<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=1">Jusek Sida 1 T JUSEK FÖR JURISTER SYSTEMVETARE CIV</a> ILEKONOMER PERSONALVETARE SAMHÄLLSVETARE NUMMER 2/2010 MARS IDNINGEN JEANETTE FORS SHOWTIME ”FORSKNING SKA HÖRAS OCH SYNAS” SLÄPP MASKEN! 1999 Privat sektor 2009 1-40 h/v. TAGGAD TIPS OCH TRIX INFÖR LÖNESAMTALET 18 02/10 JUSEKTIDNINGEN DÅ MÅR DU BÄTTRE 14 45 % 29 % 61 % 23 % 41-45 h/v. MYTEN KNÄCKT VI JOBBAR MINDRE ÄN FÖR TIO ÅR SEDAN 10 26 % 16 % 46- h/v. BONUSBÖK FÖR KRÅNGLIGT ATT VARA JÄMSTÄLLD 35 1 T JUSEK FÖR JURISTER SYSTEMVETARE CIVILEKONOMER PERSONALVETARE SAMHÄLLSVETARE NUMMER 2/2010 MARS IDNINGEN JEANETTE FORS SHOWTIME ”FORSKNING SKA HÖRAS OCH SYNAS” SLÄPP MASKEN! 1999 Privat sektor 2009 1-40 h/v. TAGGAD TIPS OCH TRIX INFÖR LÖNESAMTALET 18 02/10 JUSEKTIDNINGEN DÅ MÅR DU BÄTTRE 14 45 % 29 % 61 % 23 % 41-45 h/v. MYTEN KNÄCKT VI JOBBAR MINDRE ÄN FÖR TIO ÅR SEDAN 10 26 % 16 % 46- h/v. BONUSBÖK FÖR KRÅNGLIGT ATT VARA JÄMSTÄLLD 35 1
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=2">Jusek Sida 2 IdéoLuck AB #100120 JP EUNET Allt på </a> ett ställe, dygnet runt, varsomhelst Varför JP EUnet? - Den kompletta Europarätten. Daglig uppdatering. - Egen bevakningsprofil. Koncentrera dig på dina områden. - Google som sökmotor. Sök i allt och få en effektivt presenterad träffbild. - Enkel att använda. Intuitiv. JP EUnet JP EUnet är den kompletta EU/EG-rättsliga informationstjänsten. I tjänsten hittar du fördrag, internationella avtal, parlamentsfrågor, lagstiftning, förberedande rättsakter och rättspraxis. Det finns även länkar från EU/EG-rätten till svensk lagstiftning. Allt lättillgängligt och överskådligt presenterat. Egen bevakningsprofil Du skapar enkelt din egen bevakningsprofil genom att välja de områden inom EU/EG-rätten som är intressanta för just dig. När du gjort dina val skapas en individuell förstasida där du dagligen kan följa uppdateringar inom dina intresseområden. Nyhetsbrev Du kan välja att få nyhetsbrev med de uppdateringar som skett inom dina valda områden. Du väljer själv hur ofta du vill ha nyhetsbrevet; dagligen, veckovis eller varje månad. Google som sökmotor Med Google söker du snabbt igenom den kompletta EU/EG-rätten. Du får en unik och sorterad träffbild som är relevant för just din frågeställning. Detta ger en god överblick över träffarna och deras dignitet. Varför JP Infonet? Tidsbesparande tjänst – all information på ett ställe Användarvänlig med en effektiv sökmotor Daglig och heltäckande nyhetsbevakning Kompetenshöjande med många expertanalyser Våra tjänster: JP Socialnet JP Skolnet JP Miljönet JP Personalnet JP Sjukvårdsnet JP Fastighetsnet JP Livsmedelsnet JP Migrationsnet JP Förvaltningsnet JP Upphandlingsnet JP Serveringstillstånd JP Samhällsbyggnadsnet JP Ordningsnet JP Räddningsnet JP Familjenet JP Insolvensnet JP Djurnet JP Juridiknet JP Företagarnet JP Laglistor JP EUnet Mer information eller testkonto Kontakta kundtjänst på tel 08-462 65 60, information@jpinfonet.se för mer information om våra tjänster. JP Infonet Förlag AB Kornhamnstorg 6, Box 2237, 103 16 Stockholm Telefon: 08-462 65 60 information@jpinfonet.se www.jpinfonet.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=3">Jusek Sida 3 specialerbjudande för alla medlemmar </a> i PTK-anslutna förbund Sommar i skärgården Boka fyra dygn på Djurönäset hotell, så betalar du bara för tre. Köp till ett aktivitetskort, så har du fri tillgång till kanoter, kajaker och roddbåtar samt fri entré till simhallen med gym och bastu under alla dagar du bor här. Djurönäset ligger i en del av Stockholms vackraste skärgård, mellan Sandhamn ochMöja, ändå bara 45 minuter från Stockholms city med bil eller buss. Här njuter du av den förtrollande naturen, tillsammans med familj och vänner. Förutom att paddla, ro och simma kan du också spela boule, strandvolley, tennis, cykla eller bara ströva omkring och ta ett bad från en klippa eller sandstrand. Sjöboden öppen hela sommaren för lunch och grillmiddag Nyrenoverade hotellrum, inspirerade av skärgårdsnaturen Simhall med 25 m pool, bastu och gym ingår i aktivitetskortet (Ordinarie sommarpris 595:-/dygn). Priserna är inkl moms, gäller i mån av plats, 19 juni till 8 augusti 2010 Barn 6-12 år bor och äter för halva priset, barn 0-5 år bor och äter gratis vid två betalande vuxna. Fyra dygns logi i tvåbäddsrum, inkl frukost1.785:- /person (KOD PTK) Boka före den 1 april så bjuder vi på en grillmiddag i Sjöboden! Djurönäset Box 1 139 02 Djurhamn 08-571 490 00 info@djuronaset.com www.djuronaset.com 25% rabatt Boka fyra dygn betala för tre!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=4">Jusek Sida 4 JUSEKTIDNINGEN2/1O 6 SAABLAR. Hårt tr</a> yck på Josefina Andersson på biltillverkarens personalavdelning. FOTO: EMELIE ASPLUND 32 CURLINGPAPPA. Thomas Wilhelm vädrar medalj i Vancouver. FOTO: LINDA FORSELL 16 BLI EN FLITIG FÖRHANDLARE OM FÖRMÅNER 26 TRIST ELLER UNDERBART? Åsa Gibson Lundmark gillar i alla fall sin jobbresa. FOTO: TOMAS OHLSSON Gå från lönesamtalet som en VINNARE. Lär av en påläst, en självsäker, en TAKTIKER och av tålmodiga Lars-Göran Carlsson. FOTO: IRIS TIITTO 8NYHETER AVSPARK. Första intensivkursen i samhällsvetarsvenska är igång. 9NYHETER NÖJDA CHEFER. Lönen är mer än okej tycker kommunernas ekonomichefer. Omslaget: Jeanette Fors. Foto: Tomas Ohlsson. 10NYHETER ARBETSTID. Tro det eller ej, men vi jobbar mindre i dag än vad vi gjorde för tio år sedan. 12 NYHETER EU-KARRIÄR. Snart är hundratals jobb lediga i Bryssel. Så gör du för att lyckas ta dig ända dit. 14 NYHETER DJUP PÅ JOBBET Våga prata drömmar, rädslor och längtan med kollegorna. 15 NYHETER JURIDISKA. Språket som bara juristerna förstår. Ann Blückert vet varför. 25 ARBETSLIV FÖRMÅNER. Får du inte högre lön? I så fall kan det vara en bra idé att istället förhandla om förmåner. Vi berättar hur mycket förmånerna är värda. 28PORTRÄTT UTÅTRIKTAD. Bloggaren och företagsekonomen Jeanette Fors gillar inte forskning som står på bokhyllan och samlar damm. 18 34 DEBATTNJA TILL LAS. Las-reglerna bygger på en våt dröm från 1970-talet. 35 GÄSTKRÖNIKÖR LIV LANDELL MAJOR 36 RECENSIONER 37 LEDIGA JOBB 40 JUSEK INFORMERAR REDAKTION Chefredaktör:Ann Marie Bergström, 08/070–665 29 21, annmarie.bergstrom@jusektidningen.se Medlemstidning utgiven av Jusek Redaktör Ulf Storm, 08/070-665 29 24 ulf.storm@jusektidningen.se Bokningavplatsannonser Johanna Berglund, 08/070-665 29 27 johanna.berglund@jusektidningen.se Art director/Layout Jens Nyström, 070-238 06 37 jens.nystrom@jusektidningen.se Vikarierande redaktör Jenny Kallin,073-540 59 10 jenny.kallin@jusektidningen.se 4 Marknadsansvarig Tomas Bergqvist, 08-665 29 92 tomas.bergqvist@jusektidningen.se NYHETER DAGLIGEN Tjänstledigredaktör Marieke Johnson JUSEKTIDNINGEN 02/10 JUSEKTIDNINGEN2/1O 6 SAABLAR. Hårt tryck på Josefina Andersson på biltillverkarens personalavdelning. FOTO: EMELIE ASPLUND 32 CURLINGPAPPA. Thomas Wilhelm vädrar medalj i Vancouver. FOTO: LINDA FORSELL 16 BLI EN FLITIG FÖRHANDLARE OM FÖRMÅNER 26 TRIST ELLER UNDERBART? Åsa Gibson Lundmark gillar i alla fall sin jobbresa. FOTO: TOMAS OHLSSON Gå från lönesamtalet som en VINNARE. Lär av en påläst, en självsäker, en TAKTIKER och av tålmodiga Lars-Göran Carlsson. FOTO: IRIS TIITTO 8NYHETER AVSPARK. Första intensivkursen i samhällsvetarsvenska är igång. 9NYHETER NÖJDA CHEFER. Lönen är mer än okej tycker kommunernas ekonomichefer. Omslaget: Jeanette Fors. Foto: Tomas Ohlsson. 10NYHETER ARBETSTID. Tro det eller ej, men vi jobbar mindre i dag än vad vi gjorde för tio år sedan. 12 NYHETER EU-KARRIÄR. Snart är hundratals jobb lediga i Bryssel. Så gör du för att lyckas ta dig ända dit. 14 NYHETER DJUP PÅ JOBBET Våga prata drömmar, rädslor och längtan med kollegorna. 15 NYHETER JURIDISKA. Språket som bara juristerna förstår. Ann Blückert vet varför. 25 ARBETSLIV FÖRMÅNER. Får du inte högre lön? I så fall kan det vara en bra idé att istället förhandla om förmåner. Vi berättar hur mycket förmånerna är värda. 28PORTRÄTT UTÅTRIKTAD. Bloggaren och företagsekonomen Jeanette Fors gillar inte forskning som står på bokhyllan och samlar damm. 18 34 DEBATTNJA TILL LAS. Las-reglerna bygger på en våt dröm från 1970-talet. 35 GÄSTKRÖNIKÖR LIV LANDELL MAJOR 36 RECENSIONER 37 LEDIGA JOBB 40 JUSEK INFORMERAR REDAKTION Chefredaktör:Ann Marie Bergström, 08/070–665 29 21, annmarie.bergstrom@jusektidningen.se Medlemstidning utgiven av Jusek Redaktör Ulf Storm, 08/070-665 29 24 ulf.storm@jusektidningen.se Bokningavplatsannonser Johanna Berglund, 08/070-665 29 27 johanna.berglund@jusektidningen.se Art director/Layout Jens Nyström, 070-238 06 37 jens.nystrom@jusektidningen.se Vikarierande redaktör Jenny Kallin,073-540 59 10 jenny.kallin@jusektidningen.se 4 Marknadsansvarig Tomas Bergqvist, 08-665 29 92 tomas.bergqvist@jusektidningen.se NYHETER DAGLIGEN Tjänstledigredaktör Marieke Johnson JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=5">Jusek Sida 5 2/1O INLEDAREN Det fi nns många skäl </a> att festa Jag tycker att man ska ta alla möjliga tillfällen att ordna kalas. Ett av de vanligare skälen är ju att åtminstone en gång om året fira att man över huvud taget finns och fortfarande ja-måhon-lever. En annan sak som definitivt är värd en rejäl fest är flera års träget arbete som lett fram till en dokumenterad prestation. Ett av de roligare kalasen som jag varit gäst på var en disputationsfest. Den gången firade vi flera års slitsam bergochdalbana i RÄTTELSE Fram till den sista februari var nio av Högsta domstolens ledamöter män och sex kvinnor. Inte tvärtom som det stod i kortintervjun med nya ordföranden Marianne Lundius i förra numret. I och med hennes tillträde är könsfördelningen så jämn som det går; åtta män, sju kvinnor. Fast det kunde ju ha varit åt andra hållet. Riksarkivet och andra arkiv i sökandet efter den ekonomiskhistoriska sanningen om Grängesbergs försök att etablera sig utomlands. Gruvbolaget satt med rejält med pengar efter förstatligandet av bland annat Oxelösunds järnverk och gruvorna i Kiruna och Luossavaara. Eftersom disputanden under sina studie- och forskarår även tränat förmågan att ordna fester blev det extra kalaskul. Förhoppningsvis ställer Jeanette Fors till med en lika rolig fest när hon är klar med sin avhandling om hur företag kommunicerar med kunder och leverantörer vid fusioner och förvärv. Redan nu kan man följa hennes arbete och vedermödor på hennes blogg. I porträttet på sidan 26 berättar hon om sin ambition att skriva en avhandling som blir både tillgänglig och användbar. ... FÖR ÖVRIGT är det svensk vinterkaosvecka när vi presslägger den här tidningen. Den genomsnittliga jobbrestiden på 27 minuter har de flesta överskridit med råge. Själv närmar jag mig aldrig ett allmänt trafikmedel utan bok, tidning och i-pod. Och så jobbmobilen med e-post förstås. Läs om vad folk fördriver res tiden med på sidan 32. Liksom många av Jusektidningens läsare tar jag plats på båda sidor om samtalsbordet när de lokala lönerna årligen ska revideras. Prestationer och ambitioner, utvecklingsvilja och samarbetsförmåga ska värderas och sättas kronor på. Jag måste erkänna att jag går betydligt mer och bättre förberedd till de samtal där jag sitter på arbetsgivarsidan av bordet än när jag ska prata om mitt eget värde. I temaartikeln på sidan 18 berättar fyra Jusekmedlemmar om sina knep när de löneförhandlar. De lämnar inte lönesättningen åt vare sig slumpen eller arbetsgivarens godtycke eller okunskap om vad de gör och kan. För varför ska man göra det? J Bokning av annonser mot text: Magnus Johansson, Newsfactory AB magnus.johansson@newsfactory.se 08-505 73 813 alt. 070-745 67 01 Nr/Utgivning Sista bokning 3 9 april 4 14 maj 5 18 juni 25 mars 29 april 3 Juni Tryck Sörmlands Grafiska AB Katrineholm 02/10 JUSEKTIDNINGEN Prenumerationspris: 220 kr/år, 9 nr. TS-kontrollerad upplaga: 79 100 (2009). Medlem av Sveriges tidskrifter. ISSN 1100-620x. Postadress: Box 5167, 102 44 Stockholm Besöksadress Nybrogatan 30, Stockholm Allt material publiceras även på Jusektidningens webbplats samt lagras elektroniskt i arkiv och hos PressText och Medie arkivet. Förbehåll mot denna publicering medges i regel inte. Övrig kontakt redaktionen 08-665 29 20 Fax: 08-660 08 04 www.jusektidningen.se E-post red@jusektidningen.se Ann Marie Bergström Chefredaktör annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070–665 29 21 TIPSA JUSEKTIDNINGEN Vad händer på jobbet? Ge oss underlag till artiklar. Mejla red@jusektidningen.se Utgivningsdag 4 mars. Nummer 3 kommer 9 April. Medarbetare i detta nummer Sten Arndt, journalist, Stockholm Emelie Asplund, fotograf, Göteborg Anna Backlund, praktikant, Uppsala. Marcus Bryngelsson, fotograf, Stockholm Per Eriksson, fotograf, Falun Linda Forsell, fotograf, Stockholm Melina Grundel, illustratör, Stockholm Jens Nordström, fotograf, Malmö Tomas Ohlsson, fotograf, Stockholm Iris Tiitto, fotograf, Västerås Anna Trenning-Himmelsbach, journalist, Frankrike Carl von Scheele, journalist, Enköping. Ylva Sundgren, fotograf, Stockholm Elina Wessman, journalist, Stockholm Björn Öberg, illustratör, Sundsvall 5 2/1O INLEDAREN Det fi nns många skäl att festa Jag tycker att man ska ta alla möjliga tillfällen att ordna kalas. Ett av de vanligare skälen är ju att åtminstone en gång om året fira att man över huvud taget finns och fortfarande ja-måhon-lever. En annan sak som definitivt är värd en rejäl fest är flera års träget arbete som lett fram till en dokumenterad prestation. Ett av de roligare kalasen som jag varit gäst på var en disputationsfest. Den gången firade vi flera års slitsam bergochdalbana i RÄTTELSE Fram till den sista februari var nio av Högsta domstolens ledamöter män och sex kvinnor. Inte tvärtom som det stod i kortintervjun med nya ordföranden Marianne Lundius i förra numret. I och med hennes tillträde är könsfördelningen så jämn som det går; åtta män, sju kvinnor. Fast det kunde ju ha varit åt andra hållet. Riksarkivet och andra arkiv i sökandet efter den ekonomiskhistoriska sanningen om Grängesbergs försök att etablera sig utomlands. Gruvbolaget satt med rejält med pengar efter förstatligandet av bland annat Oxelösunds järnverk och gruvorna i Kiruna och Luossavaara. Eftersom disputanden under sina studie- och forskarår även tränat förmågan att ordna fester blev det extra kalaskul. Förhoppningsvis ställer Jeanette Fors till med en lika rolig fest när hon är klar med sin avhandling om hur företag kommunicerar med kunder och leverantörer vid fusioner och förvärv. Redan nu kan man följa hennes arbete och vedermödor på hennes blogg. I porträttet på sidan 26 berättar hon om sin ambition att skriva en avhandling som blir både tillgänglig och användbar. ... FÖR ÖVRIGT är det svensk vinterkaosvecka när vi presslägger den här tidningen. Den genomsnittliga jobbrestiden på 27 minuter har de flesta överskridit med råge. Själv närmar jag mig aldrig ett allmänt trafikmedel utan bok, tidning och i-pod. Och så jobbmobilen med e-post förstås. Läs om vad folk fördriver res tiden med på sidan 32. Liksom många av Jusektidningens läsare tar jag plats på båda sidor om samtalsbordet när de lokala lönerna årligen ska revideras. Prestationer och ambitioner, utvecklingsvilja och samarbetsförmåga ska värderas och sättas kronor på. Jag måste erkänna att jag går betydligt mer och bättre förberedd till de samtal där jag sitter på arbetsgivarsidan av bordet än när jag ska prata om mitt eget värde. I temaartikeln på sidan 18 berättar fyra Jusekmedlemmar om sina knep när de löneförhandlar. De lämnar inte lönesättningen åt vare sig slumpen eller arbetsgivarens godtycke eller okunskap om vad de gör och kan. För varför ska man göra det? J Bokning av annonser mot text: Magnus Johansson, Newsfactory AB magnus.johansson@newsfactory.se 08-505 73 813 alt. 070-745 67 01 Nr/Utgivning Sista bokning 3 9 april 4 14 maj 5 18 juni 25 mars 29 april 3 Juni Tryck Sörmlands Grafiska AB Katrineholm 02/10 JUSEKTIDNINGEN Prenumerationspris: 220 kr/år, 9 nr. TS-kontrollerad upplaga: 79 100 (2009). Medlem av Sveriges tidskrifter. ISSN 1100-620x. Postadress: Box 5167, 102 44 Stockholm Besöksadress Nybrogatan 30, Stockholm Allt material publiceras även på Jusektidningens webbplats samt lagras elektroniskt i arkiv och hos PressText och Medie arkivet. Förbehåll mot denna publicering medges i regel inte. Övrig kontakt redaktionen 08-665 29 20 Fax: 08-660 08 04 www.jusektidningen.se E-post red@jusektidningen.se Ann Marie Bergström Chefredaktör annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070–665 29 21 TIPSA JUSEKTIDNINGEN Vad händer på jobbet? Ge oss underlag till artiklar. Mejla red@jusektidningen.se Utgivningsdag 4 mars. Nummer 3 kommer 9 April. Medarbetare i detta nummer Sten Arndt, journalist, Stockholm Emelie Asplund, fotograf, Göteborg Anna Backlund, praktikant, Uppsala. Marcus Bryngelsson, fotograf, Stockholm Per Eriksson, fotograf, Falun Linda Forsell, fotograf, Stockholm Melina Grundel, illustratör, Stockholm Jens Nordström, fotograf, Malmö Tomas Ohlsson, fotograf, Stockholm Iris Tiitto, fotograf, Västerås Anna Trenning-Himmelsbach, journalist, Frankrike Carl von Scheele, journalist, Enköping. Ylva Sundgren, fotograf, Stockholm Elina Wessman, journalist, Stockholm Björn Öberg, illustratör, Sundsvall 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=6">Jusek Sida 6 NYHETER Tvära kast mellan hopp Person</a> alen på Saabs HR-avdelning har åkt samma BERG- OCH DALBANA mellan hopp och förtvivlan som alla andra på företaget. Samtidigt har de tvingats förbereda för två ytterligheter: AVVECKLING eller NY ÄGARE. Mitt i alla tvära kast mellan rekonstruktion, ny ägare, avveckling och ny ägare igen har HR-avdelningen på Saab i Trollhättan inte bara haft sina vanliga arbetsuppgifter att sköta. En hel del extra hamnade på måste-göra-listan: Rekonstruktion och uppsägningar skulle hanteras. Delar av ekonomiavdelningen togs tillbaka från outsourcing och medförde några nyanställningar. Avveckling och likvidation skulle planeras. Dessutom planerade man för framtiden och en eventuell ny ägare – Det är inte många specia- lister på HR som är med om allt detta under ett arbetsliv. Vi var ” Det är inte många specialister på HR som är med om allt detta under ett arbetsliv. Vi var med om det under loppet av ett år. Det måste vara ganska unikt.” Josefina Andersson om arbetetet på personal avdelningen på Saab i Trollhättan. med om det under loppet av ett år. Det måste vara ganska unikt, säger Josefina Andersson som arbetar på personalavdelningen på Saab i Trollhättan. Hon arbetar med de administrativa systemen och verksamheten kring personal- och löneadministration. Det praktiska hanterandet av underlag och utbetalning- 6 ar av löner har Saab lagt ut på ett ett företag.Josefina Anderssons uppgifter är att planera, övervaka och stötta det outsourcade arbetet. –Stora förändringar leder till mycket administration. Den här gången planerade vi utifrån två parallella spår som skilde sig från varandra till hundra procent. – På min enhet skulle vi å ena sidan förbereda våra administrativa system och processer för den dag vi kunde bli frikopplade från GM, å andra sidan måste vi till exempel ha en plan för hur alla skulle få sina arbetsgivarintyg ifall beslutet blev avveckling. En uppgift var alltså att skapa beredskap för utskriften av över 3 000 personliga arbetsgivarintyg, som ligger till grund för ersättningen från a-kassan. De skulle ha delats ut ifall nedläggningsbeslutet från slutet av december förra året låg fast. – Även om arbetet är outsour- cat är vi som arbetsgivare ytterst ansvariga, säger Josefina Andersson. Under Saabs skakiga resa har man även använt sig av okonventionella lösningar. När företaget begärde rekonstruktion vid tingsrätten i Vänersborg trädde den statliga lönegarantin in under en tid. Men länsstyrelsen i Västra Götaland, som ansvarar för utbetalningarna, fick en omöjlig mängd löner att hantera. Då lät de Saab fortsätta att betala ut lönerna och satte in en klumpsumma på bolagets konto, FULL BERDSKAP. Josefina Andersson på Saabs personalavdelning har fått hantera både hopp och förtvivlan under bilföretagets skakiga väg. FOTO: EMELIE ASPLUND 8 SAABS SKAKIGA VÄG Februari 2009. Saab lämnar in ansökan och beviljas rekonstruktion vid Vänersborgs tingsrätt. April 2009. 700 av de som varslades i mars sägs upp, därav 55 tjänstemän. en lösning som länsstyrelsen aldrig tidigare använt. – Nej, det är mycket ovanligt. Normalt klarar vi av att hantera lönegarantin, men för att kunna klara Saab hade vi behövt förstärka vår egen personal. Det hade inneburit att de anställda fått vänta länge på sina utbetalningar av garantin, säger Christina Danielsson, chef för ekonomienheten på länsstyrelsen. På Saabs HR-avdelning har det varit viktigt att inte ryckas med av alla uppgifter som virvlat runt JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=7">Jusek Sida 7 På www.jusektidningen.se fi nns ofta </a> relevant statistik och fakta länkat till artiklarna. och förtvivlan Februari 2010. EIB (Europeiska investeringsbanken) godkänner ett lån på 4 miljarder. Affären med mellan GM och Spyker klar. NYHETER 3 frågor till… … Birgitta Södergren, docent på Institutet för personal- och företagsutveckling vid Uppsala Universitet. Januari 2010. I slutet av januari godkänns Spyker som ny köpare av Saab. 1. Du vill sätta fokus på en ny term inom organisationsforskningen – resiliens – som inom ekologin handlar om naturens förmåga att återhämta sig efter exempelvis stormar, bränder och föroreningar. Förklara! – Resiliens betyder konsten att komma igen. Eller ordagrant elasticitet, det vill säga förmågan att hålla en spänning och återta sin form. Det är ett intressant begrepp som borde användas mer inom organisationsutveckling. Organisationer är levande komplexa system som utsätts för störningar, precis som naturen. December 2009. Strax före jul meddelar GM att Saab läggs ner. November 2009. Juni 2009. Koenigsegg deklarerar att man vill köpa Saab. Samma dag meddelas att Saabs skulder skrivs av med 75 procent enligt en upp - görelse i tingsrätten. Koenigsegg drar sig ur affären. 2. Vad är en höststorms motsvarighet på en arbetsplats? – Produktbekymmer, nedläggningar, omorganisation, saker som sätter press på organisationen. Förändrade marknadsförutsättningar, teknik som inte fungerar, bland annat. I dag när organisationer har problem är den standardiserade reaktionen hos ledningen att superkontrollera, skära ner och skrämma upp. Detta hämmar snarare människor som plötsligt inte vet vad som gäller. Inom organisationsforskning ser man att resilienta organisationer klarar utmaningar bättre. i media, utan vänta in bekräftelser från företagsledningen, konstaterar Josefina Andersson och ger sin vd Jan Åke Jonsson mycket beröm: – Han har varit en förebild under den här tiden. Prestigelös, jordnära och ärlig. 02/10 JUSEKTIDNINGEN Nu ser hon fram mot den för- sta dagen med de nya ägarna. De sista kontrakten mellan GM och Spyker undertecknades 23 februari. Därmed avslutades affären. – Men ny ägare betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Nu får vi chansen att ge allt för en bra framtid. Vi ställs inför en stor utmaning när vi ska anpassa oss från att vara en del i en stor koncern till att bli en mindre organisation. Carl von Scheele red@jusektidningen.se 08-665 29 20 3. Hur utmärker sig en resilient organisation? – Nyckeln till elasticitet (resiliens) är att människor upplever att de har resurser av olika slag. Det kan vara strukturella resurser, som en bra organisation, eller kompetensmässiga resurser samt i form av relationer, som nätverk och ledningsstöd. Sist men inte minst är det viktigt med emotionella resurser, vetskap om att när det blåser hårt så kommer kollegor att ge kamratskap, stöd och hjälp. Jenny Kallin 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=8">Jusek Sida 8 NYHETER Kickoff på ren svenska Tack o</a> ch hej och att kunna fråga vad klockan är räcker inte långt på jobbet. Det är studenterna på den nya kursen Svenska för invandrare med samhälls vetarbakgrund överens om. Paragrafer ur hyreslagen varvas med verb som ”tjäna” och ”spara”. Och på SO-lektionen denna fredag eftermiddag har studenterna gått igenom hur Sverige styrs, vad som är Landstingets främsta uppgift och hur ofta det är val till EUparlamentet. – Den första veckan har varit jättebra, säger Ailin Abdullah. För drygt ett år sedan flyttade hon till Sverige för att forska i integrerad produktutveckling vid Institutionen för maskinkonstruktion på KTH. I bagaget har hon dubbla mas- terexamen, en i företagsekonomi från Malaysia samt en i innovation och entreprenörskap från Danmark, där hon också har jobbat som forskningsassistent inom industriell produktion. Nu har kontraktet på KTH löpt ut och därför satsar hon fullt ut på att förbättra sin svenska. – Jag förstår kanske 30 procent av svenskan, men man kan inte överleva på jobbet med 30 procent, säger hon. Men åren i Danmark har satt sina spår och Ailin Abdullah säger att hennes största problem är att danska ord ibland hoppar ut när hon talar svenska. På bordet ligger en hög dagstidningar. Konjunktursvängning, bokslut och statliga stödåtgärder – studenterna är överens om att facktermer är det allra svåraste. Tanken är att de så småningom ska ta sig igenom nyhetstexter, men för ekonomen Victoria Balabamova från Bulgarien står jobbannonser högst upp på önske listan. – Att bara skriva och prata räck- er inte. I annonserna står det till exempel att de söker en ekonom. På engelska kan economics betyda så mycket. Men vad menar man egentligen på svenska? säger hon. Än så länge har kursen 24 deltagare men fler väntas ansluta under de 15 veckorna som utbildningen pågår. Samhällsvetarna är indelade i tre olika nivåer beroende på förkunskaper och de läser både svenska och samhällsorientering. – Det betyder att vi aldrig kommer att ha en homogen grupp, FACKUTTRYCK. Ailin Abdullah och Mahari Kidane har just avverkat den första veckan av 15 på intensivkursen i svenska. men alla har i alla fall samma mål, säger Ulla Gröndahl, som är huvudansvarig för kursen. Förutom att kursen i sig är ny är även läromedlen nya. De gamla övningarna med stereotypa karaktärer har bytts ut. – I den gamla boken kunde man läsa om Hassan som stod i sin livsmedelsbutik, säger Ulla Gröndahl och bläddrar i övningsboken. I den nya boken får studen- 8 PÅ VÄG MOT ARBETSMARKNADEN Kursen erbjuder yrkesinriktad svenska och samhällskunskap och vänder sig till ekonomer, jurister, samhälls-, personal- och systemvetare. Så småningom är det meningen att eleverna ska få varsin mentor i ett halvår för kontakt med arbetslivet. Detta mentorprogram ska Jusek stå för. FOTO: LINDA FORSELL terna i stället träna relativa pronomen med meningar som ”Jag har en syster, som är advokat” och imperfekt med ”Min mamma doktorerade i biomedicin”. Anna Backlund anna.backlund@jusektidningen.se 070-665 03 07 Läs mer på jusektidningen.se ”Invandrade samhällsvetare får specialkurs i svenska”. Snabbavveckling • Vi köper ditt bolag • Du slipper vänta på pengarna • Styrelsen byts ut • Vi avvecklar bolaget Prisexempel Värde: 100.000 kr. Värde: 250.000 kr. Värde: 500.000 kr. Värde: 1.000.000 kr. Vi betalar: 88.000 kr. Vi betalar: 237.000 kr. Vi betalar: 482.000 kr. Vi betalar: 971.000 kr www.formabolag.se 8 JUSEKTIDNINGEN 02/10 LagerboLag • Likvidation SnabbavveckLing • FuSion & FiSSion boLagSJuridik • SkatteJuridik Vi förvärvar bolaget och Ni erhåller likvid omgående! Säljaren får köpeskillingen direkt, utan att behöva vänta på en fullbordad likvidation. Forma Bolagstjänster AB är ett företag i Forma Gruppen.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=9">Jusek Sida 9 Mest läst på webben: 1. Tema: Ung och</a> chef. 2. Nyheter: Lössläppta med arbetare jobbar bättre. 3. Nyheter: Så lär sig studenter juridiska. Nästan idealiska kommunlöner Kommunernas EKONOMICHEFER har aldrig varit så nöjda med sina löner som nu. Men vissa är mer NÖJDA än andra. Avståndet mellan vad Sveriges kommuners ekonomichefer önskar att de tjänade och vad de faktiskt har i lön har krympt. Det visar en undersökning från Kommunforskning i Västsverige, KFI. Men trots att den verkliga lönen närmar sig ideallönen är männen mer missnöjda än kvinnorna. – De kvinnliga ekonomiche- ferna tycker generellt sett, och till skillnad från männen, att de har mer i lön och löneförmåner än vad de behöver ha. Samma resultat har vi fått i tidigare undersökningar, säger Rolf Solli, professor vid Handelshögskolan och Förvaltningshögskolan i Göteborg och forskare vid KFI. Han berättar också att lönen, enligt fler undersökningar, är viktigast för de ekonomer som tjänar minst. Till exempel tycker ekonomi cheferna att lönen är viktigare för tillfredsställelsen i arbetet än vad de mer välbetalda kommundirektörerna tycker. – Det här är egentligen självklart och stämmer överens med Mas - lows teori om behovstrappan. Om du är hungrig är mat viktigare än Rolf Solli. om du inte är hungrig. De som har minst i lön tycker att lönen är viktigast. Jenny Kallin jenny.kallin@jusektidningen.se 08-665 29 89/073-540 59 10 8 RÄTT LÖN FÖR MÖDAN 2009 svarade ekonomicheferna att deras verkliga lön var 92 procent av deras ideallön, 2004 var den verkliga lönen 87 procent av ideallönen. Bygger på en enkätundersökning som 229 ekonomichefer i Sveriges kommuner har svarat på. Svante Nycander. Dags att förnya Las? Vänd ryggen åt turordningsreglerna i Las och avtala om egna regler vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det rådet får arbetsmarknadens parter i en ny debattbok. Även inom Jusek finns en diskussion om hur arbetsrätten ska kunna utvecklas. Det finns nog ingen lag som varit så omdiskuterad som Lagen om anställningsskydd (LAS) under dess nära 40-åriga historia. Nu föreslår Svante Nycander, ledande debattör i arbetsmarknadsfrågor, att fackförbund och arbetsgivarorganisationer tar kommandot över politikerna i Las-frågan. Genom ett avtal om nya regler vid uppsägningar om arbetsbrist kan parterna avlägsna sig från de infekterade strider som Las har skapat. Svante Nycander konstaterar i boken att om inte en stor sektor på arbetsmarknaden kan hitta en lösning, kanske en mindre sektor eller ett förbund som Jusek skulle kunna gå före. – Om det lyckas kommer ÄNNU FÄRRE ARBETSLÖSA Från en i jämförelse redan låg nivå har arbetslösheten bland Juseks medlemmar sjunkit från september till december 2009. I september fick 1,7 procent ersättning för arbetslöshetskassan AEA, i december 1,6 procent. Personalvetare, som tidigare varit den grupp bland Juseks medlemmar som 02/10 JUSEKTIDNINGEN 1,6 % Så liten andel Jusekmedlemmar har ersättning från AEA. haft flest arbetslösa, står för den största minskningen. Det kan finnas mörkertal i statistiken, särskilt bland nyexaminerade som inte kvalificerat sig för medlemskap i a-kassan. LÄNSRÄTTER LÄGGS NER Landets 23 länsrätter slogs i februari samman till tolv nya förvaltningsrätter. Under en övergångsperiod kommer vissa av förvaltningsrätterna att ha kvar viss verksamhet vid de gamla länsrätterna. Ingen personal har sagts upp vid omorganisationen. AMB AB det naturligtvis göra ett starkt intryck på andra förbund och lösningarna sprider sig, säger Nycander. I Juseks Vision 2012 som fastställdes för tre år sedan står det att arbetsrätten behöver utvecklas samtidigt som de grundläggande principerna i Las vidmakthålls. Målet är ett bra anställningsskydd samtidigt som rörligheten ökar. – Trygghet i anställningen är väldigt viktigt för våra medlemmar. Däremot kan regeln ”sist in, först ut” i Las vara ett problem. Vi är öppna för andra lösningar, utan att ha något förslag idag, säger Juseks vd Louise Adelborg, som menar att det finns faktorer i Las som minskar rörligheten. – Ja, många människor med lång anställningstid är invaggade i en falsk trygghet. ” Vi är öppna för andra lösningar, utan att ha något förslag idag.” Juseks vd Louise Adelborg. Louise Adelborg påminner om hur viktig kompetensen också är vid urvalet under förhandlingar om uppsägningar. Det handlar inte enbart om anställningstid. – Det finns personer som skulle ha mått väldigt bra av att tidigare skaffat sig en annan anställning. När man byter jobb byg- ger man upp sin kompetens, vidareutvecklar sig och ökar sina möjligheter att hitta andra jobb. Det är inte alltid det optimala att sitta kvar på ett jobb i tron att man har ett stort trygghetskapital i botten. Carl von Scheele red@jusektidningen.se 9 Läs mer på Debatt sidan 34. 8 SIST IN FÖRST UT Svante Nycander, före detta chefredaktör för Dagens Nyheter, har på uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, skrivit boken ”Sist in, först ut – LAS och den svenska modellen”. 9 NYHETER
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=10">Jusek Sida 10 NYHETER Ökad STRESS och LÄNGRE arbet</a> stid. Det är den gängse bilden av dagens arbetsliv. Men färsk statistik från Jusek visar att de flesta jobbar MINDRE I DAG än för tio år sedan. 1999 jobbade endast 45 procent av de privatanställda Jusekmedlemmarna 40 timmar eller mindre per vecka. Tio år senare uppger sex av tio att de har sådana normala arbetsveckor. Siffrorna om den allt kortare arbetstiden gäller alla sektorer av arbetsmarknaden, även om skillnaderna mellan då och nu är allra tydligast för de privatanställda. Göran Kecklund är docent vid Stressforskningsinstitutet och har bland annat forskat om arbetstid och dess koppling till hälsa. Han ser flera tänkbara förklaringar till statistiken om mins- ”1999 var arbetstiden mer formellt reglerad, chefen ville att man skulle vara på plats mellan vissa klockslag.” Göran Kecklund, Docent vid Stressinstitutet. kad arbetstid under det senaste decenniet. – Det kan naturligtvis vara helt sant, inte bara statistiskt utan rent faktiskt, att högutbildade inte jobbar så mycket idag som för tio år sedan. Jag tror att 8 SÄMST I IT-BRANSCHEN OCH INDUSTRIN Anställda i it-branschen och inom industrin fick sämst löneutveckling förra året med ökningar på 3,6 respektive 4,3 procent. 10 många kan ha tagit intryck av debatten om balans i livet, hälsoaspekterna, till exempel vikten av att återhämta sig efter en hektisk arbetsperiod. Men Göran Kecklund talar också om utvecklingen av det gränslösa arbetet, utsuddade gränser mellan arbete och fritid. – Vi mejlar, läser rapporter och pratar jobb i mobilen när vi är hemma eller på väg till och ifrån arbetsplatsen. Men räknar vi det som arbetstid? Oreglerad arbetstid med målstyrning och fler projektarbeten sänker kraven på att man ska vara närvarande på arbetsplatsen menar Göran Kecklund. – 1999 var arbetstiden mer formellt reglerad, chefen ville att man skulle vara på plats mellan vissa klockslag. I debatten nämns ofta stress och långa arbetsdagar i samma andetag. Men någon sådan koppling är inte alltid given, enligt Göran Kecklund. – En del kan tycka att jobbet är så roligt att de gör långa arbetsdagar till en livsstil som fungerar. 8 INGÅNGSLÖNERNA SJUNKER Ingångslönerna i staten har sjunkit med 500 kronor och är nu 22 000 kronor i månaden. I privat sektor har utvecklingen av ingångslönerna nästan stått still och är nu 24 800 kronor i månaden, en ökning med en hundralapp. Möjligheten att kommentera, berömma och kritisera artiklar fi nns på www.jusektidningen.se Vi jobbar mindre än för tio INTE HELT ÖVERTYGAD. – Vi kan ha tagit till oss av debatten om balans i livet och faktiskt arbeta mindre, men lika troligt är att gränsen för vad vi räknar som arbete har förskjutits, säger Göran Kecklund, docent vid stressforskningsinstitutet. FOTO: MARIA SANDQVIST Stress uppstår mer om man själv inte har möjlighet att påverka arbetstiden, om kolleger och chefer kräver att man jobbar mycket övertid och man känner att det inkräktar på privatlivet. Men enligt statistiken är det även färre som har riktigt långa arbetsveckor i dag jämfört med för tio år sedan. 16 procent av de privatan- ställda Jusekmedlemmarna jobbar nu 46 timmar eller mer i veckan, jämfört med 26 procent 1999. Ulf Storm ulf.storm@jusektidningen.se 08/070-665 29 24 Medlemmar i Jusek hittar aktuell lönstatisik på jusek.se. Klicka på Saco lönesök. GENOMSNITT ARBETSTID/VECKA, HELTIDSANSTÄLLDA 1-40 tim/vecka. 41-45 tim/vecka. Kommunal sektor 1999 2009 1999 Statlig sektor 2009 Privat sektor 1999 2009 0 % 25 % 50 % 45 % 61 % 54 % 51 % 64 % 25 % 66 % 29 % 23 % 75 % 22 % 46- tim/vecka. 28 % 24 % 21 % 12 % 21 % 12 % 26 % 16 % 100 % Frågan om genomsnittlig faktisk arbetstid per vecka ställdes i Juseks årliga löneenkät, som skickas till alla förbundets 51 500 yrkesverksamma medlemmar. 67 procent besvarade enkäten under det sista kvartalet 2009. JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=11">Jusek Sida 11 NYHETER år sedan 8 INGEN SKILLNAD I </a> ÖKNING MELLAN KÖNEN Kvinnor har procentuellt fått samma löneökning som män, enligt Juseks lönestatistik för 2009.Generellt har kvinnor dock fortfarande lägre lön. Löneskillnaderna mellan könen har till största delen inget att göra med traditionell diskriminering, menar Jusek. Förklaringen är istället att fler män än kvinnor har chefs- och specialistjobb med tillhörande högre lön. 6,4 PROCENT ökade lönerna inom staten med, 5 procent på privat arbetsmarknad och i kommuner och landsting med 4,8 procent. Utveckla dig i ledarskap, projektledning, affärsmannaskap, affärsspråk och kommunikation. Framgångsrik försäljning för utesäljare Prestera på topp med förtroendeingivande försäljning genom säljprocessens alla steg. Inventera behov, presentera professionellt och gör vägen till avslut tydlig, enkel och framgångsrik. 21-23 april i Stockholm 14-16 april i Göteborg 3-5 maj i Malmö Mäster Samuelsgatan 60, 10 tr. | 111 21 Stockholm Vasagatan 43B | 411 37 Göteborg | Tel 031-802 902 www.mindset.se | kurs@mindset.se olm | Tel 08-586 388 70 902 Koll på kunden? T H OMS O N R E U T E R S INT RO D U C E R A R SÖKNING Ett helt nytt sätt att se på sökning FILE MANAGEMENT Spara och strukturera för total överblick PERSONLIGA BEVAKNINGAR Skräddarsy relevanta sökprofi ler TYDLIG OCH INTUITIV Juridisk research som du vill ha den Läs mer om Nya Karnov nyakarnov.se 02/10 JUSEKTIDNINGEN 11 NYHETER år sedan 8 INGEN SKILLNAD I ÖKNING MELLAN KÖNEN Kvinnor har procentuellt fått samma löneökning som män, enligt Juseks lönestatistik för 2009.Generellt har kvinnor dock fortfarande lägre lön. Löneskillnaderna mellan könen har till största delen inget att göra med traditionell diskriminering, menar Jusek. Förklaringen är istället att fler män än kvinnor har chefs- och specialistjobb med tillhörande högre lön. 6,4 PROCENT ökade lönerna inom staten med, 5 procent på privat arbetsmarknad och i kommuner och landsting med 4,8 procent. Utveckla dig i ledarskap, projektledning, affärsmannaskap, affärsspråk och kommunikation. Framgångsrik försäljning för utesäljare Prestera på topp med förtroendeingivande försäljning genom säljprocessens alla steg. Inventera behov, presentera professionellt och gör vägen till avslut tydlig, enkel och framgångsrik. 21-23 april i Stockholm 14-16 april i Göteborg 3-5 maj i Malmö Mäster Samuelsgatan 60, 10 tr. | 111 21 Stockholm Vasagatan 43B | 411 37 Göteborg | Tel 031-802 902 www.mindset.se | kurs@mindset.se olm | Tel 08-586 388 70 902 Koll på kunden? T H OMS O N R E U T E R S INT RO D U C E R A R SÖKNING Ett helt nytt sätt att se på sökning FILE MANAGEMENT Spara och strukturera för total överblick PERSONLIGA BEVAKNINGAR Skräddarsy relevanta sökprofi ler TYDLIG OCH INTUITIV Juridisk research som du vill ha den Läs mer om Nya Karnov nyakarnov.se 02/10 JUSEKTIDNINGEN 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=12">Jusek Sida 12 NYHETER Senaste webbfrågan: Är det o</a> k om chefen är yngre än dig? Ja, det har jag inga problem med. 39 % Nej,det kan jag inte tänka mig. 11 % Chefens ålder spelar ingen roll. 50 % Så dansar du in på EU-scenen Med utlandsstudier, stresstålighet och viss showbizvana fick Pernilla Baralt EU-porten att ÖPPNA sig. Nu finns återigen möjlighet för unga att TESTA sig för EU-JOBB. Statsvetaren Pernilla Baralt är 40 år och har hunnit göra karriär inom EU-kommissionen i Bryssel. Sedan 2007 är hon kommunikationschef vid kommissionen i Europahuset på Regeringsgatan i Stockholm. Från mitten av mars och en månad framåt finns 450 handläggartjänster att söka på kommissionen, rådet och parlamentet. – Man söker ”Visst var det några som började gråta och bröt ihop när de inte hann klart” statsvetare, jurister, revisorer och ekonomer, berättar Thomas Belius, ämnesråd på regeringens EU-kansli. Det är främst nyexaminerade Pernilla Baralt, minns hur det var när hon gjorde EU:s ansökningstester 1996. eller de med kort yrkeserfarenhet som söks. Nålsögat är tester i två steg; datorbaserade urvalstest runt om i EU-länderna och en bedömningsfas, det vill säga skriftliga och muntliga prov i Bryssel, för de som klarar urvalstestet. – Visst var det några som började gråta och bröt ihop när de inte hann klart, minns Pernilla Baralt, som klarade testerna 1996. Hon beskri- ver en sal med hundratals sökande, särskilda fuskvakter och en stor klocka som gick för snabbt. GENOM NÅLSÖGAT. Pernilla Baralt klarade EUs urvalstest 2007 och fick jobb på EU-kommissionen. Nu är det åter aktuellt att anmäla sitt intresse för hundratals nya tjänster i Bryssel. FOTO: TOMAS OHLSSON – Jag rekommenderar att man först gör en överblick över de skriftliga frågorna, så att man lägger ner energi på rätt saker. Det är svårt att hinna svara ordentligt på allt. Pernilla Baralt minns också den efterföljande intervjun: – De kulturella koderna liknar inte alltid de svenska. Man väntade sig någon sorts feedback eller ett leende efter det att man levererat svaret. Men de fem i panelen var oftast mycket neutrala, någon tog upp en tidning, någon spelade snäll och någon elak … Pernilla Baralt tycker att hon hade stor nytta av att ha pluggat utomlands, i både Frankrike och Storbritannien. Det gjorde det enklare att knäcka koderna, både de skriftliga och muntliga. Hon började som assistent till en Europaparlamentariker redan 1995, så hon hade viss EU-vana när hon testades. Dessutom var hon med i American Dance Theatre i Bryssel under den tiden. MISSHANDLADE MÄN MÖTER MISSTRO Män som har utsatts för relationsvåld känner sig ofta ifrågasatta och diskriminerade i kontakten med rättsväsendet. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). – Män utsätts också för relationsvåld, även om det inte är lika utbrett eller grovt som 12 våldet mot kvinnor. Det är angeläget att alla brottsoffer ges samma förutsättningar i kontakten med rättsväsendet, säger utredaren Klara Hradilova Selin. Mest positiva erfa- renheter hade kvinnor och unga brottsoffer, vilket förklaras med att många insatser har riktats mot just dessa grupper. AB EG-RÄTT INGEN GARANTI FÖR HOMOPAR Personer som lever i samkönade äktenskap och partner registrerade relationer kan inte utnyttja EUs fria rörlighet eftersom de inte har samma rättsliga status inom EG-rätten som olikkönade äktenskap. Det visar en uppsats som Anna Stolt Anna. Stolt har skrivit som examensarbete i internationell privaträtt vid Uppsala universitet. För denna uppsats har hon belönats med Juseks, VJS och Affärsvärldens Juristpris. AMB TREVLIG JURIST POPULÄRARE ÄN PLUGGHÄST Mer praktik och mer muntlig träning. Det efterlyser arbetsgivarna i en undersökning av landets juristutbildningar, som nyligen genomförts av universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. Förutom juridisk kunskap toppar social kompetens listan på vad arbetsgivarna anser vara de viktigaste egenskaperna för nyutexaminerade jurister. Fyra av tio nämner betygen som en av de viktigaste aspekterna. Drygt 500 personalansvariga på företag, myndigheter och organisationer har deltagit i undersökningen. AB JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=13">Jusek Sida 13 Webbfrågan: Hur nöjd är du med din l</a> ön? Lämna ditt svar på www.jusektidningen.se 8 TESTER FÖR EU-JOBB Från och med mitten av mars och en månad framåt går det att söka de 450 handläggarjobben via www.eu-careers.eu Tjänsterna tillsätts om cirka ett år. TVÅ STEG 1. Datorbaserade urvalstester: I maj/juni. Bland annat mäts kognitiva förmågor; logiskt, numeriskt och abstrakt tänkande. 2. Bedömningsfas: I september/oktober i Bryssel för de som klarat urvalstestet. Skriftligt och muntligt test på det språk som man angett som sitt andra, i regel engelska, franska eller tyska. SYNS GÄRNA. Pernilla Baralt har gjort EUkarriär efter att ha passerat nålsögat, tester i flera steg. Nu börjar en ny testomgång för lediga handläggarjobb i EU. FOTO:TOMAS OHLSSON – I intervjusituationen kän- des det bra att ha lite vana av att framträda. Får man frågor inom områden som man verkligen kan, då ska man ta chansen att bre ut sig och samtidigt vara strukturerad, tipsar Pernilla Baralt. De som klarar sig hela vägen hamnar på en så kallad reservlista. Alla på listan är inte garanterade jobb men de flesta nås efter en tid av förfrågningar från olika EU-institutioner. Testerna ska visa förmågan att analysera och lösa problem, kommunicera, uppnå kvalitet och resultat, lära och utvecklas, prioritera och organisera, hantera stress och förändringar, samarbeta. Förmågorna mäts genom en uppsats inom det område som uttagningsprovet gäller, gruppövning, muntlig redogörelse samt strukturerad intervju. – Mitt råd är att man inte ska sitta och vänta, utan själv ta kontakt om man till exempel är intresserad av ett visst generaldirektorat inom kommissionen. Fler svenskar behövs i EUs institutioner och har mycket positivt att bidra med, säger Pernilla Baralt. Ulf Storm ulf.storm@jusektidningen.se 08/070-665 29 24 NYHETER Frankrike inför social kvotering Frankrikes ”elitskolor” ska öppna sina dörrar för fler arbetarbarn. Om tre år ska andelen studenter med knappa hemförhållanden ha stigit till 30 procent. De så kallade ”Stora skolorna” utbildar bland annat ingenjörer, ekonomer och högre tjänstemän för näringslivet och statsförvaltningen. Men tuffa antagningssystem och höga terminsavgifter gör att studenternas ekonomiska bakgrund är relativt homogen. I dag kommer bara nio procent från arbetarklassen. För att öka mångfalden har flera elitskolor bland annat börjat söka aktivt efter begåvade elever i utsatta kvarter. Enligt högskoleministern måste alla ”Stora skolor” arbeta enligt liknande metoder. Men ämnet är kontroversiellt. Cheferna för en rad högskolor har sagt nej till kvotering, ”det riskerar att dra ner utbildningsnivån”. Efter en upphettad debatt har de nu ändå lovat att se över sina antagningssystem för att framtidens franska elit ska ha en mer blandad bakgrund. Anna Trenning-Himmelsbach red@jusektidningen.se Notarier lovas utbildning Schemalagd undervisning med obligatorisk närvaro. Så lyder Värmlands tingsrätts recept för att säkerställa att notariernas utbildning inte glöms bort under högar av inkomna ärenden. – Genom att planera tillfäl- lena går det inte att säga att ”det inte blev av”, säger Johan Kvart, lagman vid Värmlands tingsrätt, och får medhåll av tingsnotarierna Maria Kronberg och Sara Kästel. De är nöjda med att utbildningsinslagen nu är sank- tionerade uppifrån. Att få Maria Kronberg och Sara Kästel utbildning är annars inte själv- klart. En del tingsnotarier får ingen utbildning alls, visar en enkät som Juseks notariesektion skickat ut till sina ombud runt om i landet. Anna Backlund Längre artikel: jusektidningen.se Vad kostar ITP? Svaret hittar du i PTKs Handbok om försäkringar 2010. Beställ den på www.ptk.se 02/10 JUSEKTIDNINGEN 13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=14">Jusek Sida 14 NYHETER Våga vara djup ”Här sitter j</a> ag och RUTTNAR BORT på ett dassigt kontor!” Christer Ackerman, medarbetarkonsult, vill få oss att PRATA om, rädslor och LÄNGTAN på jobbet. Du slår på datorn och sätter dig på kontorsstolen, en morgon som många andra. I väntan på att programmen startar låter du blicken vandra från ”att göra-listan” till den molnfria himlen utanför fönstret. En mun kaffe och då kommer tankarna: Var det så här livet skulle bli? Vart är jag på väg? Är detta allt? Christer Ackerman beskriver den vardagliga upplevelsen som att själen pratar med oss. I grunden handlar det om vårt behov av mening, mening med livet, det liv vi alla vet har ett slut. – Det är mänskligt med dröm- mar och rädslor. Ofta handlar det om kampen mellan behovet av trygghet och längtan efter frihet. – Som medarbetar- och ledar- skapskonsult har Christer Ackerman träffat många människor som sitter på jobbet och drömmer om något annat. Många trivs bra med sitt arbete, men får ibland en gnagande känsla av att allt bara ”blev som det blev”. Andra kan känna en saknad efter ”mening”. – Medvetenheten om att vi inte utnyttjar vårt liv fullt ut bär många med sig. Den vanligaste strategin när vardagens verklighet krockar med drömmarna är att vi rationaliserar, ”i kolgruvorna i Afrika är det värre i alla fall”. Eller att vi idealiserar verkligheten, ”vi har det fantastiskt mysigt här på kontoret ändå”. Vi flyr den gnagande känslan, fortsätter i samma spår, men med mindre energi och motivation till våra arbetsuppgifter. Efter mer än 15 år som konsult på flera stora arbetsplatser kan Christer Ackerman konstatera att alltför många människor befinner sig på jobbet lite halvhjärtat och utan större engagemang. – Arbetsgivarna skulle tjäna på att inse att medarbetarna tar med sig existentiella frågor och drömmar till arbetsplatsen, säger Christer Ackerman som ser djupa diskussioner om livets stora frågor som en av de största utvecklingspotentialerna på arbetsplatserna i dag. – Man kan tycka att de här frågorna inte har med jobbet att göra, men genom att prata om det som berör oss på djupet frigörs energi som spiller över på jobbet, säger han. Hans tips till chefer är att skapa forum för förtroendefulla samtal om medarbetarnas liv. De flesta får en positiv känsla och mer energi bara av att prata om sig själva, sina liv och sina drömmar. Några kanske inser att de måste bryta upp och våga ta steget mot något annat. Det största ansvaret för att hitta gnistan har medarbetarna själva. Om inte chefen tar initiativ till samtal om livets stora frågor är hans tips att bjuda in sig själv till ett möte där man går igenom frågorna: Vad är meningsfullt för mig? När är jag glad? När känner jag att jag får energi? När använder jag positiva ord? Titta på resultatet www.jusektidningen.se uppdateras löpande med nyheter från arbetslivet. PERSPEKTIV PÅ MAKTEN Vad händer om en regering inom sig skapar en organisation med uppgift att granska sina egna prestationer? Det är ämnet för en statsvetenskaplig avhandling av Marja Lemne. Hon har utifrån ett maktperspektiv studerat ESOs 14 (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) födelse, levnad och död i en avhandling som läggs fram vid Stockholms universitet i mars. Expertgruppens rapporter blev ett verktyg för den politiska oppositionen, menar Marja Lemne, som själv var ESOs chef under 90-talet. ”Regeringen kommer inte att ställa krav” Tobias Krantz, (fp) om minsta antal undervisningstimmar. AMB MÅNADENS FÖRKORTNING CRM Customer relationship management, affärsfilosofi som går ut på att förstå kunders behov och långsiktiga värde för företaget. Att behålla kunder är mindre kostsamt än skaffa nya. JK OMSTÄLLARE GODKÄNDA Elva företag är 1 mars Auktoriserade omställningsföretag. De har godkänts av bransch- och arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen. Godkända företag ska ha system för arbetssätt, uppföljning och resultatmätning. AMB 40 % Av de som startat nya företag under det senaste halvåret är under 35 år. Det visar Svenskt Näringslivs senaste mätning av företagsamheten. Totalt driver nu 122 000 personer under 35 år företag i Sverige. US JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=15">Jusek Sida 15 NYHETER Så lär sig studenter skriva </a> på juridiska Det heter inte ”LAGEN SÄGER”, utan ”i lagen stadgas”. Skillnaden kan tyckas försumbar, men ”lagen säger” ÄR TABU på juristutbildningen i Uppsala. Språkvetaren Ann Blückert har undersökt hur studenter skolas in i juridiskan. Hon har läst uppsatser som de blivande juristerna skrivit under sitt första utbildningsår – och framför allt de kommentarer lärarna plitat ned i marginalen. Det visar sig att drillningen sker i detaljerna. – Lärarna slår ner på vardag- ILLUSTRATION: BJÖRN ÖBERG ligt språk, värderingar och bildspråk, berättar Ann Blückert. Texten ska vara ren och klar. Ofta är det svårt för stu- systematiskt och ringa in vad du tycker är meningsfullt. Jenny Kallin jenny.kallin@jusektidningen.se 08-665 29 89/073-540 59 10 Vill du ha mer inspiration? Läs ”Chefen och med arbetaren” (2008). 9 Christer Ackerman. Diskutera livet med Christer Ackerman på hans blogg: www.christerackerman.com KARRIÄRBYTARE Juristen Christer Ackermans intresse för motivation och medarbetarskap/ ledarskap väcktes fram när han arbetade som driftsdirektör inom SAS. Innan dess startade han restauranger i Stockholm. Nu driver han eget konsultföretag och är snart författare på heltid. denterna att förstå vad lärarna menar. Många kommentarer består bara av ett ord, som ”ordval”, ”språk” eller ”stil”. Det Ann Blückert främst efterlyser är ett större mått av problematisering. – Jag skulle önska att både lärarna och studenterna hade ett mer analytiskt förhållningssätt till språket. Det är till exempel viktigt att ha bredd i repertoaren. Nu skriver stu- 8 CSN TAR HJÄLP AV DETEKTIVER 20 000 personer ska granskas av CSN. Det handlar om personer som fick fullt studiemedel under förra året, men som inte hade registrerat sig för heltidsstudier. CSN har anställt åtta nya handläggare till huvudkon- 02/10 JUSEKTIDNINGEN toret i Sundsvall som ska arbeta med de nya kontrollerna. – Vi räknar med att skicka ut återkrav värda cirka 100 miljoner kronor, säger Carina Isaksson vid CSNs utvecklingsavdelning. ”Ett stort och kostsamt experi- ment.” Luciano Astudillo, S, på Jusekdebatt om regeringens förslag om etableringslotsar för ny anlända invandrare. AB STUDENTERS ORD OCH LÄRARES KOMMENTARER Nedplitade lärarkommentarer i marginalen på studenternas uppsatser. Studentens formulering Det är därför prekärt huruvida en termination av anställningsavtal... Det är rättvist att den person... Att lagstiftaren till max velat undvika... Risken för ett oönskat maktmissbruk... Domstolen tyckte... Lärarens kommentar Motstå frestelsen att krångla till språket Undvik Uttr!! Finns önskat? Jaha, hur dömde den då? 15 Ann Blückert. denterna för att jurister ska förstå, men när de kommer ut i arbetslivet behöver deras klienter också begripa vad de menar. Och hur besvarar Ann Blückert då själv frågan i sin avhandlingstitel? Är ”juridiskan” ett nytt språk? – Nej. Det handlar snarare om att studenterna lär sig en ny stilistisk ton. Sten Arndt red@jusektidningen.se 08-665 29 20
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=16">Jusek Sida 16 INTERVJUN Brons i Turin 2006 och sil</a> ver i VM 2009. Förväntningarna på det SVENSKA CURLINGLAGET är höga inför Paralympics. 12 mars är det invigning i Vancouver och lagledaren THOMAS WILHELM är den som ska se till att allt funkar. Till vardags jobbar han med funktionshinder och tillgänglighet inom kollektivtrafiken. ”Det pirrar i magen” 1. Vad tror du om medaljchanserna i Vancouver? – Vi vill ju förbättra oss, det gäller hela den svenska truppen. I curlingen satsar vi på medaljplats. Det gäller att komma till semifinal först och sedan får vi se. Vi har också en ny tränare för säsongen, Tomas Nordin. Han är en rookie på det här med rullstol men curling kan han. 2. Vilka är de farligaste motståndarna? – Kanada är regerande världsmästare och spelar på hemmaplan, så de kan inte vara annat än favoriter. Vi ska göra allt som står i vår makt för att besegra dem. Men det är fem-sex lag som kan vinna i slutändan, så jämnt är det. 3. Vilken är lagets främsta styrka inför Paralympics? – Det kan låta klyschigt, men det gäller att ha kul när man spelar. Vi umgås även när vi inte spelar curling och vi trivs ihop. 4. Vad tror du kan bli extra svårt? – För egen del att vara borta så länge från mina barn, Filip och Ludwig, som inte får följa med. Man får inte ha barn i OS-byn. För lagets del så förstår man inte hur stort Paralympics är förrän man står där i en arena med 6 000 åskådare. Det har vi sällan på våra matcher. Det pirrar i magen hos alla. 5. Pirrar din mage också? – Jo, det är fruktansvärt att sitta på läkta- ren för där kan man inte göra någonting alls. Det väcker frustration. 6. Vilken är din roll som lagledare? – Jag har hand om allting utom själva matchsituationen och ska ha örnkoll på alla saker som kan ändras under resans gång och som kan störa uppladdningen. Det gäller att 16 hålla en positiv anda så att spelarna kan gå in i matchögonblicket och prestera så bra som möjligt. 7. Men du själv spelar inte curling? – Nej! Tomas har den biten. Jag kan idrott och funktionshinder. Jag har jobbat med funktionshindrade sedan jag var 16 år genom ideellt engagemang som skidlärare, som pingis-, golf- och bågskytteinstruktör. 8. Har du själv något funktionshinder? – Inte mer än att jag är man, som min fru brukar säga (Anette Wilhelm, som är förstespelare i laget). Jag har inte ens läsglasögon. 9. Du jobbar sedan två år som sakkunnig inom frågor om tillgänglighet och funktionshinder på Samtrafiken. Vilken utbildningsbakgrund har du? – Jag har två examina, en i arkeologi och en i kulturgeografi från Stockholms universitet. Jag jobbade som arkeolog och kom till ett vägval: att forska eller inte och jag tyckte att något mera samhällsnyttigt vore intressant. Jag var inblandad i ett rehabiliteringsprojekt i Östeuropa och deltagarna kom på besök till Stockholm. De frågade hur det funkade att nå turistmålen med rullstol, så jag skrev min Boch C-uppsats om tillgängligheten till Stockholms tio största turistmål. 8 CURLING I PARALYMPICS Curling är en relativt ung paralympisk idrott som hade sin debut Turin 2006. Skillnaderna från vanlig curling är bland annat att ingen sopning förekommer och att varje lag måste ha minst en representant från varje kön. För att tävla krävs att spelarna dagligen använder rullstol och inte kan gå eller bara kan gå mycket korta sträckor. Grenar i Paralympics: Kälkhockey Alpint Längd skidor Skidskytte. Källa: Svenska Handikappidrottsförbundet. JUSEKTIDNINGEN 02/10 10. Vilket stöd har du från din arbetsgivare? – I mitt avtal ingår fem dagar om året som jag får ta ut när jag jobbar med förtroendeuppdraget hos Svenska Handikappidrottsförbundet. I Turin var jag till exempel med och utformade anläggningen för Paralympics, där de bara hade två handikapptoaletter på en arena för 4 000 personer. Då ritade jag en lösning på hur de skulle göra. I Vancouver kommer det att vara många transporter mellan OS-byarna, vilket är vad jag arbetar med, så det främjar jobbet. Resten av dagarna får jag ta semester. 11. Är ditt uppdrag hos Svenska Handikappidrottsförbundet ideellt eller avlönat? – Ideellt i allra högsta grad. 12. Vad anser du om den svenska mediebevakningen av Paralympics? – Den har blivit mycket, mycket bättre. Vad jag vet kommer SVT att direktsända ett tillfälle från varje idrott, och Sverige tävlar i samtliga. Det gör att idrottare blir behandlade som idrottare och inte som funktionshindrade. Och sammandragen både morgon och kväll gör att Paralympics når ut även till ungdomar. Anna Backlund anna.backlund@jusektidningen.se 070-665 03 07
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=17">Jusek Sida 17 ÖRNKOLL. Som arkeolog på Irland lade</a> han ut ramper så att besökare i rullstol skulle komma tillräckligt nära för att se utgrävningarna bra. Nu reser han till Paralympics med det svenska landslaget i curling. 02/10 JUSEKTIDNINGEN FOTO: MARCUS BRYNGELSSON 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=18">Jusek Sida 18 18 JUSEKTIDNINGEN 02/10 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=19">Jusek Sida 19 TEMA DIN LÖN Du, din chef, en kopp k</a> affe och GODA ARGUMENT. Det drar ihop sig till samtal om lönen på många arbetsplatser. Men vad är knepen för att lyckas? TUFFA TAG, fula tricks eller ödmjuk självrannsakan. Såhär gör fyra Jusekmedlemmar för att få HÖGRE LÖN I VÅR. TEXT: JENNY KALLIN, ULF STORM FOTO: PER ERIKSSON, JENS NORDSTRÖM, IRIS TIITTO TAKTIK M at på bordet, kläder till barnen, boränta och vilda framtidsplaner. Visst är roliga arbetsuppgifter och trevliga kollegor viktigt, men lönen. Utan den kan vi inte leva. Individuell lönesättning ställer stora krav på dig – och inte minst på din arbetsgivare. Inför årets avtalsrörelse har Jusek och övriga akademikerförbund skärpt tonen gentemot slappa arbetsgivare som slarvar med årets viktigaste möte – ditt lönesamtal. Det är under lönesamtalet som din kompetens och dina personliga prestationer ska omvandlas till en simpel siffra och pengar på lönekontot. Juseks viktigaste råd inför lönesamtalet är: Förberedelse. På hemsidan, jusek.se, kan du som är medlem logga in och ta del av statistik och handfasta tips inför lönesamtalet. Ta också chansen att lära dig av andras framgångar och misstag. Här får du veta allt om Pernilla Bremers ”fula tricks”, Hassan Ftounis stra- tegi för att få pondus, Johanna Rubendahls taktiktänk och Lars-Göran Carlssons resultatfokuserade tålamod. Lycka till med lönesamtalet! ... så gör vi 02/10 JUSEKTIDNINGEN 9 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=20">Jusek Sida 20 E n gång tog Pernilla Bremer till et</a> t ”fult knep” för att få upp lönen. Hon arbetade då som uthyrd eko- nom, anställd av ett av de stora konsultföretagen. – Jag hade tagit på mig mer, större och svårare arbetsuppgif- arbetsuppgifter och ansvar. När det var dags att diskutera lön hade hon med sig en välmotiverad siffra i minnet. – Jag försökte styra bort det från en förhandlingssituation, göra det mer till ett samtal och inte lämna öppet för diskussion. ”Det här är en välgrundad siffra. Det här är vad jag känner mig bekväm med. Det här är vad jag vill ha.” ter. Jag hade pluggat mer. Men det spelade inte någon roll. Det hade gått slentrian i löneförhandlingarna, berättar hon. Trots att hon ville behålla job- bet letade hon upp ett nytt där hon blev erbjuden högre lön – och gav sin gamla arbetsgivare chansen att ångra sig. – Va, vad menar du? De blev förvånade och trodde först inte på mig. Men jag använde en av cheferna som referens för det nya jobbet, så att de skulle veta att det var sant. Resultatet: Högre lön och kor- tare arbetstid, vilket gav henne möjlighet att studera vidare på universitetet och behålla sitt gamla jobb. Helt enligt planen. Nu, efter ett år som utred- nings- och nämndsekreterare på omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun, kan Pernilla Bremer konstatera att det är betydligt roligare och mer givande att löneförhandla som tillsvidareanställd. Hon är precis tillbaka från ett lönesamtal med sin närmaste chef, som är uppenbart intresserad av att hon ska trivas och utvecklas på arbetsplatsen. Vad är svårast med att löneförhandla? – Det är att komma fram till en bra siffra. Särskilt som statsvetare. Jobben är väldigt olika och det finns utredare och nämndsekreterare som bara har gått gymnasiet, själv har jag fem års universitetsutbildning. För att hamna så rätt som möj- ligt när hon blev anställd i Falun undersökte Pernilla Bremer vad folk i andra branscher tjänar om de har motsvarande utbildning, 20 ’Det här är en välgrundad siffra. Det här är vad jag känner mig bekväm med. Det här är vad jag vill ha’. Nyckeln till en lyckad löneförhandling är underbyggda argument och ett gott självförtroende, säger hon, i alla fall så länge motparten har goda avsikter. – Det är viktigt att följa upp sina mål och gotta sig i det man klarat av, att vara nöjd och stolt. Då får man självförtroende i sitt arbete. Pernilla Bremer tänker också på att uppträda självsäkert, att inte sitta med korslagda ben, ha fötterna stadigt på golvet, båda händerna på bordet i en öppen, ärlig, stabil och kompetent gest. Men viktigast är trots allt känslan av att man faktiskt gjort ett riktigt bra jobb. – Bryr man sig på riktigt och är bra på det man gör, då framför man sina argument med känsla. 8 SJÄLVSÄKER Namn: Pernilla Bremer. Ålder: 34. Jobb: Utredningssekreterare och nämndsekreterare på Falu kommun. Bor: Falun. Familj: Man, två barn och ett tredje på väg. Utbildning: Pol mag i politik och ekonomi, kurser i statistik och juridik, bland annat. Lön: 32 000. Bästa förhandlingsegenskap: Självförtroende. JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=21">Jusek Sida 21 Medlemmar i Jusek hittar mängder av </a> tips och annat matnyttigt inför lönesamtalet på www.jusek.se under rubriken Lön och lönesamtal i vänstra menyn. TEMA DIN LÖN J ag har rätt lön men den kommer för sällan”. ”Jag jobbar dubbelt så hårt och dubbelt så snabbt som alla andra på min avdelning så jag borde ha dubbelt betalt”. är ju att belöna den som presterat bäst, vilket inte behöver vara den som jobbat längst. Ibland har man inte samma världsbild i början av en löneförhandling. Jag som chef tycker att du ham- ”Jag som chef tycker att du hamnar på tre på en femgradig skala men du säger sju. Då har vi en del att tala om och det kräver mycket tålamod.” Detta är två av några mindre lyckade repliker i löneförhandlingar som Lars-Göran Carlsson, 57, förhandlingschef i Sala kommun, har hört när han suttit på chefsstolen. Men en gång om året sitter han på stolen mitt emot och förhandlar om sin egen lön med kommunchefen. – Jag känner mig ofta trygg i den situationen, jag har varit med så länge. Jag brukar förbereda mig genom att tänka igenom året som gått. Vad har jag gjort som bidragit till att utveckla kommunstyrelsens förvaltning? Lars-Göran Carlsson ser lönen som betygsättning i arbetslivet. – Det är precis som i skolan, ju duktigare man är desto högre betyg får man. Arbetsmiljö och arbetskamrater är förstås också viktigt. Men det är lönen som försörjer oss. Hur vet man då vilken lön man bör ha? – Förr hade vi tariffer att gå efter. Man flyttades bara upp i löneklass när man blev äldre. Nu när vi har lönesamtal är det mer komplicerat. Men det finns lönestatistik. Sedan tror jag också att alla parter i en förhandling har en magkänsla för vad som lokalt är en normal och riktig lön i varje yrke. I Sala kommun finns övergripande lönekriterier för de 2 200 anställda som handlar om förhållningssätt, yrkesskicklighet och ansvar. – Idén med lokal lönebildning 02/10 JUSEKTIDNINGEN nar på tre på en femgradig skala men du säger sju. Då har vi en del att tala om och det kräver mycket tålamod. Tid och tålamod ger ofta de förhandlande parterna en någorlunda gemensam bild, menar Lars-Göran Carlsson. – Sedan händer det ju att folk försöker med olika tricks. När jag jobbade privat under några år, så sa en man: ”Konkurrentföretaget betalar mycket mer så jag säger upp mig och börjar där.” Då sa jag direkt: ”Lycka till på nya jobbet.” Han kom av sig och stannade hos oss. Som kommunal förhandlingschef är Lars-Göran Carlsson van vid att olika yrkesgrupper är olika mycket på krigsstigen vid olika tidpunkter. – I början av 90-talet var det förskolelärarna. Jag fick vykort från 120 stycken med texten ”Höj vår lön, annars säger vi upp oss och söker jobb i angränsande kommuner”. När några av dem sedan kom upp till mig hade jag textat ”NEJ” på en stor lapp. De skrattade och sedan kunde vi börja förhandla. 8 TÅLMODIG Namn: Lars-Göran Carlsson. Ålder: 57. Familj: Singel. Bor: Lägenhet i Sala mittemot min arbetsplats, stadshuset. Arbete: Förhandlingschef. Utbildning: Personalvetare. Lön: 41 200. Bästa förhandlingsegenskap: Tålamod. 21 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=22">Jusek Sida 22 D et är en intervju, men skulle kunn</a> a vara en löneförhandling. Jag sitter med ryggen mot glasdörren i Johanna Rubendahls trivdes med mina arbetsuppgifter. Med hjälp av den lokala aka- demikerföreningen fick hon upp lönen 500 kronor. Upplevelsen taggade henne att bli en bra för- ”När något jag gör faller väl ut antecknar jag det med tanke på kommande löneförhandling.” kontor i Sparbanken Gripens centrala Helsingborgslokaler. Hon har dukat fram gröna druvor och kaffe och sitter avslappnat tillbakalutad i en fåtölj snett emot. Från och med nu kommer telefonen att vara tyst i en och en halv timme. – Löneförhandling för mig är dialog. Därför vill jag skapa en avslappnad stämning, säger hon och plockar åt sig en vindruva. När Johanna Rubendahl håller i ett lönesamtal som chef strävar hon alltid efter samförstånd. Lön ska bygga på mätbara resultat, men lika mycket på medarbetarens bidrag till allmän trivsel, säger hon. Missnöje bemöter Johanna Rubendahl med förslag på hur den anställde kan utvecklas för att få en högre lön. Hennes egna första löneför- handling som nyexaminerad jurist på en dålig arbetsmarknad i mitten av 1990-talet var en katastrof, berättar hon. Minnet bär hon med sig som ett avskräckande exempel. Efter akademikerpraktik på en stor myndighet blev hon erbjuden visstidsanställning – för 11 000 kronor i månaden. – Jag fick ingen chans att kom- ma med några synpunkter och blev så paff att jag inte fann mig i situationen. Så dålig lön! Det var förnedrande och ingen bra känsla att komma ut med även om jag 8 TAKTISK OCH ÄRLIG Namn: Johanna Rubendahl. Ålder: 43 år. Familj: Man och dotter, 7 år. Arbete: Regionchef på Sparbanken Gripen i Helsingborg. Utbildning: Jur kand i Lund. 22 Lön: ”Den är jag nöjd med”. Enligt Juseks lönestatisik tjänar regionchefer på bank mellan 34- 80 000 beroende på ålder och ansvar (reds anm). Bästa förhandlingsegenskap: ”Taktisk och ärlig”. JUSEKTIDNINGEN 02/10 handlare. 16 år senare har hon läst alla löneförhandlingstips hon kunnat hitta på Juseks hemsida, i tidningar och i böcker. När hon i vår ska förhandla om sin egen lön med bankens högsta chef kommer hon att ha förberett sig noga och länge. Argument har hon samlat på sig under ett helt år, sedan förra lönesamtalet. – När något jag gör faller väl ut antecknar jag det med tanke på kommande löneförhandling, berättar hon. Hennes taktik är att invänta sin chef och inte spela ut alla sina kort, eller rättare sagt argument, på en och samma gång. Genom att lyssna kan hon följa upp det chefen säger. – Om jag ser att jag hade kun- nat göra något bättre pekar jag på nyttan av att ha gjort något annat bra istället. Vilka är de sämsta argumenten för högre lön som du någonsin har hört? – ’Jag har en kompis som jobbar på en annan bank som har si och så mycket i lön’. Eller, ’jag har fått ändrade omkostnader hemma för att jag har flyttat till ett hus’. Ärlighet och saklighet fungerar bäst, tycker Johanna Rubendahl. Och ibland kan det bli riktigt tufft, som när dottern vill förhandla om veckopengen. – Ja, sjuåringar har ofta argu- ment som det är svårt att ifrågasätta.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=23">Jusek Sida 23 O m inte sikten skyms av dimma och s</a> nö kan Hassan Ftouni se havets horisont från sin arbetsplats i Västra hamnen i Malmö. Som anställd på ett globalt dataföretag är han i stor grad påverkad av vad som händer där ute, bortom horisonten, i resten av världen. För att kunna bemöta argument i stil med ”det går dåligt nu” gjorde han en egen omvärldsanalys inför sin första riktiga löneförhandling någonsin, som hölls i september förra året. – Det gäller att ha bra koll på omvärlden, hur det ser ut på den amerikanska marknaden och i stort, prognoser för framtiden och våra kunders tänkbara framtidsplaner, säger han medan snön vräker ner utanför det inglasade konferensrummet. Ekonominyheterna på tv är en av hans källor. Och hans pappa. – Pappa är chef, elektriker med eget företag, och politiskt och ekonomiskt intresserad som jag. Att ödmjukt visa på självinsikt och medvetenhet om sina brister tror han också är viktigt. – Skriv ner det du är bra på och det du är dålig på. Och beskriv det du är dålig på som något du kan och vill bli bättre på, säger han och glider ännu lite längre ner på konferensstolen. På något vis har han lyckats sjunka djupt ner i den hårda stolsdynan, men han blir snabbt både längre och bredare när han sträcker på sig och börjar prata om pondus. För ambitiösa förberedelser till trots: – Min spontana känsla när jag tänker på löneförhandling är att man är i underläge. Därför försökte Hassan Ftouni sitta rakryggad men avslappnad ”Skriv ner det du är bra på och det du är dålig på. Och beskriv det du är dålig på som något du kan och vill bli bättre på.” Jag har slipat mina argument med honom. Tips från pappa Ftouni: • Titta personen du förhandlar med i ögonen. •Var bestämd, tveka inte när du lägger fram ditt bud. Tips från Hassan själv: • Var påläst, om du inte verkar veta vad du pratar om spelar det ingen roll hur duktig du är på det du gör. • Var konkret och tydlig när du argumenterar. Under löneförhandlingen i september försökte Hassan Ftouni vara tydlig och bestämd, men samtidigt lyhörd och tillmötesgående. – Man ska nog undvika argu- ment som ’får jag inte det jag vill då säger jag upp mig’. Det är mer bilhandlarfasoner och hör inte hemma i en löneförhandling. Man ska samtala. 02/10 JUSEKTIDNINGEN Blev du nöjd efter din första löneförhandling? – Ja, det gick bra. I alla fall med tanke på världsmarknaden. J TYCK TILL! Hur gick ditt lönesamtal? Vad är dina tips? Kommentera artiklarna på www.jusektidningen.se 8 PÅLÄST OCH NOGGRANN Namn: Hassan Ftouni Ålder: 25 år. Familj: Fru, blir pappa i slutet av augusti. Arbete: Mjukvarutestare på Cybercomgroup i Malmö. Utbildning: Systemvetenskap i Lund. Lön: 23 000. Bästa förhandlingsegenskap: Påläst, noggrann och lugn. 23 när han förhandlade om sin lön. Han tänkte också på att ha rena och snygga kläder. Allt för att skapa en positiv känsla av självsäkerhet i sig själv. – Löneförhandlingar är vikti- ga, inte bara för att det förhoppningsvis ger mer pengar i plånboken, säger han. – Jag ser det också som ett sätt att känna på företagsklimatet, om man kan agera tillsammans och hur bra stämningen är.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=24">Jusek Sida 24 Vårens kurser och lite till! Offentl</a> ig upphandling Tvistemålsprocessen II, huvudförhandling Juridiken kring e-lärande Integritet och Whistleblowing Skatter och civilrätt 10/3-19/5 19/3 23/3 14/4 15/4 Ledighetslagarna med den nya semesterlagen 15/4 Lojalitetsplikt i aktiebolag Droger i arbetslivet Tvistemålsprocessen III, bevisning Statlig tillsyn Juridiken kring e-lärande Det allra senaste inom LOU Arbetsmiljörätt 20/4 22/4 23/4 23/4 3/5 4/5 5/5 Entreprenadjuridik och försäkringslösningar 6/5 Offentlig verksamhet på konkurrensutsatta marknader Migrationsprocessen Juridiken kring e-förvaltningen: aktuell lagstiftning och praxisutveckling Företagshemligheter 6/5 7/5 18/5 19/5 Arbetsrätt i svåra tider Immaterialrättsliga avtalsrelationer Kommunalrätt Samtalsteknik - Det svåra samtalet Arbetstagarens immaterialrätter Lärarundantaget - vad gäller? Förhandlingstaktik och arbetsrätt - diskriminering och rehabilitering Juridiken kring e-lärande, fördjupning Tvistemålsprocessen I, förberedelse Juridiken kring e-lärande 20/5 20-21/5 21/5 27/5 27/5 27/5 31/5 1/6 24/9 Särskilda registerförfattningar för myndigheter 29/9 Migrationsprocessen 8/10 12/10 Tvistemålsprocessen II, huvudförhandling 22/10 Presentationsteknik Retorik för jurister Rättsligt skydd för datorprogram Tvistemålsprocessen III, bevisning Juridiken kring e-lärande 29/10 5/11 25/11 26/11 8/12 Läs mer om utbildningarna på www.fakultetskurser.se Kontakt: 08-16 26 16, info@fakultetskurser.se Postadress: Fakultetskurser, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 STOCKHOLM Besöksadress: Universitetsvägen 10 C, plan 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=25">Jusek Sida 25 ARBETSLIV Rikskuponger, SJUKFÖRSÄKRI</a> NG, extra semester och tjänstebil. LÖNEFÖRMÅNERNA varierar. Men vilka nackdelar finns det med att byta ut en del av lönen mot prylar och tjänster? TEXT: ELINA WESSMAN ILLUSTRATION: MELINA GRUNDEL Förmån eller fallgrop? T renderna på förmånsområdet är lika föränderliga som i resten av samhället. Både inhemska och internationella tendenser återspeglas i floran av förmånspaket på den svenska arbetsmarknaden. Personligt skräddarsydd lönesättning kan vara ett sätt för arbetsgivaren att locka till sig och hålla kvar nyckelpersoner. Det menar Lena Granqvist, ekonom på Saco och författare till studien Inte bara lön. Det finns skäl att vara vaksam. Ibland är förmånen en extra bonus, ovanpå ordinarie lön. Men det är också vanligt att arbetsgivare erbjuder löneväxling, det vill säga att den anställde byter en viss del av lönen mot en förmån, till exempel bil, telefon eller sjuk- och tandvård. Här finns två fallgropar: Även om man slipper utgiften för varan eller tjänsten räknas oftast förmånsvärdet som inkomst, vilket innebär att man betalar skatt på det. Dessutom kan bytet från lön till förmån sänka den sjukpenninggrundande inkomsten och tjänstepensionen. Ett annat problem är att förmånerna kan dölja löneskillnader mellan olika grupper och göra det lättare att favorisera vissa arbetstagare. Lena Granqvists studie visar till exempel att det är betydligt vanligare med förmåner bland män än bland kvinnor. – Det innebär att inkomstgapet många gånger är 02/10 JUSEKTIDNINGEN större än vad lönestatistiken visar. På så vis kan förmånerna bli ett dolt ”diskrimineringsinstrument”, säger Lena Granqvist, men tillägger att de flesta skillnaderna mellan könen kan förklaras med att män i högre utsträckning än kvinnor befinner sig i branscher som är generösa med förmåner. – Samtidigt är det en klassisk hönan eller ägget- situation: söker sig kvinnor till lågavlönade yrken, eller blir lönerna och förmånerna sämre på kvinnodominerade arbetsplatser? J Nästa sida: Visste du det här om löneförmåner? 2. Det varierar beroende på var i livet man befinner sig. Vilken som är den bästa löneförmånen växlar alltså med tid och ålder. 27 Stefan Perdahl, 51, Luleå.MA-chef I Norrbottens läns landsting. 1. Nej. 26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=26">Jusek Sida 26 FÖRMÅNSTRENDER 80-tal: Fringisar (fr</a> ån engelskans fringe benefits). I högkonjunkturens decennium börjar ett mer omfattande förmånssystem växa fram. Tjänstebil och lunchkuponger blir allt vanligare. 90-tal: Kringisar. Arbete och fritid flyter ihop, och kringakiviteter som städtjänster och barnpassning blir vanliga. 00-tal: Tryggisar. Den personliga tryggheten har blivit viktigare, och individuella försäkringssystem, såsom pensionsavtal och sjukvårdsförmåner blir allt vanligare. Framtiden: En möjlig konsekvens av långvarig lågkonjunktur är att vi blir mer konservativa och rationella. Konkreta kontanter blir viktigare än förmåner. Företagen behöver heller inte locka med extraförmåner för att knyta till sig arbetskraft. VANLIGAST ÄR INTE POPULÄRAST Chefer och ledare Vill ha: 1. Pensionssparande. 2. Mer semester. 3. Bonus. Får oftast: 1. Friskvårdsförmåner. 2. Bonus, vinstandelar och rörliga lönedelar. 3. Bilförmån. Yngre akademiker inom ekonomi, teknik och it Vill ha: Mer semester. Får oftast: Friskvårdsförmåner. Kvinnor Vill ha: Friskvård, föräldraförmåner och mer semester. Får oftast: Friskvårdsbidrag. Män Vill ha: Prestationsrelaterad bonus, vinstdelning och aktier/ optioner. Får oftast: Friskvårdsbidrag. OLIKA VILLKOR Andel anställda som har löneförmåner (Sacoförbund) Arbetsgivare: Privat: Staten: Kommun/landsting: Kön Män: Kvinnor: 19 % 3,2 % 1,3 % 10,3% 5,7% Visste du det här om löneförmåner? Källor: Inte bara lön, Lena Granqvist, Saco, 2009, en undersökning baserad på frågeformulär riktade till anställda tillhörande Saco-förbunden. Jusek. Karriärbarometern 2008 från Universum. Chefsbarometern 2008 från Ledarna. Unionen.se. Skatteverket. 26 JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=27">Jusek Sida 27 ARBETSLIV FÖRHANDLA FÖRMÅNLIGT En br</a> a grundlön ska alltid vara målet vid löneförhandling, men även förmåner har ett värde. Pröva att ge arbetsgivaren två alternativ: Antingen vill jag ha lön X, eller lön Y plus förmån Z. Kolla upp regler för förmånsbeskattning innan du förhandlar om förmåner. Somliga är skattepliktiga, andra inte. NÅGRA EXEMPEL PÅ FÖRHANDLINGSBARA FÖRMÅNER: Pension Omfattas du av kollektivavtal har du en bra bas, men ibland kan man förhandla om ytterligare inbetalningar till den personliga pensionen. Friskvård Arbetsgivaren kan ofta betala för motion och annan friskvård. Se Skatteverkets hemsida för lista över godkända, skattefria friskvårdsförmåner. Matkuponger Ger en begränsad subvention av dina lunchkostnader. Privat sjukförsäkring Innebär att du får snabb tillgång till vård. Extra semesterdagar De flesta avtal ger möjlighet att träffa individuella överenskommelser om fler än de lagstadgade semesterdagarna. Längre betald semester kan vara ett bra alternativ till högre lön. Bilförmån, tjänstebil En kraftigt beskattad förmån. Värdera noga vad du avstår i lön och du får för effekt på skatten för att bedöma om det blir lönsamt för just dig. Hushållsnära tjänster Förändrade skatteregler gör att arbetsgivare allt oftare erbjuder denna förmån, men anställda betalar oftast för förmånen genom ett avdrag på lönen. Distansarbete och därtill lämpliga arbetsverktyg Har du en stationär dator på jobbet kan du be om en bärbar att använda hemma. Mobiltelefon och abonnemang Rör du dig mycket i tjänsten bör du se till att få en mobiltelefon, om du inte redan har en. Att arbetsgivaren står för abonnemangskostnaden räknas inte som en löneförmån och ska således inte förmånsbeskattas. SKATTA ELLER INTE SKATTA? De flesta förmånerna är skattepliktiga. Skatten beräknas på förmånens förmånsvärde vilket motsvarar den kostnad du själv skulle ha om du betalade för varan eller tjänsten. Exempel på skattepliktiga förmåner: Förmånliga lån Bil och drivmedel Trohetsrabatter Rikskuponger Städhjälp Bonus Pensionsförsäkring Resor Exempel på skattefria förmåner: Personalvård Motionsbidrag Arbetsredskap Personalrabatt 1. Har du några löneförmåner, och i så fall vilka? 2. Vilken är den bästa förmånen du kan tänka dig? Leif Grytenius, 49, Gävle. Egenföretagare, coach/systemvetare. 1. Halva kostnaden för friskvård, till exempel träningskort. 2. Fri lunch av ekologiska närodlade varor, personlig mental tränare och tjänstehelikopter. 02/10 JUSEKTIDNINGEN Karin Hjulin, 36, Linköping. Personalvetare på Statens väg- och transportforskningsinstitut. 1. Nej. 2. Tid, till exempel extra semester, komptid eller att kunna hämta och lämna på dagis på arbetstid. Stefan Perdahl, 51, Luleå. MA-chef I Norrbottens läns landsting. 1. Nej. 2. Det varierar beroende på var i livet man befinner sig. Vilken som är den bästa löneförmånen växlar alltså med tid och ålder. 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=28">Jusek Sida 28 PORTRÄTTET JEANETTE FORS Hon är fors</a> karen som SYNS och tar ställning, bland annat i sin BLOGG. Men i början fick hon kämpa hårt för sitt speciella område inom företagsekonomin, KOMMUNIKATION. TEXT: ULF STORM FOTO: TOMAS OHLSSON Forskare i rampljuset Snön på gården utanför täcker en fjärdedel av fönstret till Jeanette Fors arbetsrum på bottenvåningen i Ekonomikum vid Uppsala universitet. Men hon ser ett annat perspektiv. – Därute växer det vindruvor på sommaren. Det är bara att sticka ut handen och plocka, säger hon med ett leende som borde få snön att smälta. Orden känns symtomatiska för hennes per- sonlighet. Hon utstrålar stark positiv energi och tycks se bortom dagsaktuella bekymmer. Men snön ligger bistert kvar, pressar och virv- lar mot rutan. Smälte gjorde efter ett tag däremot de forskningskolleger som i början inte förstod Jeanette Fors idé att kommunikationens betydelse i samband med förändringsprocesser var ett lämpligt forskningsområde inom företagsekonomin. – Det är ju inte så många som forskat inom ”Jag bara älskar det, bloggen ser jag som en del av min tankeprocess. Jag vill vara samhällsnyttig och nå ut.” Jeanette Fors är gärna tillgänglig som expertkommentator. området tidigare. Men i grunden handlar det om en del av varumärkesbyggandet, i högsta grad marknadsföring och företagsekonomi. Kommunikationen mellan företag och kunder och leverantörernas reaktioner vid fusioner och förvärv är lika viktig för överlevnad som mellanmänsklig kommunikation, säger Jeanette Fors. Hon har en blogg som hon uppdaterar flera gånger i veckan och citeras flitigt i media som kommunikationsforskare. Hon slår direkt fast sin syn på forskningens roll och sin egen öppenhet mot media och allmänhet. – Jag bara älskar det, bloggen ser jag som en 28 del av min tankeprocess. Jag vill vara samhällsnyttig och nå ut. På hennes anslagstavla sitter fastnålade fotografier. Många föreställer sonen, Amadeus, två år, samt Jeanette Fors man, Erik. Men vilka är tvillingsystrarna som ligger på en matta och tittar in i kameran? – Det är jag och min syster när vi var bebisar i Hägersten. Våra föräldrar kom dit från Egypten. Fast det var flera år innan vi föddes. Tvillingsystern Georgette är också skälet till att Jeanette Fors började läsa till civilekonom på just Södertörns högskola. – Vi var väldigt tajta då och sökte oss till en högskola där det både fanns ekonomi som jag ville läsa och statskunskap som Georgette var intresserad av. Om maken Erik berättar hon att hon känt honom sedan åttonde klass och att de gifte sig när de var 20. Tvärtemot det gängse mönstret att först göra karriär, gifta sig vid 35 och få barn vid 36 … – Ja man får vara glad att det håller, säger hon enkelt. Hon tog civilekonomexamen 2004 och hade tidigt siktet inställt på att forska. Redan D-uppsatsen, en undersökning om företags e-postkommunikation, väckte uppmärksamhet. Av 9 Forts s. 30. JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=29">Jusek Sida 29 8 JEANETTE FORS Ålder: 30. Yrke: Dok</a> torand i företags ekonomi. Bor: Traneberg i Stockholm Familj: Man Erik, son Amadeus, två år. Aktuell: Expertkommentator i media i frågor om kommunikation och förändringsprocesser. Tidigare : Rådgivare till näringsdepartementets it-politiska strategigrupp. Kursledare i egyptisk magdans. Lön: 24 600 kronor i månaden. Fritid/hobby: Familjen och min blogg: www.meansofme.com 02/10 JUSEKTIDNINGEN 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=30">Jusek Sida 30 VÄGRAR VÄLJA SIDA Jeanette Fors, kom</a> munikationsforskare, vill i framtiden ha en fot kvar i den akademiska världen och den andra i näringslivet. – Det blir en nyttig korsbefruktning. 9 nästan 2000 undersökta företag fick en knapp tredjedel godkänt. Det var många goddag- yxskaftsvar av typen: Kund mejlar: Jag hittar ingen prisuppgift på er hemsida. Företag svarar: Du hittar prisuppgift på vår hemsida. – Jag såg till att få spridning på uppsatsen. Det var en del i min strategi. Redan då hade jag ett medvetet mål att forska vidare inom kommunikation. Enligt Jeanette Fors synsätt ska forskning på något sätt innebära förbättringar, den ska vara konkret, tillgänglig och samhällsnyttig. – I den akademiska världen pratar man ofta om vikten av tillgänglig forskning men det är sällan det sker i verkligheten. ”I den akademiska världen pratar man ofta om vikten av tillgänglig forskning men det är sällan det sker i verkligheten” Jeanette Fors tycker att forskning ska vara konkret, tillgänglig och samhällsnyttig Vi lämnar Jeanette Fors rum för en tur till företagsekonomiska institutionens dagliga fruktkorg i fikarummet och går sedan en tur runt Ekonomikum. Miljön andas 70-tal i både färg och form. Korridorerna är långa på övre plan och före- läsningssalarna slitet brunmurriga på nedre. Men även här kommer Jeanette Fors förmåga att se bort det uppenbara väl till pass. Hon sveper med blicken över studenter uppflugna i fönsternischer eller sittande vid bord i korridorer, alla med uppslagna laptops. – Jag tycker det är en härlig akademisk atmosfär här. Man känner kunskapen i luften. Hon tycks njuta av att andas in den. Men 30 varför valde hon just sitt speciella forskningsområde? – Marknadsföring var det mest fascinerande under civilekonomutbildningen. Sedan tror jag att jag påverkades av Erik, som tidigt levde på internet. Jag började intressera mig för internets kommunikativa egenskaper. Hennes avhandling handlar alltså om grund- läggande kriskommunikation. Begrepp som Vattenfall och Saab dyker osökt upp… – Hur kommunicerar företag och hur und- viker man osäkerhet och ryktesspridning? Mycket tidigare forskning handlar om intern kommunikation vid förändringar och fusioner. Men få har tittat på vikten av extern kommunikation. Kunder och leverantörer glöms ofta bort. Man måste vara medveten om att externa aktörer reagerar. Saab och Vattenfall är färska exempel på dålig extern kommunikation. Jeanette Fors forskning grundas i research och intervjuer bland de it-företag som var med när den berömda bubblan sprack vid sekelskiftet. – Många av företagen köpte upp reklamby- råer och kommunikationsbyråer utan att veta ett dugg om den världen. Deras gamla it-kunder blev oroliga, relationer bröts. De hade inga strategier och var bara upptagna med att växa. Moderbolag tyckte att dotterbolag skulle kommunicera och dotterbolagen tyckte tvärtom. JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=31">Jusek Sida 31 Det kunde sluta med att ingen sa någ</a> ot. Eller ännu värre, att de gav olika budskap. Att hålla tyst blir alltid fel. Så sprids osäkerhet och rykten, som skadar affärerna, menar Jeanette Fors. – Man bör berätta öppet om förväntade effek- ter av fusion eller förändring. ”Det här kommer att stärka vår relation”. Eller ”Vi kommer att få nya produkter att erbjuda”. Även om det är något negativt ska man i de allra flesta fall förstås kommunicera: ”Det här kan leda till färre affärer mellan oss”. Då har man i alla fall skapat ömsesidig förståelse. Jeanette Fors ska ha sitt slutmanus klart till sommaren. Disputation blir det om ett år. Hur är vardagslivet som doktorand? – Det är en rejäl process med många ups and downs. Det roliga är själva skapandet, att se något växa. I mitt fall har också kontakterna med företagen varit nyttiga och roliga. Jag älskar den akademiska miljön och det är kul att kunna bidra inom ett område där det inte forskats så mycket tidigare. – Nackdelen är att det är lite ensamt. Långsik- tigheten är det jobbigaste. Hur kommer slutprodukten att se ut? Och vissa terminer när jag inte har undervisning är … usch. De flesta terminer sedan Jeanette Fors började forska i Uppsala 2004 har hon dock undervisat; kurser i marknadskommunikation på Ekonomikum och kurser i kommunikationens roll vid fusioner och förvärv på Juridikum. – Det är underbart att stå där inför 300 elever. Showtime! Mitt ämne är också så engagerande att det blir diskussioner även under megaföreläsningar. Som anställd doktorand har hon 24 600 kro- nor i månaden, vilket ju är långt under vad en civilekonom får i näringslivet. Men passionen för forskningen och undervisandet överväger. Framtiden? – Idealet vore att ha en fot i den akademis- ka världen och en i konsultvärlden. En nyttig korsbefruktning. Jag vet att det finns intresse i näringslivet för mitt ämne, det är inte färdigutvecklat. Googling på Jeanette Fors avslöjar också kunskaper i ett helt annat ämne, egyptisk magdans. Det var ett tag sedan men passionen finns uppenbarligen kvar. – För mig är magdans glädje och känsla. Jag har den i blodet. När jag höll på med D-uppsatsen ledde jag magdanskurser, delvis för att komma bort från uppsatsskrivandet och ha någon slags fritid. Är det slutdansat nu? – Nja, det händer väl att jag dansar. Om jag går med några kompisar på libanesisk restaurang till exempel. Men för det mesta dansar jag bara med Amadeus. Han tycker att det är jättekul. J 02/10 JUSEKTIDNINGEN Gör det möjligt med ett Medlemslån! 8 JEANETTE FORS OM ... Sociala medier: Inte konstigt att hajpen blivit så stor. Tjänsterna infriar de möjligheter med internet som det talades om redan på 90-talet. Vitsen för företag är att öppna upp för användarna, låta dem tänka och agera själva ocensurerat. Ikea går hela vägen på sin Facebooksida. Men gör man inte det har man bara skapat en till hemsida. Poänglöst! Twitter: Antalet svenska nyregistreringar avtog i somras. Men det finns väldigt många aktiva medlemmar och twitter är bra för snabbt idéutbyte, en extrem kunskapsbank med bra länkar. Facebook: Kul och socialt. Företag kan gärna få finnas där. Men den funktionella nyttan är inte alltid så stor. Folk vill inte se en massa företagsreklam på Facebook. Google Wave: Denna och liknande tjänster som möjliggör interaktion och samarbete i realtid tror jag blir stort i en snar framtid. E-post: Dess framtid kommer påverkas starkt av utvecklingen av Google Wave och liknande. E-post måste integreras med sociala medier för att kunna behålla sin position i företags marknadsmix. Bättre svarstider och bättre svarsinnehåll krävs. Låna till vad du vill - Räntebetalningsskydd och Grupplivsförsäkring ingår utan kostnad, och skyddar dig vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Gör det möjligt nordea.se 31 Nordea Bank AB (publ) Ansök idag! • nordea.se/medlemslan • 0771- 22 44 88 • hämta låneansökan hos ditt fackliga ombud Förmånlig ränta utan avgifter*, f n 4,25 % * Priser per 100101. Den effektiva räntan är 4,33% och är beräknad på 100 000 kr och 5 års kredittid. Det kunde sluta med att ingen sa något. Eller ännu värre, att de gav olika budskap. Att hålla tyst blir alltid fel. Så sprids osäkerhet och rykten, som skadar affärerna, menar Jeanette Fors. – Man bör berätta öppet om förväntade effek- ter av fusion eller förändring. ”Det här kommer att stärka vår relation”. Eller ”Vi kommer att få nya produkter att erbjuda”. Även om det är något negativt ska man i de allra flesta fall förstås kommunicera: ”Det här kan leda till färre affärer mellan oss”. Då har man i alla fall skapat ömsesidig förståelse. Jeanette Fors ska ha sitt slutmanus klart till sommaren. Disputation blir det om ett år. Hur är vardagslivet som doktorand? – Det är en rejäl process med många ups and downs. Det roliga är själva skapandet, att se något växa. I mitt fall har också kontakterna med företagen varit nyttiga och roliga. Jag älskar den akademiska miljön och det är kul att kunna bidra inom ett område där det inte forskats så mycket tidigare. – Nackdelen är att det är lite ensamt. Långsik- tigheten är det jobbigaste. Hur kommer slutprodukten att se ut? Och vissa terminer när jag inte har undervisning är … usch. De flesta terminer sedan Jeanette Fors började forska i Uppsala 2004 har hon dock undervisat; kurser i marknadskommunikation på Ekonomikum och kurser i kommunikationens roll vid fusioner och förvärv på Juridikum. – Det är underbart att stå där inför 300 elever. Showtime! Mitt ämne är också så engagerande att det blir diskussioner även under megaföreläsningar. Som anställd doktorand har hon 24 600 kro- nor i månaden, vilket ju är långt under vad en civilekonom får i näringslivet. Men passionen för forskningen och undervisandet överväger. Framtiden? – Idealet vore att ha en fot i den akademis- ka världen och en i konsultvärlden. En nyttig korsbefruktning. Jag vet att det finns intresse i näringslivet för mitt ämne, det är inte färdigutvecklat. Googling på Jeanette Fors avslöjar också kunskaper i ett helt annat ämne, egyptisk magdans. Det var ett tag sedan men passionen finns uppenbarligen kvar. – För mig är magdans glädje och känsla. Jag har den i blodet. När jag höll på med D-uppsatsen ledde jag magdanskurser, delvis för att komma bort från uppsatsskrivandet och ha någon slags fritid. Är det slutdansat nu? – Nja, det händer väl att jag dansar. Om jag går med några kompisar på libanesisk restaurang till exempel. Men för det mesta dansar jag bara med Amadeus. Han tycker att det är jättekul. J 02/10 JUSEKTIDNINGEN Gör det möjligt med ett Medlemslån! 8 JEANETTE FORS OM ... Sociala medier: Inte konstigt att hajpen blivit så stor. Tjänsterna infriar de möjligheter med internet som det talades om redan på 90-talet. Vitsen för företag är att öppna upp för användarna, låta dem tänka och agera själva ocensurerat. Ikea går hela vägen på sin Facebooksida. Men gör man inte det har man bara skapat en till hemsida. Poänglöst! Twitter: Antalet svenska nyregistreringar avtog i somras. Men det finns väldigt många aktiva medlemmar och twitter är bra för snabbt idéutbyte, en extrem kunskapsbank med bra länkar. Facebook: Kul och socialt. Företag kan gärna få finnas där. Men den funktionella nyttan är inte alltid så stor. Folk vill inte se en massa företagsreklam på Facebook. Google Wave: Denna och liknande tjänster som möjliggör interaktion och samarbete i realtid tror jag blir stort i en snar framtid. E-post: Dess framtid kommer påverkas starkt av utvecklingen av Google Wave och liknande. E-post måste integreras med sociala medier för att kunna behålla sin position i företags marknadsmix. Bättre svarstider och bättre svarsinnehåll krävs. Låna till vad du vill - Räntebetalningsskydd och Grupplivsförsäkring ingår utan kostnad, och skyddar dig vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Gör det möjligt nordea.se 31 Nordea Bank AB (publ) Ansök idag! • nordea.se/medlemslan • 0771- 22 44 88 • hämta låneansökan hos ditt fackliga ombud Förmånlig ränta utan avgifter*, f n 4,25 % * Priser per 100101. Den effektiva räntan är 4,33% och är beräknad på 100 000 kr och 5 års kredittid.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=32">Jusek Sida 32 VACKERT OCH EFFEKTIVT. På väg till j</a> obbet fårÅsa Gibson Lundmark vara ifred en stund. 8 MÄN VÄLJER BILEN Kvinnor arbetspendlar i genomsnitt 13,7 km enkel väg, män pendlar 19,1 km. Den genomsnittliga tidsåt- gången är ändå 27 minuter för båda grupperna. Kvinnor går, cyklar och reser kollektivt till arbetet betydligt oftare än män, som kör bil oftare än kvinnor. Bil är det vanligaste färdmedlet för båda grupperna, och användandet 32 ökar mest bland kvinnor. 47 procent av kvinnorna och 64 procent av männen kör bil till jobbet, medan kollektivtrafik (tåg, tunnelbana, spårvagn eller buss) står för 16 procent av kvinnornas och 10 procent av männens arbetsresor. Val av färdmedel skiljer sig dock drastiskt mellan glesbygd och tätort. Källor: SIKA:s resvaneundersökning RES 2005/2006 och Ana Gil Solas Vägen till jobbet (2009) och intervju med författaren. JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=33">Jusek Sida 33 ARBETSLIV Vi reser allt längre för a</a> tt ta oss TILL JOBBET, och trots miljösnack och klimathot är det bilen som fraktar de flesta. Samtidigt nyttjar allt fler KOLLEKTIVTRAFIKEN som temporär ARBETSPLATS. Åsa Gibson Lundmark förenar gärna jobb med avkoppling under resan. TEXT: ELINA WESSMAN FOTO: TOMAS OHLSSON Jobbet tur och retur M usik, ljudbok, jobb eller fönsterstirrande – sätten att få tiden att gå på väg till och från jobbet är oändligt många. Medan somliga föredrar att förlora sig i läsning använder andra tiden till att få undan lite jobb. Med de senaste årens tekniska innovationer har mejlande från mobil och laptops blivit standardsysslor för landets pendlare. – Det är på gott och ont det där, säger Åsa Gibson Lundmark, 50, produktchef på Swedbank. Hon bor sedan 15 år tillbaka på Rindö, en liten ö utanför Vaxholm. Varje dag pendlar hon till sin arbetsplats i centrala Stockholm, en resa som tar mellan en och en och en halv timme beroende på färdmedel. Om vädret tillåter kör hon motorcykel, men oftast blir det bil tillsammans med maken. Andra alternativ är buss och båt. De dagar hon väljer ett färdmedel som inte kräver att hennes uppmärksamhet riktas mot vägen brukar hon beta av lite jobbmejl via telefonen. – Den är som en liten handdator – ett väl- digt praktiskt arbetsverktyg. Jag sitter ofta uppbokad i möten hela dagarna, men på väg till och från jobbet kan jag scanna av de mest akuta mejlen, säger Åsa, och konstaterar i samma andetag att egentligen är det ju för jäkligt att hon ska använda fritiden till att hinna med sitt arbete. Men hon är långt ifrån ensam. Daniel Fahl- én är doktorand på institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Göteborgs universitet, och har jobbat med forsk- 02/10 JUSEKTIDNINGEN ningsprojektet ”Vad gör vi när vi reser”, där man har kartlagt hur folk i Göteborg spenderar tiden i kollektivtrafiken. Han konstaterar att hälften av alla jobbresenärer har arbetat ombord någon gång. Det handlar ofta om att läsa igenom papper, ringa jobbsamtal eller svara på mejl. Men samtidigt betonar Daniel Fahlén att man inte ska underskatta de passiva aktiviteterna. – Att göra ingenting, bara vila eller titta ut genom fönstret är absolut vanligast. Sedan finns det en tendens att ju längre resan är desto mer aktivt använder man tiden, säger Daniel, och berättar att till de oftast förekommande aktiviteterna hör att läsa, Daniel Fahlén. ringa samtal, skicka sms och lyssna på musik. Åsa Gibson Lundmark kan känna igen sig i att tiden nyttjas mer effektivt vid längre resor. För även om det kan vara tröttsamt att lägga så mycket tid på transport hinner hon både varva ner och få saker gjorda. Tidigare bodde hon i Sollentuna utanför Stockholm, och under den enkla pendeltågsfärden hann hon sällan slappna av ordentligt. – För mig är resan både arbete och avkopp- ling. Den blir en förlängning av arbetsdagen, fast ackompanjerad av musik. Det gör mig lugn och glad att lyssna på rock samtidigt som jag jobbar, säger hon. Innan hon började mejla från telefonen läste hon ofta igenom papper under resan. Men att ta med en bärbar dator för att möjliggöra än mer komplext arbete har hon aldrig övervägt. – Då blir det liksom legitimerat att jag ska jobba utanför arbetstid, säger hon. Att arbeta på resande fot innebär dock säl- lan att Åsa går hem tidigare, men hon känner sig lugnare i att lämna jobbet när hon vet att hon kan kolla på saker på hemvägen. Det händer att hon väljer färdmedel utifrån arbetsbehov, men oftast är det vädret eller andra praktiska detaljer som avgör. Under de senaste trettio åren har arbetsresornas längd ökat med 60 procent i Sverige. Daniel Fahlén tror att vi går mot ett samhälle där vi väntas resa allt längre till jobbet. Åsa Gibson Lundmark tillhör de som är beredda att resa långt. En dag i veckan jobbar hon hemifrån för att kompensera, men oftast finner hon resan till jobbet vilsam, oavsett färdmedel. – Jag får vara i fred en stund. I mitt jobb ”Resa med Vaxholmsbåten en tidig sommarmorgon är bland det underbaraste man kan göra.” Åsa Gibson Lundmark varierar sina färdmedel till jobbet. krävs hela tiden aktivt deltagande, så det är skönt att äga sin egen tid, säger Åsa, och tilllägger: – Dessutom är en resa med Vaxholmsbåten en tidig sommarmorgon bland det underbaraste man kan göra. J 33
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=34">Jusek Sida 34 Alla inlägg finns i sin helhet på ww</a> w.jusektidningen.se DEBATT 2/10 Är det dags attMJUKA upp turordningsreglerna i LAS? En diskussion inom Jusek om det, refererad på nyhetsplats, har fått två diametralt olika kommentarer.BLATTEFÖRMEDLINGEN får beröm och på nättidningen pågår ihållande debatt om Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Föjande är kommentar på Dags för ny Las, Nyheter sidan 8 i detta nummer, som tidigare varit publicerad på jusektidningen.se Ny Las öppnar för godtycke Detta (Att lätta på turordningsreglerna, red anm)öppnar ju upp för avgrunder av godtycke, mobbning och för att skriva på ren svenska rövslickeri! För VEM skall avgöra kompetenser? Det är ibland liksom inte bara att ”skaffa sig en annan anställning.” Las stryper entreprenörskapets möjligheter Lasreglerna om turordning bygger på att arbetsmarknaden består av stora arbetsplatser där alla medarbetare är utbytbara. Detta var en våt dröm på 1970-talet. Denna inställning har strypt entreprenörskapets möjligheter att skapa nya jobb. Därtill är frågan vilka som gynnas. Vi har utLASta och fastbrända på arbetsmarknaden. Talet om godtycke med mera håller inte. Först och främst kan detta regleras, därtill är frågan hur kul det är att sitta fast på ett jobb där du inte är omtyckt eller har tillräckliga kvalifikationer. Vid arbetsbrist uppstår en av de få situationerna med nollsummespel. Någon eller några kommer att förlora. Om arbetsgivaren förlorar nyckelkompetens blir förlusten större. Därtill visar det sig att tryggheten ofta är mindre än vad man tror. Därför bör vi återgå till den svenska modellen där staten inte lägger sig i det arbetsmarknadens parter kan enas om. Henrik Smedmark 9 Läs mer på sidan 8 samt debatt på jusektidningen.se Visst synd om pensionärer INTERVJUN Första januari får Sverige en ny pensionsmyndighet. Där kommer en av konstruktörerna till pensionssystemet,OLE SETTERGREN, att jobba. Han tycker att det gnälls för mycket om vår åldrande befolkning och vill göra människor medvetna om att tidig pension till viss del är en dröm konstruerad av bankerna och fondbolagen. ”Inte synd om pensionärerna” Du tycker att vi ska sluta gnälla och se den åldrande befolkningen som något positivt. Hur menar du? – Att vi lever längre är ett resultat av att vi har friskare och bättre liv. Det blir ett ekonomiskt problem om man hakar upp sig på att gå i pension vid 65 års ålder. Därför måste vi jobba längre. Hur mycket längre? – Två tredjedelar av den ökade livslängden. Om man lever tre månader längre så behöver man arbeta ungefär två av de här tre månaderna. Man får ge litemer tid åt arbete än vad man får i ökad fritid. Vilket land i världen har flest pen- sionärer och hur kommer det att gå för dem? – Just nu är det Japan, ett land Ole Settergrens synpunkter visar att han trots sin tidigare och blivande uppgift inte riktigt förstår pensionssystemet. Skatteverket bygger upp en skatteskuld för ALLA pensionärer som har mer än folkpension genom att dra skatt som om folkpension var den enda inkomsten och döljer därmed också effekten av sänkningen. De ålderspensionärer som är födda på 30-talet har en pension grundad på gamla inkomster och utfallet i förhållande till dagens löner är lågt. som riskerar att få stora försörjningsproblem. Sverige har också en hög andel äldre i befolkningen. Men vi har bättre födelsetal, högre invandring och bättre, eller elakare om man så vill, pensionssystem. Våra pensioner blir lägre med automatik om vi inte jobbar längre när medellivslängdenökar. Vad tycker folk i allmänhet om att arbeta längre? – Ju yngre personer du frågar, desto tidigare vill de sluta jobba. När man är 30 finns en önskan om mer fritid och semester. Äldre personer vill jobba längre, kanske för att den ekonomiska realiteten är mer uppenbar för dem. Intressanta undersökningar bland pensionärer visar att många ångrar att de inte jobbade längre. Att inte arbeta har även blivit en industri där syftet är att sälja sparprodukter. Så banker och fondbolag tjänar pengar på att få oss att drömma om en tidig pension? – Jag tror det är en dröm hos många människor, också hos mig, att kunna leva utan att arbeta. 14 Jusektidningen10.indd 14 Debattredaktör Ann Marie Bergström annmarie.bergstrom@jusektidningen.se 08/070–665 29 21 34 När är det dags att börja tänka på pensionen? – Om du arbetar på ett ställe där det finns tjänstepension och kan tänka dig att jobba lite längre än till 65 års ålder så kommer du att ha det ganska bra ställt som pensionär. Om du har särskilda önskemål, vill gå i pension tidigt eller har extrainkomster, då kan du satsa på privat pensionssparande. Ett generellt råd är att alltid välja sparalternativ med låga avgifter och gå in på minpension.se för att få koll på pensionen. Vad är en bra pension? – 75 procent av slutlönen är en tumregel. För den som har låg inkomst kan det tyckas lite, men man har lite lägre utgifter som pensionär än när man är mitt i livet. Ole Settergren, pappa till ”bromsen” i pensionssystemet och blivande chef för utvecklingsavdelningen på nya Pensionsmyndigheten. Men den drömmen är inte bara en dröm utan också en sparindustri som underbygger och lever på den här drömmen och vill marknadsföra den. Jag är inte negativt inställd till det, men man ska vara medveten om att det är så här. Varför är det så mycket snack om privat pensionssparande? – För att det är en viktig källa till lönsamhet för alla storbanker och fondbolag. I själva verket utgör privat pensionssparande en väldigt liten del av vår pension. 2007 var det 19 miljarder i pensionsutbetalningar från privata pensionsförsäkringar, 186 miljarder från den allmänna pensionen och 49 miljarder från tjänstepensionen. Varför bryr sig så få om sin pension? – Jag tror att människor är FOTO: DANIEL ROOS rationella och vet att de kommer att få en dräglig pension. Man har skäl att bry sig, men man behöver inte veta och kunna allt, systemet fungerar. Nästa år sänks pensionerna, varför? – För att skulderna i syste- met har ökat för fort och att AP-fonderna förlorademycket pengar 2008. Om skulderna blir större än tillgångarna går pensionssystemets balanseringsfunktion igång, den så kallade bromsen, och minskar räntan på pensionskontona. Är det synd om Sveriges pensionärer? - Nej, andelen fattiga pensio- närer är ungefär lika stor som andelen fattiga i befolkningen i stort, lite lägre till och med. Att det skulle vara mer synd om pensionärer är ett gammalt sedement. Det var så en gång i tiden, men det var ganska länge sedan. Inte synd om pensionärerna. nr 10/2009 Så du oroar dig inte för att vi är så okunniga om pensionssystemet? – Nej, det gör jag inte. Jenny Kallin jenny.kallin@jusektidningen.se 08-665 29 89/073-540 59 10 0 NY PENSIONSMYNDIGHET Premiepensionsmyndigheten, PPM, och Försäkringskassans pensionsverksamhet går vid årsskiftet samman i en och samma myndighet. Den nya Pensionsmyndigheten har uppdrag att informera om hela pensionen, inte bara den allmänna utan också tjänstepensionen. Verksamheten är för övrigt inte ny. JUSEKTIDNINGEN 10/09 Per Johan Skorna på sitsen FRIMODIG HJÄLTE. ”Den som vill mest lyckas”, Ivan Daza nr 1, 2010. FOTO: YLVA SUNDGREN. En inspiratör Ivan Daza är en frimodig hjälte i dagens sekulariserade samhälle. Han är en stor mentor och inspiratör till politiker och inte minst till näringslivet. Medan alla klagar på villkoren och utformningen av jobb- och utvecklingsgarantins fas 3 så gör Blatteförmedlingens Jobbfabrik någonting aktivt positivt med de förutsättningar som finns. Det är vad som behövs, inte gnäll över ett eländigt förhållande man befinner sig i. Jobbfabriken visar vad som är möjligt. Beundransvärd! Det är jättebra att Ivan Daza engagerar sig och att han gjort en sådan beundransvärd insats med Blatteförmedlingen. Med Jobbfabriken och Livsboken är jag lite splittrad. Naturligtvis är det bra om han skapar platser för Fas-3-praktikanter, men det är synd att regering och arbetsförmedling inte vill ge en lön till de människor som jobbar med detta. 09-12-10 15.49.47 Webbansvarig, Arbetslös Nu Läs mer ”Den som vill mest lyckas”, Porträttet, jusektidningen.se Gösta Green Jusektidningens debattsidor vänder sig till läsarna. Insändare ska ha anknytning till läsarnas arbetsliv. Mejla: debatt@jusektidningen.se eller kommentera artiklar på www.jusektidningen.se Fatta dig kort – bli läst! Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insändare. JUSEKTIDNINGEN 02/10 I Jusektidningen nr 1, 2010 på sidan 5 sitter en äldre man på en bänk på ett sätt som upprörde mig. Detta sätt att sitta på en bänk, med skorna på sätet, är ett uttryck för nonchalans och brist på hänsyn som är sorglig. Hittills har det varit obetänksamma ungdomar och man måste kanske ha ett visst överseende. IRRITERANDE P0SERING. FOTO: IRIS TIITTO. Det verkligt sorgliga NyStatare är att redaktionen för en akademikertidning, som har samhällsvetare i sina led, ”godkänner” beteendet och dessutom lurar en äldre man att skämma ut sig. Det förbund jag tillhörde - Civilingenjörsförbundet - skulle garanterat inte infört något sådant. Bruno Klerby Klas Hägglund Svar: Det var jag och fotografen Iris Tiitto som bad Asim Zilic att hoppa upp på bänken i Försäkringskassans entré. Vi ville få med det fina konstverket som Västeråskonstnären Göte Hektor skapade för entrén när den byggdes 1997. Ann Marie Bergström Chefredaktör 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=35">Jusek Sida 35 JUSEKTIDNINGENS GÄSTKRÖNIKÖRER Sven-</a> Erik Alhem, pensionerad överåklagare. Numera fri skribent och samhällsdebattör. Katrine Kielos, statsvetare, skribent och socialdemokratisk feminist. GÄSTKRÖNIKAN Liv Landell Major är frilansande opinionsjournalist och skriver bland annat för Göteborgstidningens ledarsida. Hon är jur kand med inriktning på humanrätt. M in man är kvinna. Han tappar inte håret, älskar kläder, struntar i förkylningar, städar hela tiden och är hemma med sjukt barn. När vår dotter föddes för sex år sedan chockade han sin amerikanska arbetsgivare med att ta föräldraledigt i sju månader. Ryktet om hans ”daddy vacation” spred sig snabbt i en förundrad organisation där medarbetare som får barn brukar strebra på som vanligt – om de har snopp. Har de det inte brukar de säga upp sig. Men min man gjorde alltså som man ska som högutbildad medelklasskille i centrala Göteborg. Han bytte blöjor, skakade välling, fikade på barnvagnscafé och fick beröm av främmande tanter vart han än kom. Välförtjänt beröm, men utan tvekan beröm som mammalediga mammor aldrig får. Men visst, det ska erkännas, jag blir också lycklig varje gång jag ser en myspappa, gärna lite stajlat ostajlad med retrobarnvagn från Danmark och bäbis i genusneutrala kläder. boken. Jag vägrar att se logiken i det. De senaste åren har resonemanget dessutom tappat ytterligare trovärdighet. Den maximala sjukpenningsgrundande inkomsten är numera 7,5 basbelopp, och sedan ett par år tillbaka finns en jämställdhetsbonus. Åtminstone på pappret. Min man har nyss avslutat en åtta månader lång föräldraledighet med vår lille son. Räknar vi våra respektive uttag av föräldrapenning så är fördelningen olidligt jämn. Rimligen borde vi vara kvalificerade för ”Medarbetare som får barn brukar strebra på som vanligt – om de har snopp.” Hur som. Under pappaledigheten fick vi leva på vatten och bröd, det vill säga köpa mat för barnbidraget och förlägga semestern till Öland i stället för Grekland. Min man är nämligen en ovanligt välbetald kvinna som gick många tusingar back med Försäkringskassan som enda inkomstkälla. 2004 var det så kallade taket för den sjukpenninggrundande inkomst man får av ”kassan” betydligt lägre än idag. Och det är där det privatekonomiska kruxet brukar påstås vara. Nyblivna föräldrar hävdar med klädsam uppgivenhet att de ”inte har råd” med pappaledighet. Mannen tjänar ju så förbaskat bra och är ju så oumbärlig på jobbet. Vad handlar det om? Hur svårt kan det vara för två normalbegåvade, etablerade människor i trettioårsåldern att planera lite? Prata snällt med sin arbetsgivare? Tulla på sparkontot? Konsumera lite mindre? Folk har råd att fixa bröllop med extra allt och åka till Thailand i månader, men skyller sin snedfördelade föräldraledighet på plån- 02/10 JUSEKTIDNINGEN den magiska belöningen. Men icke. För att få bonus gäller det inte bara att kunna dela med två – man måste hålla sig till samma kalenderår också. Vår son är till exempel född på hösten 2008, och under hans första månader i livet var det enbart jag som var föräldraledig. Dessa månader anses jag inte jämställd. Samma sak gäller innevarande år då min man är den som varit ensam föräldraledig. Tror jag mig ha förstått. Något klart besked från Försäkringskassan har vi inte lyckats skaka fram. Ringer man dit möts man av förvirring och byråkrati i skön förening. Någon som är förvånad över att det droppar in extremt få ansökningar till Försäkringskassan? Upplägget är helt enkelt så bökigt att folk låter saken bero. Man gitter inte ge sig in någon administrativ djungel för hundra spänn om dagen. Personligen tänker jag inte ge mig förrän jag blir klassad som jämställd, åtminstone förra året. Har jag gjort mig förtjänt av en duktighetsmedalj så vill jag ha den om halsen. J MER LANDELL MAJOR PÅ WEBBEN Håller du med Alhem, Kielos och Landell Major? På jusektidningen.se har vi sparat samtliga krönikor. Glöm inte att säga din mening – lämna en kommentar! 35 LIV LANDELL MAJOR
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=36">Jusek Sida 36 RECENSIONER INSIKTSFULL VANDRING VID</a> OLOF PALMES SIDA När vinden vände KJELL ÖSTBERG Leopard förlag J J J J Hade vi fem J:n skulle jag tveklöst dela ut dem alla. Kjell Östbergs Palmebiografi handlar förstås om Olof Palme, men lika mycket om socialdemokratin, Sverige – och världen. Olof Palmes exceptionella förmåga att fånga och spegla tidens strömningar och stämningar är en viktig tråd i Östbergs biografi. När vinden vände är den andra av en biografi i två delar och omfattar Palmes tid som statsminister och S-ordförandetid 1969 till 1986. Att vandra vid Olof Palmes sida med Kjell Östberg som guide får en att inse hur mycket världen och värderingarna förändrades bara under de 17 åren. Och vad har inte hänt sedan 1986! Frågan vi aldrig får svar på är vem Olof Palme hade varit genom de omvälvningar världen genomgått efter 1986. ANN MARIE BERGSTRÖM Chefredaktör, Jusektidningen LÖNSAM ORO FÖR UNDERGÅNGEN Apokalypsens gosiga mörker ANDERS BOLLING Albert Bonniers Förlag J J Förra året var det klimathotet, i år är det svininfluensan. Dess emellan har vi också nåtts av rapporter om ökade sociala klyftor, ungdomsvåld och terrorhot. Bland annat. Även den mest luttrade person kan med lätthet drabbas av rädsla för en annalkande undergång. Men var det verkligen bättre förr? . Det börjar med att författaren hittar sina gamla skolböcker från 1970-talet. Det var dystert redan då. Världens befolkningsökning galopperade, liksom kärnvapenrustningen. Demokratierna var färre än militärdiktaturerna, sjöar stod inför 36 DEN FJÄRDE ÅLDERN Patricia Tudor Sandahl Brombergs J J J J Vrede, girighet, lättja, högmod, avund, vällust och frosseri. De sju dödssynderna är högaktuella. Förutom att Patricia Tudor-Sandahl har använt dessa som utgångspunkt för sina tankar i och kring ”Den fjärde åldern”, visas Sissela Kyles serie ”De sju dödssynderna” på Svt 1. Tudor-Sandahl visar hur människor i äldre tid förhöll sig till synderna och hur de är närvarande i vår tid. Författaren har en levnadsvisdom och insiktsfullhet som värmer. Därtill en djup kunskap i antika och nutida författare och poeters tankar; boken är fylld av citat. Ett exempel: ”Människan kommer inte att förändra sig förrän du får henne att se vem hon är” (Tjechov). Att läsa Tudor-Sandahl föder nya tankar. Dessutom ger boken en ökad insikt och en djupare förståelse över det förunderliga livet som är just nu och framförallt vad vi kan göra med det, oavsett i vilken ålder vi befinner oss. I slutkapitlet kommer ”De sju utmaningarna”- om hur ord kan omsättas i handling. Och som Tudor-Sandahl själv skriver: ”I den fjärde åldern börjar det brinna i knutarna”. EVA MIÖRNER Samhällsvetare och informatör PÅ NYTT JOBB Markus Grundtman, 38, har börjat som ämnessakkunnig på Justitiedepartementet, Polisenheten. Han kommer från Polismyndigheten i Stockholm där han var chefsanalytiker/ kriminolog sedan 2001. Karin Pilsäter, 49, är ny statssekreterare i utbildningsdepartementet. Hon har varit riksdagsledamot för folkpartiet sedan 1991 och är ordförande i näringsutskottet. Har du nyligen bytt jobb? Mejla: red@jusektidningen.se Här skriver redaktionen och intresserade läsare om böcker och annan aktuell kultur. Betygsättningen står respektive skribent för. På den femgradiga skalan är överkryssat sämst och fyra bäst. försurningsdöden och elefanter skulle snart vara ett minne blott. Men med facit i hand konstaterar Bolling att det sedan dess faktiskt bara har blivit bättre. Problemet är att det inte ligger i mediernas, lobbyorganisationernas och anslagsberoende forskares intresse att föra fram den informationen. De har alla pengar att tjäna på vår oro för undergången. Det är en massiv genomgång och uppföljning på hur det gått med krig, svält, barnadödlighet, ungdomsbrottslighet och folkhälsa som tyvärr i längden blir både tröttsam och ytlig. ANNETTE WALLQVIST Frilansjournalist AKTUELLT OM LIV OCH SYND CHOCKERANDE LÄSNING I BÖDLARNAS FOTSPÅR – MASSAVRÄTTNINGAR OCH TERROR I FINSKA INBÖRDESKRIGET 1918 Aapo Roselius Leopard Förlag J J J J ”Vi kom gående längs med landsvägen. Jaakola gick framför oss. När Koskinen ryckte mig i armen sköt vi Jaakola bakifrån. Han föll ner på marken. När vi efter tre timmar återvände till platsen såg vi att Jaakola ännu levde. Vi sköt honom en gång till.” Ur en intervju på 1930-talet med polismannen Aleksi Saikkala om sina upplevelser under Finlands inbördeskrig våren 1918. Detta är en angelägen och välskriven bok med obehagliga frågor. Chockerande läsning, inte minst för en jurist, eftersom poliser med länsman i spetsen ofta verkade i bestraffningsaktioner mot arbetarbefolkningen medan rättsväsendet i övrigt inte bidrog med att utreda övergreppen Författaren Aapo Roselius är doktorand vid Helsingfors universitet och har arbetat som forskare i projektet Krigsdöda i Finland 1914-22. Boken beskriver inbördeskriget i Finland 1918, vad som ledde fram till det och hur det slutade. För att citera ur bokens sammanfattning så fanns det ”inget behov av att tvinga soldater att verkställa avrättningarna. Tillräckligt många gjorde det frivilligt”. Den obehagliga frågan blir om detta kan ske igen och hur kan det förebyggas. BO WIDEGREN Pensionerad domare Jenny Sonesson, 38, är ny pressekreterare hos EU-ministern Birgitta Ohlsson. Hon kommer när- mast från Folkpartiets riksdagskansli. Felr jobbytare på www.jusektidningen.se MILJÖJURISTER UNITED BY OUR DIFFERENCE till WSP Environmental i Göteborg. Se www.wspgroup.se/karriar JUSEKTIDNINGEN 02/10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=37">Jusek Sida 37 PLATS-&KURSANNONSER Vi söker en Erfa</a> ren förbundsjurist Arbetet innebär bland annat rådgivning, information och utbildning till FAO:s medlemsföretag, att biträda dem i tvisteförhandlingar och processer samt att medverka i kollektivavtalsförhandlingar. Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation, FAO, har 155 medlemsföretag som tillsammans har 16 000 anställda. Läs mer om FAO och tjänsten på www.fao.se KTH söker Jurist för arbete med avtal rörande forskningsfi nansiering Sista ansökningsdag 2010-03-14 Se annons på www.kth.se/aktuellt/tjanster Vässa dig! Årets viktigaste retorikdag SULF söker förhandlare/ombudsman Läs mer på www.sulf.se Stockholm 21 april PLATS-&KURSANNONSER Vi söker en Erfaren förbundsjurist Arbetet innebär bland annat rådgivning, information och utbildning till FAO:s medlemsföretag, att biträda dem i tvisteförhandlingar och processer samt att medverka i kollektivavtalsförhandlingar. Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation, FAO, har 155 medlemsföretag som tillsammans har 16 000 anställda. Läs mer om FAO och tjänsten på www.fao.se KTH söker Jurist för arbete med avtal rörande forskningsfi nansiering Sista ansökningsdag 2010-03-14 Se annons på www.kth.se/aktuellt/tjanster Vässa dig! Årets viktigaste retorikdag SULF söker förhandlare/ombudsman Läs mer på www.sulf.se Stockholm 21 april
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=38">Jusek Sida 38 PLATSANNONS </a> Försvarsmakten söker MILJÖJURIST till Miljöprövningsenheten med placering vid Ledningsregementet i Enköping Försvarsmakten är genom sin förmåga att utföra väpnad strid Sveriges yttersta säkerhets-politiska instrument. Försvarsmakten är därför ständigt beredd att genomföra internationella insatser och hävda Sveriges nationella integritet samt att stödja det svenska samhället vid större kriser. För att Sverige ska kunna bibehålla sin säkerhetspolitiska handlingsfrihet utvecklar Försvarsmakten kontinuerligt förmågor som kan möta framtida krav. Beskrivning av enheten Miljöprövningsenheten är Försvarsmaktens gemensamma resurs för att bl a driva ärenden om tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet avseende skjutfält och flygplatser m m, leda och genomföra miljöutredningar, leda och genomföra projekt avseende förorenade områden och ansvara för registreringen av sådana områden. Enheten har sitt verksamhetsområde i hela landet och lämnar även stöd till övriga enheter inom Försvarsmakten genom rådgivning inom sitt fackområde och deltar i utbildning inom Försvarsmakten. Enheten består av sex tjänster, varav två jurister, tre projektledare och en administratör. Miljöprövningsenheten funktionsleds i sin verksamhet av Högkvarteret. Huvudsakliga arbetsuppgifter: • Att självständigt under enhetschefen som företrädare för Försvarsmakten leda tillståndsärenden och därmed sammanhängande ärenden. • Lämna miljörättsligt stöd i andra ärenden, bl a rörande förorenade områden. • Lämna stöd till Högkvarteret och förbanden inom verksamhetsområdet. • Medverka i olika utbildningsinsatser. • Arbetet är förenat med tjänsteresor inom hela landet. Formella kunskapskrav: • Juristexamen, företrädesvis med inriktning på miljö- och fastighetsrätt. • Körkort klass B. Övrig önskvärd kompetens/kvalifikationer: • Notariemeritering eller annan erfarenhet som kan bedömas likvärdig. • Flerårig eller helst mångårig erfarenhet av tillämpning av miljörätten och andra relevanta rättsområden. • Mycket god skriftlig och muntlig framställningsförmåga. • Erfarenhet av att verka som rådgivare och lärare. • Goda kunskaper om Försvarsmaktens uppgifter och organisation. • Stor vikt läggs vid den personliga lämpligheten. • Goda kunskaper i engelska i tal och skrift. Intresseanmälan/ansökan med bifogat personligt brev och meritförteckning samt löneanspråk ska vara oss tillhanda senast den 16 mars 2010 till exp-ledr@mil.se eller Ledningsregementet, Pl 920, 749 81 ENKÖPING. Märk ansökan ”MILJÖJURIST 2010” samt ange det i ämnesraden på e-postbrevet. Notera att din ansökan blir en offentlig handling. Personliga egenskaper: • Befattningen har kontaktytor mot såväl civil som militär verksamhet varvid god samordnings- och ledarskapsförmåga är viktig. • Hög personlig och yrkesmässig integritet. • Du bör kunna acceptera och hantera en hierarkisk organisation. Allmänt: För anställning i Försvarsmakten krävs svenskt medborgarskap. Med anställning följer skyldighet att delta i utbildning och övningar. Säkerhetsprövning med registerkontroll genomförs före anställning. Vid rekrytering eftersträvar vi mångfald i alla avseende då vi anser att det berikar vår verksamhet. Anställningstyp: Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid, 40 timmars arbetsvecka med flextidsavtal. Försvarsmakten tillämpar sex månaders provanställning och individuell lönesättning. Övrigt: Intervjuer kommer att genomföras under mars och april 2010. Säkerhetsprövning med registerkontroll kommer att genomföras under samma period. Arbetsplatsen är belägen på Ledningsregementet i Enköping. Tillträde: Snarast eller efter överenskommelse. Förfrågningar om befattningen kan göras till: Enhetschef - Folke Borgh, tel: 0171-15 79 13 eller 070-582 44 49. HR Generalist - Leif Leijonsköld tel: 0171-15 71 01. Fackliga kontaktpersoner: Jerker Ambjörn, OFR/O, 0171-15 70 00 vx Magnus Edlund, SACO, 0171-15 70 00 vx Inge Bäcklin, OFR/S, 0171-15 70 00 vx Benny Augustsson, SEKO, 0171-15 70 00 vx PLATSANNONS Försvarsmakten söker MILJÖJURIST till Miljöprövningsenheten med placering vid Ledningsregementet i Enköping Försvarsmakten är genom sin förmåga att utföra väpnad strid Sveriges yttersta säkerhets-politiska instrument. Försvarsmakten är därför ständigt beredd att genomföra internationella insatser och hävda Sveriges nationella integritet samt att stödja det svenska samhället vid större kriser. För att Sverige ska kunna bibehålla sin säkerhetspolitiska handlingsfrihet utvecklar Försvarsmakten kontinuerligt förmågor som kan möta framtida krav. Beskrivning av enheten Miljöprövningsenheten är Försvarsmaktens gemensamma resurs för att bl a driva ärenden om tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet avseende skjutfält och flygplatser m m, leda och genomföra miljöutredningar, leda och genomföra projekt avseende förorenade områden och ansvara för registreringen av sådana områden. Enheten har sitt verksamhetsområde i hela landet och lämnar även stöd till övriga enheter inom Försvarsmakten genom rådgivning inom sitt fackområde och deltar i utbildning inom Försvarsmakten. Enheten består av sex tjänster, varav två jurister, tre projektledare och en administratör. Miljöprövningsenheten funktionsleds i sin verksamhet av Högkvarteret. Huvudsakliga arbetsuppgifter: • Att självständigt under enhetschefen som företrädare för Försvarsmakten leda tillståndsärenden och därmed sammanhängande ärenden. • Lämna miljörättsligt stöd i andra ärenden, bl a rörande förorenade områden. • Lämna stöd till Högkvarteret och förbanden inom verksamhetsområdet. • Medverka i olika utbildningsinsatser. • Arbetet är förenat med tjänsteresor inom hela landet. Formella kunskapskrav: • Juristexamen, företrädesvis med inriktning på miljö- och fastighetsrätt. • Körkort klass B. Övrig önskvärd kompetens/kvalifikationer: • Notariemeritering eller annan erfarenhet som kan bedömas likvärdig. • Flerårig eller helst mångårig erfarenhet av tillämpning av miljörätten och andra relevanta rättsområden. • Mycket god skriftlig och muntlig framställningsförmåga. • Erfarenhet av att verka som rådgivare och lärare. • Goda kunskaper om Försvarsmaktens uppgifter och organisation. • Stor vikt läggs vid den personliga lämpligheten. • Goda kunskaper i engelska i tal och skrift. Intresseanmälan/ansökan med bifogat personligt brev och meritförteckning samt löneanspråk ska vara oss tillhanda senast den 16 mars 2010 till exp-ledr@mil.se eller Ledningsregementet, Pl 920, 749 81 ENKÖPING. Märk ansökan ”MILJÖJURIST 2010” samt ange det i ämnesraden på e-postbrevet. Notera att din ansökan blir en offentlig handling. Personliga egenskaper: • Befattningen har kontaktytor mot såväl civil som militär verksamhet varvid god samordnings- och ledarskapsförmåga är viktig. • Hög personlig och yrkesmässig integritet. • Du bör kunna acceptera och hantera en hierarkisk organisation. Allmänt: För anställning i Försvarsmakten krävs svenskt medborgarskap. Med anställning följer skyldighet att delta i utbildning och övningar. Säkerhetsprövning med registerkontroll genomförs före anställning. Vid rekrytering eftersträvar vi mångfald i alla avseende då vi anser att det berikar vår verksamhet. Anställningstyp: Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid, 40 timmars arbetsvecka med flextidsavtal. Försvarsmakten tillämpar sex månaders provanställning och individuell lönesättning. Övrigt: Intervjuer kommer att genomföras under mars och april 2010. Säkerhetsprövning med registerkontroll kommer att genomföras under samma period. Arbetsplatsen är belägen på Ledningsregementet i Enköping. Tillträde: Snarast eller efter överenskommelse. Förfrågningar om befattningen kan göras till: Enhetschef - Folke Borgh, tel: 0171-15 79 13 eller 070-582 44 49. HR Generalist - Leif Leijonsköld tel: 0171-15 71 01. Fackliga kontaktpersoner: Jerker Ambjörn, OFR/O, 0171-15 70 00 vx Magnus Edlund, SACO, 0171-15 70 00 vx Inge Bäcklin, OFR/S, 0171-15 70 00 vx Benny Augustsson, SEKO, 0171-15 70 00 vx
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=39">Jusek Sida 39 PLATSANNONS </a> Sparbanken 1826 är Sveriges äldsta sparbank. Banken har funnits i nordöstra Skåne sedan 1826, och är idag en av Sveriges största sparbanker. Vi har 300 anställda, 20 kontor i 5 kommuner, en egen Telefonbank och en affärsvolym på 50 miljarder kronor. Vår ambition är att vara Sveriges starkaste sparbank - Nära dig. Sveriges äldsta söker Sveriges bästa Jurist Med spetskompetens inom familjerätt Chef Private Banking Med ansvar för Aktiehandel och Private Banking Private Banking Förmögenhetsrådgivare för privat- och företagskunder Läs mer på sparbanken1826.se/jobb Vi söker två kvalificerade jurister Chefsjurist Socialstyrelsen söker Jurister till avdelningen för Regler och tillstånd Tycker du att det låter intressant är du välkommen att läsa mer om tjänsten på www.socialstyrelsen.se Enhetschef för Rättsenheten VillDuveta mer? Mer information och ansökningsformulär finns på www.lansstyrelsen.se/kalmar/jobb 210 medarbetare – experter, specialister och generalister – samverkar för länets utveckling och svarar för myndighetsutövning. FACKFÖRBUNDET ST söker Förbundsjurist med placering i Stockholm Sista ansökningsdag är 10 mars 2010 ST är fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Läs mer om oss och tjänsten på www.st.org PLATSANNONS Sparbanken 1826 är Sveriges äldsta sparbank. Banken har funnits i nordöstra Skåne sedan 1826, och är idag en av Sveriges största sparbanker. Vi har 300 anställda, 20 kontor i 5 kommuner, en egen Telefonbank och en affärsvolym på 50 miljarder kronor. Vår ambition är att vara Sveriges starkaste sparbank - Nära dig. Sveriges äldsta söker Sveriges bästa Jurist Med spetskompetens inom familjerätt Chef Private Banking Med ansvar för Aktiehandel och Private Banking Private Banking Förmögenhetsrådgivare för privat- och företagskunder Läs mer på sparbanken1826.se/jobb Vi söker två kvalificerade jurister Chefsjurist Socialstyrelsen söker Jurister till avdelningen för Regler och tillstånd Tycker du att det låter intressant är du välkommen att läsa mer om tjänsten på www.socialstyrelsen.se Enhetschef för Rättsenheten VillDuveta mer? Mer information och ansökningsformulär finns på www.lansstyrelsen.se/kalmar/jobb 210 medarbetare – experter, specialister och generalister – samverkar för länets utveckling och svarar för myndighetsutövning. FACKFÖRBUNDET ST söker Förbundsjurist med placering i Stockholm Sista ansökningsdag är 10 mars 2010 ST är fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Läs mer om oss och tjänsten på www.st.org
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=40">Jusek Sida 40 FörbundsinFo Aktuell webbFrågA på ww</a> w.jusek.se Vill du hellre ha extra semester än höjd lön? Besvara frågan på jusek.se sVAr på FörrA webbFrågAn Finns det en mångfaldsplan på din arbetsplats? Totalt antal röster: 62 25 procent av åklagarna uppgav att de utsatts för våld, hot eller trakasserier, enligt en färsk undersökning från Jusek. Åklagare otrygga i sitt arbete n En stor andel av landets åklagare har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier och många känner sig otrygga i sitt arbete. Det framgår av svaren på Juseks enkätundersökning kring säkerheten inom rättsväsendet som presenterades på Juriststämman. I enkätundersökningen fick Juseks medlemmar i Stockholm som är anställda inom Åklagarmyndigheten, Polisen och Sveriges Domstolar svara på frågor om deras arbetssituation. Av de åklagare som svarade sade 40 procent att de känner sig otrygga och 25 procent uppgav att de utsatts för våld, hot eller trakasserier. – Hot mot personal inom rättsväsendet är ytterst allvarligt. Det är i förlängningen ett hot mot rättssamhället och demokratin, säger Sven Johannisson, rättspolitisk samordnare på Jusek. Läs mer på jusek.se jusek kritisk till inVAndrAde AkAdemikers jobbsituAtion Ska företag och organisationer vara effektiva måste de också vara en spegling av samhället. Att så få invandrare är i ledande positioner är ett problem. Samhällservicen blir sämre och företagen kan inte sälja lika mycket, sa Göran Arrius, Juseks ordförande när han inledde seminariet ”Invandrade akademiker – Hur tufft är det?”, i riksdagen. – För våra medlemsgrupper är språket viktigt. Därför är det värt att göra investeringar i språkutbildningar och komplettera vissa utbildningar så att människor kan jobba inom sitt yrke här i Sverige, sa Göran Arrius. Läs mer på jusek.se/klivin krAFttAg behöVs För Att rekryterA nyA domAre n Nyrekryteringen av domare går trögt. Det har gjort Jusek orolig för återväxten inom yrket. Därför träffade Juseks Domstolssektion representanter för Justitiedepartementet för att kräva förändringar. Läs mer på jusek.se Arbetslösheten inom jusek sjunker n Arbetslösheten bland Juseks medlemmar minskar och det är framför allt de under 30 år som får jobb. Det visar Juseks nya arbetslöshetssiffror för sista kvartalet 2009. Läs mer på jusek.se lokAl lönebildning FungerAr inte n ”Även vi vill se en utvecklad individuell lönebildning. Men innan den lokala löneprocessen fungerar i praktiken är vi inte beredda att acceptera sifferlösa centrala avtal.” Det skriver företrädare för Jusek, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna med flera på Svenska Dagbladets debattsida. Läs mer på jusek.se Vet ej 27% Nej 30% Ja 43% Foto: oloF holdar FörbundsinFo Aktuell webbFrågA på www.jusek.se Vill du hellre ha extra semester än höjd lön? Besvara frågan på jusek.se sVAr på FörrA webbFrågAn Finns det en mångfaldsplan på din arbetsplats? Totalt antal röster: 62 25 procent av åklagarna uppgav att de utsatts för våld, hot eller trakasserier, enligt en färsk undersökning från Jusek. Åklagare otrygga i sitt arbete n En stor andel av landets åklagare har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier och många känner sig otrygga i sitt arbete. Det framgår av svaren på Juseks enkätundersökning kring säkerheten inom rättsväsendet som presenterades på Juriststämman. I enkätundersökningen fick Juseks medlemmar i Stockholm som är anställda inom Åklagarmyndigheten, Polisen och Sveriges Domstolar svara på frågor om deras arbetssituation. Av de åklagare som svarade sade 40 procent att de känner sig otrygga och 25 procent uppgav att de utsatts för våld, hot eller trakasserier. – Hot mot personal inom rättsväsendet är ytterst allvarligt. Det är i förlängningen ett hot mot rättssamhället och demokratin, säger Sven Johannisson, rättspolitisk samordnare på Jusek. Läs mer på jusek.se jusek kritisk till inVAndrAde AkAdemikers jobbsituAtion Ska företag och organisationer vara effektiva måste de också vara en spegling av samhället. Att så få invandrare är i ledande positioner är ett problem. Samhällservicen blir sämre och företagen kan inte sälja lika mycket, sa Göran Arrius, Juseks ordförande när han inledde seminariet ”Invandrade akademiker – Hur tufft är det?”, i riksdagen. – För våra medlemsgrupper är språket viktigt. Därför är det värt att göra investeringar i språkutbildningar och komplettera vissa utbildningar så att människor kan jobba inom sitt yrke här i Sverige, sa Göran Arrius. Läs mer på jusek.se/klivin krAFttAg behöVs För Att rekryterA nyA domAre n Nyrekryteringen av domare går trögt. Det har gjort Jusek orolig för återväxten inom yrket. Därför träffade Juseks Domstolssektion representanter för Justitiedepartementet för att kräva förändringar. Läs mer på jusek.se Arbetslösheten inom jusek sjunker n Arbetslösheten bland Juseks medlemmar minskar och det är framför allt de under 30 år som får jobb. Det visar Juseks nya arbetslöshetssiffror för sista kvartalet 2009. Läs mer på jusek.se lokAl lönebildning FungerAr inte n ”Även vi vill se en utvecklad individuell lönebildning. Men innan den lokala löneprocessen fungerar i praktiken är vi inte beredda att acceptera sifferlösa centrala avtal.” Det skriver företrädare för Jusek, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna med flera på Svenska Dagbladets debattsida. Läs mer på jusek.se Vet ej 27% Nej 30% Ja 43% Foto: oloF holdar
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=41">Jusek Sida 41 Visste du att... du kan följa avtals</a> förhandlingarna på jusek.se. Klicka på Avtalsrörelsen2010 så får du den senaste informationen. Det blev tufft när högskoleminister Tobias Krantz (FP) och riksdagsledamoten Mikael Damberg (S) debatterade högskolefrågor på Juseks seminarium ”Vad är poängen med högskolepoängen?”, i Juseks lokaler i Stockholm. Tuff debatt när utbildningspolitik diskuterades på Jusek Åtta timmar undervisning i veckan. Så lite lärarledd tid har Juseks studerandemedlemmar i genomsnitt. Det visar en undersökning Jusek gjort och som föranledde debatt med högskole- och forskningsminister Tobias Krantz och riksdagsledamot Mikael Damberg. Syftet var att diskutera kvalitet i undervisningen. Deltog gjorde även Anders Flodström, universitetskansler och Juseks vd Louise Adelborg. – Vi tycker att lärarledd undervisning är ett kvalitetsmått. När 85 procent av tiden är självstudier så är det inte bra, inledde Louise Adelborg seminariet med. För lite lärartid Undersökningen visar att hela 25 procent bara har 6 timmar lärarledd undervisning. Samtidigt får universiteten 40 000 kronor för en samhällsvetarstudent medan en som läser naturvetenskap genererar 90 000 kronor. I jämförelse med till exempel Irland och Storbritannien är den skillnaden mycket stor. – Jag kan inte förstå varför en matematik- student ska ge mer än dubbelt så mycket i intäkter för universitet jämfört med en som läser nationalekonomi, sa Louise Adelborg. Stärka humaniora Både Tobias Krantz och Mikael Damberg var överens om att det är alldeles för lite lärarledd undervisning. Men ingen av dem vill sätta ett golv på hur mycket tid eleverna ska få. – Vi har lagt förslag på att stärka samhällsvetenskap och humaniora med 400 miljoner kronor. Det är ett första steg, menade Mikael Damberg och räknade med att det också ska finnas med i valmanifestet. Tobias Krantz vill inte nämna några siffror utan hänvisande till den kommande kvalitetspropositionen. Krantz menade också att det inte ska vara staten som bestämmer hur pengarna som universitet och högskolor får, ska fördelas. Han vill inte ha en centralstyrd politik utan menar att universiteten kan omfördela mellan ämnena själva – de kan sin verksamhet bäst och bör därför själva bestämma. – Det har exempelvis Göteborgs universitet gjort, sa Tobias Krantz. Både Tobias Krantz och Mikael Damberg anser att grundutbildningen är det område som behöver reformeras under nästa mandatperiod. Viktigt steg från studier till arbete Mikael Damberg underströk också hur viktigt det är att universitet och högskolor arbetar med steget mellan studier och arbetsliv. Det välkomnas av Jusek då det är ett ämne som förbundet arbetat aktivt med under flera år, till exempel genom att anordna studiebesök för studenter på arbetsplatser och mentorskapsprojekt. Undersökningar som Jusek genomför årligen visar att det är just genom kontakter som studenter får sitt första jobb. Efter debatten var Louise Adelborg nöjd. – Jag hörde båda två nämnda att det behövs mer lärarledd tid och att man ska satsa på det efter valet. En annan fråga som de tycktes vara röran- de överens om var att det inte ska finnas några avgifter för svenska studenter att studera på högskola och universitet, något som Jusek också håller med om. Läs mer om Juseks undersökning på jagvillhaundervisning.nu FoTo: ToMAS BergqViST Visste du att... du kan följa avtalsförhandlingarna på jusek.se. Klicka på Avtalsrörelsen2010 så får du den senaste informationen. Det blev tufft när högskoleminister Tobias Krantz (FP) och riksdagsledamoten Mikael Damberg (S) debatterade högskolefrågor på Juseks seminarium ”Vad är poängen med högskolepoängen?”, i Juseks lokaler i Stockholm. Tuff debatt när utbildningspolitik diskuterades på Jusek Åtta timmar undervisning i veckan. Så lite lärarledd tid har Juseks studerandemedlemmar i genomsnitt. Det visar en undersökning Jusek gjort och som föranledde debatt med högskole- och forskningsminister Tobias Krantz och riksdagsledamot Mikael Damberg. Syftet var att diskutera kvalitet i undervisningen. Deltog gjorde även Anders Flodström, universitetskansler och Juseks vd Louise Adelborg. – Vi tycker att lärarledd undervisning är ett kvalitetsmått. När 85 procent av tiden är självstudier så är det inte bra, inledde Louise Adelborg seminariet med. För lite lärartid Undersökningen visar att hela 25 procent bara har 6 timmar lärarledd undervisning. Samtidigt får universiteten 40 000 kronor för en samhällsvetarstudent medan en som läser naturvetenskap genererar 90 000 kronor. I jämförelse med till exempel Irland och Storbritannien är den skillnaden mycket stor. – Jag kan inte förstå varför en matematik- student ska ge mer än dubbelt så mycket i intäkter för universitet jämfört med en som läser nationalekonomi, sa Louise Adelborg. Stärka humaniora Både Tobias Krantz och Mikael Damberg var överens om att det är alldeles för lite lärarledd undervisning. Men ingen av dem vill sätta ett golv på hur mycket tid eleverna ska få. – Vi har lagt förslag på att stärka samhällsvetenskap och humaniora med 400 miljoner kronor. Det är ett första steg, menade Mikael Damberg och räknade med att det också ska finnas med i valmanifestet. Tobias Krantz vill inte nämna några siffror utan hänvisande till den kommande kvalitetspropositionen. Krantz menade också att det inte ska vara staten som bestämmer hur pengarna som universitet och högskolor får, ska fördelas. Han vill inte ha en centralstyrd politik utan menar att universiteten kan omfördela mellan ämnena själva – de kan sin verksamhet bäst och bör därför själva bestämma. – Det har exempelvis Göteborgs universitet gjort, sa Tobias Krantz. Både Tobias Krantz och Mikael Damberg anser att grundutbildningen är det område som behöver reformeras under nästa mandatperiod. Viktigt steg från studier till arbete Mikael Damberg underströk också hur viktigt det är att universitet och högskolor arbetar med steget mellan studier och arbetsliv. Det välkomnas av Jusek då det är ett ämne som förbundet arbetat aktivt med under flera år, till exempel genom att anordna studiebesök för studenter på arbetsplatser och mentorskapsprojekt. Undersökningar som Jusek genomför årligen visar att det är just genom kontakter som studenter får sitt första jobb. Efter debatten var Louise Adelborg nöjd. – Jag hörde båda två nämnda att det behövs mer lärarledd tid och att man ska satsa på det efter valet. En annan fråga som de tycktes vara röran- de överens om var att det inte ska finnas några avgifter för svenska studenter att studera på högskola och universitet, något som Jusek också håller med om. Läs mer om Juseks undersökning på jagvillhaundervisning.nu FoTo: ToMAS BergqViST
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=42">Jusek Sida 42 tjänster och förmåner till nytta när</a> du söker ditt första jobb, är arbetssökande, startar eget företag, blir chef eller byter arbete. Här finner du några exempel på Förmåner Använd vår färska lönestatistik H Med hjälp av en årlig löneenkät har Jusek omfattande lönestatistik med hög kvalitet. Använd statistiken när du ska löneförhandla inför en ny tjänst eller inför lönesamtalet. Den är också en viktig informationskälla vid lokala och centrala förhandlingar. Du hittar dessutom lönestatistik baserad på vilken utbildning du har. Läs mer i den bifogade foldern med detta nummer av Jusektidningen eller på jusek.se/lon Ny som chef? H Har du nyligen blivit chef? Eller vet du att du snart ska börja ditt första chefsjobb? Kom till vår workshop. Det ska kännas utmanande och roligt att till- träda som chef för första gången. Men du måste tänka på hur uppdraget är utformat, hur du vill utforma din roll och vilka villkor du kan få. Helst innan du tillträder. Dessa tre områden är i fokus på workshopen. Workhopen är en kostnadsfri medlemsförmån och vi bjuder på lätt förtäring. Tid: Tisdagen den 23 mars klockan 15.00–18.00 Plats: Restaurang Oxen, Malmskillnadsgatan 46 i Stockholm, T-bana Hötorget Anmälan: Anmälan på jusek.se/chef senast den 12 mars. Bli ett fan av Jusek på Facebook H Den 1 mars lanseras Juseks officiella Facebooksida. Som medlem ger det dig möjlighet att utöka ditt nätverk och få chans att kommentera och dela med dig av dina synpunkter och erfarenheter till andra Jusekmedlemmar och intresserade. Se de senaste webbfilmerna, pressklippen och inläggen från andra Jusekmedlemmar. Bjud in dina kollegor, vänner och bekanta och gör Jusek på Facebook till en levande mötesplats. Foto: oloF holdar tjänster och förmåner till nytta när du söker ditt första jobb, är arbetssökande, startar eget företag, blir chef eller byter arbete. Här finner du några exempel på Förmåner Använd vår färska lönestatistik H Med hjälp av en årlig löneenkät har Jusek omfattande lönestatistik med hög kvalitet. Använd statistiken när du ska löneförhandla inför en ny tjänst eller inför lönesamtalet. Den är också en viktig informationskälla vid lokala och centrala förhandlingar. Du hittar dessutom lönestatistik baserad på vilken utbildning du har. Läs mer i den bifogade foldern med detta nummer av Jusektidningen eller på jusek.se/lon Ny som chef? H Har du nyligen blivit chef? Eller vet du att du snart ska börja ditt första chefsjobb? Kom till vår workshop. Det ska kännas utmanande och roligt att till- träda som chef för första gången. Men du måste tänka på hur uppdraget är utformat, hur du vill utforma din roll och vilka villkor du kan få. Helst innan du tillträder. Dessa tre områden är i fokus på workshopen. Workhopen är en kostnadsfri medlemsförmån och vi bjuder på lätt förtäring. Tid: Tisdagen den 23 mars klockan 15.00–18.00 Plats: Restaurang Oxen, Malmskillnadsgatan 46 i Stockholm, T-bana Hötorget Anmälan: Anmälan på jusek.se/chef senast den 12 mars. Bli ett fan av Jusek på Facebook H Den 1 mars lanseras Juseks officiella Facebooksida. Som medlem ger det dig möjlighet att utöka ditt nätverk och få chans att kommentera och dela med dig av dina synpunkter och erfarenheter till andra Jusekmedlemmar och intresserade. Se de senaste webbfilmerna, pressklippen och inläggen från andra Jusekmedlemmar. Bjud in dina kollegor, vänner och bekanta och gör Jusek på Facebook till en levande mötesplats. Foto: oloF holdar
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=43">Jusek Sida 43 agenda nu: Möjligheterna i en konjun</a> kturuppgång – allt beror på dig som är egenföretagare eller vill bli Missa inte de möjligheter som finns nu. Konjunkturen håller på att vända och det är rätt tid att investera. Det finns många affärsmöjligheter just i dessa tider mellan en låg- och högkonjunktur, antingen du vill växa av egen kraft eller genom förvärv. Seminarierna vänder sig till dig som driver eget företag eller går i tankar att starta eget. Läs mer och anmäl dig på respektive ort! Linköping 23 mars kl 17.30–20.30 Örebro 13 april kl 17.30–20.30 Göteborg 21 april kl 17.30–20.30 Lund 26 april kl 17.30–20.30 Läs mer på www.jusek.se/egenforetagare Delad föräldralön i avtalen skulle leda till ökad jämställdhet Jusek kräver i avtalsrörelsen på privat sektor att föräldralönen ska utökas till sex månader. Det skulle medföra att båda föräldrarna kan dela på den tid de är hemma med barn utan att förlora ekonomiskt. Fördelarna är flera: ökad jämställdhet och lösning på en stor politisk tvistefråga. Löneskillnaden mellan könen är fortfarande stor. Jusek arbetsmarknadsundersökning 2009 visar att privatanställda män i genomsnitt får 2 600 kronor mer i ingångslön än sina kvinnliga kollegor i samma bransch. En viktig förklaring till löneskillnaderna verkar vara att kvinnor fortfarande tar större ansvar för barnen än vad män gör. Kvinnor verkar bli kollektivt bestraffade för att de tar ut längre föräldraledighet än män. Det kan tolkas som om arbetsgivare redan på förhand räknar med att många kvinnor snart blir mammor och därför inte ska ha löner i nivå med männen. Vi vet från förbundets medlemsjour och från kontakter med våra kvinnliga medlemmar att de halkar efter lönemässigt. De får också svårare att göra karriär efter en tid hemma med barn. Det jobb som erbjuds efter mammaledigheten är ofta inte lika kvalificerat som tidigare. Nu är det glädjande nog allt fler pappor som tar ut Sektionen för socialförsäkringar bildas Den 15 mars bildas Sektionen för socialförsäkringen. Sektionen kommer att omfatta medlemmar vid Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Inspektionen för socialförsäkringen. Detta sker på Juseks kansli kl 15.00. fler föräldrapenningdagar. Siffran steg under 2009 jämfört med 2008. Men det är fortfarande alldeles för stor skillnad. Av alla föräldradagar som betalades ut användes drygt 22 procent av män och nästan 78 procent av kvinnor. Vi är helt övertygade om att fler pappor vill ta ut en Förälder – hur blir din framtida karriär? Att vara föräldraledig är stimulerande och ibland slitsamt. Alla som är eller har varit föräldralediga bär på egna erfarenheter, men en sak har de gemensamt: Föräldraskap innebär en av de största förändringarna i livet, såväl privat som yrkesmässigt. Välkommen på lunchseminarium med fokus på föräldra- och yrkes- liv. Juseks karriärcoach, Elisabeth Johansson, tar upp aktuella ämnen och dilemman: Hur ska jag förhålla mig till min chef och kollegor under föräldraledigheten? Hur kan jag dra nytta av mina nya erfarenheter? Vill jag tillbaka till mitt gamla jobb eller göra något nytt? Ta med ungarna och kom! Seminariet är kostnadsfritt för dig som är medlem i Jusek. Vi bjuder på lunch. Tid: 20 april, 11.00–13.00. Plats: Järntorget konferens, Nordhemsgatan 12, Göteborg Läs mer på jusek.se större andel av föräldraledigheten. Men detta har blivit en ond spiral. Familjerna förlorar ekonomiskt om papporna tar ut en större andel av ledigheten eftersom män redan från början har en högre lön. Därför yrkar vi i avtalsförhandlingarna från Juseks sida på sex månaders utfyllnad av föräldralön. Det vill säga att våra medlemmar får ut 90 procent av lönen under sex månader. Vi vill reducera de direkta ekonomiska hindren, utan att valfriheten går förlorad och att föräldrarna inte drabbas ekonomiskt på samma sätt som idag. Om arbetsgivarna går med på vårt yrkande kommer jämställdheten att öka, både i hemmen och på arbetsmarknaden. Dessutom kommer vi att avtalsvägen lösa en fråga som har debatterats under lång tid på den politiska arenan utan att komma framåt. Louise Adelborg, Juseks vd JUSEK – FÖRBUNDET FÖR JURISTER, CIVILEKONOMER, SYSTEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE Ordförande: Göran Arrius VD: Louise Adelborg Administrativ chef: Ulrica Herrlin Förhandlingschef privat sektor: Hans Sköld Förhandlingschef offentlig sektor: Edel Karlsson Håål Utvecklingschef: Per Henriksson Kommunikationschef: Harald Lindkvist Redaktör: Kristina Mäler Juseks postgiro: 55007–9 Juseks bankgiro: 511–6835 Jusekförsäkringens postgiro: 706780–4 Frågor som rör löne- och anställningsvillkor, medlemsjouren: 08-665 29 80 Rådgivning för studerandemedlemmar: 08-665 29 90, student@jusek.se Inträdesärenden yrkesverksamma: Eva Hellström, 08-665 29 16 Inkomstförsäkring, medlemsregister: 08-665 29 09, medlemsregistret@jusek.se Gruppförsäkringar: 08-665 29 70, forsakring@jusek.se Arbetslöshetskassa: www.aea.se, 08-412 33 00 agenda nu: Möjligheterna i en konjunkturuppgång – allt beror på dig som är egenföretagare eller vill bli Missa inte de möjligheter som finns nu. Konjunkturen håller på att vända och det är rätt tid att investera. Det finns många affärsmöjligheter just i dessa tider mellan en låg- och högkonjunktur, antingen du vill växa av egen kraft eller genom förvärv. Seminarierna vänder sig till dig som driver eget företag eller går i tankar att starta eget. Läs mer och anmäl dig på respektive ort! Linköping 23 mars kl 17.30–20.30 Örebro 13 april kl 17.30–20.30 Göteborg 21 april kl 17.30–20.30 Lund 26 april kl 17.30–20.30 Läs mer på www.jusek.se/egenforetagare Delad föräldralön i avtalen skulle leda till ökad jämställdhet Jusek kräver i avtalsrörelsen på privat sektor att föräldralönen ska utökas till sex månader. Det skulle medföra att båda föräldrarna kan dela på den tid de är hemma med barn utan att förlora ekonomiskt. Fördelarna är flera: ökad jämställdhet och lösning på en stor politisk tvistefråga. Löneskillnaden mellan könen är fortfarande stor. Jusek arbetsmarknadsundersökning 2009 visar att privatanställda män i genomsnitt får 2 600 kronor mer i ingångslön än sina kvinnliga kollegor i samma bransch. En viktig förklaring till löneskillnaderna verkar vara att kvinnor fortfarande tar större ansvar för barnen än vad män gör. Kvinnor verkar bli kollektivt bestraffade för att de tar ut längre föräldraledighet än män. Det kan tolkas som om arbetsgivare redan på förhand räknar med att många kvinnor snart blir mammor och därför inte ska ha löner i nivå med männen. Vi vet från förbundets medlemsjour och från kontakter med våra kvinnliga medlemmar att de halkar efter lönemässigt. De får också svårare att göra karriär efter en tid hemma med barn. Det jobb som erbjuds efter mammaledigheten är ofta inte lika kvalificerat som tidigare. Nu är det glädjande nog allt fler pappor som tar ut Sektionen för socialförsäkringar bildas Den 15 mars bildas Sektionen för socialförsäkringen. Sektionen kommer att omfatta medlemmar vid Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Inspektionen för socialförsäkringen. Detta sker på Juseks kansli kl 15.00. fler föräldrapenningdagar. Siffran steg under 2009 jämfört med 2008. Men det är fortfarande alldeles för stor skillnad. Av alla föräldradagar som betalades ut användes drygt 22 procent av män och nästan 78 procent av kvinnor. Vi är helt övertygade om att fler pappor vill ta ut en Förälder – hur blir din framtida karriär? Att vara föräldraledig är stimulerande och ibland slitsamt. Alla som är eller har varit föräldralediga bär på egna erfarenheter, men en sak har de gemensamt: Föräldraskap innebär en av de största förändringarna i livet, såväl privat som yrkesmässigt. Välkommen på lunchseminarium med fokus på föräldra- och yrkes- liv. Juseks karriärcoach, Elisabeth Johansson, tar upp aktuella ämnen och dilemman: Hur ska jag förhålla mig till min chef och kollegor under föräldraledigheten? Hur kan jag dra nytta av mina nya erfarenheter? Vill jag tillbaka till mitt gamla jobb eller göra något nytt? Ta med ungarna och kom! Seminariet är kostnadsfritt för dig som är medlem i Jusek. Vi bjuder på lunch. Tid: 20 april, 11.00–13.00. Plats: Järntorget konferens, Nordhemsgatan 12, Göteborg Läs mer på jusek.se större andel av föräldraledigheten. Men detta har blivit en ond spiral. Familjerna förlorar ekonomiskt om papporna tar ut en större andel av ledigheten eftersom män redan från början har en högre lön. Därför yrkar vi i avtalsförhandlingarna från Juseks sida på sex månaders utfyllnad av föräldralön. Det vill säga att våra medlemmar får ut 90 procent av lönen under sex månader. Vi vill reducera de direkta ekonomiska hindren, utan att valfriheten går förlorad och att föräldrarna inte drabbas ekonomiskt på samma sätt som idag. Om arbetsgivarna går med på vårt yrkande kommer jämställdheten att öka, både i hemmen och på arbetsmarknaden. Dessutom kommer vi att avtalsvägen lösa en fråga som har debatterats under lång tid på den politiska arenan utan att komma framåt. Louise Adelborg, Juseks vd JUSEK – FÖRBUNDET FÖR JURISTER, CIVILEKONOMER, SYSTEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE Ordförande: Göran Arrius VD: Louise Adelborg Administrativ chef: Ulrica Herrlin Förhandlingschef privat sektor: Hans Sköld Förhandlingschef offentlig sektor: Edel Karlsson Håål Utvecklingschef: Per Henriksson Kommunikationschef: Harald Lindkvist Redaktör: Kristina Mäler Juseks postgiro: 55007–9 Juseks bankgiro: 511–6835 Jusekförsäkringens postgiro: 706780–4 Frågor som rör löne- och anställningsvillkor, medlemsjouren: 08-665 29 80 Rådgivning för studerandemedlemmar: 08-665 29 90, student@jusek.se Inträdesärenden yrkesverksamma: Eva Hellström, 08-665 29 16 Inkomstförsäkring, medlemsregister: 08-665 29 09, medlemsregistret@jusek.se Gruppförsäkringar: 08-665 29 70, forsakring@jusek.se Arbetslöshetskassa: www.aea.se, 08-412 33 00
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=d93sd0mq&gInitPage=44">Jusek Sida 44 Posttidning B Economique Anna Hall ”</a> Jag gillar när det är 200%” ”För mig handlar det om helheten, om att hitta en balans. Då kan jag ge hundra procent på jobbet och hundra procent på fritiden. För mig är det självklart att det finns utrymme för annat i livet än jobb. Det är en förutsättning för att det ska bli bra – på jobbet och utanför.” Swedbank har i dag mer än 20 000 anställda över hela världen. Vi söker ständigt nya medarbetare som delar våra värderingar och som vill vara med och hjälpa våra kunder till en bättre vardag. Är du en av dem? Läs mer på swedbank.se/karriar Anna Hall, 30, är Key Account Manager. Hon arbetar med driftsavtal inom Swedbank IT, som ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av hela koncernens it-system. Anna har arbetat på banken i nio år. Under alla år har hon kombinerat jobbet på Swedbank med uppgiften som mittfältare i ett av damallsvenskans mer framgångsrika fotbollslag. Swedbank är en av Nordens och Baltikums största bankkoncerner. Banken har totalt ca 9,4 miljoner privatkunder och ca 600 000 företagskunder med hundratals kontor på hemmamarknaderna i Sverige och Baltikum. Koncernen finns representerad i Köpenhamn, Helsingfors, Kaliningrad, Luxemburg, Marbella, Moskva, New York, Oslo, Shanghai, St. Petersburg, Tokyo och på flera platser i Ukraina. Posttidning B Economique Anna Hall ”Jag gillar när det är 200%” ”För mig handlar det om helheten, om att hitta en balans. Då kan jag ge hundra procent på jobbet och hundra procent på fritiden. För mig är det självklart att det finns utrymme för annat i livet än jobb. Det är en förutsättning för att det ska bli bra – på jobbet och utanför.” Swedbank har i dag mer än 20 000 anställda över hela världen. Vi söker ständigt nya medarbetare som delar våra värderingar och som vill vara med och hjälpa våra kunder till en bättre vardag. Är du en av dem? Läs mer på swedbank.se/karriar Anna Hall, 30, är Key Account Manager. Hon arbetar med driftsavtal inom Swedbank IT, som ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av hela koncernens it-system. Anna har arbetat på banken i nio år. Under alla år har hon kombinerat jobbet på Swedbank med uppgiften som mittfältare i ett av damallsvenskans mer framgångsrika fotbollslag. Swedbank är en av Nordens och Baltikums största bankkoncerner. Banken har totalt ca 9,4 miljoner privatkunder och ca 600 000 företagskunder med hundratals kontor på hemmamarknaderna i Sverige och Baltikum. Koncernen finns representerad i Köpenhamn, Helsingfors, Kaliningrad, Luxemburg, Marbella, Moskva, New York, Oslo, Shanghai, St. Petersburg, Tokyo och på flera platser i Ukraina.