer måste ställa krav på att resebolagen kan redovisa villkoren och att de jobbar med konceptet så att det bidrar till lokal utveckling. Även all-inclusiveresor kan vara schysta resor om vi kräver det och bolagen levererar. På så sätt blir alla vinnare. Läs mer på www.schystresande.se kollega.se Håller du med? Fortsätt debatten på www. kollega.se. Klicka på Opinion och Debatt, välj artikel och skriv en egen kommentar. 6-09 KOLLEGA 57 L. LILY/SCANPIX MARIE KIHLBERG NELVING & MARTIN JEFFLÉN UNIONENS REPRESENTANTER I SCHYST RESANDE är vi svenskar direkt medansvariga för vad som sker. Vad skall vi då göra? Det första som måste ske är att erkänna att den ekonomiska modell vi arbetar efter har fundamentala brister. Hela ekonomin är utformad utifrån förutsättningen att det inte finns några gränser för uttaget av resurser; vidare, att naturens förmåga att ta hand om och processa avfall är oändligt stor. Båda dessa antaganden är fel. En annan grov missuppfattning, förfäktad av de flesta ekonomer, är att miljön automatiskt blir bättre ju högre den ekonomiska tillväxten är. Det stämmer för olika typer av produktionsutsläpp, men det stämmer inte för rader av globala och regionala störningar - som klimatpåverkan, förlusten av biologisk mångfald och känsliga ekosystem, tillgången på färskvatten, den negativa påverkan på den marina miljön mm Var skall vi då börja leta lösningar? Som jag ser det, är en omdefi nition av målet för samhällsutvecklingen den helt avgörande frågan. Så länge vi fortsätter hävda att samhället automatiskt blir bättre när tillväxten, mätt i BNP, ökar kan vi knappast räkna med att situationen förbättras. Fixeringen vid BNP som måttstock på den ”goda utvecklingen” måste upphöra. I stället behöver vi ett välfärdsmått som korrekt beskriver både nyttan och kostnaderna av olika ekonomiska aktiviteter. Sättet vi mäter välfärd på är bara toppen på isberget. Genom att all påverkan på miljö och ekosystem ligger utanför den ekonomiska modellen – och benämns ”externa eff ekter” – har vi effektivt dolt samspelet mellan ekonomi och ekologi. Det viktiga har varit att öka penningströmmarna och bygga upp det finansiella kapitalet. Men vi lever inte av pengar allena. Naturens kapital måste vårdas än bättre än finanserna. Lika viktigt är att ekonomins ramverk fångar upp störningar av olika slag. Principen om ”polluter pays”, dvs att förorenaren skall betala, introducerades redan vid miljökonferensen i Stockholm 1972. Men tillämpningen har varit usel. I många länder är det istället så att miljöstörande aktiviteter direkt subventioneras av staten. Regelverket på makronivån är helt centralt. Men även reformer på mikronivå är viktiga. En fråga som sticker ut är företagens aff ärsmodeller. Så länge ökad vinst primärt är kopplad till att sälja mera volym av olika produkter är det svårt att se hur vi kan lösa klimat- och resursproblemen. Här kan en lösning vara en övergång från att sälja produkter till att sälja tjänster. Den omställning som behövs blir inte enkel. Få begrepp är så heliga som den ekonomiska tillväxten. Därför blir den viktigaste uppgiften att visa hur en övergång till en långt mera resurseff ektiv ekonomi kan gå till. En viktig åtgärd blir att lägga om beskattningen – från arbete till resursutnyttjande. Då skapas fl er jobb samtidigt som miljön förbättras. Hög tid ta ansvar förall-inclusive Nyligen rapporterade ett avde stora resebolagen att deras all-inclusiveresor ökat med 50 procent på bara ett år. Trenden är tydlig. Men all-inclusive leder till stora problem. Ståndpunkter: ➼Vi behöver ett välfärdssmått som fångar upp både nyttan och ➼Lev upp till principen att förorenarna ska betala. kostnaderna. ➼Lägg om beskattningen från arbete till resursutnyttjande. ➼Grov missuppfattning att miljön automatiskt blir bättre ju högre tillväxten är. All-inclusive ger koll på kostnaderna. Oftast är allt inkluderat i priset för resan: måltider, drinkar, mellanmål och diverse aktiviteter. Barnfamiljer vet vad slutnotan för semestern blir. Samtidigt kan barnen konsumera obegränsat med glass och läsk eller i vart fall tills föräldrarna säger stopp. Föräldrarna kan göra detsamma utifrån sina preferenser. Om man vill bege sig utanför de inhägnade områdena anordnar hotellen utfl ykter som det kan kännas både tryggt och enkelt att följa med på. Det fi nns tydliga vinnare. Lokalsamhället är inte en av dessa vinnare. Hotellen är ofta utlandsägda. Krav på strandnära läge kan medföra att lokalbefolkningen inte längre får tillgång till sina stränder. Material till bygget kan köpas in lokalt men oftast köps övrigt utifrån. Även mat och dryck fl ygs in i stället för att köpas av lokala producenter. Utfl ykter anordnas av hotellen, inte av lokala arrangörer. De anställda bor många gånger i läger, en bit ifrån hotellet, långt från hem och familj. Inkomsterna är små och mycket skickas hem. Ibland används det lilla överskottet till att skingra tristessen och tröttheten. Kanske kan man åka hem en gång i månaden. Lokalsamhället gör inte några egentliga vinster på turismen. Vilka krav kan då ställas på researrangörer och resenärer? Hur långt sträcker sig bolagens ansvar i relation till konsumenternas? Kan man kräva att en barnfamilj med knapp budget, som vill göra en all-inclusivesemester till årets stora familjehändelse, ska granska vad resan betyder för lokalsamhället? Eller ligger ansvaret på reseföretagen? All-inclusive är inte helt hopplöst. Det skulle kunna innebära att allt är inkluderat – på riktigt. Men då är det lokala samhällets delaktighet avgörande. Produktion av varor och tjänster ger sysselsättning och skatteintäkter. Lönerna ska gå att leva på. Om lokala myndigheter tar ansvar vid upphandlingen skapas också förutsättningar för en samhällsutveckling som är både socialt och miljömässigt hållbar. Vi resenärer måste ställa krav på att resebolagen kan redovisa villkoren och att de jobbar med konceptet så att det bidrar till lokal utveckling. Även all-inclusiveresor kan vara schysta resor om vi kräver det och bolagen levererar. På så sätt blir alla vinnare. Läs mer på www.schystresande.se kollega.se Håller du med? Fortsätt debatten på www. kollega.se. Klicka på Opinion och Debatt, välj artikel och skriv en egen kommentar. 6-09 KOLLEGA 57
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=58">Kollega Sida 58 INSÄNT VADTYCKERDU? Skriv till ins</a> andare@kollega.se eller Kollega, Insändare, 105 32 Stockholm. Du får vara anonym i tidningen men uppge namn och adress till redaktionen. Vi förbehåller oss rätten att korta långa bidrag. Förena er för att rädda samhällsekonomin Nu är det dags att fackföreningsrörelsen, staten, löntagare och arbetsgivare tillsammans förenar sig för att rädda Sveriges ekonomi. Nu går det inte längre för svenska löntagare att luta sig emot en solidarisk modell med försäkringar och arbetsmarknadspolitik för att bekämpa den ekonomiska krisen. IF Metalls överenskommelse med arbetsgivarna om att möjliggöra lokala överenskommelser om att minska arbetstiden i syfte att förhindra ännu fl er varsel bryter mot de fackliga konventionerna. Den här något okonventionella lösningen väcker tankar, både på att fackföreningsrörelsen kan ha hittat något nytt och att de i och med detta nya säljer sin själ. De lierar sig med arbetsgivarna och säljer ut löntagarna, allt för medlemmarnas bästa enligt dem själva. Det är egoismens ansikte som tillåts ha företräde framför solidaritetens ansikte i dagens Sverige. Detta visar inte minst nyheten om att ledningen för fackens och arbetsgivarnas pensionsbolag AMFPension får vara med och dela på 17 miljoner kronor i bonus, Att sedan en minoriteti AMF-Pension valt att ta tillbaka sina bonusar respektive löneökningar gör inte mycket för att förändra helhetsbilden. Faktum kvarstår ändå att det enda de här olika förmånssystemen handlar om är en privat egoism som i slutändan sätter hela samhällsekonomin på spel. Varför inte låta dem få behålla bonusar och gratifi kationer, men låt dem då få betala 90 procent i skatt oavsett bonusbeloppets storlek. Det borde vara enkelt för staten att införa denna typ av skattepålaga . Det är löntagarna i branscher med hög arbetslöshet som får betala för den ekonomiska krisen med chockhöjda avgifter till arbetslöshetsförsäkringen. En ökning av a-kasseavgiften kommer förmodligen bli fallet i fl era a-kassor framöver. Varför inte göra så att de olika fackförbunden tillsammans går ihop och hjälper varje enskild löntagare med den månatliga avgiften. Om a-kassorna sammanförs till en enda fond, kan fonden stimuleras med insättningar från såväl löntagarna som fackförbunden. I realiteten blir då fonden ett mellanting mellan strejkfond och 58 KOLLEGA 6-09 dessutom enligt min uppfattning inte tid eller ork för några fritidsintressen när man jobbar så mycket som 40 timmar i veckan. Den lilla fritid som man har när man jobbar 40-timmar i veckan går åt till att handla och laga mat, diska, tvätta, städa, vila och sova. Jag tycker att de politiska partierna och fackförbunden skall lyssna på folket, jag är övertygad om att det fi nns ett starkt folkligt stöd för en arbetstidsförkortning i första hand ner till en 35-timmars arbetsvecka. JONAS ANDERSSON Vill inte betala för kungahuset I Sveriges radio P1 lyssnade jag på ett morgonprogram. Där föreslogs att vi skulle använda vår skattesedel för att betala eller inte betala för vårat kungahus. Tänk vilken bra idé detta är! Kryssar jag i rutan så betalar jag skatt för att upprätthålla monarkin i Sverige och låter jag bli så tjänar jag samma summa. Vi kan redan i dag välja att vara ute ur Svenska kyrkan detta syns på min skattsedel. Varför skall vi inte då kunna avstå från att betala pengar till Sveriges monarki? BOSSE Vissa lever i mörker Här krävs handling »Det är egoismens ansikte som tillåts ha företräde framför solidariteten.« stödfond till löntagarna vid kortare eller längre arbetsbristsituationer. Nu måste samtliga fack skapa fonder som tillförsäkrar löntagaren stöd och hjälp vid friställande. Om en löntagare betalar in 100 kronor så borde en gemensam fond kunna bidra med resterande 200 kronor. Om ett sådant här förslag kunde vinna gehör borde sedan staten kunna gå in med garantier för stabilitet. Det kan inte vara rimligt att förbundens olika förutsättningar skall påverka löntagarens livssitua- tion i någon större utsträckning. Det långsiktiga målet borde vara att sammanföra a-kassefonden med de nuvarande AP-fonderna. PATRIKWIKSTRÖM Fram för 35-timmars arbetsvecka i Sverige! Jag tycker det är mycket tråkigt att alla partier och fackförbund har släppt kravet på en arbetstidsförkortning. Den nuvarande 40-timmarsveckan sliter ut arbetare i förtid, man har kollega.se Håller du med? Fortsätt debatten på www. kollega.se. Klicka på Opinion och Debatt, välj artikel och skriv en egen kommentar. medan andra har ljust Runt om i världen debatteras klimatet och energianvändningen ses som en av de bidragande bovarna. I norra Sverige i en kommun har dålig ekonomi lett till att gatlyktorna är släckta. Kommunens ekonomi har inget med klimatet att göra men trots det så lever vi i mörker. Varför släcker man inte ner alla gatlyktor i Sverige för att spara energi och på samma sätt spara på miljön? PANNLAMPA ÅT ALLA MARIA KÄLLSTRÖM INSÄNT VADTYCKERDU? Skriv till insandare@kollega.se eller Kollega, Insändare, 105 32 Stockholm. Du får vara anonym i tidningen men uppge namn och adress till redaktionen. Vi förbehåller oss rätten att korta långa bidrag. Förena er för att rädda samhällsekonomin Nu är det dags att fackföreningsrörelsen, staten, löntagare och arbetsgivare tillsammans förenar sig för att rädda Sveriges ekonomi. Nu går det inte längre för svenska löntagare att luta sig emot en solidarisk modell med försäkringar och arbetsmarknadspolitik för att bekämpa den ekonomiska krisen. IF Metalls överenskommelse med arbetsgivarna om att möjliggöra lokala överenskommelser om att minska arbetstiden i syfte att förhindra ännu fl er varsel bryter mot de fackliga konventionerna. Den här något okonventionella lösningen väcker tankar, både på att fackföreningsrörelsen kan ha hittat något nytt och att de i och med detta nya säljer sin själ. De lierar sig med arbetsgivarna och säljer ut löntagarna, allt för medlemmarnas bästa enligt dem själva. Det är egoismens ansikte som tillåts ha företräde framför solidaritetens ansikte i dagens Sverige. Detta visar inte minst nyheten om att ledningen för fackens och arbetsgivarnas pensionsbolag AMFPension får vara med och dela på 17 miljoner kronor i bonus, Att sedan en minoriteti AMF-Pension valt att ta tillbaka sina bonusar respektive löneökningar gör inte mycket för att förändra helhetsbilden. Faktum kvarstår ändå att det enda de här olika förmånssystemen handlar om är en privat egoism som i slutändan sätter hela samhällsekonomin på spel. Varför inte låta dem få behålla bonusar och gratifi kationer, men låt dem då få betala 90 procent i skatt oavsett bonusbeloppets storlek. Det borde vara enkelt för staten att införa denna typ av skattepålaga . Det är löntagarna i branscher med hög arbetslöshet som får betala för den ekonomiska krisen med chockhöjda avgifter till arbetslöshetsförsäkringen. En ökning av a-kasseavgiften kommer förmodligen bli fallet i fl era a-kassor framöver. Varför inte göra så att de olika fackförbunden tillsammans går ihop och hjälper varje enskild löntagare med den månatliga avgiften. Om a-kassorna sammanförs till en enda fond, kan fonden stimuleras med insättningar från såväl löntagarna som fackförbunden. I realiteten blir då fonden ett mellanting mellan strejkfond och 58 KOLLEGA 6-09 dessutom enligt min uppfattning inte tid eller ork för några fritidsintressen när man jobbar så mycket som 40 timmar i veckan. Den lilla fritid som man har när man jobbar 40-timmar i veckan går åt till att handla och laga mat, diska, tvätta, städa, vila och sova. Jag tycker att de politiska partierna och fackförbunden skall lyssna på folket, jag är övertygad om att det fi nns ett starkt folkligt stöd för en arbetstidsförkortning i första hand ner till en 35-timmars arbetsvecka. JONAS ANDERSSON Vill inte betala för kungahuset I Sveriges radio P1 lyssnade jag på ett morgonprogram. Där föreslogs att vi skulle använda vår skattesedel för att betala eller inte betala för vårat kungahus. Tänk vilken bra idé detta är! Kryssar jag i rutan så betalar jag skatt för att upprätthålla monarkin i Sverige och låter jag bli så tjänar jag samma summa. Vi kan redan i dag välja att vara ute ur Svenska kyrkan detta syns på min skattsedel. Varför skall vi inte då kunna avstå från att betala pengar till Sveriges monarki? BOSSE Vissa lever i mörker Här krävs handling »Det är egoismens ansikte som tillåts ha företräde framför solidariteten.« stödfond till löntagarna vid kortare eller längre arbetsbristsituationer. Nu måste samtliga fack skapa fonder som tillförsäkrar löntagaren stöd och hjälp vid friställande. Om en löntagare betalar in 100 kronor så borde en gemensam fond kunna bidra med resterande 200 kronor. Om ett sådant här förslag kunde vinna gehör borde sedan staten kunna gå in med garantier för stabilitet. Det kan inte vara rimligt att förbundens olika förutsättningar skall påverka löntagarens livssitua- tion i någon större utsträckning. Det långsiktiga målet borde vara att sammanföra a-kassefonden med de nuvarande AP-fonderna. PATRIKWIKSTRÖM Fram för 35-timmars arbetsvecka i Sverige! Jag tycker det är mycket tråkigt att alla partier och fackförbund har släppt kravet på en arbetstidsförkortning. Den nuvarande 40-timmarsveckan sliter ut arbetare i förtid, man har kollega.se Håller du med? Fortsätt debatten på www. kollega.se. Klicka på Opinion och Debatt, välj artikel och skriv en egen kommentar. medan andra har ljust Runt om i världen debatteras klimatet och energianvändningen ses som en av de bidragande bovarna. I norra Sverige i en kommun har dålig ekonomi lett till att gatlyktorna är släckta. Kommunens ekonomi har inget med klimatet att göra men trots det så lever vi i mörker. Varför släcker man inte ner alla gatlyktor i Sverige för att spara energi och på samma sätt spara på miljön? PANNLAMPA ÅT ALLA MARIA KÄLLSTRÖM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=59">Kollega Sida 59 Kör-själv med DTF travel. Prisvärd</a> a erbjudanden till Kollegas läsare! Richard Ryan - Stockholm Visitors Board Julstämning på Bjärehalvön Enehalls Pensionat i Båstad På atmosfärrika Enehalls Pensionat i Båstad är det lätt att komma i julstämning. Här kan du koppla av i goda vänners lag eller gå på upptäckt på den vackra Bjärehalvön. Se fram emot ett traditionellt, svenskt julbord lördag kväll! Handla julklapparna i Båstad, Halmstad (39 km) eller Helsingborg (55 km). Vill du åka till Helsingör går det färja från Helsingborg varje halvtimme. Ankomst: Fredagar 27/11 - 18/12 2009. Julbordsweekend i skärgården Nynäsgården Hotell & Konferens i Nynäshamn Nynäsgården Hotell & Konferens hälsar välkommen till en hotellweekend i julens och avkopplingens tecken. Hotellet serverar ett traditionellt svenskt julbord och det finns möjlighet att boka spabehandlingar. Upplev Nynäshamns vackra natur och besök ett julskyltat Stockholm (58 km, ca 1 timme med pendeltåg). Ankomst: Fredagar 27/11 - 18/12 2009. Barnrabatter – se www.dtf-travel.se. Endast slutstädning, transport ingår inte. Boka senast 15/12 2009. Expeditionsavgift max. 99:-, köp Online och spara 20:-! Kom ihåg Ångerförsäkring från 69:-/vuxen, barn halva priset. Med reservation för utsålda datum samt tryckfel. Medlem av Danmarks Rejsegarantifond nr. 1061. Vid beställning, uppge eller fyll i annonskoden: Kollega Få fler erbjudanden på www.dtf-travel.se eller 040-30 30 01 Bussförare Serieteckning Marknadskommunikation Jägarexamen Sotare Datakörkort Design Bokföring Psykologi Ryska Pedagogik Formgivning IT-säkerhet... Lär dig något nytt. Unionen har 11.900 kronor till dig! Du vet väl om att du kan få pengar till kurslitteratur och material genom Unionens studiestöd. Du kan få upp till 2.975 kr per termin, totalt 11.900 kr. Läs mer om de nya, förenklade reglerna på www.unionen.se/studiestod och ladda ned din ansökningsblankett. Vem förlorar på krisen och vad gör facket åt det? Välkommen till ett TCO-seminarium där vi diskuterar hur olika grupper påverkas av lågkonjunkturen. Moderator – Devrim Mavi, tidskriften Arena Föreläsare – Anna-Karin Eklund TCO, Paulina de los Reyes Uppsala Universitet, DO, Roger Spånt TCO. Paneldebatt – med ordföranden och förhandlingschefer från TCO-förbunden. Tid Plats Unionen – Olof Palmes Gata 17, Stockholm Fre 23 okt kl 13.00-16.00 Anmälan Senast 9 okt e-post: fack@st.org Läs mer på unionen.se/23okt 6-09 KOLLEGA 59 1.099:per person i dubbelrum 1.299:per person i dubbelrum Kör-själv med DTF travel. Prisvärda erbjudanden till Kollegas läsare! Richard Ryan - Stockholm Visitors Board Julstämning på Bjärehalvön Enehalls Pensionat i Båstad På atmosfärrika Enehalls Pensionat i Båstad är det lätt att komma i julstämning. Här kan du koppla av i goda vänners lag eller gå på upptäckt på den vackra Bjärehalvön. Se fram emot ett traditionellt, svenskt julbord lördag kväll! Handla julklapparna i Båstad, Halmstad (39 km) eller Helsingborg (55 km). Vill du åka till Helsingör går det färja från Helsingborg varje halvtimme. Ankomst: Fredagar 27/11 - 18/12 2009. Julbordsweekend i skärgården Nynäsgården Hotell & Konferens i Nynäshamn Nynäsgården Hotell & Konferens hälsar välkommen till en hotellweekend i julens och avkopplingens tecken. Hotellet serverar ett traditionellt svenskt julbord och det finns möjlighet att boka spabehandlingar. Upplev Nynäshamns vackra natur och besök ett julskyltat Stockholm (58 km, ca 1 timme med pendeltåg). Ankomst: Fredagar 27/11 - 18/12 2009. Barnrabatter – se www.dtf-travel.se. Endast slutstädning, transport ingår inte. Boka senast 15/12 2009. Expeditionsavgift max. 99:-, köp Online och spara 20:-! Kom ihåg Ångerförsäkring från 69:-/vuxen, barn halva priset. Med reservation för utsålda datum samt tryckfel. Medlem av Danmarks Rejsegarantifond nr. 1061. Vid beställning, uppge eller fyll i annonskoden: Kollega Få fler erbjudanden på www.dtf-travel.se eller 040-30 30 01 Bussförare Serieteckning Marknadskommunikation Jägarexamen Sotare Datakörkort Design Bokföring Psykologi Ryska Pedagogik Formgivning IT-säkerhet... Lär dig något nytt. Unionen har 11.900 kronor till dig! Du vet väl om att du kan få pengar till kurslitteratur och material genom Unionens studiestöd. Du kan få upp till 2.975 kr per termin, totalt 11.900 kr. Läs mer om de nya, förenklade reglerna på www.unionen.se/studiestod och ladda ned din ansökningsblankett. Vem förlorar på krisen och vad gör facket åt det? Välkommen till ett TCO-seminarium där vi diskuterar hur olika grupper påverkas av lågkonjunkturen. Moderator – Devrim Mavi, tidskriften Arena Föreläsare – Anna-Karin Eklund TCO, Paulina de los Reyes Uppsala Universitet, DO, Roger Spånt TCO. Paneldebatt – med ordföranden och förhandlingschefer från TCO-förbunden. Tid Plats Unionen – Olof Palmes Gata 17, Stockholm Fre 23 okt kl 13.00-16.00 Anmälan Senast 9 okt e-post: fack@st.org Läs mer på unionen.se/23okt 6-09 KOLLEGA 59 1.099:per person i dubbelrum 1.299:per person i dubbelrum
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=60">Kollega Sida 60 UNIONENSORDFÖRANDE CECILIA FAHLBER</a> G om lagen om anställningsskydd, las. UNIONENSSTYRELSE Ordförande Cecilia Fahlberg Tel 08–737 81 03 cecilia.fahlberg@unionen.se 1e vice ordförande Peter Hellberg Tel 08–508 978 86 peter.hellberg@unionen.se 2e vice ordförande Bengt Olsson Tel 08–737 81 01 bengt.olsson@unionen.se Vi välkomnar debatt, men utgå från fakta! E n förkortning på tre bokstäver står i centrum för en het debatt. Den är roten till det mesta av eländet i arbetslivet, om man ska tro vissa av dem som har kastat sig in i diskussionen. Det är ingen måtta på vad denna bokstavskombination har ställt till med. Den leder till färre jobb, hindrar företagare från att anställa, håller ungdomar borta från arbetsmarknaden och får äldre att desperat klamra sig fast vid arbetsuppgifter de egentligen vill lämna. Kunde vi bara dra ett kraftfullt pennstreck över denna förkortning i arbetslivets ordlista, ja då skulle vi gå mot ljusa tider. Så låter det om man lyssnar till Svenskt Näringsliv, till Företagarna och till två av allianspartierna för att nämna några av de mest engagerade debattörerna. Jag talar naturligtvis om las, förkortning för lagen om anställningsskydd, som tillkom i början på 70-talet.Tyvärr präglas denna debatt i hög grad av såväl mytspridning som direkta osanningar. Påståendet att ”sist in, först ut” alltid gäller är ett exempel, som inte »…såväl mytspridning som direkta osanningar« blir mer sant för att det upprepas. Både lagen och våra kollektivavtal säger tydligt att kvalifi kationerna är avgörande för vem som ska ha kvar sin anställning när jobben blir färre. I det så kallade omställningsavtalet på tjänstemannaområdet poängteras kompetenskravet ytterligare. Att las skulle hindra ungdomar från att få jobb är ett annat exempel på mytspridning. Problemet är snarare att alltför många ungdomar får tidsbegränsade anställningar och därmed inte omfattas av las överhuvudtaget. Ett tredje exempel är myten att vi har så krångliga regler kring anställningar i Sverige, när verkligheten är att anställningsskyddet är betydligt hårdare reglerat på kontinenten. Unionen välkomnar debatt och utvärdering av hur arbetsmarknaden och dess lagar fungerar. Men ska den bli meningsfull måste den utgå från fakta och hur dessa lagar och avtal hanteras i praktiken. Nej, bakom mytbildningen fi nns en annan sanning. Svensk Näringsliv och andra las-kritiker vill öka makten för företagsledningar att ensamt bestämma. Vi får inte ett bättre arbetsliv genom att öka otryggheten för individen. Det bygger vi genom att ge alla möjlighet att utveckla sin kompetens genom hela livet. Trygga medarbetare vågar mer. Det är så vi skapar tillväxt och därmed fler jobb. 60 KOLLEGA 6-09 Ledamöter: Sonja Hallsten Tel 070–850 8928 sonja.hallsten@unionen.se Peter Bording Tel 070–377 4893 peter.bording@unionen.se Martin Johansson Tel 070–997 5949 martin.johansson@unionen.se Catharina Johansson Tel 070–283 4881 catharina.johansson@unionen.se Krista Loiske Tel 070–644 0285 krista.loiske@unionen.se Andreas Grünewald Tel 08–550 522 09 0768–89 2209 andreas.grunewald@unionen.se Stefan Carlsson Tel 070–55815 18 stefan.carlsson@unionen.se Anette Hellgren Tel 070–766 60 09 anette.hellgren@unionen.se Mikael Hansson Tel 070–733 3681 mikael.hansson@unionen.se Gun Karlsson Tel 0706–89 2256 gun.karlsson@unionen.se Suppleanter: Barbro Henning Tel 0709–577568 barbro.henning@unionen.se Hans Lindau Tel 070–849 17 21 hans.lindau@unionen.se Caroline Danielsson Tel 070–228 17 12 caroline.danielsson@unionen.se Personalrepresentanter: Jan Sjölander Unionen, Gävleborg Tel 026–245190 jan.sjolander@unionen.se Britt-Marie Karlsson Sander Unionen, FK Tel 08–508 972 81 britt-marie.karlsson-sander@ unionen.se Martin Jefflén Unionen, FK Tel 08–737 8223 martin.jefflen@unionen.se Anna-Karin Moberg (suppleant) Unionen, Göteborg Tel 031–60 7906 anna-karin.moberg@unionen.se MAGISTERPROGRAM I PROJEKTLEDNING VÄSSA KOMPETENSEN? ETT STEG I KARRIÄREN? Vid Karlstads universitet hittar du en av landets främsta utbildningar inom projektledning. Magisterprogram i projektledning är en utbildning på halvfart. Den ges på distans med ett par träffar i Karlstad varje termin. Ansök senast 15 oktober. Läs mer på kau.se/utbildning UNIONENSORDFÖRANDE CECILIA FAHLBERG om lagen om anställningsskydd, las. UNIONENSSTYRELSE Ordförande Cecilia Fahlberg Tel 08–737 81 03 cecilia.fahlberg@unionen.se 1e vice ordförande Peter Hellberg Tel 08–508 978 86 peter.hellberg@unionen.se 2e vice ordförande Bengt Olsson Tel 08–737 81 01 bengt.olsson@unionen.se Vi välkomnar debatt, men utgå från fakta! E n förkortning på tre bokstäver står i centrum för en het debatt. Den är roten till det mesta av eländet i arbetslivet, om man ska tro vissa av dem som har kastat sig in i diskussionen. Det är ingen måtta på vad denna bokstavskombination har ställt till med. Den leder till färre jobb, hindrar företagare från att anställa, håller ungdomar borta från arbetsmarknaden och får äldre att desperat klamra sig fast vid arbetsuppgifter de egentligen vill lämna. Kunde vi bara dra ett kraftfullt pennstreck över denna förkortning i arbetslivets ordlista, ja då skulle vi gå mot ljusa tider. Så låter det om man lyssnar till Svenskt Näringsliv, till Företagarna och till två av allianspartierna för att nämna några av de mest engagerade debattörerna. Jag talar naturligtvis om las, förkortning för lagen om anställningsskydd, som tillkom i början på 70-talet.Tyvärr präglas denna debatt i hög grad av såväl mytspridning som direkta osanningar. Påståendet att ”sist in, först ut” alltid gäller är ett exempel, som inte »…såväl mytspridning som direkta osanningar« blir mer sant för att det upprepas. Både lagen och våra kollektivavtal säger tydligt att kvalifi kationerna är avgörande för vem som ska ha kvar sin anställning när jobben blir färre. I det så kallade omställningsavtalet på tjänstemannaområdet poängteras kompetenskravet ytterligare. Att las skulle hindra ungdomar från att få jobb är ett annat exempel på mytspridning. Problemet är snarare att alltför många ungdomar får tidsbegränsade anställningar och därmed inte omfattas av las överhuvudtaget. Ett tredje exempel är myten att vi har så krångliga regler kring anställningar i Sverige, när verkligheten är att anställningsskyddet är betydligt hårdare reglerat på kontinenten. Unionen välkomnar debatt och utvärdering av hur arbetsmarknaden och dess lagar fungerar. Men ska den bli meningsfull måste den utgå från fakta och hur dessa lagar och avtal hanteras i praktiken. Nej, bakom mytbildningen fi nns en annan sanning. Svensk Näringsliv och andra las-kritiker vill öka makten för företagsledningar att ensamt bestämma. Vi får inte ett bättre arbetsliv genom att öka otryggheten för individen. Det bygger vi genom att ge alla möjlighet att utveckla sin kompetens genom hela livet. Trygga medarbetare vågar mer. Det är så vi skapar tillväxt och därmed fler jobb. 60 KOLLEGA 6-09 Ledamöter: Sonja Hallsten Tel 070–850 8928 sonja.hallsten@unionen.se Peter Bording Tel 070–377 4893 peter.bording@unionen.se Martin Johansson Tel 070–997 5949 martin.johansson@unionen.se Catharina Johansson Tel 070–283 4881 catharina.johansson@unionen.se Krista Loiske Tel 070–644 0285 krista.loiske@unionen.se Andreas Grünewald Tel 08–550 522 09 0768–89 2209 andreas.grunewald@unionen.se Stefan Carlsson Tel 070–55815 18 stefan.carlsson@unionen.se Anette Hellgren Tel 070–766 60 09 anette.hellgren@unionen.se Mikael Hansson Tel 070–733 3681 mikael.hansson@unionen.se Gun Karlsson Tel 0706–89 2256 gun.karlsson@unionen.se Suppleanter: Barbro Henning Tel 0709–577568 barbro.henning@unionen.se Hans Lindau Tel 070–849 17 21 hans.lindau@unionen.se Caroline Danielsson Tel 070–228 17 12 caroline.danielsson@unionen.se Personalrepresentanter: Jan Sjölander Unionen, Gävleborg Tel 026–245190 jan.sjolander@unionen.se Britt-Marie Karlsson Sander Unionen, FK Tel 08–508 972 81 britt-marie.karlsson-sander@ unionen.se Martin Jefflén Unionen, FK Tel 08–737 8223 martin.jefflen@unionen.se Anna-Karin Moberg (suppleant) Unionen, Göteborg Tel 031–60 7906 anna-karin.moberg@unionen.se MAGISTERPROGRAM I PROJEKTLEDNING VÄSSA KOMPETENSEN? ETT STEG I KARRIÄREN? Vid Karlstads universitet hittar du en av landets främsta utbildningar inom projektledning. Magisterprogram i projektledning är en utbildning på halvfart. Den ges på distans med ett par träffar i Karlstad varje termin. Ansök senast 15 oktober. Läs mer på kau.se/utbildning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=61">Kollega Sida 61 AKTIVITETER För att se vilka kurse</a> r och seminarier som Unionen har nära dig kan du ringa eller gå in på hemsidan, www.unionen.se. Här är ett urval. Utvecklingssamtal I dagens arbetsliv är kompetensutveckling en överlevnadsfråga för både dig som anställd och företaget. Utvecklingssamtalet är en bra möjlighet att föra fram dina synpunkter och önskemål. Unionen berättar om hur ett bra utvecklingssamtal kan se ut. Vi ger tips och råd om hur du kan förbereda dig på ett bra sätt. ● 5 oktober, kl 11.30, Mjölby Stadshotell, Mjölby. ● 6 oktober, kl 11.30, Hotell Statt, Katrineholm. ● 7 oktober, kl 11.30, Motala Statt, Motala. ● 8 oktober, kl 11.30, Arbetets Museum, Norrköping. ● 9 oktober, kl 11.30, Hotell Ekoxen, Linköping. Möjlighet att påverka Ung Arena bjuder in till en diskussionskväll med Anders Fareskog, ombudsman på Unionen, där vi tittar närmare på medbestämmandelagen. Vad ger lagen för möjligheter till påverkan? Måste arbetsgivaren förhandla innan större ekonomiska beslut fattas?Behövs det påverkansmöjligheter för att få demokrati på arbetsplatsen?Och stämmer det att »Ju mer kunskap ju mer kan du påverka«? Kom och delta så får du se! ● 6 oktober kl. 17.30-20, Unionen Göteborg, Packhusplatsen 3, Göteborg. Att sväva bland molnen Begreppet Cloud Computing kan lätt ses som 2009 års hype, men det ligger en del substans i innebörden. Under seminariet kommer vår föreläsare, Predrag Mitrovic, att gå igenom de olika ”molnformationerna”, innehåll, säkerhetstänkandet bakom och försöka sede strategiska utmaningarna som vi står inför. REGIONERNA UNIONENSYDVÄST MALMÖ 040-17 4100, HALMSTAD OCHHELSINGBORG 020-41 7417 UNIONENSYDOST 0454-44640 UNIONENSJUHALL 033-2068 80 UNIONENVÄST 0520-47 4580 UNIONENSKARABORG 0500-44 6530 UNIONENGÖTEBORG 031-3396900 UNIONENSMÅLAND JÖNKÖPING 0771-313100 KALMAR 0771-313100 OSKARSHAMN 0771-313100 VÄXJÖ 0771-313100 UNIONENÖST NORRKÖPING 011-285230 LINKÖPING 013-375250 UNIONENÖSTRA SÖRMLAND/GOTLAND 08-55 4246 30 UNIONENMÄLARDALEN 021-40 4900 UNIONENBERGSLAGEN 019-16 40 80 UNIONENVÄRMLAND 054-17 5930 UNIONENSTOCKHOLM 08-50 897700 UNIONENUPPLAND 018-65 6710 UNIONENGÄVLEBORG 026-245180 UNIONENDALARNA 0243-794140 UNIONENMELLANNORRLAND 060-64 6130 6-09 KOLLEGA 61 UNIONENVÄSTERBOTTEN 0910-71 5740 090-71 12 82 UNIONENNORRBOTTEN 0920-23 5110 A-KASSA 0770-77 7788 MEDLEMSREGISTRET 0771-743743 FACKLIG RÅDGIVNING 0770-870870 UNIONENEGENFÖRETAGARE 020-74 3743 ● 28oktober, kl 17.30-20.30, Unionens konferenslokal Harpan, Olof Palmes Gata 17, Stockholm. Att söka jobbrätt och söka rätt jobb Unionen Mälardalen anordnar en heldag då vi kommer att gå till botten med frågor som är viktiga att känna till och tänka på när man ska söka jobb. Vi kommer att jobba aktivt i en liten grupp under dagen, såväl teoretiskt som med praktiska övningar. ● 20oktober, kl 8.15 - 16.30, Best Western Plaza Hotel, Eskilstuna. Cloud Computing med substans 8 oktober i Stockholm. Predrag kommer att ta dig på en resa där datorn fl yttar in i nätetmed allt vad det innebär. Nyckelbegrepp kommer att vara: behörighet, tillgänglighet, informationsläckage, sekretess, tillit och en hel mängd skoj. ● 8 oktober kl 18-20, Westmanska Palatset, Holländargatan 17, Stockholm. Läget på den svenska arbetsmarknaden Du som anställd kan ha frågor om vad som gäller om du riskerar att bli omplacerad, uppsagd eller om lönen sänks.Vi vill hjälpa dig att räta ut eventuella frågetecken och bjuder därför in dig till frukostmöte. ● 13 oktober, kl 8-9.30, Brukshotellet, Hallstahammar. Kulturskillnader Kulturmöten är spännande och berikande. Men ibland är det svårt. Varför får jag inte svar på mina e-mail till Kina? På vilket sätt påverkar hierarkier samarbetet med leverantören i Indien? Hur får jag nya kontakter och hur skapar jag förtroende hos mina kunder i Italien? Kulturskillnader påverkar mer än vi tror och oftapå oväntade sätt. Under det här seminariet går vi igenom några grundläggande kulturella olikheter.Vi tittar också på vad vi konkret kan göra för att få ett bra och effektivt samarbete. Att förstå och kunna hantera kulturskillnader på ett konstruktivt sätt är viktigt både i mångkulturella arbetsmiljöer här hemma och i våra kontakter med andra länder. Varslad eller uppsagd? Du som blivit varslad eller uppsagd har säkert en mängd frågor kring din nya situation. Välkommen till en informationsträff hos Unionen Sydväst där vi rätar ut frågetecknen åt dig. ● 7 oktober, kl 13-15, Malmö. ● 11 november, kl 13-15, Helsingborg. ● 9 december, kl 13-15, Malmö. Ledarskap i tillväxt Hur attraherar man de duktigaste människorna och engagerar, motiverar och behåller dem? ● 2 oktober, kl 11.30-13.30, Elite Stora Hotellet, Drottninggatan 1, Örebro. ÅSA FRISK Unionen-seniorerna Som pensionärsmedlem kan du också vara med i den lokala pensionärsföreningen Unionenseniorerna. Aktiviteter och kontaktpersoner hittar du via regionkontoren. TORE HAGMAN/SCANPIX AKTIVITETER För att se vilka kurser och seminarier som Unionen har nära dig kan du ringa eller gå in på hemsidan, www.unionen.se. Här är ett urval. Utvecklingssamtal I dagens arbetsliv är kompetensutveckling en överlevnadsfråga för både dig som anställd och företaget. Utvecklingssamtalet är en bra möjlighet att föra fram dina synpunkter och önskemål. Unionen berättar om hur ett bra utvecklingssamtal kan se ut. Vi ger tips och råd om hur du kan förbereda dig på ett bra sätt. ● 5 oktober, kl 11.30, Mjölby Stadshotell, Mjölby. ● 6 oktober, kl 11.30, Hotell Statt, Katrineholm. ● 7 oktober, kl 11.30, Motala Statt, Motala. ● 8 oktober, kl 11.30, Arbetets Museum, Norrköping. ● 9 oktober, kl 11.30, Hotell Ekoxen, Linköping. Möjlighet att påverka Ung Arena bjuder in till en diskussionskväll med Anders Fareskog, ombudsman på Unionen, där vi tittar närmare på medbestämmandelagen. Vad ger lagen för möjligheter till påverkan? Måste arbetsgivaren förhandla innan större ekonomiska beslut fattas?Behövs det påverkansmöjligheter för att få demokrati på arbetsplatsen?Och stämmer det att »Ju mer kunskap ju mer kan du påverka«? Kom och delta så får du se! ● 6 oktober kl. 17.30-20, Unionen Göteborg, Packhusplatsen 3, Göteborg. Att sväva bland molnen Begreppet Cloud Computing kan lätt ses som 2009 års hype, men det ligger en del substans i innebörden. Under seminariet kommer vår föreläsare, Predrag Mitrovic, att gå igenom de olika ”molnformationerna”, innehåll, säkerhetstänkandet bakom och försöka sede strategiska utmaningarna som vi står inför. REGIONERNA UNIONENSYDVÄST MALMÖ 040-17 4100, HALMSTAD OCHHELSINGBORG 020-41 7417 UNIONENSYDOST 0454-44640 UNIONENSJUHALL 033-2068 80 UNIONENVÄST 0520-47 4580 UNIONENSKARABORG 0500-44 6530 UNIONENGÖTEBORG 031-3396900 UNIONENSMÅLAND JÖNKÖPING 0771-313100 KALMAR 0771-313100 OSKARSHAMN 0771-313100 VÄXJÖ 0771-313100 UNIONENÖST NORRKÖPING 011-285230 LINKÖPING 013-375250 UNIONENÖSTRA SÖRMLAND/GOTLAND 08-55 4246 30 UNIONENMÄLARDALEN 021-40 4900 UNIONENBERGSLAGEN 019-16 40 80 UNIONENVÄRMLAND 054-17 5930 UNIONENSTOCKHOLM 08-50 897700 UNIONENUPPLAND 018-65 6710 UNIONENGÄVLEBORG 026-245180 UNIONENDALARNA 0243-794140 UNIONENMELLANNORRLAND 060-64 6130 6-09 KOLLEGA 61 UNIONENVÄSTERBOTTEN 0910-71 5740 090-71 12 82 UNIONENNORRBOTTEN 0920-23 5110 A-KASSA 0770-77 7788 MEDLEMSREGISTRET 0771-743743 FACKLIG RÅDGIVNING 0770-870870 UNIONENEGENFÖRETAGARE 020-74 3743 ● 28oktober, kl 17.30-20.30, Unionens konferenslokal Harpan, Olof Palmes Gata 17, Stockholm. Att söka jobbrätt och söka rätt jobb Unionen Mälardalen anordnar en heldag då vi kommer att gå till botten med frågor som är viktiga att känna till och tänka på när man ska söka jobb. Vi kommer att jobba aktivt i en liten grupp under dagen, såväl teoretiskt som med praktiska övningar. ● 20oktober, kl 8.15 - 16.30, Best Western Plaza Hotel, Eskilstuna. Cloud Computing med substans 8 oktober i Stockholm. Predrag kommer att ta dig på en resa där datorn fl yttar in i nätetmed allt vad det innebär. Nyckelbegrepp kommer att vara: behörighet, tillgänglighet, informationsläckage, sekretess, tillit och en hel mängd skoj. ● 8 oktober kl 18-20, Westmanska Palatset, Holländargatan 17, Stockholm. Läget på den svenska arbetsmarknaden Du som anställd kan ha frågor om vad som gäller om du riskerar att bli omplacerad, uppsagd eller om lönen sänks.Vi vill hjälpa dig att räta ut eventuella frågetecken och bjuder därför in dig till frukostmöte. ● 13 oktober, kl 8-9.30, Brukshotellet, Hallstahammar. Kulturskillnader Kulturmöten är spännande och berikande. Men ibland är det svårt. Varför får jag inte svar på mina e-mail till Kina? På vilket sätt påverkar hierarkier samarbetet med leverantören i Indien? Hur får jag nya kontakter och hur skapar jag förtroende hos mina kunder i Italien? Kulturskillnader påverkar mer än vi tror och oftapå oväntade sätt. Under det här seminariet går vi igenom några grundläggande kulturella olikheter.Vi tittar också på vad vi konkret kan göra för att få ett bra och effektivt samarbete. Att förstå och kunna hantera kulturskillnader på ett konstruktivt sätt är viktigt både i mångkulturella arbetsmiljöer här hemma och i våra kontakter med andra länder. Varslad eller uppsagd? Du som blivit varslad eller uppsagd har säkert en mängd frågor kring din nya situation. Välkommen till en informationsträff hos Unionen Sydväst där vi rätar ut frågetecknen åt dig. ● 7 oktober, kl 13-15, Malmö. ● 11 november, kl 13-15, Helsingborg. ● 9 december, kl 13-15, Malmö. Ledarskap i tillväxt Hur attraherar man de duktigaste människorna och engagerar, motiverar och behåller dem? ● 2 oktober, kl 11.30-13.30, Elite Stora Hotellet, Drottninggatan 1, Örebro. ÅSA FRISK Unionen-seniorerna Som pensionärsmedlem kan du också vara med i den lokala pensionärsföreningen Unionenseniorerna. Aktiviteter och kontaktpersoner hittar du via regionkontoren. TORE HAGMAN/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=62">Kollega Sida 62 KORSORD EKA ÅTHUT-NING CHEFAR ASK </a> FÖR I BESTÄMD FORM FYN SYSSELSATTE VON PLATEN BE- VINGAT ORGAN HÄLLA OENGAGERAT GOTTGJORT SES MED VÄGG OCH VÄG KAN VI AV KAN DET LIGGA NÅGOT I FÖR- SVÅRAR IDENTIFIKA-TION BITA ILLUMINERAR HIMLEN ARGUS FÅNGE FÅR SIG TILL KVICK SÖT KNÖL SLINGRAR ISKOG GÅ PÅ TINAR HÄPNAD EN VERNERS VERK STRÖM DEN GÖRS TILL SLUT GÖR PLANKET ÄR FÅNGAR EN MYCKET LITEN VIKT UTAN STÖD TON SAMS SKJUTGLAD FLICKA BITSK PASSAR SILPAS SON GÖR SÄLLAN DORSK HAR HALT KVALSTRET PÅ SCHEMAT AN- VÄNDS FÖR KANINJAKT SER LÄNGRE ÄN DE FLESTA DONAN ÅMYNNING LANDSTINGS-FÖR-- BUNDET GER ÖKAD EFFEKT BÖR JU KOCKEN HA SPELMAN FN I USA FINARE MIDDAG G R E P P BOK 0906 62 KOLLEGA 6-09 MALMÖKLUBB UR LUR SKA FARS SOPAS ILYON PAKETORD ÄR NAIV INTET ONT GICK GESÄLL I PIONLIK BLIR LÄTT ELD OCH LÅGOR FINA BITAR TAS DISKAD AV GAV TIDENS FÖRLAG UT 19481962 LITEN LED VÄRLDSÅLDER BLIR LÄTT MÅL LYRISK EZRA STÖTTING JOBBAR I JOLLEN SAGOFARBROR HUNDFÄRG HÖRS NÖT KANSKE GÄSTEN FORUM KOM PÅ KALL TJÄRN VAKEN HÅGLÖSHET TRAMS BLY ISO FÖR KINA HAR VÄL NÅGOT ATT SÄGA SAMMA SAK SOM SISU DEN KAN VÄXA PÅ SPOLING KAN SÅDANA SITTA UPP PÅ DRAS VÄL OFTAST Lös korsordet och räkna hur många bokstaven A du fi ck i hela korsordet. Skicka in svaret till krysset@kollega.se eller skicka ett vykort till Kollega, korsord nr 6, 105 32Stockholm. Ditt svar vill vi ha före den 13 oktober. Tio personer vinner tre trisslotter.Lycka till!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=63">Kollega Sida 63 VINNARE KOLLEGANR 5 VAR DIOR STOR </a> I KAN MAN BROTT GULDHA-REN HAN GÖR SIG MEL- LAN STOLPARNA NALLEFÖRFÖL-JELSE M GER BARA ETTAN GÖR DISCJOCKEY BE G Å BE R R Ö T A M GU L D I N T E R V J U M U F HAR ABBORREN INGA OCH MÅNGA SÄNKA TU TEN TUR PENG I PAKISTAN MODERATA FRÖN STÄNGA MED HAKE BRO I VENEDIG PUCKPLATS VAR FANJUNKARE FEMTIO I ROM RN K E X A M I N A S TR E S DE KAN BILDA NÅGOT HELT ETT AV JORDENS FYRA HÖRN ENL UPPENBAREL-SE-- BOKEN UD E R O F F C E R S IN T EL A R N A R O A ME D R I L A N D BRANDTALAREN SP R K L I FÖRE TID EN AV KALLES NEVÖER FULL FART RADERA OCH FALSK RUMLA LS L LAPPA GÖPAN OKLART AG A R O LO N R E S U M S A M M A N D R A G PEER GYNT HAR HALT LÖRDAG OCH MEMBRANEN SÖNDAG H I NNO R N A R E VA G T J A D E WE E K E N D A DEN MINERALEN ÄR LJUSGRÖN NÖTEN PAR I KAMP FÖGA FÖREKOM-- MANDE C E N D O KLÄMMA PALMLUND FELFRI DESS VATTEN HAM- NAR I MOSEL KUNDE SVENSKA ORD KICKA MA G O G Ö S AT T E NYASALAND FÖRR EGENNYT-TIGT GÖR TUMLARE ARG GOLA GASTA KR A S T I O N O P A S UNDER KRONOR LÖJTNANT UL L A LL TT LED K O D IG De tio först öppnade med rätt antal A, 30 st, var Gudrun Pettersson, Glanshammar, Asta Persson, Torup, Gunhild Nygren Hallstahammar, Yueh-Hsia Lin, Sunne, Birgit Lagergren, Lycksele, Urban Larsson, Gårdsås, Ann-Kathrin Lindström, Nynäshamn, Inger Raaby, Stockholm, Åsa Wallner, Kvissleby, Bo Axelsson. Stort grattis, tre trisslotter kommer med posten. S DEN EUFORISKT A N R VISAR VEM GEMAK G E S T FRÄTER MAN ÄR KAR LU T IDS SÄLLAN E E N A BOK 0905 Fortsa ll din tjänst TCO och Bixia har e avtal som sparar dig tid och pengar. Elmarknaden är rörlig, men det behöver du som medlem inte oroa dig för. Vi vill även fortsäningsvis hjälpa dig a dra nya av marknadens svängningar. Har du fortfarande e annat elhandelsbolag? Hör av dig till oss: Telefon: 0771-98 98 98 www.bixia.se/tco SLUTPROV FALLER I STATENS ALL- MÄNNA TJÄNSTEPEN-- SIONSREGLE-MENTE GÖR MOR SOM FAR MUSEUM I MADRID TALET A E T T P A R I TI A M IN S I F F R A GRUNDKURS PARTI MED ÖKANDE STYRKA VITAMIN I LEVER JOBBFORM AVTAR LÅ T V A L T R U T E N H Å L L E R DROG OFTARE FÖRR IAL T O P A S S A FIMPAS FIMP I KLÄTT HAR NIGER SOM GRANNE TÖ T FLUGSNAP-PARE SIKTA SOM HEJD SMÖRAR HAR NÅGOT ATT LÄMNA EFTER SIG HAR LISEBERG ETT OTAL SNÄRT OCH KRAFT VÄTE SOM OMKRING H BEVIS OM RÄTTIGHET DA M M O D E B R A N S C H E N BLIR VI PÅ KLOTET Östkra blir Bixia. Ny namn med förnybar kra. Nu byter Östkraft tillsammans med Fyrstad Kraft och HöglandsEnergi namn och bildar Bixia. Det gör oss tydligare och eektivare. Vi står fortfarande för samma saker. Men nu kan vi satsa ännu mer på det vi verkligen tror på: Förnybar energi från sol, vind och vaen. Och nära och personlig service. Besök oss på www.fackliganyheter.nu Vår elförsäljning 2008 fördelades på: förnybart 73,9 %, kärnkraft 11,4 % samt fossil och torv 14,7 %. 6-09 KOLLEGA 63 VINNARE KOLLEGANR 5 VAR DIOR STOR I KAN MAN BROTT GULDHA-REN HAN GÖR SIG MEL- LAN STOLPARNA NALLEFÖRFÖL-JELSE M GER BARA ETTAN GÖR DISCJOCKEY BE G Å BE R R Ö T A M GU L D I N T E R V J U M U F HAR ABBORREN INGA OCH MÅNGA SÄNKA TU TEN TUR PENG I PAKISTAN MODERATA FRÖN STÄNGA MED HAKE BRO I VENEDIG PUCKPLATS VAR FANJUNKARE FEMTIO I ROM RN K E X A M I N A S TR E S DE KAN BILDA NÅGOT HELT ETT AV JORDENS FYRA HÖRN ENL UPPENBAREL-SE-- BOKEN UD E R O F F C E R S IN T EL A R N A R O A ME D R I L A N D BRANDTALAREN SP R K L I FÖRE TID EN AV KALLES NEVÖER FULL FART RADERA OCH FALSK RUMLA LS L LAPPA GÖPAN OKLART AG A R O LO N R E S U M S A M M A N D R A G PEER GYNT HAR HALT LÖRDAG OCH MEMBRANEN SÖNDAG H I NNO R N A R E VA G T J A D E WE E K E N D A DEN MINERALEN ÄR LJUSGRÖN NÖTEN PAR I KAMP FÖGA FÖREKOM-- MANDE C E N D O KLÄMMA PALMLUND FELFRI DESS VATTEN HAM- NAR I MOSEL KUNDE SVENSKA ORD KICKA MA G O G Ö S AT T E NYASALAND FÖRR EGENNYT-TIGT GÖR TUMLARE ARG GOLA GASTA KR A S T I O N O P A S UNDER KRONOR LÖJTNANT UL L A LL TT LED K O D IG De tio först öppnade med rätt antal A, 30 st, var Gudrun Pettersson, Glanshammar, Asta Persson, Torup, Gunhild Nygren Hallstahammar, Yueh-Hsia Lin, Sunne, Birgit Lagergren, Lycksele, Urban Larsson, Gårdsås, Ann-Kathrin Lindström, Nynäshamn, Inger Raaby, Stockholm, Åsa Wallner, Kvissleby, Bo Axelsson. Stort grattis, tre trisslotter kommer med posten. S DEN EUFORISKT A N R VISAR VEM GEMAK G E S T FRÄTER MAN ÄR KAR LU T IDS SÄLLAN E E N A BOK 0905 Fortsa ll din tjänst TCO och Bixia har e avtal som sparar dig tid och pengar. Elmarknaden är rörlig, men det behöver du som medlem inte oroa dig för. Vi vill även fortsäningsvis hjälpa dig a dra nya av marknadens svängningar. Har du fortfarande e annat elhandelsbolag? Hör av dig till oss: Telefon: 0771-98 98 98 www.bixia.se/tco SLUTPROV FALLER I STATENS ALL- MÄNNA TJÄNSTEPEN-- SIONSREGLE-MENTE GÖR MOR SOM FAR MUSEUM I MADRID TALET A E T T P A R I TI A M IN S I F F R A GRUNDKURS PARTI MED ÖKANDE STYRKA VITAMIN I LEVER JOBBFORM AVTAR LÅ T V A L T R U T E N H Å L L E R DROG OFTARE FÖRR IAL T O P A S S A FIMPAS FIMP I KLÄTT HAR NIGER SOM GRANNE TÖ T FLUGSNAP-PARE SIKTA SOM HEJD SMÖRAR HAR NÅGOT ATT LÄMNA EFTER SIG HAR LISEBERG ETT OTAL SNÄRT OCH KRAFT VÄTE SOM OMKRING H BEVIS OM RÄTTIGHET DA M M O D E B R A N S C H E N BLIR VI PÅ KLOTET Östkra blir Bixia. Ny namn med förnybar kra. Nu byter Östkraft tillsammans med Fyrstad Kraft och HöglandsEnergi namn och bildar Bixia. Det gör oss tydligare och eektivare. Vi står fortfarande för samma saker. Men nu kan vi satsa ännu mer på det vi verkligen tror på: Förnybar energi från sol, vind och vaen. Och nära och personlig service. Besök oss på www.fackliganyheter.nu Vår elförsäljning 2008 fördelades på: förnybart 73,9 %, kärnkraft 11,4 % samt fossil och torv 14,7 %. 6-09 KOLLEGA 63
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=64">Kollega Sida 64 Informationslogistik förYRKESVERKS</a> AMMA30 hp Högskoleutbildning på distans Läses på halvfart under ett år. Kräver inga tidigare högskolestudier. Start våren 2010. Byggnadsarbetaren Handelsnytt Kommunalarbetaren Sktftidningen.nu Dagens Arbete Hotellrevyn LO-Tidningen ST Press Tel. 0372-78 00 20. www.cil.se Vill du ha någon att prata med? 020-595959 Cancerfondens informations- och stödlinje infostodlinjen@cancerfonden.se Finansvärlden Journalisten Lärarnas tidning Läkartidningen TCO-tidningen Försäkring & nans Kollega SEKOtidningen Vårdfacket fackliganyheter.nu Sjutton fackliga tidningar samlade på ett ställe. Fristående kurser: Arbets- och organisationspsykologi Arbetsrelaterat lärande Handledning Konflikter och konflikthantering Samtalsmetodik Socialpsykologi NYHET! Personalprogrammet. Treårig utbildning med internationell inriktning – start januari 2010. Anmälan senast 15 oktober Beställ katalog och se samtliga fristående kurser på www.hlk.hj.se 64 KOLLEGA 6-09 ÖPPET HUS LÖRDAG 3 OKTOBER KL 10–14
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=65">Kollega Sida 65 VANJA SCHELIN SEXTIPSSOMPIFFARUPPA</a> VTALSRÖRELSENJOHANNA& VANJA I månader framöver ska fack och arbetsgivare komma med larviga hot och triviala löften för att så småningom bli oense varpå medlare kallas in och nytt avtal skrivs och någon gång nästa år får du en hundralapp mer i månaden. Gäsp. Det är dags att piffaupp avtalsrörelsen lite. Här är en sexstegsmodell för hur det kan gå till. Ställ inga träliga krav om rimliga arbetstider, schyst arbetsmiljö, garantilön, osv. Kräv bara att avtalen följer EU-direktiven. Att EU-direktiven sedan råkar varanamnet på en liten firma facket startat, där det praktiseras fyradarsvecka, betald studieledighet, gratislunch, obligatoriska spa-behandlingar och 35 000 i minimilön blir en käck liten överraskning för arbetsgivarna när avtalen undertecknats. Uppfyll arbetsgivarnas våta dröm. Ersätt las med lös – lagen om överfl ödigas sorti. Arbetsgivarna inser inte att det faktiskt är styrelseledamöter och höga chefer som är mest umbärliga på ett företag, så i praktiken kommer lös utgöra ett bättre skydd för vanliga löneslavar. Mer must och blod i förhandlingarna. Mata delegaterna med testosteron och reta arbetsgivarna med banderillas före sammandrabbningen, så blir det lite festligare. Dukningen är a och o vet varje partyfixare – dekorera förhandlingsbordet med ruttna ägg, bajonetter och ett och annat chickt knogjärn. Fräscha upp hoten. Strejkhotet är en smula uttjatat, liksom vi-flyttar-verksamhetenutomlands-hotet. Varför inte pröva med variga bölder i stället? Genom att mässa las baklänges och kreta pentagram i protokollet får hotet extra stuns. Anspelningar om kontakter med mc-klubben Lustmördarna, talibankollektivet Stymparna och/eller klingonsamfundet är andra pikanta alternativ. Ersätt medlarna med kändisar. Tänk er Anna Skipper peta fackpampar i magen och säga: Det ska inte vara mer här! Eller fylla bord med smutsiga pengar i äckliga soprum och visa upp för glupska arbetsgivare? Se här vad ni roffat åt er bara senaste veckan! Eller varför inte ta in Alexander Bard, i lederhosen, så att parterna grips av panik och enas av ren självbevarelsedrift? Skrota avtalsrörelsen. Genom listiga aktieköp är Unionen ett av världens rikaste fackförbund. Varför tjafsa med Svenskt Näringsliv – köp det i stället. Eller så kan facket mantalsskriva sig i Israel och låta israeliska ambassaden attackera varje antydan till kritik från Svenskt Näringsliv. 6-09 KOLLEGA 65
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=66">Kollega Sida 66 TÄVLING Tippa med Kollega! 3 triss</a> lotter till de 10 först öppnade rätta svaren. Skicka tipsraden senast 13 oktober till tipset@kollega.se eller Tävlingsredaktören, Kollega, 105 32 Stockholm. 1 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Var jobbar Anne-Marie Fransson? Individgaranti för apoteksanställda Administrerar tjänstepensionen Vill slopa karensdagen Collectum SKL Svenska Spels styrelseordförande Winberg Högsta aktivitetsstödet Fick Peter Magnusson att agera Bra mot förkylning Klimatkompenserar inte Ger inte rätt till ledigt på deltid Jobbar SAK med Ger ökad BNP Kostar arbetsgivaren 45 000 kr/ år REDAKTIONEN Utges av Unionen. Medlemstidningen har en fri och självständig ställning T f chefredaktör: Tommy Zetterwall tommy.zetterwall@kollega.se 08-508 978 35 (ansvarig utgivare) Vik redaktionssekreterare: Niklas Hallstedt niklas.hallstedt@kollega.se 08-508 978 67 Redaktion: Dag Bremberg Redaktör Position dag.bremberg@kollega.se 08-508 978 38 Åsa Frisk Ekonomihandläggare/reporter asa.frisk@kollega.se 08-508 978 42 Eva Karlsson Reporter eva.karlsson@kollega.se 08-508 978 41 Petra Rendik Reporter petra.rendik@kollega.se 08-737 81 54 Jörgen Renhorn Layoutare/annonsansvarig/ t f webbmaster jorgen.renhorn@kollega.se 08-508 978 40 Ola Rennstam Reporter ola.rennstam@kollega.se 08-737 81 58 Johanna Rovira Reporter (tjänstledig) johanna.rovira@kollega.se 08-737 81 55 Linda Svensson Webb-/nyhetsredaktör linda.svensson@kollega.se 08-508 978 90 Anita Täpp Reporter anita.tapp@kollega.se 08-508 978 17 Företagsannonser: da-media AB 08-786 0334 Unionenannonser: Jörgen Renhorn 08-508 978 40 Besöksadress: Olof Palmes gata 17 Postadress: 105 32 Stockholm Telefon: Unionens växel 08-504 150 00 Fax redaktionen 08–618 6722 Hemsida: www.kollega.se Tryckeri: Sörmlands Grafiska AB Papper: Omslag 130 g träfritt matt Inlaga 60g Graphocote Årgång 2 Upplaga 479 100 exemplar Kollega fi nns även som taltidning. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Allt i Kollega lagras och publiceras elektroniskt. Förbehåll mot sådan lagring och publicering accepteras i princip inte. Pressläggning detta nr 16 september 2009. Nästa nummer: 4 november. 680 kr/dag X Svenskt Näringsliv Teliasonera 300 kr 200 kr Alecta regeringen Pagrotsky 223 kr/dag främlingsfi entlighet korruption ingefära Unionen studier skolor ägg Ica föräldraskap sjukvård miljöförstöring rökare 2 IT & Telekomföretagen 0 kr TGL TCO Persdotter 993 kr/dag mobbning majonnäs Statoil starta eget turism frivilliginsatser hemarbete magsjuka pollenallergiker 01ko 06.indd 1 01koll06.inddll EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. NR 6 SEPT 2009 STÖTTA IMMUN-FÖRSVARET Doldisen Meta Persdotter var otippad när hon tog över som Svenska Spels vd. Hon är en dålig förlorare. Kanske är det en vinnande egenskap för en vd i Sveriges största spelbolag. HÖG- Biluthyrare: Betala för dina utsläpp! ODDSARE ABB går bra: Lönerna hänger inte med Vinnare: Han fick Kollegapriset Chefen suger: Så tuktas usla ledare Kameratekniker: Ett rent detektivarbete 2009-09-14 09:40:38 Tipset i nr 5: Rätt rad: 1x2 1x1 1x1 2xx2 Vinnare: Olle Malmberg, Järfälla Christina Ottosson, Jönköping Irene Helgesson, Umeå Inger Gunnarsson, Mariannelund Christer Lindström, Asarum Robert Vulin, Torslanda Gerda Jonsson, Norsjö Harald Portin, Holmsund Lars-Gunnar Hagman, Kållered Ingmar Nilsson, Askim Niklas Anita Linda 66 KOLLEGA 6-09 Åsa Petra Tommy Eva Dag Johanna Jörgen Ola
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=67">Kollega Sida 67 </a> Lånebelopp: Kr Återbetalningstid: (2-10år) Ändamål för lånet: Lånebelopp: Kr Återbetalningstid: (2-10år) Ändamål för lånet:
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=c31303df&gInitPage=68">Kollega Sida 68 Posttidning B DUBBLA EX I FAMILJEN</a> ? Mejla medlemsregistret@unionen.se Posttidning från Kollega, 105 32 stockholm. Fel adress? För Unionens medlemmar ändras adressen automatiskt via folkbokföringen. Övriga sänder in denna remsa med nya och gamla adressen. IBL BILDBYRÅ läs om avtalsrörelsen på kollega.se Nu drar det igång Posttidning B DUBBLA EX I FAMILJEN? Mejla medlemsregistret@unionen.se Posttidning från Kollega, 105 32 stockholm. Fel adress? För Unionens medlemmar ändras adressen automatiskt via folkbokföringen. Övriga sänder in denna remsa med nya och gamla adressen. IBL BILDBYRÅ läs om avtalsrörelsen på kollega.se Nu drar det igång
]]>