<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=1">DjurensRätt 1 DJURENSRÄTT En tidning från Sveriges</a> största djurrätts- och djurskyddsorganisation Nummer 4, 2009 | Pris: 25 kronor Sågjordes grisavslöjandet Plågsamma flygtransporter Stasi i styrelsen? Exklusiva intervjuer: Tom Regan och Dead Prez Marina och Patrik säger: Dressadig djurvänligt vän Våra Fokus: nersvärde
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=2">DjurensRätt Sida 2 inledare DJURENSRÄTT Djurens Rä</a> tt, Box 2005, 125 02 Älvsjö Gamla Huddingevägen 437 Telefon: 08-555 914 00 Plusgiro: 90 10 87-7 E-post: info@djurensratt.se Webb: www.djurensratt.se Bli medlem Du blir medlem i Djurens Rätt genom att betala den årliga medlemsavgiften. Om du har fyllt 18 år kan du bli Djurfaddermedlem och varje månad stödja vårt arbete via autogiro. Gå in på vår webbplats www.djurensratt.se, klicka på ”Stöd oss” och sedan på ”Bli medlem”. Du kan också e-posta, ringa eller direktbetala till vårt plusgiro. Medlemsavgifter (tidningen ingår) Djurfadder: minimum 25 kr/månad Fullbetalande: 240 kr/år. Pensionärsmedlem: 100 kr/år. Ungdomsmedlem (under 26 år): 100 kr/år. Familjemedlem (har någon i hushållet som är medlem, får ingen egen tidning): 50 kr/år. Juniormedlem (under 14 år): 50 kr/år, får tre nummer av juniortidningen Rädda Djuren. Engagera dig Djurens Rätt är en gräsrotsorganisation och du är alltid välkommen att engagera dig i en lokalavdelning. Kontakt uppgifter finns på vår webbplats www.djurensratt.se, men du kan även kontakta den ansvarige för regionen där du bor. Region Norr Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg. Camilla Björkbom, 090-329 99 camilla.bjorkbom@djurensratt.se Region Öst Dalarna, Västmanland, Uppsala, Örebro, Stockholm, Söder man land, Östergötland. Git Johansson, 036-13 45 15 git.johansson@djurensratt.se Region Väst Värmland, Västra Götaland, Halland. Benny Andersson, 031-775 95 80 benny.andersson@djurensratt.se Region Syd Gotland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Blekinge. Git Johansson, 036-13 45 15 git.johansson@djurensratt.se Om du har en fråga Djurförsök Staffan Persson, 040-93 88 83 staffan.persson@djurensratt.se Djur i livsmedelsindustrin Linda Björklund, 0225-128 60 linda.bjorklund@djurensratt.se Djur i pälsindustrin, djur som familjemedlemmar Siw Ågren, 0480-47 36 42 siw.agren@djurensratt.se Internationella frågor/EU Cecilia Mille, 08- 555 914 04 cecilia.mille@djurensratt.se Konsumentfrågor/veganism Gabriella Terneborg, 08-555 914 06 gabriella.terneborg@djurensratt.se Kosmetika Ehlena Enmark, 08-555 914 00 ehlena.enmark@djurensratt.se Politik och juridik Roger Pettersson, 08-555 914 11 roger.pettersson@djurensratt.se Pressansvarig Lise-Lott Alsenius 08-555 914 13, 070-649 20 41 press@djurensratt.se Rädda Djuren, juniortidning Louise Cederlöf, 08-555 914 24 louise.cederlof@djurensratt.se Webb Peter Nilsson, 08-555 914 17 peter.nilsson@djurensratt.se Styrelsen Alexandra Leijonhufvud, ordförande 08-555 914 00 alexandra.leijonhufvud@djurensratt.se Omplacering av djur Djurens Rätt arbetar inte med omplace- ring av djur, men på vår webbplats kan du hitta de som gör det: www.djurensratt.se, klicka på ”Vårt arbete” och ”Djur som familjemedlemmar”. Adressändring Gå till www.djurensratt.se, logga in med med- lemsnummer + lösenord och gör ändringen själv. Alternativ: e-posta medlemsregistret@ djurensratt.se eller ring 08-555 914 00. Tidningen Djurens Rätt Box 2005, 125 02 Älvsjö Telefon: 08-555 914 30 Fax: 08-555 914 50 E-post: djr@djurensratt.se eller fornamn.efternamn@djurensratt.se Webb: www.djurensratt.se/djr Årgång 108 ISSN 0345-2409 Tidningen ges ut av Förbundet Djurens Rätt och är redaktionellt självständig. Chefredaktör och ansvarig utgivare Jonas Nilsson, 08-555 914 20 Redaktion Toivo Jokkala (redaktör, tjl) Louise Cederlöf (vik), 08-555 914 24 Mikael Mildén (vik), 08-555 914 09 Anna-Maria Marklund (redigerare) Annika Blomstrand (praktikant) Omslagsfoto Pekka Koskenvoima Tryck Sörmlands Grafiska AB Upplaga 33 000 exemplar Taltidning, digital tidning I stället för i tryck kan du få Djurens Rätt som taltidning (redaktör Pia Tistelö) eller som pdf-dokument. Kontakta medlemsregistret@djurensratt.se. Annonser Abena, Eric Gallstrand, 070-592 49 69, eric.gallstrand@abena.se Prenumeration Tidningen ingår i medlems avgiften, enbart prenumeration kostar 200 kr/år. Nästa nummer (nr 1/2010): 11 mars (materialstopp 1 februari). Materialet i tidningen publiceras även digitalt på Djurens Rätts webbplats. Återpublicering kan ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna, men arvoderas inte och kan redigeras för tydlighet och koncishet. För obeställt material ansvaras ej. Djurens Rätt är medlem i Föreningen Sveriges Kulturtidskrifter och samarbetar med Nätverkstan Ekonomitjänst. 2 DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=3">DjurensRätt Sida 3 redaktion NUMMER FYRA 2009 BREV</a> Bra om hästar – och dåligt om hästar NYHETER Ingen businessclass för djuren Grisböndernas skräck Regeringens flathet försämrar för EU:s försöksdjur Avståndstagande avhopp från förbundsstyrelsen 4 5 6–7 8 9 En familjeangelägenhet I HÖSTAS, DAGEN INNAN jag skulle fylla 39, höll jag på att förlora ett av mina barn. Förloppet var förfärligt. Han hade i några dagar ätit och druckit dåligt, kräkts och blivit allt slöare. Njurinsuffi ciens konstaterades och han blev akut inlagd med dropp. Prognosen för tillfrisknande: mycket, mycket dålig. 12–19 FOKUS Familjedjuren: helt i människans händer KULTUR Förändrande och författande filosof Delfinslakt på vita duken Dead Prez: ”revolutionary but gangsta” 12–19 20–21 22 25 Bara en vecka tidigare var kontrasten total. Då hade han rasat runt vår lilla sommarstuga, klättrat i träd, sprungit på promenad, lekt till sent på kvällen. Nu följdes jag in i sömnen av skräcken för att han inte skulle få uppleva nästa dag. Att han skulle försvinna från mig. Vad som skulle varit födelsedagsfi rande blev en ängslig väntan på ett fruktat besked. Hade vi sökt vård för sent? Skulle det han fi ck i sig via slangarna kopplade till den avmagrande lilla kroppen räcka för att vända den kollapsartade utvecklingen? Skulle han orka? Vetskapen att han i alla fall fi ck smärtstillande medel och slapp ha ont tröstade, men det gick inte att slå bort den bottenlösa tanken på att den älskade krabaten snart kanske inte skulle finnas mer. När som helst kunde beskedet från kliniken komma: nu kan vi inte göra mer. Nu måste ni ta bort honom. Men till min stora glädje och vårdpersonalens förundran tillfrisknade han efter ett par dagar. Njurvärdena sjönk mot det normala, aptiten återvände. Vid återbesöket en månad senare befanns värdena ännu bättre. Fortfarande fi nns komplikationer: han har fl era gånger sedan hemkomsten kissat blod på grund av sitt livs första men vad det verkar inte sista urinvägsinfektion. Han måste motvilligt svälja en fjärdedels tablett blodtryckssänkande medicin varje kväll. Och maten han får ska visserligen vara bra för njurarna, men inte är den en fröjd för smaklökarna. Men min Morris lever i alla fall. 25 SPECIAL Furfree fashionistas KONSUMENT Bu och bä fläskar till det Matresetips från huvudstaden Julens rätt AKTIVISST Ambivalent medlem i fokus Djurens dag i hela landet OPINION Nils ink jagar vidare Djuriskt influensavaccin 26–29 30 31 32 34 35 38 39 FAST VÄNTA NU. ”Ta bort honom.”Hade någon verkligen kunnat säga så? Kan man ”ta bort” ett barn som är sjukt? Ja, jo. Som du redan listat ut är Morris inte mitt ”riktiga” barn utan en nio och ett halvt år gammal, (inte alltid så) galant gatukorsning till katt. Trots att de enda blodsband vi delar är de som uppstår när han på lek sätter klorna i mig har han helt och hållet lagt tassarna på mitt hjärta. Han är defi nitivt en del av familjen – fråga bara min mamma. Det enda som skiljer honom från hans några år yngre ”syskon” är just detta: jag får bestämma om han ska leva eller dö. Ett par dagar i oktober ville jag inte ha ett sådant ansvar. Vill någon någonsin det? VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT nummer av Djurens Rätt. Den här gången med fokus på husdjuren – nej sällskapsdjuren, nej familjedjuren – och på vad de betyder för oss människor. Dessutom, för första gången i vår 100- åriga histora: ett glassigt modereportage. Och självklart en rejäl uppföljning av Djurrättsalliansens (heja!) stora avslöjande om svensk grisuppfödning. Ja, och så får jag önska god jul och gott nytt år – och meddela att jag delar vår omslagspojke Patrik Arves fromma förhoppning om framtiden (se s. 29). Jonas Nilsson Kommentera: jonas.nilsson@djurensratt.se; DjR-redaktören, Box 2005, 125 02 Älvsjö DJURENS RÄTT 4/2009 3
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=4">DjurensRätt Sida 4 re:aktion Skriv till oss: Djure</a> ns Rätt-redaktionen, Box 2005, 125 02 Älvsjö djr@djurensratt.se Dåligt om hästar När jag läste er artikel om hästar tappade jag hakan. Har ni pratat med personerna som har hand om hästar eller stirrar ni blint på ”idioterna”, som för övrigt är hatade av de flesta hästmänniskor? Nu får ni ger er, ni kan inte bara dra upp att ”hästar har det så hemskt världen över” när det fi nns praktexemplar. Ni har inte tagit upp lagarna om hur transporter ska vara, hur stora boxar måste vara för stor rörlighet etc. Det fi nns hästutbildningar där vi lär oss att hur man ska rida en häst för att den inte ska skada sig och att hästar ska få så mycket grovfoder som möjligt. Det är sällan att hästutbildningar bara lär ut ”hur man krattar fina mönster”. Det fi nns självklart rötägg i hästvärlden (precis som gällande människor, andra djur, barn),men ni får det att låta som alla hästar i Sverige har det dåligt. Nä om hak per På travbanorna blir det böter ifall du slänger på spöt på hästen mer än två gånger, i hoppning blir du diskad ifall du inte be - handlar din häst bra. Varför tar ni aldrig upp positiva saker? Varför ska ni ständigt stämpla en viss grupp som onda? Jag blir väldigt upprörd, då jag känner många människor som gör allt för att deras hästar ska leva ett naturligt liv. Man ska kanske kolla på hur individerna mår. Känner många tävlingshästar som skulle bli deprimerade om de inte fick leva som de gör. Skriv gärna om hur dåligt hästar har det, men skriv också om hästmänniskorna som sköter sina hästar exemplariskt. Som att det fi nns bönder som ger all sin kärlek till sina kor/grisar/ får. Hylla hjältarna istället för att dra alla över en kam. Ronja d Vi har en gemensam grund att stå på, nämligen den att vi vill hästarna väl. Men din reaktion tydliggör hur många Vi at vi re inom hästvärlden resonerar. Självklart 4 finns det många bra exempel – om dem kan du läsa i valfri hästtidning. Syftet med artikeln var att uppmärksamma och belysa några av de problem som finns inom hästvärlden. Det är viktigt att våga ifrågasätta vad som pågår och framförallt att se vad konsekvenserna blir för hästarna. Idag vet vi till exempel inte hur många hästar som blir skadade varje år, hur många som skickas på långväga slakttransporter eller hur många hästar som landets ridskolor avlivar. Det är enligt djurskyddslagen förbjudet att slå djur, men ändå tillåtet att piska med körspö på travhästar under loppen. Och det finns inte alls någon begränsning som ger böter för den som slår mer än två gånger. För hästarnas skull måste vi se problemen och påbörja ett förändringsarbete som leder till att alla får rätt till ett bra liv.Min förhoppning är att vi kan göra det tillsammans. Sara Asteborg Bra om hästar Jag vill rikta en stor eloge till skribenterna bakom rapporten Älskade hästar: Sara Asteborg, Eva Carls- Jag till rap Sar son och Lena Lindström. De har på ett träffsäkert och nyanserat sätt lyft fram hästarnas rättighet till ett naturligt beteende. Det skrivna ordet har en stor slagkraft. Tack vare den vetenskapliga approach som skribenterna valde att hålla, ser jag denna skrift som ett betydande bidrag till att lyfta en debatt som dessvärre lyser med sin frånvaro bland hästfolk. Lycka till med ert arbete! hL Simon Nyström Vart går pengen? Jag har varit medlem i Ja D Djurens Rätt cirka 40 år. I början drevs denna lar med ett litet kontor och enl enda anställd. Att avskaffa de plågsamma djurförsöken var dess främsta mål. Efter att ha läst ett par insändare i nr 3/09 som tog upp ämnena veganer och djur- Hå Kri dar för iifö Om du kallar dig för en djurens vän, men samtidigt äter dem, förstår jag inte hur dina mänskliga vänner vågar umgås med dig. Tone Brorsson försök, kan jag bara hålla med skribenterna. Alla Djurens Rätts medlemmar kommer inte att bli veganer, oavsett riksstämmans intentioner. Och att ordna jippon med veganmat att smaka på för några som passerar, kan nog inte påverka så många att det skulle gynna djuren i stort. Och nej, djurförsök har inte varit särskilt prioriterat de senaste åren. Tidigare sände förbundet ut protestkort mot djurförsök till medlemmarna att skicka vidare. Detta var ett bra sätt att få många att känna sig delaktiga. Vid förfrågan varför korten upphört att komma, blev svaret att man själv kunde gå in på internet och protestera. Jag tycker nog att någon av de löneanställda kunde fortsätta med detta arbete för att underlätta för medlemmarna. Men det kanske är så att de plågsamma djurförsöken har minskat drastiskt i Sverige? En annan sak jag vill ta upp är att Djurens Rätt har ca 15 mil - joner kronor i aktier (30 miljoner före fi nanskrisen).Människor har testamenterat och donerat dessa pengar för att lindra djurs lidande. Det verkar som om förbundet inte riktigt vet hur man ska använda miljonerna. Här är två förslag: 1. Besök slakterier och visa på till exempel reklampelare vad djuren får utstå. 2. Öppna djurhem för lidande eller upphittade djur. Då kan pengarna komma till bättre nytta för djuren än att vara placerade i finansvärlden. Barbro Cederborg or ganisation av eldsjä- För mycket vego Håller fullständigt med Kristina Häkkinens insändare om att det har blivit för mycket fokus på vega- nism i föreningen. Visst vore det önskvärt ur djurskyddssynpunkt om alla blev ve ganer, men det är en totalt utopisk tanke. Minsta förändring av kostvanor na är ett stort eller oöverstigligt steg för de fl esta. Man måste gå fram med små steg och verka för bättre djurhållning, samt försöka få folk att sluta köpa produkter från de värsta avarterna, till exempel ägg från burhöns, danskt griskött etc. Sedan kan man gå vidare. Det fi nns andra föreningar som verkar för vegansk eller vegetarisk kost. Låt Djurens Rätt vara en renodlad djurskyddsförening! Ibland måste man också vara lite strategisk inom en organisation. Jag tror i likhet med Kristina Häkkinen att många presumtiva medlemmar skräms bort av tidningen. Förr gav jag ofta ett nummer till personer som jag trodde kunde vara intresserade av att bli medlemmar, men det skulle jag aldrig göra nu. Det skulle nog snarast få motsatt effekt. Ingrid Bergenudd Ä(k)ta vänner? Svar till Kristina Häkkinen, som skrev en insändare i förra numret av tidningen. Jag har svårt att förstå hur man kan kalla sig för djurvän eller på något sätt se sig som förespråkare för djurrätt när man inte har några problem med att äta upp de man påstår att man kämpar för. Sva nen dar tid fåh Det är lika logiskt som att en människorättskämpe äter barnarbetare. Om du kallar dig för en djurens vän, men samtidigt äter dem, förstår jag inte hur dina mänskliga vänner vågar umgås med dig. Tone Brorsson DJURENS RÄTT 4/2009 b R e v
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=5">DjurensRätt Sida 5 nyheter Djur som ska flygas uts</a> ätts för onödigt mycket stress både innan avgång och under flygningen. Nu slår flygplanslastaren Joakim Trastell larm. – Mycket av det han beskriver strider mot djurskyddslagen, säger Siw Ågren på Djurens Rätt. Plågsamt för djur på flyget Instängda i flera timmar i lutande burar, omgivna av mörker och oljud. Så transporteras djur med flyg världen över. Flygplanslastaren Joakim Trastell har sett nog. – Ofta är djuren rädda redan när man kör ut dem till planet, säger han. JOAKIM TRASTELL ARBETAR sedan drygt två år på SAS Ground Services på Arlanda flygplats. Bolaget hanterar lastningen för flera fl ygbolag. Miljön ute vid fl ygplanen är bullrig med mycket ljud ifrån motorer och lastningsfordon. Lastarna måste alltid bära hörselskydd. Det gör inte djuren, som ofta får vänta vid planet tills lastningen kan börja. Avståndet till intaxande fl ygplan kan vara så litet som fem meter. – Det kan röra sig om lång tid innan avgång då det är mycket för oss lastare att ordna med, säger Joakim Trastell. Lastrummen har ibland lutande golv och det händer att djurens burar blir stående snett. – Det måste förstås vara mycket obekvämt om resan är lång, säger Joakim Trastell. Ibland ska djuren efter en lång fl ygresa direkt ombord på ett nytt fl ygplan och kanske ytterligare ett efter det. Ofta sitter de trångt i burarna, i sin egen avföring,med DJURENS RÄTT 4/2009 – Det är frustrerande att vi lastare gör allt enligt regelboken, men att det ändå blir så fel, säger Joakim Trastell. utspillt vatten på en våt tidning. Av brandsäkerhetsskäl släcks ljuset när lastutrymmet stängts. – Det värsta är när det kommer nio-tio veckors valpar, fortsätter Joakim Trastell. Då är det ju förmodligen första gången de är ifrån modern. Det måste vara traumatiskt för dem. Joakim Trastell anser att djurens burar borde stå i kabinen under resan. – Ledarhundar reser ju uppe i fl ygplanet. Om någon är allergisk borde det gå att ordna – kan man kryssa i att man är allergisk mot nötter när man köper sin biljett, borde man väl kunna ange att man är allergisk mot pälsdjur? Men enligt regelverket är djur över åtta kilo hänvisade till lastrummet. Av säkerhetsskäl vid utrymning får dessutom bara två djur befi nna sig i kabinen samtidigt. Joakim Trastell har anmält förhållandena på Arlanda till länsstyrelsens djurskyddsenhet. Där har man ännu inte vidtagit några åtgärder. – Vi kommer givetvis att se över det så fort som möjligt. Men det är ett komplext ämne, säger länsveterinär Lena Bäck. Enligt henne har man inte de resurser som krävs för att på plats bedöma hur djuren har det. – Förhoppningsvis har vi det till nästa år. Det är en viktig fråga och vi tar den på största allvar. SAS HAR UNDER 2009 tagit emot ett enda klagomål angående djurtransporter. – Det rörde sig om avsaknad av plankor under buren, säger informationschef Bertil Ternert. Enligt honom är ett av grundkraven att djuren ska stå plant. Plankorna under burarna är också till för att möjliggöra luftcirkulation. – Vad beträffar ilastningen av djuren så ska detta göras så nära avgången som möjligt, högst trettio minuter innan. Men Joakim Trastell säger att andra fl ygbolag saknar tidsregler, och att det titt som tätt händer att lastningen är felaktig. Han och hans kollegor har påtalat flera missförhållanden under 2009. Siw Ågren, politisk chef på Djurens Rätt, är kritisk mot flygbolagen. Hon anser att djuren utsätts för mycket onödigt lidande i form av det höga bullret, som också kan leda till hörselskador. – Det här rör sig om grovt djurplågeri, säger hon. Stressen och rädslan kan dessutom försätta djuren i chocktillstånd, vilket kan få konsekvenser för resten av livet. – Och detta görs av stora företag som tar stora pengar för att transportera djur. Det är ett brott mot djurskyddslagen, säger Siw Ågren. Annika Blomstrand 5 FOTO: SAS CARGO FOTO: ULRIKA TAMM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=6">DjurensRätt Sida 6 nyheter Aktivisterna som skakad</a> egrisindustrin Under två års tid arbetade Djurrättsalliansens aktivister med hemlig, nattlig granskning avden svenska grisindustrin. I slutet avnovember kunde de under stor medie uppmärksamhet polisanmäla nästan hundra svenska gårdar för doku menterad misskötsel av djuren. Nu berättar en av aktivisterna exklusivt för Djurens Rätt om hur avslöjandet gick till. SOM AKTIVISM BETRAKTAT framstår Djurrättsalliansens undersökning av den svenska grisindustrin som ett under av tålamod och långsiktighet. För två år sedan beställde de fram samtliga inspektioner av grisgårdar som gjorts i Sverige under de senaste åren. Det blev början på ett långt grävande och dokumenterande. Sedan våren 2008 har de nattetid gått in genom olåsta dörrar på grisgårdarna och fi lmat och fotograferat vad de sett. Målet var att undersöka minst etthundra gårdar innan man offentliggjorde materialet. Nu, många månader senare kan vi se resultatet. Djurens Rätt når en stressad Annika Nilsson på telefon, dagen efter att det stora avslöjandet gjordes. Tillsammans med andra aktivister sitter hon och arbetar för högtryck med att ta emot samtal från media och djurskyddsinspektörer, samt samordna aktioner runt om i landet. Kunde ni föreställa er allt detta lidande? – Vi hade läst mycket, både generellt om hur det ser ut i grisundustrin och många inspektionsprotokoll. Men vi var inte alls förberedda på omfattningen av den vanvård som vi hittade. Och vi hade inte koll på att det var så vanligt med sjukdomar och skador. Med tanke på vad ni fått se: hur har ni mått under den här tiden? – Jag har mer eller mindre känt mig traumatiserad under ett års tid. Man upplever att man lever i en parallell verklighet. Att se det 6 här på nätterna och sen på dagarna gå och äta lunch med någon som beställer in skinka. Det är väldigt svårt att leva med. Och att i vardagen drabbas av insikten om att det pågår nu också. Hela tiden. Det är också tungt. Hur har ni gjort för att lindra de här känslorna? – Vi har inte arbetat så medvetet med det, men vi har varit bra på att ta hand om varandra inom gruppen. Vi delar ju de här upplevelserna. Och det har blivit en otroligt stark drivkraft att genomföra det här. Det är nog ett sätt att bearbeta det på. TROTS ATT DJURRÄTTSALLIANSEN arbetat med delvis olagliga metoder, har diskussionen om intrång hittills stått helt i skuggan av den vanvård som gruppen avslöjat. Enlig Annika Nilsson har målet hela tiden varit att visa upp grisarnas verklighet i industrin och då får inte metoderna ta uppmärksamheten. Därför, och för grisarnas skull, var det viktigt att använda skyddsutrustning vid besöken. De bestämde sig också tidigt för att inte bryta sig in någonstans och orsaka mer negativ publicitet än nödvändigt. Å andra sidan har de inte stött på mer än någon enstaka låst grisfarm. Blir ni polisanmälda nu? – Vi måste vara beredda på att det kan komma en motattack, men risken verkar inte vara så stor just nu. Det ser nog inte så bra ut med en motanmälan med tanke på genomslaget vi fått. ALLT ARBETE SOM UTFÖRS av Djurrättsalliansens aktivister görs ideellt. Annika Nilsson säger att flera av aktivisterna har skuldsatt sig. Vissa saker, som bensin till alla dokumentationsresor, blir väldigt dyra. Men organisationen har fått gåvor både från privatpersoner och andra föreningar. Och erfarenheterna från grisfarmerna har gett ny energi att arbeta vidare. Och arbetet gav resultat.Med hjälp av det inledande reportaget i Sveriges Radios Ekosändningar fi ck man stark legitimitet från första början. Hittills är det få som ifråga satt bildernas äkthet. Annika Nilsson berättar att de in i det sista var osäkra på hur mycket uppmärksamhet de skulle få. – Vi förberedde oss för alla möjliga scenarier. Och vi har diskuterat väldigt mycket hur vi ska göra. Det blev ju sedan väldigt lyckat när Ekot plockade upp nyheten. Genomslaget i media blev enormt, men direkt respons kommer också från människor som arbetar med djurskydd och som nu ringer och bekräftar och uppmuntrar. De är inte sena att tipsa om vad Djurrättsalliansen borde kräva nu och hur de skulle kunna utnyttja den här segern. Men målet med kampanjen är egentligen inte att djuren ska få det bättre i burarna. – Förhoppningen är att få människor att sluta äta kött. Det är den enda hållbara vägen, säger Annika Nilsson. Mikael Mildén DJURENS RÄTT 4/2009 Djurrättsalliansen vill att bilderna på vanvårdade och döda grisar ska få fler att välja bort kött. All dokumentation finns på deras webbplats www.ettlivsomgris.se. FOTO: DJURRÄTSSALLIANSEN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=7">DjurensRätt Sida 7 nyheter En effektiv metod ”Smyg</a> filmning” är en metod som länge använts av djurrättsorganisationer världen över – och gett genomslag. Eftersom djurindustrin arbetar med att sprida en så idylliskbild avsin verksamhet som möjligt, orsakar filmerna som visar de verkliga förhållandena stor uppmärksamhet. De senaste åren har flera skandaler kring förhållandena i djurfabrikerna i de nordiska länderna rullats upp. 2007 filmade finska aktivister vanvård på 101 svin- och hönsfabriker. Filmerna fick mycket publicitet men viftades bort av ansvarigminister som ”enstaka fall”. 2008 avslöjade Nettverk for dyrs frihet hur det ser ut på Norges pälsfarmer. Några månader senare gick organisationen ut igen och kunde visa hur ingenting hade förändrats. 2009 filmade den danska djurrättsgruppen Anima hur danska pälsfarmer sköter sina djur. Genom Extrabladet och danska TV2 fick de maximalt genomslag när pälsfarmare gjorde allt för att försöka stoppa rapporteringen. Mikael Mildén ”Bristande djurskydd regeringens fel” Hur kan de missförhållanden Djurrättsalliansen nu uppdagat helt ha gått myndighetskontrollanterna förbi? Enligt Djurens Rätts Roger Pettersson vilar det största ansvaret på regeringens politik. Kontrollen av djurskyddet flyttades i år från kommunerna till länsstyrelserna. Ansvarsöverflyttningen ackompanjerades avkritik mot att de resurser länsstyrelserna fick till sitt förfogande var för små. Idag arbetar betydligt färre personer med inspektioner än tidigare. Man gör mycket få rutinkontroller och sällan sådana som inte är anmälda i förväg. Samma dag som Djurrättsalliansen offentliggjorde sitt material redovisade SVT:s Aktuellt hur många grisgårdar som kontrollerats det senaste året. Endast två av de tolv län som har över tjugo tusen grisar har i år haft rutinkontroller, det vill säga utan att det först DJURENS RÄTT 4/2009 gjorts en anmälan om vanvård. I Skåne finns flest grisar i landet. Där har inte en enda kontroll utförts. Och samtidigt som resurserna är begränsade håller en ny syn på kontrollerna på att ta över hos regeringen. Jordbruksminister Eskil Erlandsson har vid flera tillfällen framhållit att regeringen och näringen har en gemensam syn på djurskyddet. – Ett av det första mötena vi blev kallade till hos jordbruksministern handlade om ökade egenkontroller. I ett sådant system skulle lantbrukarna kontrollera sig själva och i förlängningen skulle branschorganisationerna kunna få någon form av myndighetsstatus till och med, säger Djurens Rätts verksamhetschef. Även när kontrollerna låg på kommunernas bord fanns det stora brister. Roger Pettersson berättar att Djurens Rätt sedan länge sett hur systemet brustit. – Det måste finnas någon form av kvalitets- och kvantitetskrav och får helt enkelt inte bli så att inga kontroller genomförs. En omdebatterad fråga är hur obe- roende kontrollanterna egentligen är gentemot dem de ska kontrollera. Enligt Roger Pettersson tycks det ha skapats en kultur där kontrollanter och grisfarmare glider på bestämmelserna i en genemsam syn på lagen. – Till slut lägger man ribban på en helt annan nivå än där lagstiftaren menat. Det slutar med att det blir okej att det inte finns halm och strö och det är det som är det rådande i praktiken. Det är lätt att rikta ljuset på hur myndigheterna sköter kontrollen av näringen. Men ett viktigt faktum kvarstår. Det är inte länsstyrelsens fel att grisfarmare inte sköter sina djur. Den svenska grisindustrin konkurrerar med kött som kommer från andra länder, med andra förhållanden. Och den kommersiella djurskötseln verkar inte kunna hantera balansen mellan vinst och djuromsorg. Tyvärr ser inte heller den närmaste framtiden speciellt ljus ut. Den borgerliga regeringen har framför allt låtit sin djurskyddspolitik styras av målet att minska byråkrati och underlätta för företagen. De politiska order som ges är att inga nya detaljregler ska skapas. Roger Pettersson betraktar situationen som låst. – De politiska signalerna som kommer från Jordbruksdepartementet till Jordbruksverket är att de inte ska ta fram några nya föreskrifter. De flesta är överens om att behovet är stort och verkets uppgift är att skrivaföreskrifter, men idag finns inte den politiska välsignelsen. Det är oerhört frustrerande, säger han. Mikael Mildén 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=8">DjurensRätt Sida 8 nyheter Sverige kan försämra fö</a> r försöksdjuren i EU Sverige håller som ordförandeland i EU på att driva igenom en överenskommelse kring det nya djurförsöksdirektivet. Men direktivet har hastats fram och innebär en försämring för tiotals miljoner djur, säger Cecilia Mille, ansvarig för EU-frågor på Djurens Rätt. FÖRHANDLINGARNA SOM just nu förs mellan ministerrådet,kommissionen och parlamentet är hemliga. De kommer sannolikt inte att gå vidare till en andra läsning i parlamentet, vilket skulle innebära en öppnare process. För den svenska regeringen har öppenhet kring djurförsök tidigare varit viktigt. – Nu tycks man vilja skynda igenom direktivet och få det klart under ordförandeskapet. Det är odemokratiskt och en mycket dålig lösning för djuren. Här skulle Sverige kunna vara ett föregångsland både genom att kräva större öppenhet i själva direktivet, och även genom att låta frågan gå vidare till en andra läsning i parlamentet, säger Cecilia Mille. Granatäppeljuice ● ● ● ● ● Koncentrerad (4 ggr) Utan socker & andra tillsatser Räcker ca 24 dagar Super Antioxidant (högre än grönt te, blåbär etc) Brett spektrum av polyfenoler, antocyanider & tanniner Import: Life Products AB, Näshultav. 20, 125 41 ÄLVSJÖ www.lifeproducts.se Distr. BIOFOOD, Tel. 08-500 200 00 products AB I det nuvarande förslaget till direktiv finns flera försämringar när det gäller djurskyddet. I kommissionens ursprungliga förslag stod att alternativ till djurförsök måste användas om sådant fi nns tillgängligt för det försök som ska göras. Det kravet är borttaget i det nuvarande förslaget. Kvar fi nns att alternativ bara behöver användas om det finns angivet i lagstiftningen. YTTERLIGARE EN försämring innebär att vissa försök ska få göras efter ett så kallat ”tyst medgivande”från ansvarig myndighet. Syftet är att förenkla beslutsfattandeprocessen genom att ett positivt besked inte behöver inväntas innan man kan börja utföra djurförsöken. – Inte nog med att antalet djur i försök ständigt ökar, nu riskerar deras skydd att försämras. Djurskyddet riskerar att hamna i starkt underläge jämfört med den mäktiga och ekonomiskt starka industrins intressen. Sverige påstår sig vara ett land som värnar om ett gott djurskydd. Om det nuvarande förslaget blir till lag ser vi ytterligare ett bevis på att det inte är sant. Den allvarligaste risken med överenskommelsen är enligt Cecilia Mille att länder kan hindras från att ha strängare regler än de som direktivet anger. Detta på grund av EU:s strävan efter harmonisering och lika villkor. – Det innebär att Sverige och fl era andra länder skulle tvingas sänka nivån på djurskyddet. Just nu ligger ett sådant förslag på bordet. Louise Cederlöf Fortsatt förbud mot levande betesfisk Jordbruksverket ställer sig bakom Djurskyddsmyndighetens på flera håll förlöjligade beslut att värna levande betesfisk. Det säger djurskyddschef Björn Dahlén till Djurens Rätt. Men verkets utredning – den är inte klar på länge än... Clemon® Hudvårdsprodukter Ekologiska, vegetabiliska produkter. Ej djurtestade www.clemon.se 8 Förra hösten avslöjade Djurens Rätt att Jordbruksverket ville riva upp Djurskyddsmyndighetens beslut om hur betesfiskar bör behandlas. Beslutet innebar att det inte skulle vara tillåtet att trä levande småfiskpå en krok och sedan släppa ner dem i vattnet som agn. Till Djurens Rätt utlovade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson att verkets egen utredning av frågan skulle vara klar i september 2008. Sanningen är att den fortfarande inte är klar. Är det rimligt, djurskyddschef Björn Dahlén på Jordbruksverket? – Nej, det är klart att det inte ska ta så här lång tid. Vi la utredningen på externa jurister och det tog lång tid innan de levererade sitt svar till oss. Då såg vi också att den ingrediens av arbetet som har att göra med fiskars smärta kanske inte bäst utreds av en jurist. Det ska vi nu försöka rätta till. Vad kommer ni fram till? – Juridiskt blev det ju en väldigt Djurskyddschef Björn Dahlén: ”Fiskar känner smärta.” gedigen utredning gjord på Djurskyddsmyndigheten och det finns inget som får oss att ändra den uppfattningen. Tveklöst omfattas de här djuren av djurskyddslagen. Sedan återstår frågan om fiskars förmåga att känna smärta och lida på annat sätt. Nu har vi kommit fram till att vi ska ställa en fråga till det nya nationella centret för djurvälfärd vid SLU i Uppsala för att få en gedigen utredning av den frågan också. Men min absoluta övertygelse är ändå att fiskar naturligtvis både kan känna smärta och förnimma andra känslor av olika slag. När är utredningen äntligen klar? – Jag tror att vi får vänta ett antal månader, kanske till slutet av våren, och jag tror att det kommer att bli en intressant avslutning på det här ärendet. Djurskyddsmyndighetens yttrande gav upphov till rabalder. Hur blir det nu tror du? – Vi vill bereda marken för det här på ett sådant sätt att det inte blir förlöjligat, och det är med erfarenheterna från Djurskyddsmyndigheten i minne. Men slutsatsen bör fortfarande vara att det är förbjudet att hålla på med fiske med levande agn. Mikael Mildén DJURENS RÄTT 4/2009 FOTO: JORDBRUKSVERKET
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=9">DjurensRätt Sida 9 nyheter Hundmassage Ett yrke fö</a> r dig? 3 dagars introduktionskurs Stockholm 29-31/8, 29/9-1/10, Rabatterbjudande: 10% på kursavgiften fram till 31 dec 2009 Idel glada miner när den då nyvalda förbundsstyrelsen poserade i Kalmar. ”Stasikultur” orsak till styrelseavhopp I mitten av november hoppade Marie-Hélène Boccara av uppdraget som styrelseledamot i Djurens Rätt. Hon riktar nu stark kritik mot förbundsledningen som hon hävdar drivs av maktfullkomlighet. – Det råder ett slags Stasikultur där folk inte vågar ifrågasätta av rädsla för repressalier. MARIE-HÉLÈNE BOCCARA, som till vardags är jurist med inriktning på folkrätt, valdes in i Djurens Rätts förbundsstyrelse i maj 2009. Knappt sex månader senare lämnar hon posten. – Klimatet blev ohållbart att försöka driva saker framåt i. Jag efterlyste framför allt återrapportering om vad som sker i verksamheten men fi ck bara höra att ”det var på gång”. Direkta frågor avfärdades bryskt eller bemöttes med tystnad. I ett e-postmeddelande till anställda, förbundsstyrelse, valberedning och verkställande utskott anklagar Marie-Hélène Boccara Djurens Rätts ordförande Alexandra Leijonhufvud och verksamhetschef Roger Pettersson för att vara maktfullkomliga, använda härskartekniker och för att driva en egen agenda. – Jag hade hoppats att alla i förbundsledningen hamnat på sina respektive platser för att de hade ett genuint intresse av att göra tillvaron bättre för djuren, inte att man skulle ägna sig åt taktikspel och positionering för DJURENS RÄTT 4/2009 sin egen skull, säger Marie-Hélène Boccara ENLIGT ROGER PETTERSSON följer han och Alexandra Leijonhufvud endast verksamhetsplanen och de beslut som är fattade på riksstämman. – Marie-Hélène Boccara har en syn på hur verksamheten borde se ut som skiljer sig väldigt mycket från hur den ser ut idag.Hon har kritiserat enskilda anställda och bland annat uttryckt att förbundets tidningar bör läggas ned. Jag har då försvarat både de anställda och de riksstämmobeslut som hon kritiserat. Marie-Hélène Boccara uppger att hon inte alls velat lägga ned tidningarna, däremot digitalisera dem för att effektivisera kostnaderna. Roger Pettersson säger att han hade gått på dagen om det hade saknats förtroende för honom. – Men både verkställande utskott och fackets arbetsplatsombud försäkrade mig om att det inte var så. Både Alexandra Leijonhufvud och Roger Pettersson beklagar avhoppet. – Det är alltid tråkigt när någon slutar på grund av en konflikt. Vi får se till att ta lärdom av det här och i framtiden ge bättre information till nytillträdda styrelsemedlemmar om vad arbetet innebär, säger Alexandra Leijonhufvud. Louise Cederlöf Svensk hudvårdsserie baserad på växter och örter Innehåller äkta rosenolja Fri från mineraloljor Tillverkningen sker i Sverige Säljs i välsorterade hälsokostbutiker och hos terapeuter Marknadsförs av RS Biokosmetik AB Tfn.0123-104 51,www.rosenserien.se 2–24/1, 12–14/3 2010 7-9/11-08 Göteborg 22-24/8, 12-14/12-08 Massagen påverkar försvarsspänningar som uppstår vid smärta i muskler och leder. Utbilda dig till diplomerad hundmassör eller lär dig grunderna för att kunna jobba med din egen hund. Du får bl.a lära dig: Hundmassagebehandling, Stretching, Stresspunkter, Muskelanatomi och fysiologi, Bindvävsmassage och Akupressur. Beställ vår kurskatalog Tel: 08-591 441 75 Axelsons Animal Massage School Gästrikegatan 10-12 Box 6475, 113 82 Stockholm www.axelsons.se Deodoranten - som klarar svåra utmaningar! - naturligt fri från aluminiumklorid! 9 FOTO: HENDRIK ZEITLER
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=10">DjurensRätt Sida 10 fokus essä Siw Ågren Om djur s</a> om familjemedlemmar Linda Björklund Om djur i livsmedelsindustrin Cecilia Mille EU- och internationella frågor Staffan Persson Djurförsöksfrågor Gabriella Terneborg Veganism- och konsumentfrågor Har du någon fundering kring djurrätt? Vår panel svarar gärna på frågor. Skriv till Djurens Rätt, Box 2005, 125 02 Älvsjö; djr@djurensratt.se Djurindustrin och svininfluensan Jag undrar över svininfluensans koppling till djurindustrin. Tycker att det talas alldeles för lite om detta. En debattartikel i Dagens Nyheter tog visserligen upp frågan (090428), men bara i förbifarten, och lösningen var medicin och vaccin istället för en förändrad djurhållning. Jag skulle verkligen tycka att det var intressant om frågan lyftes kring djurindustrins ansvar. Det är ytterligare ett argument mot den ohållbara köttkonsumtionen, och jag tänker att det kanske kan ligga i Djurens Rätts intresse? Olga I Djurens Rätt nr 2/09 fanns artikeln Vi har själ va skapat pandemin,som handlade om infl uensans ursprung i djurfabri kerna. I artikeln intervjuades vår eto log Lena Lindström, som slog fast att den industriella djurhållningen skapat en perfekt miljö för virusen att mutera och spri das – när djur transporte ras långt ökar smittspridningen på ett sätt som inte hade skett na - tur ligt. Björn Olsen, professor i in fektionssjukdomar vid Uppsala universitet, sa att spridningen av djurburna smittor beror på att vi håller för många djur på samma plats och att det ur ett pandemiperspektiv vore bra om alla blev vegetarianer: ”Så länge vi vill ha billigt kött är det här pri set vi får betala. Vi får äta upp vå ra egna misstag.” Artikeln fi nns att läsa som pdf på vår webbplats www. djurensratt.se/djr. Förutom smittans koppling till djurindustrin är det så att hönsägg och hajleverolja används i fram tagningen av det vaccin som Sverige tillhandahåller mot svininfl uensan. Djurens Rätt har med anledning av detta intensifierat sitt arbete med att få fram regler som gör att samtliga myndigheter ska göra djuretiska övervägningar vid sina upphandlingar. En riksdagsledamot har frågat folkhälso- 10 10 ministern om detta men tyvärr fått ett till intet förpliktande svar. Djurens Rätt fortsätter att arbeta för att myndigheter i framtiden ska ta fram produkter som inte belastar djur. När det gäller vaccinationer ger vi inga råd, utan vi tycker det är upp till var och en att fatta beslut. Vi förhåller oss på samma sätt även när det gäller läkemedel. Alla sådana är ju testade på djur i något led. Siw Ågren Hur kan jag hjälpa pälsdjuren? Jag har läst om djur som flås levande i Asien. Det pågår säkert mycket så dant i andra delar av världen också. Man ska säga ifrån tycker jag. Har ni någon namnlista, behöver ni bidrag? På grund av arbete kan jag liksom många andra inte engagera mig som jag helst hade velat. Ella Det är svårt att veta hur utbrett detta är. Vi vet säkert att det förekommer i Kina, men när det gäller övriga länder saknas tillförlitlig information. Inget land vill erkänna att djur fl ås levande hos dem. Därför får vi bara veta att det förekommer genom att någon har dokumenterat det på plats. Djurens Rätt tyc ker att situationen i Kina är helt oacceptabel, och där saknas helt djurskyddslagar.Många med dig upprörs över bilderna på djur som flås levande, och vänder sig till oss för råd. Djurens Rätt arbetar både ge - nom protester från våra medlemmar och allmänheten i Sverige,och genom direkta påtryckningar mot Kina. Vi har bland annat skickat protest listor till Kinas ambassad i Stockholm, där vi vädjar till Kina att införa en djurskyddslag. Det kan i förlängningen få stopp på den här typen av grymheter ( att djur fl ås levande ). Kina är, som alla andra länder, känsligt för kritik utifrån. Just nu har vi ingen pågående namninsamling om detta, eftersom det var ganska nyligen vi skickade in listor. Men vill du själv kontakta Kinas ambassad kan du mejla till political@chinaembassy.se. För en tid sedan fi ck vi veta att det finns ett förslag till djurskyddslag i Kina, även om processen är i ett tidigt skede. Mer information hittar du på vår webbplats. Du kan också skriva insändare och uppmana människor att inte köpa päls, eftersom en stor del av Kinas pälsprodukter exporteras. Djurens Rätt har just nu en namninsamling för att all pälsdjursfarmning i Sverige ska stoppas. Det är en grym industri även här, trots att djurens inte flås levande. Sätt press på politikerna med din namnteckning och be också andra att skriva på. Listan finns här intill och på vår webb. Cecilia Mille Är det djurvänligt med akvariefiskar? Jag vill skaffa ett akvarium, men bara om fiskarna har det bra där. Går det över huvud taget? Jag vill att fiskarna ska ha ett naturligt liv. Vilka typer av fiskar trivs i akvarium? ”A” Djurens Rätt anser att djur inte är ägodelar. Djur som lever med människor ska ha status som familjemedlemmar. Vi är emot kommersiell uppfödning och avel av djur som står i motsättning till djurens intressen.Om man vill och kan ta hand om ett eller fl era djur tycker vi att man ska försöka adoptera ett djur som behöver ett nytt hem i stället för att vända sig till en uppfödare. Det är svårt att tillgodose fiskars behov då de hålls i akvarium. Det krävs i de fl esta fall mycket stora utrymmen.Man måste ta hänsyn till om fiskarna är anpassade till att leva i stora områden, i stim, i en tropisk miljö, vilket foder som passar just den fisken, vilket ph, salthalt och vilken temperatur som är det optimala. Förutom att det är svårt att skapa en miljö där fiskar mår bra i fångenskap, så innebär infångandet av vilda fi skar, uppfödning på fiskodlingar och långa transporter lidande. I rapporten Under ytan finns mycket fakta om fiskar (bland annat om minne, inlärning, socialt liv, logiskt tänkande, förmåga att känna smärta, rädsla och stress) och ett kapitel som specifi kt berör fi skar i akvarier. Rapporten fi nns på vår webbplats. Där fi nns också vår faktabas med bland annat en text om fiskar som familjemedlemmar. Linda Björklund Kooch kalv i kylan Jag ser dagligen en ko och hennes kalv ute i ur och skur. Ska man inte ta in dem under vintern? Eller åtminstone ha skydd där de kan gå in. Nu är det ju minusgrader, de fryser väl som vi? Har inte heller sett att de har tillgång till hö och oroar mig för dem. Anne Axelsson Utevistelse är ofta positivt för djuren, men det är viktigt att de har ordentligt med mat och vatten och möjlighet att söka skydd mot väder och vind. Djur som hålls utomhus över tolv timmar per dygn under vintern måste ha tillgång till ligghall eller annat stall och en torr och ren liggplats. Djuren måste också ”vara lämpade”att hållas utomhus under större delen av dygnet och under den kalla årstiden. Kor och kalvar måste ges mat och vatten av bra kvalitet varje dag och fodret måste täcka näringsbehovet. Kalvar ska ges mat minst två gånger om dagen och från två veckors ålder ska de ha fri tillgång till grovfoder (till exempel hö). Mitt råd till dig är att snarast kontakta länsstyrelsen där du bor eftersom det är den som ska kontrollera att djurskyddsbestämmelserna följs. Linda Björklund DJURENS RÄTT JURENS RÄTT 4/20 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=11">DjurensRätt Sida 11 Förbjud pälsfarmningen i Sveri</a> ge! I Sverige är det tillåtet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull. Den svenska djurskyddslagstiftningen ska nu uppdateras, men pälsfarmningen är inte en av de frågor som uttryckligen ska ses över. Sverige halkar efter när flera länder inför förbud mot pälsdjursuppfödning. Djurens Rätt tycker att detta är skandal och tänker göra pälsfarmningen till en valfråga 2010. Hjälp oss att påverka! Jag kräver att lagstiftningen ändras så att det blir förbjudet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull! Skicka information om Djurens Rätt 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. Skicka den ifyllda listan till Djurens Rätt, Box 2005, 125 02 Älvsjö senast den 31 maj 2010. Djurens Rätt kommer sedan att överlämna alla påskrivna listor till jordbruksministern. Djurens Rätt Gamla Huddingevägen 437 Box 2005, 125 02 Älvsjö Telefon: 08-555 914 00 Fax: 08-555 914 50 www.djurensratt.sewww.djurensratt.se DjR 4/09 Namn (texta tydligt) Adress, postnummer och ort (texta tydligt) Kopiera gärna upp fler listor!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=12">DjurensRätt Sida 12 fokus essä 12 DJURENS RÄTT 4/2</a> 009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=13">DjurensRätt Sida 13 fokus essä Älskade ägodel Stud</a> ier har visat det. Människor kan vittna om det. Vi mår helt enkelt bra av att leva med djur i familjen. Vare sig det är kaniner, hamstrar, hundar, chinchillor eller katter ger de vänskap, närhet och lär oss att ta ansvar och visa omtanke. Djuren i våra hem är familjemedlemmar. Som vi äger. MEN VAD BETYDER DET att vara djur ägare? Äger du någon? Är det verkligen så att du kan äga en annan individ som om det vore en pryl vilken som helst? Ja, i lagens mening är det så. Men hur ska vi tänka egentligen? Kan man säga att den som lever med ett familjedjur äger ett ansvar? Att leva med ett familjedjur ger ju faktiskt nästan oinskränkt makt över någon annan. Och varje barn vet ju att den som är väldigt stark också måste vara väldigt snäll. På samma sätt som att den med mycket makt måste ta sitt ansvar. Vardagsmakten har många ansikten. Det är du som bestämmer om de ska få barn, gå ut, sitta i buren hela da garna eller följa med på semestern. Det är du som bestämmer om de alls ska få finnas till. Hur vi än pratar om familjedjuren så förvandlas de ändå varje dag till varor som köps och säljs. Det finns de som menar att ett rejält pris på ett djur också ger en garanti för att köparen har tänkt igenom sitt köp ordentligt. Därmed får vi färre avlivningar i onödan och färre djur som måste placeras om. ”Hur vi än pratar om familjedjuren så förvandlas de ändå varje dag till varor som köps och säljs.” KANSKE STÄMMER DET. Men vad händer med oss när vi betalar tiotusen kronor för en annan individ? Eller tvåhundra? Går det verkligen att se honom eller henne som en jämlike? Därtill kommer problemen med att stödja en kommersiell marknad med levande varelser. Vi vet att där vinstintresset kommer in, där ökar riskerna för att djuren blir lidande. Kanske är inte vår ojämlika relation någon anledning att inte leva tillsammans. Kanske är det faktiskt så att vi måste sätta ett pris på djuren för att de ska få det bra. Allt vi kan göra är ändå att se varje djur som en individ. Och om sanningen ska fram är det ju inte speciellt svårt just med familjedjur, eller hur? Till syvende och sidst är det ju bara du själv som kan veta hur du behandlar dina familjemedlemmar. Men glöm inte att nästa gång du vill ta hand om ett familjedjur så finns det befriade, oönskade och misshandlade djur därute som väntar och behöver din hjälp. Att leva med djur i familjen är något som får oss att må bra, men vad gör makten med oss som människor? Lär vi oss att ta ansvar, eller lär vi oss att det i slutänden alltid är vi som bestämmer? Mikael Mildén DJURENS RÄTT 4/2009 13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=14">DjurensRätt Sida 14 fokus essä Många djur saknar f</a> örsäkringsskydd Att försäkra sitt djur borde vara en självklarhet. Men trots att omsättningen inom djurförsäkringsbranschen ökat markant de senaste åren, står många djurägare utan försäkring. – Det är många som inte ens vet om att det finns djurförsäkringar, säger SiwÅgren, ansvarig för frågor om familjedjur på Djurens Rätt. BÅDE BRISTANDE KUNSKAP om värdet av att försäkra sitt djur och det faktum att folk medvetet väljer bort försäkring på grund av dålig ekonomi eller att de helt enkelt anser att det inte behövs, ser Siw Ågren som problematiskt. – Det är många djurägare som inte går till veterinären alls då deras djur blir sjuka. De väntar istället ut sjukdomen eller skadan, vilket kan innebära stort lidande för djuret. Det kan sluta med att djuret får avlivas eftersom ägaren inte har råd med vårdkostnaderna. – Det är just veterinärvårdsförsäkringen som jag anser vara viktigast att ha som djurägare, säger Siw Ågren. Den är inte dyr,man kan dela upp den och betala en liten summa varje månad via autogiro. Alternativt får man lägga undan pengar löpande. Huvudsaken är att man är medveten om risken och beredd på att olyckan kan vara nära, anser hon. – Att en familjemedlem inte har skydd för skador och olyckor är både an svarslöst och respektlöst, säger Siw Ågren. Samma förutsättningar 14 DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=15">DjurensRätt Sida 15 fokus essä ska gälla alla fami</a> ljemedlemmar, oav sett om de har två eller fyra ben. HOS MARKNADSLEDANDE Agria Djurförsäkring, som inklusive slaktdjur försäkrar 1,6 miljoner djur, har dock den summa som försäkringarna omsätter ökat de fem sista åren. – Allt fl er väljer att försäkra sina djur, säger Cina Seidefors på Agria. Men ökningen i omsättning beror också på att veterinärvårdskostnaderna har ökat, vil- ”Att en familjemedlem inte har skydd för skador och olyckor är både an svarslöst och respektlöst” ket lett till att premiekostnaden har stigit. Det finns försäkringar som täc ker de fl esta djur utom ak - variefi skar, giftormar och spindlar. Vissa arter delas in i grupper: hundar i sex olika rasgrupper och katter i två. – Det fi nns olika priser och bestämmelser kring var och en av dessa, säger Cina Seidefors. När det gäller djurs värde i termer av försäkring är det kanske kat ten som har gjort den längsta klassresan. – De började försäkras först i mitten av 1970-talet, säger Cina Seidefors. Då hade hundar försäkrats sedan 1920-talet. De sällskapsdjur som försäkras i minst utsträckning idag är kaniner, gnagare och reptiler. Annika Blomstrand Försäkringssiffror • 2008 omsatte Agria 1,2 miljarder i djurförsäkringar. 2004 var summan 787 miljoner kronor. • Senaste tioårsperioden är 27 procent av alla katter försäkrade och 80 procent av alla hundar. • Den genomsnittliga veterinärvårdskostnaden för hund och katt har ökat med 27 procent sedan 2004. Den generella prisökningen sedan 2004 är 7,65 procent. Stor hund (schäfer) Pris: 9 000–12 000 kr Utrustning: 1 600 kr Mat/månad: 15 kilo torrfoder, ca 320 kr Försäkring: 1 385–2 634 kr / år beroende på kön, självrisk och ersättningsnivå Livslängd: ca 10 år Huskatt Pris: 0–500 kr (raskatter kostar 2 000–10 000 kr) Utrustning: 600 kr Mat / månad: 200 kr Försäkring: 480–956 kr / år beroende på kön, självrisk och ersättningsnivå Livslängd: ca 15 år Kanin Pris: 0–400 kr (teddyvädur med stamtavla kostar 800 kr) Utrustning:1 100 kr Mat / månad:125 kr Försäkring: 320 kr / år Livslängd: 8 år Minigris Pris: 3 000–4 000 kr Utrustning:Minst 3 000 kr Mat/månad: 110 kr för suggfoder. Tillkommer kostnad för frukt, bröd grönsaker, potatis, makaroner. Försäkring: 320 kr / år Livslängd: ca 15 år Källor: Sverak, SKK, Ica-Kuriren, Manimalis DJURENS RÄTT 4/2009 15 Djurägarkostnader
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=16">DjurensRätt Sida 16 fokus essä ”Vi människor har j</a> u lärt oss att vi har rätt att döda djur, men det vi gör mot djuren gör vi egentligen mot oss själva.” DE VANLIGASTE SKÄLEN TILL AVLIVNING är att djuret är gammalt, sjukt eller har ett förändrat eller aggressivt beteende.Men många vill också avliva sin friska katt, hund eller annat familjedjur och då är skälen framför allt ändrade hemförhållanden, allergi eller att pengar saknas till behandling av djuret. I en studie gjord av Angela Helgée vid Sveriges Lantbruksuniversitet, svarade 25 av 28 tillfrågade veterinärkliniker att de avlivar friska djur. 15 av dessa erbjuder hjälp med omplacering medan resterande 13 inte ifrågasätter djurägarens beslut. – Oavsett vilket man gör riskerar man att åka på pumpen: frågar man ingenting så kan djurägaren bli upprörd efteråt när de förstår att det fi nns alternativ, och börjar man ställa frågor så fi nns det de som blir upprörda över att man rör upp ett svårt beslut som det tagit veckor att komma fram till, säger Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund. JOHAN BECK-FRIIS, SOM SJÄLV HAR ERFARENHET av kliniskt arbete som veterinär, tycker dock alltid att man ska ta den här diskussionen. Många djursjukhus och kliniker har listor på människor som är beredda att ta emot och rädda ett djur undan avlivning. Och på Bagarmossens djursjukhus i Stockholm berättar en medarbetare att anställda på mottagningen ibland har tagit hand om djur som riskerar avlivning, och att de alltid försöker få djurägaren att hitta andra alternativ. – Det är väldigt jobbigt att avliva ett friskt djur när man dagarna i ända håller på och lappar ihop sjuka djur. Samtidigt kan alternativet vara att djurägaren själv går hem och försöker dränka eller slå ihjäl djuret. Tyvärr dyker det fortfarande upp väldigt grymma avlivningsmetoder i samhället som är otroligt plågsamma för djuret, säger Johan Beck-Friis. BOZENNA MONTWILL HAR ARBETAT SOM VETERINÄR sedan 70-talet. För fem år sedan fattade hon det radikala beslutet att aldrig mer avliva ett djur. Inte ens om det är sjukt eller gammalt. – Det har varit en lång process att komma fram till det här beslutet, jag började fundera på det här frågorna i slutet av åttiotalet, men har alltid tyckt att avlivningar har varit otroligt smärtsamma. Avlivning som alternativ Omkring fyra procent av alla veterinärbesök slutar med avlivning av djuret. Men det är långt ifrån alla djur som dör sjuka och gamla. Unga och friska djur avlivas kontinuerligt aven mängd olika skäl, och bara i hälften av fallen informeras djurägaren förstom vilka alternativ som finns. TEXT Louise Cederlöf 16 Kort efter att beslutet var fattat polisanmälde Bozenna Montwill sig själv för att hon vägrade att utföra avlivningar. Men ingenting hände med anmälan. Och inte heller blev det någon debatt i kåren, bara tystnad, berättar hon. Enligt Johan Beck-Friis är det inte tjänstefel att vägra avliva ett friskt djur, däremot är det tjänstefel att inte avliva ett sjukt djur som lider och inte går att behandla. Enligt Bozenna Montwill är det mycket vanligt att veterinärer avlivar friska djur, och hon tror att det är en stor börda för såväl utförande veterinär som djurägare. – Ingen mår bra efter att ha avlivat ett friskt djur, men problemet är att vi inte pratar om vad det är vi egentligen gör. Vi dödar. För att döda ett liv, även om det är väldigt sjukt djur, så måste man klippa av en del av kontakten med sig själv. Man måste tro att det man gör är rätt. – Vi människor har ju lärt oss att vi har rätt att döda djur, men det vi gör mot djuren gör vi egentligen mot oss själva. Vi är en del av samma liv, vi delar planeten och den miljö vi lever i. Vi måste stanna upp och reflekterar över detta tycker jag. DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=17">DjurensRätt Sida 17 fokus essä När viloplats sakna</a> s Sorgen efter ett älskat djur är någonting som behöver vårdas, precis som sorgen efter en saknad person. Men många känner sig hemlösa när de ska sörja sina djur. Idag råder brist på begravningsplatser för familjedjur. Det är till och med så att många kommuner helt saknar begravningsplats. TEXT Mikael Mildén FOTO Ulrika Tamm VAD SKA MAN GÖRA när familjedjuret dör? Många sköter begravningen av sina djur genom att helt enkelt gräva ner dem hemma på tomten. Men alla har inte den möjligheten och det betyder tyvärr att de är hänvisade till att lämna sitt djur hos veterinären efter att den tunga avlivningen har gjorts. Det blir en extra börda för de djurägare som redan känner stor sorg och ibland skuld över det som hänt. Både det faktum att den döda kroppen kastas bort och att inte ha en gravplats att gå till kan bli mycket smärtsamt. Under senare år har dock läget ljusnat något och både medborgarförslag och motioner får gehör i kommunfullmäktigen runt om i landet. Ett exempel på en kommun som snart kan ha en begravningsplats för djur är Eskilstuna. Det är Stig Cederlöf som har anmält sitt intresse hos Eskilstuna kommun om att driva en begravningsplats. Han är jägare och hundägare, som visserligen känt sorgen efter en hundvän förut. Men det var ett besök hos veterinären som gjorde att han till slut tog kontakt med kommunen. – Jag kom ut i väntrummet och där satt en dam som var alldeles förstörd. Hon hade alltså varit inne och tagit bort sin hund och då insåg jag hur viktigt ett husdjur är för en massa människor.Men ingenstans har man att begrava dem och kunna gå till sen för att sörja. KOMMUNEN STÄLLDE SIG positiv till Stig Cederlöfs förslag. Faktum är att redan 1994 röstades en motion igenom i fullmäktige om att man ville ha en begravningsplats. Men fram till nu har ingenting hänt. Tyvärr har inte Stig Cederlöf kunnat starta sin begravningsplats i år heller.De boende kring den planerade platsen protesterade, samtidigt som det kom fram att kommunen höll på att detaljplanera för nya bostäder just där. – Det är mycket att ta ställning till för kommunen och det är många avdelningar inblandade. Det fi nns en rad olika kriterier för var man kan anlägga den här typen av verksamhet. Man måste till exempel tänka på grundvattnet och läget i förhållande till bostäder och kommuni- kationer.Men jag hoppas ändå att det ska bli klart till nästa år. Behovet finns. I Sverige är det vanligt både med kommuner som själva driver sina begravningsplatser och att föreningar eller stiftelser sköter driften. I tider när många kommuner ser över sin verksamhet extra noga och drar ner på kostnaderna är det inte konstigt att man väljer att lägga skötseln på andra. Samtidigt behöver inte kostnaderna bli så stora med en enkelt anlagd park. DET FINNS OCKSÅ några små begravningsbyråer som kan lösa det mesta kring ett djurs begravning. Stig Cederlöf vet också precis hur han vill ha det när arbetet väl kommer igång. Han har besökt ett antal begravningsplatser och han är otålig att få komma igång. – Min filosofi är ju att jag ska kunna hjälpa även äldre människor med helheten. De kanske sitter hemma och inte orkar gå och avliva och köra till kremeringen. Eller så kan de inte sköta begravningen. Men allt sånt ska jag kunna hjälpa till med. Det är det jag vill. DJURENS RÄTT 4/2009 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=18">DjurensRätt Sida 18 fokus essä Våra vänners värde </a> NÄR JAG VAKNAR OM NATTEN hör jag deras andhämtning. Nedanför min säng ligger Noa, en berner-sennen som snart är ett år. Vid mitt högra knä har min röda katt Tuffe sin plats. Nedanför Britt-Maries säng sover vår andra hund, Ruzzo, även han en berner-sennen, fyra år gammal. Och som en liten planet rör sig katten Kajsa mellan oss alla. I det svaga nattliga ljuset är våra gestalter knappast urskiljbara. Vi tillhör ännu mörkret och inte ens en Linné skulle kunna klassificera oss efter arter. Djuren ger stadga åt tillvaron och rutar in dygnet. BrittMarie accepterar inga avsteg i rutinerna: deras väl och ve sätts alltid i första rummet. I yngre år reste jag ofta till USA. I dag är min ungefärliga nordgräns Vetlanda och min sydgräns Linderöds åsen. Smålands skogar är min grej, men jag måste vara hemma till sju på kvällen för då vill Tuffe gå till sjöboden som är belägen hundra meter från vårt hus. Morgon och kväll går vi dit för läsning. Han springer, men på hemvägen måste jag bära honom. Han vägrar nämligen att gå hem på egna tassar eftersom han vill att vi två ska flytta till sjöboden för gott. UNDER ETT ÅR I MIN UNGDOM bodde jag i Stockholm granne med dåvarande Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, nuvarande Djurens Rätt. Djur var viktiga i mitt liv redan då. Men nu fick jag på allvar upp ögonen för deras belägenhet i människans värld. Det var en skrämmande upptäckt. Men i denna organisation fanns de människor jag skulle ha bildat flock med om jag hade varit varg. Många har gjort storartade och uthålliga insatser för djuren. Nu fick jag mejl från en av dem. Min vän Siw Ågren, denna sällsynt hängivna djurvän, meddelar att det beställda fågelfröet har kommit och kan avhämtas. Det är stora kvantiteter, men det ska räcka till daglig utfodring av ett 50-tal småfåglar och en liten flock kråkor. Matningen sker vid sjöboden och Tuffe har därmed fågel-TV hela vintern. Han sitter då i fönstret och gnisslar i olika tonarter, beroende på fågelns storlek. BIOLOGIN ÄR EN SVÅR SAK. Katter tar ibland fåglar, liksom duvhöken. Jag har sett duvhökar börja äta av ett levande byte. Naturen är grym, om vi ser den i mänskliga termer, men bara då. Verklig grymhet finns endast hos människan. Sjöfågeljakten om höstarna längs våra kuster är en orgie i blod och skadeskjutningar. Så hanterar vi ännu i det nya millenniet de varelser som besökt oss, inför deras farofyllda färd över land och vatten. Om jag säger Malta och Cypern så går det en iskall rysning genom alla fågelvänner. Att vara djurvän och människovän är inte en lätt ekvation. Med åren har mina sympatier för djuren och det gränsöverskridande blivit allt större. Djuren tillhör min krets, mina närstående. Grunden för inlevelse i djurens liv handlar ytterst om hur vi ser på deras värde. Har de ett naturligt och medfött värde, bortom det mänskliga, oberoende av vår nytta av dem? Tror vi inte det kan vi inte närma oss en icke-mänsklig varelse med verklig respekt. Men vår säkraste slagruta är ändå känslan. När jag hör deras andhämtning i natten är jag övertygad: här finns de varelser som är mig mest närstående. Anders Johansson, författare 18 8 ”Djuren tillhör min krets, mina närstående. Grunden för inlevelse i djurens liv handlar ytterstom hur vi ser på deras värde” D DJJURE S R RENS RÄT 4/20 S RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=19">DjurensRätt Sida 19 fokus essä fokus En helt vänli</a> g sekt Bilderna på djur som får en kyss i detta tidningsfokus är tagna av fotografen Hendrik Zeitler. Så här berättar han om tankarna bakom dem. D DJJURE S Ä RENS RÄT 4/ S RÄTT 4/2009 ”Bilderna föreställer vänner till mig tillsammans med djur, fotograferade i svenska landskap sedan 2006. Serien är ännu utan titel och omfattar för närvarande ett trettiotal bilder. I de flesta fallen har djuret ingen vardagsrelation alls till människan på bilden. Det som skulle kunna vara endast porträtt i landskap får en underliggande ton genom den konsekvent upprepade gesten: kyssen. Vetskapen om att människorna på bilderna har en inställning till djur – och emot att äta djur – som skiljer sig från de flesta andra människors gör att gesten kan uppfattas som en agenda. Har personerna, eller kanske fotografen, en konkret uppfattning om hur livet på jorden (eller till och med paradiset) bör te sig? Är kyssen en hemlig symbol, som markerar tillhörighet till en grupp eller till och med sekt? Eller är det trots allt bara en serie vänporträtt?” 1 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=20">DjurensRätt Sida 20 konsument ”Det räcker inte med</a> att bara bryta gamla vanor och sluta äta kött, vad vi försöker göra är att skapa en helt ny människotyp. Det är så djurrättstanken kommer att vinna mark.” Orden kommer från Tom Regan, en av världens främsta djurrättsfilosofer. Djurens Rätts LouiseCederlöf kom att undra om karln är riktigt klok när de under hans Sverigebesök i oktober diskuterade utsikterna för en ny skön värld. Enförändrandemännis TEXT Louise Cederlöf FOTO Ulrika Tamm AMERIKANSKE TOM REGAN har varit i eländesbranschen ett bra tag nu. En bit över sjuttio år gammal har han ägnat mer än halva livet åt att förespråka rättigheter för djur; som uni versitetslektor, professor, författare. Det har blivit åtskilliga vändor runt jorden för att hålla föredrag, den här dagen gästar han Stock holms universitet, därefter åker han och hustrun vidare till Italien. Tom Regan är en han delsresande i djurens tjänst, så länge det behövs. En inte för vågad gissning är att han kommer resa några varv till runt vårt klot. Men en helt ny typ av människa? Är karln inte riktigt klok? Som om det inte är tillräckligt svårt att få människor att ge upp sina matvanor, ska vi nu kräva total transformation på livets samtliga plan? Eller hur menar han? – JAG TROR INTE ATT VI i framtiden kommer att se folk sluta äta kött, men som för övrigt är oförändrade. Folk kommer att sluta äta kött på grund av att de inte är oförändrade, utan för att de har blivit en ny människa. De kommer att förstå på ett annat sätt än nu varför de fi nns i världen. Och det är genom denna förståelse som djurrätt kommer att få sin plats i samhället. Hur då? – Människan kommer att inse att vi är här för att skydda och bevara, inte för att exploatera. Att vi här för att bygga upp, inte för att plund ra. Att vi är naturens beskyddare, inte Liten Regan-bibliografi Tom Regan har skrivit över 20 böcker. Här är ett urval: Animal Rights and Human Obligations, 1976 The Case for Animal Rights, 1983 (Djurens rättigheter) The Struggle for Animal Rights, 1987 Animals and Christianity: A Book of Readings,1988 dess härskare. Och i stället för att fråga: vad kan jag göra för mig? kommer det komma en tid när frågan lyder: vad kan jag göra för dig? För dem som behöver hjälp, de fattiga, de handi kappade, de mindre lyckligt lottade, de hemlösa, de som svälter. Den nya människans kall i livet kommer att bli att hjälpa dessa, och där fi nns djuren inkluderade. Det krävs en stor förvandling av den mänskliga naturen. Inte bara sluta äta kött eller bära päls. Det kommer inte att räcka. En människa med sann empati alltså. Det låter underbart, när är vi där? – Inte under min livstid. Förmodligen inte under din heller. Men det viktiga är att tro att den här dagen kommer, för det gör den. Om vi är på det klara med vad som verkligen ligger bakom vårt förespråkande, skapandet av en ny människa, så förstår vi varför det tar så lång tid. Frustrationen över att allt tar sådan tid tror jag är kännbar för alla som jobbar med de här frågorna. Hur ser du på de framsteg som har gjorts, är du optimistisk? – O ja. För 30–40 år sedan var vi inte i närheten av universiteten. Nu undervisas det i djurrätt på universitet överallt. Från att ha blivit förlöjligat är djurrätt nu ett socialt accepterat ämne. I England är runt 15 procent av befolkningen vegetarianer, vilket är fantastiskt. Elever i skolorna behöver inte längre dissekera djur om de inte vill. Och Love the Animals: Meditation and Prayers, 1989 Defending Animal Rights, 2001 Animal Rights, Human Wrongs: An Introduction to Moral Philosophy, 2003 (snart på svenska) Empty Cages, 2005 (Tomma burar) Vi recenserar den årsfärska översättningen av Tom Regans senaste bok Empty Cages/ Tomma burar på sidan 23. jag tror att den fruktansvärda delfinslakten i Japan kommer att upphöra. Allt det här är framsteg! Någon borde sammanställa en lista på alla framgångar vi haft och jämföra dem med hur det såg ut för 30 år sedan. Så framsteg genom djurskyddsreformer har du inget emot? – Vi måste vara realistiska och inse att människor inte kommer att bli veganer över en natt. De kommer, precis som jag, att ”böka sig fram” till sin hållning. Men vi måste hjälpa dem på deras resa, hålla dem i handen och se till att lågan inte slocknar. Ett sätt att göra det är genom reformer.Som djurrättsförespråkare fi nns det vissa reformer jag stödjer, men jag kommer aldrig att säga att jag är nöjd med det. Men vi måste vara ärliga och säga att det kommer att ta tid för människor att nå till fram till den här positionen. Titta hur lång tid det tog för mig. ETT EXEMPEL PÅ EN REFORM Tom Regan stödjer, som är mycket långt ifrån rättighetstanken, är den lag som i USA förbjuder konventionell slakt av så kallade ”downers”, alltså djur som är i så dåligt skick att de inte själva kan gå in i slakteriet. Barack Obama antog lagen redan under sin första vecka på presidentposten. – Det är inte abolitionism, men det avskaffade den företeelsen i alla fall. Det är uppmuntrande när en amerikansk president inför en sådan lag bland det första han gör. 20 DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=21">DjurensRätt Sida 21 konsument iska Vem eller vad t</a> ror du kommer ha betydelse för djurens rättigheter i framtiden? – Jag tror att kyrkan kommer att vara nyckeln till betydande förändringar i framtiden. Så länge som kyrkan predikar att djuren fi nns till för människan, så kommer vi ha problem. Kyrkan kanske inte är viktig i ditt liv, eller i mitt. Men den är väldigt mäktig, socialt och strukturellt sett. Därför måste vi hjälpa människorna i kyrkan att lyssna till ett annat budskap: att vi är här för att skydda djuren, inte utnyttja dem. DJURENS RÄTT 4/2009 21 som Tom Tänk Tom Regan representerar en inriktning inom etiken som kallas för rättighetsteori. I hans tappning har inte bara människor, utan varje levande varelse som har ett medvetande och är så kallade livssubjekt ett inneboende egenvärde. Resultatet blir en strikt hållning, ofta kallad abolitionism, som inte accepterar något utnyttjande eller användande av djur där deras rättigheter kränks: rätten till sin egen kropp, till sitt liv, till att bli behandlad med respekt. En rättighetsetiker anser att det aldrig är rätt att kränka någons rättigheter, oavsett om det skulle komma andra till gagn.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=22">DjurensRätt Sida 22 essä Berättelser om vad vi äte</a> r Eating Animals Jonathan Safran Foer Little, Brown 2009 Varför är persilja en dekoration, pasta inte något vi äter till frukost, vingar något vi äter (men inte ögon), en ko ok att konsumera men inte en hund? Dessa normer och regler skapar vi genom hur vi pratar om mat, genom vårt berättande om det vi äter. När författaren Jonathan Safran Foer skulle bli pappa för första gången sökte han svar på frågan om vilken mat hans son skulle få. Varifrån kommer maten vi äter? Svaret är enormt ambitiöst, tog tre år att få färdigt och blev till hans tredje bok,EatingAnimals. Genombrottet kom med den internationellt uppmärksammade debutromanen Allt är upplyst. Eating Animals har rönt stor upp- märksamhet i USA. Det är den värd. För det är en fantastisk bok, en resa in i den amerikanska djurindustrin. Från det storskaliga till det småskaliga, från övergripande resonemang Kärleksbrev frånhelvetet Den brutala delfinslakt som avslöjas i den pr belönta lmen The Cove är enligt regissören Louie Psiihoyos inte – V gör vad inget annat djur skulle göra, säger han. – Vi gör vad inget annat djur skulle göra, säger han. LOUIE PSIHOYOS, välrenommerad fotograf för tidningen National Geographic, är på PR-turné för att lansera sin första fi lm och har stannat i Stockholm för intervjuer. Den här dagen är han på mycket gott humör; han har precis fått veta att filmen kommer att visas på Tokyo filmfestival. – Det är en dröm, de nobbade först. Allt händer väldigt fort nu, det är en ny regering i Japan vilket jag tror kan ha bidragit till att de nu tänker visa den. I den japanska staden Taji är delfi n- och valturismen stor.Men vad turisterna inte vet är att det mitt i idyllen pågår ett blodbad. Mellan stadshuset och valmuseet fi nns en dold vik där tusentals delfi ner fångas varje år. Syftet är The Cove är en dokumentär, en thriller och en hjärtskärande film om delfiner. Filmens huvudperson är Ric O’Barry, på 60-talet en av världens främsta delfintränare och ansvarig för infångandet och träningen av fem delfiner som blev ”stjärnor” i TV-serien Flipper. De delfiner som på samma gång bidrog till att skapa den romantiserade bilden av delfiner, och som har inneburit så mycket lidande för dem. Men Ric O’Barry var 22 att välja ut de finaste exemplaren och sedan sälja dem till delfinarier och akvarium världen över. En enda delfi n kan inbringa 150 000 dollar. De som inte håller måttet dödas på plats. Köttet säljs som valkött bland annat till skolor i Japan, men också i vanliga butiker. Men vad konsumenterna inte informeras om är att delfinköttet innehåller extremt höga nivåer av kicksilver, fem tusen gånger högre än vad som är tillåtet i Japan, enligt Louie Psihoyos. – Till en början ser filmen ut att berätta en ganska enkel historia. Men om man vidgar det hela, så handlar det inte bara om delfi nerna. Det handlar om att vi, människan, är ”the bad med om något som fick honom att byta sida och i stället ägna sitt liv åt att befria delfiner: en av Flipper-delfinerna begick självmord. Delfiner andas luft, men den här delfinen tog ett andetag, simmade intill honom och… slutade sedan andas, för att döende sjunka till botten. Som att den inte klarade av att leva i fångenskap mer. Ric O’Barrys upplevelse är oerhört känslomässigt berättad i filmen, men egentligen är det en Den brutala delfinslakt som avslöjas i den prisbelönta fflmen The Cove är enligt regi sören Louie P hoyos inte bara en skam för Japan och alla delfinarier, utan för hela mänskligheten. bara en skam för Japan och alla delfinarier, utan för hela mänskligheten. The Cove är en PR-mässig mardröm för Japan, säger Louie Psihoyos. guys” på vår planet. Det är för mig budskapet med filmen. liten bukt i den ja panska staden Taji som står i fokus för det huvudsakliga innehållet. Det blodbad som sker där varje år är dolt för omvärlden, men Ric O’Barry och filmaren Louie Psihoyos bestämmer sig för att ändra på det. Vi får följa deras resa till Japan, och den dramatiska vägen mot att kunna dokumentera vad som sker. Tillsammans med experter inom olika områden reser man till Taji och ger sig ut i natten för att försöka Det vore en underdrift att säga att Louie Psihoyos och hans team förändra situationen för de 23 000 delfiner som dödas där varje år. Det är dramatiskt, upprörande och enormt spännande. Och hela tiden tänker man på delfinerna i bukten, som vi aldrig ser i närbild men som ändå lyckas tränga in i hjärtat på betraktaren. Mycket i filmen är obehagligt, men de riktigt hemska och blodiga scenerna är få, drygt två minuter mot slutet av filmen. Peter Nilsson DJURENS RÄTT 2/2009 Recension: Recension: The CoveThe Cove FOTO: LOUISE CEDERLÖF
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=23">DjurensRätt Sida 23 kultur om vår mats påverkan på</a> miljön och vår hälsa till beskrivningar av slaktprocedurer som får dig att vilja kräkas. En bok att, trots det, verkligen gilla. Det som gör att boken höjer sig över mängden är berättandet kring våra berättelser om de djur vi äter. För vad vi äter är mycket mer än bara mat och logiska resonemang, det är också kultur, vanor och identitet. Men att det är djur vi äter är något vi inte är särskilt omtyckta i Taji. De är hatade, mordhotade och kan aldrig resa tillbaka. – Jag kan åka till Japan,men jag kommer inte därifrån eftersom det fi nns en arresterings order utfärdad på mig, säger han och skrattar. ATT FÅNGA DE JAPANSKA fiskarnas aktiviteter på film, något som andra tidigare har försökt med men misslyckats, krävde både lagliga och olagliga tillvägagångssätt. Men bara genom att upplysa och informera kan detta få ett slut. För ett slut på delfi nslakten i Taji tror Louie Psihoyos på. Nyligen frigav man 70 delfi ner istället för att döda dem, och det beror enbart på den internationella uppmärksamhet som delfi nslakten nu fått. Och när det japanska folket får reda på hur det ligger till, att de har blivit förda bakom ljuset av myndigheterna gällande kvicksilvret, tror han att de kommer att kräva förändring. Men kommer vi att se ett slut på infångandet till delfinarier? – Alla gillar ju delfiner, därför funkar fil men som en känslomässig ingång till de stör re frågorna. Det bästa man kan göra är att inte besöka delfi narier. Att se vilda Grati Gratisfilm för dilm för dig The Cove har biopremiär den 15 januari, men medlemmar i Djurens Rätt har möjlighet att se filmen före alla andra – gratis. Mejla thecove@djurensratt.se för en eller två platser på gästlistan. Senast 10 januari – glöm inte bort DJURENS RÄTT 4/2009 att ange i vilken stad du vill se filmen. Du får bekräftelse per mejl. Tid: 12 januari kl 18.30 Biografer: Grand (Stockholm), Capitol (Göteborg), Spegeln (Malmö) måste förhålla oss till. Och att bara fortsätta tugga – alltså göra ingenting – är också att göra något enligt Jonathan Safran Foer. Tack vare böcker som Eating Animals blir vi upplysta om hur verkligheten ser ut. Det våra barn kommer att fråga oss är vad vi gjorde åt den. Jonathan Safran Foers resonemang kring detta är något av det vackraste jag läst på länge. Peter Nilsson djur göra dumma konster för vår underhållning säger mer om vår intelligens än om deras. Och att titta på en delfi n i fångenskap ger lika mycket kunskap om delfiner som det skulle vara att ob servera en fånge i isoleringscell. Så gå inte dit! Det fi nns ytterligare en ironisk och tragisk insikt i filmen, säger Louie Psihoyos: – Det enda vilda djur som historisk sett har räddat en människa är delfi nen. Och det enda sättet som vi kan rädda delfinerna nu, är att visa att vi har förorenat deras miljö, gjort dem så giftiga att vi inte kan äta dem. Det säger något väsenligt om oss som människor. Louie Psihoyos anser att alla vinner på den uppståndelse hans film har orsakat. Inte bara delfinerna, utan även det japanska folket och miljön. Men han förstår att vissa ser det som en attack. – Men det är ingen attack, och jag är inte ute efter att bojkotta Japan. Hela den här filmen är gjord med japansk utrustning! Jag ser fi lmen som ett kärleksbrev. Louise Cederlöf DEN SOM I BÖRJAN AV OKTOBER gick till Stockholms universitet för att se djurrättstänkaren och rättighetsfi losofen Tom Regan ta en dust med Sveriges egen utilitaristiske fi losof Torbjörn Tännsjö, kunde lägga märke till en tydlig skillnad mellan de två.Medan Tom Regan oavbrutet återvände till hur verkligheten ser ut för djuren i vårt samhälle idag och vad det betyder för vår etik, tycktes Torbjörn Tännsjö hellre vilja diskutera teorin långt bortom djurens liv. Jämförelsen är kanske en smula orättvis, med tanke på att Tom Regan brinner för djurrättsfrågan, vilket Tor björn Tännsjö nog inte gör. Men det visar också på den förres styrka både som fi losof och författare. Han vill förändra världen och han är beredd att jobba för det. Tomma burar, som nu har översatts till svenska, är också skriven av Tom Regan – aktivisten. I den vill han inte hålla garden uppe mot konkurrerande filosofi ska skolor. Istället skriver han med en ton av självklarhet. Tom Regan vädjar till vårt sunda förnuft. Eller rättare sagt: han vill frammana det genom att väcka våra känslor. BOKENS PARADNUMMER är kategoriseringen av de människor som bryr sig om djur. Tom Regan förklarar att det finns tre grundläggande typer; “davincianer”, “damaskianer” och “bökare”. Davincianerna är de som (likt Leonardo Da Vinci) redan från tidig barndom har en speciell känsla för djuren och som intuitivt känner deras värde. Damaskianerna (efter den bibliska berättelsen om Paulus omvändelse under en resa till Damaskus) har istället fått sitt djurrättsliga medvetande genom en sorts uppenbarelse, ett omvälvande ögonblick i livet. Typiska händelser är att se ett kärt djur lida, bli vittne till en slakt, eller kanske att se en djurrättsdokumentär. Bökarna däremot vandrar genom livet och snappar upp lite information här, några intryck där, och till slut blir de samlade erfarenheterna så avgörande att de helt enkelt börjar definiera sig själva som djurrättare. Varför är det intressant med dessa typer av djurrättsförespråkare? Jo, Tom Regan vill mana till tålamod i vårt arbete för djurens rättigheter. Han säger sig själv tillhöra bökarna eftersom han först efter lång tid lät sig övertygas. Boken tillägnas också världens alla bökare, som här får ännu ett inlägg att bära med sig på sin väg. Tomma burar är en pamfl ett som systematiskt går igenom argument för och emot djurs rättigheter. I allmänhetens medvetande har Tom Regan lite orättvist hamnat i skuggan av Peter Singer. Förhoppningsvis kan den här svenska utgåvan hjälpa till att ändra på det. Mikael Mildén 23 Är du en bökare? Tomma burar (Originaltitel: Empty cages) Tom Regan Översättning: Per Hellman Back to being 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=24">DjurensRätt Sida 24 kultur Terapeutiskt om hundupp</a> fostran Zelda och meningen med att ha hund Åsa Nilsonne (text) och Ulla Montan (bild) Natur & Kultur 2009 UNDER DE SENASTE ÅREN har det kommit ut fl era böcker där kulturpersonligheter berättar om sitt liv med hundar. Den kanske mest uppmärksammade, och lyckade, är Yrsa Stenius Taxar, kärlek och sorg, som utvecklas till en hel släktkrönika med hundar som nyckeln till berättelsen. Ett kapitel där finska inbördeskrigets verklighet skildras genom barnets syn på sina hundvalpar gör ett outplånligt intryck och förtjänar klassikerstatus. I MÖTET MELLAN djuren och människorna finns det saker som får konturer. Maktrelationer och ansvar, glädje och sorg. Allt samsas när vi minns djuren som familjemedlemmar. Åsa Nilsonnes nya bok är inget undantag. Zelda och meningen med att ha hund skildrar hennes första tio månader tillsammans med den växande hundvalpen Zelda, en kinesisk nakenhund fast med päls. Åsa Nilsonne själv är en hundmänniska av stora mått, som i hela sitt liv sökt sig till hundar och också levt tillsammans med flera. Hon har för den stora allmänheten gjort sig känd som kriminalförfattare, men vid sidan av författarskapet är hon professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet i Stockholm. Detta gör, ska det visa sig, boken om livet tillsammans med Zelda extra spännande. h f i MÖTET MELLAN ZELDA och hennes matte blir speciellt. Åsa Nilsonne är van vid stora hundar, robusta varelser som lever sitt liv med fyra tassar på jorden och stort tålamod. Zelda är istället en riktig knähund, med allt vad det innebär. Den nyblivna mattens första tanke att ”har jag klarat att uppfostra den jättelika Nestor, så blir lilla Zelda inga problem”visar sig inte stämma alls. Olika hundraser och olika individer reagerar helt olika på olika saker. Åsa Nilsonnes sätt att uppfostra store Nestor är inte alltid helt lyckat på Zelda. En tillsägelse som Nestor kan ta skrämmer henne istället. Böner för djuren Det finns en typ av litteratur som inte syns så ofta på tidningarnas kultursidor – böcker riktade till kristen publik. Ändå har vi bara i Sverige flera förlag med försvarlig omsättning som specialiserat sig på den här utgivningen. Inom den kristna utgivningen i sin tur, finns en mindre nisch med böneböcker, ämnade att fungera som inspiration för de som arbetar med att leda andakter i olika samfund, såväl som för den breda kristna allmänheten. Böneböckerna kan, precis som det låter, innehålla böner för olika sammanhang, men ofta också andakter och upplägg för hela gudstjänster. Dessutom finns det böneböcker för olika ämnen. Till exempel med texter om djur, för människor som älskar djur och kanske till och med är djurrättsaktivister. Och nu har det äntligen kommit just en sådan bönebok på svenska, Alla varelser ropar till dig, sammanställd och skriven avAnnika Spalde och Tobias Herrström. Inledningen på den här artikeln är inte till för att förminska eller försöka marginalisera den här boken. Snarare tänkte jag visa 24 24 hur det på många områden finns ett behov av kamp för djuren och deras situation. Och det finns faktiskt människor överallt som lever för att förändra världen. Annika Spalde, som tog initiativet till den svenska bönesamlingen, har en lång och aktiv historia av djurrättsaktivism. I samband med en bönevaka utanför ett slakteri kände hon att det skulle behövas en samling böner och ritualer på svenska. Första upplagan var visserligen inte så stor men är slutsåld. Nu finns det nya exemplar upptryckta. I Alla varelser ropar till dig finner man olika former av böner, andaktstexter och en komplett liturgi, som man kan säga är ett förslag till en hel gudtjänst för djuren. Det finns tidigare bönesamlingar för djur, till exempel textsamlingen Compassion for animals som de välkända djurrätts profilerna Andrew Linzey,teolog, och Tom Regan, filosof, sammanställde 1988. En annan djurrättstänkare som givit ut ett antal böneböcker är Carol Adams. Hon skriver alla böner själv, något hon började med efter att en kär kanin hade blivit sjuk och avlidit. De här böneböckerna är föregångare till Alla varelser ropar till digoch både Andrew Linzey och Carol Adams har bidragit till den svenska boken. Annika Spalde, Tobias Herrström och några författare till har också skrivit nya böner och andakter till den. Bland de mer kända svenska skribenterna märks Helga Henschen och Bob Hansson. Som poesi har de flesta av bönerna sin styrka i det enkla, tydliga tilltalet och de suggestivaomkvädena. Därför kan även den som inte har en kristen tro läsa Alla varelser ropar till dig med behållning och inte minst som upplysning om vad en djurrättslig position på kristen grund kan innebära. För den som är troende är det här en fin inspirationskälla, både som privat läsning och som vägledning för arbetet inom något samfund. Mikael Mildén Alla varelser ropar till dig kan beställas på http://kristenunderjord.wordpress.com DJURENS RÄTT JURENS RÄTT 4/20 2009 Snart börjar matte undra över vad hon gett sig in på. Kan hon axla det ansvar som det innebär att leva med en hund som hellre flyr än stannar och slåss? S v ax at y När Åsa Nilsonne möter Zeldas rädsla blir hon plötsligt medveten om sina egna ideal. Hon har nämligen alltid satt styrkan högt, även när hon uppfostrat sina barn. Tillsammans med Zelda förstår hon att alla inte kan knuffas framåt för att lära sig att våga. Vissa individer, djur såväl som människor, behöver framför allt trygghet för att kunna utveck- Z m H sty fo me kan att som ll las och utmana sig själva. Mest slående av allt är hur Åsa Nilsonne hänvisar till sitt arbete som terapeut när hon uppfostrar den rörande lilla Zelda. Det kan till exempel handla om hur hon ska handskas med Zeldas rädsla och smärta. Likheterna blir tydliga mellan hundvalpen och ett barn eller en patient. Det blir omöjligt för läsaren att inte känna hur nära varandra vi står, människor och hundar, eller andra däggdjur för den delen. HUR VAR DET NU förresten med titeln Meningen med att ha hund? I slutet av varje kapitel gör Åsa Nilsonne en lista över goda saker med sitt hundägande. Just det, det fi nns inte en mening med att bo tillsammans med hundar. Det finns hundratals. Mikael Mildén
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=25">DjurensRätt Sida 25 kultur FYRA TIMMAR TIDIGARE ta</a> r hälften av Dead Prez emot Djurens Rätt på sitt hotellrum.Khnum Ibomu, mer känd som Stic.man, häller upp te ur en liten termos samtidigt som han pratar om Michael Vick, storstjärnan inom amerikansk fotboll som blev otroligt impopulär efter att det avslöjats att han arrangerat olagliga hundkamper. Ett fall som fick stor uppmärksamhet över hela USA. – Det Michael Vick gjorde med sina hundar var fruktansvärt, men alla som sitter på fotbollsläktaren och pekar fi nger åt honom med ena handen, de håller en hot dog i den andra. Hur många djur är det inte som har gått åt för det? – Djurrätt handlar i grund och botten om att kunna ha medkänsla för en annan varelse, säger Stic.man. Dead Prez har gjort musik tillsammans i mer än tio år och är ett hårt turnerande band. Turnernade och agiterande. De är nära nog lika kända för sin musik som för sina politiska åsikter och håller också föreläsningar vid sidan av konserterna. Begreppet RBG återkommer i olika tappningar. Förutom att det är titeln på albumet RBG: Revolutionary But Gangsta från 2004, så sammanfattar det bandets värderingar. Red, Black, Green: social rättvisa, ekologisk hållbarhet, minskad konsumtion och en hälsosammare livsstil – allt hänger ihop, säger Stic.man. Han berättar hur djurrättsrörelsen i USA ser ut från Dead Prez horisont. Det är till stora delar en vit rörelse, där kontakten med den afro-amerikanska delen av samhället är liten. Stic.man lyfter fram att det fi nns en stor vegetarisk DJURENS RÄTT 4/2009 rörelse bland afro-amerikaner. Kostvalet är ofta motiverat av hälsomässiga och religiösa skäl, men att djurrättsidéerna också finns med. – Det växer, säger Stic.man. För många är det frågan om mänskliga rättigheter som kommer först. Att behöva hantera rasism, fattigdom och social utsatthet gör att många inte har möjlighet att ta tag i frågan om djurs rättigheter. Men djurrättstanken växer. – Nyckeln är matfrågan. Hur det vi äter påverkar djuren, miljön och oss själva. STIC.MAN SÄGER ATT etablissemanget aldrig kommer att omfamna Dead Prez, men tror att det i sig kan vara en fördel. – Hip hop är lite farligt och det som är farligt får uppmärksamhet och gör att vi blir lyssnade på. Det kommer fram personer efter varje spelning och berättar att våra texter har berört dem. Det kan vara att de har ändrat vad de äter eller att de har börjat träna regelbundet. Vårt samtal rör sig mellan kamphundar, 60-talets kamp för medborgerliga rättigheter, konceptet att äga djur, att ta med barn till djurparker och att vi som vill ha förändring måste organisera oss. – Hur skapades det statliga programmet för fria skolluncher i USA? Det var Svarta pantrarna som drog igång det och det blev så framgångsrikt att staten var tvungen att följa efter. Det är så vi måste göra för att förändra. Vi måste starta förändringen, de andra får följa efter, säger Stic.man. Tillbaka på klubben. Mid- Dead Prez är en hiphopduo från USA. De albumdebuterade 2000 med Let’s get free och har sedan dess etablerat sig som en av den politiska rappens absoluta förgrundsfigurer. Dead prez samhällskritik riktas bland annat mot de svartas situation i USA och våra matvanor. Den som inte väljer en sund livsstil kommer heller inte orka att göra uppror är deras budskap. Tredje skivan Information age uppges vara på väg. natt. Upp på scenen kliver Dead Prez. Siste man är iförd en svart t-shirt med vita fåglar på. En present från Djurens Rätt. 25 Sen kväll med November i Göteborg. Närmare 400 personer trängs på över våningen av klubben Sticky Fingers. Ute är det kallt, mörkt och regningt. Inne: varmt, tätt förväntansfullt. Klockan närmar sig midnatt... . Dead Prez TEXT Benny Andersson FOTO Anna Hallin
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=26">DjurensRätt Sida 26 fokus Hejdå djurkläder Vem beh</a> över väl dun, ull, skinn eller päls 2010? (Förutom djuren själva, förstås). Sedan länge finns andra material för oss människor, schyssta mot både plånbok och samvete. Som hjälp på vägen mot en djurfri dresscode: här är Marina Schiptjenko och Patrik Arve med några av vinterns djurfria modealternativ. FOTO Pekka Koskenvoima < Patrik: Kostym Kapp-Ahl, skjorta Filippa K, skor Vegetarian Shoes/Blue Turtle. Gest, halsduk och brillor privat. Marina: Klänning Sisters, skor Esprit. > Patrik: Parkas och chinos Filippa K. Skor privat. Marina: Jacka Helly Hansen, skjorta Kapp-Ahl, leggings Esprit, stövlar Helly Hansen. 26 DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=27">DjurensRätt Sida 27 fokus Varför inte päls? Idag s</a> er vi tack och lov inte så många hellånga pälsar längre, men djuren hamnar istället som pälsdetaljer på till exempel jackkragar. Men varifrån kommer pälsen? Förutom från jakt och fällfångst – i sig inga trevliga ”produktionsformer” – fi nns problemet med pälsdjursfarmer för bland annat minkar, rävar och chinchillor. I naturligt tillstånd rör sig minkar och rävar över stora områden. Minkar är beredda att arbeta lika hårt för att få tillgång till simvatten som till mat. På pälsfarmerna sitter de instängda i små burar och utvecklar stereotypa beteenden. Chinchillor hålls inomhus i nät burar. I det fria kan de springa snabbt och hoppa mer än en meter högt och två meter långt. Flera länder har in fört eller ska införa förbud mot pälsdjursfarmer. Samla under- skrifter på upp ropet för att Sverige också ska bli farmfritt (sidan 11)! ...skinn och mocka? En vanlig missuppfattning är att skinn bara är en biprodukt från slakt, och att det därför inte spelar någon roll om man köper skinnprodukter. I själva verket bidrar skinn industrin avsevärt till lönsamheten för kött- och mjölkindustrin, eftersom skinnet är den mest värde fulla delen av djuret efter köttet. I flera av de länder Sverige importerar skinn ifrån existerar knappt några djurskyddslagar och djuren riskerar att behandlas oerhört dåligt. ...eller ull? Över 20 miljoner lamm utsätts för mulesing i Australien varje år. Andra ingrepp som utförs utan bedövning är svanskupning och kastrering. När fåren inte längre producerar tillräckligt med ull skickas de till slakt. Mer än fyra miljoner får exporteras varje år från Australien till Mellanöstern och Nordafrika. Båtresorna pågår i fl era veckor och är plågsamma för de fl esta djur. I Sverige tar de flesta uppfödare inte hand om ullen, utan den slängs. ...dun då? Dun kan plockas från fåglar medan de lever vilket är oerhört stressande och smärtsamt. Det största dunproducerande landet är Kina. Där saknas ännu djurskyddslagar helt och hållet och vi vet inte alls hur djuren har haft det under sin korta livstid. Djur är inte varor och Djurens Rätt anser att det är fel att utnyttja dem oavsett om dun och fjädrar plockats från döda fåglar. Ofta har även de gäss som plockas använts i grym gåsleverproduktion innan slakt. DJURENS RÄTT 4/2009 2 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=28">DjurensRätt Sida 28 fokus DJURENSRÄTT En tidning f</a> rån Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation Nummer 4, 2009 | Pris: 25 kronor Sågjordes grisavslöjandet Plågsamma flygtransporter Stasi i styrelsen? Exklusiva intervjuer: Tom Regan och Dead Prez Marina och Patrik säger: Dressadig djurvänligt vännersvärde Fokus: Våra OMSLAG Marina: Jacka och leggings Esprit, vantar och halsduk Kapp-Ahl. Patrik: Halsduk H&M, tröja Brothers, chinos Filippa K. Mössa och handskar privat. Tack alla som ställt upp Supermodeller: Patrik Arve, Marina Schiptjenko Fotografi: Pekka Koskenvoima, M2 Studios www.m2-studios.se Smink: Malin Lankarbro, Studio 49 www.torsgatan49.se Hår: Susanna Björklund, Paul Mitchell/Actor produktion AB Styling: Anna Pettersson, Jonas Nilsson Catering: Gabriella Terneborg Vi har valt kläder från företag som finns med på Fur Free Alliance/ Djurens Rätts pälsfria lista. Sminkoch hårprodukter har inte testats på djur. Särskilt tack till Blue Turtle vegetariska och ekologiska skor. 28 DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=29">DjurensRätt Sida 29 fokus Namn: Marina Schiptjenko</a> Ålder: 44 år Yrke: Gallerist Djurens Rätt-historia: Tidigare anställd, medlem 1979–1986. Och nu ska jag bli medlem igen... Mest känd för: Antagligen mer för att jag spelar keyboard i BWO än för att jag driver galleriet AndréhnSchiptjenko sedan 1991. Aktuellt just nu: BWO tar ett sabbatsår eller två nu, men aktuell är jag hela tiden! Därför ställer jag upp som fotomodell: För sakens skull. Jag är konstant förbannad över hur vi behandlar djur. Hur djurvänlig är du? Jag är vegetarian och köper inte päls eller djurtestad kosmetika. Upprörs av: Köttfabriker och nöjesjakt är högst upp på listan men jag blir även upprörd över att det fortfarande ses som lite löjligt att anse att djur har intelligens och att kämpa för deras rättigheter. < Marina: Stövlar och underställ Helly Hansen, vantar Kapp-Ahl. Halsduk privat. Patrik: Underställ Helly Hansen, strumpor och halsduk H&M. Mössa, handskar och skor privat. > Marina: Skor Vegetarian Shoes/ Blue Turtle, leggings Esprit, skjorta Kapp-Ahl. Patrik: Skjorta och chinos Filippa K. Skor och ryggskott privat. Namn: Patrik von Arfve, aka Swedish Tiger. Ålder: Närmare pension än sandlåda. Yrke: Patafysisk allsysslare inom musik, barnprogram och bildtillverkande. Stödjer Djurens Rätt sedan:Way back. Mest känd för: Mitt medlemskap i det fruktade gänget Teddybears. Aktuellt just nu: Teddybears pumpar ut nya skivor vår, sommar och höst 2010. Därför ställer jag upp som fotomodell: Hoppas att det på något sätt kommer till gagn för Djurens Rätts arbete. Hur djurvänlig är du? Jag är i princip emot djur i bur i alla dess former. Vad mat beträffar strävar jag mot vegan som jag endast uppnår till 90 procent än så länge, men det ska bli bättring! Är alltså för tillfället vegetarian. Upprörs av: Det fruktansvärda maktmissbruk som utövas mot alla former av djur. Såg nyligen bitar från The Cove (läs mer om filmen på sidan 22–23), vilket fick mig att må sjukt illa. Jag hulkgrät i en halvtimme i källaren och tappade för en stund hoppet om mänskligheten. Men som trebarnsfarsa måste jag bita ihop och göra vad som krävs för en djur- och människovänligare värld. Ser fram emot 2010 – året då Sverige blev vegetariskt! DJURENS RÄTT 4/2009 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=30">DjurensRätt Sida 30 konsument Gabriella testar... </a> ...till Ella Nilsson, VD för Svensk kött - information, som efter den senaste i raden av grisskandaler säger ”det är en engångs grej”. Kan det kallas engångsgrej när djurplågeri avslöjas gång på gång, undrar jag. Tur att folk glömmer fort, som Ella också säger, för julen skulle ju sluta i ka-ta-strooof utan julskinka... Bu också till Clara Block Hane som i Svenska Dagbladet skrev om ”Köttets revansch” (091122): ”Märkligt nog tycks köttet ha vunnit också den moraliska striden mot vegetarianismen.” ”Under det första decenniet av 2000-talet har köttätandet förvandlats. Från omoraliskt på gränsen till skamligt – till korrekt, i det närmaste uppbyggligt. Djurhållning är inte längre lika med fångenskap. Vegetarianism är inte längre lika med hälsa. Och jakt är inte längre lika med mord.” Hur mycket pengar fick du avElla för att skrivaden där artikeln? Vego på Ica Ica har slagit på stort och i början av september kom deras egna vegoprodukter ut på marknaden. Under märket Ica Gott liv finns än så länge tre produkter: Sojafärs, Sojafilé samt Sojakorv (pris: 23–29 kr för 300 g). Sojafärsen är vegansk, de andra ovo-vegetariska. Bra initiativ och välsmakande produkter tycker jag. När kommer Hemköps och Coops egna vegoprodukter? Sur soygurt Go Green har utökat sitt sortiment med en naturell soygurt. Förpackningen på 1 liter kostar ca 29,90 kr. Men jeezez vad sur den är! Kanske funkar till dip om man har starka kryddor eller med mycket sylt i. Ska du smaka en naturell vegansk yoghurt för första gången, köp inte denna. Jag säger som en avmina kollegor brukar: Gör om, gör rätt! Gabriella Terneborg är ansvarig för konsumentfrågor på Djurens Rätt. Mejla eller ring gärna: gabriella.terneborg@djurensratt.se, tel. 08-555 914 06 Snällt för hud, hår & djur Smörja för frusna Företaget Bio Bee tillverkar Natursalvor som baseras på bivax och olika oljor. Produkterna är fria från kemiska tillsatser, färgämnen, konserveringsmedel och parfym. Salvorna är bra för olika typer av torrhudsproblem, till exempel nariga händer, ömtåliga bebisrumpor, frostbitna kinder, spruckna läppar, solsvedda näsor och ömma nagelband. Särskilt bra att använda när det är kallt ute eftersom salvorna är vattenfria! Kontaktinfo: 08-644 15 65 www.natursalva.se Testa otestat för djur ...till kära Djurrättsalliansen som rockar fläsk med sina gris avslöjanden! Bä också till LordStern of Brentford, tidigare chefs ekonom på Världsbanken och författare till den infly tel serika Stern Review 2006 som handlar om kost naderna för att tackla växthuseffekten. I The Times den 27 oktober sa han: ”Kött innebär slöseri med vatten och ger upphov till mycket växthusgaser. Det sätter press på världens resurser. En vegetarisk kost är bättre.” 30 Paul Mitchell är en amerikansk hårvårdsserie som säljs på salonger över hela världen (på deras hemsida kan du lätt se var du hittar dem runt om i Sverige). I serien finns många olika sorters schampo, balsam, inpackningar, sprayer och andra produkter för styling, barnschampo och nu även produkter för djur, till exempel schampo. Kontaktinfo: 08-748 00 65 www.paulmitchell.se Tandkräm på danska Den danska hudvårdsserien Urtekram kan man hitta i eko-butiker, hälsokostbutiker och välsorterade livsmedelsbutiker. Produkterna är hundra procent naturliga och baserade på växtingredienser. I serien finns bland annat tvål, schampo och tandkräm för små och stora, lotions, duschtvål och deo. Kontaktinfo: 019-30 73 00 www.kungmarkatta.se DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=31">DjurensRätt Sida 31 konsument Thai på daj! Jag mås</a> te få flagga lite för Mrs Chengs veganska produkter (även om de inte är nya), grytbaserna Panaeng Curry, Satay Hot, Satay Medium (chefredaktörens frus favorit), Massaman Curry (chefredaktörens favorit) samt sopporna Tom Kha Thai och Tom Yum Thai. Tillsätt wokade grönsaker, tofu, tzaybitar eller annat vegokött. Supergott! Pris: ca 37 kronor burken. Tips: dryga ut med en burk kokosmjölk. MATRESETIPSET Vegetariskt i huvudstaden Skippa inte Skipper Anna Skipper har i samarbete med Kung Markatta lanserat en serie färdigprodukter: sojaburgare, sojakorvar, sojastrimlor Chicken style samt Sojastrimlor Beef style. Finns de inte i din butik så be dem ta in dem genast! Pris burgare ca 41,50 kr och ca 45,50 kr för övriga. Samtliga är veganska (hurra!) och baserade på soja- och veteprotein. PROMENADER I KUNGSTRÄDGÅRDEN, julshopping, konserter, fi ka i Gamla Stan, besök hos vänner eller på slottet. Det är inte svårt att hitta aktiviteter när man besöker Stockholm. Men det kan vara svårare att hitta vegomat. Ofta är det långt till närmsta snabbmatsställe som har något annat än ”stark sås” till falafeln, eller till en butik som har sojayoghurt, speciellt om man är i stadens ytterområden. Men om man inte har något emot att resa runt med tunnelbanan så fi nns det trots allt fl er vegoställen värda ett besök än vad man hinner äta på under en helg i staden. Skorskor skor Här kommer finfina djur- och miljövänliga tips på internetskobutiker! Du som söker fantastiska, italienska, lyxiga damskor får här ett hett tips: Charmone – “Charming shoes, in harmony with the eart” www.charmone.com Eller gör som skådisarna Anne Hathaway och Alicia Silverstone: köp coola skor från Melissa Plastic Dreams: www.melissaplasticdreams.com Företaget Bourgeois Bohème – Fashion with compassion – har inte bara damskor utan även herrskor, skärp, handskar och andra accessoarer: www.bboheme.com Vegetariskt omega-3 nu i Sverige I nummer 2/09 skrev vi om Omega-3 tillskottet Pure One som är ett av världens första vegetabiliska kosttillskott som innehåller långa omega-3 fettsyror precis som fiskolja. Perfekt för vegetarianer, veganer och för dig som vill undvika fisk. Nu kan du köpa det från Veganlife (eller ute i butik, lista på vilka hittar du på Veganlife): www.veganlife.se Den första vegorestaurangen jag hittade till blev också min favorit. Hermans (hermans.gastrogate.com), ligger uppe på på Fjällgatan med utsikt över vattnet och Gröna lund. Jag beställde Lyxmeny, vilket innebär buffé, dryck, kaffe och dessert för 185 kronor. Ett tips är att vara riktigt, riktigt hungrig när du besöker Hermans. Och att inte hämta fl era portioner av buffén om du ska orka äta desserten. Det fanns så mycket god mat att jag bokstavligen fick trycka i mig den veganska chokladtårtan. Om du befi nner dig på Söder så fi nns det en hel del ställen att besöka. Fika sojalatte och vegansk blåbärspaj på kafé Hängmattan på Södermannagatan, eller middag på Chutney som ligger mitt emot den lilla parken vid Katarina Bangata. Går du därifrån, runt hörnet och in på Skånegatan kommer du till Goodstore (www. goodstore.se) – livsmedelsbutiken som fi ck Djurens Rätts pris Guldråttan i år. Här fi nns allt från chokladdryck, pinnglass och tång-kaviar till vegetarisk chorizo och seitan att tillaga hemma eller i vandrarhemsköket. Vill du äta direkt så fi nns det sallader, smörgåsar, coupcakes och smoothies som take-away. Ett annat söderställe värt att tipsa om är LaVance på Folkunga- gatan. Kafét är inte helvegetariskt men de har vegansk sopplunch för mellan 40 – 45 kronor. TVÅ STÄLLEN som jag inte hann besöka – men som jag blivit tipsad om – är de asiatiska restaurangerna Malaysia (www.restaurangmalaysia. se) och Lao Wai (laowai.se). Däremot besökte jag den nyöppnade restaurangen Ekobar (www.ekobar.se). Jag åt en kryddstark burrito med vegofärs och guacamole som jag gärna rekommenderar. Enda nackdelen med restaurangen är att det är dyrt, burriton kostade till exempel 69 kronor. Ägarnas plan är att öppna fler restauranger på samma koncept, vilket är något som Stockholm skulle behöva. ”Stockholm är för stort för att trender – som vego – ska sprida sig snabbt, men det är för litet för att ha ett stort utbud, som London” som en kollega sa till mig. Så visa Stockholm vad du vill ha genom att äta vego vid nästa besök! Elin Schwartz DJURENS RÄTT 4/2009 Har du själv något matresetips? Eller vill du att vi ska skriva om en särskild plats? Kontakta oss: djr@djurensratt.se, Djurens Rätt-redaktionen, Box 2005, 125 02 Älvsjö. 31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=32">DjurensRätt Sida 32 konsument Krubba i jul I det h</a> är numret har vi samlat ihop några klassiska maträtter som passar perfekt att pyssla med under jul- och nyårshelgerna. n Varsågoda! Auberginebullar till julbordet 18 stycken 2 auberginer 3 skivor ljust formbröd 4 msk sojagrädde 2 pressade vitlöksklyftor ca 2 msk vetemjöl salt, svartpeppar, eventuellt ströbröd (om du vill ha krispig yta) d (o omdu v vill ha k Sätt ugnen på 200 grader. Dela varje aubergine i två halvor och skär skåror i fruktköttet, pensla på lite olivolja och sätt in dem i ugnen i en ugnsform eller på galler i ca 25-30 minuter. Låt dem svalna lite. Skrapa ur köttet med en sked och hacka igenom det med en kniv så det blir finfördelat. Pressa eller finhacka vitlöken och skär (eller smula) brödet i så små bitar det går. Blanda ihop vitlöken, aubergineköttet och brödet, tillsätt sojagrädden och rör ihop. Blanda sedan ner mjölet, blir smeten för lös och kladdig så ta lite mer. Låt sedan stå och svälla en stund. Forma bollar, ta hjälp av en sked, rulla dem gärna i ströbröd och stek på medelvärme i ca 4–5 minuter. Det kan vara svårt att få dem fint runda, du kan platta till dem om du vill så att de blir som små små biffar. ergine i Recept från Oscar Södros blogg: www.metrobloggen.se/ekorre 8–10 råa potatisar (ca 750 g) 4 kokta, skalade potatisar 2 dl vetemjöl 1 tsk salt Fyllning: 100 g vegetariskt bacon/carbonarabitar/rasherskivor (hittar du inte något av det kan du använda någon annan typ av vegokött) 1/2 normalstor gul lök 3/4 tsk mald kryddpeppar en nypa mald svartpeppar ågot av det kan du anvä nnan typ a typ av vegokö t) /2 no mormalstor gul lök /4 tsk mald kryddpep n nypa mald sva öt ö yd p ppa ald sv rtpeppa Skär vegoköttet i mindre tärningar (om det inte redan är ganska smått) och fräs i en stekpanna. Hacka löken Öländska kroppkakor 4 personer De öländska kroppkakorna lagas enligt tradition huvudsakligen av rå potatis. Småländska kroppkakor lagas av kokt potatis (och då är det vanligt med ägg i smeten). Till servering: Rårörda lingon smält mjölkfritt margarin Skala de råa potatisarna och riv dem fint. Pressa saften ur den rivna massan i en sil med hjälp av händerna eller en träsked. Det är viktigt att det mesta av fuktigheten försvinner. Mosa de kokta potatisarna och blanda dem med den råa potatisen samt mjöl och salt. Knåda ihop så att alla ingredienser blandas ordentligt. Rulla ut en längd av potatismassan och skär den i tolv bitar. silmed hjäj pllp a h räsked De är ktigheten ften ur den d.. Det är vik av fuk gheten fö de kokta potatisa mmed d 32 DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=33">DjurensRätt Sida 33 konsument och låt den fräsa me</a> d några minuter. Smaka av med kryddpeppar och svartpeppar. Gör en fördjupning i varje degbit (fukta hän- derna med kallt vatten så går det smidigare), lägg i ca 1 msk av fyllningen och knipsa ihop och rulla till en boll. Koka upp 2 liter vatten och 1 msk salt. Lägg i några kroppkakor i taget. Låt dem sjuda tills de flyter upp till ytan (tar ca 5 minuter) och sedan ytterligare 5 minuter. Låt kroppkakorna rinna av och servera dem med rårörda lingon och smält mjölkfritt margarin. Tack till Marie Munther för tipset! Vegansk ostkaka 6 dl sojamjölk 6 msk mannagryn knappt ½ tsk salt 500 g naturell tofu (använd Kung Markattas tofu, inte Alpros – den ger en konstig smak) 2 dl sötmandel 3 bittermandlar 1 dl havregrädde 3 msk socker Koka mannagrynsgröten enligt anvisningar på paketet. Låt svalna. Skålla och skala mandeln. Mixa hälften av mandlarna så fint som möjligt. Hacka resten lite hastigt, så att det blir både mindre och större bitar. Rör ner mandel, socker, finriven bittermandel och havregrädde i gröten. Smula i tofun men inte för noga, det ska vara lite klumpar. Blanda ihop allt och bred ut i en ugnsfast form. Grädda i 225° i ca 50 min. Servera med sylt, vispbar vegogrädde eller glass. Recept från Annis blogg: http://kottegron.blogspot.com/ Boktips! B Ett snyggt och flott julklappstips är boken Great Chefs Cook Vegan (förlag Gibbs Smith). Det är en kokbok med veganska recept från kända amerikanska kockar. Varje kock bidrar med en tre- eller fyra rätters meny. Linda Long är redaktör för boken och har dessutom tagit alla mat foton. I boken finns till ex em pel svens ken Marcus Samuelsson med. Beställ på närmsta internet bokhandel. DJURENS RÄTT 4/2009 Tävling! Ta chansen att vinna fina priser från hudvårdsföretaget Mary Kay. Vi lottar ut sex paket med höstens hudvårdsnyheter – perfekta som julklappar. Det enda du behöver göra är att skicka in minst fem mejladresser till vänner som vill ha Djurens Rätts nyhetsbrev. Och ju fler namn du skickar in, desto större chans har du att vinna! E-posta adresserna till gabriella.terneborg@djurensratt.se senast 17 december. Handla gärna dina julklappar i butiker som är anslutna till Fur Free Retailer Program – Djurens Rätts pälsfria lista: American Apparel www.americanapparel.net Axelssons www.axelssons.com Bik Bok www.bikbok.se Brothers www.brothers.se Carlings www.carlings.se Cubus www.cubus.se Dressman www.dressman.se Ellos www.ellos.se Esprit www.esprit.com Filippa K www.filippa-k.com Gina Tricot www.ginatricot.se Helly Hansen www.hellyhansen.com H&M www.hm.com Indiska www.indiska.se Jack Wolfskin www.jack-wolfskin.com JC www.jc.se Josefssons www.josefssons.se KappAhl www.kappahl.se Lindex www.lindex.se Mango www.mango.com MQ www.mq.se Polarn O. Pyret www.polarnopyret.se Shock www.shock.se Sisters www.sisters.se Solo www.solo.se Stadium www.stadium.se Åhléns www.ahlens.se Lokala butiker: Carl & Co. Enhörna (Södertälje) www.carl-co.se Modehuset Svea (Strängnäs) Panik (Göteborg) www.panikstore.se Rebelsport.se (Göteborg) www.rebelsport.se 33 Julklappstips
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=34">DjurensRätt Sida 34 aktivisst! Djurens Rätt har ny</a> a kontaktpersoner i Haparanda och Överkalix. Vi tog två snack. KRISTIN LINDFORS Ålder: 17 år Bor: Haparanda Vad vill du arbeta med som kontaktperson? – Jag vill åka runt och upplysa folk om Djurens Rätt och vegofrågor. Tyvärr finns det i mina trakter fortfarande många fördomar kring veganism. Vad gör dig arg? – Att djurutnyttjandet och köttnormen är så inetsade i vårt samhälle att få ens reflekterar över det. Vad tror du på? – Jag tror på individens möjligheter att förändra och påverka. Tyvärr är många apatiska inför orättvisor. Det förstår jag inte. JOSEFINE JÖNSSON Ålder: 27 år Bor: Överkalix Vad vill du göra som kontaktperson? – Jag vill bygga upp en kontinuerlig verksamhet med flera aktiva som kan hjälpa mig att sprida djurrättsbudskapet häromkring. Vill öka medvetandet hos folk. Vad brinner du för? – Vegofrågan, eftersom jag uppfattar det som mest grundläggande. Det är där människor dagligen kan göra skillnad mellan liv och död. Där finns även de flesta djuren. Vad sysselsätter du dig annars med? – Jag läser en distanskurs som heter Miljöserier vid Kvarnby folkhögskola i Malmö. Tecknar djurrättsserier, som jag både ställer ut, trycker på vykort och säljer. Jag har också ett företag och sysslar med lite allt möjligt inom djurrätt. Har precis haft en studiecirkel i vegansk matlagning där jag använt material från Djurens Rätt. Den blev väldigt lyckad! Vad tror du på? – Jag tror att alla snart kommer att vara veganer. Annika Blomstrand Namn: Ida Hallgren Carlson. Ålder: 31 år. Bor: Göteborg. Medlem sedan: 1993 med vissa uppehåll. Upprörs av: Fanatiker beredda att skada och döda andra för sina egna övertygelsers skull. Viktigaste frågan: Vegetariskt istället för djurindustri. Ambivalent veganfreak BAKOM DJURENS RÄTTS monter på bokmässan i Göteborg hittar vi volontären Ida Hallgren Carlson – psykologstudent och periodare i aktiv djurrätt. – Jag hade glömt bort hur kul det är att vara aktiv. Första dagen på Bok & Biblioteksmässan och Ida Hallgren Carlson, hemmahörande i mässtaden, har precis inlett sitt pass bakom Djurens Rätts bokbord. – Det är kul att vi har så myc ket proffsigt material. Djurförtryck fi nns på så många olika ställen, därför fi nns det många vägar till att fånga folks intresse. Då och då har Ida Hallgren Carlson tagit ett uppehåll från organisationen eftersom hon tyckt den varit allt för enkelspårig. – Ibland har jag upplevt att man inte har vågat ifrågasätta de normer som råder inom or - ganisationen. Det fi nns alltid en risk att det blir en för stängd de batt där endast vissa åsikter eller filosofiska grundantaganden är tillåtna. Vi måste kunna diskutera öppet, lyssna på motargument och ta dem på allvar. Alla ”ismer” tenderar att bli för enklingar av verkligheten. HON BERÄTTAR ATT HON blivit ut - slängd från den internetbaserade gruppen ”Veganfreaks” för att hon äter musslor. Därför har det Fördomar om djurrätt i Jönköping På Stadsbiblioteket i Jönköping arrangerades den 7 november ”Fördomsbiblioteket” som en del i satsningen ”Jönköping Open”. Målet var ett mer öppet sam hälle och att få diskussioner och manifestationer om vilket samhälle vi vill ha, mot våld och för att överbrygga fördomar. Git Johansson från Djurens Rätt deltog i ”låna en fördom” som djurrättsaktivist och vegan. 34 – Sex personer lånade mig för att ställa frågor om djurrättsaktivister och Djurens Rätt. Envar kycklingproducent och ville veta vad vi tycker om den verksamhet han bedriver och vad vi har för mål. ”Man blir ju nästan vegetarian när man lyss- nu blivit en politisk poäng för henne att äta dessa ”organis mer som växer på stenar”, som hon uttrycker det. – Vilka psykologiska egenskaper har djur av olika arter? Hur ser upplevelseförmågan ut? Det är frågor vi måste diskutera ut - ifrån vetenskapliga argument och ny forskning. Vi kan inte lita blint på intuition när det gäl ler organismer som är så olika oss. Till vardags läser Ida Hallgren Carlson till psy kolog och jobbar på sitt examensarbete. Så småningom hoppas hon kunna forska kring djur och människor, filosofi och neuropsykologi. Louise Cederlöf nar på dig!” sa en dam som lyssnade på samtalet. Hon tackade innan hon gick och berättade att hon skulle ha lagat kyckling till middag men att det fick bli grönsaksgryta i stället. – Det blev flera bra och intressanta diskussioner, även om det kändes småjobbigt att ha fördomar som ingång i alla samtal. Men jag kommer absolut att rekommendera andra att delta och även delta själv om det arrangeras fler gånger. Jonas Nilsson DJURENS RÄTT 4/2009 HALLÅ DÄR! FOTO: LOUISE CEDERLÖF
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=35">DjurensRätt Sida 35 aktivisst! Djurenss D g 4 o Da</a> g 4 oktober Temat för Djurens Dag var i år kampen mot pälsdjursfarmning. Landet runt hjälptes djurrättare åt att samla in namnunderskrifter. Hittekatten Julia fick både behandling och ett nytt hem. Hittekatten Julia Julia döptes kattungen till som hittades ensam på en skogsväg. Hon var snorigoch hade illaluktande klumpar som satt fast runt nosen. Veterinären uppskattade att Julia var 12 veckor då hon fick sin undersökning och behandling. Hon har nu fått ett nytt hem och mår bra. LULEÅ. Pakethållare kan användas till mycket. Här tjänar den sitt syfte som skrivbord när protestlistan mot pälsdjursfarming ska fyllas med namn. STOCKHOLM. Rävmond jobbar hårt som vanligt. Vill du bidra till fonden? Ge en slant till Chickas Minnesfond som julklapp till dina vänner och anhöriga. Chickas Minnesfond ger övergivna, vanvårdade och sjuka djur ekonomisk hjälp och därmed en framtid. Sätt in valfri summa på plusgiro 90 00 63 – 9 så hjälper du ett djur att få vård. Tack för din gåva! BORÅS. För att locka riktigt många fram till infobordet och skrivapå mot pälsfarmning, bjuder Boråsarna på kaffe och saft med veganska bullar. Mums! WILHELMINA. Monica står i solskenet och tänker på alla de 1,5 miljoner minkar som dödas på pälsfarmer i Sverige varje år men gläds ändå åt att så många vill skriva på för ett förbud. Inkomna gåvor september till oktober : 9 500 kr Utbetalningar september till oktober : 10 629,50 kr Tusen tack till alla gåvogivare, som finns redovisade på www.djurensratt.se. Gåvogivare och information om Chickas Minnesfond hittar du under Stöd till djurskyddsinsatser. www.natursalva.se Chickas minnesfond Pg 90 00 63 – 9 STOCKHOLM. Utanför butiken Shock planeras för pälsmanifestation och namninsamling. Inne i butiken laddade personalen upp med fina pins att dela ut till kunderna denna Djurens dag. Tack Shock för gott samarbete och för att ni är en pälsfri klädkedja! Mot djurförsök DJURENS RÄTT 4/2009 35 ÅRE. På Åre torg var det liv och rörelse på Djurens dag. Vana vid kyla kan Åreborna skriva med vantarna på.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=36">DjurensRätt Sida 36 aktivisst! Som tack för sin up</a> pskattade föreläsning fick Sara Persson Tom Regans bok “Tomma burar”, överräckt av Christoffer Edström. Djurrättslig inspiration i Lund Djurrättstidningar till folket 13 till f lk t November Fredagen den trettonde november blev en turdag för alla de som då fick en tidning från Djurens Rätt sträckt till sig. Över 1 000 exemplar av juniortidningen Rädda Dju- Studentsnack på göteborgska I november var Jenny Luks och Anahita Apifera från Djurens Rätt Göteborg inbjudna för att prata inför både universitets- och folkhögskolestudenter. Anahita Apifera träffade 120 studenter på Billströmska folkhögskolan. – Jag berättade om vad djurrätt betyder och förklarade begrepp som speciesism, berättade om vår organisation och våra arbetsområden samt hur verkligheten ser ut för djuren i livsmedelsindustrin idag. Sedan avslutade jag med att visa kortfilmen Kyckling på fredag. 36 ren och medlemstidningen Djurens Rätt delades ut i en samlad aktion av lokalavdelningarna i Jönköping, Umeå, Motala, Sala, Uppsala, Torsby, Falun, Skellefteå och Markaryd. – Jag var ganska nervös innan i och med att jag inte snackat inför så många förut. Reaktionerna var starka och över hälften av alla åhörare kom fram och tog med sig folders, skrev under vår namninsamling och ställde frågor. Det är ett ypperligt tillfälle att nå ut med vårt budskap genom att snacka på skolor tycker jag – vi borde göra det oftare med tanke på vilken positiv respons man får. Det är enklare att trigga igång ”djurrättstänk” hos människor om man har en timme till sitt förfogande jämfört med när man står på stan och bara har några minuter för att göra intryck. – Tips till andra aktivister är att läsa på innan så man känner sig rätt så säker, öva att hålla föredraget för några kompisar och tala lugnt. Sista helgen i oktober bjöds Skånes ungdomar in till att ge varandra inspiration under ABF-evenemanget “Forum: Ung” i Lund. Djurens Rätt fanns förstås på plats. Fredagen den 30 oktober visades dokumentärfilmen “The Witness”, som handlar om relationen mellan människor och andra djur. Filmen tar också upp det djuren i pälsindustrin utsätts för. I publiken fanns bland andra en ungdomsansvarig för fyra kommuner i studieförbundet ABF. Hon blev berörd och inspirerad till att visa filmen för fl er och planerar nu en turné under 2010 på fritidsgårdar med en miniversion av Forum: Ung i södra Småland. Dagen därpå höll Sara Persson från Malmö en föreläsning om pälsindustrin och berättade även om sina egna erfarenheter av djurrättsarbete. – Efter två dagar med informerande på temat päls blir det orimligt att inte dra slutsatsen att det är både onödigt och grymt att använda päls från djur – trots det dödas mer än en och en halv miljon pälsdjur varje år i Sverige, säger Christoffer Edström, ledamot i Djurens Rätt Lunds styrelse. Jonas Nilsson FOTO: ELIN SCHWARTZ Jenny Luks var på en utbildning för framtida restaurangchefer vid Göteborgs universitet. – Det var ett guldläge att påverka och prata om hur vi veganer skulle vilja se att restaurangerna kan utvecklas. Jag berättade om både bra och dåliga saker med att vara vegan och hur vi bemöts när vi ska gå ut och äta. Jag visade bilder på smarriga maträtter som serveras på bra krogar i Göteborg och jag hoppas att de blev inspirerade. Jag visade också bra veganprodukter och berättade om hur de kan användas. Huvudbudskapet var att en vegan äter precis som en blandkostare. Vegansk mat är ju inte så annorlunda egentligen – det handlar bara om att byta ut vissa ingredienser mot veganska motsvarigheter. – De ställde många relevanta frå- dt h dl Jenny r Anahita gor, men det som förvånade mig mest var att de ville veta mer om djurens situation. Och jag som trodde att de bara ville snacka mat. De stannade kvar efter utsatt tid och lyssnade på ett miniföredrag om djuren också. (Återberättat för Peter Nilsson) DJURENS RÄTT 4/2009 FOTO: JENS INGLOFF
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=37">DjurensRätt Sida 37 aktivisst! Samla namn mot päls</a> farmning Hallå där, Camilla Björkbom, delaktig i kampanjen mot pälsfarmningen i Sverige. Vad är målet med kampanjen? – Under de senaste åren har fler och fler länder förbjudit pälsfarmning, bland dem Storbritannien, Österrike och Kroatien. I oktober kom dessutom besked om att även Irland inför ett förbud mot uppfödning av djur för päls. Till riksdagsval i september 2010 måste vi ha gjort pälsdjursfarmningen till en valfråga. Genom att samla in minst 100 000 namnunderskrifter visar vi att det finns en stark opinion för att pälsfarmningen ska förbjudas även i Sverige. Hur stor är satsningen? – Sedan avstampet på Djurens Dag jobbar vi intensivt fram till valet. Arbetet bedrivs både som opinionsbildning och lobbying. Det här är den största och viktigaste kampanjen som Djurens Rätt har nu eftersom arbetet inför valet 2010 kommer att avgöra pälsdjurens framtid. Hur kan man hjälpa till? – För att lyckas behöver vi samla in namnunderskrifter. Djurens Rätt har världens bästa medlemmar och även om man inte tidigare har varit aktiv så hoppas jag att så många som möjligt kommer att skicka in minst en ifylld lista. Bara om vi är många i hela landet som samlar namn i fikarum och bland kompisar kommer vi att lyckas med att visa politikerna att det finns en stark svensk opinion mot pälsfarmningen. Jonas Nilsson Vill du hjälpa djuren med ditt testamente? Beställ vårt gratishäfte om arvs regler och annat som kan vara bra att tänka på. Djurens Rätt Svarspost 120 169 300 125 20 Älvsjö PORTO BETALT Om arv och testamente, framtiden och djuren. Jag beställer Djurens Rätts testamentshäfte! Namn: ......................................................................................................................................... Adress: ....................................................................................................................................... Postadress: ............................................................................................................................... Fyll i kupongen och skicka den portofritt till Djurens Rätt. Du kan också skicka kupongen portofritt i ett kuvert om du skriver av vår svarspostadress ovan på kuvertet. Sökes: Ekonomichef, Djurens Rätt Vi söker en ansvarstagande, självständig, noggrann och serviceinriktad person som kan ta över när vår nuvarande ekonomichef går i pension. Kvalifikationer: Du är redovisningsekonom och vi ser det som en merit ifall du har god kännedom om Djurens Rätts verksamhet och organisationsstruktur eller erfarenhet från annan ideell organisation. Mer information hittar dupå www.djurensratt.se eller ring 08-555 914 00. Välkommen DJR 3/09 på stämman Den 13-16 maj 2010 äger Djurens Rätts riksstämma rum i Karlstad. Alla medlemmar är hjärtligt välkomna! Under stämman fattar vi beslut om verksamheten och väljer förbundsstyrelse. Inbjudan skickas till lokalavdelningar, valda ombud, ungdomsgrupperna, kontaktpersonerna och skolombuden. Tillhör du inte ovanstående, men vill vara med på riks stämman? Ring oss på 08-555 914 00, e-posta info@djurensratt.se eller läs mer på vår webbplats www.djurensratt.se. Roger Pettersson, verksamhetschef Styrelsekandidat?! Inför riksstämman 2010 tar valberedningen nu emot förslag på kandidater till Djurens Rätts förbundsstyrelse och styrelsen för Forska Utan Djurförsök. Kontakta oss: valberedningen@djurensratt.se. Observera att kandidaterna bör till- frågas om deras intresseför uppdraget innan de nomineras. Chris Lundberg DJURENS RÄTT 4/2009 37 Stöd de vilda djuren! våra vilda vänner Medlemstidning nr 1 2009 för Nordens Viltrehabilitering I Finland och Norge omfattas de av djurskyddslagen. I Sverige är de rättslösa. Nordens Viltrehabilitering är en ideell förening som hjälper skadade vilda djur. Genom ditt stöd kan vi hjälpa fler djur. Ett medlemskap kostar 200 kr/år och vår medlemstidning ingår. www.nordensviltrehab.se Styrelsen för NVR c/o Catarina Krång Hanskrokavägen 13 134 65 Ingarö PLATS FÖR PORTO NVR tar pulsen på Naturvårdsverket Midsommar i fladdermössens värld Djurvänliga sommartips 1 Jag vill bli medlem i Nordens Viltrehabilitering! Namn: ..................................................................................................... Adress: ................................................................................................... Postadress: ............................................................................................
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=38">DjurensRätt Sida 38 opinion Namnjubileum! jubilleu</a> jub leumub leubileeum 100 år 10 årund 100 årsom tsom tidningidning som förbs10 årom förbund um! Redan år 1909 bytte förbundets Medlemsblad namn till Djurens Rätt. Efter moget övervägande följde Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök efter och blev 90 år senare – Djurens Rätt. Grattis! gästtyckaren Djur är inte julklappar Årets julklapp från olika hjälporganisationer är djur att ge bort till fattiga människor. Jag såg redan förra året att det var några organisationer som hade denna idé, men nu tycks den ha spritts ordentligt. Det är lika galet från ett människorättsperspektiv som från ett djurrättsperspektiv. Det är helt sinnessjukt att pressa in fattiga människor i ett system där de blir beroende av djurhållning, som direkt spär på matkrisen genom att djuren och människorna konkurrerar om mat. FN framhåller djurhållningen som en av de tre största bidragande faktorerna till förstörelse av jordbruksmark, luft föroreningar, klimatförändringar, 38 vatten förstörelse, vattenbrist och förlust av biologisk mångfald. Alla dessa problem undergräver rätten till mat i ett längre perspektiv. Upprördheten över det som alla vet men ändå verkar förvånas över, att grisar ”vanvårdas” i Sverige, mäter inga gränser hos allmänheten. Men hur tror hjälporganisationerna att djur som man bara delar ut kommer att behandlas? Även om de människor som får djuret inte vill det något illa är det ju fattiga människor som ofta inte kommer att kunna ge djuren tillräckligt med mat eller vatten eller en bra miljö på något sätt. Tror hjälporganisationerna att det kommer att varabra för deras image att skicka iväg djur till en oerhört plågsam tillvaro helt utan djurskyddsregler eller ens teoretiska möjligheter att ta hand om djur i ljuset av den oerhörda upprördheten över de svenska grisarnas situation? Tror de att det kommer att vara bra för deras image att sprida köttrenden till fattiga när köttet är en av de vikti- gaste orsakerna till klimatförändringar, lokal matbrist och svält och där vår ökade köttkonsumtion hotar att totalt slå ut det globala ekosystemet? När till och med Naturskyddsför- eningen driver stora kampanjer mot köttkonsumtion av klimat- och miljöskäl och när Rädda Barnens ungdomsförbund vägrar animalier eftersom de orsakar en stor del av de problem de arbetar för att komma tillrätta med? Det är ganska uppenbart att hjälp- organisationerna inte har tänkt över detta allsur något perspektiv. Det borde inte vara svårt att sätta press på dem att sluta sälja djur. Per Anders Jande DJURENS RÄTT 4/2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=39">DjurensRätt Sida 39 åsikter Dags för djuretisk dis</a> kussion ”Det som krävs är en allmän djuretisk diskussion i samhället, där våra myndigheter ses som viktiga aktörer.” UNDER HÖSTEN HAR den nya influensan (H1N1) stått i centrum. Nyhetsmedia har fyllts av rapporter om utbrott och om människor som drabbats hårt. Diskussionen har också handlat om ifall man ska vaccinera sig eller ej. Och så om vilka som tillhör riskgrupperna och om andra grupper – politiker och ishockeyspelare i Dalarna om jag inte minns fel – som har gått före i kön. En av kvällstidningarna har valt att skriva om att vaccinet odlas i hönsägg. Själv har jag också fått en hel del frågor om vaccinproduktionen från medlemmar samt nära och kära. Det var en av de första frågorna som jag för övrigt själv ägnade mig åt att ta reda på mera om. Vaccin produceras ofta genom odling i hönsägg. Men det finns också metoder där man använder sig av celler istället. NÄR DET GÄLLER VACCIN mot H1N1 har Sverige uteslutande inhandlat sådant som är odlat i hönsägg. På den europeiska marknaden finns det åtminstone ett annat fabrikat, där man inte belastar djur utan använder celler istället. Det har Sverige valt att inte köpa in. Personligen skulle jag vilja se en ständigt tickande klocka hos våra ansvariga myndigheter, som håller koll på möjligheterna att minimera vår belastning på djur. I fall som detta, då det finns produktionsmetoder där man inte utnyttjar hönsägg, borde klockan slå ett slag för dessa. Jag kommer att jobba för att så ska bli fallet. Att det inte är så idag tror jag beror på slentrian. Djurens Rätt har varit i kontakt med Socialstyrelsen, som upphandlat influensavaccinet, och där har man inte kunnat ge svar på varför de inte undersökt möjligheten att upphandla vaccin som inte odlats i hönsägg. DET SOM KRÄVS ÄR EN ALLMÄN djuretisk diskussion i samhället, där våra myndigheter ses som viktiga aktörer. Djurens Rätt kommer att starta en sådan. Vi vill ha med fler aktörer i arbetet för att fasa ut djurutnyttjandet. De etiska aspekterna på vår relation med djur måste lyftas än mer. Det kommer att handla om att ställa frågor till dem som har ansvar. Det kommer lika mycket att handla om att Djurens Rätt visar vägen genom att sätta fingret på sådant som bör förändras och visa på möjligheter. Behovet kan åskådliggöras genom att citera en av de ansvariga på Socialstyrelsen när Djurens Rätt frågade om man gjort något djuretiskt övervägande när man upphandlat vaccinet: ”Vi har inte i uppdrag att tänka på djuren. Hade vi haft det så skulle vårt arbete troligtvis sett annorlunda ut.” Alexandra Leijonhufvud Förbundsordförande DJURENS RÄTT 4/2009 Kurran Vår älskade kisse 1/11-1996 – 21/8-2009 Du fi nns i våra hjärtan för alltid käraste lilla Kurran. Det är så tomt utan dig. Tack för allt du gav Sov i ro Matte och Husse Min älskade kisse Suzette 11/5-1998 – 30/10-2008 Du fi nns i våra hjärtan för alltid käraste lilla Kurran. Det är så tomt utan dig. Tack för allt du gav Sov i ro Matte och Husse Vill du också minnas din vän? Skicka en kort text och bild till djr@djurensratt.se eller Tidningen Djurens Rätt, Box 2005, 125 02 Älvsjö. En annons kostar 300 kr och pengarna går till vårt arbete för djuren: pg 90 10 87 – 7, märk inbetalningen ”Minnesannons i tidningen”. 39 August 1985– 16/7 1999 10 år av saknad efter min älskade August! Annica Till minne Lilleman 7 /7 1997-30/9 2009 Vår älskade Lilleman leker nu på sin favoritäng i hundarnas himmel Stor glädje för de tolv år vi fick tillsammans Matte Margareta och Husse Roland Rosa Vår älskade lilla fl icka och kompis Född i juli -97 Flög iväg den 12 augusti -09 Vi längtar efter dig! Vi ses igen! Sim och Matte Mattes egen lilla russian blue tjej Älskade ligga på min kudde och smaka på mitt hår Mös i vår segelbåt om sommaren och upptäckte nya spännande hamnar Blyg för grannar men så tillgiven sin familj Älskade jaga fjärilar på uteplatsen Dina kräkningar var bukspottskörtelcancer Vår vackraste Lara, du fi nns med oss för alltid, saknar dig sååå mycket! Älskade Lara 16/12-2005 – 22/8-2008 Lotta och Janne Breikss med kaninsyster Ronja
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=dk7d4vx7&gInitPage=40">DjurensRätt Sida 40 POSTTIDNING B Om du behöver ad</a> ressändra, se sid 2. pp p Missa inte Djurens Rätts kalender! Beställ väggkalendern för 2010 med medlemmar i banden Amon Amarth, Crucified Barbara, Dead by April, Dia Psalma, Hammerfall, Mando Diao, Millencolin, Motörhead, Opeth, Sonic Syndicate, The Hives och The Soundtrack of Our Lives. Alla medverkande artister och fotografer har ställt upp gratis till förmån för Djurens Rätts arbete för djuren. Kalendern är 169 x 239 mm och kostar 70 kr inkl porto. 70:- www.djurensratt.se/shop Tel: 08-555 914 00 Julhandla djuretiskt i vår shop: Ge bort ett medlemskap som julklapp Gör Djurens Rätt till en ännu starkare röst för djuren: ge bort ett medlemskap i julklapp. Fyll i kupongen här bredvid och skicka den till oss. Vi skickar sedan ett inbetalningskort till dig. När du betalat medlemsavgiften får den nya medlemmen ett välkomstpaket från oss efter jul. Du kan även ge bort ett medlemskap via vår webb www.djurensratt.se. Givare Eventuellt medlemsnr i Djurens Rätt: Efternamn: Förnamn: Gatuadress: Postadress: D409Å Djurens Rätt Svarspost 120 169 300 125 20 Älvsjö Ja, jag vill ge bort ett medlemskap i julklapp! Ny medlem Efternamn, förnamn: Födelseår: Gatuadress: Postadress: Välj en av följande medlemskategorier: Fullbetalande medlem: 240 kr/år Ungdom t o m 25 år eller pensionär: 100 kr/år Junior t o m 13 år: 50 kr/år Familjemedlem (det finns redan en medlem i hushållet): 50 kr/år PORTO BETALT j 2010 Foto: Sanna Bernehed : Sanna Ber KLAPPS TIPS! JUL